Bet. 1991/92:SfU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1991/92:SFU09

Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SfU9

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition

1991/92:100, bil. 9, och proposition 1991/92:87 om reserabatter

för studerande, m.m. upptagna anslagen under litt. F Studiestöd

m.m. och därmed sammanhängande frågor jämte motioner. Vidare

behandlar utskottet proposition 1991/92:76 om vissa

förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och

studiestödsområdena m.m. såvitt avser avsnitt 5 i

propositionen, Centrala studiestödsnämndens (CSN) regionala

organisation och en motion i frågan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propostion

1991/92:76 om att studiemedelsnämnderna och

vuxenutbildningsnämnderna skall läggas ner. Utskottet

tillstyrker också regeringens förslag i budgetpropositionen om

vissa förändringar inom studiehjälps- och studiemedelssystemen.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i samma

proposition om besparingar på 225 milj.kr. inom

vuxenstudiestödssystemet och dess administration och om

förändringar i reglerna för vuxenstudiestödet. Besparingarna

innebär bl.a. att bidrag till uppsökande verksamhet och

planering m.m. av sådan verksamhet inte längre skall lämnas och

att resurserna till korttidsstudiestöd och internatbidrag

minskas med två tredjedelar i förhållande till tidigare

budgetår. Möjligheten till kollektiv ansökan tas bort, och

korttidsstudiestöd och internatbidrag skall fortsättningsvis

utgå längst till 64 års ålder. Dessa stöd skall endast utges

för studier i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap

på grundskole- och gymnasienivå och för deltagande i cirklar

och kurser för att utveckla handikappades färdigheter.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i proposition

1991/92:87 om reserabatter för studerande.

Beträffande regeringens förslag i budgetpropositionen att

utbildningsarvode inte längre skall utges till elever vid

folkhögskollärarlinjen tillstyrker utskottet detta med det

tillägget att utbildningsbidrag skall fortsätta att utges till

elever som redan påbörjat sin utbildning till dess utbildningen

avslutats.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och två

särskilda yttranden (s) samt en meningsyttring (v).

Propositionerna

Proposition 1991/92:100

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition

1991/92:100, bilaga 9, litt F., föreslagit riksdagen att

1. (F 1) godkänna att 45400000 kr. av de medel som

tillfaller staten genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att delvis finansiera anslaget,

2. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 149977000 kr.,

3. (F 2) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa

ett förslagsanslag på 2331335 000 kr.,

4. (F 3) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa

ett förslagsanslag på 4 686 000 000 kr.,

5. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa,

7. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

8. (F 4) godkänna att 1341300000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att finansiera anslaget,

9. (F 4) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93

anvisa ett reservationsanslag på 1341300000 kr.,

10. (F 5) godkänna att 64500000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid

vissa vuxenutbildningar,

11. (F 5) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 68500000

kr.,

12. (F 6) i avvaktan på särskild proposition i ämnet till

Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1992/93

beräkna ett förslagsanslag på 102650000 kr.,

13. (F 7) till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 121400000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Proposition 1991/92:76

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition

1991/92:76 om vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom

högskole- och studiestödsområdena, m.m. föreslagit

7. att riksdagen godkänner de organisationsförändringar inom

studiestödsområdet som i propositionen förordats (avsnitt 5).

Propositionen i övrigt har hänvisats till

utbildningsutskottet.

Proposition 1991/92:87

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition

1991/92:87 om reserabatter för studerande m.m. föreslagit

1. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och

punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om

4500000 kr. som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

110235000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1991/92

1991/92:Sf501 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om korttidstudiestödet och internatbidraget

samt statsbidraget till uppsökande verksamhet på

arbetsplatserna.

1991/92:Sf502 av Stina Gustavsson och Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att utbildningsarvode till

studerande vid vissa lärarutbildningar skall utgå enligt

tidigare bestämmelser, innefattande även studerande vid

folkhögskolelinjen.

1991/92:Sf503 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till sommarkursverksamheten vid

Västanviks folkhögskola.

1991/92:Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten för

uppsökande verksamhet anvisar 55000000 kr.,

2. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten Planering

m.m. av uppsökande verksamhet anvisar 20000000 kr.,

3. att riksdagen till F 4 anslagsposten Korttidsstudiestöd

anvisar 150000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit

eller således 226000000 kr.,

4. att riksdagen till F 4. anslagsposten Särskilt

vuxenstudiestöd anvisar 5 000000 kr. mindre än vad regeringen

föreslår eller således 1185300000 kr.,

5. att riksdagen godkänner att 50400000 kr. av de medel

som tillfaller staten genom utbildningsavgiften används för att

delvis finansiera anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden

m.m.,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget F 1. Centrala

studiestödsnämnden m.m. anvisa 5000000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 154977000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regeländringar på

vuxenstudiestödsområdet.

1991/92:Sf505 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildningsarvoden m.m. till studerande vid

vissa lärarutbildningar, regler m.m. för

folkhögskollärarlinjen.

1991/92:Sf506 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbildningsarvodet till studerande på vissa

lärarutbildningar.

1991/92:Sf507 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en kommande översyn av studiestöd

och studeranderabatter även beaktar de studerande i de fyra

nordligaste länen och deras möjligheter till rabatt på

länstrafikens bussar.

1991/92:Sf508 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätt till reserabatter för utländska

studenter.

1991/92:Sf509 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande vid

vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar

4600000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller

således 126000000 kr.,

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behålla

utbildningsarvodet på dagens nivå och att för budgetåret

1992/93 bevilja studerande vid folkhögskollärarlinjen fortsatt

utbildningsarvode.

1991/92:Sf510 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar

i 5 kap. 2 § och 6 kap. 2 § studiestödslagen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av

5 kap. 4 § och 6 kap. 4 och 6 §§ studiestödslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inga nya begränsningar av studieämnen

för erhållande av korttidsstudiestöd och internatbidrag skall

göras,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopat bidrag

för utbildning av studieorganisatörer och för uppsökande

verksamhet,

5. att riksdagen beslutar att ändra anslaget F 4 till ett

förslagsanslag,

6. att riksdagen till F 4 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar 350000000 kronor utöver regeringens

förslag.

1991/92:Sf511 av Carl-Johan Wilson och Ivar Virgin (fp, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att studier vid Nordiska

journalisthögskolan i Mullsjö bör berättiga till studiemedel.

1991/92:Sf512 av Lahja Exner och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnen som berättigar till

korttidsstudiestöd.

1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utredning snarast bör tillsättas

för att föreslå förbättringar när det gäller folkhögskole- och

gymnasiestuderande ungdomars ekonomiska villkor.

1991/92:Ub448 av Bertil Persson (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om dispens vad gäller studiemedel

för eleverna vid Forumskolorna på sätt som anförts i motionen.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett system med studielön,

31. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad i

motionen anförts.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:76

1991/92:Ub8 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om att avskaffa

studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtida utformning av

förtroendemannainflytande i studiestödsärenden.

1991/92:Ub9 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggning av

studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:87

1991/92:Sf18 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reserabatter för studerande.

1991/92:Sf19 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reserabatter för studerande.

1991/92:Sf20 av Stefan Kihlberg och Leif Bergdahl (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

CSN bör ges i uppdrag att förhandla fram rabattavtal även med

de aktuella länstrafikbolagen i Norrland för budgetåret

1992/93, med motsvarande villkor som gäller i avtalen med SJ

resp. SAS/Linjeflyg och Svenska Buss,

2. att riksdagen för budgetåret 1992/93 utöver propositionens

95,6 milj.kr. anslår erforderliga medel för att täcka statens

kostnader för dessa framförhandlade reseavtal,

3. att riksdagen begär att regeringen ger CSN i uppdrag att

utfärda CSN-kort för de utländska gäststuderande och

utbytesstudenter som så önskar,

4. att riksdagen för budgetåret 1992/93 utöver propositionens

95,6 milj.kr. anslår erforderliga medel för att täcka statens

kostnader för CSN-kort till utländska gäststuderande och

utbytesstudenter.

1991/92:Sf21 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändrade regler för erhållande av s.k. CSN-kort.

Utskottet

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN är

chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder (SMN) som handlägger

ärenden om studiemedel och för 24 vuxenutbildningsnämnder (VUN)

som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till

uppsökande verksamhet på arbetsplatser. I varje län finns ett

kansli. På de orter där det finns både studiemedelsnämnd och

vuxenutbildningsnämnd är kanslierna samordnade.

SMN består av nio av regeringen utsedda ledamöter från t.ex.

utbildningsväsende, studerandeorganisationer,

arbetsmarknadsmyndigheter, studerandehälsovården, banker samt

från LO och TCO. VUN har nio ledamöter. Fem av ledamöterna

utses av regeringen efter nominering av LO och TCO, och

återstående fyra ledamöter väljs av resp. landsting och, i

vissa fall, kommuner. Enligt SMN:s och VUN:s instruktioner är

det nämnden in pleno som är chef för myndigheten.

I proposition 1991/92:76 begärs riksdagens godkännande av

organisationsförändringar inom studiestödsområdet, som innebär

att SMN och VUN läggs ned och att de kanslier som finns på

nämnderna inordnas i CSN:s organisation. Lagförslag i frågan

läggs fram i proposition 1991/92:100. Som bakgrund till

förslagen anges i proposition 1991/92:76 att det nu ställs

stora krav på besparingar och rationaliseringar inom den

offentliga sektorn och att denna process när det gäller CSN

skulle underlättas väsentligt, om myndigheten inom ramen för en

enda kansliorganisation fick ta det samlade ansvaret för

organisationsutvecklingen. Den nuvarande ordningen, som innebär

att ansvaret regionalt är splittrat på 30 självständiga

myndigheter, försvårar enligt propositionen möjligheterna till

helhetslösningar och en mer flexibel resursanvändning.

I motionerna Ub8 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkande 1 och Ub9

av Björn Samuelson m.fl. (v) yrkande 3 hemställs om avslag på

förslaget om nedläggning av SMN och VUN. I den förstnämnda

motionen framhålls att utvecklingen inom

studiestödsadministrationen under senare år har präglats av

rationalisering, samordning och decentralisering. De riktlinjer

som riksdagen enhälligt godkänt (prop. 1989/90:100, SfU14,

rskr. 202) innebar en successiv övergång till sammanhållna

länskanslier med sikte på en studiestödsnämnd i varje län, där

samtliga typer av ärenden skulle behandlas. I samband med

utredningsarbete om villkoren för vuxnas studiefinansiering har

sedan förslag lagts fram om avveckling av

vuxenutbildningsnämnderna. Detta förslag var kopplat till

förslag om stora förändringar i studiestödens utformning.

Däremot har något förslag om att avskaffa

förtroendemannainflytandet i alla typer av studiestödsärenden

aldrig tidigare varit föremål för diskussion. Motionärerna

anser att beslut om organisation och administration av

studiestöden bör kopplas till hur stöden skall utformas i

framtiden och erinrar om att regeringen aviserat ytterligare

översyn av studiefinansieringen. Ett ställningstagande till

förslaget i propositionen om SMN:s och VUN:s beslutskompetens i

studiestödsärendena bör därför anstå. Motionärerna anser

däremot att förslaget om kansliorganisationens inordnande i CSN

bör genomföras.

I yrkande 2 i motion Ub8 begärs vidare ett tillkännagivande

om att det även i framtiden måste finnas ett regionalt

förtroendemannainflytande i för medborgarna viktiga

studiestödsbeslut, där urvals- och skälighetsbedömningar

förekommer, att det är viktigt att ett reellt

studerandeinflytande garanteras och att det som hittills bör

finnas möjlighet att överklaga besluten. Enligt motionärerna

får den närmare utformningen av framtida nämnder avgöras när

man vet mera om vilka arbetsuppgifter som är aktuella.

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheterna till

en helhetslösning och en mer flexibel resursanvändning

underlättas om CSN får ta det samlade ansvaret för

studiestödsadministrationen, i stället för att detta är

splittrat på 30 självständiga myndigheter. Förslaget måste

också ses mot bakgrund av de nedskärningar av resurserna för

vuxenstudiestöd och förändringarna i villkoren för att få dessa

stöd som föreslås i budgetpropositionen och som utskottet nedan

tillstyrker. Utskottet tillstyrker därför förslagen om att SMN

och VUN läggs ner och att nämndernas kanslier inordnas i CSN:s

organisation. Såvitt gäller den nuvarande möjligheten att

överklaga SMN:s och VUN:s beslut till CSN utgår utskottet från

att, när kanslierna inordnats under CSN, myndigheten finner en

ordning för omprövning på central nivå av de regionala

kansliernas beslut i studiemedels- och

vuxenstudiestödsärenden, som ger motsvarande

garantier vad avser likformighet och rättssäkerhet som den

nuvarande ordningen. Det anförda innebär att utskottet

avstyrker bifall till motionerna Ub8 yrkandena 1 och 2 och Ub9

yrkande 3.

Från anslaget F 1. betalas CSN:s kostnader för

studiestödsadministrationen. Den del av kostnaderna som rör

administration av och information om vuxenstudiestöden täcks av

medel från utbildningsavgiften. Från anslaget betalas även

kostnader för portoavgifter till postverket och avgifter till

kronofogdemyndigheter och tingsrätter för inkassoverksamhet.

CSN fullgör även vissa uppgifter i samband med lån till

hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Kostnaderna härför betalas ur anslag under elfte huvudtiteln

(kulturdepartementet).

I budgetpropositionen redovisas en ökning av arbetsvolymen

inom CSN till följd av det nya studiemedelssystemet. För att

möta de ökade krav som ställs på återbetalningsområdet har CSN

fortsatt sitt tidigare påbörjade åtgärdsprogram, varvid den

viktigaste åtgärden varit omlokalisering av

ärendehandläggningen från CSN till länskanslierna.

Föredraganden gör den bedömningen att CSN har uppnått ett gott

verksamhetsresultat under den redovisade perioden och lagt en

god grund för fortsatta förbättringar.

Till följd av förslaget om nedläggning av SMN och VUN fr.o.m.

budgetåret 1992/93 beräknas en besparing under förevarande

anslag på 5 milj.kr. för nästa budgetår. Anslaget har också

minskats med 350 000 kr. som utgör återbetalning av gjorda

investeringar och med 8 294 000 kr. som motsvarar det

besparingskrav som åligger CSN under ramperioden

1990/91--1992/93.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av

vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 45 400 000

kr. I propositionen begärs godkännande av att ett motsvarande

belopp av de medel som tillfaller statsverket genom

vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att

delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget F

1. anvisas ett ramanslag av 149 977 000 kr.

I motion Sf504 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkandena 5 och 6

begärs att anslaget ökas med 1,5 milj.kr. på grund av

motionärernas förslag att behålla SMN och VUN och med 3,5

milj.kr. för ökad administration till följd av förslag i samma

motion som berör anslaget F 4. Vuxenstudiestöd. Motionärerna

föreslår att anslagshöjningen finansieras med medel från

utbildningsavgiften genom en omfördelning från anslaget F4.

där anslagsposten Särskilt vuxenstudiestöd bör minskas med

motsvarande belopp.

Utskottet som ovan avstyrkt förslagen i motion Ub8 om att SMN

och VUN skall behållas och nedan avstyrker förslagen i motion

Sf504 som berör avsnittet F 4. Vuxenstudiestöd m.m. biträder

propositionens förslag om medelstilldelning till anslaget F 1.

Centrala studiestödsnämnden m.m. och avstyrker bifall till

motion Sf504 yrkandena 5 och 6.

F 2. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av

studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från

anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.

Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.

Studiehjälp utgår till elever i gymnasial utbildning fr.o.m.

kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år och

längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den studerande

fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika

tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna

barnbidraget och utges med 750 kr. per månad. Bidraget utges

för 12 månader per år om studietiden är minst 3,5 månader under

höstterminen och 4 månader under vårterminen.

Inackorderingstillägg utges till elever som måste bo

inackorderade på studieorten med 1 000--2 010 kr. per månad

beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg utges efter

en ekonomisk prövning med 750, 500 eller 250 kr. per månad.

Elever som är berättigade till studiehjälp har även möjlighet

att få studielån. Studielånet är behovsprövat. För en ogift

elev har både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska

förhållanden betydelse. Om den studerande har fyllt 18 år och

har brutit sambandet med föräldraekonomin, och om det

föreligger särskilda skäl, tas hänsyn dock endast till den

studerandes ekonomi.

CSN har genomfört en översyn av studiehjälpen och redovisat

detta arbete i en särskild rapport Från studiehjälp till

ungdomsstudiebidrag. Nämnden anser bl.a. att ungdomar bör ges

en grundläggande gymnasial utbildning utan skuldsättning samt

att det ekonomiska stödet bör anpassas till förändringar på

skolområdet, främst den nya gymnasieskolan. Vidare anser

nämnden att man bör eftersträva en samordning mellan

studiehjälpen och andra familjepolitiska stöd. Nämnden föreslår

bl.a. att de nuvarande stödformerna extra tillägg och studielån

avskaffas och att stödet till inkomstsvaga familjer med

ungdomar under 20 år i gymnasial utbildning i stället bör ges i

form av bostadsbidrag. Om denna förändring inte genomförs

fr.o.m. nästa budgetår föreslår CSN en höjning av det extra

tilläggets belopp och inkomstgränser. Det generella

studiebidraget bör även fortsättningsvis beloppsmässigt

samordnas med det allmänna barnbidraget och utgå under årets

alla månader. I de fall studierna slutar under den första delen

av en månad föreslås dock fortsättningsvis endast halvt

månadsbelopp för avslutningsmånaden. Det generella

studiebidraget, som bör kallas ungdomsstudiebidrag, bör utgå

till alla som följer ett nationellt program i gymnasieskolan

och dessutom vid studier på individuella program på minst

halvtid. Utländska medborgare föreslås få rätt till

ungdomsstudiebidrag om de är folkbokförda i Sverige. Studerande

som bor utomlands med sina föräldrar skall ha rätt till

ungdomsstudiebidrag med tillägg för inackorderingskostnader

eller resor till och från skolan om vistelsen beräknas vara

högst ett eller i vissa fall högst tre år. Bidraget bör

dessutom kunna utgå för ett års studier i utlandet vid t.ex.

high school. Resekostnadsersättning för elever med studiehjälp

som studerar vid statens skolor för vuxna bör avskaffas,

eftersom kommunerna numera har ansvaret för ungdomarnas resor.

I propositionen föreslås att några av CSN:s förslag genomförs

fr.o.m. nästa budgetår medan andra bör beredas ytterligare.

Studiebidraget, som enligt riksdagens beslut (prop. 1991/92:38,

FiU10, rskr. 108) höjs till 835 kr. fr.o.m. den 1 januari 1993,

bör för den som avslutar sin utbildning under den första

hälften av en månad endast utgå med ett halvt belopp under

avslutningsmånaden. Det extra tillägget bör höjas till resp.

795, 530 och 265 kr. per månad och det ekonomiska underlaget

med 5 000 kr. Studielån prövade mot dels föräldrarnas ekonomi,

dels elevens egen ekonomi bör upphöra att utgå. Beträffande

inackorderingstilläggen hänvisas i budgetpropositionen till

riksdagens beslut om nya riktlinjer för statsbidragssystemet i

fråga om gymnasieskolan. Enligt detta beslut skall utgiften för

de studerandes studiehjälp i form av inackorderingstillägg

fr.o.m. budgetåret 1992/93 ingå i den del av sektorsbidraget

som är hänförligt till gymnasieskolan. Endast medel för

inackorderingstillägg till inackorderade elever utanför

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen bör därför

beräknas under anslaget, varvid en uppräkning av

inackorderingstilläggen till lägst 1 070 och högst 2 150 kr.

per månad bör ske.

I budgetpropositionen erinras vidare om att en särskild

utredare tillkallats för att utreda vissa frågor om skolans

internationalisering och internationella kontakter och om

undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder

(dir. 1991:62). CSN:s förslag om att studiebidrag skall kunna

utgå för ett års studier i utlandet vid t.ex. high school bör

enligt propositionen prövas i samband med beredningen av de

förslag som utredaren kommer att lägga fram.

Medel för resekostnadsersättning till studerande vid statens

skolor för vuxna föreslås fr.o.m. nästa budgetår anvisade under

anslaget F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Till anslaget F 2. Studiehjälp m.m. föreslås anvisat ett

förslagsanslag på 2 331 335 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i nu

nämnda delar.

I motion So270 av Lars Werner m.fl.(v) yrkande 4 begärs ett

tillkännagivande om att en utredning snarast bör tillsättas för

att föreslå förbättringar när det gäller folkhögskole- och

gymnasiestuderande ungdomars ekonomiska villkor.

Som framgår ovan har CSN nyligen utrett frågor om

studiestödet på gymnasial nivå. Förslaget, i de delar som inte

lett till förslag om ändringar i stödet fr.o.m. nästa budgetår,

bereds fortfarande inom regeringskansliet. Utskottet anser inte

att någon ny utredning nu är påkallad och avstyrker bifall till

motion So270, yrkande 4.

F 3. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.

samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt

3, 4 och 7 kap. studiestödslagen. Från anslaget betalas också

kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med

statlig kreditgaranti.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till

högskolestuderande och för studier på gymnasial nivå till

studerande som har fyllt 20 år. Studiemedlen består av en

bidragsdel och en lånedel. Vid heltidsstudier under nio månader

utges studiemedel med 180 % av basbeloppet per läsår, varav

studiebidrag med 53,28 % av basbeloppet. Detta innebär att

studiemedel för sådan tid under år 1992 beviljas med 6 740 kr.

per månad, varav bidragsdelen utgör 1 995 kr.

Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes

inkomst. Prövningen för den som studerar heltid under fyra och

en halv månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen

reduceras med hälften av den del av inkomsten som under första

kalenderhalvåret överstiger 65 % av basbeloppet och under andra

halvåret 85 % av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året 150 %

av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under

kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna

gynnsammare.

Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.

Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att

studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av

den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,

näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före

återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för

låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för

studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas

därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre

påslag för administrationskostnader görs. För år 1992 är räntan

8,6 %.

I budgetpropositionen anförs att i regeringens direktiv för

den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren

1993/94--1995/96 har CSN fått i uppdrag att utvärdera det nya

studiemedelssystemet i allmänhet och dess återbetalningsvillkor

i synnerhet.

Inom utbildningsdepartementet har härefter en särskild

sakkunnig fått i uppdrag att göra en översyn av

studiemedelssystemet. I avvaktan på resultatet av denna översyn

föreslås inte några genomgripande förändringar av studiemedels-

eller återbetalningsreglerna i budgetpropositionen, utan endast

begränsade ändringar i reglerna om tilldelning och

återbetalning av studiemedel, vilka inte bedöms medföra några

ökade kostnader för staten.

I propositionen föreslås att till anslaget F 3. Studiemedel

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 4 686

000 000 kr. Av detta belopp beräknas 2 598 milj.kr. för

kostnaderna för studiebidrag enligt 4 kap. studiestödslagen och

2 088 milj.kr. för kostnaderna för räntesubventioner och

avskrivningar. I förhållande till innevarande år innebär

anslaget en ökning med drygt en miljard kronor, till

övervägande delen hänförlig till kostnaderna för

räntesubventioner och avskrivningar.

Utskottet biträder propositionens förslag i nu nämnda delar.

I motion Ub448 begär Bertil Persson (m) att riksdagen skall

beluta om dispens vad gäller studiemedel för eleverna vid

Forumskolorna i Skåne. I motionen framhålls att Malmö

Konstskola Forum utbildar ett betydande antal yrkesaktiva

konstnärer i en femårig utbildning och att de nuvarande

eleverna i avvaktan på en konsthögskola i Malmö skall få

behålla den dispens som de hittills haft vad gäller

studiemedlen.

Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på

gymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel

utges för ytterligare sådana studier. För studier på

högskolenivå utges studiemedel under sammanlagt högst sex år.

Även här kan studiemedel utges för längre tid om det finns

särskilda skäl. Begränsningen av tiden med studiemedel vid

gymnasial utbildning ändrades i samband med

studiemedelsreformen fr.o.m. den 1 januari 1989 från fem till

tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades däremot

inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs därvid att

begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå

borde syfta till att dels påskynda och effektivisera

gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har

studerat ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske

även på lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning.

Vidare angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för

någon eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att

en studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller

högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en

studerande som har fått studiemedel för studier på

grundskolenivå.

Utskottet avstyrkte motionsyrkanden om ändringar i reglerna

om rätt till studiemedel vid konstskolor vid föregående

riksmöte (se 1990/91:SfU12) och framhöll då att enligt vad

utskottet erfarit är praxis sådan att den som tidigare fått

studiemedel för högst två terminer beviljas studiemedel för

ytterligare fem år på gymnasial nivå. Utskottet erinrade också

om att finvuxutredningen skulle belysa samordningen mellan

studiemedel och andra stödformer och att utredningen därvid

borde komma in på frågor om begränsningar av den tid för

vilken studiestöd kan utges. Vidare nämnde utskottet att flera

folkhögskolor, däribland Forumskolorna, hade gjort

framställning hos regeringen om att deras utbildning skulle

anses som högskoleutbildning. Slutligen erinrade utskottet

också om att konstnärsutredningen under våren 1990 har avlämnat

betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor och att en

översyn pågick av den konstnärliga utbildningen i högskolan

(dir. 1990:55).

Prövningen av möjligheterna att erhålla studiemedel för

ytterligare tid för de ifrågavarande eleverna är inte en fråga

som ankommer på riksdagen. Utskottet är i likhet med föregående

år inte heller berett tillstyrka en ändring av de grundläggande

bestämmelserna i studiestödslagen om rätten till studiemedel,

och utskottet avstyrker bifall till motion Ub448.

I motion Sf511 av Carl-Johan Wilson och Ivar Virgin begärs

ett tillkännagivande om att studier vid Nordiska

journalisthögskolan i Mullsjö bör berättiga till studiemedel.

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till

statligt studiestöd är att utbildningen är statlig,

statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer

på regeringen att besluta om vilka utbildningar som fyller

dessa villkor, och utbildningarna i fråga återfinns i

förteckningar som bilagts studiestödsförordningen. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen gjort en prövning i detta

hänseende av Nordiska journalisthögskolan och funnit att

villkoren för rätt till studiestöd för eleverna inte är

uppfyllda. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att

motion Sf511 bör lämnas utan åtgärd.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) anför i motion A805

att ett system med studielön kan underlätta för kvinnor att

skaffa sig utbildning och de begär i yrkande 30 ett

tillkännagivande härom.

Förslag om införande av ett system med studielön har vid ett

flertal tidigare tillfällen avvisats av riksdagen med

hänvisning till de finansiella konsekvenserna för staten.

Utskottet avstyrker av samma skäl bifall till motion A805.

Avgiftsmedel för vuxenutbildningsändamål

En särskild vuxenutbildningsavgift tas ut med 0,27 % av den

totala lönesumman. Avgiften erläggs endast i form av

arbetsgivaravgift. Genom vuxenutbildningsavgiften finansieras

-- förutom vuxenstudiestöd och administrationen av dessa stöd

-- till viss del anslagen (enligt föreslagna beteckningar för

budgetåret 1992/93) C 1. Bidrag till folkbildningen och F 5.

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

Fr.o.m. den 1 juli 1992 ingår vuxenutbildningsavgiften i en

utbildningsavgift om 0,31 % av avgiftsunderlaget. Även

fortsättningsvis skall 0,27 % av avgiftsunderlaget användas för

vuxenutbildningsändamål.

Tillgängliga avgiftsmedel för budgetåret 1992/93 för

vuxenutbildningsändamål beräknas i propositionen till 1 789, 3

milj.kr. inberäknat en reservation från budgetåret 1990/91.

Medlen föreslås fördelade enligt följande:

CSN:s administration av vuxenstudiestöden (F 1.) 45 400 000

Vuxenstudiestöd (F 4.) 1 341 300 000

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (F 5.) 64 500 000

Bidrag till folkbildning (C 1.) 338 100 000

Anslaget C 1. behandlas av kulturutskottet i betänkande

1991/92:KrU12.

F 4. Vuxenstudiestöd m.m.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till

studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till

studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet

utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen

utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla

stödtagare, nämligen 65 % av det utbildningsbidrag som den

studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m.

budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat. Den som är

medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare ett

skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av utbildningsbidraget.

Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för

barn erhåller dessutom barntillägg med 0,09 % av basbeloppet

per barn och dag. Till övriga studerande utgår

vuxenstudiebidrag med 32,5 % av utbildningsbidraget.

Barntillägg utgår inte till denna grupp. Utöver bidragsdelen

kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av studielån med så

stort belopp att det sammanlagda vuxenstudiestödet motsvarar

vad den studerande skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare

utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar

vid kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola.

Korttidsstudiestödet utges med 65 kr. per timme och

internatbidraget med 290 kr. per dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd och internatbidrag kan göras

såväl av enskild person som kollektivt av fackliga

organisationer för fördelning bland arbetstagare. Fr.o.m. år

1987 har även pensionärs- och handikapporganisationer fått

möjlighet att under en försöksperiod göra kollektiv ansökan om

internatbidrag.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas utgifter för

vuxenstudiestöd i form av särskilt vuxenstudiestöd,

korttidsstudiestöd och internatbidrag. Vidare betalas bidrag

som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering

av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer

och information om vuxenstudiestöd m.m. Från anslaget betalas

också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Finvuxutredningen har haft i uppdrag att utreda vissa frågor

om de vuxnas studiefinansiering. I betänkandet SOU 1991:65, som

för närvarande bereds inom regeringskansliet, har utredningen

lagt fram förslag om ett samordnat vuxenstudiestöd. I

budgetpropositionen anförs att de delar av utredningens förslag

som rör stöden till längre studier kommer att bedömas i samband

med de förändringar som kan bli aktuella till följd av en

översyn av studiemedelssystemet.

I budgetpropositionen beräknas att 1 190,3 milj.kr. av de

medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas

till det särskilda vuxenstudiestödet, en minskning i

förhållande till innevarande budgetår med 61,8 milj.kr., och

oförändrat 75 milj.kr. till särskilt vuxenstudiestöd till

arbetslösa. För korttidsstudiestöd och internatbidrag föreslås

en minskning av resurserna i förhållande till innevarande

budgetår med 150 milj.kr. till 76 milj.kr. Några medel för

uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för planering av

uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga

studieorganisatörer, för innevarande budgetår tillhopa 75

milj.kr., föreslås inte längre bli anvisade. Totalt under

anslaget F 4. Vuxenstudiestöd föreslås sålunda anvisat ett

reservationsanslag på 1 341,3 milj.kr.

Mot bakgrund av att grundvux upphör som egen skolform fr.o.m.

läsåret 1992/93 och inordnas i den grundläggande

vuxenutbildningen i komvux kommer deltagare i sådan utbildning

att kunna erhålla samma stöd som övriga komvuxelever, nämligen

korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel.

Medel för den nuvarande stödformen för grundvuxelever,

timersättning, föreslås därför inte längre beräknade under

anslaget F 5.

Ett flertal förändringar föreslås beträffande

korttidsstudiestöden och internatbidragen. Korttidsstudiestödet

föreslås höjt till 68 kr. per timme och internatbidraget till

305 kr. per dygn. Möjligheten till kollektiva ansökningar

föreslås slopad, varför stöden i fortsättningen endast kan

sökas av enskilda personer. Dessutom föreslås en begränsning av

vilka slag av utbildning som stöden kan beviljas för. Studier i

svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole-

och gymnasieskolenivå bör ge rätt till stöd, liksom cirklar och

kurser för att utveckla handikappades färdigheter.

När det gäller korta kurser i de nämnda ämnena vid

folkhögskolor eller statens skolor för vuxna bör

korttidsstudiestöd och internatbidrag i första hand vara

tillgängliga för dem som kombinerar studier på deltid i ämnet

med en sådan kort heltidskurs. Stöd bör i fortsättningen lämnas

enbart vid heltidskurser som omfattar högst två veckor.

Bidragen bör ges till personer som har högst en tvåårig

gymnasieutbildning (motsvarande). Undantag bör dock göras för

cirklar och kurser för handikappade, där tidigare

utbildningsbakgrund saknar betydelse. En övre åldersgräns på 64

år bör införas som markerar att stöden är avsedda för personer

i yrkesverksam ålder.

I motion Sf504 av Doris Håvik m.fl. vänder sig motionärerna

mot såväl nedskärningarna av resurserna till vuxenstudiestöden

som förändringarna i korttidsstudiestöden och internatbidragen.

Motionärerna framhåller att i en situation med hög arbetslöshet

och låg tillväxt, med minskade ungdomskullar och då

internationalisering ställer högre krav på språkkunskaper

sparar regeringen på insatser som är angelägna främst för

kortutbildade, handikappade och invandrare. Den sammanlagda

effekten av reduceringen av bidragen innebär enligt

motionärerna på kort sikt att arbetslösheten ökar och på lång

sikt att den för industrin och arbetslivet i övrigt nödvändiga

kunskaps- och kompetensuppbyggnaden undermineras. Nedskärningen

av bidragen till uppsökande verksamhet och planering m.m. kan

enligt motionärerna inte heller ses som en besparing föreslagen

ur ett långsiktigt utbildningspolitiskt intresse, då skälen

till att påbörja längre studier grundläggs genom de kortare

kurserna. Motionärerna anser att beredningen i

regeringskansliet av finvuxutredningens förslag bör avvaktas

innan några större ändringar av vuxenstudiestöden eller

ändringar i regelsystemet görs. I stället bör stöden i

princip utgå som tidigare, och främst bör korttidsstudiestöden

och de anslagsposter som har med rekryteringsfrämjande

åtgärder att göra tillföras medel. Motionärerna begär därför i

yrkande 1 att ytterligare 55 milj.kr. skall anvisas för

uppsökande verksamhet, i yrkande 2 att ytterligare 20 milj.kr.

skall anvisas för planering m.m. av uppsökande verksamhet och i

yrkande 3 att ytterligare 150 milj.kr. skall anvisas för

korttidsstudiestöd. För att finansiera de ökade resurser som

motionärerna föreslagit under anslaget F 1. Centrala

studiestödsnämnden m.m. begär de i yrkande 4 att 5 milj.kr.

mindre än vad regeringen föreslagit skall anvisas till särskilt

vuxenstudiestöd. Sammantaget innebär motionen att ytterligare

220 milj.kr., som enligt budgetpropositionen skall överföras

till anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen, skall tillföras

anslaget F 4. Slutligen begär motionärerna ett tillkännagivande

om vad de anfört om regeländringar på vuxenstudiestödsområdet.

I motion Sf510 av Berith Eriksson m.fl. (v) begärs i yrkande

1 att regeringens förslag till åldersgräns på 64 år för rätt

till korttidsstudiestöd och internatbidrag skall avslås, i

yrkande 2 att förslaget att slopa kollektiv ansökan skall

avslås och i yrkande 3 att inga nya begränsningar av

studieämnen för erhållande av kortidsstudiestöd och

internatbidrag skall göras. I yrkande 4 begärs avslag på

förslaget att slopa bidraget för utbildning av

studieorganisatörer och för uppsökande verksamhet, i yrkande 5

att anslaget F 4. skall ändras till ett förslagsanslag och i

yrkande 6 att till anslaget skall anvisas ytterligare 350

milj.kr.

Även i motionerna Sf501 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) och

Sf512 av Lahja Exner och Sinnika Bohlin (s) framförs kritik mot

regeringens förslag. I motion Sf501 begärs ett tillkännagivande

om minskade möjligheter för invånarna i Östergötlands län att

förbättra baskunskaper och engagera sig i föreningslivet på

grund av reduceringarna i korttidsstudiestöden och

internatbidragen och slopandet av bidragen till uppsökande

verksamhet på arbetsplatserna. I motion Sf512 berörs särskilt

korttidsstudiestödens betydelse för kulturutbildningen, och

motionärerna begär ett tillkännagivande om att beredningen av

finvuxutredningens förslag skall avvaktas innan några

förändringar görs avseende korttidsstudiestöden.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) begär i motion A805

yrkande 31 ett tillkännagivande om att bestämmelserna för

särskilt vuxenstudiestöd måste ändras så att även lågutbildade

kvinnor får täckning för sina studiekostnader. Vidare måste

rätten att göra kollektiva ansökningar av korttidsstudiestödet

finnas kvar.

Utskottet anser att det mot bakgrunden av samhällsekonomin är

nödvändigt att göra besparingar även inom vuxenstudiestöden.

Utskottet, som vill understryka att regeringens förslag till

medel för särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier innebär

en begränsad minskning i förhållande till innevarande budgetår,

anser inte att de besparingar som föreslagits på övriga

anslagsposter behöver innebära någon inskränkning i möjligheten

för de grupper som bäst behöver korttidsstudiestöden och

internatbidragen att förbättra sina baskunskaper i svenska,

engelska, matematik och samhällskunskap. Möjligheterna för

handikappade att få stöd för att utveckla sina färdigheter har

också tillgodosetts.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka att i

utvecklingen av handikappades färdigheter också skall

innefattas utbildning om det egna handikappet, om rättigheter

som tillkommer en handikappad person och om möjligheter att

kompensera handikappet. Även anhöriga som behöver denna

utbildning skall kunna delta i kurserna. Vid fördelningen av

stöden bör speciell hänsyn tas till personer som har läs- och

skrivsvårigheter. Med hänsyn till att möjligheterna till

kollektiv ansökan tas bort för handikappade personer ser

utskottet det också som angeläget att, i de fall en handikappad

inte kan delta i en utbildning så som planerat, CSN bereder en

annan handikappad person möjlighet att delta i utbildningen och

då även på grund av de särskilda omständigheterna accepterar en

för sent inkommen ansökan om internatbidrag.

Utskottet anser sig med det anförda kunna godta regeringens

förslag till medelsanvisning under anslaget F 4. De

regeländringar som föreslagits anser utskottet ligger i linje

med förslagen till minskade medel för delar av

vuxenstudiestödet och utskottet tillstyrker även dessa förslag.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till

motionerna Sf501, Sf504 yrkandena 1--5 och 8, Sf510, Sf512 och

A805 yrkande 31 i denna del.

Den i motion A805 väckta frågan om differentiering av det

särskilda vuxenstudiestödet har behandlats av

finvuxutredningen, som föreslagit att differentieringen skall

slopas. Utskottet anser att beredningen av detta förslag inom

regeringskansliet bör avvaktas och att motion A805 yrkande 31 i

denna del inte påkallar någon åtgärd.

F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för timersättning för

deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt

vid grundläggande svenskundervisning för invandrare

(grund-sfi). Stödet utgår med 65 kr. per timme till den som

förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa

eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i

utbildningen. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd

till vissa kurser i teckenspråk.

Som framgår ovan under anslaget F 4. har i propositionen

under förevarande anslag inte längre beräknats några utgifter

för timersättning till studerande i grundvux. Kostnaden för

studerande i sfi beräknas till 62,5 milj.kr. och för studerande

i särvux till 2 milj.kr. varvid timersättningen föreslås höjd

till 68 kr. per timme. För försöksverksamheten med

studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk har beräknats

oförändrat 4 milj.kr. Till följd härav föreslås att riksdagen

dels godkänner att 64,5 milj.kr. av utbildningsavgiften för

budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget, dels

anvisar ett förslagsanslag på 68,5 milj.kr.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) begär i motion Sf503 ett

tillkännagivande om att stöd skall utgå till

sommarkursverksamheten med teckenspråksutbildning vid

Västanviks folkhögskola. Motionärerna redogör för den

sommarkursverksamhet som skolan bedriver och den verksamhet som

därvid sker vid skolans daghem. Motionärerna anser att

verksamheten vid skolan bör få ett högre ekonomiskt stöd eller

att föräldrarna skall få bidrag som täcker en högre avgift till

skolan. En översyn bör också göras för att pröva om

studiestödet för teckenspråksutbildning även kan omfatta barn

med handikapp. Motionärerna begär ett tillkännagivande i

enlighet med det anförda.

Utskottet har tidigare (se 1989/90:SfU2y) yttrat sig till

utbildningsutskottet över en motion om att också syskon till

hörselskadade barn som deltar i kurser skall få vistelsen

betald på folkhögskola. Utskottet anförde därvid att det

studiesociala stödet för deltagande i teckenspråkskurser

hanteras som en försöksverksamhet och att CSN har i uppdrag att

i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag till

stödets slutliga utformning. Utskottet hänvisade till att

utskottet vid sin behandling av en motsvarande motion i

betänkandet 1988/89:SfU15, då detta studiestöd infördes,

uttalat att en utvidgning av rätten till ersättning till andra

familjemedlemmar än föräldrar innebär att ytterligare resurser

måste avsättas under anslagsposten för att undvika en

prioritering mellan sökandena till stöden. Utskottet var inte

berett att medverka till detta och föreslog att

utbildningsutskottet skulle avstyrka bifall till den

föreliggande motionen. Utbildningsutskottet och därefter

riksdagen följde socialförsäkringsutskottets förslag

(1989/90:UbU27, rskr. 279).

Utskottet har vidare vid föregående års riksmöte (se

1990/91:SfU12) med anledning av en motion i frågan ansett att

riksdagen i avvaktan på CSN:s förslag till framtida utformning

av stödet inte bör föreslå några ändringar i detta.

CSN har beträffande sitt uppdrag framhållit i

anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 att stödets

koppling till de korta stöden innebär att ett ställningstagande

till förslag om närmare utformning av stödet kan göras först i

samband med CSN:s yttrande över finvuxutredningens betänkande.

CSN kommer därför att hantera stödet som en försöksverksamhet

även under budgetåret 1992/93.

Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på det slutliga

ställningstagandet om stödets utformning bör avslå motion

Sf503.

F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas under budgetåret 1992/93 kostnader för

stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande

som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta

bidrag disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket

(TPB). Vidare betalas från anslaget bidrag för reserabatter

till studerande och resekostnadsersättning till studerande vid

statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Medlen

härför disponeras av CSN.

Bidraget till TPB för studielitteratur har beräknats till 10

310 000 kr. och medel för en engångsanvisning för ett projekt

med ny talboksteknik till 325 000 kr. Vidare föreslås att TPB

bemyndigas att beställa sådan litteratur som förfaller till

betalning först under budgetåret 1993/94 till ett belopp om

högst 4,5 milj.kr.

Utskottet har ingen erinran mot dessa förslag.

För budgetåret 1991/92 har CSN träffat avtal med SJ,

Linjeflyg AB/SAS Inrikes resp. Svenska Buss. Ersättningarna

till trafikföretagen har enligt avtalen uppgått till sammanlagt

95,5 milj.kr. Avtalen innebär att CSN-kort utdelas till sådana

studerande som under ett kalenderhalvår uppbär studiestöd

enligt studiestödslagen för studier under minst tre månader och

på minst halvtid. Dessutom utdelas CSN-kort till studerande vid

landets special- och särskolor. Avtalet med SJ innebär att

innehavare av CSN-kortet får rabatt med 50 % på normalpriset

för resa med SJ fjärrtåg, Swebus expressbussar och

kombinationsresor SJ fjärrtåg-länsbuss/länståg enligt

rikstaxan. Avtalet med Linjeflyg AB/SAS Inrikes innebär rätt

till bokningsbar biljett till ett pris som motsvarar priset

enligt pensionärsrabatt. Avtalet med Svenska Buss innebär

rabatt med 50 % på resor under veckoslut med bussar i företag

som ingår i samorganisationen Svenska Buss.

I proposition 1991/92:87 redovisas nya avtal om reserabatter

för studerande för budgetåret 1992/93. Avtalen innebär att

reserabatter utgår enligt nuvarande grunder även för nästa år.

Kostnaderna härför beräknas till 95,6 milj.kr.

Villkoren för rätt till CSN-kort tas upp i tre motioner. I

motion Sf21 av Anders Svärd m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att även studerande som inte utnyttjar

studiemedelssystemet skall ha rätt att få ett CSN-kort. I

motionerna Sf508 av Berit Löfstedt m.fl. (s) och Sf20 av Stefan

Kihlberg och Leif Bergdahl (nyd) begärs att även utländska

gäststuderande och utbytesstudenter skall ha rätt till

CSN-kort. I sistnämnda motion begärs i yrkande 4 att riksdagen

skall anvisa det ytterligare belopp som erfordras för att täcka

kostnaderna för detta.

Avsaknaden av avtal med länsbolagen kritiseras i tre

motioner.

Stefan Kihlberg och Leif Bergdahl begär i motion Sf20 yrkande 1

ett tillkännagivande om att regeringen skall ge CSN i uppdrag

att förhandla fram rabattavtal även med de aktuella

länstrafikbolagen i Norrland för budgetåret 1992/93 med

motsvarande villkor som gäller i avtalen med SJ resp.

SAS/Linjeflyg och Svenska Buss och i yrkande 2 att ytterligare

medel skall anvisas för att täcka statens kostnader härför.

Även Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) begär i motion Sf507

ett tillkännagivande om att studeranderabatter skall ges vid de

norrländska länstrafikbolagen. Georg Andersson m.fl. (s) begär

i motion Sf19 ett tillkännagivande om att regeringen och CSN

inför kommande avtalsperiod bör tillse att förutsättningar

skapas för reserabatter till studerande i synnerhet i Norrlands

inland, som för att nå studieorten är hänvisade till

länstrafiken.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte i betänkande

1991/92:12 det avtal som CSN träffat för innevarande budgetår

och redogjorde utförligt för effekterna för olika

studerandegrupper. I samband därmed behandlades även

motionsyrkanden om bl.a. att studerande som inte uppbar

studiestöd och utländska studerande skulle ha rätt till

CSN-kort och att avtal skulle träffas även med

länstrafikbolagen i Norrland. Utskottet konstaterade därvid att

de avtal som CSN träffat innebar mycket förmånliga reserabatter

för de studerande och att i synnerhet studerande från

glesbygdsområden hade fått väsentligt förbättrade

rabattmöjligheter. Den grupp som enligt de träffade avtalen

skulle få rabatt borde generellt sett vara den som hade störst

behov av förmånerna. Utskottet förutsatte emellertid att CSN

noga skulle följa effekterna av de nya reserabatterna och lägga

fram förslag om åtgärder behövde vidtas. Såvitt avsåg

förhandlingar för följande budgetår utgick utskottet från att

CSN kom att fortsatt sträva efter att nå de reserabatter för

studerande som sammantaget är de förmånligaste möjliga inom

tillgängligt ekonomiskt utrymme. Utskottet utgick därvid från

att CSN i dessa strävanden inte uteslöt möjligheten till

uppgörelse även med olika länstrafikbolag.

Det nu träffade avtalet överensstämmer som nämnts med

fjolårets och ligger inom en i det närmaste oförändrad

kostnadsram. Utskottet anser att CSN därmed har nått ett mycket

gott förhandlingsresultat. Utskottet har inhämtat att en

utvidgning av avtalet till att avse motsvarande rabatter på

biljettpriserna på Norrlandslänens trafikbolag, som samtidigt

skulle ge bolagen den av dem önskade fulla kostnadstäckningen,

skulle föranlett en ökad kostnad för staten med 50--60 milj.kr.

Diskussioner pågår fortfarande mellan CSN och dessa trafikbolag

med målet att man skall nå totalt samma biljettpriser efter

rabatt som för lika långa färdsträckor med SJ, beroende på att

länstrafikbolagens biljettpriser redan nu är väsentligt lägre

än SJ:s priser. Vid en sådan lösning skulle kostnaderna för

staten bli betydligt lägre. Vad avser rabatter till utländska

studerande har CSN goda förhoppningar om att kunna lösa denna

fråga till det nya budgetårets början inom en oförändrad

kostnadsram, och CSN har redan gått ut med en förfrågan till

berörda utbildningsanstalter om uppgifter om sådana studerande.

Utskottet anser med det anförda att motionerna Sf19, Sf20,

Sf21, Sf507 och Sf508 inte nu bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motion Sf18 av Doris Håvik m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att det är av stor betydelse att

reserabatten till studerande blir ett permanent inslag i

studiestödssystemet.

Utskottet kan instämma i vad motionärerna anfört om

betydelsen av fortsatta reserabatter. Systemet har redan

funnits i snart sex år, och utskottet anser därmed att det

utgör ett permanent inslag i studiestödssystemet. Något

tillkännagivande härom anser utskottet inte påkallat, och

motion Sf18 får anses tillgodosedd med det anförda.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till

medelsanvisning för reserabatter till studerande ävensom

förslaget om att 4 milj. kr. skall beräknas för

resekostnadsersättningar till studerande vid statens skolor för

vuxna i Norrköping och Härnösand. I enlighet härmed bör till

anslaget F 6. anvisas ett förslagsanslag på 110 235 000 kr.

F 7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till

studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och

kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen,

vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.

I propositionen anförs att syftet med arvodet är att

rekrytera personer med bred erfarenhet från ett aktuellt

yrkesområde till läraryrket. Folkhögskollärarlinjen skiljer sig

från övriga linjer bl.a. genom att kravet från tidigare

yrkeserfarenhet för antagning är mindre uttalat. Till skillnad

från vad som gäller för skolväsendet i övrigt ställer det

allmänna numera inte heller några krav på att folkhögskolan

skall ha lärare med någon viss lärarutbildning. Föredraganden

kommer därför senare att föreslå regeringen att

utbildningsarvode inte längre skall utges till studerande vid

folkhögskollärarlinjen.

Utbildningsarvodet föreslås höjt från 10 363 kr. per månad

till 10 770 kr. per månad. Vidare föreslås att till anslaget F

7 för budgetåret 1992/93 skall anvisas ett förslagsanslag på

121 400 000 kr.

I fyra motioner, Sf502 av Stina Gustavsson och Roland Larsson

(c), Sf505 av Berit Oscarsson m.fl. (s), Sf506 av Iréne

Vestlund (s) och Sf509 av Elisabeth Persson m.fl. (v) begärs

att utbildningsarvode skall utgå även fortsättningsvis till

studerande vid folkhögskollärarlinjen. I motion Sf509 begärs i

yrkande 1 att ytterligare 4 600 000 kr. skall anslås för

ändamålet och -- om yrkande 1 ej bifalls av riksdagen -- i

yrkande 2 att utbildningsbidraget skall behållas på nuvarande

nivå och beviljas även under budgetåret 1992/93 till studerande

vid folkhögskollärarlinjen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

utbildningsbidraget till elever på folkhögskollärarlinjen bör

tas bort. Utskottet anser emellertid att det är rimligt att de

elever som redan påbörjat sin utbildning får slutföra den med

fortsatt utbildningsbidrag. Enligt vad utskottet inhämtat från

regeringskansliet ryms kostnaderna härför inom det föreslagna

förslagsanslaget F 7. Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

Sf502, Sf505, Sf506 och Sf509, sistnämnda motion i vad den inte

tillgodosetts genom vad utskottet anfört.

Övriga frågor

CSN har i en den 18 februari dagtecknad skrivelse till

utskottet påtalat brister i reglerna för samordning mellan

rehabiliteringspenning enligt 22 kap. lagen om allmän

försäkring och olika former av studiestöd och utbildningsarvode

enligt studiestödslagen. CSN har därvid föreslagit att

studiestödslagen ändras så att statligt studiestöd inte skall

kunna beviljas och uppbäras under tid för vilken

rehabiliteringspenning utgår.

Utskottet är för sin del inte övertygat om att den lösning

CSN föreslagit är den lämpligaste, utan att det också är

reglerna i lagen om allmän försäkring som behöver ses över för

att man skall uppnå en lämplig samordning. Utskottet föreslår

därför att den av CSN väckta frågan skall övervägas inom

regeringskansliet i samråd mellan socialdepartementet och

utbildningsdepartementet. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiemedelsnämnder och

vuxenutbildningsnämnder

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:76 i denna

del och proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub8 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Ub9 yrkande 3

dels godkänner de organisationsförändringar inom

studiestödsområdet som förordats i proposition 1991/92:76,

dels antar de i proposition 1991/92:100 framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser

1 kap. 6 §, 3 kap. 16 § första stycket, 4 kap. 37 §, 6 kap. 6 §

sista stycket och 8 kap. 23 §,

b) lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa,

c) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

res. 1 (s)

2. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Sf504 yrkandena 5 och 6 dels

godkänner att 45400000 kr. av de medel som tillfaller

staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används

för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden

m.m.,

dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 149977000 kr.,

res. 2 (s)

3. beträffande utredning om gymnasieelevers villkor m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 4,

4. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2331335000kr.,

5. beträffande studielön

att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 30,

6. beträffande studiemedel vid Nordiska

journalisthögskolan att riksdagen avslår motion

1991/92:Sf511,

7. beträffande studiemedel vid Forumskolorna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub448 yrkande 2,

8. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 4686000000 kr.,

9. beträffande regeländringar inom vuxenstudiestödet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Sf501, 1991/92:Sf504 yrkande 8,

1991/92:Sf510 yrkandena 1--3, 1991/92:Sf512 samt 1991/92:A805

yrkande 31 i denna del antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

såvitt avser 5 kap. 2 och 4 §§ och 6 kap. 2 och 4 §§ samt 6 §

första stycket,

res. 3 (s)

10. beträffande differentierat vuxenstudiestöd

att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 31 i denna

del,

11. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4 och

1991/92:Sf510 yrkandena 4--6,

dels godkänner att 1341300000kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd

m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 1341300000 kr.,

res. 3 (s)

men. (v)

12. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i

vad det inte berörts i mom. 1 och 9 ovan,

13. beträffande teckenspråksundervisning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf503,

14. beträffande anslag till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100

dels godkänner att 64500000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid

vissa vuxenutbildningar,

dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

68500000 kr.,

15. beträffande reserabatter då studiemedel inte uppbärs

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf21,

16. beträffande reserabatter till utländska studerande

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf20 yrkandena 3 och

4 och 1991/92:Sf508,

17. beträffande reserabatter hos länstrafikbolagen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sf19, 1991/92:Sf20

yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sf507,

18. beträffande uttalande om reserabatter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf18,

res. 4 (s)

19. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

med bifall till proposition 1991/92:87

dels medger att regeringen lämnar talboks- och

punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om

4 500 000 kr. som förordats i propositionen,

dels till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110235000

kr.,

20. beträffande utbildningsarvoden till elever vid

folkhögskollärarlinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

motion 1991/92:Sf509 yrkande 2 och med avslag på motionerna

1991/92:Sf502, 1991/92:Sf505, 1991/92:Sf506 och 1991/92:Sf509

yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

men. (v)

23. beträffande anslag till Utbildningsarvoden till

studerande vid vissa lärarutbildningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Sf509 yrkande 1 i denna del till

Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 121400000 kr.,

24. beträffande samordning mellan rehabiliteringspenning

och statligt studiestöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 26 mars 1992

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Margit

Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson

(s), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s),

Leif Bergdahl (nyd), Gustaf von Essen (m) Maud Björnemalm (s),

Widar Andersson (s), Rune Backlund (c) och Märtha Gårdestig

(kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder (mom. 1)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att studiemedelsnämnderna, som har funnits

sedan 1965, har fyllt en viktig funktion när det gäller

utformningen av praxis i studiemedelsärenden.

Nämnderna har en bred sammansättning och behandlar

ärenden där det gäller att bedöma den enskildes studiesituation

och personliga förhållanden som kan ha inverkat på

studietakten.

Vuxenutbildningsnämnderna behandlar främst frågor som

rör fördelningen av medel mellan ansökningstillfällena, urval

bland sökande till korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd

och statsbidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

Eftersom dessa stöd finansieras av en särskild

vuxenutbildningsavgift har ett starkt fackligt inflytande i

nämnderna varit naturligt. De fackliga representanternas

erfarenheter och kunskaper har varit av mycket stor betydelse i

alla svåra bedömningsärenden.

Utvecklingen inom studiestödsadministrationen har under

senare år präglats av rationalisering, samordning och

decentralisering. De riktlinjer som riksdagen tidigare

enhälligt godkänt innebär att en successiv övergång till

sammanhållna länskanslier skulle ske med sikte på en

studiestödsnämnd i varje län, där samtliga typer av ärenden

skulle behandlas. Förslag om de framtida länsnämndernas

utformning har varit föremål för remissbehandling.

Finvuxutredningen, som haft till uppgift att utreda villkoren

för vuxnas studiefinansiering, har därefter lagt fram förslag

om avveckling av vuxenutbildningsnämnderna. Utredningens

förslag i detta hänseende är emellertid kopplat till förslag om

stora förändringar i studiestödens utformning, bl.a. en garanti

för stöd till alla vuxna som vill läsa på grundskole- och

gymnasienivå. Införs en sådan garanti försvinner vissa urvals-

och bedömningsbehov i vuxenstudiestödsärendena, och utskottet

anser att det då är naturligt att överväga förändringar i

nämndorganisationen. Det förslag som propositionen nu

innehåller, nämligen att avskaffa förtroendemannainflytandet i

alla typer av studiestödsärenden, har däremot aldrig tidigare

varit föremål för diskussion.

Några skäl för att slopa även studiemedelsnämnderna har över

huvud taget inte framförts i propositionen eller av

utskottsmajoriteten. I propositionen anförs att

finvuxutredningens förslag är under beredning inom

utbildningsdepartementet och att utredningens förslag som rör

stöden för längre studier kommer att bedömas i samband med de

förändringar som kan bli aktuella till följd av översynen av

studiemedelssystemet. Eftersom frågor om nämndorganisation och

administration av studiestödssystemet hänger samman med

resultatet av detta utredningsarbete anser utskottet att ett

beslut om förändring i nämndorganisationen måste anstå till

dess att beslut fattas om hur studiestödssystemet skall

utformas i framtiden. De större möjligheter till

helhetslösningar och en mer flexibel resursanvändning som

åsyftas med propositionens förslag kan uppnås genom att

nämndernas kansliorganisation inordnas i myndigheten CSN.

Genom utskottets förslag om att studiemedelsnämnderna och

vuxenutbildningsnämnderna skall vara kvar bevara möjligheten

att överklaga nämndernas beslut.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till regeringens

förslag om att studiemedelsnämnderna och

vuxenutbildningsnämnderna skall upphöra den 1 juli 1992.

Enligt utskottets mening måste det även i framtiden

finnas regionalt förtroendemannainflytande i för medborgarna

viktiga studiestödsbeslut, där urvals- och

skälighetsbedömningar förekommer. Det är också viktigt att ett

reellt studerandeinflytande på dessa beslut garanteras och att

det finns möjlighet att överklaga till högre instans. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande

studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder

att riksdagen

med bifall till motionerna 1991/92:Ub8 yrkandena 1 och 2 och

1991/92:Ub9 yrkande 3

dels avslår

proposition 1991/92:76 i denna del

dels avslår

de i proposition 1991/92:100 framlagda förslagen till a) lag

om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap. 6

§, 3 kap. 16 § första stycket, 4 kap. 37 §, 6 kap. 6 § sista

stycket och 8 kap. 23 §,

b) lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa,

c) lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört beträffande framtida utformning av

förtroendemannainflytande i studiestödsärenden,

2. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. (mom. 2)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet som" och slutar med "och 6" bort ha

följande lydelse:

Till följd av utskottets förslag i reservationerna 1 och 3

bör ramanslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med

5 milj. kr. Ökningen bör finansieras genom medel från

utbildningsavgiften som överförs från anslaget F 4.

Vuxenstudiestöd m.m.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande

anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.

att riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Sf504 yrkandena 5 och 6 och med

anledning av proposition 1991/92:100

dels

godkänner att 50 400 000 kr. av de medel som tillfaller staten

genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för

att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden

m.m.,

dels till

Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 154 977 000 kr.

3. Regeländringar inom vuxenstudiestödet (mom. 9) och anslag

till vuxenstudiestöd m.m. (mom. 11)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Under det senaste halvseklet har den högre utbildningen

blivit tillgänglig för nya sociala skikt samtidigt som en rikt

differentierad vuxenutbildning har utvecklats. Den

breddutbildning som kommit allt fler människor till del är ett

av samhällets främsta medel för att främja välstånd och välfärd

och tillgodose arbetsmarknadens krav på välutbildad

arbetskraft. Den snabba utvecklingen mot ett mera

kunskapsintensivt arbetsliv skärper anspråken på

vuxenutbildningen och att utveckla näringslivet blir i långa

stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga arbetskraften.

De redan yrkesverksamma behöver möjligheter att bygga på den

utbildning de tidigare fått eftersom kraven har ökat sedan den

tid de genomgick antingen en teoretisk eller praktisk

utbildning. En förbättrad utbildning är dessutom ett av de

viktigaste instrumenten för att ge den enskilde löntagaren

större inflytande över sin situation i arbetslivet. Den

kraftiga utbyggnad som skett av ungdomens utbildning har

fördjupat den utbildningsklyfta som finns mellan yngre och

äldre. Närmare 800 000 svenskar i yrkesverksam ålder har

kortare formell utbildning än nio år.

När vuxenstudiestöden infördes år 1975 var tanken att alla i

ett kortare perspektiv skulle få minst gymnasiekompetens. På

sikt skulle högskoleutbildning göras möjlig för flertalet.

Den uppsökande verksamheten utgör ett mycket väsentligt inslag

i arbetstagarorganisationernas rekrytering till såväl korta som

mer omfattande studier. Skälen till att påbörja längre studier

grundläggs genom de kortare kurserna. Regeringens slopande av

de bägge anslagen på rekryteringsområdet om tillsammans 75

milj.kr. rycker undan grunden för en aktiv rekrytering på

arbetsplatserna och kan inte ses som en besparing föreslagen ur

ett långsiktigt utbildningspolitiskt intresse. Utan en effektiv

rekrytering på arbetsplatserna är risken mycket stor att

målsättningen om att utjämna skillnaderna i utbildning mellan

äldre och yngre generationer inte kan uppfyllas.

I en situation med hög arbetslöshet och låg tillväxt, med

minskande ungdomskullar, och då internationaliseringen ställer

högre krav på språkkunskaper, är det enligt utskottets mening

fel att genomföra nedskärningar på vuxenutbildningens och

vuxenstudiestödens område. Minskningen med 225 milj.kr. av

anslagen till vuxenstudiestöden medför att färre

korttidsutbildade löntagare, handikappade och invandrare kan

påbörja vuxenstudier. Den sammantagna effekten av reduceringen

av bidragen innebär på kort sikt att arbetslösheten ökar. På

längre sikt undermineras den för industrin och arbetslivet i

övrigt nödvändiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden.

Utskottet anser att detta är en orationell och orättfärdig

åtgärd i ett läge när behoven av utbildning är som störst.

Av de förslag som lämnats av finvuxutredningen, har

regeringen i budgetpropositionen lösgjort slopande av

kollektiva ansökningar samt förslagen om begränsat ämnesval och

begränsad åldersgräns, utan att beakta helheten i förslagen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

finvuxutredningen föreslagit att en särskild resurs för

fackliga studier skulle avsättas av utbildningsmedlen.

Vuxenutbildningsavgiften avsågs ursprungligen skola användas

för vuxenstudiestöd. En mindre del av avgiften har emellertid

kommit att användas för andra vuxenutbildningsändamål för att

förstärka statsbudgeten. Utskottet anser principiellt att

resurserna från den del av utbildningsavgiften som motsvarar

den gamla vuxenutbildningsavgiften skall användas för avsedda

ändamål, dvs. samtliga medel från avgiften bör på sikt

tillföras anslagsposten Vuxenstudiestöd m.m. Regeringens

förevarande förslag innebär ett alltför stort avsteg från denna

princip genom att ytterligare 225 milj.kr. överförs för andra

vuxenutbildningsändamål än studiestöd.

Utskottet anser med det anförda att regeringens förslag till

regelförändringar inom korttidsstudiestöden och

internatbidragen, utom såvitt avser beloppshöjningarna av

stödens belopp, bör avvisas och att ytterligare 220 milj.kr.

bör tillföras anslaget Vuxenstudiestöd m.m. fördelade på

följande anslagsposter:

1. Korttidsstudiestöd och internatbidrag + 150 milj.kr.

2. Vuxenstudiebidrag -- 5 milj. kr. (tillförs anslaget F 1)

3. Medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser + 55

milj.kr.

4. Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av

fackliga studieorganisatörer + 20 milj. kr.

dels att momenten 9 och 11 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

9. beträffande

regeländringar inom vuxenstudiestödet

att riksdagen

med bifall till motionerna 1991/92:Sf504 yrkande 8 och

1991/92:Sf510 yrkandena 1--3 och med anledning av motionerna

1991/92:Sf501, 1991/92:Sf512 och 1991/92:A805 yrkande 31 i

denna del

dels avslår

det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 2 och

4 §§ och 6 kap. 2 och 4 §§ samt 6 § första stycket,

dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

regeländringar inom vuxenstudiestödet,

11. beträffande

anslag till vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4 och med

anledning av proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Sf510

yrkandena 4--6

dels

godkänner att 1 561 300 000 kr. av de medel som tillfaller

staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används

för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 561 300 000 kr.,

dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

fördelning av medel inom anslaget,

4. Uttalande om reserabatter (mom. 18)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "det anförda." bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare på förslag av

utskottet uttalat att de reserabatter som var förknippade med

CSN-kortet var utomordentligt värdefulla för studenterna, och

utskottet har fortfarande denna uppfattning. Utskottet anser

också att rabatterna har stora fördelar ur miljö- och

trafiksäkerhetssynpunkt, varför kollektiva resor bör

uppmuntras. Vinsterna för detta är svåra att mäta, men det

system som nu uppnåtts för reserabatter har en hög grad av

måluppfyllelse också i detta avseende. Trafikföretagen har

dessutom insett betydelsen av att tidigt nå en framtida

kundkrets. Riksdagen bör mot denna bakgrund som sin mening

uttala att det är av stor betydelse att reserabatterna blir ett

permanent inslag i studiestödssystemet.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande

uttalande om reserabatter

att riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Sf18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom 4)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:

Vi vill i anslutning till förslaget om att rätten till

studielån skall slopas för yngre elever i gymnasial utbildning

erinra om att i motion Ub216 av Doris Håvik m.fl., vilken

behandlas i utbildningsutskottets betänkande UbU10, har begärts

att sådana elever måste garanteras stöd på annat sätt.

Utbildningsutskottet har i denna del förutsatt att

gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder

till att eleverna i fråga får nödvändigt stöd.

Utbildningsutskottet har därvid upplyst om att eleverna kan

vända sig till kurator som skall kunna informera om vart

eleverna kan vända sig för att få del av den hjälp samhället

erbjuder även utanför skolan. I motionen har också

understrukits vikten av att regeringen följer konsekvenserna av

att ansvaret för inackorderingstillägget övertagits av

kommunerna. Utbildningsutskottet har med anledning härav

förutsatt att kommunernas övertagande av ansvaret för

inackorderingstillägget inte kommer att begränsa elevernas rätt

att välja studieväg i gymnasieskolan.

2. Anslag till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

(mom. 14)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla s) anför:

Fr.o.m. nästa budgetår upphör grundvux som egen skolform och

inordnas i den grundläggande vuxenutbildningen i komvux. Till

följd härav kommer elever vid sådan utbildning som hänförs till

nuvarande grundvux inte längre att kunna erhålla timersättning,

utan i stället erhåller de samma stöd som övriga komvuxelever,

nämligen korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd och

studiemedel. Vid den utfrågning som utskottet har hållit i

anslutning till beredningen av betänkandet har farhågor

framförts för att detta kommer att leda till att det blir

svårare att motivera vissa grupper som hittills fått

timersättning att påbörja grundläggande utbildning dels genom

att ansökningsförfarandet blir omständligare och att det krävs

längre framförhållning för att komma i åtnjutande av stöden,

dels genom att studierna blir dyrare för den enskilde. Vi

föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ till

omfördelning av medel från anslaget F 4 till anslaget F 5 som

en tillfällig lösning i avvaktan på ställningstagande till

förslaget om studiestödsgaranti i form av bidrag. Hade vår

begäran villfarits hade den berörda gruppen studerande även

fortsättningsvis kunnat erhålla timersättning. Vi avser att vid

ett senare tillfälle återkomma i frågan.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Jag ansluter mig till vad som anförts i reservation 1 om att

studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna skall

behållas och till det yrkande som framförts i motionen. Jag

ansluter mig också till det särskilda yttrandet 1.

Vidare ansluter jag mig till vad som anförts i reservation 3

om dels avslag på förslag om regeländringar inom

korttidsstudiestöden och internatbidragen, dels avslag på

förslaget om begränsning av studieämnen som berättigar till

vuxenstudiestöd och dels att bidraget för utbildning av

studieorganisatörer m.m. och för uppsökande verksamhet på

arbetsplatser skall behållas.

Jag anser emellertid att anslaget F 4. Vuxenstudiestöd m.m.

skall ändras från att vara ett reservationsanslag till ett

förslagsanslag. På grund av att den utbildning som nu benämns

grundvux föreslås ingå som en integrerad del av den

grundläggande vuxenutbildningen i komvux anser jag att det

behövs högre statsbidrag för att det inte skall ske en

neddragning i den gymnasiala delen. Som en konsekvens härav och

av de förslag i reservation 3 som jag anslutit mig till bör

anslaget F4 räknas upp med 350 milj.kr. i förhållande till

regeringens förslag.

I proposition 100 har regeringen föreslagit att

utbildningsarvodena till elever vid folkhögskollärarlinjen

skall slopas fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet har så till vida

tillgodosett motion Sf509 (v) att utskottet begärt ett

tillkännagivande till regeringen om att de elever som påbörjat

denna utbildning skall få slutföra den med bibehållet

utbildningsarvode. Jag anser emellertid att motionens krav om

att utbildningsarvodet till elever vid folkhögskollärarlinjen i

dess helhet skall finnas kvar bör bifallas och att det

fortsatta utbildningsbidraget till dessa elever skall

finansieras genom att utbildningsbidragets nivå behålls

oförändrad för nästa budgetår.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under

momenten 11 och 20 borde ha hemställt:

11. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf510 yrkandena

4--6 och med anledning av motion 1991/92:Sf504 yrkandena 1--4

och proposition 1991/92:100

dels godkänner att 1 561 300 000 kr. av de medel som

tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret

1992/93 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd

m.m.,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1 691 300 000 kr.,

20. beträffande utbildningsarvoden till elever vid

folkhögskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf509 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1991/92:Sf502, 1991/92:Sf505,

1991/92:Sf506 och 1991/92:Sf509 yrkande 1 i denna del samt med

avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga