Bet. 1991/92:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU22

Indirekta skatter

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de motioner som väckts under

den allmänna motionstiden beträffande indirekta skatter.

De frågor som behandlas gäller bl.a. industrins energiskatter,

miljöklasserna för oljor, bensinskatten, flygmiljöskatten,

miljöskatter för försvaret, miljöklasserna för nya fordon,

avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

förpackningsskatten, en skatt på mjuka freoner, reklamskatten,

reseskatten, hundskatten, stämpelskatten på fastigheter och

stämpelskatten på aktier.

Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen när det

gäller råtalloljeindustrins konkurrenssituation och när det

gäller stämpelskatten på fastigheter som överförs i samband med

den s.k. Ädel-reformen. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkandet har fogats 14 reservationer och ett särskilt

yttrande samt en meningsyttring.

Motionerna

1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ej avskaffa den särskilda varuskatten

samt vissa punktskatter,

43. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd

reklamskatt enligt vad i motionen anförts,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för energibeskattningen,

45. att riksdagen beslutar avskaffa mervärdebeskattningen på

fjärrvärme från den 1 januari 1993,

46. att riksdagen beslutar höja skatten på el från

kärnkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,

47. att riksdagen beslutar höja skatten på el från

vattenkraftverk med 3 öre per kWh den 1 juli 1992,

48. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av

vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett

storlek och årsproduktion,

49. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som

säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av

avräkningspriset,

50. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på

vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer

stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,

51. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöbonus

som komplettering till elskattebefrielsen så att den totala

miljöbonusen blir 20 öre/kWh,

52. att riksdagen beslutar höja koldioxidavgiften med 15 öre

den 1 juli 1992,

53. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd

bensinskatt med 15 öre i de tre storstadsregionerna enligt vad i

motionen anförts,

54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning angående nya principer för

bensin- och fordonsbeskattningen,

55. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på

flygbränsle enligt samma principer som för fordonsbränsle,

56. att riksdagen, vid avslag på yrkande 55, hos regeringen

begär förslag om höjd flygmiljöavgift enligt vad i motionen

anförts.

1991/92:Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till skattebefrielse för

varudeklarerade motorsågsbränslen, som medför hälsofördelar, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Sk603 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och

utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina

egna kostnader gentemot samhället.

1991/92:Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om charterskattens utformning.

1991/92:Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upphävande av lagen om hundskatt och

slopande av kommunernas skyldighet att föra ett särskilt

hundskatteregister.

1991/92:Sk609 av Jarl Lander och Sten-Ove Sundström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om differentiering av bensinskatten.

1991/92:Sk610 av Ulf Melin och Christer Lindblom (m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avskaffa lagen om hundregister.

1991/92:Sk611 av Bo Arvidson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kommunernas skyldighet att ta ut hundskatt

och föra hundskatteregister.

1991/92:Sk613 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till upphävande eller ändring av

hundskattelagen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1991/92:Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en differentierad

förpackningsskatt.

1991/92:Sk615 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av dispensavgiften för

amatörfordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för

befrielse från fordonsskatt,

3. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas som

underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.

1991/92:Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att åtgärder omgående bör vidtas för att

skapa konkurrens på lika villkor för den industri som använder

råtallolja som råvara.

1991/92:Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en ökad differentiering av

drivmedelsbeskattningen.

1991/92:Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att restitution medges på erlagd skatt på

varor i lager samt att sänkningen av den särskilda varuskatten

för denna produktgrupp införs först den 1 juli 1993.

1991/92:Sk624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att undanröja den extra energiskattebörda

som svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG

och i bl.a. USA och Kanada och att detta sker inom tre år.

1991/92:Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av skatt på reklam i radio och TV.

1991/92:Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av en elitklass för elbilar och

andra speciellt miljövänliga bilar.

1991/92:Sk636 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kilometerskatt för icke-katalysatorrenade bilar samt höjd

skatt för blyad bensin.

1991/92:Sk639 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar om miljöavgifter på elproduktionen.

1991/92:Sk641 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om ett successivt borttagande

av kilometerskatten för tunga lastfordon.

1991/92:Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ändra vägtrafikskattelagen.

1991/92:Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med

huvuddragen i det betänkande som avgivits av kommittén för

konkurrensneutral energibeskattning.

1991/92:Sk650 av Hans Karlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lika behandling av landstingskommunala

fastighetsbolag och primärkommunala i fråga om stämpelskatt vid

överförande av fastigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild lagstiftning för

huvudmannaskapsförändringar vad gäller stämpelskatt.

1991/92:Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skatterabatt på el för Vansbro kommun.

1991/92:Sk652 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att upphäva lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier.

1991/92:Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklassindelning av nya fordon.

1991/92:Sk669 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående prissättningen på råtallolja.

1991/92:Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

får i uppdrag att föreslå nya miljöklasser för vägfordon som

grundas på vad den effektivaste tekniken kan prestera.

1991/92:Fö304 av Ulla-Britt Åbark och Hans Göran Franck (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget

bör utvidgas till att också omfatta den militära

flygverksamheten.

1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den miljöskatt på avgasutsläpp som tas ut av det civila flyget

bör utvidgas till att omfatta den militära flygverksamheten.

1991/92:Fö323 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

flyg och andra militära fordon bör omfattas av miljöbeskattning

på samma sätt som civil verksamhet.

1991/92:Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att också den militära flygverksamheten

skall erlägga miljöavgifter.

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att uppmuntra utveckling av

miljöanpassade fordon.

1991/92:T220 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöaccisen tas bort.

1991/92:T402 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning

av släpfordon dragna av jordbrukstraktorer.

1991/92:T429 av Max Montalvo m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av flytande 30-årsgräns för

införselavgifter.

1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter

på bekämpningsmedel,

8. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på

handelsgödsel så att den kompenserar tidigare genomförd sänkning

av regleringsavgiften.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införandet av skatt på HCFC, s.k. mjuka

freoner,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av skatt på osorterat avfall,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg

i miljöklassningen av fordon,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av miljöklassningen av

brännoljor och av den borttagna etanolskatten,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa ett miljöklassningssystem för

bensin,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av differentierade miljöavgifter

på bekämpningsmedel,

49. att riksdagen beslutar att höja miljöavgiften på

handelsgödsel så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning

av prisregleringsavgiften.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkta punktskatter så att miljövänliga

bränslen blir ekonomiskt attraktivare för konsumenterna.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning

av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi-

och råvaruförbrukning.

Utskottet

Inledning

I det följande behandlar utskottet de allmänna motioner som

väckts beträffande de indirekta skatterna. Mervärdesskattefrågor

kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande. Frågan om

mervärdesskatt på fjärrvärme tas dock upp i detta sammanhang.

Energibeskattningen

Inriktningen

Energibeskattningen fick genom skattereformen en klarare

miljöprofil. Reformen innebar att en stor del av skatteuttaget

på arbetsinkomster och sparande omvandlades till energi- och

miljöskatter. Vidare jämställdes energi med annan komsumtion i

mervärdesskattehänseende.

Riksdagen har våren 1991 fastställt riktlinjer för

energipolitiken. Dessa grundar sig på en överenskommelse mellan

Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet

och innebär att energipolitiken har som mål att på kort och lång

sikt trygga tillgången på el och annan energi till

konkurrenskraftiga priser och att energipolitiken utgår från vad

natur och miljö kan bära. Omställningen av energisystemet sker

enligt riktlinjerna med hänsynstagande till behovet av elektrisk

kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd och är

därför beroende av resultatet av hushållningen med el,

tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och

möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga

elpriser. Särskilda energipolitiska program har utarbetats för

att påskynda omställningen och utvecklingen av energisystemet,

och en särskild kommission, Biobränslekommissionen, har

tillsatts för att analysera förutsättningarna för en väsentligt

ökad användning av biobränslen och lämna förslag till åtgärder

för att stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt.

I motion Sk639 av Ivar Franzén (c) lägger motionären fram ett

förslag som syftar till en bättre styrning av bränslevalet vid

elproduktion. För att gynna biobränslen föreslår motionären att

en särskild koldioxidavgift tas ut vid elproduktion och att

inflytande medel återbetalas till elproducenter som använder

biobränslen. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen

begär ett förslag av denna innebörd.

I motion Jo645 (yrkande 16) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att miljövänliga bränslen bör

gynnas genom sänkta punktskatter.

I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett

tillkännagivande om att resurshushållning och användning av

miljövänliga energiformer bör stimuleras på olika sätt (yrkande

44). De hemställer att riksdagen slopar momsen på fjärrvärme den

1 januari 1993 (yrkande 45), höjer skatten på el från vatten-

och kärnkraftverk med 3 öre den 1 juli 1992 (yrkandena 46 och

47) och slopar skatten på el från vindkraftverk (yrkandena

48--50). Vidare yrkar motionärerna att riksdagen begär ett

förslag som innebär att ett särskilt miljöbidrag införs för

vindkraftsel så att miljöbonusen uppgår till 20 öre/kWh (yrkande

51). Slutligen yrkas att koldioxidskatten höjs med 15 öre den 1

juli 1992 (yrkande 52). I motion Jo646 (yrkande 2) anför samma

motionärer att energibeskattningen bör läggas om så att

förbrukningen styrs över från fossil- och kärnkraftsenergi till

förnyelsebara energiformer och vill att riksdagen begär ett

förslag av denna innebörd.

Det framgår av regeringsförklaringen och av vad som anförts i

andra sammanhang att regeringen har för avsikt att redovisa

riktlinjer för en EG-anpassning av de svenska skatterna,

däribland energiskatterna. I regeringsförklaringen sägs också

att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft

utvecklas och stimuleras och att arbetet med att ersätta fossila

bränslen med biobränslen påskyndas. Vidare har utredningen om

översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och

växthusnäringen under 1991 lagt fram betänkandet

Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 1991:90). I betänkandet

föreslås att industrins energiskatter sätts ner till europeisk

nivå. Förslaget är för närvarande föremål för överväganden inom

regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör regeringens

ställningstagande i dessa frågor avvaktas innan beslut fattas om

olika förändringar i energibeskattningen. Utskottet är därför

inte berett att tillstyrka de förslag om ändringar i

beskattningen som läggs fram i dessa motioner och avstyrker

därför desamma.

Industrins nedsättning

Allmän energiskatt och koldioxidskatt som erläggs vid

industriell tillverkning begränsas till 3 % av de tillverkade

produkternas försäljningsvärde. Det är det genomsnittliga

förhållandet mellan skatt och försäljningsvärde inom en bransch

som är avgörande för denna nedsättning. Regeringen kan vidare

medge nedsättning av energiskatten för visst företag. Fram till

årsskiftet 1991/92 begränsades skatten på detta sätt till 1,7 %

av försäljningsvärdet. Fr.o.m. 1992 går gränsen vid 1,2 % av

försäljningsvärdet. För olja gäller att endast 473 kr./m3

av den totala skatten på 810--1260 kr./m3 beaktas.

Nedsättning är aktuell främst inom cement-, kalk- och

tegelindustrin, massa- och pappersindustrin, järn- och

stålindustrin samt kemi- och gruvindustrin.

Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om

skattenedsättning för industrin och växthusnäringen (Dir

1990:41) har i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning

(SOU 1991:90) föreslagit att nedsättningsreglerna för industrin

ersätts med särskilda energi- och koldioxidskattesatser för

industriell tillverkning och för växthusnäringen. Skattesatserna

bygger på EG:s s.k. 3-dollarnivå och ansluter enligt utredningen

till dagens genomsnittliga europeiska förhållanden. Förslaget

innebär att skatten för bränsle sätts ner till 10--20 % av

nuvarande nivå och att skatten för el blir 0 kr.

I motionerna Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström

(båda m) och Sk624 av Ian Wachtmeister (nyd) framställs yrkanden

som går ut på att utredningens förslag bör genomföras.

Utskottet anser att regeringens ställningstagande till

förslaget bör avvaktas och avstyrker därför motionerna.

Råtallolja

Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och

pappersindustrin och används för framställning av

specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för

eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller

koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja. Inom massaindustrin

sätts priset till externa köpare emellertid så högt att det

motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja

som råtalloljan skulle kunna ersätta.

I två motioner -- Sk616 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) och Sk669

av Karin Starrin (c) -- tar motionärerna upp

bränslebeskattningens prishöjande effekt på råtalloljan.

Motionärerna framhåller att svensk industri måste betala ett

väsentligt högre pris för råtallolja än sina konkurrenter på

världsmarknaden och begär ett tillkännagivande om att åtgärder

bör vidtas för att skapa konkurrens på lika villkor.

Riksdagen har vid sin tidigare behandling av liknande yrkanden

våren 1991 givit regeringen till känna att det är angeläget att

problemen för den råtalloljebaserade industrin får sin lösning

och att regeringen bör pröva frågan skyndsamt och vidta

erforderliga åtgärder (1990/91:SkU26, rskr. 375).

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och anser

således alltjämt att det är angeläget att konkurrensneutralitet

skapas för den råtalloljebaserade industrin. Sedan riksdagens

tillkännagivande har situationen emellertid förändrats genom det

förslag om en Europaanpassning av industrins energiskatter som

lagts fram i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning

(jfr. föregående rubrik). Om detta förslag genomförs behövs inte

längre några särskilda åtgärder för att skapa

konkurrensneutralitet för råtalloljeindustrin. Även om det finns

goda skäl att avvakta regeringens ställningstagande till

förslaget anser utskottet att detta, bl.a. mot bakgrund av

frågans tidigare behandling, inte får innebära att frågan på

nytt skjuts framåt i tiden. Enligt utskottets mening är det nu

angeläget att åtgärder omgående vidtas för att skapa konkurrens

på lika villkor för råtalloljeindustrin. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker således motionerna Sk616 och Sk669.

Nedsättningen av elskatten på vissa orter

Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner

i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre/kWh men

sedan den 1 mars 1990 gäller att elskatten är 2,2 öre i dessa

kommuner och 7,2 öre/kWh i övriga landet. När gränsen för

området med lägre elskatt drogs 1981 togs bl.a. hänsyn till

medeltemperaturen under eldningssäsongen. I underlaget ingick då

mätningar för normalperioden 1931--1960. Gränsen drogs från

norra delen av Värmland till trakten av Örnsköldsvik.

I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att Vansbro kommun bör ingå i området med

lägre elskatt. Motionären hänvisar till SMHI:s mätningar av

årsmedeltemperaturen under normalperioden 1961--1990.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att frångå

den tidigare gränsdragningen och utskottet avstyrker därför

motionen.

Trafikområdet

Miljöklassningen av oljor, m.m.

I motion Jo612 (yrkande 37) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om att regeringen noga bör följa

effekten av miljöklassningen av oljor och av den slopade

etanolskatten och vid behov återkomma med förslag till

ändringar.

Miljöklassningen av oljor infördes den 1 januari 1991 och

innebär att diesel- och eldningsoljor delas in i tre

miljöklasser vid energibeskattningen. Den 1 januari 1992

genomfördes vissa justeringar av miljökraven. Bl.a. skärptes

svavelkravet i miljöklass 2 för att bränslet i denna miljöklass

skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande tunga

tätortsfordon) som finns i produktion. Samtidigt sänktes skatten

i klass 1 och 2.

Bensinskatten för oblandad etanol avskaffades den 1 januari

1992 för att göra det möjligt att bedriva en tillräckligt

omfattande försöksverksamhet med etanoldrivna bussar och för att

stödja användningen av miljövänliga drivmedel.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen

när det gäller miljöklassindelningen av oljor och den slopade

skatten på etanol och att regeringen vid behov återkommer med de

förslag till förändringar som kan anses påkallade. Någon

anledning till ett tillkännagivande i saken föreligger enligt

utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför motion Jo612.

I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att fler miljöklasser bör införas för

dieseloljor och skatteskillnaden ökas.

Utskottet erinrar om att miljöklassindelningen av oljor

ändrats så sent som den 1 januari 1992. Enligt utskottets mening

finns det skäl att avvakta erfarenheterna av dessa förändringar

innan ytterligare justeringar övervägs. Utskottet avstyrker

motion Sk619.

Kilometerskatten

I motion Sk641 av Bengt Dalström (nyd) hemställer motionärerna

att frågan om en successivt slopad kilometerskatt för tunga

fordon utreds, och i motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg

(kds) begärs ett tillkännagivande om att en progressiv

kilometerskatt bör införas för bilar utan katalysatorrening.

Regeringen har den 5 december 1991 beslutat tillkalla en

utredare för att se över beskattningen av dieseldrivna fordon

och föreslå en ny form för beskattning som är anpassad efter vad

som kommer att gälla inom EG. Enligt direktiven skall utredaren

ta fram ett förslag som kan ersätta kilometerskattesystemet.

Utredaren bör också överväga om detta bör föranleda ändringar i

fordonsskatteuttaget och om anpassningen till EG bör föranleda

ändringar i beskattningen när det gäller tunga fordon (Dir

1991:106).

Enligt utskottets mening bör resultatet av den nyligen

tillsatta utredningen om de dieseldrivna fordonens beskattning

avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.

Bensinskatten

I motion Jo612 (yrkande 38) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vill

motionärerna ha ett tillkännagivande om att miljöklasser bör

införas också för bensin. Utgångspunkten skall vara

bensinkvaliteten, t.ex. innehållet av aromatiska kolväten. I

motion Sk636 (delvis) av Tuve Skånberg (kds) begär motionären

ett tillkännagivande om att skatten för blyad bensin bör höjas

med 10 öre/l.

Enligt utskottets uppfattning måste miljövinsten av att införa

ytterligare bensinkvaliteter vägas mot praktiska, administrativa

och andra problem som en sådan ordning för med sig. Ytterligare

kvaliteter innebär bl.a. att det ställs krav på fler tankställen

på bensinstationerna. Utskottet är inte berett att tillstyrka

att det införs ytterligare bensinkvaliteter och avstyrker därför

motion Jo612 yrkande 38.

När det gäller kravet på en höjning av skatten för blyad

bensin vill utskottet framhålla att skillnaden ökats så sent som

den 1 juli 1991. Användningen av blyfri bensin ökar och är nu

uppe i 58 %. Utskottet anser att den fortsatta utvecklingen bör

avvaktas och avstyrker därför även motion Sk636.

I två motioner väcks frågor om en regional differentiering

av bensinskatten. I motion Sk609 hemställer Jarl Lander och

Sten-Ove Sundström (s) om ett tillkännagivande om att en

regionalt differentierad bensinskatt bör införas. I motion Sk351

(yrkande 54) begärs ett tillkännagivande om att delar av

fordonsskatten bör omvandlas till en drivmedelsbeskattning som

görs regionalt differentierad. Motionärerna hemställer också om

att bensinskatten i Stockholm, Malmö och Göteborg höjs med 15

öre/l (yrkande 53).

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden

om olika former av regional differentiering av bensinskatten med

hänvisning till de praktiska och administrativa problem som

detta skulle medföra. För övrigt pågår det nu ett arbete med

regionala avgifter på bilism i storstadsregionerna. Utskottet

avstyrker motionerna Sk609 och Sk351 yrkande 54.

Motorsågsbränsle

I motion Sk601 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) yrkar

motionärerna att riksdagen begär förslag om en skattebefrielse

för motorsågsbränsle med hälsofördelar.

Utskottet vill liksom vid sin tidigare behandling (jfr

1990/91:SkU5) av liknande yrkanden framhålla att utskottet ser

positivt på det arbete som bedrivs för att få fram en

motorsågsbensin som reducerar de hälsorisker som skogsarbetare

upplever på grund av motorsågens avgaser. Utskottet är dock inte

övertygat om att en skattebefrielse är den bästa metoden för att

säkerställa användningen av det nya bränslet. En skattebefrielse

skulle inte få en avgörande betydelse i sammanhanget men ge

upphov till administrativa och kontrollmässiga problem.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Beskattningen av flyget

I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att

riksdagen beslutar beskatta flygbränsle på samma sätt som

fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1992 (yrkande 55) och, vid

avslag på detta yrkande, att miljöskatten på inrikesflyget höjs

så att intäkterna ökar med 680 milj.kr. (yrkande 56).

Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller

för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då

delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att

ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en

beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat.

När det gäller miljöskatten på inrikesflyget bör det

framhållas att miljöskatten på kolväten och kväveoxider den 1

januari 1991 kompletterats med en koldioxidskatt. Vidare pågår

det ett arbete med att ta fram ekonomiska styrmedel för flyget.

När utskottet senast behandlade denna fråga förelåg förslag från

luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som innebar att

Sverige skulle använda sig av de landningsavgifter som den

internationella regleringen medger och differentiera dessa med

hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och bulleregenskaper. Av de

överväganden som då redovisades framgick emellertid att den

internationella regleringen bedömdes lägga hinder i vägen för

ett genomförande av detta förslag. Som en följd härav gav

regeringen luftfartsverket i uppdrag dels att utreda och lämna

förslag till ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget,

dels att inom den Europeiska civila luftfartsorganisationen

(ECAO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO)

driva frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget.

Luftfartsverket har i december 1991 presenterat resultatet av

sin utredning i rapporten Projekt Pris 92. Rapporten är för

närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande nu

avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Militära flygplan och fordon

I fyra motioner framställs yrkanden som tar sikte på en

miljöbeskattning av försvarets flygplan och fordon. Sådana

yrkanden framställs i motionerna Fö323 (yrkande 3) av Birgitta

Dahl m.fl. (s), Fö304 (yrkande 2) av Ulla-Britt Åbark och Hans

Göran Franck (båda s), Fö313 (yrkande 6) av Maj Britt Theorin

(s) och Fö330 (yrkande 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v).

Enligt utskottets mening skulle en allmän energibeskattning

eller en koldioxidbeskattning av försvarets fordon och flygplan

endast leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande

mån och dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de

särskilda förhållandena på detta område. När det gäller de

skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl är det främst

flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp som skulle

vara aktuell. Med hänsyn bl.a. till att försvarets användning

inte grundar sig på kommersiella överväganden framstår det

enligt utskottets mening som tveksamt om en sådan styrskatt

skulle få någon inverkan på de militära flygplanens användning

och utformning. Det anförda gäller i viss mån också för den

differentierade försäljningsskatt som den 1 januari 1993 införs

på tunga fordon. I vart fall framstår här andra metoder som mer

ändamålsenliga. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen

inom kort att ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till

överbefälhavaren. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte

berett att tillstyrka förslagen om en miljöbeskattning av

militära fordon eller flygplan och avstyrker därför motionerna.

Miljöklasserna för nya fordon

Fr.o.m. den 1 januari 1993 delas nya personbilar, lastbilar

och bussar in i tre olika miljöklasser (prop. 1990/91:156,

SkU25). Bilar som uppfyller bilavgaslagens krav hänförs till

miljöklass 3. Miljöklass 2 är utformad så att den så nära som

möjligt överensstämmer med de krav som planeras införas i

Sverige senast år 1996 och som ligger på den nivå som införs

federalt i USA från 1994 års modeller. Miljöklass 2 skall

således inrymma bilar som uppfyller de krav som kommer att

införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från miljömässiga

utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från 1994 års

modeller i USA. I miljöklass 1 ställs högre krav. Under hösten

1991 har detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 är

avgränsade tagits in i bilavgasförordningen (SFS 1991:1481).

Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och bussar

reduceras den 1 januari 1993 med 4 000 kr. i miljöklass 1 och

höjs med 2 000 kr. i miljöklass 3. För de lätta lastbilar med

flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs en

försäljningsskatt om 6 000 kr. i miljöklass 3 och om 4 000 kr. i

miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och bussar införs

bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass 3 uppgår skatten

till 20 000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7 000 kg och

annars 65 000 kr. I miljöklass 2 utgår skatten med 6 000 kr.

resp. 20 000 kr. De nya reglerna tillämpas fr.o.m. 1993 års

modell. För bilar av 1992 års eller tidigare modell erläggs

fr.o.m. den 1 januari 1993 försäljningsskatt efter de regler som

gäller för fordon i miljöklass 3. För att hålla förändringarna

statsfinansiellt neutrala återförs intäkterna från

försäljningsskatten för tunga lastbilar och bussar samt lätta

lastbilar med flak genom att kilometerskatten sänks den 1

januari 1993.

I motion T212 (yrkande 3) av Birger Rosqvist m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att kravnivån bör flyttas fram ett steg

1996. I motion Jo612 (yrkande 36) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

anförs att regeringen inför 1996 bör förbereda en ny klass som

är minst lika sträng som de kommande USA-kraven och innebär att

det uppställs krav på energieffektivitet och flerbränsledrift.

Samtidigt bör enligt motionärerna kraven i klass II göras

obligatoriska.

I motion Sk655 av Wiggo Komstedt och Jan Sandberg (båda m)

begärs ett tillkännagivande om att EG-certifikat bör vara

tillräckligt för godkännande och att Euro 2 bör godtas som

miljöklass 2. Är även EG:s bullernorm uppfylld bör fordonet

placeras i miljöklass 1. Styrmedlen bör enligt motionärerna

belasta även äldre fordon så att de nuvarande tröskeleffekterna

för tunga fordon undviks.

I motion Sk634 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) begärs ett

tillkännagivande om att en särskild klass bör införas för

elbilar och andra särskilt miljövänliga bilar. Avsikten är att

de fordon som uppfyller särskilda krav skall få en

kostnadsfördel på 30 000--40 000 kr. genom slopad

försäljningsskatt och mervärdesskatt.

I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v) anförs

att naturvårdsverket bör få i uppdrag att föreslå nya

miljöklasser som grundas på vad den effektivaste tekniken kan

prestera och hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen det anförda till känna.

I motion T220 (yrkande 3) av Max Montalvo (nyd) hemställer

motionärerna att riksdagen slopar försäljningsskatten för tunga

fordon för att på det sättet eliminera den tröskeleffekt som

uppkommer genom att dessa fordon beläggs med försäljningsskatt

fr.o.m. 1993 års modell.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

inom EG på detta område och härvid uppmärksammar eventuella

skillnader mellan de krav som uppställs i Sverige och inom EG

och vid behov återkommer med de förslag till åtgärder för att

åstadkomma en anpassning som bedöms motiverade. Den

tröskeleffekt som uppkommer genom att tunga fordon beläggs med

försäljningsskatt fr.o.m. 1993 års modell, då skärpta avgaskrav

införs för denna kategori, är enligt utskottets mening olycklig

och kan, som framhålls i motion Sk655, få negativa

miljöeffekter. Utskottet utgår ifrån att regeringen

uppmärksammar även detta problem. Av det anförda följer att

någon åtgärd från riksdagens sida inte behövs i dessa delar.

Utskottet avstyrker motionerna Sk655 och T220.

När det gäller frågan om en elitklass för elbilar och särskilt

miljövänliga fordon är det förslag som läggs fram i motion Sk634

långtgående. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget

men anser att det är värt att uppmärksamma. Utskottet utgår

ifrån att regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass

för särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang. Någon

åtgärd från riksdagens sida torde inte heller behövas i detta

fall, varför utskottet avstyrker motion Sk634.

I övrigt har utskottet inte funnit skäl att tillstyrka eller

gå närmare in på de förslag som lagts fram. Utskottet avstyrker

således även motionerna T212, Jo612 och Sk674.

Veteranbilar

Fordon med årsmodellbeteckning 1950 eller äldre är befriade

från fordonsskatt men inte från försäljningsskatt.

I motion Sk615 (yrkande 2) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl

Lander (s) att den årsmodellgräns som gäller för fordonsskatten

omvandlas till en flytande 30-årsgräns. När det gäller

försäljningsskatten hemställs (yrkande 3) att riksdagen hos

regeringen begär ett förslag som innebär att införsel av äldre

och historiskt intressanta fordon underlättas genom en

schablonaccis. I motion T429 (yrkande 5) av Max Montalvo m.fl.

(nyd) begärs ett tillkännagivande om att fordon som är äldre än

30 bör vara befriade från skatter och avgifter vid införsel.

Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om

inte de angivna frågorna bör lösas på ett annat sätt än för

närvarande. Utskottet är inte berett att nu gå närmare in på en

prövning härav men förutsätter att regeringen i lämpligt

sammanhang överväger dessa frågor. Någon särskild åtgärd från

riksdagens sida kan för närvarande inte anses påkallad.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Amatörbyggda fordon

I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen

(1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av

1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har

meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från

reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med

stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd

att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte

behöver uppfylla uppställda krav. Avgiften är 7 000 kr. för

fordon av årsmodell 1976 och senare.

I motion Sk615 (yrkande 1) yrkar Sten-Ove Sundström och Jarl

Lander (s) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att dispensavgiften bör slopas för amatörbyggda fordon.

Utskottet har erfarit att frågan om bilhobbyns situation

aktualiserats i regeringskansliet med anledning av inkomna

skrivelser och att en särskild arbetsgrupp kommer att tillsättas

inom kommunikationsdepartementet för att se över dessa frågor.

Utskottet utgår ifrån att den fråga som motionärerna tar upp

kommer att omfattas av den översyn som skall göras av gruppen.

Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets mening nu

avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Jordbrukstraktorer

Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för

transport på allmän väg. En traktor som uteslutande eller så

gott som uteslutande används för transport av produkter från

eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig

växtodling eller yrkesmässigt fiske betraktas emellertid som en

jordbrukstraktor. För skogsbruk gäller detta under förutsättning

att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om en

jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant sätt

att den blir att anse som en trafiktraktor skall tilläggsskatt

betalas för en minsta period om 15 dagar. För trafiktraktorer

utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten för en

bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton uppgår

till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor över 2 500

kg är 225 kr. Släpvagnar som dras av jordbrukstraktorer vid

transporter för jordbrukets behov är inte registreringspliktiga

och därmed inte heller skattepliktiga.

I motion T402 (yrkande 1) av Bengt Silfverstrand och Bo

Nilsson (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att släp som dras av jordbrukstraktorer

beskattas på samma sätt som andra släp. I motion Sk603 av Kurt

Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) begärs ett

tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som används på allmän

väg bör beskattas som lastbilar.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande

yrkanden med hänvisning till att en sådan ökad beskattning kan

medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle

förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionerna.

Betalningsskyldigheten för fordonsskatt

Enligt vägtrafikskattelagen (1988:327) skall fordonsskatt för

ett skatteår betalas under månaden före skatteårets början.

Betalningsskyldig är den som äger fordonet vid

betalningsmånadens ingång.

I motion Sk643 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs ett

tillkännagivande om att ansvaret för fordonsskatten bör träffa

den som äger fordonet vid beskattningsårets ingång.

Enligt utskottets mening har ordningen med skattskyldighet och

betalning före skatteperiodens ingång den fördelen att skatten

kan kontrolleras på ett enkelt sätt genom att ett särskilt

skattemärke anbringas på bilen. Någon olägenhet som inte kan

lösas genom information till de skattskyldiga bör denna ordning

inte medföra. Utskottet avstyrker motionen.

Övriga punktskatter

Avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel

Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift ut

med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i

gödselmedel. Enligt lagen (1984:410) om avgift på

bekämpningsmedel tas en avgift om 8 kr. per kg verksam

beståndsdel ut av bekämpningsmedel. Handelsgödsel och

bekämpningsmedel är också belagda med en prisregleringsavgift.

Denna har höjts med 30 % hösten 1990 och med ytterligare 20 %

våren 1991 i syfte att amortera den räntefria kredit som

finansierar 1990 års spannmålsöverskott. I planerna ingår att

avgiften åter reduceras med 20 % den 1 juli 1992.

Riksdagen har i beslut om tilläggsbudget I för budgetåret

1991/92 anvisat ett större belopp för omställningsåtgärder inom

jordbruket. Av beloppet gäller 200 milj.kr. en avbetalning på

den räntefria kredit som finansierar exporten av 1990 års skörd.

Härigenom kan enligt vad som anförs i propositionen den

särskilda höjning av prisregleringsavgiften som vidtogs för att

finansiera dessa kostnader reduceras ytterligare den 1 juli

1992. Riksdagen avslog samtidigt ett yrkande om att den

aviserade sänkningen av prisregleringsavgiften av miljöpolitiska

skäl inte skulle genomföras. Härvid framhöll jordbruksutskottet

att riksdagen i olika sammanhang beslutat om långtgående

miljökrav för jordbruket och näringens hänsynstagande till

naturvårdens intressen och erinrade också om att den särskilda

höjningen av prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl

(prop. 1991/92:25, JoU7).

I motion Jo612 (yrkande 49) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

hemställs att miljöavgiften på handelsgödsel höjs så att den

planerade sänkningen av prisregleringsavgiften kompenseras.

I motion Jo203 (yrkande 8) framställer Göran Persson m.fl. (s)

ett liknande yrkande.

Skatteutskottet gör inte någon annan bedömning än den som

ligger till grund för jordbruksutskottets nyss redovisade

ställningstagande beträffande den aviserade sänkningen av

prisregleringsavgiften och avstyrker därför de nu aktuella

yrkandena om en kompenserande höjning av avgiften på

handelsgödsel.

I motion Jo612 (yrkande 7) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om att bekämpningsmedlen bör beläggas med

en avgift som avpassas efter deras farlighet och risken med

deras användning. Ett liknande yrkande framställs i motion Jo203

(yrkande 48) av Göran Persson m.fl. (s).

Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att i samråd med

lantbruksstyrelsen och naturvårdsverket pröva möjligheterna att

införa differentierade miljöavgifter i förhållande till

bekämpningsmedlens farlighet. Uppdraget skall redovisas senast

den 1 juni 1992.

I avvaktan på resultatet av denna utredning avstyrker

utskottet även dessa motionsyrkanden.

Förpackningsskatten, m.m.

I september 1991 avlämnade förpackningsutredningen sitt

slutbetänkande Miljön och förpackningarna (SOU 1991:76).

Utredningen föreslår att en lagstadgad skyldighet införs för

producenter och andra intressenter att ta tillbaka

förpackningar.

I motion Sk614 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

begärs ett tillkännagivande om att en differentierad

förpackningsskatt bör införas, och i motion Jo612 (yrkande 24)

av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att

en skatt på osorterat avfall bör införas.

Enligt vad som framgår av årets finansplan (bilaga 1.5) kommer

en särskild arbetsgrupp att klarlägga effekterna av en

avfallsskatt och därvid pröva dess lämplighet som

kostnadseffektivt styrmedel för att minska avfallsvolymerna och

främja avfallssortering. Arbetgruppen skall beakta de åtgärder

som redan har genomförts eller kommer att genomföras i

kommunerna. Vidare framgår det att regeringen under våren kommer

att behandla förslagen från förpackningsutredningen.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande i

dessa frågor avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.

En skatt på mjuka freoner

Miljöavgiftsutredningen redovisade i sitt slutbetänkande (SOU

1990:59) Sätt värde på miljön hur ett system med ekonomiska

styrmedel kan utformas för att utjämna den ekonomiska fördelen

av att använda HCFC-föreningar (s.k. mjuka freoner) som

köldmedium och isolergas. Utredningen lade inte fram något

förslag utan ansåg att frågan om ekonomiska styrmedel borde

aktualiseras efter revideringen av Montrealprotokollet om

ozonnedbrytande substanser i juni 1990.

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö anfördes (s. 274)

att enligt det reviderade protokollet är HCFC ämnen som behövs

för att få till stånd en snabb avveckling av freonerna (CFC).

Alla HCFC bör dock i sin tur ha ersatts med bättre alternativ

senast år 2040 och om möjligt före år 2020. Beträffande

ekonomiska styrmedel anfördes i propositionen att de kan vara en

väg att påskynda utvecklingen av bättre alternativ och att

regeringen avsåg att driva denna fråga nordiskt och

internationellt. Regeringen var dock för tillfället inte beredd

att föreslå införande av ekonomiska styrmedel för HCFC. Som ett

första steg föreslogs i stället att den vanligaste

HCFC-föreningen HCFC 22 förbjuds från den 1 januari 1994 med

undantag för användningen som köldmedium och vid tillverkning av

skumplast. Regeringen avsåg vidare att i samråd med EG och EFTA

förbjuda användningen av alla HCFC-föreningar med nämnda

undantag fr.o.m. den 1 januari 1994.

I motion Jo612 (yrkande 23) begär Ingvar Carlsson m.fl. (s)

ett tillkännagivande om att en skatt på HCFC bör införas.

Regeringen har i bilaga 1.5 till finansplanen redovisat vissa

grundläggande riktlinjer för användningen av ekonomiska

styrmedel i miljöpolitiken och avser enligt vad som framgår att

presentera en mer preciserad helhetsstrategi avseende ekonomiska

styrmedels praktiska användning i miljöpolitiken i 1992 års

kompletteringsproposition. Denna redovisning bör enligt

utskottets mening avvaktas, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

Den särskilda varuskatten, m.m.

Skattereformen innebär att vissa punktskatter slopas fr.o.m.

den 1 januari 1993. Bl.a. slopas den särskilda varuskatten på

kemisk-tekniska preparat och på choklad- och konfektyrvaror samt

vissa söta kex och wafers, dryckesskatten på läskedrycker och

bordsvatten, skatten på videobandspelare och skatten på

kassettband.

I motion Sk620 av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkas att den

särskilda varuskatt på kemisk-tekniska preparat som tagits ut

för varor som finns i lager när skatten upphör restitueras och

att slopandet senareläggs till den 1 juli 1993 för att

kompensera skattebortfallet. I motion Sk351 (yrkande 28) begär

Lars Werner m.fl. (v) ett tillkännagivande om att dessa skatter

bör bibehållas också efter den 1 januari 1993.

Utskottet är inte berett att medverka till en ändring av

beslutet att slopa dessa skatter och ser inte heller något skäl

till ändrat ställningstagande när det gäller frågan om en

restitution av skatten på de varor som finns i lager när skatten

upphör. Liksom tidigare vill utskottet i denna del hänvisa till

att den långa tid som ligger mellan beslutet att avskaffa

skatterna och ikraftträdandet gör det möjligt för branschen att

anpassa sin lagerhållning. Utskottet avstyrker motionerna.

Reklamskatten

I två motioner framställs yrkanden som rör beskattningen av

reklam. I motion Sk631 av Berit Löfstedt m.fl. (s) framhåller

motionärerna att det är angeläget att frågan om skatt på reklam

i TV, radio och på video prövas snarast och begär ett

tillkännagivande härom. I motion Sk351 (yrkande 43) av Lars

Werner m.fl. (v) anför motionärerna att tillväxten i

reklamsatsningarna bör begränsas genom att reklamskatten höjs

och breddas med verkan fr.o.m. den 1 juli 1992.

Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av

reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de

tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den

tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte

har varit att förenkla administrationen av reklamskatten.

Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17)

Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är för

närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet.

Utskottet anser att den fortsatta behandlingen av

reklamskatteutredningens betänkande bör avvaktas och är därför

inte berett att tillstyrka något av de aktuella motionsyrkandena

utan avstyrker dessa.

Reseskatten

I motion Sk604 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkar motionärerna

att reseskatten omvandlas till en procentavgift så att den inte

missgynnar korta resor.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som motionärerna

anför men anser nu liksom tidigare att praktiska och

administrativa hänsyn måste få överväga i detta fall. Utskottet

avstyrker motionen.

Hundskatten

Enligt 7 § hundskattelagen åligger det varje kommun att föra

ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga

hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens

storlek.

I flera motioner yrkar motionärerna att hundskatten skall

slopas. Yrkanden av denna innebörd har framställts i motionerna

Sk607 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m), Sk610 av Ulf Melin

och Christer Lindblom (m,fp), Sk611 av Bo Arvidson och Maud

Ekendahl (m) och Sk613 av Inger Koch (m).

Enligt vad utskottet inhämtat pågår det inom regeringskansliet

ett arbete som syftar till en förändring av dessa regler. Enligt

utskottets mening bör resultatet av detta arbete nu avvaktas,

och utskottet avstyrker därför motionerna.

Stämpelskatten på fastigheter

Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter erläggs stämpelskatt vid förvärv av

fastigheter. Föreligger synnerliga skäl kan dock befrielse från

stämpelskatten medges. Enligt den praxis som utvecklats kan

befrielse komma i fråga när en kommun eller ett kommunalt

allmännyttigt bolag överför fastigheter som huvudsakligen

används för bostadsändamål. Ett krav är att det är fråga om

bostäder som står till allmänt förfogande. Används fastigheten

t.ex. som personalbostad är detta krav inte uppfyllt. Ett annat

fall när befrielse kan komma i fråga är när överföringen är en

direkt följd av att riksdagen eller regeringen beslutat om

ändrat huvudmannaskap för den verksamhet som fastigheten ingår

i.

I motion Sk650 av Hans Karlsson (s) begärs tillkännagivanden

om att landstingskommunala och primärkommunala bolag bör ha

samma möjlighet till befrielse från stämpelskatt (yrkande 1)

samt att ett särskilt undantag bör införas för

huvudmannaskapsförändringar (yrkande 2). Motionären hänvisar

till det stora antal överföringar som kommer att genomföras som

en följd av riksdagens beslut att flytta huvudmannaskapet för

äldrevården till primärkommunerna, den s.k. Ädel-reformen.

Enligt utskottets uppfattning innebär de regler som tillämpas

på detta område inte att det görs skillnad mellan

primärkommunala och landstingskommunala bolag. När det gäller av

regering och riksdag beslutade huvudmannaskapsförändringar finns

det en möjlighet till befrielse från stämpelskatten. Enligt

utskottets mening finns det emellertid skäl att överväga en

särskild regel för de överföringar som har samband med den s.k.

Ädel-reformen. Det anförda bör riksdagen med anledning av den nu

ifrågavarande motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Stämpelskatten på aktier

En särskild stämpelskatt tas ut vid bildande av aktiebolag och

vid ökning av aktiekapital. Skatten är två procent av aktiernas

nominella belopp. Skattskyldigheten åligger aktiebolaget.

I motion Sk652 av Hugo Hegeland (m) begär motionären ett

tillkännagivande om att stämpelskatten på aktier bör slopas.

Motionären anför att skatten torde vara skadlig ur

samhällsekonomisk synpunkt och att EG planerar att begränsa

denna typ av skatter till högst en procent.

Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade redovisning

av riktlinjer för en anpassning av de svenska skatterna till EG

avvaktas innan ställning tas i denna fråga. Utskottet avstyrker

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energibeskattningens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena

44--52, 1991/92:Sk639, 1991/92:Jo645 yrkande 16 och

1991/92:Jo646 yrkande 2,

res. 1 (nyd)

men. (v)

2. beträffande industrins nedsättning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk624 och

1991/92:Sk647,

res. 2 (nyd)

3. beträffande råtallolja

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk616 och

1991/92:Sk669 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om råtalloljeindustrin,

4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk651,

men. (v)

5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 37,

res. 3 (s)

6. beträffande fler miljöklasser för oljor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk619,

men. (v)

7. beträffande kilometerskatten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk636 i denna del och

1991/92:Sk641,

res. 4 (nyd)

8. beträffande miljöklasser för bensin

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 38,

res. 5 (s)

9. beträffande skatten för blyad bensin

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk636 i denna del,

10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 53

och 54 och 1991/92:Sk609,

men. (v)

11. beträffande motorsågsbränsle

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk601,

12. beträffande beskattningen av flyget

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 55 och

56,

men. (v)

13. beträffande militära flygplan och fordon

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fö304 yrkande 2,

1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö323 yrkande 3 och

1991/92:Fö330 yrkande 2,

s.y. (s)

men. (v)

14. beträffande miljöklasserna för nya fordon

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk655, 1991/92:Sk674,

1991/92:Jo612 yrkande 36, 1991/92:T212 yrkande 3 och

1991/92:T220 yrkande 3,

res. 6 (s)

res. 7 (nyd)

men. (v)

15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga

fordon

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk634,

men. (v)

16. beträffande veteranbilar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk615 yrkandena 2 och

3 och 1991/92:T429 yrkande 5,

res. 8 (nyd)

men. (v)

17. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk615 yrkande 1,

res. 9 (nyd)

men. (v)

18. beträffande jordbrukstraktorer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk603 och

1991/92:T402 yrkande 1,

19. beträffande betalningsskyldigheten för fordonsskatt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk643,

20. beträffande avgiften på handelsgödsel

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 8 och

1991/92:Jo612 yrkande 49,

res. 10 (s)

21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo203 yrkande 7 och

1991/92:Jo612 yrkande 48,

res. 11 (s)

22. beträffande förpackningsskatten, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk614 och

1991/92:Jo612 yrkande 24,

res. 12 (s)

23. beträffande en skatt på mjuka freoner

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 23,

res. 13 (s)

24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.

att riksdagen avlsår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande

28 och 1991/92:Sk620,

res. 14 (nyd)

men. (v)

25. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande

43 och 1991/92:Sk631,

men. (v)

26. beträffande reseskatten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk604,

27. beträffande hundskatten

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk607, 1991/92:Sk610,

1991/92:Sk611 och 1991/92:Sk613,

28. beträffande stämpelskatten på fastigheter

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk650 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en särskild regel för de överföringar som har samband

med den s.k. Ädel-reformen,

29. beträffande stämpelskatten på aktier

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk652.

Stockholm den 17 mars 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita

Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry

Staaf (kds), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Tage Påhlsson

(c) och Ulf Eriksson (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Energibeskattningens inriktning (mom. 1)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Ny demokrati vill utveckla samhället så att miljön i vid

bemärkelse blir den bästa möjliga. Givetvis måste miljökraven

vara realistiska, men god arbetsmiljö, ren luft, friska vatten

och en grönskande natur är självklara önskemål. Dessa önskemål

måste dock kunna förenas med den ekonomiska verkligheten. Vi

måste skapa de resurser som är en absolut förutsättning för att

få råd att förbättra miljön.

Principen bör vara att svenskarna, näringslivet och samhället

får så billig och säker energi som möjligt. Detta har en direkt

inverkan på sysselsättningen, på internationell konkurrenskraft,

på utländska företags benägenhet att investera i Sverige, liksom

på allas vår livskvalitet. Det bästa sättet att nå detta mål är

att avreglera och avmonopolisera energisektorn. Vi anser att

Sverige skall utnyttja kärnkraftverken, förbättra säkerheten och

vidareutveckla kärnkraftsteknologin som är en av Sveriges

spetsteknologier. Över hälften av elproduktionen kommer i dag

från kärnkraftverken! I ett längre perspektiv och med känd

teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige måste

satsa på. Det är den enda realistiska vägen som inte ökar

utsläppen av växthusgaser.

Miljöfrågorna är internationella för att inte säga globala.

Till de stora frågorna hör bl.a. uttunningen av ozonskiktet och

försurningen av mark och vatten. Miljövänliga bränslen har

fördelar som måste tas till vara genom en ökad användning.

Punktskatterna på miljövänliga bränslen bör därför sänkas.

Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till

känna vad som anförts om sänkta skatter på miljövänliga bränslen

och tillstyrker därför motion Jo645.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande energibeskattningens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 16,

och med avslag på motionerna 1991/92:Sk351 yrkandena 44--52,

1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om sänkta punktskatter på

miljövänliga bränslen.

2. Industrins nedsättning (mom. 2)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Sveriges industri bär i dag på en extra energiskattebörda på

drygt 4 miljarder kronor. Den höga svenska energibeskattningen

är ett av de allvarligaste hemmagjorda och kostnadsfördyrande

hindren för särskilt den energiintensiva industrins

konkurrenskraft.

Vi kan dagligen läsa om neddragningar och permitteringar inom

stål- och skogsindustrin på grund av vikande marknader eller

kostnadsproblem. Svensk skogs- och kemiindustri har under senare

år gjort stora investeringar utomlands. Med ett bättre

kostnadsläge i Sverige skulle investeringarna i flera fall i

stället ha kunnat komma Sverige till del. Även om

energibeskattningen endast utgör en bland flera

kostnadsfaktorer, utgör den ett speciellt svenskt

kostnadsförhöjande inslag, som medför minskade investeringar i

Sverige och förlust av arbetstillfällen.

I betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU

1991:90) föreslås att den svenska industrins energiskatter sänks

till Europanivå. Sänkningen föreslås för att de svenska

företagen skall kunna konkurrera på mer lika villkor med sina

utländska konkurrenter. Utredningen redovisar undersökningar som

visar att ett slopande av industrins energiskattebelastning

skulle kunna medföra en ökning av industrins årliga produktion

med ca 20 miljarder kronor och av antalet arbetstillfällen i

industrin med ca 10 000 -- mest i de sysselsättningssvaga länen.

Därtill kommer de indirekta effekterna i bl.a.

servicenäringarna. De kan vara lika stora.

Det är viktigt att snarast undanröja den extra skattebörda som

svensk basindustri har jämfört med konkurrenterna inom EG och i

bl.a. USA och Kanada. Förslaget om en Europaanpassning av den

svenska industrins energiskatter bör därför genomföras snarast

och senast inom tre år. Vi anser att riksdagen som sin mening

bör ge regeringen det anförda till känna och tillstyrker således

motion Sk624.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande industrins nedsättning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk624 och med

anledning av motion 1991/92:Sk647 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts om industrins energiskatter.

3. Effekten av miljöklasserna för oljor, m.m. (mom. 5)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut om miljöklassindelning och differentierad

beskattning av brännoljor har i stort haft den avsedda effekten.

Renare dieselbränslen har varit en effektiv väg för att snabbt

nedbringa utsläppen av framför allt cancerframkallande

partiklar.

Bränslen som är väsentligt renare introduceras nu på

marknaden. Regeringen bör, som det uttalades i

miljöpropositionen, noga följa utvecklingen på marknaden och

återkomma till riksdagen med förslag, om vissa regler i systemet

behöver omprövas. I det sammanhanget bör miljöeffekterna av den

slopade skatten på motoretanol bedömas.

Vi anser att riksdagen bör understryka betydelsen av en

noggrann uppföljning genom att som sin mening ge regeringen det

anförda till känna och tillstyrker således motion Jo612 yrkande

37.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande effekten av miljöklasserna för oljor, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 37

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

behovet av att noga följa effekten av miljöklassningen av oljor

och av den slopade skatten på etanol för motordrift.

4. Kilometerskatten (mom. 7)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

När det gäller transporter lever Sveriges industri med ett

naturligt geografiskt handikapp. Transportavståndet mellan

kunder och leverantörer är ofta 70 till 80 mil längre för den

svenske tillverkaren än för konkurrerande företag på

kontinenten. Samtidigt ökar transportintensiteten på grund av

snabbare och mindre leveranser, eftersom detta ger en mindre

kapitalkrävande lagerhållning.

Till det geografiska handikappet kommer bördan av extra tunga

skatter och avgifter. Skattebelastningen för svenska tunga

fordon är i dag mer än dubbelt så hög som för EG-genomsnittet

(ca 100 000 kr. per år för ett 40-tons ekipage). Detta

sammanhänger med den för Sverige (och Norge) unika

kilometerskatten, som inte finns inom EG. Vad detta betyder ur

konkurrenssynpunkt för svensk industri och svenska åkerier är

uppenbart. Enligt industrins beräkning skulle ett slopande av

kilometerskatten innebära ca 5 % lägre vägtransportkostnader --

motsvarande ca 2,5--3 miljarder kronor. Att ta bort

kilometerskatten skulle stärka den svenska industrins

konkurrenskraft.

Regeringen har tillsatt en utredare som ser över dessa regler,

men uppgiften är inte att befria svensk industri från denna

belastning utan att hitta en annan form för beskattningen!

Vi anser att målsättningen bör vara att kilometerskatten

slopas och föreslår därför att riksdagen med bifall till motion

Sk641 hos regeringen begär en utredning om ett successivt

borttagande av kilometerskatten för tunga lastfordon.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande kilometerskatten

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk641 och med

avslag på motion 1991/92:Sk636 i denna del hos regeringen begär

en utredning om successivt slopad kilometerskatt.

5. Miljöklasser för bensin (mom. 8)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s)

har

dels anfört följande:

Trafiken är en av de största källorna till miljöförstöringen.

Det är därför viktigt att systemet med skatterabatter för

drivmedel med goda miljöegenskaper används på de områden där

miljövinster kan göras.

Miljöklassningen av oljor har, som vi framhållit ovan, i stort

haft avsedd effekt. Miljöklassningen har bl.a. den fördelen att

kraven kan utformas i nära anslutning till vad miljöhänsynen

kräver.

När det gäller bensin har skatterabatten för blyfri bensin

fått avsedd verkan genom att användningen av blyad bensin

minskar. En ännu bättre miljöanpassning kan emellertid uppnås om

miljöklasser införs också för bensin. Utgångspunkten för en

sådan klassindelning bör vara bensinens miljöegenskaper, t.ex.

innehållet av aromater.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande

38 som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande miljöklasser för bensin

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 38

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

miljöklasser för bensin.

6. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s)

har

dels anfört följande:

Sverige var först i Europa med att införa skärpta krav på

personbilar. Motståndet mot skärpta avgaskrav har tidvis varit

hårt i Sverige men framför allt i vissa delar av Västeuropa.

Utvecklingen under senare år har därför varit glädjande. EG:s

beslut att från 1993 införa i stort sett de svenska kraven och

att man uttalat en vilja att ytterligare skärpa dessa krav är

ett exempel på detta.

Det är också glädjande att den borgerliga regeringen har givit

ut en förordning för miljöklassindelning av fordon fr.o.m. 1993

års modeller, trots att moderater och folkpartister så sent som

våren 1991 var emot detta beslut.

Sverige bör spela en fortsatt aktiv roll i detta arbete. Nästa

kravnivå måste vara minst lika sträng som de kommande

USA-kraven. Utvecklingen av mer miljöanpassade fordon måste

präglas av långsiktighet. Kraven måste också omfattas av så

många länder som möjligt. De bör vidare vara teknikneutrala.

Hittills har kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar

reglerats. I nästa steg bör även krav på energieffektivitet och

flerbränsledrift ingå.

Regeringen bör förbereda nästa steg i miljöklassningssystemet.

I samband med att en ny obligatorisk nivå -- vilken i stort

motsvarar miljöklass II -- införs 1996 bör klassningssystemet

tillföras en ny klass med en mer avancerad kravprofil enligt

ovan. På så sätt kan de skärpta krav som bör införas vid

sekelskiftet förberedas och dessutom få genomslag tidigare.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande

36 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande miljöklasserna för nya fordon

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 36,

med anledning av motionerna 1991/92:Sk674 och 1991/92:T212

yrkande 3 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk655 och

1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts om en skärpning av miljökraven år 1996.

7. Miljöklasserna för nya fordon (mom. 14)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Som jag anfört i min reservation beträffande kilometerskatten

lever Sveriges industri med både ett naturligt geografiskt

handikapp och bördan av extra tunga skatter och avgifter.

Skattebelastningen för svenska tunga fordon är i dag mer än

dubbelt så hög som för EG-genomsnittet (ca 100 000 kr. per år

för ett 40-tons ekipage).

Fr.o.m. den 1 januari 1993 skall alla nya lastbilar vara

utrustade med avgasreningssystem. Samtidigt träder en ny

miljöskatt i kraft som innebär att varje ny lastbil äver 7 tons

totalvikt skall betala 63 000 kr.

Det kan inte vara rimligt att en köpare både skall betala

extra för att få en bil som är utrustad med avgasreningssystem

och samtidigt betala en straffskatt för miljön. Som anförs i

motion T220 bör denna straffskatt tas bort redan innan den

hunnit träda i kraft.

När det gäller miljöklasserna för tunga lastbilar är det

viktigt att dessa verkligen anpassas till de krav som uppställs

inom EG. De nuvarande klasserna avviker på flera punkter.

För att harmonisera svenska miljökrav med EG:s, måste

miljöklasserna ändras enligt följande:

EG-certifikat måste utgöra tillräcklig grund för godkännande

även i Sverige.

EG-certifikat som visar att fordonen uppfyller Euro 2 måste

utgöra tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 2 i

Sverige.

Ovanstående certifikat kompletterat med EG-certifikat som

visar uppfyllda bullerkrav enligt EG-norm måste utgöra

tillräcklig grund för godkännande enligt miljöklass 1 i Sverige.

Jag föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk655

och T220 dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om

slopad miljöaccis för tunga fordon, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om en EG-anpassning av de

svenska kraven.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande miljöklasserna för nya fordon

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk655 och

1991/92:T220 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1991/92:Sk674, 1991/92:Jo612 yrkande 36 och 1991/92:T212 yrkande

3 dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att accisen

för tunga fordon slopas, dels som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts om en EG-anpassning av de svenska kraven.

8. Veteranbilar (mom. 16)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av

hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon bör

stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet och

teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.

Vad är då ett hobbyfordon? Det kan vara: veteranfordon --

ombyggda eller hembyggda -- tävlingsfordon eller på annat sätt

udda fordon.

Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter

och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är i

och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid 1950

års modell.

Jag anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och att

denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar bort alla

skatter och införselavgifter för fordon som är äldre än 30 år.

När införselavgifterna innebär pålägg på köpeskillingen på

50--70 % är det inte så många som har råd att ta hem historiskt

intressanta fordon.

Jag stöder de yrkanden med denna inriktning som väckts i

motionerna T429 och Sk615 och föreslår därför att riksdagen som

sin mening ger regeringen det anförda till känna.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande veteranbilar

att riksdagen med bifall till motion T429 yrkande 5 och med

anledning Sk615 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts om en flytande 30-årsgräns för

införselavgifter och fordonsskatt.

9. Amatörbyggda fordon (mom. 17)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Motorintresset förenar och engagerar många människor. I

föreningar och i kamratkretsen förenas tekniskt intresse med

social samvaro. Människor med ett aktivt fritidsintresse löper

mindre risk att hamna i drogberoende eller drabbas av andra

sociala problem. Trots dessa positiva effekter av

motorhobbyverksamhet understöds den inte aktivt av samhället.

Enligt vår uppfattning finns det några enkla förändringar i

dagens regelsystem som till ringa kostnader för statskassan

skulle få stora positiva effekter. Antalet registrerade

amatörbyggda fordon uppgår till cirka 10 000. Varje år

tillkommer cirka 60 rena amatörbyggen.

Enligt bilavgasförordningen (1987:586) skall bilar av olika

årsmodeller uppfylla vissa avgasreningskrav. Enligt 20 § får

naturvårdsverket medge avsteg eller undantag från dessa krav "om

det är av ringa betydelse ur miljösynpunkt". I de fall

naturvårdsverket meddelar undantag från avgasreningskraven skall

en dispensavgift tas ut. Olika avgifter för olika kategorier av

fordon finns fastställda i naturvårdsverkets författningssamling

1988:4. En av kategorierna omfattar bl.a. amatörbyggda bilar av

1989 och senare års modell. Om dessa fordon beviljas undantag

från avgasreningskraven uttas en engångsavgift på 7000 kr. vid

första registreringsbesiktningen.

Denna avgift svarar i vissa fall för upp emot 50 % av den

totala utgift som bilbyggaren har för sitt fordon. Merparten av

"kostnaden" för fordonet är ideellt hobbyarbete. Detta är helt

orimligt. Denna avgift bör därför snarast slopas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk615 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

slopad dispensavgift för amatörfordon.

10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Det är ett miljömål att minimera användningen av

växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Växtnäringsläckaget från

jordbruket är ett akut problem, särskilt i de södra delarna av

landet. Jordbrukets kväveläckage till havet beräknas vara

25000--40000 ton per år.

För att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan beslöt

riksdagen år 1988 att halvera kväveläckaget fram till år 2000.

Detta mål tidigarelades 1991 och skall nu nås till år 1995.

Jordbruksverket har i uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram

för att minska kväveutsläpp till vatten och luft från

jordbruksföretag. Ammoniakutsläppen skall minska med 25 % till

år 1995 i södra och västra Götaland. Möjligheten och

konsekvenserna av en 50-procentig minskning av ammoniakavgången

till år 2000 i samma områden skall också utredas.

Mot den bakgrunden var regeringens förslag i tilläggsbudget I

(prop. 1991/92:25) att sänka prisregleringsavgiften på

handelsgödsel och bekämpningsmedel en felaktig signal till

jordbrukarna. Beslutet innebar ett steg bakåt i arbetet med att

minska miljöskadorna från jordbruket.

Riksdagen har också beslutat att införande av en miljöskatt

bör övervägas i samband med att prisregleringsavgifterna

avskaffas. Dessförinnan skall det utredas om en skatt är lämplig

och vilken nivå som är kostnadseffektiv för att få till stånd en

minskning av kväveläckaget. Någon sådan utredning har inte

föregått regeringens förslag.

I avvaktan på ett förslag från regeringen om en miljöskatt på

handelsgödsel föreslår vi att miljöavgiften på handelsgödsel

höjs så att sänkningen med 200 milj.kr. av

prisregleringsavgiften kompenseras.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motionerna Jo203

yrkande 8 och Jo612 yrkande 49 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 20 hemställt

20. beträffande avgiften på handelsgödsel

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande

8 och:Jo612 yrkande 49 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts om en höjning av avgiften på handelsgödsel.

11. Avgiften på bekämpningsmedel (mom. 21)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Riksdagen beslutade år 1988 om en halvering av

bekämpningsmedelsanvändningen mellan åren 1986 och 1990.

Programmet har genomförts på ett framgångsrikt sätt då

användningen har halverats till 1990. Detta är en prestation som

är unik internationellt sett.

Riksdagen har härefter beslutat om en ytterligare halvering

till strax efter mitten av 1990-talet. Kemikalieinspektionen har

fått riksdagens uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och

naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade

miljöavgifter på bekämpningsmedel i förhållande till medlens

farlighet och risken med deras användning. Detta uppdrag skall

redovisas senast den 1 juni 1992.

När genomgången är klar anser vi att mycket talar för att man,

efter beslut om vilka medel som skall förbjudas, för de medel

som återstår inför en miljöavgift i förhållande till medlens

farlighet och risken med deras användning.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen det

anförda till känna och tillstyrker således motionerna Jo612

yrkande 7 och Jo203 yrkande 48.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande avgiften på bekämpningsmedel

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Jo203 yrkande

7 och 1991/92:Jo612 yrkande 48 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts om en avgift på bekämpningsmedel som

utgår efter medlens farlighet och risken med deras användning.

12. Förpackningsskatten, m.m. (mom. 22)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Hanteringen av det avfall som uppkommer har successivt

förbättrats genom hårdare miljökrav på såväl deponier som

förbränningsanläggningar. Huvudmålet måste dock vara att så lite

avfall som möjligt kommer till slutlig behandling. Källsortering

av avfallet är ett viktigt sätt att ytterligare förbättra

behandlingen och underlätta återanvändning och återvinning.

Riksdagen uttalade 1990 att förbränning och deponering av

osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid utgången

av 1993. Som en följd av riksdagsbeslutet skall kommunerna

upprätta heltäckande avfallsplaner. Ett fullständigt kommunalt

ansvar skall införas för avfallet. Kommunerna har också fått

möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att kunna

stimulera sortering. Den låga kostnaden för att lämna obehandlat

avfall till slutbehandling är en viktig faktor som motverkar

sortering. Även förhållandet att jungfruligt material ofta är

billigare än återvunnet motverkar en från miljö- och

resurssynpunkt önskvärd hantering.

Miljöavgiftsutredningen föreslog sommaren 1990 att en avgift

skall införas på osorterat avfall. Den socialdemokratiska

regeringen uttalade sig i samband med miljöpropositionen för

ökad användning av ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet, men

att utformningen av den föreslagna avgiften behövde övervägas

ytterligare. Detta arbete bör nu vara slutfört.

Vi föreslår att en avgift på osorterat avfall införs senast

från och med 1994. Miljöfarligt och branschspecifikt avfall bör

undantas. Avgiftens storlek bör noga prövas så att den får en

styrande verkan. Nivån kan bedömas till i storleksordningen 200

kr. per ton avfall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

ett förslag.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande

24 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 22 hemställt

22. beträffande förpackningsskatten, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 24

och med avslag på motion 1991/92:Sk614 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om en skatt på osorterat

avfall.

13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Arbetet med att se till att hälso- och miljöfarliga ämnen inte

sprids i omgivningen måste fortgå på bred front. Vi måste se

till att alla ämnen är kända till sin hälso- och miljöpåverkan.

Hösten 1992 görs en ny revidering av det s.k.

Montrealprotokollet som reglerar användningen av ozonnedbrytande

ämnen, bl.a. CFCs, dvs. freoner. Sverige har varit mycket

pådrivande i arbetet för en internationell avveckling av dessa

ämnen, inte minst i samband med revideringen 1990. Sverige bör

nu utarbeta ett nytt förslag för hur protokollet skall skärpas i

nästa steg. För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har

en viss användning av HCFC, s.k. mjuka freoner, tillåtits.

Samtidigt var avsikten att användningen inte skulle bli alltför

stor och att den fortsatta utvecklingen skulle följas mycket

noga. HCFC har stor växthuseffekt, och användningen ökar

snabbare än planerat. En miljöskatt bör därför snarast införas

för att begränsa användningen.

Det anförda bör riksdagen med bifall till motion Jo612 yrkande

23 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 23 hemställt

23. beträffande en skatt på mjuka freoner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 23

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en

skatt på mjuka freoner.

14. Den särskilda varuskatten, m.m. (mom. 24)

Ulf Eriksson (nyd) har

dels anfört följande:

Många företag lever i dag under mycket svåra förhållanden,

skattetrycket är högt och man har svårt att i utlandet

konkurrera med sina varor och tjänster. Enligt riksdagsbeslut

skall den särskilda varuskatten på kemisk-tekniska preparat,

choklad och konfektyr upphöra den 1 januari 1993, och detta är

en utveckling i rätt riktning.

Alla goda åtgärder har ju även en eller flera baksidor. En av

dessa baksidor är den konfiskation av företagarnas ekonomiska

medel som uppstår vid denna skattesänkning. Företagen betalar ju

in denna skatt vid sina inköp av varor. Man skall inte ta bort

en sådan skatt just när företagen ligger med ett stort lager och

således har betalt mycket skatt på detta lager. Ett antal

produkter kommer att vara kvar i lager den sista december 1992.

Det vore därför rättvist samt företagsstimulerande att betala

tillbaka skatten på innestående lager och även ändra tidpunkten

för skattesänkningen. Företagen, som redan idag har svårt att

överleva, skulle tappa mellan 40 000 och 200 000 kr. per företag

om någon restitution inte genomförs. Detta är definitivt inte

bra med tanke på att den nya regeringen förespråkar ett bra

företagsklimat för att klara både sysselsättning och

företagande.

I Danmark avskaffades motsvarande skatt den 1 juli 1991. Där

inventerade handlarna sina lager och drog av erlagd skatt vid

kommande momsredovisningstillfällen. Detta skulle också i

Sverige vara en bra och smidig lösning.

Som anförs i motion Sk620 bör således slopandet av den

särskilda skatten senareläggas till den 1 juli 1993 och

restitution av erlagd skatt på varor i lager medges. Regeringen

bör dock få återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 24 hemställt

24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk620 och med

avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 28 hos regeringen begär

ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.

Särskilt yttrande

Militära flygplan och fordon (mom. 13)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

anfört följande:

Det militära flyget står för en relativt stor andel (ca 25 %)

av all flygbränsleförbrukning i landet. Därmed svarar också

militärflyget för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp.

Det militära flyget undantas emellertid från den miljöskatt som

gäller civilflyget.

Från miljösynpunkt är det en stor fördel om även det militära

flyget kan inordnas i det miljöarbete som inletts inom det

civila området. Inordnandet av militärflyget i

miljöbeskattningen kommer självfallet att leda till ett behov av

en viss höjning av försvarsanslaget och kräva en viss anpassning

av skattelagarna efter de särskilda förhållandena på detta

område.

När det gäller de skatter som motiveras av miljöstyrningsskäl

är det främst flygmiljöskatten på kolväten och kväveoxidutsläpp

som skulle vara aktuell. Med hänsyn till att försvarets

användning inte grundar sig på kommersiella överväganden är det

särskilt angeläget att ytterligare överväga hur en sådan

styrskatt skall utformas för att få någon inverkan på de

militära flygplanens användning och utformning.

Vi anser att det är angeläget att regeringen i sina årliga

anvisningar till överbefälhavaren tar upp frågan om hur en

miljöbeskattning med ovanstående inriktning skulle kunna

utformas för att inordna även den militära flygverksamheten och

användningen av andra militära fordon i miljöarbetet.

Vi utgår ifrån att regeringen kommer att ge sådana anvisningar

och framställer därför inte något yrkande i detta ärende. Vi

följer dock utvecklingen och kommer vid behov att väcka de

yrkanden som krävs.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Energiområdet

Enligt Vänsterpartiet bör beskattningen på energiområdet ha en

inriktning som innebär att skattepolitiska åtgärder används

för att stimulera resurshushållning och en övergång till

miljövänliga energiformer. Härigenom skapas förutsättningar för

en avveckling av kärnkraften. Mervärdesbeskattningen av

fjärrvärme gör att detta energi- och miljöpolitiskt

välmotiverade energisystem riskerar att slås ut från stora delar

av energimarknaden och bidrar också till de höga

boendekostnaderna. Momsen på fjärrvärme bör därför slopas.

Vindkraften måste stimuleras. I ett första steg kan detta ske

genom att elskatten slopas för all el som producerats i

vindkraftverk. Andra steget bör vara ett miljöbidrag som höjer

vindkraftens sammantagna miljöbonus till 20 öre/kWh. För att

motverka utsläppen av koldioxid föreslår Vänsterpartiet att

koldioxidskatten höjs med 15 öre per kg koldioxid. Slutligen bör

skatten på el från kärnkraftverk och vattenkraftverk höjas med 3

öre per kWh och differentieringen mellan vattenkraftverk byggda

före respektive efter 1973 slopas. Jag instämmer i de yrkanden

som i dessa hänseenden framställs i motionerna Sk351 och Jo646

av Lars Werner m.fl. (v). Regeringen bör dock återkomma med

förslag i de fall då lagstiftning begärs.

I motion Sk651 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp

en rättvisefråga som rör nedsättningen av elskatten på vissa

orter. Enligt motionärerna bör gränsen för det område i norra

Sverige som har lägre elskatt justeras med hänsyn till de nya

mätningar av årsmedeltemperaturen som föreligger. Härvid bör

utgångspunkten vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur

under + 4° C skall ingå i området. Jag ställer mig i denna del

bakom motionärernas yrkande.

Trafikområdet

Det är viktigt att de nyligen införda miljöklasserna för oljor

har en optimal utformning. I motion Sk619 av Hans Stenberg m.fl.

(s) anförs att det finns nya dieseltyper med mycket låga

emissionsvärden som inte ger någon skattefördel och att fler

miljöklasser för oljor därför bör införas och skatteskillnaden

ökas. Härigenom uppnås en större användning av mer miljövänliga

bränslen. Jag instämmer i motionärernas yrkande.

Det är också viktigt att regeringen noga följer effekten av

miljöklasserna på oljor och av den slopade skatten på oblandad

etanol. Jag biträder därför reservation 3.

Skatteskillnaden mellan blyfri och blyad bensin har i stort

sett haft avsedd effekt. En ännu bättre miljöanpassning kan

uppnås om miljöklasser för bensin införs. Jag biträder

därför även reservation 5.

I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att skatterna

på trafikområdet i högre grad bör vara inriktade mot

bränslepriset. Härigenom erhålls en styrning mot låg

bränsleförbrukning och kollektiva transporter. I motionen

föreslås att fordonsskatten sätts ner till hälften och ersätts

med en regionalt differentierad bensinskatt. Motionärerna

föreslår också att bensinskatten snarast höjs med 15 öre/l i

storstäderna. Jag ställer mig bakom dessa yrkanden. Regeringen

bör dock återkomma med ett skyndsamt förslag när det gäller

bensinskattehöjningen.

Flyget bidrar kraftigt till miljöförstöringen. Som framhålls i

motion Sk351 bör beskattningen av flyget öka. I första hand

bör flygbränsle omfattas av samma regler som gäller för

fordonsbränsle. En sådan beskattning ger intäkter på 1,6

miljarder kronor. Om den inte genomförs bör flygmiljöskatten i

stället höjas med motsvarande 680 milj.kr. Riksdagen bör enligt

min mening hos regeringen begära förslag i enlighet med det

anförda.

Försvaret förbrukar ca 25 % av allt flygbränsle i landet och

svarar därmed för en mycket stor del av flygets samlade utsläpp.

Trots detta undantas det militära flyget från de

miljöavgifter för utsläppta avgaser som gäller civilflyget. Som

anförs i motion Fö330 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör också den

militära flygverksamheten erlägga miljöavgifter. Utskottet borde

enligt min mening ha tillstyrkt yrkandet om ett tillkännagivande

av denna innebörd.

I motion Sk674 av Annika Åhnberg och Bengt Hurtig (v)

framhålls att tekniken i dag medger utsläppsmängder som är 4--10

gånger mindre än de krav som uppställs för miljöklass 1. De

föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att anpassa

miljöklasserna för nya fordon efter vad den effektivaste

tekniken kan frambringa. I motion Sk634 läggs också förslag om

en elitklass för särskilt miljövänliga fordon för att

stimulera arbetet med att ta fram en bil som kan klara

framtidens krav. Enligt förslaget skall dessa bilar ha en rejäl

kostnadsfördel på 30000 till 40 000 kr. Jag anser att

utskottet bort tillstyrka även dessa yrkanden.

Motorhobbyn är en viktig fritidssysselsättning för stora

grupper. Det finns enligt min mening skäl att söka utforma

skattereglerna på ett sådant sätt att de inte lägger hinder i

vägen för denna hobby. I motion Sk615 av Sten-Ove Sundström (s)

m.fl. föreslås att den årsmodellsgräns som gäller för

fordonsskatten omvandlas till en flytande 30-årsgräns, samt att

försäljningsskatten för äldre och historiskt intressanta bilar,

veteranbilar, omvandlas till en schablonaccis. Ett likartat

yrkande framställs i motion T429 av Max Montalvo (nyd). I motion

Sk615 föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att dispensavgiften bör slopas för

amatörbyggda fordon.

Utskottet föreslår att motionerna avslås med hänvisning till

att överväganden pågår inom regeringskansliet angående dessa

frågor. Det kan vara riktigt att riksdagen inte låser fast de

tekniska lösningarna på de problem som motionerna aktualiserar.

Riksdagen bör dock inte avstå från möjligheten att för

regeringen påtala vikten av en skyndsam beredning av förslagen i

dessa motioner, så att riksdagen kan fatta beslut som löser de

skattetekniska problemen för motorhobbyn.

Riksdagen bör således i anledning av motionerna Sk615 och T429

som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts.

Övriga punktskatter

I de s-reservationer som avgivits beträffande avgiften på

handelsgödsel, avgiften på bekämpningsmedel,

förpackningsskatten, m.m. och en skatt på mjuka freoner

föreslås tillkännagivanden om behovet av ekonomiska styrmedel på

dessa områden. Jag biträder reservationerna.

Av statsfinansiella skäl bör enligt min mening beslutet att

slopa den särskilda varuskatten och vissa andra punktskatter

fr.o.m. den 1 januari 1993 hävas. Det bör vidare utredas om det

finns möjlighet att införa fler punktskatter på varor och

konsumtion av lyxbetonad karaktär. Jag anser att utskottet bort

tillstyrka yrkandet härom i motion Sk351.

Slutligen finns det som framhålls i motion Sk351 skäl att höja

och bredda reklamskatten för att skapa konkurrensneutralitet

och likformighet på detta område och få till stånd en

begränsning av tillväxten av reklamsatsningarna. Jag anser att

utskottet bort tillstyrka yrkandet om ett skyndsamt förslag med

denna inriktning i motion Sk351.

Yrkanden, m.m.

Jag biträder reservationerna 3. Effekten av miljöklasserna för

oljor, m.m. (mom. 5), 5. Miljöklasser för bensin (mom. 8),

10. Avgiften på handelsgödsel (mom. 20), 11. Avgiften på

bekämpningsmedel (mom. 21), 12. Förpackningsskatten, m.m. (mom.

22) och 13. En skatt på mjuka freoner (mom. 23).

Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag vidare att

utskottet under momenten 1, 4, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 24

och 25 bort hemställa

1. beträffande energibeskattningens inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351

yrkandena 44--52 och 1991/92:Jo646 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1991/92:Sk639 och 1991/92:Jo645 yrkande 16

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts

om inriktningen av energibeskattningen,

dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med

vad ovan anförts,

4. beträffande nedsättningen av elskatten på vissa orter

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk651 som sin

mening ger regeringen till känna att gränserna för området med

lägre elskatt bör justeras, och att utgångspunkten härvid bör

vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur under + 4° C

skall ingå i området,

6. beträffande fler miljöklasser för oljor

att riksdagen med bifall till 1991/92:Sk619 som sin mening ger

regeringen till känna att fler klasser och större

skatteskillnader bör införas vid beskattningen av

dieselbränslen,

10. beträffande en regionalt differentierad bensinskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk351

yrkandena 53 och 54 och 1991/92:Sk609

dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om höjd

bensinskatt i Stockholm, Göteborg och Malmö i enlighet med vad

ovan anförts,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts

om en omvandling av fordonsskatten till en differentierad

drivmedelsbeskattning,

12. beträffande beskattningen av flyget

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk351 yrkandena

55 och 56 hos regeringen begär dels ett förslag som innebär att

flygbränsle beskattas efter samma regler som fordonsbränsle

fr.o.m. den 1 juli 1992, dels ett alternativt förslag som

innebär att flygmiljöskatten höjs med motsvarande 680 milj.kr.,

13. beträffande militära flygplan och fordon

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fö304 yrkande

2, 1991/92:Fö313 yrkande 6, 1991/92:Fö330 yrkande 2 och med

anledning av motion 1991/92:Fö323 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna att också den militära flygverksamheten

bör erlägga miljöskatter,

14. beträffande miljöklasserna för nya fordon

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk674 och med

anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 36 och

1991/92:T212 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1991/92:Sk655 och 1991/92:T220 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om ett uppdrag till

naturvårdsverket att föreslå miljöklasser som grundas på vad den

effektivaste tekniken kan prestera,

15. beträffande en elitklass för särskilt miljövänliga

fordon

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk634 som sin

mening ger regeringen till känna att en elitklass bör införas

för elbilar och särskilt miljövänliga bilar och utformas på det

sätt som angivits ovan,

16. beträffande veteranbilar

att riksdagen med anledning av motionerna Sk615 yrkandena 2

och 3 och T429 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts om vikten av en skyndsam beredning av

förslaget om en flytande 30-årsgräns och om en schablonaccis för

äldre och historiskt intressanta bilar,

17. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk615 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

vikten av en skyndsam beredning av förslaget om slopad

dispensavgift för amatörbyggda fordon,

24. beträffande den särskilda varuskatten, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 28

och med avslag på motion 1991/92:Sk620 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om att vissa punktskatter

skall bibehållas också efter den 1 januari 1993 och att det bör

utredas om det finns möjlighet att införa fler skatter på

lyxbetonad konsumtion,

25. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 43

och med anledning av motion 1991/92:Sk631 hos regeringen begär

ett förslag om höjd och breddad reklamskatt fr.o.m. den 1 juli

1992 i enlighet med vad ovan anförts.