Bet. 1991/92:SkU17

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU17

Anslag till tullverket, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet budgetpropositionen såvitt

avser anslaget till tullverket. Med anledning av en under den

allmänna motionstiden i år väckt motion förordar utskottet att

regeringen gör en prövning av reglerna om tulltillägg. Utskottet

avstyrker övriga i ärendet behandlade motioner med hänvisning

till bl.a. pågående arbete med att analysera konsekvenserna för

tullverket av ett svenskt medlemskap i EG.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (s), (nyd) och

en meningsyttring (v).

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 56--61) att riksdagen

till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.

Motionerna

1991/92:Sk322 av Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förenkling av reglerna för utländska gästspel på

kulturområdet.

1991/92:Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas

att riksdagen i 10 § andra stycket, 12 § andra stycket, 12 a §

första stycket, 13 § andra stycket, 26 § första och tredje

styckena samt 29 § första stycket, samtliga i tullagen, samt 24

§ i lagen om tullfrihet m.m. byter ut ordet generaltullstyrelsen

mot ordet tullmyndighet.

1991/92:Sk623 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om

tulltillägg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

-- om det första yrkandet ej bifalls -- tulltillägg ej skall

påföras då det är fråga om mervärdeskatt.

1991/92:Sk665 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheterna till förenklad hantering av

införselmoms,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning och samarbete mellan tullverket

och skattemyndigheten avseende införselmomsen mot bakgrund av

ett större EG-perspektiv.

1991/92:Sk667 av Sverre Palm och Bo Forslund (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullens verksamhet i ett framtida

EG-perspektiv.

Utskottet

Anslaget

I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1992/93

tilldelas ett anslag på 1 174 milj. kr. Förslaget innebär

bl.a. förstärkta resurser till tullens narkotikakontroll med

sammanlagt 7 milj.kr. för fortsatt utbyggnad av tullverkets s.k.

SPADI-system, nyanskaffning av viss teknisk utrustning och en

sambandsman för Östeuropa.

En viktig uppgift i förnyelse- och förändringsarbetet i

tullverket är nu enligt propositionen att genomföra

tulldatoriseringen enligt planerna. Som utgångspunkt för

bedömningen av medelsbehovet för 1992/93 gäller att kostnaderna

ryms inom den tidigare av riksdagen godkända lönsamhetskalkylens

ramar. Eftersom uppbyggnaden av datasystemet nu anses ha kommit

in i en förvaltningsfas föreslås att kostnaderna för 1992/93 --

72,5 milj.kr. för drift-, hyres- och energikostnader för

ADB-byrån i Luleå samt 7,5 milj.kr. som projektmedel --

redovisas under förvaltningskostnadsanslaget och inte som

särskilt anslag.

I samband med förra årets anslagsbeslut fastställdes ett

besparingskrav på 300 milj.kr. under en femårsperiod för

tulldatasystemets finansiering. För innevarande budgetår görs en

besparing med 5,4 milj.kr. De fortsatta besparingarna på

regional och lokal nivå innebär för budgetåret 1992/93 ett

minskat anslagsbehov av 19,2 milj.kr. och för budgetåret 1993/94

en anslagsminskning med 24,5 milj.kr. De åtgärder som vidtas

genom besparingarna under budgetåren 1992/93 och 1993/94 utgör

enligt propositionen också tullverkets del i omställning och

minskning av den statliga administrationen.

Det merarbete för tullen som uppkommit på grund av hanteringen

av enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln motiverar enligt

propositionen att tullverket även nästa år får disponera extra

medel i avvaktan på att tulldatasystemet tas i bruk. Ytterligare

medel utöver de nya 4 milj.kr. som nu beräknats för ändamålet

skall enligt propositionen inte behöva anvisas.

Innevarande budgetår disponerar generaltullstyrelsen 13,6

milj.kr. för redovisade effektivitetshöjande åtgärder. För

budgetåret 1992/93 har beräknats 14,5 milj.kr. som tullverket

efter regeringens medgivande skall kunna använda till att

förbättra ekonomiadministration samt förenkla kontroll- och

klareringsrutiner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande anslaget

till tullverket.

Tullens framtida kontrollverksamhet

I motion Sk667 har Sverre Palm och Bo Forslund (båda s) begärt

en noggrann analys av tullens kontrollverksamhet i framtiden i

ett EG-perspektiv. Motionärerna tar upp bl.a. kontrollen av

illegal införsel av narkotika och vapen, förändringar i

utbildningen för tullpersonalen och

gränsbevakningstjänstemännens befogenheter.

Det framgår av propositionen att generaltullstyrelsen har i

uppdrag att i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren

1993/94--1995/96 redovisa en analys av de närmare effekterna för

tullverksamheten i ett EG-perspektiv. Avsikten är att resultatet

härav skall kunna ingå i kommande utredningsarbete om

konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EG.

Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till regeringen i

december förra året redovisat dittills bedrivet utredningsarbete

och framfört synpunkter i vissa hänseenden.

Utskottet konstaterar att arbetet med att analysera frågor av

det slag som motionärerna tagit upp redan har påbörjats.

Utskottet finner inte anledning att besluta ett tillkännagivande

till regeringen i enlighet med vad som yrkats i motionen.

Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk667.

Importbeskattningen

Enligt motion Sk665 av Sten Söderberg (nyd) bör viss del av

tullverkets uppbörd av mervärdesskatt i samband med import

överföras till skattemyndigheterna (yrkande 1). Motionären yrkar

också att det bör läggas fast hur samordningen mellan tullverket

och skattemyndigheterna skall ske i ett EG-perspektiv (yrkande

2).

Gällande regler innebär att en varuimportör betalar

mervärdesskatt på importen till tullverket och får därmed en

avdragsgill ingående mervärdesskatt som omedelbart kan dras av i

den ordinarie mervärdesskatteredovisningen. Detta system med

importbeskattning har varit föremål för åtskillig diskussion,

och krav på att slopa systemet har väckts i motioner till

riksdagen vid upprepade tillfällen.

I uppdraget för kommittén för indirekta skatter ingick att

utreda frågan. Kommittén förordade i betänkandet SOU 1989:35 en

lösning av innebörd att importbeskattningen skulle slopas för

mervärdesskatteregistrerade skattskyldiga som också är

registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Detta skulle

enligt kommitténs bedömning medföra stora administrativa

fördelar för samhället. Mot bakgrund av att tullens datorisering

inte skulle vara genomförd förrän tidigast 1993 och att

behandlingen av mervärdesskattefrågorna inom EG borde avvaktas

lade utredningen emellertid inte fram något förslag om ett

slopande.

Problemen med importbeskattningen och därmed sammanhängande

frågor om uppbörd av mervärdesskatt bör enligt utskottets mening

nu få sin lösning i anslutning till den översyn som skall ske

med anledning av Sveriges ansökan om medlemskap i EG. Utskottet

avstyrker mot denna bakgrund i motion Sk665 föreslagna

tillkännagivanden om en begränsad justering i reglerna och om

samordningen mellan myndigheter.

Delegering inom tullverket

Enligt motion Sk608 av Sverre Palm och Bo Forslund (båda s)

bör tullagstiftningen ändras för att ge generaltullstyrelsen

möjlighet att delegera beslutsansvar i vissa fall där detta i

dag inte är möjligt. Det gäller bl.a. anstånd med att avge

tulldeklaration i vissa fall, medgivande av undantag från s.k.

taxebestämmande dag i samband med bl.a. temporär tullfrihet och

tillstånd att lämna tulldeklaration och andra uppgifter

elektroniskt. Motionärerna framhåller att en sådan åtgärd ligger

i linje med strävandena att ge lokala tullmyndigheter ett större

ansvar för verksamheten.

Fråga om ändringar i tullagstiftningen i de berörda avseendena

har tidigare aktualiserats av generaltullstyrelsen genom en

skrivelse till regeringen. Enligt vad utskottet erfarit kommer

regeringen att inom kort lägga fram förslag till lagändringar

som motionärerna avser. Det finns därmed inte någon anledning

att nu besluta om sådana ändringar. Utskottet avstyrker därför

motionen men anser att motionen i allt väsentligt är

tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Tulltillägg

I motion Sk623 yrkar Britta Bjelle (fp) att riksdagen

beslutar ett tillkännagivande till regeringen om upphävande av

bestämmelserna om tulltillägg (yrkande 1) och -- för det fall

detta yrkande inte bifalls -- att tulltillägg inte skall påföras

i fråga om mervärdesskatt (yrkande 2).

Tulltillägget infördes genom lagstiftning hösten 1985 efter

mönster av skatte- och avgiftstilläggen på skatteområdet i

övrigt. Tulltillägg tas ut med 20 % av undandragen tull, skatt

och annan införselavgift. Reglerna skall motverka brister av

olika slag i fråga om fullgörandet av anmälnings- och

uppgiftsskyldigheten i samband med införsel och omfattar

kommersiell import för vilken tulldeklaration skall lämnas.

I samband med reglernas tillkomst riktades i motioner till

riksdagen invändningar mot en administrativ sanktion på

tullområdet med hänvisning till bl.a. att tulldeklarationer ofta

lämnas under stor tidspress. Särskilt ifrågasattes förhållandet

att den mervärdesskatt som tas ut vid import räknas in i

underlaget för tulltillägget utan hänsyn till att den

mervärdesskatt som betalas till tullen vid importtillfället

vanligen får lyftas av i den följande

mervärdesskattedeklarationen. Reglerna om tulltillägg har

därefter behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen med

anledning av väckta motioner i vilka den nämnda kritiken har

upprepats.

Enligt motion Sk623 finns det bland importföretagen ett

missnöje med att reglerna om tulltillägg är svåra att tolka.

Detta bidrar till en sämre arbetsmiljö och skapar en känsla av

rättsosäkerhet. Missnöjet finns enligt motionären kvar även

efter den nyligen genomförda förändring som innebär att en

sanktionsavgift skall kunna efterges om det framstår som

uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Att korrekt behärska

gällande bestämmelser på tullområdet är enligt motionen

tillräckligt komplicerat utan ytterligare bördor av en

sanktionsavgift. Därför måste enligt motionen ursäktligheter på

grund av den mänskliga faktorn erkännas utan avgiftsdebitering,

vilket dessutom medför att tullverket inte behöver använda sina

knappa resurser till merarbete med sanktionsavgifter.

Utskottet anser att de skäl som motionären anfört motiverar

att reglerna om tulltillägg bör bli föremål för en ny prövning.

Enligt utskottets uppfattning bör det få ankomma på regeringen

att bestämma i vilken form en sådan prövning skall ske.

Regeringen bör därefter redovisa resultatet av denna prövning

till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning

av motion Sk623 beslutar ett tillkännagivande till regeringen i

enlighet med vad utskottet här anfört rörande tulltillägget.

Skatteregler vid kulturutbyte, m.m.

I motion Sk322 yrkar Anders Nilsson (s) om förenklingar av

reglerna i samband med utländska gästspel på kulturområdet.

Motionären tar upp de regler som gäller arbetstillstånd,

beskattning och tullfrihet.

Det är givetvis önskvärt att kulturutbyte mellan länderna kan

ske i så smidiga former som möjligt och att regler rörande

arbetstillstånd och beskattning m.m. inte ger upphov till

onödigt krångel. Beträffande beskattningen vill utskottet erinra

om att riksdagen genom ett beslut våren 1991 (prop. 1990/91:159,

SkU33) fr.o.m. den 1 januari 1993 har ersatt systemet med

bevillningsavgifter med en bruttobeskattning i samband med

utländska artisters framträdanden i Sverige. Systemet med

särskilt beslut om befrielse vid kulturutbyte har slopats.

Inkomster av detta slag kommer således att beskattas i Sverige

om de inte är undantagna i dubbelbeskattningsavtal.

Beskattningsreglerna har därmed genomgått en nödvändig

modernisering och gjorts enklare, men det finns anledning att

vara uppmärksam på vilka effekter de nya reglerna får för bl.a.

det internationella kulturutbytet. I fråga om ställande av

säkerhet för tull och skatt vid temporär tullfrihet, som också

tagits upp i motionen, vill utskottet nämna att lättnader i

detta hänseende vid kulturutbyte med övriga nordiska länder har

genomförts fr.o.m. den 1 mars 1990.

Utskottet utgår ifrån att eventuella möjligheter att

ytterligare förenkla och förbättra olika regler och rutiner som

har betydelse i sammanhanget tas till vara i regeringens och

berörda myndigheters fortlöpande arbete. Utskottet finner inte

skäl för ett tillkännagivande till regeringen i frågan och

avstyrker därför motion Sk322.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 8

punkt E 1 till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.,

2. beträffande tullens framtida kontrollverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk667,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande importbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk665 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (nyd)

4. beträffande delegering inom tullverket

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk608,

res. 3 (s)

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk623 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

ovan anfört i fråga om tulltillägg,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande skatteregler vid kulturutbyte, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk322.

Stockholm den 25 februari 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),

Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl

Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Tullens framtida kontrollverksamhet (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Det framgår" och slutar med "motion Sk667" bort ha följande

lydelse:

Vid ett svenskt medlemskap i EG uppkommer långtgående

konsekvenser för tullens kontrollverksamhet. Enligt nuvarande

uppfattning i EG får gränskontroll endast äga rum i

undantagsfall, när det av geografiska skäl är praktiskt att

utnyttja en gräns som skydd mot epidemier, terrorister,

narkotikasmuggling etc. eller av veterinära eller fytosanitära

(växtskydd) skäl.

En av tullens viktigaste uppgifter är narkotikabekämpningen.

Denna verksamhet har blivit avsevärt effektivare under senare

år. Med den nuvarande svenska lagstiftningen torde ett olaga

innehav av t.ex. narkotika som tillverkats inom EG kunna utgöra

ett narkotikabrott, där endast polisen äger befogenhet att

ingripa. Skall Sverige även vid ett medlemskap i EG kunna skydda

sig mot sådana allmänfarliga varor som t.ex. narkotika, vapen,

explosiva varor, gifter m.m. krävs att befogenheter för tull-

och bevakningstjänstemän kompletteras. Ett svenskt medlemskap

innebär också krav på förändring av personalens kompetens och

utbildning. Personalen måste kunna tillämpa en ny och gemensam

tull- och smugglingslagstiftning samt svara upp mot ökade krav

på språkkunskaper.

Tullverket är i dag den myndighet som är bäst organiserad i

glesbygden utefter Sveriges landgräns mot Norge och Finland. Det

bör även övervägas vilken roll tullen i framtiden skall kunna

spela när det gäller exempelvis jaktbevakning,

skyddsområdestillsyn, passkontrollen i glesbygden, naturvård,

räddningstjänst m.m. Genom sina goda kunskaper om geografi och

terräng samt om personer och lagar skulle sådana arbetsuppgifter

kunna ingå som en naturlig del i gränsbevakningstjänstemännens

arbete. Det bör också kunna leda till en utveckling av samverkan

med polisen.

Mot bakgrund av ett eventuellt framtida EG-medlemskap och

behovet av en kontinuerlig rationalisering av statlig verksamhet

är det angeläget att noggrant studera tullens framtida

verksamhet och befogenheter i ett bredare perspektiv i enlighet

med vad som anförts i motion Sk667. Detta bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande tullens framtida verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk667 som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tullens verksamhet i ett framtida EG-perspektiv.

2. Importbeskattningen (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Gällande regler" och på s. 4 slutar med "mellan

myndigheter" bort ha följande lydelse:

Dagens system med importbeskattning innebär att importören

till tullverket betalar mervärdesskatt som skattemyndigheten

sedan vanligen skall betala tillbaka. Statskassan tillgodoförs

alltså i princip ett belopp som bara en kort tid därefter

betalas tillbaka till den skattskyldige. I samband med

anpassningen till EG-marknaden kommer införselmomsen att

försvinna och administrationen kring momsuppbörden att

förändras. Liknande förändringar som i Danmark -- en

sammanslagning av tullverk och skatteverk -- kan komma att

genomföras i andra EG-länder och nya sådana. Enligt utskottets

mening bör anpassningen till EG påbörjas redan nu. Importmomsen

bör kunna slopas för främst s.k. tekniskt skattskyldiga, och

samarbetet och samordningen mellan tullen och

skattemyndigheterna i fråga om uppbörden av mervärdesskatt bör

kunna utvecklas i enlighet med vad som anförts i motion Sk665.

Dessa åtgärder skulle medföra att resurser frigörs inom

tullverket för att kunna användas inom andra för samhället

viktiga områden, exempelvis narkotikabekämpningen. Det anförda

innebär att utskottet tillstyrker motion Sk665 yrkandena 1 och

2.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande importbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk665 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

i motionen om förenklad hantering av införselmoms och om

samordning och samarbete mellan tullverket och

skattemyndigheter.

3. Delegering inom tullverket (mom. 4)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Fråga om" och slutar med "utskottet anfört" bort ha

följande lydelse:

Från och med den 1 januari 1992 har tullverket en ny

organisation som bl.a. skall ge de lokala tullmyndigheterna

större inflytande över sin verksamhet. I enlighet härmed har

generaltullstyrelsen delegerat flera arbetsuppgifter till de

lokala myndigheterna. Det finns emellertid vissa

författningsmässiga hinder för att gå vidare i dessa strävanden,

något som generaltullstyrelsen tidigare har tagit upp i en

skrivelse till regeringen. Något förslag har ännu inte lagts

fram. För att arbetet med att vidareutveckla ansvarsfördelningen

inte skall stanna av bör enligt utskottets mening riksdagen nu

fatta beslut om de ändringar som tagits upp i motionen.

Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk608. I samband med

tidigare riksdagsbeslut rörande importrutiner i ett datoriserat

tullförfarande (prop. 1990/91:75, SkU19) har några av de i

motionen angivna lagrummen fått ändrad beteckning. De

nedanstående lagförslagen har utformats med beaktande av de

nämnda ändringarna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande delegering inom tullverket

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk608 antar

följande

a) Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) att i

11 § andra stycket, 11 a § första stycket, 12 § andra stycket,

13 § första stycket, 26 § första och tredje styckena samt 29 §

första stycket ordet "generaltullstyrelsen" ersätts med ordet

"tullmyndighet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

b) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1069) om

tullfrihet m.m. att i 24 § ordet "generaltullstyrelsen" ersätts

med ordet "tullmyndighet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

4. Tulltillägg (mom. 5)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "I samband" och på s. 5 slutar med "rörande tulltillägget"

bort ha följande lydelse:

För att systemet med tulltaxering skall fungera krävs det

liksom vid annan taxering att lämnade uppgifter är korrekta, och

syftet med tulltillägget är just att öka noggrannheten vid

uppgiftslämnandet. En bakgrund till att tulltillägget infördes

var en omfattande förekomst av fel och brister -- ofta beroende

på slarv o.d. -- i tulldeklarationerna. Erfarenheterna visar

också att kvaliteten på tulldeklarationerna har förbättrats

sedan tulltillägget infördes. Tulltillägget som ett

sanktionsinstrument har alltså varit ett värdefullt hjälpmedel.

Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden

om att tulltillägget skall upphävas, och utskottet anser inte

att det i motionen anförts något nytt som motiverar en

omprövning av tulltillägget. I fråga om tulltillägg på

mervärdesskatt vid import finns det enligt utskottets mening

inte anledning att göra ingrepp i systemet. Den fortsatta

beredningen av frågan om importbeskattningen bör avvaktas.

Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk623 yrkandena 1 och

2.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk623 yrkandena 1 och 2.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag biträder hemställan i reservationerna 1 (s) och 4 (s).