Bet. 1991/92:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1991/92:SFU12

Svenskt medborgarskap m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92

Utskottet

Hemställan

1991/92

SfU12

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition

1991/92:90 med förslag till ändringar i medborgarskapslagen och

i föräldraledighetslagen. Utskottet tillstyrker bifall till

regeringens förslag att reglerna om barns förvärv och förlust

av svenskt medborgarskap i flera fall än tidigare skall gälla

även för utländska barn som adopteras av svenska

adoptivföräldrar och att tiden för adoptivföräldrars rätt till

ledighet enligt föräldraledighetslagen skall räknas från det

att de fått barnet i sin vård.

I betänkandet behandlas vidare fyra motioner med anknytning

till frågor om svenskat medborgarskap. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna.

Propositionen

I proposition 1991/92:90 om svenskt medborgarskap för

adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldraledighet vid

adoption har regeringen (kulturdepartementet) föreslagit att

riksdagen antar

1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt

medborgarskap,

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet

för vård av barn, m.m.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92

1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av reglerna angående dubbelt

medborgarskap.

1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att möjligheterna måste förbättras

för de invandrare som inte är svenska medborgare att delta i

den demokratiska beslutsprocessen i det svenska samhället genom

att i ökad utsträckning i stället acceptera dubbla

medborgarskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en parlamentariskt sammansatt

kommitté bör utreda hithörande frågor varvid en nordisk

samordning bör ske,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige internationellt bör verka

för att synen på dubbla medborgarskap förändras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en uppmjukning av praxis i s.k.

naturalisationsärenden omgående bör komma till stånd.

1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en välkomstceremoni för nya medborgare på nationaldagen den

6 juni.

1991/92:Sf626 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om krav på minimikunskaper i svenska för att invandrare skall

kunna erhålla svenskt medborgarskap.

Utskottet

Svenskt medborgarskap

Inledning

Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap återfinns i

lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap och i

medborgarskapskungörelsen (1969:235).

Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap

genom födelse, legitimation, naturalisation eller anmälan.

Föreskrifter om naturalisation finns i 6 §

medborgarskapslagen. Enligt första stycket i lagrummet kan en

utlänning på ansökan upptas till svensk medborgare om han/hon

fyllt 18 år, sedan fem år (nordiska medborgare sedan två år)

har hemvist här i riket samt fört en hederlig vandel. Avvikelse

från dessa villkor kan enligt lagrummets andra stycke ske om

det skulle medföra gagn för riket, om sökanden förut varit

svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk medborgare

eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden

finns särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap.

I 7--9 §§ medborgarskapslagen finns bestämmelser om förlust

av svenskt medborgarskap.

Svenskt medborgarskap för adoptivbarn

Enligt nu gällande regler blir barn med utländskt

medborgarskap som adopteras av svenska adoptivföräldrar inte

automatiskt svenska medborgare. Härför krävs en ansökan om

naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen.

När en förälder som har vårdnaden om ett ogift barn under 18

år förvärvar eller förlorar svenskt medborgarskap medför detta

till följd av bestämmelser i 5 och 7 §§ medborgarskapslagen

normalt byte av medborgarskap även för barnet. Enligt 13 a § i

lagen gäller detta dock inte för adoptivbarn i andra fall än då

en far eller en mor har adopterat sitt eget barn.

I propositionen föreslås att medborgarskapslagen kompletteras

med en bestämmelse om att ett barn som inte har fyllt tolv år

och som har adopterats av svensk medborgare förvärvar svenskt

medborgarskap dels vid adoption i Sverige eller i Danmark,

Finland, Island eller Norge, dels vid godkännande i Sverige

av en adoption som ägt rum i utlandet.

Vidare föreslås i propositionen att bestämmelserna i

medborgarskapslagen om ett barns förvärv eller förlust av

svenskt medborgarskap med anledning av att barnets far eller

mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall gälla

även för adoptivbarn under förutsättning att de adopterats i

Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge eller att

de adopterats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts

i Sverige.

Regeringens förslag till ändringar i medborgarskapslagen har

inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet tillstyrker

bifall till förslaget.

Dubbelt medborgarskap

Regleringen i medborgarskapslagen av förvärv och förlust av

svenskt medborgarskap bygger på principen om ett enda

medborgarskap. Ett syfte med bestämmelserna är att -- bortsett

från barns förvärv av medborgarskap -- söka förhindra

uppkomsten av dubbelt medborgarskap.

Enligt 6 § medborgarskapslagen krävs att en utlänning för att

förvärva svenskt medborgarskap måste kunna visa att han

förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det

svenska. Om det utländska medborgarskapet inte förloras

automatiskt vid förvärv av det svenska utan utlänningen måste

ansöka om befrielse från medborgarskapet, kan det i samband med

naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för att svenskt

medborgarskap skall kunna förvärvas att utlänningen inom viss

tid visar att han förlorar det utländska medborgarskapet.

Enligt vad utskottet erfarit i ett tidigare ärende (jfr bet.

1990/91:SfU3) tillämpas villkoren om befrielse från utländskt

medborgarskap i praxis så att en sökande, som visar att han

gjort vad som skäligen kan begäras för att få befrielse från

sitt utländska medborgarskap men inte fått svar inom två år,

ändå kan beviljas svenskt medborgarskap.

Svenska medborgare som förvärvar utländskt medborgarskap

efter ansökan eller uttryckligt samtycke eller som förvärvar

utländskt medborgarskap genom att inträda i allmän tjänst i

annan stat förlorar enligt 7 § medborgarskapslagen sitt svenska

medborgarskap. Även deras ogifta barn under 18 år förlorar då i

allmänhet sitt svenska medborgarskap.

Sverige har liksom nio andra europeiska länder anslutit sig

till 1963 års Europarådskonvention om begränsning av fall av

flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall

av flerfaldigt medborgarskap (SÖ 1969:24). Sverige har även

biträtt ett tilläggsprotokoll med bestämmelser om vissa

ändringar i konventionen (SÖ 1978:117). I konventionen

föreskrivs bl.a. att en vuxen person som är medborgare i en av

konventionsstaterna och som av fri vilja förvärvar

medborgarskap i en annan sådan stat genom naturalisation,

anmälan eller åtagande skall förlora sitt tidigare

medborgarskap.

Frågan om dubbelt medborgarskap har utretts av den år 1985

tillkallade medborgarskapskommittén, som avgivit ett

delbetänkande DsA 1986:6, Dubbelt medborgarskap, och sedermera

slutfört sitt arbete med en rapport år 1989. Kommittén

konstaterar i betänkandet att utvecklingen i Europa har

inneburit ett ständigt ökande antal personer med dubbelt

medborgarskap. Enligt kommittén bör -- om inte påtagliga

nackdelar med dubbla medborgarskap kan visas föreligga -- det

intresse många invandrare har av att kunna behålla sitt

ursprungliga medborgarskap vid förvärv av svenskt få väga

över. Innan ställning tas måste emellertid dels frågan om

dubbla medborgarskap har någon betydelse ur säkerhetssynpunkt,

dels frågan om den som har flera medborgarskap skall få utöva

politiska rättigheter i mer än ett land diskuteras. I den

senare frågan anvisar kommittén vägen att med konventioner och

överenskommelser med andra länder nå ömsesidiga lösningar.

Kommittén föreslår att Sveriges inställning till

Europarådskonventionen analyseras ytterligare och att

ytterligare underlag tas fram för bedömning av möjligheten att

anta ett andra medborgarskap efter lång tids bosättning.

Utskottet har erfarit att en expertkommitté inom Europarådet

har utarbetat ett utkast till ett andra tilläggsprotokoll till

1963 års Europarådskonvention. I utkastet föreslås vidgade

möjligheter till dubbelt medborgarskap för personer som fötts i

eller som före 18 års ålder flyttat till det land vars

medborgarskap de sedan förvärvar, för personer som frivilligt

förvärvar sin makes medborgarskap samt för barn till föräldrar

med olika medborgarskap. Protokollet kan förväntas bli

presenterat för Europarådets medlemsstater av rådets

ministerkommitté under hösten 1992. -- Utöver uppdraget att

utarbeta protokollsutkastet har expertkommittén ett vidare

uppdrag att överväga frågor rörande medborgarskap och

Europarådskonventionen.

Frågor om dubbelt medborgarskap behandlas i två motioner.

I motion 1991/92:Sf608 av Håkan Holmberg (fp) begärs en

översyn av reglerna angående dubbelt medborgarskap. Enligt

motionären kan dubbelt medborgarskap vara motiverat t.ex. då

personer som kommit till Sverige såsom politiska flyktingar

senare återvänder till sina ursprungsländer för att delta i en

demokratisk återuppbyggnad och då utländska medborgares barn,

som bott större delen av sitt liv i Sverige, får svårigheter

med studier, yrkesval eller politiskt arbete på grund av det

utländska medborgarskapet.

Motionärerna bakom motion 1991/92:Sf621 av Maj-Lis Lööw m.fl.

(s) framhåller vikten av att invandrarna ges delaktighet i det

politiska livet. Ett sätt att göra det möjligt för invandrare

att få fullständig rösträtt är enligt motionärerna att i större

utsträckning än hittills acceptera dubbla medborgarskap

(yrkande 1). Motionärerna påpekar att de nuvarande reglerna

leder till ett stort antal fall av dubbla medborgarskap. Detta

följer särskilt av bestämmelserna om barns och makars

medborgarskap och av praxis vid tillämpningen av regeln i 6 §

medborgarskapslagen om förlust av tidigare medborgarskap som

villkor för förvärv av svenskt. Motionärerna anser vidare att

en parlamentariskt sammansatt kommitté under nordiskt samarbete

bör utreda hithörande frågor (yrkande 2). Enligt dem bör

Sverige internationellt verka för att synen på dubbla

medborgarskap förändras (yrkande 3). De hänvisar till det

pågående arbetet inom Europarådet. Praxis i

naturalisationsärenden bör uppmjukas, anser motionärerna

(yrkande 4).

Som utskottet anfört ovan kommer resultatet av Europarådets

expertgrupps arbete att presenteras för medlemsstaterna inom en

snar framtid. I avvaktan på denna presentation bör enligt

utskottets mening inte något riksdagsinitiativ tas till svenska

eller nordiska särlösningar på området. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna Sf608 och Sf621.

Övriga medborgarskapsfrågor

Utskottet behandlar under detta avsnitt dels en motion om

kunskaper i svenska språket som villkor för förvärv av

medborgarskap, dels en motion som syftar till införandet av en

statlig välkomstceremoni för nyblivna svenska medborgare.

Kunskaper i svenska språket är inte något krav för

förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.

Göthe Knutson (m) föreslår i motion 1991/92:Sf626 att ett

krav på kunskaper i svenska bör ställas på dem som söker

svenskt medborgarskap. Enligt motionären bör sökanden

åtminstone hjälpligt förstå och kunna göra sig förstådd på

svenska. Undantag föreslås kunna medges t.ex. vid hög ålder.

Utskottet har flera gånger tidigare, senast i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1991/92:SfU4, avstyrkt

motionsyrkanden om krav på kunskaper i svenska som villkor för

naturalisation. Utskottet hänvisade i betänkandet till sin

tidigare bedömning att det varken var rimligt eller möjligt att

ställa krav på kunskaper i svenska språket som svenskt

medborgarskap. Utskottet framhöll samtidigt den utomordentliga

betydelsen för invandrare att ha kunskaper i svenska språket.

Utskottet, som ännu en gång vill framhålla vikten av att

invandrare tillägnar sig svenska språket, anser att riksdagen

bör vidhålla sin tidigare inställning och avstyrker därför

bifall till motion Sf626.

När någon efter naturalisation blir svensk medborgare

utfärdar invandrarverket ett skriftligt bevis om det.

I motion 1991/92:Sf624 av Göthe Knutson (m) anförs att

länsstyrelserna bör arrangera en välkomstceremoni för nya

medborgare på nationaldagen den 6 juni.

Frågan om införande av en sådan ceremoni som motionären avser

har behandlats av utskottet flera gånger, senast under hösten

1991 (bet. 1991/92:SfU4). Utskottet har vid dessa tillfällen

avstyrkt bifall till motioner med samma syfte som den aktuella.

I det nämnda betänkandet anförde utskottet att det fortfarande

inte fann anledning att föreslå en statligt arrangerad ceremoni

vid förvärv av svenskt medborgarskap. Utskottet framhöll dock

att det står kommunerna fritt att anordna en sådan ceremoni.

Utskottet finner inte skäl att ändra den bedömning som

redovisats i det ovan nämnda betänkandet och avstyrker därför

bifall till motion Sf624.

Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av barn

I 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m.m. finns bestämmelser om arbetstagares rätt till

ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet,

dels i form av förkortning av arbetstiden till tre

fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet

gäller till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års

ålder, medan rätten till förkortning av arbetstiden gäller till

dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då

barnet har avslutat det första skolåret.

I propositionen föreslås att tiden ett och ett halvt år skall

räknas från den tidpunkt då arbetstagaren får ett barn i sin

vård vid tillämpning av bestämmelsen om hel ledighet på

arbetstagare som har adopterat barnet eller tagit emot barnet i

avsikt att adoptera det. Syftet med förslaget anges vara att

undanröja den skillnad avseende rätten till hel ledighet som

uppstår därigenom att adoptivbarnet vanligen inte kommer till

sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar förrän en

tid efter födelsen.

Regeringens förslag har inte föranlett några motionsyrkanden,

och utskottet tillstyrker bifall till förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenskt medborgarskap för adoptivbarn

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,

2. beträffande dubbelt medborgarskap

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf608 och

1991/92:Sf621,

3. beträffande krav på kunskaper i svenska språket

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf626,

4. beträffande en välkomstceremoni för nya medborgare

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf624,

5. beträffande adoptivföräldrars rätt till ledighet för

vård av barn

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Stockholm den 28 april 1992

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik

(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Börje Nilsson (s),

Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson

(s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von

Essen (m), Maud Björnemalm (s), Liselotte Wågö (m), Widar

Andersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Propositionens lagförslag

Bilaga