Bet. 1991/92:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU25

Alkoholbeskattningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1991/92

SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de ändringar i alkoholbeskattningen som

föreslås i proposition 1991/92:116 och avstyrker samtliga

motioner som behandlas i detta sammanhang.

I två reservationer yrkar Ny demokrati i anslutning till olika

motioner successiva lättnader i alkoholbeskattningen och

förbättrade villkor för vissa färjelinjer m.m.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1991/92:116 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag

till

1. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068).

Förslaget i fråga om tulltaxelagen behandlas i annat

sammanhang.

I propositionen föreslås ett nytt system för beskattningen av

alkoholhaltiga drycker. Den nu utgående procentavgiften, som

beräknas på detaljhandelspriset, slopas. Skatten föreslås i

stället bli helt relaterad till alkoholhalten, och den skall tas

ut enligt en progressiv skatteskala. För alkoholdrycker med

lägre alkoholhalt, framför allt viner och maltdrycker, föreslås

dock att skatten av praktiska skäl tas ut med samma belopp inom

vissa intervall. Den nuvarande starkölsklassen föreslås av

alkoholpolitiska skäl uppdelad i två klasser med olika skatt.

Skatten föreslås vara lägre för det starköl som har en

alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller 4,5 volymprocent

alkohol. Omläggningen av beskattningen görs inom ett i princip

totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten och därmed priset

för enskilda produkter kommer dock i vissa fall att kraftigt

förändras. Reformen innebär bl.a. att priset på billigare

drycker kommer att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda

i kraft den 1 juli 1992.

Det aktuella lagförslaget har följande lydelse.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1991/92:Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari yrkas

att riksdagen beslutar att de i propositionen föreslagna

grundbeloppen justeras upp med 5%.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

39. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt

på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts,

40. att riksdagen, vid avslag på yrkande 39, som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

en snar höjning av skatten på alkohol,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformandet av en ny alkoholbeskattning

enligt förslagen från alkoholskatteutredningen,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om alkoholbeskattningen och EG.

1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen

Simrishamn--Allinge till lång rutt, samt om att frågan omgående

tas upp till diskussion med Danmark.

1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 10 § i lagen (1977:306) om

dryckesskatt skall ha den lydelse som anges i motionen,

2. att riksdagen upphäver 11 § lagen om dryckesskatt.

1991/92:Sk622 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att tax-free-försäljning på Gotlandsfärjorna

blir tillåten.

1991/92:Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattefri servering för Gotlandstrafiken.

1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tax-free-försäljning på lederna

Sverige--Bornholm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Lex Öresund.

1991/92:Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av skattehöjningar på alkohol.

1991/92:Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar göra Gotland till frihandelszon.

1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om klassificering av färjeförbindelsen

Simrishamn--Allinge som lång rutt.

1991/92:Sk656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Systembolaget bör ge sina storkunder

vederbörlig grossistrabatt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om människors rätt att umgås utan

diskriminerande höga kostnader.

1991/92:Sk657 av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om på vilken

nivå alkoholpriserna bör ligga för att prisbilden skall bidra

till minskad konsumtion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att priserna på alkoholdrycker bör

indexregleras och regleras kvartalsvis i enlighet med

konsumentprisindex utveckling.

1991/92:Sk659 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och

tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.

1991/92:Sk660 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om den skattefria handeln på båtar och flyg.

1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga

drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell- och

restaurangbranschen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas år 1993 med

ytterligare 1 miljard samt år 1994 med 2 miljarder för att

anpassa priserna till EG-nivå,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koppling av alkoholbeskattningen till

dryckens alkoholhalt.

1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

11. att riksdagen beslutar att höja alkoholskatten med 10%

från den 1 juli 1992 enligt vad i motionen anförts om att sänka

totalkonsumtionen av alkohol i enlighet med WHO:s mål för

Europa,

16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att

avgiftsbelägga teknisk sprit enligt vad i motionen anförts om 35

milj.kr. till förebyggande och vårdande insatser.

1991/92:So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om punktskatterna och gränshandeln.

1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prisinstrument.

1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar att höja skatten på alkohol med

10%.

1991/92:So500 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avgift på 2 1/2 öre per cigarrettpaket

för information om tobakens skadeverkningar, med skolungdom som

målgrupp.

1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre per cigarett för att

bekosta information om tobakens skadeverkningar.

Yttrande från annat utskott

Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1991/92:SoU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Alkoholbeskattning m.m.

Propositionen innebär att alkoholbeskattningen läggs om enligt

alkoholskatteutredningens förslag (SOU 1991:52) så att skatten

kommer att utgå enbart med hänsyn till alkoholhalten i

dryckerna. Skatten skall beräknas enligt en progressiv

skatteskala och blir alltså högre per centiliter alkohol för de

starkare dryckerna. Den nuvarande procentavgiften, som beräknas

på detaljhandelspriset, slopas så att alkoholskatten blir lika

hög för alla drycker med samma alkoholhalt. Skatteskalan har

utformats så att priset på de vanligaste alkoholstarka

spritsorterna och vinerna kommer att stiga med 10 % eller mer.

När det gäller öl och andra drycker med en alkoholhalt på högst

7 % har utredningsförslaget justerats bl.a. genom att sänka

skatten på starköl som innehåller högst 4,5 volymprocent

alkohol. Syftet härmed är att behålla en jämförelsevis hög skatt

på det vanligaste starkölet och samtidigt skapa gynnsammare

betingelser för alkoholsvagare alternativ till denna dryck.

I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk25 av

Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) ställer sig motionärerna

bakom de nya principerna men yrkar att skattesatserna av

alkoholpolitiska skäl höjs med 5 %.

Även två motioner från den allmänna motionstiden -- motionerna

Sk612 av Mikael Odenberg (m) och Sk351 av Lars Werner m.fl. (v)

yrkande 41 -- innehåller yrkanden som ansluter till

alkoholskatteutredningens förslag. Samtidigt yrkas i motion

So291 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds) samt motionerna

Sk351 (yrkandena 39 i denna del och 40) och So271 (yrkande 11)

av Lars Werner m.fl. (v) en höjning av alkoholskatterna med 10

%. Mer allmänt hållna yrkanden om behovet att av

alkoholpolitiska skäl höja beskattningen framställs i motionerna

Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s), So289 (yrkande 3) av Göran

Magnusson m.fl. (s) och Sk657 (yrkande 1) av Carl Olov Persson

och Liisa Rulander (kds). Den sistnämnda motionen innehåller

också ett yrkande om att priserna på alkoholdrycker bör

indexregleras kvartalsvis (yrkande 2).

Däremot yrkas i motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

att alkoholskatterna skall sänkas med 500 milj.kr. för hotell

och restauranger, att skatterna skall sänkas med ytterligare 1

miljard 1993 och 2 miljarder 1994 för att anpassa priserna till

EG-nivå och att skatterna uteslutande skall kopplas till

alkoholhalten (yrkandena 4, 5 och 7). I motion Sk656 från samma

håll framställs yrkanden som bl.a. går ut på att storkunder

skall få grossistrabatt (yrkandena 2 och 3).

Socialutskottet anför i sitt yttrande att propositionen bl.a.

syftar till att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker

och att på sikt främja en minskning av den totala

alkoholkonsumtionen. Socialutskottet ser positivt härpå och

tillstyrker den nya beskattningsformen. Enligt socialutskottet

är det viktigt att pröva prisinstrumentet för att minska

alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den översyn som den

nyligen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen (S 1991:17)

skall bedriva anser socialutskottet emellertid att det saknas

skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de

aktuella motionerna. Socialutskottet tillstyrker den i

propositionen föreslagna skattenivån.

Skatteutskottet konstaterar att det råder full enighet om att

man nu bör övergå till en rent progressiv beskattning efter

alkoholhalt. Utskottet instämmer i uppfattningen att en ny

skattemodell är önskvärd och att man inom ramen för de nya

principerna kan uppfylla både alkoholpolitiska och andra

önskemål. Så t.ex. torde detaljutformningen av propositionen

tillgodose socialstyrelsens synpunkter i fråga om det vanliga

starkölet samtidigt som konsumtionen styrs mot alkoholsvagare

alternativ till denna dryck. Förslaget innebär enligt utskottets

uppfattning inte heller så stora inbördes förändringar av

skatteuttaget för de olika dryckesslagen att det finns skäl att

av denna anledning befara ej önskvärda effekter på konsumtionen.

I propositionen anförs också att den nya skattemodellen närmar

den svenska lagstiftningen till vad som i tekniskt hänseende

kommer att gälla inom EG. När det gäller skattenivån ligger

alkoholbeskattningen visserligen betydligt lägre inom EG än i

Sverige, men det finns inte något formellt hinder för ett

enskilt EG-land att ha höga alkoholskatter. Uskottet instämmer i

regeringens uppfattning att det med hänsyn till de

alkoholpolitiska målen och det statsfinansiella läget inte finns

skäl till en lägre skattenivå än vad som föreslås i

propositionen. Med tanke på den nuvarande låga inflationen och

till att propositionen innebär väsentliga prishöjningar för de

vanligaste alkoholstarka dryckerna kan utskottet inte heller

tillstyrka att skatten höjs ytterligare. Utskottet finner alltså

i likhet med socialutskottet att propositionen är väl avvägd men

att prisinstrumentet även i fortsättningen bör prövas för att

minska alkoholkonsumtionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker motionerna i nu återgivna delar.

När det gäller EG-frågorna utgår utskottet från att regeringen

även i fortsättningen kommer att verka för att Sverige så långt

som möjligt får behålla möjligheterna att bekämpa missbruk av

alkohol och tobak, utan särskilda direktiv från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker därför det i motion Sk351 framställda

yrkandet om ett särskilt uttalande i dessa frågor (yrkande 42)

och yrkande 1 i motion So288 av Gunnar Thollander m.fl. (s)

angående punktskatterna och gränshandeln.

Färjetrafiken, m.m.

Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar

fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som har

fyllt 20 år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1

liter sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter.

Om sprit ej medförs får 2 liter vin medföras. -- Försäljningen

på färjelinjerna i s.k. taxfree shops begränsar sig till vad som

får införas tullfritt. Försäljningen på s.k. korta rutter, t.ex.

Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge, omfattar

inte alkoholdrycker och begränsar sig till högst två paket

cigarretter. För den skattefria serveringen ombord gäller inga

särskilda restriktioner. -- Frågan om korta eller långa rutter

regleras i avtal mellan de berörda länderna. Efter

överenskommelse mellan Danmark och Sverige omklassificerades

linjen Ystad--Rönne till lång rutt 1989. I sammanhanget kan

nämnas att EG nyligen har fattat beslut rörande den skattefria

provianteringen för passagerartrafiken av innebörd att den skall

finnas kvar till 1999.

I motionerna Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk630 av Bertil

Persson (m) och Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (m)

yrkas bl.a. att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge skall

likställas med Ystad--Rönne och alltså omklassificeras till lång

rutt. Motion Sk630 innehåller också ett yrkande av innebörd att

"Lex Öresund" skall avskaffas. Motionerna Sk622 av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk628 av Charlotte Cederschiöld (m)

går ut på att man skall ha taxfreeförsäljning även på

Gotlandsfärjorna, och i motion Sk645 av Claus Zaar m.fl. (nyd)

yrkas att Gotland skall bli en frihandelszon. I motion Sk660 av

Gudrun Norberg (fp) yrkas däremot ett riksdagsuttalande om att

den skattefria handeln på båtar och flyg bör avskaffas.

Frågan om korta eller långa rutter bör enligt utskottets

uppfattning så långt som möjligt lösas på ett likartat sätt för

jämförliga färjelinjer. Utskottet utgår från att regeringen

försöker lösa frågan i sina kommande förhandlingar med Danmark.

Med hänvisning till alkoholkommissionens pågående arbete med

övriga frågor och till tidigare års ställningstaganden avstyrker

skatteutskottet i likhet med socialutskottet de aktuella

motionerna.

Teknisk sprit

I motion So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. att

teknisk sprit beläggs med avgifter på sammanlag 35 milj.kr. i

syfte bl.a. att komma till rätta med missbruket av denna vara.

Utskottet instämmer i uppfattningen att det är viktigt att i

möjligaste mån motverka missbruket av teknisk sprit. Detta är

emellertid frågor som bör lösas på andra vägar än genom

beskattningsåtgärder. Utskottet avstyrker därför motion So271 i

denna del (yrkande 16).

Tobak

Motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller bl.a. ett

yrkande om att tobaksskatten skall höjas med 10 % (yrkande 39 i

denna del). Vidare yrkas i motionerna Sk659 av Roland Larsson

(c), So500 av Tuve Skånberg (kds) och So502 av Barbro Westerholm

m.fl. (fp,s,m,c,kds,v) bl.a. att en särskild hälso- och

sjukvårdsavgift tas ut på tobaksvaror. Yrkandet i motion Sk659

innefattar en sådan avgift även på alkoholvaror.

Prisutvecklingen och konsumtionsutvecklingen för tobaksvaror

efter den senaste skattehöjningen 1990 motiverar inte enligt

utskottets mening en ytterligare höjning av tobaksskatten. Med

hänvisning härtill och till att anslagsfrågorna för information

om skadeverkningarna av drogmissbruk bör prövas i vanlig ordning

och inte lösas genom en specialdestinering av skatterna

avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alkoholbeskattningen

att riksdagen antar det i proposition 1991/92:116 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

och avslår motionerna 1991/92:Sk25, 1991/92:Sk351 yrkandena

39 i denna del, 40 och 41, 1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640,

1991/92:Sk656 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Sk657,

1991/92:So249 yrkandena 4, 5 och 7, 1991/92:So271 yrkande

11, 1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4,

res. 1 (nyd)

2. beträffande vissa EG-frågor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 42 och

1991/92:So288 yrkande 1,

3. beträffande färjetrafiken m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk606,

1991/92:Sk622, 1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630,

1991/92:Sk645, 1991/92:Sk646 och 1991/92:Sk660,

res. 2 (nyd)

4. beträffande teknisk sprit

att riksdagen avslår motion 1991/92:So271 yrkande 16,

5. beträffande skatten på tobak, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk351 yrkande 39 i

denna del, 1991/92:Sk659, 1991/92:So500 yrkande 2 och

1991/92:So502 yrkande 3.

Stockholm den 12 maj 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry

Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik

Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter

(fp) och Tage Påhlsson (c).

Reservationer

1. Alkoholbeskattningen (mom. 1)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Inom Ny demokrati tror vi inte på att problemen i vårt

samhälle kan lösas med höga skatter, krångel och onödig

byråkrati. Enligt vår uppfattning är det dags att använda det

sunda förnuftet och mjuka upp den gammaldags mentaliteten när

det gäller drycker av olika slag. Gränserna mot andra länder

finns inte kvar på samma sätt som förr, och människorna har inte

längre förståelse för en förmyndarpolitik när det gäller

alkoholhaltiga drycker. Missbruksproblemen bör i stället mötas

genom att satsa på upplysning och en allmän förbättring av de

sociala förhållanden som ligger till grund för problemen. Det

gäller också att skapa förutsättningar för goda umgängesformer

inom familjerna och i det offentliga livet.

Som framgår av motionerna Sk656 och So249 bör den alltför höga

alkoholbeskattningen sänkas av två skäl. För det första att vi

snarast bör anpassa oss till förhållandena utomlands. Detta

medför att vi kan konkurrera med utlandet och behålla

försäljningen av alkoholdrycker och därmed också

skatteintäkterna inom landet. För det andra kan man på detta

sätt minska det s.k. mörkertalet. En stor del av

alkoholkonsumtionen sker för närvarande i samband med resor

utomlands. Resandeinförseln är betydande liksom smugglingen, och

den legala och illegala hemtillverkningen ligger också på hög

nivå.

Därtill kommer att sunda umgängesformer allvarligt försvåras

av vår prispolitik. Så t.ex. har man knappast råd längre att

umgås på ett normalt sätt på restauranger och dansställen.

Förslagen i propositionen går i rätt riktning men innebär att

den alltför höga skattenivån på vanliga drycker kommer att

behållas eller skärps ytterligare.

Inom Ny demokrati anser vi att alkoholskatterna så snart som

möjligt bör sänkas till en mer acceptabel nivå. De förslag i

denna riktning som läggs fram i motionerna Sk656 och So249 är

enligt vår uppfattning väl avvägda. Motionärernas förslag bör

alltså genomföras, och de lagändringar som behövs bör snarast

läggas fram av regeringen.

Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande alkoholbeskattningen

att riksdagen dels antar det i proposition 1991/92:116

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:306) om

dryckesskatt, dels avslår motionerna 1991/92:Sk25,

1991/92:Sk351 yrkandena 39 i denna del, 40 och 41,

1991/92:Sk612, 1991/92:Sk640, 1991/92:Sk657,

1991/92:So249 yrkande 7, 1991/92:So271 yrkande 11,

1991/92:So289 yrkande 3 och 1991/92:So291 yrkande 4,

dels med bifall till motion 1991/92:Sk656 yrkandena 2 och

3 och med anledning av motion 1991/92:So249 yrkandena 4 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i

reservationen om alkoholbeskattningen.

2. Färjetrafiken m.m. (mom. 3)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som framgår av motionerna har man tvingats lägga ned

färjelinjen Simrishamn--Allinge eftersom den har klassificerats

som kort rutt i motsats till vad som gäller för den

konkurrerande linjen Ystad--Rönne. Det är inte rimligt att man

på detta sätt har skapat helt olika förutsättningar för trafiken

på Bornholm och skapar onödiga problem för de berörda

rederierna, kommunerna och trafikanterna.

Riksdagen bör ställa sig bakom kraven i motionerna Sk606,

Sk630 yrkande 1 och Sk646 om att regeringen skyndsamt tar upp

förhandlingar med Danmark om att omklassificera linjen

Simrishamn--Allinge till lång rutt.

I motionerna Sk622 och Sk628 yrkas att man bör tillåta

taxfreeförsäljning även i Gotlandstrafiken. Syftet är att lösa

problemet med att Gotland håller på att isoleras och att

förbättra framtidsutsikterna för ön. Förslaget kommer att leda

till att biljettpriserna kan sänkas kraftigt och att man skapar

likvärdiga förhållanden som för färjelinjerna till våra

grannländer. Man kan räkna med att turistnäringen kommer att få

en kraftig uppgång. Resultatet blir också att staten slipper att

subventionera färjetrafiken till ön.

En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter

och bidra till att bota de nuvarande Gotlandsproblemen är att --

som föreslås i motion Sk645 -- göra Gotland till en

frihandelszon.

Regeringen bör skyndsamt lägga fram de förslag som föranleds

av motionerna.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande färjetrafiken m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk606,

1991/92:Sk628, 1991/92:Sk630 yrkande 1 och 1991/92:Sk646,

med anledning av motionerna 1991/92:Sk622 och 1991/92:Sk645

och med avslag på motionerna 1991/92:Sk630 yrkande 2 och

1991/92:Sk660 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen angående omklassificering av färjelinjen

Simrishamn--Allinge och om vissa Gotlandsfrågor.

Socialutskottets yttrande

1991/92:SoU4y

Bilaga

Dryckesbeskattning

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra

sig över dels proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen

(1977:306) om dryckesskatt, m.m. och motion 1991/92:Sk25 väckt

med anledning av propositionen, dels de under allmänna

motionstiden väckta motionerna Sk351 (v) yrkandena 39, delvis,

40 och 41, Sk606 (s), Sk612 (m) yrkandena 1--2, Sk630 (m)

yrkandena 1--2, Sk640 (s), Sk646 (m), So249 (nyd) yrkandena 5

och 7, So271 (v) yrkande 11 och So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4.

Utskottet

Propositionen

Enligt propositionen har det nuvarande systemet för

beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna med en kombination

av en alkoholrelaterad grundavgift och en värderelaterad

procentavgift ansetts vara tekniskt krångligt och svårt att

förstå. Bortsett från de tekniska invändningarna mot det

nuvarande systemet har den kraftigaste kritiken dock riktats mot

att de alkoholpolitiska målen inte fullt ut kunnat tillgodoses

inom ramen för gällande ordning. Detta har framför allt gällt

möjligheterna att styra konsumtionen mot alkoholsvagare drycker.

I propositionen föreslås därför ett nytt system för

beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Förslagen, som

föranleder ändringar i lagen (1977:306) om dryckesskatt och i

tulltaxelagen (1987:1068), innebär att den nu utgående

procentavgiften, som beräknas på detaljhandelspriset, slopas.

Skatten föreslås i stället bli helt relaterad till

alkoholhalten, och den skall tas ut enligt en progressiv

skatteskala. För alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, framför

allt viner och maltdrycker, föreslås dock att skatten av

praktiska skäl tas ut med samma belopp inom vissa intervall.

Rent lagtekniskt föreslås dryckesskatten vara sammansatt av ett

grundbelopp och -- för drycker med en alkoholhalt som

överstiger 19 volymprocent -- ett tilläggsbelopp. Den nuvarande

starkölsklassen föreslås av alkoholpolitiska skäl uppdelad i två

klasser med olika skatt. Skatten föreslås vara lägre för det

starköl som har en alkoholhalt om högst 3,6 viktprocent eller

4,5 volymprocent alkohol. Omläggningen av beskattningen görs

inom ett i princip totalt sett oförändrat skatteuttag. Skatten

och därmed priset för enskilda produkter kommer dock i vissa

fall att kraftigt förändras. Förslagen överensstämmer med de

förslag som alkoholskatteutredningen lagt fram i sitt betänkande

(SOU 1991:52) Alkoholbeskattningen, utom vad avser beskattningen

av starkölet. Reformen innebär enligt propositionen bl.a. att

priset på billigare drycker, som i många fall missbrukas, kommer

att stiga. Det nya skattesystemet föreslås träda i kraft den 1

juli 1992.

Behovet av lagstiftning

I motion 1991/92:Sk351 yrkande 41 av Lars Werner m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

alkoholskatteberedningens förslag till nya principer för

alkoholbeskattningen bör läggas till grund för en ny

lagstiftning.

Även i motion 1991/92:Sk612 av Mikael Odenberg (m) yrkas

att alkoholskatteutredningens förslag genomförs fr.o.m. den 1

juli 1992. Motionären hemställer att 11 § lagen om dryckesskatt

upphävs och att 10 § samma lag ändras på det sätt som

alkoholskatteutredningen föreslagit (se motionen).

I motion 1991/92:So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

alkoholskatten uteslutande bör kopplas till dryckens

alkoholhalt.

Som ovan nämnts innebär propositionens förslag att

alkoholskatten blir helt relaterad till alkoholhalten och att

den tas ut enligt en progressiv skatteskala. Propositionen

överensstämmer med alkoholutredningens förslag utom vad avser

beskattningen av starkölet. Den lägre skattesatsen för starköl

bör enligt propositionen omfatta drycker med en alkoholhalt över

3,5 volymprocent men med högst 4,5 volymprocent. Utredningen

hade här föreslagit 5 volymprocent som övre gräns. När det

gäller skattesatserna innebär propositionen att de

alkoholsvagare alternativen får en lägre beskattning jämfört med

utredningens förslag. Syftet är att göra den alkoholsvagare

drycken mer konkurrenskraftig och därmed på sikt uppnå en

sänkning av den totala alkoholkonsumtionen.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att förslaget till ny utformning av

dryckesbeskattningen bl.a. syftar till att styra konsumtionen

mot alkoholsvagare drycker och att på sikt främja en minskning

av den totala alkoholkonsumtionen. Utskottet ser positivt härpå

och föreslår att propositionen tillstyrks såvitt avser

beskattningsformen. Utskottet återkommer i det följande till

skattenivån.

De nu aktuella motionerna Sk351 (v) yrkande 41, Sk612 (m) och

So249 (nyd) är tillgodosedda genom de lagförslag som nu lagts

fram. Utskottet föreslår därför att motionerna avstyrks.

Höjd alkoholskatt

I motion Sk25 av Karin Israelsson m.fl. (c, fp, kds, s)

hemställs att riksdagen i anslutning till behandlingen av den nu

aktuella propositionen beslutar att grundbeloppen för skatten

justeras upp med 5 %, vilket enligt motionärerna i viss mån

motsvarar inflationen. Motionärerna anser att propositionens

förslag i princip är riktiga och konsekventa, men att regeringen

inte tagit hänsyn till att någon höjning av alkoholpriserna inte

företagits sedan i maj 1990. Vidare hänvisar motionärerna till

att riksdagen hösten 1991 avstyrkte en allmän höjning av

alkoholpriserna med hänvisning till att den nu aktuella

propositionen var aviserad.

I flera motioner, väckta under den allmänna motionstiden,

framförs förslag om höjda alkoholskatter.

I motionerna Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 39,

delvis, och So271 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 11

begärs att alkoholskatten höjs med 10 % från den 1 juli 1992.

Vid avslag på motion Sk351 (v) yrkande 39 begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vikten av att regeringen

snarast lägger fram ett förslag om höjd alkoholbeskattning

(samma motion, yrkande 40).

I motion So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds)

yrkas att alkoholskatten höjs med 10 % (yrkande 4).

I motion Sk640 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om behovet av skattehöjningar på alkohol.

Motionärerna anser att det är angeläget att prisinstrumentet

används så att totalkonsumtionen minskar. Det förutsätter större

genomsnittliga prishöjningar per år på alkohol än på andra

konsumtionsvaror.

I motion So249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), däremot,

yrkas att riksdagen beslutar att sänka skatten på

alkoholhaltiga drycker med 500 milj.kr. för inköp från hotell-

och restaurangbranschen (yrkande 4). Vidare yrkas att

skatten år 1993 sänks med ytterligare 1 miljard samt år 1994 med

2 miljarder för att anpassa priserna till EG-nivå (yrkande

5).

Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7

maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).

Utskottet gör följande bedömning.

Regeringen beslutade i december 1991 att tillsätta en

parlamentarisk alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124).

Kommissionens främsta uppgift är enligt direktiven att formulera

en strategi för att nå målen att minska den totala

alkoholkonsumtionen och att begränsa alkoholens skadeverkningar.

Kommissionen bör vidare bl.a. kartlägga och redovisa de ökade

svårigheter att uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk

anpassning till EG kan inrymma.

I ett läge där det till följd av internationaliseringen och

den europeiska integrationen kan bli svårare att begränsa

alkoholens tillgänglighet genom prispolitiken, finns det enligt

direktiven skäl att lägga ännu större vikt än tidigare vid det

attityd- och opinionsbildande arbetet för att påverka

människornas efterfrågan på alkoholdrycker.

Kommissionen skall presentera förslag till insatser som medför

att de alkoholpolitiska målen kan uppnås, även inom ramen för

EG-integrationen. Kommissionen bör överväga hur det

opinionsbildande och attitydpåverkande arbetet inom detta område

kan förstärkas. Kommissionen bör avsluta sitt arbete före

utgången av år 1993.

Utskottet anser det viktigt att bl.a. prisinstrumentet prövas

för att minska alkoholkonsumtionen. Med hänvisning till den

översyn alkoholkommissionen skall göra anser utskottet

emellertid att det saknas skäl för riksdagen att nu ta något

initiativ med anledning av motionerna Sk25 (c, fp, kds, s),

Sk351 (v) yrkande 39, delvis, och 40, So271 (v) yrkande 11,

So291 (c, s, fp, kds) yrkande 4, Sk640 (s) och So249 (nyd)

yrkandena 4 och 5. Utskottet föreslår att propositionens förslag

till skattenivå tillstyrks och att motionerna avstyrks i här

aktuella delar.

Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken

Bakgrund

Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning

och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På

alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit

utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin

och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin

medföras. Tullfrihet gäller inte alkohohaltiga drycker som har

anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex.

Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I

samband med utlandsresa kan den som reser med flyg eller båt

inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops

begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och

skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord

gäller inga särskilda restriktioner.

Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller

korta rutter regleras i en överenskommelse mellan Sverige,

Danmark, Norge och Finland, den s.k. nordiska

provianteringsöverenskommelsen (bil. 4302 till TFS 1968:210).

Passagerarfartyg som går i trafik mellan hamnar i Danmark,

Finland, Norge och Sverige har s.k. fri provianteringsrätt, dvs.

rätt att slippa skatt på varor som säljs för förtäring ombord

eller för ilandförsel. Sverige kan inte ensidigt ändra

klassificeringen av färjelinjerna utan att säga upp

överenskommelsen. Våren 1989 omklassificerades linjen

Ystad--Rönne genom beslut av regeringen till s.k. lång rutt, och

därmed får skattefri försäljning ske ombord.

Lex Öresund innebär att rätt till tullfri införsel av

varor som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller

starköl och inte mer än 40 cigaretter eller cigarrer för resande

som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid Öresund

eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län

eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 § resandeförordningen

(1987:1072).

EG:s ministerråd har uttalat sig för ett avskaffande av

resandebestämmelserna från 1993. Danmark har dock haft

reservationer i detta avseende.

Motionerna

I motionerna 1991/92:Sk606 av Kaj Larsson m.fl. (s),

1991/92:Sk630 av Bertil Persson (m) yrkande 1 och

1991/92:Sk646 av Maud Ekendahl och Inga Berggren (båda m)

begärs tillkännagivanden till regeringen om att

färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till

lång rutt. Motionärerna hänvisar till att Ystad--Rönne är en

lång rutt och anser det orimligt ur konkurrenssynpunkt att två

närliggande rutter behandlas på olika sätt.

I motion Sk630 (m) yrkande 2 begärs också att Lex Öresund

ändras, eftersom den enligt motionärens mening lett till klart

sämre förhållanden i trafiken över Öresund.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om omklassificering av färjelinjen

Simrishamn--Allinge till lång rutt och om ett avskaffande av Lex

Öresund behandlades av skatteutskottet senast våren 1991 efter

hörande av socialutskottet (1990/91:SkU22, 1990/91:SoU4y).

Socialutskottet instämde i sitt yttrande i uppfattningen att

närliggande rutter borde behandlas lika. Enligt utskottets

bedömning vore det från alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den

skattefria försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde.

Detta krävde dock nya förhandlingar med Danmark, påpekade

utskottet, som föreslog att de då aktuella motionerna

avstyrktes. En motion om att avskaffa Lex Öresund föreslogs

avstyrkt med hänvisning till att en utvidgning av rätten till

tullfri införsel av alkoholdrycker enligt socialutskottets

bedömning skulle motverka den sänkning av den totala

alkoholkonsumtionen som riksdagen tidigare uttalat sig för.

Skatteutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till vad

socialutskottet anfört.

Utskottet gör följande bedömning.

Som ovan nämnts har EG:s ministerråd uttalat sig för ett

avskaffande av resandebestämmelserna från år 1993. Den ovan

nämnda alkoholkommissionen skall enligt sina direktiv bl.a.

analysera om det svenska regelsystemet behöver förändras med

hänsyn till EG:s regelverk och vid behov lägga fram förslag till

sådan reviderad lagstiftning.

Utskottet anser att resultatet av alkoholkommissionens arbete

bör avvaktas innan riksdagen överväger något initiativ i fråga

om tax-free-försäljningen i Öresund. Utskottet föreslår att

motionerna Sk606 (s), Sk630 (m) yrkandena 1 och 2 samt Sk646 (m)

avstyrks.

Stockholm den 23 april 1992

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),

Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Jan Andersson (s), Jerzy

Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s),

Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s) och Maud

Ekendahl (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Alkoholskatten

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson,

Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Regeringen beslutade" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Riksdagen har under bred politisk enighet hos regeringen

hemställt om förslag som innebär en mer aktiv alkoholpolitik. I

sitt av riksdagen godkända betänkande ansåg utskottet att

regeringen måste besluta om konkreta åtgärder som leder till en

varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen (1989/90:SoU2).

Regeringen har nu valt att tillsätta en alkoholkommission.

Detta innebär enligt utskottets uppfattning att vi förlorar tid.

Enligt direktiven skulle kommissionen vara klar 1993. Efter

remissarbete kan det bli beslut i riksdagen först 1994. Det

betyder i praktiken att ingenting nytt kommer att tillföras

under denna mandatperiod.

Det finns också skäl att reagera mot de uttalanden och

beskrivningar i alkoholkommissionens direktiv som berör

Europapolitiken och EG. De väcker farhågor beträffande

konsekvensen i det svenska förhållningssättet till den hittills

förda restriktiva alkoholpolitiken.

Det är utskottets uppfattning att alkoholpolitiken skall

utvecklas inom ramen för en aktivare folkhälsopolitik. Det

innebär att information, opinionsbildning och andra förebyggande

åtgärder bör ges en framträdande roll. Utskottet vill också

framhålla att en aktiv prispolitik ingår i de riktlinjer för

alkoholpolitiken som riksdagen beslutade om år 1977 och som

utskottet flera gånger därefter ställt sig bakom. Utskottet

anser det alltså angeläget att vi använder prisinstrumentet så

att alkoholkonsumtionen minskar.

Utskottet föreslår att vad utskottet här anfört med anledning

av motion Sk640 (s) ges regeringen till känna. Övriga motioner

-- Sk25, Sk351 yrkande 39, delvis och yrkande 40, So271 yrkande

11, So291 yrkande 4 och So249 yrkandena 4 och 5 -- avstyrks.

2. Tax-free-försäljning i Danmarkstrafiken

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Jan Andersson,

Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson (alla s)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Som

ovan nämnts" och slutar med "Sk646 (m) avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör

behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från

alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria

försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver

dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår

utskottet att motionerna Sk606, Sk630 yrkande 1 och Sk646

avstyrks.

En utvidgning av rätten till tullfri införsel av

alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den

sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen

tidigare uttalat sig för. Utskottet föreslår därför att motion

Sk630 yrkande 2, om en ändring av Lex Öresund, avstyrks.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Gudrun Schyman (v) anför:

Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för

individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa personliga

tragedier och samhällsekonomiska kostnader för vård och förlorad

produktion. Jag anser därför i likhet med motionärerna i

motionerna Sk351 yrkande 39, delvis och So271 yrkande 11 att det

är motiverat med ett högt skatteuttag på alkohol. Skatten bör

höjas med 10 % från den 1 juli 1992. De nu nämnda motionerna

tillstyrks alltså.

Övriga motioner angående alkoholskattens nivå avstyrks till

den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.