Bet. 1991/92:SkU13

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU13

Andelshus

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1991/92

SkU13

Utskottet

Initiativ beträffande andelshus

I samband med den skattereform som har genomförts fr.o.m. 1992

års taxering har ett problem uppkommit rörande beskattningen

av andelshus. För att undvika oskäliga effekter föreslår

utskottet en provisorisk lösning i avvaktan på en generell

prövning av bostadsbeskattningens framtida utformning.

De s.k. andelshusen är en särskild bostadsform där tre eller

flera personer tillsammans -- direkt eller genom ett

handelsbolag -- äger ett hyreshus med skilda bostäder åt minst

tre delägare. I denna bostadsform beskattas delägarna enligt

de principer som gäller för näringsfastigheter och passiva

förvärvskällor. Detta innebär i princip att delägarna vid

inkomstbeskattningen skall redovisa sin del av inkomsterna på

fastigheten i form av bostadsförmåner, hyresinkomster m.m.

efter avdrag för ränteutgifter, reparation och underhåll,

andra driftkostnader och värdeminskning. För

reparationskostnader över 10% av taxeringsvärdet medges

avdrag endast i form av värdeminskningsavdrag.

Underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen har tidigare

fått dras av i form av s.k. allmänt avdrag. Fr.o.m. 1992 års

taxering gäller emellertid att ett underskott i en passiv

förvärvskälla endast kan utnyttjas som ett avdrag i samma

förvärvskälla följande år. För ett andelshus som under en

följd av år går med underskott leder reglerna till ett efter

hand allt större ackumulerat underskott. Om andelen avyttras

får det ackumulerade underskottet dras av vid

reavinstberäkningen (3§ 13 mom. och 25§ 11 mom. lagen om

statlig inkomstskatt). Realisationsförluster får dras av till

70% i inkomstslaget kapital. För underskott av kapital

medges skattereduktion med 30% av underskottet.

Reglerna för andelshus skiljer sig alltså i väsentliga

hänseenden från vad som gäller för bostadsrätter och villor.

En bostadsrättshavare eller en villaägare beskattas i

allmänhet inte för någon bostadsförmån, och räntan på det

kapital som har lånats för förvärvet av bostadsrätten eller

villan får dras av i inkomstslaget kapital.

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet och har anfört att

det i boendet bör råda neutralitet mellan olika upplåtelse-

och ägandeformer. Enligt bostadsutskottet finns det skäl att

undanröja de olikheter som kan uppkomma i beskattningen av dem

som bor i andelshus jämfört med dem som t.ex. bor i

bostadsrätt eller fastighet med äganderätt. Bostadsutskottet

har inte gått in på den närmare utformningen av de ändringar

som för närvarande kan komma i fråga.

Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets uppfattning att

det finns skäl att söka undanröja olikheterna i beskattningen

av olika bostadsformer. En principiell utgångspunkt för såväl

den löpande beskattningen som för reavinstbeskattningen av

bostäder bör vara att reglerna i så hög grad som möjligt

utformas enhetligt och likformigt. Därtill kommer att det

avdragsförbud som skattereformen innebär för andelshusen i

många fall kan drabba det egna boendet med oskäliga

kostnadshöjningar.

Enligt utskottets mening är det angeläget att åstadkomma en

ändring redan fr.o.m. 1992 års taxering. Det är emellertid

inte möjligt att nu i sin helhet ta upp frågan om hur

beskattningsreglerna för andelslägenheterna skall utformas i

framtiden. Vad som för tillfället kan komma i fråga är att på

kort sikt och på ett praktiskt sätt begränsa vissa problem som

har samband med detaljutformningen av de aktuella reglerna.

Andra frågor rörande bostadsbeskattningens närmare utformning

fordrar ingående bedömningar och bör tas upp i ett större

sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att

återkomma till denna fråga.

De justeringar som kan genomföras nu begränsar sig till

andelshus i kommunalskattelagens bemärkelse och gäller för

andelslägenheter som kan jämställas med privatbostäder enligt

denna lag (punkt 5 av anvisningarna till 23§ resp. 5§).

Man bör givetvis inte heller nu öppna nya avdragsmöjligheter

för annat än vad som kan hänföras till den egna privata

bostaden. Reglerna för andelshus innebär -- i motsats till vad

som normalt gäller i fråga om bostadsrätter och villor --

bl.a. att avdrag medges för reparation och underhåll m.m. och

inte enbart för räntekostnader. Med tanke också på de fördelar

i övrigt som en tidigareläggning av avdragsrätten nu kan

medföra förordar utskottet som en tillfällig lösning på

problemen att underskottet får behandlas på samma sätt som

gäller för realisationsförluster. En sådan regel innebär

enligt utskottets uppfattning ett förhållandevis litet

principiellt ingrepp och en skälig avvägning av olika

synpunkter som kan anläggas på denna fråga.

Reglerna bör vidare utformas så att den skattskyldige får

välja mellan att det aktuella underskottet, helt eller delvis,

antingen behandlas som en reaförlust enligt de regler som

utskottet nu föreslår eller att det dras av följande år enligt

den nuvarande huvudregeln.

Av vad utskottet redan anfört framgår att reglerna bör träda i

kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992

års taxering.

Det måste beklagas att utskottets förslag kommer så sent att

riksskatteverket inte har möjlighet att beakta de nya reglerna

i deklarationsblanketterna och i det allmänna

informationsmaterial som medföljer blanketterna. Det är

givetvis av vikt att man på annat sätt söker nå fram med

information till dem som berörs och att frågan uppmärksammas

inom skatteförvaltningen så att ett korrekt

beskattningsresultat kan uppnås i de enskilda fallen. I

sammanhanget vill utskottet anföra att önskemålet att

undanröja oskäliga kostnadshöjningar för ett icke obetydligt

antal skattebetalare har fått väga tyngre än de svårigheter

som betingas av att ändringarna genomförs kort tid före

deklarationstidpunkten.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar följande

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 26§ kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26§

Uppkommer underskott -- -- -- -- följande beskattningsår.

Avdrag enligt första Avdrag enligt första

stycket medges inte i den stycket medges inte i den

mån avdrag har medgetts mån avdrag har medgetts

enligt 25§ 11 mom. lagen enligt 3§ 13 mom. tredje

(1947:576) om statlig stycket, 25§ 11 mom. eller

inkomstskatt, 26§ 9 mom. 26§ 9 mom. lagen (1947:576)

nämnda lag eller 33§ 3 om statlig inkomstskatt eller

mom. denna lag. enligt 33§ 3 mom. denna

lag.

Beträffande underskott -- -- -- statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas

första gången vid 1992 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3§ 13 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

13 mom. Avslutas verksamheten -- -- -- -- -- --

beskattning skett.

Rätt till -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- andelen överlåts.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Delägare i sådant

andelshus som avses i punkt 5

av anvisningarna till 23§

kommunalskattelagen (1928:370)

har efter yrkande rätt till

avdrag såsom för

realisationsförlust för

underskott av

förvärvskälla i

vilken fastigheten ingår, i

den mån underskottet

belöper på sådan

bostadslägenhet som skulle

ha utgjort privatbostad för

honom om han innehaft den med

bostadsrätt.

Avdrag enligt tredje stycket

medges inte i den mån

avdrag har medgetts enligt

25§ 11 mom. eller 26§ 9

mom. eller enligt 33§ 3

mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i Bestämmelserna i

anvisningarna till 26§ anvisningarna till 26§

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen

tillämpas också i fall tillämpas också i fall

som avses i första stycket. som avses i första och

tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas

första gången vid 1992 års taxering.

Stockholm den 5 december 1991

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.