Bet. 1991/92:SkU16

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU16

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU16

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens budgetförslag

för 1992/93 såvitt avser anslag till skatteförvaltningen och

vissa andra smärre poster. Samtidigt avstyrker utskottet

motioner om ytterligare anslag till skattemyndigheterna, om

ytterligare resurser till Stockholmsregionen och om åtgärder mot

ekonomisk brottslighet. Vidare avstyrker utskottet två motioner

med anknytning till folkbokföringen, varav en avser viss

utlämning av uppgifter och en annan införande av ett

lägenhetsregister. Slutligen avstyrker utskottet ytterligare en

motion om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på

lönebeskeden samt redovisning av alla skatter och avgifter vid

försäljning av varor och tjänster.

En reservation av s angående insatserna mot den ekonomiska

brottsligheten har fogats till betänkandet. Dessutom har nyd

reserverat sig i fråga om lägenhetsregister och redovisning av

skatter m.m. V har avgivit en meningsyttring som går ut på att

anslå ytterligare 25 milj.kr. till skattemyndigheterna.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet)

1. under punkt B 1 (s. 29--31)

att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.,

2. under punkt B 2 (s. 31--33)

att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.,

3. under punkt B 4 (s. 34)

att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

4. under punkt B 5 (s. 35)

att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.,

5. under punkt B 6 (s. 35--36)

att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för

bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.,

6. under punkt I 1 (s. 125)

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

10 000 000 kr.,

7. under punkt I 2 (s. 125--126)

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1991/92:Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att

skapa förutsättningar för att allmänheten får i motionen avsedd

redovisning av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor,

tjänster och egna löner.

1991/92:Sk812 av Lars Bäckström (v) vari yrkas -- i denna del

--

1. att riksdagen för budgetåret 1992/93 till anslaget

skattemyndigheterna B 2 anvisar 25 000 000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 3 533 878 000 kr.

1991/92:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från

folkbokföringen.

1991/92:Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

nytt system för folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas -- i

denna del --

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

riksskatteverket får i uppdrag att presentera en ändrad

fördelningsmodell av resurser för granskning av deklarationer.

1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas -- i

denna del --

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att upprusta skatte-, tull- och

kronofogdemyndigheterna samt att åtgärder vidtas för att stärka

det centrala ansvaret för verksamheten.

Utskottet

Anslaget till skatteförvaltningen

Budgetpropositionen innebär att den totala anslagsökningen för

skatteförvaltningen och exekutionsväsendet uppgår till ca 220

milj. kr. För kronfogdemyndigheterna innebär anslagsberäkningen

att nettoutgifterna minskar med ca 69,5 milj.kr. Även i fråga om

anslaget till fastighetstaxering föreslås en minskning på nästan

16,8 milj.kr.

De insatser som skall prioriteras är främst fortsatt

genomförande av beslutade reformer och utökad kontroll i form av

revision. Det generella rationaliseringskravet skall tillämpas

strikt. I likhet med innevarande budgetår ställs medel

motsvarande 1% av resp. anslag till myndighetens disposition

för effektivitetshöjande åtgärder.

Ingen ny myndighet inrättas för att ta hand om ADB-stödet inom

RSV:s verksamhetsområde utan ADB-verksamheten tillgodoses inom

ramen för nuvarande myndighetsstruktur. De anslagsmässiga

konsekvenserna härav kommer att tas upp i

kompletteringspropositionen.

Precis som i fjolårets kompletteringsproposition görs

bedömningen att administrationskostnaderna inom RSV:s

verksamhetsområde kan minskas med 70 milj.kr. under budgetåren

1991/92--1993/94. Det budgetförslag som nu läggs fram innebär

enligt finansministerns beräkningar att grovt räknat hälften av

denna minskning tas hem under budgetåret 1992/93, och hon räknar

med att resterande belopp skall tas hem budgetåret 1993/94. En

fördjupad prövning av verksamheten skall ske inför perioden

1993/94.

För nästa budgetår föreslår regeringen ett förslagsanslag på

995439000 kr. till RSV och ett förslagsanslag på

3508878000 kr. till skattemyndigheterna. I motion Sk812

(yrkande 1) av Lars Bäckström (v) krävs en uppräkning av

anslaget till skattemyndigheterna med 25 milj.kr. till

3533878000 kr. I motion A483 (yrkande 2) av Ylva

Annerstedt m.fl. (fp) föreslås en ändrad fördelning av

resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms

län. Slutligen begär Hans Göran Franck m.fl. (s) i motion Ju810

(yrkande 4) ett tillkännagivande om en upprustning av skatte-,

tull- och kronofogdemyndigheterna. Motionärerna kräver också

åtgärder för att stärka det centrala ansvaret för dessa

myndigheters kamp mot ekonomisk brottslighet, t.ex. genom att

riksskatteverket får ett särskilt ansvar för att samordna de

olika myndigheternas verksamhet.

Vad först angår motion A483 vill utskottet erinra om att

utskottet tidigare har medverkat till att skjuta till extra

medel för att förbättra personalförsörjningen i Stockholms län

och förutsatt att regeringen även i fortsättningen särskilt

uppmärksammar resurssituationen inom det länet. När frågan om de

särskilda behoven i Stockholmsregionen behandlades förra året

pekade utskottet också på den interna omfördelning av resurser

som pågick inom skatteförvaltningen i syfte att uppnå balans

mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen. Denna

omfördelning, som skulle påskyndas, innebar bl.a. en viss

ytterligare överflyttning till Stockholms län. Stockholmsområdet

har således enligt utskottets uppfattning blivit förhållandevis

väl tillgodosett under senare år och enligt vad utskottet

erfarit är resursfrågorna och fördelningsfrågorna inom olika

områden fortfarande föremål för ingående och fortlöpande

överväganden inom riksskatteverket och regeringen. Utskottet

finner därför ingen anledning till något särskilt

ställningstagande från riksdagens sida i dessa frågor.

Även frågor om ytterligare insatser i kampen mot ekonomisk

brottslighet togs upp förra året. Utskottet framhöll att

kontrollverksamheten borde inriktas på att komma till rätta med

väsentliga skatteundandraganden. Även i årets budgetproposition

prioriteras kontrollfrågorna, och inom skatteförvaltningen

arbetar man målmedvetet på att höja kontrollnivån. Utskottet

vill vidare erinra om att riksåklagaren och rikspolisstyrelsen

har haft i uppdrag att i samråd undersöka vilka åtgärder som bör

vidtas mot ekonomisk brottslighet och har också kartlagt dessa

frågor. Nyligen har de dessutom avlämnat en utredning med

förslag till olika åtgärder, och i den utredningen tas även

RSV:s roll upp. Ärendet bereds för närvarande i

justitiedepartementet.

Mot bakgrund av det anförda och då utskottet även i övrigt --

bl.a. med tanke på det statsfinansiella läget -- finner de av

regeringen föreslagna anslagen till RSV och övriga

skattemyndigheter väl avvägda tillstyrker utskottet

propositionen och avstyrker motionerna Sk812, A483 och Ju810 i

denna del.

Övriga anslag

I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets

beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till

erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i

dessa delar.

Uppgifter från folkbokföringen

I motion Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (båda

c) begärs ett uttalande att de lokala skattekontoren skall

tillhandahålla uppgifter om födslar, dödsfall, vigslar m.m.

församlingsvis åt hembygdsföreningarna. Härigenom skulle man

enligt motionärerna underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få

fram uppgifter till årskrönikor och matriklar. Det har enligt

motionärerna blivit både dyrt och krångligt att få fram dessa

uppgifter sedan skatteförvaltningen tog över ansvaret för

folkbokföringen.

Utskottet har förståelse för motionärernas syfte att skapa

bättre förutsättningar för hembygdsföreningarna att samla och ge

ut församlingsvis ordnade sammanställningar över födslar,

vigslar, dödsfall och andra familjenyheter av allmänt intresse.

Allmänheten har också rätt att hos skattekontoren hämta

uppgifter ur folkbokföringsregistren via terminaler

(allmänhetens terminal) och kan ställa berättigade anspråk på

viss hjälp i sökandet efter de önskade uppgifterna. Inom RSV

håller man för närvarande på att utarbeta rutiner för sökningar

i dessa register. Det ligger i sakens natur att detta arbete i

första hand koncentreras på vad som behövs för den egna

verksamheten och för att tillgodose grundläggande

offentlighetsprinciper.

När det gäller frågan hur de folkbokföringslängder som skall

överföras till landsarkiven kommer att vara utformade har

utskottet erfarit att det är sannolikt att församlingsvisa

födelselängder kommer att framställas. Vid utformningen av

längderna kommer givetvis dessas användning för forskning av

olika slag att beaktas. Detta ligger enligt utskottets

uppfattning i linje med motionärernas önskemål. Utskottet utgår

emellertid också från att RSV på sikt kommer att i möjligaste

mån försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad

service och att verket i sitt arbete med dessa frågor även

kommer att uppmärksamma kostnadsfrågorna. Med tanke på att RSV

nyligen övertagit ansvaret för folkbokföringsfrågorna är det

enligt utskottets mening för tidigt att nu ta närmare ställning

till hur dessa frågor bör lösas. Utskottet avstyrker således

motionen.

Lägenhetsregister

I motion Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s)

begärs förslag om ett system med register över lägenheter.

Registret bör enligt motionärerna läggas till grund för

folkbokföring på lägenhet i stället för på fastighet. Syftet med

förslaget är att komma åt det skatte- och bidragsfusk som det

nuvarande systemet enligt motionärernas mening inbjuder till.

Utskottet vill erinra om att en folkbokföring på lägenhet i

stället för på fastighet enligt 1983 års folkbokföringskommitté

skulle kräva betydande utredningsinsatser bl.a. rörande

kostnads- och integritetsfrågorna (SOU 1988:10 Rätt adress s.

104--107) samt att frågan över huvud taget inte togs upp i den

senare folkbokföringspropositionen (prop. 1990/91:153). Enligt

utskottets mening saknas det tekniska förutsättningar för att

genomföra motionärernas förslag som dessutom kan ifrågasättas

från integritetssynpunkt. De kontrollfrågor som ligger till

grund för motionen bör lösas på annat sätt. Utskottet avstyrker

följaktligen motionen.

Redovisning av skatter m.m.

I motion Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs en

utredning syftande till att skapa förutsättningar för en

redovisning av skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och

löner. Härmed skulle man skapa en större medvetenhet hos

medborgarna om hur högt skattetrycket egentligen är.

Vid sin återkommande behandling av likartade frågor har

utskottet ställt sig avvisande till tanken att belasta företagen

med det merarbete som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande

skulle medföra. Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill

också tillägga att det givetvis står varje uppgiftslämnare fritt

att lämna all den redovisning som vederbörande finner önskvärd.

Beträffande momsen kan dessutom tillfogas att det numera är

vanligt att kassakvitton för konsumtionsvaror innehåller en

uppgift om hur stor del av betalningen som utgör moms. I

sammanhanget vill utskottet erinra om att RSV under en följd av

år i den broschyr "Dags att deklarera" som distribueras till

hushållen i samband med deklarationsavlämnandet på ett

lättfattligt sätt informerat om storleken av landets inkomster

-- fördelade på bl.a. arbetsgivaravgifter, moms och övriga

skatter -- lån, och utgifter per invånare. I årets upplaga av

broschyren har informationen uteblivit på grund av behovet av

att bereda plats åt nyheter som beslutats av riksdagen i slutet

av år 1991 men RSV kommer framöver att återuppta denna

informationsinsats. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Sk806.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt B 1 och med avslag på motion 1991/92:Ju810

yrkande 4 till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på

995 439 000 kr.,

res. 1 (s)

2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt B 2 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk812

yrkande 1 och 1991/92:A483 yrkande 2 till

Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.,

men. (v)

3. beträffande anslaget till stämpelkostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt B 4 till Stämpelkostnader för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,

4. beträffande anslaget till fastighetstaxering

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt B 5 till Fastighetstaxering för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

22 991 000 kr.,

5. beträffande anslaget till ersättning till postverket

m.fl.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt B 6 till Ersättning till postverket m.fl. för

bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på

57 380 000 kr.,

6. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade

ägare av motorfordon

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare

av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 10000000kr.,

7. beträffande anslaget till exportkreditbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.,

8. beträffande uppgifter från folkbokföringen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk901,

9. beträffande lägenhetsregister

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk902,

res. 2 (nyd)

10. beträffande redovisning av skatter m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk806.

res. 3 (nyd)

Stockholm den 18 februari 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik

Reinfeldt (m) och Martin Nilsson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Martin Nilsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Även frågor" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Den ekonomiska brottsligheten har tagit en allvarlig

utveckling under senare år. Enligt väl underbyggda bedömningar

omsätter den årligen tiotals miljarder kronor. Den exakta

omfattningen är dock svår att ange. Den orsakar det allmänna

betydande skador, snedvrider konkurrensen för hela branscher och

hotar att rasera samhällssolidariteten och välfärden. Den

tidigare socialdemokratiska regeringen nedlade ett intensivt

arbete på att komma åt denna typ av brottslighet. Kampen mot

ekonomisk brottslighet prioriterades högt under en följd av år.

I den borgerliga regeringens första budgetproposition sägs

däremot ingenting om att insatserna mot den ekonomiska

brottsligheten skall prioriteras. Detta är en förändring som

utskottet finner mycket anmärkningsvärd.

Kampen mot ekonomisk brottslighet förs av polis, åklagare,

skattemyndigheter, tull och kronofogdemyndigheter. För att uppnå

bästa resultat måste den föras i god samverkan mellan de berörda

myndigheterna. Därför är det viktigt att ordentliga resurser

satsas på detta område. Socialdemokraterna har i en partimotion

yrkat på förstärkta resurser till polisen,

kronofogdemyndigheterna och åklagarna med sammantaget 50

milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (motion

1991/92:Ju832). Ärendet behandlas för närvarande av

justitieutskottet.

Det är viktigt att åtgärder vidtas så att de ekonomiska

brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt

innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan

möjligheten för kronofogden att komma åt pengarna försuttits.

Inte minst gäller detta inom beskattningen. Genom effektiva

kontroll- och revisionsinsatser kan en brottsanmälan göras

tidigare. Om skattemyndigheterna dessutom får resurser att

ytterligare förbättra underlaget för brottsanmälningarna

underlättar detta den fortsatta förundersökningen och därigenom

tillgodoses ett av önskemålen som lagts fram av riksåklagaren

och rikspolisstyrelsen i utredningen angående vissa frågor om

ekonomisk brottslighet.

Som motionärerna bakom motion Ju810 framhåller har

skattemyndigheterna mycket stora brister, särskilt på

personalsidan, då det gäller att möta utvecklingen av ekonomisk

brottslighet. Behovet av utbildning är stort. Det behövs därför

särskilda medel till en upprustning av skattemyndigheternas

förutsättningar att delta i kampen mot ekobrottsligheten.

Regeringen bör i en tilläggsbudget återkomma till denna fråga.

Vidare bör regeringen pröva tanken att ge en särskild myndighet,

förslagsvis riksskatteverket, ett särskilt ansvar för att

samordna skattemyndigheternas, tullverkets och

kronofogdemyndigheternas ansträngningar att angripa den

ekonomiska brottsligheten.

Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Ju810 i denna del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslaget till riksskatteverket

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga

8 punkt B 1 och med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande 4

dels till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående en intensifierad kamp mot ekonomisk

brottslighet,

2. Lägenhetsregister (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "följaktligen motionen" bort

ha följande lydelse:

Det nuvarande systemet med folkbokföring på fastighet gör det

mycket lätt för mindre nogräknade personer att genom felaktiga

uppgifter om sitt rätta hemvist smita från skatt, fuska med

kommunala avgifter och orättmätigt tillskansa sig bostadsbidrag.

Detta problem bör uppmärksammas av regeringen som bör vidta

åtgärder för att komma till rätta med det, eventuellt genom

ändrade regler för folkbokföringen. En lösning får dock inte

innebära att berättigade integritetskrav åsidosätts. Vid

övervägandet av lämpliga åtgärder bör även det uppslag som lagts

fram i motion Sk902 om ett lägenhetsregister prövas. Det anförda

bör ges regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande lägenhetsregister

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk902 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om

en förbättrad folkbokföring,

3. Redovisning av skatter m.m. (mom. 10)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Vid sin" och på s. 6 slutar med "motion Sk806" bort ha

följande lydelse:

Det torde vara ett oomtvistat faktum att endast ett fåtal

personer i Sverige vet hur skatter faktiskt tas ut, samtidigt

som nästan alla känner till att skattetrycket är mycket högt.

Endast ungefär en tredjedel av skatten är synlig för medborgarna

medan resten är dold i huvudsak som arbetsgivaravgifter, moms

och speciella punktskatter. Det torde också vara så att många

anställdas insikter om arbetsgivarens totala kostnader för

löneanställd personal är mycket begränsade.

Det är viktigt att folk får klart för sig hur, när och var man

betalar sin skatt. Det är också angeläget att de anställda har

förståelse för de villkor som företagsamhet bedrivs under. Med

dagens teknik på dataområdet torde det inte uppställa några

större svårigheter att på de månatliga lönebeskeden ange hur

stora kostnader arbetsgivaren har haft för arbetsgivaravgifter

för den anställde. Dessa uppgifter måste ändå tas fram till

redovisningen av månadsavgiften till skattemyndigheterna.

På samma sätt bör det vara förhållandevis enkelt att utforma

kassakvitton, fakturor m.m. så att de alltid innehåller

uppgift om moms, förekommande punktskatter och andra sorters

avgifter -- kort sagt: alla statliga pålagor på en vara eller en

tjänst. Härigenom bibringas konsumenterna bättre kunskaper om

skatternas betydelse för prisbildningen.

Enligt utskottets mening bör regeringen utreda

förutsättningarna för att allmänheten får den nu angivna

redovisningen av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på

varor, tjänster och löner. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion

Sk806.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande redovisning av skatter m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk806 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

utredning om förutsättningarna för en redovisning av det

allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och

löner.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Anslaget till riksskatteverket

Beträffande denna fråga biträder jag reservation 1 av

socialdemokraterna.

Anslaget till skattemyndigheterna

Som framhålls i motion Sk812 är skatteförvaltningens arbete en

förutsättning för att samhället skall få in sina skatteintäkter

men också för att sådana skattskyldiga som har betalt in för

höga skatter skall få dessa snabbt återbetalda. Skattekontrollen

behövs också för att förebygga otillbörlig konkurrens som bygger

på skattefusk och skatteundandragande.

De senaste årens krav på besparingar hos skattemyndigheterna

tillsammans med ett omfattande merarbete orsakat av

skatteomläggningen och genomförandet av organisatoriska

förändringar har inverkat negativt på myndigheternas möjligheter

att upprätthålla en godtagbar nivå på kontrollverksamheten.

Detta gör att de skattskyldigas krav på rättssäkerhet och rätt

till likformig behandling riskerar att eftersättas.

Årets budgetproposition innebär ytterligare krav på

besparingar under budgetåret 1992/93. Då det är av vikt att

skatteförvaltningen snabbt kan återgå till tidigare nivå på

kontrollverksamheten bör anslagen till skatteförvaltningen

inte minskas så snabbt som regeringen föreslår. Jag biträder

därför motion Sk812 om 25 milj.kr. extra till

skattemyndigheterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk812 yrkande 1

och med avslag på proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 2 och

motion 1991/92:A483 yrkande 2 till Skattemyndigheterna för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 533 878 000

kr.