Bet. 1991/92:SkU20

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU20

Skattepolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU20

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta

betänkande om skattepolitiken och beskattningen av enskilda

personer m.m.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och en

meningsyttring.

Motionerna

1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighets- och förmögenhetsskatten

successivt bör slopas,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att reavinstbeskattningen bör lindras,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att privatpersoner bör ges möjlighet att

dra av förluster i rörelse mot inkomst av tjänst i syfte att öka

tillgången på riskkapital.

1991/92:Sk301 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av de

bestämmelser som gäller hobbybiodling.

1991/92:Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam

utvärdering av 1990 års skattereform.

1991/92:Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade

levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.

1991/92:Sk305 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skattebefrielse för hobbybiodling.

1991/92:Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av

skattereglerna för traktamenten och kostförmåner och

dispensförfarandet vid tjänsteresa längre än tre månader.

1991/92:Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten till avdrag för fortbildning av

läkare.

1991/92:Sk309 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av sambeskattningen av makars

förmögenhet.

1991/92:Sk310 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om slopande av sambeskattningen av

barns och föräldrars förmögenhet.

1991/92:Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en

begränsad kvittningsrätt.

1991/92:Sk313 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

värdering av kostförmån för hotell- och restauranganställda.

1991/92:Sk316 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av

skattereglerna för måltidssubventioner.

1991/92:Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning av förutsättningar att

möjliggöra avdrag på skatt för donationer till ideella ändamål,

bl.a. forskning.

1991/92:Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattefrihet för intäkter av försäljning av

pollenrika växter.

1991/92:Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om underhåll av mangårdsbyggnader.

1991/92:Sk325 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om möjligheterna att vidta miljöförbättrande och

säkerhetsfrämjande åtgärder.

1991/92:Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva beskattningen av löntagares

lunchförmåner,

2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarna befrias från de

sociala kostnader som är knutna till lunchmåltiderna.

1991/92:Sk327 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,

m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det

skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar

per person.

1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattereformen och det framtida

skattesystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen och

utvärderingen av skattereformen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättandet av en förenklingskommission,

4. att riksdagen beslutar om ändring av skiktgränsen för

statlig inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lag om

förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att skattesatsen för fysiska

personers och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30% fr.o.m.

år 1993,

9. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier

och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,

10. att riksdagen beslutar att skatten för reavinst på andelar

i handelsbolag skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,

11. att riksdagen beslutar att skattesatsen för avkastning på

kapitalförsäkringar och för värdepappersfonder skall vara 30%

fr.o.m. år 1993,

12. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastningen av

privata pensionsförsäkringar skall vara 15% fr.o.m. 1993,

13. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om

ränteavdragsbegränsning, såsom de gällde före riksdagens beslut

den 18 december 1991, skall gälla även efter 1992,

14. att riksdagen beslutar att reglerna för beskattning av

delägare i fåmansföretag, såsom de gällde före riksdagens beslut

den 18 december 1991, skall gälla taxeringsåret 1993,

15. att riksdagen beslutar att införa en allmän löneavgift på

0,34% fr.o.m. den 1 juli 1992,

16. att riksdagen beslutar att den särskilda löneskatten skall

utgå med 22,2% fr.o.m. den 1 juli 1992,

17. att riksdagen beslutar att socialavgifter skall utgå på

vinstandelsmedel fr.o.m. den 1 juli 1992,

18. att riksdagen beslutar att arbetsgivares bidrag till

vinstandelsstiftelser skall vara pensionsgrundande för

arbetstagare fr.o.m. den 1 juli 1992,

21. att riksdagen beslutar att de regler för genomsyn vid

tillämpningen av takregeln vid realisationsvinstbeskattning av

bostadsrätter, såsom de gällde före riksdagens beslut den 18

december 1991, införs fr.o.m. den 1 juli 1992,

22. att riksdagen beslutar att undantaget för den s.k.

frequent flyer-rabatten snarast slopas,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för

beskattning av utlandstraktamenten i enlighet med vad som

anförts i motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förmånsbeskattning m.m.

1991/92:Sk330 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ändrat system för skatteuttag

på tjänstebilar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av förändringar i inkomst- och

företagsbeskattningen angående kvittningsrätt och

skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad.

1991/92:Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.

1991/92:Sk335 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för

hobbybiodling.

1991/92:Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas

att riksdagen beslutar att intäkter från upp till tio

bisamhällen ej skall beskattas.

1991/92:Sk337 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande regler

för fastighetstaxering ses över i syfte att komma till rätta med

de problem som anförts i motionen.

1991/92:Sk338 av Anders G Högmark och Ulf Melin (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler

i samband med dödsbos avyttring av bostadsfastighet i enlighet

med vad i motionen anförts.

1991/92:Sk339 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning och framlägger förslag till

ändrade regler för donationer och sponsring.

1991/92:Sk340 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

systemet med begränsade möjligheter att göra avdrag för

underhåll av mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter utgör ett

hot mot värdefull kulturbebyggelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för underhåll

och drift av mangårdsbyggnader av kulturhistoriskt värde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring i 5 § kommunalskattelagen.

1991/92:Sk341 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om underhåll av slott och herrgårdar.

1991/92:Sk342 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av en skyndsam utvärdering av fastighetsskattens

effekter främst i Stockholmsområdet.

1991/92:Sk343 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om rätten till avdrag för pensionsförsäkringar mellan makar och

i samboförhållanden.

1991/92:Sk344 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att låta utreda konsekvenserna av skattelättnader vid

investeringar i riskbolag/objekt för näringspolitiken.

1991/92:Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätten att insätta förmånstagare till

pensionsförsäkringar.

1991/92:Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om beskattning av inkomst av uthyrning av

privatbostad.

1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att göra avdrag för ekonomiskt

stöd till idrott, kultur och välgörenhet vid inkomsttaxering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ta fram regler och

riktlinjer för avdragsrätt för donationer från enskilda och

företag till idrott, kultur och välgörenhet.

1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen hos regeringen begär att man beslutar om

möjlighet för egenföretagare att göra avdrag i sin

privatdeklaration för satsning av eget sparkapital eller

lönekostnader i det egna bolaget,

2. att riksdagen beslutar om kvittningsrätt i

privatdeklaration mellan inkomst av tjänst och underskott i

förvärvskälla.

1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen beslutar om nya skiktgränser för

inkomstbeskattningen under inkomståret 1993 enligt vad i

motionen anförts under avsnitt 1.1,

2. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag för

inkomståret 1993, enligt vad i motionen anförts under avsnitt

1.2,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en proposition angående

förmånsbeskattningen bör tillställas riksdagen under våren 1992,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta förmånsregler för förmånsbil,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförandet av en viss kvittningsrätt,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

återinförande av de regler som gällde för beskattningen av

kapitalinkomster före riksdagsbeslut med anledning av

proposition 1991/92:60,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ränteavdragstak enligt vad som i motionen anförts,

15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, hos regeringen

begär förslag om en återgång till tidigare regler för

ränteavdragsbegräsning,

16. att riksdagen med frångående av tidigare beslut, beslutar

fastställa skattesatsen på kapitalinkomstbeskattningen till

30% från 1993,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en allmän översyn av kapitalbeskattningen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en samordning mellan

reformeringen av kapitalinkomstbeskattningen och

bostadsfinansieringen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bibehålla förmögenhetsbeskattningen,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en allmän översyn av

förmögenhetsbeskattningen,

21. att riksdagen beslutar återinföra 3-procentsnivån i

skatteskalan för förmögenhetsbeskattningen,

22. att riksdagen beslutar återföra spärrbeloppet i

förmögenhetsbeskattningen till 75%,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd

stämpelskatt enligt vad i motionen anförts,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ej avveckla fastighetsskatten,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsbeskattningen och

reavinstbeskattningen av fastigheter.

1991/92:Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts, under avsnitten 2 och 3, angående en

parlamentarisk utredning för en reformering av skattesystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts i avsnitt 5 om en parlamentarisk utvärdering

i syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen bidragit

till de ökande budgetunderskotten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av bättre

konsekvensanalyser i regeringens skattepolitiska propositioner,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 7 om förutsättningarna för ett

successivt sänkt skattetryck,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om det svenska skattesystemet

och EG.

1991/92:Sk354 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till regler för dagbarnvårdare

beträffande avdrag för lokalkostnader för inkomstens

förvärvande.

1991/92:Sk355 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet

för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte

sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.

1991/92:Sk356 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om regler för tjänstebilar och tjänsteresor för en bättre miljö.

1991/92:Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att förenkla kulturskaparnas

skattevillkor.

1991/92:Sk359 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till avdragsregler för

reparation och underhåll av ägda småhus och lägenheter som

upplåtits med bostadsrätt.

1991/92:Sk360 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändrade regler vid realisationsvinst- och

realisationsförlustberäkning vid avyttring av näringsfastighet

och privatbostad med gemensam fastighetsbeteckning.

1991/92:Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.

1991/92:Sk362 av Ulf Eriksson m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

uppfödning av ett avelssto och tillhörande avkomma skall klassas

som hobbyverksamhet och att beskattning ej skall ske.

1991/92:Sk363 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av reglerna för beskattning av

minderårigas ränteinkomster i enlighet med vad i motionen

anförts.

1991/92:Sk364 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

det angelägna i att ge skattefrihet för biodlare med ett fåtal

bikupor.

1991/92:Sk365 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppjustering av beloppen för skattefri

bilersättning för resor i tjänsten liksom för bilkostnadsavdrag

i självdeklarationen.

1991/92:Sk367 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.

1991/92:Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och

föräldrars förmögenhet.

1991/92:Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning av

avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.

1991/92:Sk371 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppskovsrätt vid beskattning vid

expropriation.

1991/92:Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen beslutar om en gräns för antalet bisamhällen som för

biodlaren innebär ett undantag för redovisningskrav avseende

egenavgifter, mervärdebeskattning m.m.

1991/92:Sk373 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till hur förmånsvärdet

kan sänkas för elbilar/kombinationsbilar i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1991/92:Sf230 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att makar skall ha rätt att teckna privat

pensionsförsäkring för varandra och kunna göra avdrag för detta

i deklarationen.

1991/92:Sf278 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta

reformeringen av småföretagspolitiken.

1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsskatten m.m.

1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att undersöka annan lämplig

beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i

attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att

skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.

1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkt skattetryck i bostadssektorn för att

minska den kostsamma rundgången,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att på sikt ta bort

omsättningsskatter, fastighetsskatter och

realisationsvinstbeskattning.

Utskottet

Omprövning av skattepolitiken

En stor del av de motioner som har väckts på skatteutskottets

område under den allmänna motionstiden gäller den skattereform

som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1991 och de ändringar i

beskattningen som har beslutats efter regeringsskiftet hösten

1991. De yrkanden som utskottet nu tar upp angår huvudsakligen

inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av enskilda personer.

Företagsbeskattningen och andra frågor kommer att behandlas i

särskilda betänkanden.

Utskottet behandlar först de motionsyrkanden på detta område

som gäller riktlinjer för den fortsatta översynen av

beskattningen och en omprövning av riksdagens beslut hösten 1991

med anledning av regeringens förslag om en skattepolitik för

tillväxt (prop. 1991/92:60, SkU10).

Beslutet hösten 1991 innebär bl.a. att förmögenhetsskatten

slopas helt fr.o.m. 1995 års taxering. Avvecklingen genomförs

successivt genom att den högsta skattesatsen 3% och

beskattningen av arbetande kapital i företag slopas redan

fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt begränsas det sammanlagda

uttaget av inkomst- och förmögenhetsskatt till 55 %. Vid 1993

års taxering faller även mellanskiktet i skatteskalan bort så

att skatten blir proportionell med en skattesats på 1,5%.

Vidare sänks beskattningen av hushållssektorns

kapitalinkomster från 30 till 25 %. Denna ändring genomförs

fr.o.m. 1993 års taxering när det gäller aktievinster,

kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Samtidigt sänks

avkastningsskatten på pensionsmedel från 15 till 10%. I övrigt

genomförs sänkningen av skattesatsen fr.o.m. 1994 års taxering.

Som en följd av skattesänkningen på kapitalinkomster begränsas

också skattereduktionen för underskott till 25%. Full

kvittningsrätt infördes i förvärvskällan kapital. De tidigare

begränsningarna i fråga om ränteavdrag kvarstår endast i den

formen att skattereduktionen begränsas för underskott över

100000 kr.

Bland åtgärderna i övrigt skall här nämnas att de särskilda

reglerna om fåmansföretagares kapitalinkomster mjukats upp eller

skjutits upp, att den allmänna löneavgiften slopats fr.o.m.

1992, att den särskilda löneskatten räknats ned i motsvarande

mån och att socialavgifterna på vinstandelsmedel slopats.

I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) lägger

motionärerna fram riktlinjer för utformningen av det framtida

skattesystemet (yrkande 1) och begär riksdagsuttalanden om den

fortsatta uppföljningen av skattereformen (yrkande 2) och

behovet av att tillsätta en skatteförenklingskommission (yrkande

3). De yrkar också förslag från regeringen om en ny

förmögenhetsskatt (yrkande 5), en återgång till de regler i

övrigt som gällde före riksdagens beslut i ovannämnda hänseenden

hösten 1991 (yrkandena 8--18) och att uttaget av statlig

inkomstskatt skärps genom att begränsa den i samband med

skattereformen beslutade uppräkningen av den s.k. brytpunkten

(yrkande 4).

I motion Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. en

parlamentarisk utredning om en genomgripande reform av

skattesystemet (yrkande 1), en utvärdering av skatteomläggningen

(yrkande 2) och ett riksdagsuttalande om förutsättningarna för

ett successivt sänkt skattetryck (yrkande 5). Vidare upprepar

motionärerna kravet på bättre konsekvensanalyser i regeringens

skattepolitiska propositioner (yrkande 3). I denna motion begärs

också ett riksdagsuttalande om det svenska skattesystemet och EG

(yrkande 6). I en annan motion kräver vänsterpartiet att

förmögenhetsskatten skall behållas och yrkar i stort sett en

återgång till tidigare regler (motion Sk351 yrkandena 19--22).

Däremot godkänner man att förmögenhetsskatten på arbetande

kaptital har slopats. I samma motion begärs också en översyn av

kapitalbeskattningen och en återgång till tidigare regler för

denna beskattning men med ett nytt tak för ränteavdrag

(yrkandena 13--17). Motionärerna vidhåller också sina yrkanden i

höstas om skärpningar av uttaget av statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster (yrkandena 1 och 2).

Även i motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson

(s) begärs en skyndsam utvärdering av skattereformen.

Som utskottet konstaterade i höstas har den ekonomiska kris

som Sverige befinner sig i ställt krav på omedelbara åtgärder

för att bryta den ekonomiska stagnationen och lägga grunden för

en ny period av tillväxt, företagande och utveckling. Att detta

lyckas är nödvändigt för att kunna bevara och utveckla

välfärden. Av grundläggande betydelse för att förverkliga dessa

mål har varit att snabbt vidta åtgärder som undanröjer eller

lindrar de skadliga verkningar av beskattningen som kvarstått

efter skattereformen. De nyss återgivna förslagen i proposition

1991/92:60, som redan har godtagits av riksdagen, ingår som led

i regeringens politik i dessa hänseenden. Åtgärderna skall bl.a.

ses mot bakgrund av att den höga svenska kapitalbeskattningen

fått en rad negativa effekter genom att motverka

hushållssparandet och företagens riskkapitalförsörjning. Därtill

kommer den allvarliga kritik som sedan lång tid tillbaka riktas

mot förmögenhetsbeskattningen på grund av dess skadliga

verkningar, inte minst för arbetande kapital i företag.

De aktuella motionsyrkandena överensstämmer i allt väsentligt

med de motsvarande yrkanden från samma håll som utskottet hade

att behandla i höstas. Enligt utskottets mening saknas skäl till

några förnyade ställningstaganden i dessa frågor. Utskottet vill

återigen understryka angelägenheten av att långsiktigt och

målmedvetet sträva efter att sänka skattetrycket men finner att

några nya direktiv till regeringen i dessa hänseenden inte

erfordras. I sammanhanget vill utskottet erinra om den

utvärdering av skattereformen som pågår inom en särskild

kommitté (Fi 1990:08). Beträffande frågan om skatterna i ett

internationellt perspektiv vill utskottet nu liksom tidigare

endast erinra om att regeringen senare i vår kommer att lämna en

redovisning av dessa frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

Reglerna om sambeskattning av olika familjemedlemmars

förmögenhet tas upp i motionerna Sk309 av Birger Andersson och

Rune Thorén (c), Sk310 av Birger Andersson och Marianne

Andersson (c) och Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson

(c). Motionärerna anser att sambeskattningsreglerna bör slopas.

Riksdagsbeslutet i höstas innebär att sambeskattningen

fosterföräldrar/fosterbarn slopats med omedelbar verkan men att

den i övrigt av statsfinansiella skäl skall kvarstå under

avvecklingsperioden för förmögenhetsskatten, dvs. t.o.m.

beskattningsåret 1994 (prop. 1991/92:60, SkU10).

Sambeskattningen kommer alltså att avvecklas i sin helhet inom

en nära framtid, utan ytterligare åtgärder från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella

yrkandena.

Förmånsbeskattningen, traktamenten och bilkostnader

I proposition 1991/92:48, som prövades av riksdagen i höstas,

aviserade regeringen en översyn av de omfattande förändringar

som skattereformen inneburit i fråga om beskattningen av

förmåner av olika slag. Utskottet (SkU8) instämde i regeringens

uppfattning att dessa frågor -- inom ramen för de nya

principerna -- borde ses över för att uppnå förenklingar och att

i möjligaste mån eliminera ej önskvärda effekter. Översynen har

nu börjat och omfattar enligt direktiven (Dir 1992:3)

beskattningen av kostnadsersättningar och vissa förmåner samt

bilavdraget. Utredningsmannen är oförhindrad att ta upp även

andra frågor som rör inkomstslaget tjänst och som avser

förenklingar.

Förmånsbeskattningen och därmed sammanhängande problem

uppmärksammas i ett flertal motioner. Motionerna Sk328 av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) yrkandena 23 och 24 grundar sig framför allt

på en kritik av vissa effekter i fråga om lunchförmåner och de

brister som vidlåder beskattningen av utlandstraktamenten. Den

förstnämnda frågan uppmärksammas särskilt också i motionerna

Sk313 av Inger Koch (m), Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326

av Peter Kling m.fl. (nyd) och Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s).

Den sistnämnda motionen berör även beskattningen av

traktamenten. Avdragsreglerna för ökade levnadskostnader tas upp

också i motion Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt

(s). Värderingen av bilförmåner tas upp i motionerna Sk325 av

Mikael Odenberg (m), Sk356 av Kenneth Lantz (kds) och Sk373 av

Stefan Attefall (kds), bl.a. från miljö- och säkerhetssynpunkt.

Motion Sk330 av Elving Andersson (c) går ut på ett ändrat system

för beskattningen av tjänstebilar, och i motion Sk365 av Tage

Påhlsson och Stina Eliasson (c) tar motionärerna upp

beskattningen av bilersättningar och bilkostnadsavdraget. I

motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna att

regeringen redan under våren 1992 skall lägga fram förslag om

ändringar i förmånsbeskattningen och att beskattningen av

bilförmåner skall skärpas (yrkandena 3 och 4).

Avsikten är att det utredningsarbete som nu har påbörjats med

de aktuella frågorna skall bedrivas skyndsamt. Då det gäller de

nya reglerna för lunchsubventioner och deras praktiska

tillämpning anser utskottet att det är angeläget att den

särskilda utredaren också redovisar konsekvenserna av det nya

systemet med avseende på hur lunchätandet påverkats och hur

eventuella förändringar har påverkat branschen och de anställda.

Eftersom ställningstagandena till de aktuella frågorna bör anstå

i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet avstyrker

utskottet motionerna i angivna delar.

I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas också att

det undantag som infördes i höstas beträffande s.k. frequent

flyer-rabatter skall upphävas (yrkande 22).

Det aktuella undantaget grundar sig på mycket speciella

omständigheter och har föranletts framför allt av att SAS inte

bör försättas i en ohållbar situation i sin konkurrens med andra

flygbolag i den utrikes flygtrafiken. Eftersom SAS har börjat

använda de nya reglerna i sin marknadsföring skulle ett

upphävande av skattefriheten nu medföra mycket negativa

verkningar för flygbolaget. Några omständigheter som bör leda

till omprövning av utskottets ståndpunkt i denna fråga (SkU8)

har inte förekommit. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionen även i denna del.

Kvittning av underskott, beskattning av hobby m.m.

Med skattereformen följer en ny indelning i förvärvskällor i

inkomst av tjänst, aktiv näringsverksamhet, passiv

näringsverksamhet och kapital. Passiv näringsverksamhet kan

bestå av flera förvärvskällor. Till kapital hänförs bl.a.

uthyrning av småhus. Inkomst av hobbybetonad verksamhet skall i

fortsättningen tas upp som inkomst av tjänst. Enligt de nya

reglerna får underskott i en förvärvskälla i princip kvittas

endast mot framtida överskott i samma förvärvskälla. För

underskott i inkomstslaget kapital medges dock avdrag i form av

skattereduktion. Beträffande konstnärlig och liknande verksamhet

gäller särskilda regler som innebär att underskott i viss

utsträckning får dras av från inkomst av tjänst.

Motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 19,

Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 2, Sk351 av Lars

Werner m.fl. (v) yrkande 5, Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) och

Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) innehåller

krav på att återinföra en rätt till kvittning av underskott på

rörelse mot inkomst av tjänst. I den sistnämnda motionen tar

motionärerna också upp den närliggande frågan om

skattestimulanser för uppbyggnad av riskkapital, en fråga som

behandlas också i den nyssnämnda motionen Sk350 yrkande 1 och i

motionerna Sk344 av Lars Biörck (m) och Sf278 av Sten Svensson

m.fl. (m, fp, c) yrkande 3. När det gäller kulturskaparna begärs

i motion Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) ett riksdagsuttalande

av innebörd att deras skattesituation bör förenklas.

I fråga om hobbybetonad verksamhet yrkas i motion Sk355 av Jan

Erik Ågren m.fl. (kds) att det skattefria beloppet för

bärplockning m.m. höjs från 5000 till 10000 kr. och i motion

Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) att en motsvarande skattefrihet

införs även för försäljning av pollenrika växter. När det gäller

biodling innehåller motionerna Sk301 av Sigrid Bolkéus (s),

Sk305 av Karin Falkmer (m), Sk335 av Marianne Andersson och

Birger Andersson (c), Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman

(m), Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp), Sk364 av Ulla

Orring (fp) och Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) krav på

en skattefrihet för hobbybetonad verksamhet av mindre

omfattning. Vidare yrkas i motionerna Sk327 av Peter Kling och

Sten Andersson i Malmö (nyd, m) och Sk362 av Ulf Eriksson m.fl.

(nyd) att uppfödning eller tävlingsverksamhet med en eller två

hästar skall anses som skattefri hobby.

När det gäller frågorna om skattestimulanser för nyföretagande

och riskkapital m.m. vill utskottet erinra om att redan de

förslag som regeringen lade fram i höstas var inriktade på att

avlägsna tillväxthämmande inslag i skattesystemet och att främja

tillgången på riskkapital genom att skapa förutsättningar för

ett ökat privat sparande. Regeringens ambition är att under

hösten 1992 återkomma till riksdagen i dessa frågor. Utskottet

utgår från att den i motionerna aktualiserade frågan om

kvittning av underskott mot inkomst av tjänst kommer att tas upp

i detta sammanhang. Vidare bör beskattningen av hobbyinkomster

ses över i förenklingssyfte. Denna fråga ingår uttryckligen i

direktiven (Dir. 1992:3) för den nu påbörjade översynen av

förmånsbeskattningen. Utskottet utgår från att utredningen också

kommer att uppmärksamma gränsdragningsproblemen för

kulturskapare. Gränsdragningsproblemen mellan näringsverksamhet

och hobbybetonad verksamhet hör enligt utskottets mening till de

frågor som bör tas upp i de pågående övervägandena.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

i dessa delar.

Vissa kostnader i tjänst

I motion Sk354 av Ingrid Näslund (kds) yrkas att en

avdragsrätt införs för dagbarnvårdares lokalkostnader.

Enligt de schabloner som tillämpas för dagbarnvårdare (RSV Dt

1990:13) medges avdrag för omkostnader med ett belopp som

motsvarar den kostnadsersättning som har utgått, i regel dock

med högst 45 kr. per barn och dag. Enligt utskottets mening

innebär detta att barndagvårdarnas avdragsfrågor i allmänhet bör

kunna lösas genom en lämplig utformning av

kostnadsersättningarna. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionen.

Vidare yrkas i motion Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) att

en avdragsrätt införs för läkares kostnader för fortbildning.

Kostnader i förvärvsverksamheten för fortbildning är normalt

att betrakta som avdragsgilla omkostnader. Detta torde också

gälla i sådana fall som avses i motionen. Eftersom syftet alltså

redan är tillgodosett avstyrker utskottet motionen.

Barnpension

I motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) yrkas skattelättnader

för feriearbetande barn med barnpension.

Beskattningen av barnpensioner, som sedan länge uppmärksammats

i riksdagen, reglerades hösten 1991 på det sättet att

barnpensionen gjordes skattefri till den del den inte överstiger

0,4 basbelopp (prop. 1990/91:54, SkU10). Utskottet är medvetet

om att detta inte helt löser de problem som ligger till grund

för motionen men anser att den nya ordningen innebär en rimlig

avvägning av de olika synpunkter som kan anläggas på denna

fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Skattefrihet för småräntor

Skattereformen innebär bl.a. att grundavdrag inte medges från

inkomst av kapital och att det s.k. sparavdraget har slopats.

I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363

av Tage Påhlsson (c) yrkas en översyn av reglerna i syfte att

införa ett skattefritt sparande för barn och ungdom upp till ett

visst belopp.

Utskottet har förståelse för syftet att förenkla

skattesystemet men är med hänsyn till den statsfinansiella

situationen inte berett att tillstyrka motionärernas förslag.

Därtill kommer att frågan om lämpliga sparstimulanser enligt

utskottets mening först bör bedömas utifrån mer allmänna

utgångspunkter. Utskottet avstyrker således motionen.

Pensionsförsäkringar

Tidigare regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier

kvarstår i stort sett oförändrade efter skattereformen. I

motionerna Sf230 av Margareta Viklund (kds) och Sk343 av Margit

Gennser (m) yrkas att reglerna utvidgas genom att införa en

avdragsrätt även för andre makens eller en sambos premier.

Vidare yrkas i motion Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland

(m) att möjligheterna att insätta förmånstagare till

pensionsförsäkringar utvidgas.

Med hänvisning till att frågan sammanhänger med de

överväganden som pågår angående pensionssystemet och

pensionssparandet avstyrker utskottet dessa motioner.

Avdrag för gåvor

I motion Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m), Sk339

av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och Harriet

Colliander (nyd) yrkandena 1 och 2 och Sk370 av Jan-Erik

Wikström m.fl. (fp) yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor

till allmännyttiga ändamål.

Enligt utskottets uppfattning bör olika allmännyttiga ändamål

i första hand tillgodoses på annat sätt än genom en avdragsrätt

vid beskattningen. Eftersom de aktuella yrkandena strider mot de

grundläggande principer som tillämpas vid beskattningen

avstyrker utskottet motionerna.

Bostadsbeskattning m.m.

Skattereformen innebär att skattesubventionerna till boendet

minskar. Schabloninkomstbeskattningen har ersatts av höjd

fastighetsskatt. Denna höjning genomförs stegvis under en

övergångsperiod. De breddningar av underlaget för

mervärdesskatten och ändringar i fråga om energibeskattningen

som skattereformen innebär verkar också i samma riktning.

Sänkningarna av marginalskatterna innebär bl.a. att

avdragsrätten för räntor minskat i betydelse för dem som bor i

småhus och i bostadsrätter. Sänkningen av skattesatsen för

kapitalinkomster hösten 1991 från 30 till 25 % medför

motsvarande begränsning av skattereduktionen för underskott. De

särskilda avdragsbegränsningarna i fråga om ränteunderskott över

100000 kr. slopades visserligen i detta sammanhang men ersätts

av likartade begränsningar av skattereduktionen.

Hösten 1991 genomfördes också vissa detaljjusteringar i

bostadsbeskattningen. Bl.a. slopades den s.k. genomsynen vid

reavinstbeskattningen av bostadsrätter (SkU9). I avvaktan på en

generell prövning av bostadsbeskattningens framtida utformning

återinfördes en provisorisk och begränsad avdragsrätt för

underskott på andelshus (SkU13).

Två utredningar om bostadsbeskattningen har nyligen slutförts

genom betänkandena Fastighetstaxering m.m., bostadsrätter (SOU

1992:8) och Fastighetsskatt (SOU 1992:11). Vidare kommer en

proposition om bostadsbidragen att läggas fram senare i vår.

Regeringen avser också att i vår lägga fram ett förslag om det

statliga stödet till bostadsfinansieringen.

I några motioner krävs en bred översyn av bostadsbeskattningen

och därmed sammanhängande frågor.

I motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena

16 och 18 samt Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i

Stockholm (nyd) yrkandena 3 och 6 begär motionärerna ett

successivt slopande av fastighets- och förmögenhetsskatterna och

lindringar av reavinstbeskattningen. De anser att dessa

skatteformer och olika omsättningsskatter på sikt bör slopas.

Avsikten är att uppnå sparstimulerande effekter och att minska

rundgången av skatter/bidrag.

Yrkande 27 i motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller

krav på en bred parlamentarisk utredning om fastighetsskatten

och reavinstbeskattningen av fastigheter. Vidare begär

motionärerna uttalanden om att fastighetsskatten inte bör

avvecklas utan breddas (yrkande 26) och om att framtida

minskningar i avdragsrätten för räntor bör samordnas med en

översyn av bostadsfinansieringen (yrkande 18).

Problemen med starkt skiftande taxeringsnivåer i olika områden

och de följdverkningar som den ojämna beskattningen medför tas

upp bl.a. i motion Sk342 av Stig Rindborg (m). Där krävs en

utvärdering av fastighetsskattens effekter, främst i

Stockholmsområdet. Motsvarande problem inom attraktiva

skärgårdsområden tas upp i motion A436 av Viola Furubjelke m.fl.

(s), yrkande 2. -- I motion Sk337 av Rune Thorén och Elving

Andersson (c) begär motionärerna att olikheterna i

taxeringsnivåerna för småhus på jordbruk och andra småhus bör

undanröjas (värderingen sker vid olika tidpunkter).

Bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter beskattas numera

enligt de principer som gäller för småhus, vilket bl.a. innebär

att avdrag för reparation och underhåll inte längre medges. I

motionerna Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) och Sk340 av Anne

Sörensen och Harriet Colliander (nyd) begär motionärerna en

återgång till tidigare regler i dessa avseenden. Krav på en

avdragsrätt för underhåll av slott och herrgårdar framställs i

motion Sk341 av Gustaf von Essen (m). -- Motsvarande krav i

fråga om underhåll av småhus och bostadsrättslägenheter

framställs i motion Sk359 av Carl Olov Persson (kds).

De nya reglerna om privatuthyrning av egnahem och andra

bostäder diskuteras i motion Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp).

I motionen begärs en översyn av dessa regler, främst med tanke

på småhusen.

Ädel-reformen för långvården har enligt motion So273 av Roland

Sundgren m.fl. (s) aktualiserat gränsdragningen mellan icke

skattepliktiga vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus.

Motionärerna begär en översyn av reglerna i syfte att undvika

snedvridningar vid planeringen av olika vårdformer (yrkande 5).

Beträffande reavinstbeskattningen av bostäder yrkas i Sk371 av

Bengt Harding Olson (fp) möjligheter till uppskov med

beskattningen vid expropriation. Vidare yrkas i motion Sk338 av

Anders G Högmark och Ulf Melin (m) ett klarläggande av vilka

regler som gäller för dödsbon under det år då dödsfallet

inträffade. En annan detalj tas upp i motion Sk360 av Birger

Andersson (c). Motionen går ut på att man vid försäljning av ett

jordbruk med mangårdsbyggnad bör kunna göra en gemensam

vinstberäkning för fastigheten i dess helhet.

När det gäller bostadsrätter yrkas i motion Sk328 av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) att den s.k. genomsynen vid tillämpningen av

takregeln vid realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter

återinförs så som den gällde före riksdagens beslut den 18

december 1991 (yrkande 21).

I fråga om de olika motionsyrkandena på detta område vill

utskottet erinra om de överväganden som enligt vad utskottet

nyss anfört redan pågår beträffande bostadsfrågorna. Närmare

ställningstaganden till vad som bör göras på skattesidan bör

enligt utskottets mening anstå i avvaktan på den prövning som nu

förestår i fråga om bostadsbeskattningen, bostadsbidragen och

bostadsfinansieringen. I sammanhanget bör framhållas att

underlaget för fastighetsbeskattningen liksom frågan om avdrag

för drift och underhåll av historiskt värdefulla herrgårdar och

slott ingår i de överväganden som pågår inom

finansdepartementet. När det gäller begreppen skattefria

vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus utgår utskottet från

att regeringen kommer att uppmärksamma de praktiska

tillämpningsproblem som kan ha uppstått i samband med

Ädel-reformen.

Med hänvisning till det anförda och till att det inte nu kan

anses aktuellt att ompröva den i höstas genomförda förenklingen

av reavinstbeskattningen av bostadsrätter avstyrker utskottet

samtliga motioner i dessa frågor.

Utskottet avstyrker också det i motion Sk351 av Lars Werner

m.fl. (v) framställda yrkandet om skärpningar av stämpelskatten

(yrkande 25).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk302,

1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 och 1991/92:Sk352 yrkandena 1,

2 och 5,

res. 1 (s) - delvis

men. (v)

2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 3,

men. (v)

3. beträffande skattesystemet och EG

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 6,

men. (v)

4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk328 yrkandena 4, 5

och 8--18, 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 13--17 och 19--22,

res. 1 (s) - delvis

men. (v)

5. beträffande sambeskattning av förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk309,

1991/92:Sk310 och 1991/92:Sk368,

6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och

bilkostnader m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk303,

1991/92:Sk306, 1991/92:Sk313, 1991/92:Sk316,

1991/92:Sk325, 1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkandena 23

och 24, 1991/92:Sk330, 1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4,

1991/92:Sk356, 1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373,

res. 2 (nyd)

men. (v)

7. beträffande frequent flyer-rabatter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 22,

res. 3 (s)

8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av

hobby, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi208 yrkande 19,

1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311,

1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331,

1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344,

1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk351 yrkande 5,

1991/92:Sk355, 1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361,

1991/92:Sk362, 1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och

1991/92:Sf278 yrkande 3,

res. 4 (nyd)

men. (v)

9. beträffande övriga omkostnader i förvärvsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk308 och

1991/92:Sk354,

10. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk367,

res. 5 (nyd)

11. beträffande ränteinkomster för barn och ungdom

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk334 och

1991/92:Sk363,

res. 6 (nyd)

12. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk343,

1991/92:Sk345 och 1991/92:Sf230 yrkande 2,

res. 7 (nyd)

13. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk317,

1991/92:Sk339, 1991/92:Sk349 yrkandena 1 och 2 och

1991/92:Sk370,

res. 8 (nyd)

14. beträffande översyn av bostadsbeskattning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi208 yrkandena 16

och 18, 1991/92:Sk323, 1991/92:Sk337, 1991/92:Sk338,

1991/92:Sk340, 1991/92:Sk341, 1991/92:Sk342,

1991/92:Sk347, 1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27,

1991/92:Sk359, 1991/92:Sk360, 1991/92:Sk371,

1991/92:So273 yrkande 5, 1991/92:A436 yrkande 2 och

1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6,

res. 9 (nyd)

men. (v)

15. beträffande beslutet om den s.k. genomsynen för

bostadsrätter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 21,

res. 10 (s)

16. beträffande stämpelskatten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkande 25.

men. (v)

Stockholm den 10 mars 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip

Fridolfsson (m), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),

Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl

Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Inger

Lundberg (s) och Martin Nilsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Översyn av skattesystemet och omprövning av skattebesluten

hösten 1991 (mom. 1 och mom. 4)

Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar

Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla

s) har

dels anfört följande:

Det övergripande målet för den skattereform som har genomförts

under de senaste åren har varit att åstadkomma en

samhällseffektiv beskattning och samtidigt uppfylla

fördelningspolitiska mål. Reglerna har utformats med

utgångspunkt framför allt i skattesystemets fundamentala

uppgifter, nämligen att finansiera offentliga utgifter och skapa

fördelningseffekter. Avsikten har varit att andra mål i större

utsträckning skall kunna tillgodoses genom åtgärder utanför

skattesystemet. Reformen innefattar också en rad

fördelningspolitiska åtgärder utanför skatteområdet. I

förutsättningarna ingick att reformen skulle följas upp i alla

sina delar och att effekterna skulle analyseras ingående i en

brett upplagd ekonomisk utvärdering. En särskild kommitté

arbetar med dessa frågor och har till uppgift att fortlöpande

lägga fram de förslag till justeringar som kan behövas

(Fi1990:08).

Skattereformen innebär att marginalskatterna har sänkts

kraftigt. 80--85% av inkomsttagarna betalar numera bara

kommunal inkomstskatt på sina inkomster (genomsnittligt drygt

30%). För löner på 67000--101000 kr. blir marginalskatten

lägre genom en särskild utformning av grundavdraget. För högre

inkomster tillkommer ett progressivt inslag. Över 200000 kr.

utgår även statsskatt med 20%. -- Det skattebortfall som

sänkningarna av marginalskatterna medför kompenseras genom ett

breddat underlag för beskattningen, begränsningar av

avdragsmöjligheterna, en effektivare och skärpt beskattning av

kapitalinkomster och ett ökat uttag av indirekta skatter,

samtidigt som skatteflykt och skatteplanering motverkas.

Syftet med skattereformen har inte i första hand varit att

minska det totala skatteuttaget. Reformen har dock lett till att

den s.k. skattekvoten sjunkit. Den socialdemokratiska

regeringspolitiken skulle ha medfört en fortsatt utveckling i

denna riktning och inneburit att skatternas andel av BNP minskat

från 56,5% 1990 (inräknat socialavgifter) till 53,2% 1993.

Skattenivån här i landet skall -- som framhålls i den

socialdemokratiska partimotionen Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) -- ses mot bakgrund av våra ambitioner på välfärdens område.

Omkring en tredjedel av de totala skatterna går tillbaka direkt

till hushållen i form av pensioner, barnbidrag och sjukpenning

m.m. Närmare hälften går till sjukvården, äldrevården, skolan

och många andra gemensamma ändamål i samhället som alla

solidariskt bidrar till genom beskattningen. Det är inte möjligt

att snabbt dra in på dessa utgifter utan att allvarligt försämra

välfärden för stora grupper och äventyra en positiv

samhällsutveckling. Möjligheterna att spara och rationalisera

inom den offentliga sektorn har prövats under en lång följd av

år och bör givetvis tas till vara även i fortsättningen. Syftet

bör liksom hittills vara att bevara en god standard och främja

en god samhällsutveckling.

Vid en internationell jämförelse kan skattetrycket här i

landet vid en ytlig betraktelse förefalla högt. En jämförelse

med andra länder blir emellertid inte meningsfull om man inte

samtidigt tar hänsyn till andra skiljaktigheter än skattesatser

m.m. Så t.ex. innebär vårt sätt att finansiera

pensionskostnader, sjukförsäkring, barnbidrag och barnomsorg att

den s.k. skattekvoten blir förhållandevis hög. Att man i tio av

tolv EG-länder har stora underskott i den offentliga sektorn

innebär att skattekvoten där blir väsentligt lägre än om dessa

underskott finansierats fullt ut.

Det är i dag inte möjligt att överblicka vilka krav som den

reala ekonomiska utvecklingen och anpassningen till andra länder

kommer att ställa på vårt skattesystem i framtiden. Den nyss

genomförda skattereformen räcker långt i detta avseende. En

gemensam europeisk marknad kan komma att kräva en viss

anpassning, men omfattningen och inriktningen av en sådan

anpassning är svårt att precisera i dag. Ytterligare studier

behöver göras. Vi har också tid att avvakta utvecklingen på det

här området inom EG. Fortfarande är frågan om skatter och

skattepolitik en nationell angelägenhet. De enskilda ländernas

veto i fråga om skatter kvarstår även efter Maastrichtmötet.

Den ekonomiska styrkan i vårt land kommer liksom hittills att

vara den viktigaste faktorn för att skapa en tillväxt och för

att finansiera den svenska välfärden. En positiv utveckling

främjas också av att kunna bygga på en solidaritet mellan olika

grupper i samhället.

I motion Sk328 riktar Socialdemokraterna skarp kritik mot

regeringens skattepolitik och de effekter denna politik medför.

Som grundläggande syfte angav regeringen att man nu behövde

starta en positiv utveckling i Sverige. Vad man presenterade på

skatteområdet var emellertid en ren intressepolitik. Åtgärderna

innebär kraftiga skattelättnader för höginkomsttagare och andra

med stort sparande och betydande förmögenheter. Härtill kommer

skatteskärpningar för arbetstagare och andra med begränsade

resurser och indragningar inom den offentliga sektorn. Detta är

en politik som leder till ökade orättvisor, skärper

motsättningarna och skapar kompensationskrav hos stora grupper.

Att på detta sätt undergräva den gemensamma välfärden kan inte

skapa en ökad sysselsättning och en ökad tillväxt. En stor del

av de åtgärder som har genomförts och som planeras verkar i

stället i rakt motsatt riktning genom friställningar, försämrad

köpkraft och försvagningar av konjunkturläget, bl.a. inom

byggsektorn.

En så omfattande och genomgripande reform som skattereformen

bör bli bestående under en längre tid. Socialdemokratin valde

därför att genomföra denna reform i samverkan med Folkpartiet.

De grundläggande värderingarna bakom skattereformen delades

också av en bred majoritet i landet. De åtgärder som nu har

genomförts och som regeringen planerar strider helt mot

förutsättningarna för skattereformen. Förändringarna försämrar

skattesystemets effektivitet och den skattemässiga balansen

mellan olika grupper. Kapital- och förmögenhetsägarnas

skattebelastning har minskat. Samtidigt ökar beskattningen av

arbetstagare och av låntagare med underskott. Tillsammans med de

nedskärningar som föreslås inom olika sektorer ger detta helt

oacceptabla fördelningspolitiska effekter. Orättvisorna och

inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar.

I detta betänkande behandlas ett flertal motioner med yrkanden

om att gå vidare på den väg som regeringen har slagit in på. Som

exempel kan här nämnas förslag om att införa en avdragsrätt

eller andra skattestimulanser för sparkapital eller uppbyggnad

av s.k. riskkapital, avdragsrätt från inkomst av tjänst för

underskott i näringsverksamhet, avdragsrätt eller skattefrihet

för hobbybetonad verksamhet och skattelättnader för dem som inte

besväras av räntekostnader i sitt boende. Utskottet har

visserligen avstyrkt dessa yrkanden men har samtidigt upplyst om

att regeringen prövar frågor av denna karaktär i positiv anda

och förutskickat snara förslag om skattelättnader av denna

karaktär. För vår del anser vi att eventuella justeringar av

nuvarande regler i skattesystemet måste ha som syfte att göra

systemet enklare, öka den samhällsekonomiska effektiviteten och

öka den fördelningspolitiska rättvisan.

Som framhålls i motion Sk328 bör man stå fast vid de principer

som vägledde skattereformen, och den uppföljning som sker genom

den särskilt tillsatta utvärderingskommittén måste fullföljas.

Stora förändringar av skattereformen försvårar denna utvärdering

och minskar möjligheterna till en ekonomiskt och

fördelningspolitiskt sund utveckling. Ett minimikrav är att den

utvärdering som pågår angående skattereformens effekter får

slutföras.

Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till

motion Sk328 yrkande 1 -- som sin mening ge regeringen till

känna.

Genom skattereformen har utrymmet för avancerad

skatteplanering minskat. Att helt avskaffa möjligheterna till

skatteundandragande och skattefiffel är emellertid inte möjligt.

Som anförs i motion Sk328 bör man på bred front gå till angrepp

mot sådana företeelser och mot den ekonomiska brottsligheten.

Skatteförvaltningen måste också kunna finna vägar till ett mer

effektivt arbetssätt. Det är av vikt att lagstiftningen utformas

på ett sådant sätt att den inte hindrar strävandena i denna

riktning. Skattesystemet bör systematiskt och kontinuerligt gås

igenom i syfte att ytterligare förenkla och förbättra såväl de

materiella reglerna som förfarandereglerna. För att fördjupa och

förstärka uppföljningen av skattereformen i dessa avseenden bör

-- som framhålls i motion Sk328 -- en förenklingskommission

tillsättas med uppgift att successivt redovisa förslag till

förbättringar i dessa avseenden.

Vi instämmer alltså i motionärernas krav att skattereformen i

princip återställs. De förslag till omedelbara åtgärder som

läggs fram i motionen medför att de årliga skattelättnader på 13

miljarder kronor som regeringen genomdrivit för kapitalinkomster

och förmögenheter återtas och att löntagare och villaägare m.fl.

slipper de skatteskärpningar på 4 miljarder kronor som höstens

beslut innebär i fråga om fackföreningsavgifter och

räntekostnader.

Motion Sk328 innebär att Socialdemokraterna fullföljer sin

skattepolitik som den redovisades senast hösten 1991. I de delar

som behandlas nu innebär detta en återgång till de regler som

gällde före höstens beslut om kapitalinkomster m.m., ränteavdrag

och successivt slopande av förmögenhetsskatten. När det gäller

förmögenhetsskatten innefattar motionen krav på en omläggning i

linje med det förslag som har redovisats i

departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning

(Ds1990:91) fr.o.m. 1993 års taxering. Motionärerna vidhåller

också yrkandet att man vid indexuppräkningen av den nedre

gränsen för uttag av statlig inkomstskatt i fortsättningen skall

bortse från den del av penningvärdesförändringarna som beror på

skatteomläggningen, en justering som är nödvändig för att

höginkomsttagarna inte skall få en överkompensation för

inflationen.

Med hänvisning till vad som har anförts ovan tillstyrker vi

motion Sk328 i vad gäller skattepolitiken på sikt och övriga

frågor som behandlas i detta sammanhang. Därmed är också syftet

med motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

tillgodosett. Vad som anförts i det föregående innebär samtidigt

att vi avstyrker de skatteskärpningar som föreslås i

v-motionerna Sk351 och Sk352.

De aktuella yrkandena i motion Sk328 innebär att ett flertal

detaljändringar i skattelagstifningen skall genomföras senast

under hösten 1992 och i en del fall redan under våren 1992. Det

bör ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag till

de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 1 och 4 hemställt

1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkandena

1--3, med anledning av motion 1991/92:Sk302 och med avslag på

motion 1991/92:Sk352 yrkandena 1, 2 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om

skattereformen och det framtida skattesystemet, om den fortsatta

uppföljningen och utvärderingen av skattereformen och om

tillsättandet av en förenklingskommission,

4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328

yrkandena 4, 5 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 13, 15,

16 och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 14,

17 och 19--22 begär skyndsamt förslag från regeringen om en

återgång till tidigare regler för beskattning av

kapitalinkomster m.m. och om en ny lag om förmögenhetsskatt

fr.o.m. 1993 års taxering.

2. Förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m.

(mom.6)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) har den

nya beskattningen av lunchätandet medfört stora problem. Det har

klart och tydligt visat sig att omkring 1 miljon människor mer

eller mindre har slutat att äta ett rejält mål lagad mat på

dagen. Beskattningen är vådlig för folkhälsan och har också

drabbat restaurangbranschen. Detta har medfört uppsägningar inom

denna bransch och för personal i företagens personalmatsalar och

inom andra företag som direkt eller indirekt har beröring med

lunchmåltider. De nya reglerna har väckt allmän kritik också för

att de försämrar trivseln på arbetsplatserna och människornas

möjligheter att utföra goda arbetsprestationer.

Nu är det dags att tänka på folkhälsan och att få bort de nya

petitesserna.

Motion Sk326 bör alltså bifallas, och regeringen bör skyndsamt

lägga fram förslag till ändrade regler av denna innebörd.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och

bilkostnader m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk326 samt med

avslag på motionerna 1991/92:Sk303, 1991/92:Sk306,

1991/92:Sk313, 1991/92:Sk325, 1991/92:Sk316,

1991/92:Sk328 yrkandena 23 och 24, 1991/92:Sk330,

1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Sk356,

1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373 begär skyndsamt förslag från

regeringen om att slopa de nya reglerna för beskattning av

lunchsubventioner.

3. Frequent flyer-rabatter (mom. 7)

Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar

Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla

s) har

dels anfört följande:

Riksdagen beslöt i december 1991 att undanta s.k. frequent

flyer-rabatter från skatteplikt. Som anförs i motion Sk328 av

Ingvar Carlsson m.fl. (s) strider detta undantag mot

grundläggande principer vid beskattningen. Undantaget är

synnerligen betänkligt också därför att det gäller erbjudanden

som tangerar gränsen mot mutbrott och bestickning och vad som är

otillbörligt enligt marknadsföringslagen och

konkurrenslagstiftningen. Därtill kommer att de nya reglerna kan

ge intryck av att riksdagen ställt sig bakom en utveckling som

innebär att denna rabattform, som för närvarande tillämpas inom

flygtrafiken i Amerika, etableras och vedertas även i Europa.

Detta innebär en avsevärd risk för att de mindre företagens

konkurrenssituation försvåras.

I motionen anförs att man bör ha förståelse för önskemålet att

tillgodose SAS strävanden att kunna upprätthålla konkurrensen på

de marknader där vissa utländska bolag erbjuder sina resenärer

förmåner av olika slag, men att dessa frågor måste lösas på

annat sätt. Vi delar denna uppfattning och tillstyrker yrkandet

att undantaget för frequent flyer-rabatter snarast avskaffas,

dvs. fr.o.m. den 1 maj 1992.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande frequent flyer-rabatter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande

22 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 32§3fmom. skall upphöra att

gälla den 1 maj 1992. De upphävda bestämmelserna gäller

fortfarande i fråga om förmåner som har utnyttjats före

ikraftträdandet.

4. Kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m.

(mom.8)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

De nya reglerna för hobby har väckt stark och berättigad

kritik. Som anförs i många av de motioner som utskottet tar upp

i detta betänkande måste alla som har en fritidssysselsättning

börja föra noggranna räkenskaper för att undvika en helt

omotiverad beskattning av de småbelopp som kan flyta in i

verksamheten. Det är t.o.m. så att den som klart och tydligt kan

visa att han bara har haft stora utgifter under en lång följd av

år råkar ut för en helt orimlig beskattning, t.ex. om han som

hobby har haft en häst i många år och sedan säljer denna. När

det gäller bärplockning har man gjort ett undantag för inkomster

upp till 5000 kr., men andra inkomster av precis likartade

fritidssysselsättningar skall i princip beskattas från första

kronan.

Reglerna ställer till problem inte bara för dem som på sin

fritid sysselsätter sig med något som är vettigt och önskvärt

från alla synpunkter. Reglerna innebär också att

skattemyndigheterna i praktiken skall krångla med småsaker.

Inom Ny demokrati anser vi att reglerna snarast bör ändras. I

praktiken bör det inte vara några större svårigheter att skilja

på vad som är affärsverksamhet och vad som är hobby. Tio bikupor

eller uppfödning och tävling med två hästar bör -- exempelvis --

utan vidare kunna betraktas som skattefri hobby. I motionerna

nämns även andra exempel på vad som bör kunna anses som

skattefritt, såsom plockning av vilda växter m.m., och man bör

också kunna ha en mer generell beloppsgräns än i dag.

I några motioner som behandlas i moment 8 kritiserar

motionärerna även utformningen av vissa avdragsregler. De nya

reglerna innebär att den som får underskott i sin

yrkesverksamhet sedan skall få avdrag för underskottet. Men i

vissa fall får man inte avdrag annat än om rörelsen läggs ned

och då endast i begränsad utsträckning, i form av

skattereduktion. Underskotten får inte längre kvittas mot

inkomst av tjänst.

Vi anser att den kritik som riktas mot dessa regler är

välmotiverad. Som situationen har utvecklats för företagsamheten

här i landet är det svårt att förstå att man på detta sätt

förvärrar problemen för många småföretagare och lantbrukare som

gör sitt bästa för att klara ut dagens svårigheter. På detta

sätt hindrar man också dem som vill starta en ny egen

verksamhet. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att

man bör återinföra en kvittningsrätt. I stället för att motverka

företagsamheten i Sverige och viljan att ge sig in på nya

verksamhetsområden bör man också -- som föreslås i motion Sk331

av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) -- överväga en

avdragsrätt för uppbyggnad av riskkapital.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av

hobby, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208

yrkande 19, 1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311,

1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331,

1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344,

1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk355,

1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361, 1991/92:Sk362,

1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och 1991/92:Sf278 yrkande 3

och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 5 begär förslag

från regeringen om skattefrihet för hobbyinkomster, rätt till

kvittning av underskott i näringsverksamhet och en avdragsrätt

för uppbyggnad av riskkapital.

5. Barnpension (mom. 10)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) får barn som

har barnpension särskilda skatteproblem om de tar ett

feriearbete eller skaffar andra extrainkomster. Barnpensionen är

i princip en skattepliktig inkomst som förbrukar det grundavdrag

som alla är berättigade till. För den som har barnpension

beskattas extrainkomster från första kronan. Detta måste

upplevas som orättvist och omotiverat, eftersom barn normalt

sett lagligen kan ta ett skattefritt feriearbete eller ett annat

skattefritt extrajobb. Det är också så att barnpensionen utgår

om någon av föräldrarna avlidit och kan sägas träda in i stället

för det underhåll som denne bidragit med.

Inom Ny demokrati anser vi att barn som förvärvsarbetar bör

kunna beskattas på samma sätt för sin arbetsinkomst, och att man

inte genom olämpliga skatteregler skall försämra för dem som

haft olyckan att mista en av föräldrarna eller båda föräldrarna.

Vi instämmer alltså i kravet om likvärdiga skatteavdrag för

feriearbetande ungdomar. Regeringen bör skyndsamt lägga fram

förslag till de lagändringar som behövs för att undanröja den

nuvarande orättvisan.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande barnpension

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk367 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.

6. Ränteinkomster för barn och ungdom (mom. 11)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363

av Tage Påhlsson (c) föreslås att barn och ungdom skall kunna

spara småbelopp utan att behöva betala skatt från första kronan.

Ny demokrati instämmer i att barn och ungdom skall kunna

slippa skatta för räntor upp till exempelvis 1000 kr. och

tillstyrker alltså dessa motioner.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande ränteinkomster för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk334 och

1991/92:Sk363 begär förslag från regeringen om skattefri ränta

för barn och ungdom.

7. Pensionsförsäkringar (mom. 12)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Nuvarande regler om pensionsförsäkringar är alltför stela och

medför i vissa situationer helt orimliga effekter. Som anförs i

motionerna Sk343 av Margit Gennser (m), Sk345 av Margit Gennser

och Hugo Hegeland (m) och Sf230 av Margareta Viklund (kds) bör

man kunna teckna en personförsäkring för sin make eller betala

premierna för en försäkring som maken tecknat, med avdragsrätt

för premierna. Man bör givetvis också kunna sätta in en sambo

eller någon annan närstående person som förmånstagare. Detta är

motiverat redan av sociala skäl. Därtill kommer att man måste

kunna undvika att ett pensionssparande går förlorat, vilket kan

bli följden med nuvarande alltför rigorösa regler på detta

område.

Regeringen bör i lämpligt sammanhang föreslå de lagändringar

som behövs.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande pensionsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk343,

1991/92:Sk345 och 1991/92:Sf230 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om förbättringar

av reglerna för pensionsförsäkringar.

8. Avdrag för gåvor (mom. 13)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

I fyra motioner -- Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén,

Sk339 av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och

Harriet Colliander (nyd) och Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl.

(fp) -- begär motionärerna en utredning eller förslag från

regeringen om en avdragsrätt för gåvor till ideella och

allmännyttiga ändamål.

Vi instämmer i uppfattningen att man bör stimulera enskilt

initiativ och engagemang på dessa områden genom en

beloppsmässigt begränsad avdragsrätt vid beskattningen och

tillstyrker alltså motionerna i dessa delar.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk317,

1991/92:Sk339, 1991/92:Sk349 yrkandena 1 och 2 och

1991/92:Sk370 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om avdrag för gåvor till ideella ändamål.

9. Översyn av bostadsbeskattningen m.m. (mom. 14)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan

Eriksson i Stockholm (nyd) och Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) medför nuvarande regler en kostsam rundgång och

låsningseffekter på bostadsområdet. Mer än hälften av

byggkostnaderna är skatter, och reavinstbeskattning, flyttskatt

och omsättningsskatter bidrar -- förutom andra olägenheter --

till en tröghet på bostadsmarknaden och dåligt utnyttjande av

resurserna och för höga subventioner till boendet. Man bör

därför successivt minska dessa skatter. Detta medför samtidigt

den positiva effekten att sparandet till egen bostad stimuleras

och att man breddar möjligheterna att skaffa egen bostad.

Skattereformen har medfört att man inte längre har möjlighet

att göra avdrag för mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter.

Detta innebär många missförhållanden som med rätta kritiseras i

olika motioner. De nya reglerna medför att man begränsar

möjligheterna att sörja för ett tillfredsställande underhåll av

bostadsbyggnaderna, och för kulturbyggnader är detta rena

katastrofen. Enligt Ny demokratis uppfattning bör man återinföra

tidigare regler och samtidigt överväga avdragsregler även för

småhusen.

En annan fråga som bör uppmärksammas är att de nya reglerna om

uthyrning av privatbostad medfört snedvridningar, framför allt i

fråga om småhus. Som anförs i motion Sk347 av Karl-Göran

Biörsmark (fp) bör dessa regler ses över.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande översyn av bostadsbeskattningen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208

yrkandena 16 och 18, 1991/92:Sk340, 1991/92:Sk347,

1991/92:Sk359 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6 samt med

avslag på motionerna 1991/92:Sk323, 1991/92:Sk337,

1991/92:Sk338, 1991/92:Sk341, 1991/92:Sk342,

1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27, 1991/92:Sk360,

1991/92:Sk371, 1991/92:So273 yrkande 5 och 1991/92:A436

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här

har anförts om bostadsbeskattningen och vad som därmed

sammanhänger.

10. Den s.k. genomsynen för bostadsrätter (mom. 15)

Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar

Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla

s) har

dels anfört följande:

En uttalad målsättning i skattereformen är att beskattningen

av egnahem och bostadsrätter skall vara enhetlig och likformig.

Detta innebär bl.a. att reavinster skall behandlas på samma sätt

oavsett om de hänför sig till egnahem eller bostadsrätter. De

s.k. genomsynsreglerna för bostadsrätter innebär att det saknar

betydelse för vinstberäkningen om lånen för bostaden ligger hos

föreningen eller hos den enskilde bostadsrättsinnehavaren.

Genomsynsreglerna är nödvändiga för att uppnå en likformig

reavinstbeskattning mellan egnahem och bostadsrätter men har

medfört vissa komplikationer vid tillämpningen av den

grundläggande huvudregeln för vinstberäkningen. Dessa

komplikationer föreligger inte vid tillämpningen av den s.k.

takregeln, som i själva verket är den regel som i allmänhet

tillämpas vid vinstberäkningen.

Beslutet att slopa genomsynen vid tillämpningen av takregeln

innebär att reglerna för bostadsrätter blir avsevärt mer

förmånliga än motsvarande regler för egnahem. Redan

bostadspolitiska skäl talar alltså för att genomsynen här

återinförs. Som anförs i motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) talar även fördelningspolitiska och statsfinansiella skäl

för en sådan åtgärd.

Med det anförda vidhåller vi vår tidigare ståndpunkt i detta

hänseende och tillstyrker alltså motion Sk328 yrkande 21. Som

anförts i reservation 1 bör det ankomma på regeringen att senare

i vår lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande den s.k. genomsynen för bostadsrätter

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk328 yrkande

21 begär skyndsamt förslag från regeringen av innebörd att den

s.k. genomsynen vid tillämpning av takregeln för reavinster på

bostadsrätter återinförs per den 1 juli 1992.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

I motionerna Sk351 om en rättvis skattepolitik och Sk352

om skattepolitik för arbete och välfärd av Lars Werner m.fl.

(v) presenterar Vänsterpartiet sitt skattepolitiska alternativ.

I motionerna riktar Vänsterpartiet kritik mot regeringens

ekonomiska politik "den enda vägen" som utgår från att ekonomisk

tillväxt skall tryggas via skattesänkningar. Detta är en

riskfylld politik som bidrar till att skapa ekonomiska

obalanser, bl.a. i form av växande budgetunderskott, ett högt

ränteläge, och fördelningspolitiska spänningar. Regeringens

skattepolitik bidrar därmed tvärtemot dess intentioner till att

hämma den ekonomiska tillväxten. Att Vänsterpartiets kritik är

välgrundad i dessa avseenden stöds inte minst av den ekonomiska

utvecklingen sedan regeringen Bildt tillträtt.

Vänsterpartiet vidhåller också sin tidigare redovisade kritik

mot den skatteomläggning som genomdrevs av folkpartiet och

socialdemokraterna. Det var nödvändigt med en skattereform bl.a.

för att sänka skatten på arbetsinkomster och minska

möjligheterna till skatteundandragande. Den fördelningspolitiska

profilen i skattereformen var dock så bristfällig att

skatteomläggningen i alltför hög grad kom att gynna

höginkomsttagarna. Allt fler tecken tyder vidare på att

skattereformen ej finansierats fullt ut. Skatteomläggningen har

således bidragit till de växande budgetunderskotten.

Regeringen Bildts hittillsvarande politik har inneburit

kraftiga skattelättnader på kapitalinkomster och förmögenheter.

Därtill kommer vissa mindre skatteskärpningar främst genom

slopad avdragsrätt för fackföreningsavgifter. Sammantaget har

denna skattepolitik inneburit ytterligare skattelättnader för

höginkomsttagare och på förmögenheter. Inkomst- och

förmögenhetsklyftorna i det svenska samhället vidgas genom denna

politik. Regeringens politik syftar till att stimulera

hushållens sparande. Men den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen

i Sverige för närvarande är inte orsakad av ett för lågt

hushållssparande.

Regeringens skattepolitik undergräver förutsättningarna för

den gemensamma välfärden och skärper motsättningarna mellan

olika grupper i samhället. De skattepolitiska åtgärder som

regeringen genomfört kommer inte heller i någon påtaglig

omfattning att stimulera efterfrågan eller förbättra

konjunkturutsikterna. Detta är allvarligt mot bakgrund av en

hög och växande arbetslöshet. Därtill kommer att de förslag som

regeringen lade fram under hösten 1991 inte grundade sig på

några analyser av de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska

effekterna.

Vänsterpartiet föreslår i motion Sk352 en bred parlamentarisk

utredning om en reformering av skattesystemet. En reformering så

att skatterna kan tillgodose sina grundläggande uppgifter att

finansiera de offentliga utgifterna och utjämna skillnader i

inkomster och förmögenhet. Det behövs också en utvärdering i

syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen har bidragit

till de ökande budgetunderskotten.

Utredningens uppgift bör vara att göra en genomgripande

översyn av skattesystemet enligt de grundprinciper som

redovisats i motion Sk352. Enligt vår uppfattning är det av vikt

att reglerna utformas med sikte på att förbättra situationen för

låginkomsttagare och andra utsatta grupper. Den kritik som vi

riktar mot skattereformen går i första hand ut på att den

fördelningspolitiska profilen inte är acceptabel. Så t.ex. har

slutresultatet av de ändringar som har genomförts på den direkta

och indirekta beskattningens områden och ändringarna av

pensionsförmånerna lett till betydande försämringar för de sämst

ställda pensionärerna. Som anförs i motion Sk351 kan effekter av

detta slag inte godtas. Utredningen bör bedöma dessa och andra

fördelningspolitiska frågor med förtur och skyndsamt lägga fram

förslag till förbättringar.

Vänsterpartiet vill stödja de sämst ställda i samhället. Vi

vill förbättra bidragsreglerna och bygga ut den offentliga

servicen. Detta kostar pengar vilket ofta är liktydigt med höjda

skatter.

Vänsterpartiet förespråkar dock inte ett högre skattetryck. Vi

har genom en noggrann anslagsprövning och prioritering kunnat

lägga ett budgetförslag som ryms inom ett oförändrat

skatteuttag. Arbete åt alla, en förbättrad arbetsmiljö och en

rättvis fördelningspolitik innebär i själva verket att statens

utgifter på sikt kan sänkas, inte minst på det sociala området.

Vänsterpartiets politik utgår från målet om en ekologiskt

balanserad tillväxt som uppfyller kravet på allas rätt till ett

meningsfullt arbete. Vänsterpartiet visar i sina motioner att en

sådan politik går att genomföra. Därmed blir det också möjligt

att på sikt sänka skattetrycket.

De analyser som har genomförts beträffande skattetrycket i

Sverige och i andra länder visar att kritiken mot de höga

skatterna här i landet är överdriven. Sverige har ett högt

skatteuttag men skillnaderna mot omvärlden minskar väsentligen

om man vid en jämförelse tar hänsyn till utformningen av

respektive lands skatteregler, t.ex. om bidrag är beskattade

eller inte. Vidare påverkas jämförelsen av olika

åldersstrukturer, av olika sätt att skatte- eller lånefinansiera

statsbudgeten och av skilda sätt att tekniskt lösa

finansieringen bl.a. av socialförsäkringssystemen. Den

ingående redogörelse för dessa frågor som lämnas i motion Sk352

visar att en anpassning till EG:s inre marknad inte är något

hållbart alibi för en allmän sänkning av våra skatter och

sammanhängande sociala nedrustning.

Vänsterpartiet anser att skatt skall utgå efter bärkraft. Ett

progressivt skatteuttag minskar behovet av transfereringar.

Detta gäller såväl inkomstbeskattning som beskattning av

konsumtion. Det är i detta perspektiv man skall se

Vänsterpartiets krav om ett slopat grundavdrag för inkomster

över den brytpunkt där statlig skatt utgår och om ett nytt

skatteskikt på 30 % för inkomster över 250 000 kr.

Vänsterpartiet föreslår vidare slopad eller sänkt moms på en rad

områden; det gäller bl.a. kollektivresande, fjärrvärme, hotell-

och restaurangtjänster, samt en fortsatt sänkning av matmomsen.

En ökad progression innebär ett effektivare skatteuttag och

därmed minskade behov av bidrag. Detta borde vara en naturlig

utgångspunkt i en diskussion om sänkt skattetryck.

Vänsterpartiet föreslår att riksdagen bifaller de riktlinjer

som redovisas i motion Sk352 och kravet på en parlamentarisk

översyn av beskattningen, dvs. till de yrkanden i motionen som

behandlas i moment 1--3 i utskottets hemställan. Vi yrkar också

bifall till kraven i v-motionen Sk351 om en återgång till

tidigare regler för beskattning av kapitalinkomster m.m. och om

en översyn av beskattningen av kapital. Vänsterpartiet föreslår

att tidigare avdragsregler för räntor och för underskott

återställs, dock med ett nytt striktare avdragstak för

ränteutgifter över 100 000 kr. Som anförs i motion Sk351 bör

förmögenhetsskatten behållas och skärpas för större

förmögenheter. Vidare bör en viss skärpning av skatteuttaget

inom inkomstbeskattningen göras genom att grundavdraget trappas

av så att det slopas för inkomster över brytpunkten, och ett

nytt skatteskikt på 30% införas för inkomster över 250000

kr. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de

lagändringar som behövs. Dessa frågor behandlas i moment 4 i

utskottets hemställan.

När det gäller förmånsbeskattningen har regeringen nu

tillsatt en utredning som skall se över reglerna främst i

förenklingssyfte. Som Vänsterpartiet har påtalat tidigare har de

nya reglerna lett till oönskade effekter, bl.a. vad gäller

måltidssubventioner. Det är bra att dessa frågor nu kommer att

utredas, men planerna för detta arbete innebär att de nuvarande

bristerna kommer att kvarstå längre än nödvändigt.

I v-motionen Sk351 (yrkandena 3 och 4) begär motionärerna att

regeringen skall lägga fram förslag till ändringar redan i vår.

Den utredning som numera har tillsatts bör enligt vår mening

kunna behandla vissa angelägna frågor med förtur och snabbt

lägga fram delförslag som kan behandlas av riksdagen i höst. Hit

hör att minska eller eliminera de skattefria förmånerna i

samband med innehav av s.k. förmånsbil/tjänstebil. Som anförs i

motionen bör man övergå till ett system som innebär att man

skapar marginalkostnader för det privata utnyttjandet. De

skärpningar som föreslås i motionen ger positiva miljöeffekter

genom ett minskat privat gratis nyttjande av förmånsbilar.

Likartade synpunkter på beskattningen av tjänstebilar framförs i

motion Sk330 av Elving Andersson (c). Denna skärpning är även

motiverad bl.a. av rättviseskäl, och den ger dessutom vissa

ökade skatteintäkter. -- En annan angelägen fråga som bör

behandlas med förtur är beskattningen av måltidssubventioner.

Berättigad kritik kan riktas mot att reglerna påverkar

lunchvanorna negativt och att detta i sin tur medför negativa

effekter inom restaurangnäringen. Denna fråga behandlas även i

motionerna Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326 av Peter Kling

m.fl. (nyd) och Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkande 24.

Enligt vår mening bör reglerna justeras så att ej önskvärda

effekter av detta slag kan undvikas. En möjlighet som skyndsamt

bör övervägas är att undanta lunchsubventioner från

socialavgifter.

Våra yrkanden i dessa hänseenden framställs vid moment 6 i

utskottets hemställan.

Rätten till kvittning av underskott i näringsverksamhet

mot inkomst av tjänst togs bort i skattereformen. Detta var i

princip riktigt. Det tidigare systemet utnyttjades bl.a. för

skatteplanering av höginkomsttagare. Men ändringarna har även

medfört vissa negativa konsekvenser. Detta gäller t.ex. i

samband med nyetablering av företag. Det gäller även i

glesbygden där det inte är ovanligt att kombinera ett mindre

företag, ofta jordbruk, med lönearbete. Som anförs i motion

Sk351 bör det prövas om man inte bör medge en begränsad

kvittningsrätt i sådana speciella fall, på samma sätt som skett

för kulturarbetare. En sådan kvittningsrätt kan begränsas såväl

i tid som till belopp. Vänsterpartiet menar dock att så

långtgående ändringar som föreslås i andra motioner inte bör

komma i fråga.

Det anförda innebär att vi vid moment 8 i utskottets

hemställan yrkar bifall till motion Sk351 yrkande 5.

Bostadsbeskattningen är för närvarande under översyn

bl.a. inom finansdepartementet. Som anförs i motion Sk351 är

emellertid bostadsfrågorna av så stor omfattning att de bör ingå

i den parlamentariska översyn som vänsterpartiet förordar (jfr

ovan). För närvarande bör man inte rubba de grundläggande

förutsättningar som gäller på detta område. Det förslag som

regeringen lade fram i höstas kommer emellertid avsevärt att

försämra situationen för dem som bor i belånade egnahem och

bostadsrätter. En sänkt skattesats för kapitalinkomster leder

till en motsvarande minskning av skattereduktionen för

ränteunderskott. Av detta följer höjda bostadskostnader för

många egnahemsboende m.fl. Riksdagen bör bl.a. därför riva upp

beslutet att från 1993 sänka skattesatsen för

kapitalbeskattningen från 30% till 25%. Som framhålls i

motion Sk351 så måste eventuella framtida sänkningar av

kapitalbeskattningen samordnas med en reformering av

bostadsfinansieringen. Vad som här har anförts bör ges till

känna för regeringen.

En annan detaljfråga som tas upp i motionen och som har

betydelse även för kommunerna är fastighetsskatten och dess

utformning. Som anförs i motionen bör denna skatt behållas och

på sikt föras över till kommunerna. Det bör också prövas om

basen för fastighetsskatten kan breddas och t.ex. omfatta även

industrifastigheter. Som anförs i motionen bör man i

utredningsarbetet dessutom pröva om det finns skäl att lindra

reavinstbeskattningen vid bostadsbyten.

Det kan vidare finnas skäl att överväga uppskovsregler i

samband med expropriation, en fråga som tas upp i motion Sk371

av Bengt Harding Olson (fp). Vidare bör man i utredningsarbetet

ta upp frågan om underlaget för fastighetsskatten i attraktiva

områden och undersöka de gränsdragningsproblem som kan ha

uppkommit i samband med Ädel-reformen (motionerna A436 och

So273).

Våra yrkanden i dessa hänseenden framställer vi vid moment 14

i utskottets hemställan.

Beträffande stämpelskatten yrkar utskottet i mom. 16 utan

närmare motivering avslag på motion Sk351. Förslaget i motionen

är en försiktig uppräkning med en kvarts procentenhet och är

statsfinansiellt motiverat. Vi yrkar bifall till motionen i

denna del.

Sammanfattningsvis anser jag att utskottet vid moment 1--4, 6,

8, 14 och 16 bort hemställa

1. beträffande översyn av skattesystemet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkandena

1, 2 och 5 och med anledning av motionerna 1991/92:Sk302 och

1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som har anförts här ovan och i motion

1991/92:Sk352 om en parlamentarisk utredning för en

reformering av skattesystemet, om en parlamentarisk utvärdering

av hur skatteomläggningen bidragit till de ökande

budgetunderskotten och om förutsättningarna för ett sänkt

skattetryck,

2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om behovet av bättre konsekvensanalyser i regeringens

propositioner,

3. beträffande skattesystemet och EG

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om det svenska skattesystemet och EG,

4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena

17, 19 och 20 och med anledning av motion 1991/92:Sk328

yrkande 5 begär en allmän översyn av kapitalbeskattningen i

enlighet med vad som har anförts i motion 1991/92:Sk351 samt

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328

yrkandena 4 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2,

13--16, 21 och 22 begär skyndsamt förslag från regeringen till

de lagändringar som föranleds av motion 1991/92:Sk351 i dessa

delar,

6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och

bilkostnader m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk316,

1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkande 24, 1991/92:Sk330 och

1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på övriga

motioner som behandlas i detta moment begär att regeringen under

hösten 1992 lägger fram förslag till ändrade regler för

beskattning av bilförmåner och av måltidssubventioner i enlighet

med vad som har anförts ovan,

8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av

hobby, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 5

och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om underskott i näringsverksamhet,

14. beträffande översyn av bostadsbeskattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena

18, 26 och 27, med anledning av motionerna 1991/92:Sk371,

1991/92:A436 yrkande 2 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6

och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om bostadsbeskattningen och fastighetsskatten,

16. beträffande stämpelskatten

att riksdagen med bifall till motionen 1991/92:Sk351 yrkande

25 hos regeringen begär förslag om en höjning av stämpelskatten

med en kvarts procentenhet.