Bet. 1991/92:SkU29

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU29

F-skattebevis -- nya regler för skatteavdrag och

socialavgifter, taxeringsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU29

Sammanfattning

I ärendet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:112 om

F-skattebevis med viss komplettering av reglerna om

förtidsåterbetalning av skatt.

Vidare behandlar utskottet ett antal motioner från den

allmänna motionstiden beträffande taxeringsfrågor. Med anledning

av ett motionsyrkande som gäller beskattningen av personer med

bostad och arbete i olika länder föreslår utskottet ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av fortsatt

utredning beträffande reglerna på detta område. I övrigt

avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkandet har fogats nio reservationer och ett särskilt

yttrande samt en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1991/92:112 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster,

7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Efter justering med hänsyn till de förslag som läggs fram i

proposition 1991/92:129 om socialavgifter på vissa förmåner m.m.

har lagförslagen följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ändring i det nordiska

dubbelbeskattningsavtalet.

1991/92:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande möjlighet för

RSV att begära förhandsbesked i skattefrågor i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1991/92:Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändring i taxeringslagens 2 kap.

7 §.

1991/92:Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen framförts om behovet av en översyn av

reglerna för anstånd med deklarationer.

1991/92:Sk804 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förenklingar av skatteprocedurerna för

småföretagaren.

1991/92:Sk805 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta

juridiska personer.

1991/92:Sk807 av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ändring i 33 § uppbördslagen.

1991/92:Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller

regeringsrätt måste få full ersättning för sina

rättegångskostnader,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva

riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen

som olaglig,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lagen mot skatteflykt, den s.k. generalklausulen, skall

avskaffas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag,

där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som

tidigare förutsätts gälla,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande

skattefordringar som inte är fastställda,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan

beslut fattas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

underrättelse om avvikelse från självdeklarationen aldrig skall

få sändas ut senare än en månad före taxeringsperiodens utgång

så att den skattskyldige får rimlig tid på sig att bemöta

avvikelsen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör få

anstånd med att betala den kvarskatt som kan ha blivit följden

av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där det är

uppenbart att besvär över taxeringsnämndens beslut inte kan

bifallas,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två

år och endast skall vidtas i fall av uppenbara

skatteundandraganden,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall

av uppenbara skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i

dessa fall skall sänkas till 20 %,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste

finnas.

1991/92:Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad som praktiskt

kan göras för att förbättra förutsättningarna för hederligt

företagande och arbete så att den svarta sektorn -- med

bibehållen dynamik -- kan byta färg.

1991/92:Sk810 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av rutinerna vid skatteförvaltningen.

1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot den tillfälliga handelns

bristande redovisning av skatter och sociala avgifter.

Yttrande

Skatteutskottet har inhämtat riksskatteverkets yttrande över

motion 1991/92:Sk329 om en ändring i nordiska

dubbelbeskattningsavtalet. Yttrandet har fogats som bilaga till

detta betänkande.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen nya regler för

skatteavdrag och betalning av socialavgifter. Reglerna innebär

att skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt vid

utbetalning av ersättning för arbete och betala

arbetsgivaravgifter på ersättningen knyts till mottagarens

skattsedel på preliminär skatt. Om mottagaren innehar den

skattsedel som tilldelas företagare, F-skattesedel, behöver

utbetalaren inte innehålla någon preliminär A-skatt och är inte

heller skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. I

övriga fall, dvs. om mottagaren innehar en A-skattesedel eller

inte har någon skattsedel alls, skall preliminär A-skatt

innehållas och arbetsgivaravgifter erläggas på ersättningen. Ett

undantag görs. Någon skyldighet att innehålla preliminär A-skatt

och betala arbetsgivaravgifter skall inte föreligga om utgivaren

är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen

understiger 10 000 kr. per år och inte utgör en utgift i

näringsverksamhet.

Skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt utvidgas att

gälla i princip all ersättning för arbete. Den nuvarande

begränsningen till huvudarbetsgivare tas således bort, och

preliminär skatt skall innehållas också på ersättning till

juridiska personer. Beloppsgränsen på 1 000 kr. när det gäller

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter skall i

fortsättningen gälla också för skyldigheten att innehålla

preliminär A-skatt.

F-skattesedeln tilldelas skattskyldiga som bedriver eller kan

antas komma att bedriva näringsverksamhet. Har näringsidkaren

dessutom tjänsteinkomst skall han tilldelas både en

F-skattesedel och en A-skattesedel. Övriga skattskyldiga skall

ha A-skattesedel. Om en skattskyldig har både en F-skattesedel

och en A-skattesedel gäller F-skattesedeln bara om den åberopas

skriftligen.

Juridiska personer tilldelas A- eller F-skattesedel efter

samma mönster som gäller för fysiska personer. Ett handelsbolag

måste vara registrerat för att kunna få en F-skattesedel. Om en

juridisk person har en A-skattesedel föreligger skyldighet att

innehålla preliminär A-skatt på ersättning för arbete till den

juridiska personen.

En F-skattesedel skall kunna återkallas vid missbruk. Har en

F-skattesedel återkallats på denna grund får en ny normalt inte

utfärdas förrän två år förflutit. Återkallelse kan också ske på

annan grund som t.ex. konkurs, näringsförbud, underlåtenhet att

avlämna deklaration, bristande skatte- eller avgiftsbetalning

etc.

Förslaget innehåller också särskilda regler om utvidgat

betalningsansvar för skatter och socialavgifter vid uppenbart

missbruk av en F-skattesedel eller en A-skattesedel.

Den som innehar en A-skattesedel skall kunna åläggas att själv

betala in preliminär skatt (särskild A-skatt) vid sidan av den

preliminära A-skatt som innehålls på tjänsteinkomster. Vid

beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall

hänsyn tas till sådan mervärdesskatt som den skattskyldige

redovisar i allmän självdeklaration.

De nya reglerna föreslås bli tillämpliga fr.o.m. den 1 april

1993.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot

förslaget om nya regler för skatteavdrag och betalning av

socialavgifter och tillstyrker att propositionen bifalls i denna

del.

I propositionen lägger regeringen vidare fram ett förslag som

har anknytning till de nya regler för redovisning av

mervärdesskatt som gäller sedan inkomståret 1991. Enligt dessa

skall mervärdesskatt i vissa fall redovisas i den allmänna

självdeklarationen och ingå i den slutliga skatt som debiteras

på slutskattesedeln. Uppkommer överskjutande ingående

mervärdesskatt skall denna avräknas från den slutliga skatten.

Enligt det förslag som läggs fram i propositionen skall den

avräkning av överskjutande ingående mervärdesskatt som på detta

sätt görs i slutskattesedeln kunna beaktas också vid den

beräkning av den slutliga skatten som ligger till grund för ett

beslut om förtida återbetalning av preliminär skatt.

Utskottet har inte någon invändning mot förslaget men anser

att det behöver kompletteras. I de fall då den överskjutande

ingående mervärdesskatten överstiger den slutliga skatten leder

förslaget visserligen till att all preliminär skatt normalt kan

förtidsåterbetalas, men den skattskyldiges rätt att återfå den

del av den överskjutande ingående mervärdesskatten som

överstiger den slutliga skatten kan inte tillgodoses på samma

sätt. Enligt utskottets mening bör också överskjutande ingående

mervärdesskatt som beräknas överstiga den slutliga skatten kunna

förtidsåterbetalas.

Reglerna om förtidsåterbetalning av preliminär skatt finns i

45 § 2 mom. uppbördslagen. Till momentet bör fogas ett andra

stycke där det framgår att överskjutande ingående mervärdesskatt

som beräknas överstiga den slutliga skatten kan

förtidsåterbetalas. Där bör också anges att de regler som i

övrigt gäller i fråga om förtida återbetalning av preliminär

skatt skall äga motsvarande tillämpning när det gäller

överskjutande ingående mervärdesskatt. Avsikten är att

beloppsgränsen på 500 kr. i förekommande fall skall avse det

sammantagna beloppet av preliminär skatt och överskjutande

ingående mervärdesskatt. Vidare bör preliminär skatt som

understiger 500 kr. kunna återbetalas i anslutning till en

återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt.

Återbetalning bör kunna ske först efter inkomstårets utgång. Vid

sidan av dessa ändringar krävs en justering av 27 § 2 mom.

uppbördslagen och av ikraftträdandebestämmelserna.

Riksdagen har genom ett beslut tidigare i vår (1991/92:SkU24)

gjort det möjligt att beakta överskjutande ingående

mervärdesskatt i de ärenden om förtida återbetalning av

preliminär skatt för inkomståret 1991 som nu handläggs av

skattemyndigheterna. Reglerna härom finns i lagen (1992:101) om

jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för

inkomståret 1991. Även denna lag bör kompletteras med en

bestämmelse som gör det möjligt att förtidsåterbetala

överskjutande ingående mervärdesskatt i nu avsedda fall.

Av det anförda framgår att utskottet i denna del tillstyrker

propositionen med den komplettering som redovisats och att

utskottet samtidigt föreslår att den särskilda lagen om

förtidsåterbetalning för inkomståret 1991 kompletteras på

motsvarande sätt.

I propositionen föreslås vidare att uppbördslagens bestämmelse

om att skattetabeller skall fogas till skattsedel på

preliminär A-skatt slopas. Härigenom får skattemyndigheterna

möjlighet att själva bedöma i vilken omfattning skattetabeller

bör bifogas.

I motion Sk807 -- som väckts under den allmänna motionstiden

-- av Roland Sundgren och Göran Magnusson (s) begär motionärerna

ett tillkännagivande om att skattemyndigheterna själva bör få

avgöra i vilken omfattning skattekort och skattetabeller skall

bifogas preliminärskattesedlar.

Utskottet delar bedömningen att den aktuella bestämmelsen kan

slopas och tillstyrker därför propositionen även i denna del.

Härigenom är motionen delvis tillgodosedd. Någon anledning till

ett tillkännagivande till regeringen finns det emellertid inte,

varför utskottet avstyrker motionen.

När det gäller propositionen i övrigt har utskottet inte

funnit anledning till erinran mot de förslag som läggs fram och

tillstyrker därför att de genomförs. Utskottet återkommer till

vissa lagtekniska frågor under en särskild rubrik närmast före

hemställan.

Motioner som väckts under allmänna motionstiden

Förhandsbesked

Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av

synnerlig vikt för sökanden. Gäller ansökan tillämpningen av

lagen mot skatteflykt räcker det att beskedet är av vikt för

sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas i s.k.

prejudikatsfall, dvs. om beskedet är av vikt för en enhetlig

lagtolkning eller rättstillämpning.

I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) tar motionären upp en

fråga som rör prejudikatbildningen. Enligt motionären är det

inte tillfredsställande att skattemyndigheterna driver enskilda

fall hela vägen genom länsrätt och kammarrätt och upp till

regeringsrätten med den huvudsakliga motiveringen att man vill

få till stånd ett prejudicerande avgörande. Motionären föreslår

att problemet löses genom att riksskatteverket får en möjlighet

att begära förhandsbesked hos skatterättsnämnden utan att det

finns något samband med en enskild taxering.

I motion Sk808 (yrkande 15) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att det måste finnas möjlighet

att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor.

Utskottet noterar att skatteförenklingskommittén i betänkandet

Tolkningsbesked i skattefrågor (Ds Fi 1987:1) föreslagit att

staten skall kunna ansöka om förhandsbesked i skattefrågor som

har ett mer allmänt prejudikatintresse (s.k. tolkningsbesked).

Den dåvarande rättsnämnden var knuten till riksskatteverket och

fattade beslut i riksskatteverkets namn. Kommittén föreslog

därför att ett hos riksskatteverket placerat allmänt ombud

skulle ges den formella rätten att ansöka om tolkningsbesked.

Sedan förslaget avlämnats har rättsnämnden den 1 juli 1991

brutits ut ur riksskatteverket och bytt namn till

skatterättsnämnden (prop. 1990/91:89, SkU21).

Enligt utskottets mening har frågan om ett genomförande av

skatteförenklingskommitténs förslag fått förnyad aktualitet

genom att skatterättsnämnden sedan den 1 juli 1991 har en

gentemot riksskatteverket självständig ställning. Utskottet har

inhämtat att kommitténs förslag nu är föremål för förnyade

överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att

resultatet av dessa överväganden bör avvaktas och avstyrker

motionsyrkandena med hänvisning härtill.

Antalet ledamöter i skattenämnd

I motion Sk802 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)

anför motionärerna att det föreskrivna antalet ledamöter i

skattenämnd bör ökas från 4--5 till 4--6. Motionärerna vill på

detta sätt minska risken för att nämnden inte blir beslutsför

när ledamöter uteblir utan att ha anmält förhinder. De begär ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av en utökning av

antalet ledamöter.

Enligt utskottets mening bör problemet kunna lösas på annat

sätt än genom en ökning av det antal ledamöter som kallas till

varje sammanträde. Skulle det ändå visa sig att det föreligger

ett behov av en ändring av reglerna utgår utskottet ifrån att

riksskatteverket tar de initiativ som kan anses påkallade. Någon

anledning till ett tillkännagivande till regeringen anser

utskottet inte att det finns. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Anstånd med avlämnande av allmän självdeklaration

I motion Sk803 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)

begärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn av reglerna

för anstånd med att avlämna allmän självdeklaration. Enligt

motionärerna får det stora antalet ansökningar om anstånd till

följd att i princip alla ansökningar bifalls eftersom en

granskning skulle bli alltför resurskrävande. Motionärerna anser

att detta leder till att en för stor del av deklarationerna

kommer in sent och att personalen till viss del sitter utan

material när granskningen av rörelsedeklarationer börjar i

april. Något förslag till lösning lägger motionärerna inte fram

men de anser att önskemålet bör vara att möjligheterna till

anstånd blir mindre och att tillämpningen stramas upp. De begär

därför en översyn av anståndsförfarandet.

Enligt utskottets mening bör frågor om anståndsreglernas

inverkan på skattemyndigheternas möjligheter att på ett

effektivt sätt utföra sina arbetsuppgifter i första hand bevakas

av riksskatteverket som har möjlighet att ta erforderliga

initiativ. Utskottet är inte berett att tillstyrka något

uttalande i saken och avstyrker därför motionen.

Förenklade procedurer för småföretagare

I motion Sk804 av Lennart Fremling (fp) begärs ett

tillkännagivande om att vissa förenklingar av skatteprocedurerna

för småföretagare bör genomföras. Skyldigheten att lämna

löneuppgift bör enligt motionärerna inträda vid samma nivå som

skyldigheten att lämna arbetsgivaruppgift, dvs. 1 000 kr., och

löneuppgiften kunna lämnas ända fram till den 15 februari året

efter inkomståret. När det gäller de månadsvisa

uppbördsdeklarationerna bör myndigheterna tillhandahålla en

särskild blankett för årsvis frivillig rättelse. Vid

momsredovisningen bör enligt motionären den s.k. kontantmetoden

få tillämpas i stället för bokslutsmetoden.

Utskottet har i dagarna avstyrkt ett yrkande om

kontantredovisning av mervärdesskatt med hänvisning bl.a. till

att det visat sig innebära avsevärda komplikationer att ha en

kontantmetod vid sidan av en redovisning enligt

bokföringsmässiga principer (1991/92:SkU24). Utskottet har inte

ändrat uppfattning i denna fråga.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter bygger på att

avgifterna redovisas till sina definitiva belopp månaden efter

den till vilken avgifterna hänför sig. Visar det sig i efterhand

att uppgiften är felaktig kan den rättas genom en ny deklaration

för den aktuella månaden. Något behov av en särskild blankett

för rättelse efter årets utgång bör det enligt utskottets

bedömning därför inte föreligga. När det gäller

kontrolluppgiftsskyldigheten för tjänsteinkomster bör denna

enligt utskottets mening ansluta till skattepliktsgränsen. Vad

slutligen angår förslaget om en senareläggning av sista dagen

för löneuppgiften skulle en sådan ändring, vilket motionären

också framhåller, påverka hela taxeringsprocessen. Utskottet är

mot bakgrund härav inte heller berett att tillstyrka detta

förslag.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Kontrolluppgift avseende ränteinkomster

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller

gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska

personer.

I motion Sk805 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe

Sörestedt (båda s) med en begäran om ett förslag som innebär att

skyldigheten att lämna kontrolluppgift utvidgas till räntor som

uppbärs av juridiska personer. Införandet av en sådan

uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att man

kommer till rätta med en betydande underdeklaration av

ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av yrkanden med

detta innehåll, senast i betänkandet 1990/91:SkU14, ställt sig

tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga

kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna

förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare

sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker

motionen.

Rättegångskostnader

Huvudregeln är att den skattskyldige själv skall svara för

sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt. En möjlighet

har dock införts att med statliga medel ersätta en skattskyldig

för hans eller hennes kostnader för ombud, utredning eller annat

som skäligen behövts för att ta vara på hans eller hennes rätt i

ett ärende eller ett mål om skatt, om det med hänsyn till

omständigheterna är oskäligt att han eller hon står för

kostnaderna själv (prop. 1988/89:126, SkU31).

I motion Sk808 (yrkande 4) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att den som får bifall till sina

besvär i länsrätt, kammarrätt eller i regeringsrätten måste få

full ersättning för sina rättegångskostnader.

Av de direktiv som den nya regeringen meddelat den nyligen

tillsatta parlamentariska kommittén med uppdrag att se över

rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27) framgår att

utredningsuppdraget bl.a. avser reglerna om ersättning för

rättegångskostnader och att nuvarande regler bedöms som alltför

restriktiva. När det gäller frågan om ersättning för kostnader i

skattedomstol har denna behandlats nyligen i

domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet

(SOU 1991:106). Domstolsutredningen föreslår att de särskilda

reglerna i lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål

om skatt ersätts med särskilda regler i en ny

domstolsförfarandelag. Enligt de angivna direktiven avser

regeringen att avvakta remissbehandlingen av

domstolsutredningens förslag innan ställning tas till hur

ersättningsfrågorna bör lösas. Frågor som avser ersättning för

kostnader hos myndighet tas dock upp av utredningen om

rättssäkerhet vid beskattningen.

Av det anförda framgår att dessa frågor är föremål för

regeringens uppmärksamhet och att inriktningen är att de

nuvarande reglerna skall göras mindre restriktiva. Redan

härigenom är motionen i viss mån tillgodosedd. I den mån så inte

är fallet avstyrker utskottet motionen med hänvisning till det

arbete med dessa frågor som regeringen tagit initiativ till.

Lagen mot skatteflykt

I motion Sk808 (yrkande 6) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att lagen mot skatteflykt måste

avskaffas.

Som framgår av regeringsförklaringen och av direktiven för den

parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att se över

rättssäkerheten vid beskattningen (dir. 1992:27 s. 3) har

regeringen för avsikt att senare i år lägga fram ett förslag om

avskaffande av lagen mot skatteflykt. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet detta yrkande.

Ändrad praxis m.m.

I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs

tillkännagivanden om att den som i dag vidtar en helt laglig

handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i

framtiden betraktar handlingen som olaglig (yrkande 5) och om

att det bör vara förbjudet för domstolarna att tillämpa ny

praxis i fråga om rättshandlingar som företagits före en

praxisändring (yrkande 7).

Den parlamentariska kommitté med uppgift att se över

rättssäkerheten vid beskattningen som regeringen nyligen

tillsatt har möjlighet att ta upp och överväga förändringar av

bl.a. den typ som motionärerna föreslår. Enligt utskottets

mening finns det anledning att avvakta resultatet av kommitténs

arbete. Utskottet avstyrker därför yrkandena.

Betalningssäkring

Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation

tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att

fordringen betalas på sedvanligt sätt eller kan bli föremål för

indrivning. Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring av

fordringar på skatter eller avgifter motsvarar i princip vad som

gäller för kvarstad inom civil- och straffprocessen.

I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför

motionärerna att möjligheterna att använda betalningssäkring

måste begränsas (yrkande 8), att betalningssäkring inte bör ske

för skattefordringar som inte fastställts (yrkande 9) och att

den som drabbas alltid måste höras innan beslut fattas (yrkande

10).

Även vissa frågor rörande betalningssäkringsinstitutet skall

ses över av den parlamentariska kommittén med uppgift att se

över rättssäkerheten vid beskattningen. Kommittén tar bl.a. upp

frågor med anknytning till betalningssäkring av ej fastställda

fordringar. Enligt utskottets mening bör resultatet av

utredningens arbete avvaktas, och utskottet avstyrker därför de

nu aktuella yrkandena.

Tidsgräns för meddelande om avvikelse

Av 4 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen framgår att beslut till

den enskildes nackdel inte får fattas under taxeringsperiodens

sista månad och att den skattskyldige skall underrättas om ett

sådant beslut utan dröjsmål.

I motion Sk808 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att ett meddelande om avvikelse

från självdeklaration inte bör få sändas ut senare än en månad

före taxeringsperiodens utgång så att den skattskyldige får

rimlig tid på sig att bemöta avvikelsen.

Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet tillgodosett

med reglernas nuvarande utformning. Utskottet avstyrker

yrkandet.

Anstånd med betalning av skatt

I motion Sk808 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs ett tillkännagivande om att den som överklagar ett beslut

till länsrätt automatiskt bör få anstånd med att betala den

skatt som kan ha blivit följden av taxeringsnämndens beslut med

undantag för de fall där det är uppenbart att överklagandet inte

kan bifallas.

Också reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det

uppdrag som regeringen givit kommittén för rättssäkerhet vid

beskattningen. Inriktningen är att möjligheterna till anstånd

skall förbättras. Enligt utskottets mening bör resultatet av

kommitténs arbete avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Eftertaxering och skattetillägg

Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration

eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin

taxering och den oriktiga uppgiften medfört att

taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får inte ske

om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår som

uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt

meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs skattetillägg

om skatten blivit för låg till följd av den oriktiga uppgiften.

Skattetillägg tas normalt ut med 40 % av inkomstskatten men

reduceras till 20 % om den oriktiga uppgiften kunnat rättas med

ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid

taxeringen. Skattetillägg efterges om den oriktiga uppgiften på

olika grunder bedöms som ursäktlig eller om det framstår som

uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.

I motion Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett

tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering bör

begränsas till två år och att eftertaxering endast bör få

företas i fall av uppenbara skatteundandraganden (yrkande 13).

Vidare begärs ett tillkännagivande om att skattetillägg skall

begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden och sänkas

till 20 % (yrkande 14).

Utskottet har så sent som under hösten 1991 medverkat till

uppmjukningar och tillrättalägganden av dessa regler för att på

det sättet få till stånd en mer rättvis och likformig

tillämpning (prop. 1991/92:43, SkU7). Bl.a. har en ny

eftergiftsgrund införts när det gäller skattetillägg som gör det

möjligt att väga in samtliga omständigheter och därmed få en mer

flexibel ordning. De nya reglerna tillämpas i huvudsak fr.o.m.

1992 års taxering. Utskottet anser att erfarenheten av de nya

reglerna nu bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.

Skatteundandragande

I motion Ju810 (yrkande 9) av Hans Göran Franck m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas mot den

tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter och

avgifter.

Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller

behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där

skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Det är inte minst

ur konkurrensneutralitetssynpunkt viktigt att näringsidkare som

sköter sina åligganden när det gäller skatter och avgifter inte

förlorar på detta. Utskottet utgår ifrån att regeringen noga

följer utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder

som kan anses påkallade. Något tillkännagivande till regeringen

om behovet av åtgärder torde inte vara behövligt. Utskottet

avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion Sk809 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår

motionärerna att en utredning mot skattefusk tillsätts för

att ta fram åtgärder mot det enligt motionärernas uppfattning

utbredda skattefusket. Åtgärder som bör övervägas är sänkta

skatter och avgifter, en skärpning av konkurslagen, avdragsrätt

för reparation av villa, grossistrabatter på systemet, snabb

behandling av skattefuskare etc.

Utskottet ser inte något skäl att tillsätta en särskild

utredning med denna inriktning och avstyrker därför motionen.

Misstag och fel i skattemyndigheternas handläggning

I motion Sk810 av My Persson (m) begärs ett tillkännagivande

beträffande rutinerna inom skatteförvaltningen. Enligt

motionären förekommer det att ett beslut som godkänts av den

skattskyldige inte verkställs vid taxeringen. Detta föranleder

ett enligt motionären oacceptabelt rättelseförfarande där

beslutet måste fattas på nytt. Enligt motionären kan det

misstänkas att fler missförhållanden av detta slag finns, och

motionären begär därför ett tillkännagivande om att rutinerna

bör ses över av t.ex. riksrevisionsverket.

Utskottet kan inte finna att det finns grund för ett

tillkännagivande av denna innebörd och avstyrker därför

motionen.

Gränsgångare

I motion Sk329 av Bo Arvidson och Rune Rydén (m) tar

motionärerna upp en fråga som rör beskattningen av s.k.

gränsgångare. Enligt särskilda bestämmelser i

dubbelbeskattningsavtalet med bl.a. Danmark skall en person med

stadigvarande anställning i Danmark beskattas i Sverige om han

har sin fasta bostad här och regelmässigt vistas i sin bostad.

Motsvarande gäller vid det omvända förhållandet. Eftersom lönen

utbetalas i Danmark och beskattningen skall ske i Sverige medger

nuvarande regler inte att preliminär skatt innehålls.

Gränsgångare debiteras i stället B-skatt som de själva skall

betala in. Enligt motionärerna har gränsgångarna blivit ett

problem för bl.a. kronofogdemyndigheten i Malmö. Ett antal

gränsgångare med anställning i Danmark och uppgiven bostad i

Sverige är restförda för ett sammanlagt belopp på över två

milj.kr. Utmätningsbara tillgångar saknas i Sverige, och i

Danmark kan införsel i lönen endast erhållas med 20 % av

bruttolönen. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att reglerna bör ändras så att

preliminär skatt kan innehållas av arbetsgivaren oavsett var

arbetstagaren är bosatt.

Riksskatteverket har avgivit ett yttrande i ärendet. Yttrandet

har fogats som bilaga till detta betänkande.

I sitt yttrande anför riksskatteverket bl.a. att nuvarande

regler för beskattning av arbetstagare med ankytning till mer än

ett nordiskt land förutsätter ett omfattande utbyte av

information både under inkomst- och taxeringsåret. Det har

enligt vad riksskatteverket anfört också visat sig att reglerna

är svåra att tillämpa och att de utnyttjas av vissa

skattskyldiga för att undgå skatt. Enligt riksskatteverket

skulle bestämmelser som överensstämmer med motionens syfte

innebära en reglering som är klar och lätt att tillämpa.

Riksskatteverket tillstyrker därför ett vidare utredningsarbete

med den inriktning som åsyftas i motionen.

Enligt utskottets uppfattning pekar både de förhållanden som

tagits upp i motionen och den redovisning som riksskatteverket

lämnat i sitt yttrande på att det finns ett behov av ett vidare

utredningsarbete på detta område och med den inriktning som

motionärerna åsyftar. Även om ett sådant arbete i första hand

kommer att vara inriktat på de nordiska förhållandena bör enligt

utskottets mening också behovet av en liknande samordning med

EG-länderna beaktas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av

motionen som sin mening ge regeringen det anförda till känna.

Lagregleringen

Ändringarna i 4 § 1 mom. och 12 § uppbördslagen (lagförslag 1)

och i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag 7) bör utgå och i

stället genomföras i anslutning till de ändringar i samma

paragrafer som föreslås i proposition 1991/92:150 bilaga 1.5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nya regler för skatteavdrag och

socialavgifter

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del,

2. beträffande förtida återbetalning av skatt

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:112

beslutar att överskjutande ingående mervärdesskatt skall beaktas

vid förtida återbetalning av preliminär skatt fr.o.m.

inkomståret 1992 och att överskjutande ingående mervärdesskatt

som överstiger den slutliga skatten skall kunna

förtidsåterbetalas fr.o.m. inkomståret 1991,

3. beträffande skattetabeller

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i denna del och

avslår motion Sk807,

4. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:112 i övrigt,

5. beträffande förhandsbesked

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk801 och

1991/92:Sk808 yrkande 15,

res. 1 (nyd)

6. beträffande antalet ledamöter i skattenämnd

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk802,

7. beträffande anstånd med avlämnande av allmän

självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk803,

8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk804,

res. 2 (nyd)

9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk805,

men. (v)

10. beträffande rättegångskostnader

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 4,

res. 3 (nyd)

s.y. (s)

11. beträffande lagen mot skatteflykt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 6,

s.y. (s)

12. beträffande ändrad praxis m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 5 och 7,

res. 4 (nyd)

s.y. (s)

13. beträffande betalningssäkring

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkandena 8, 9 och

10,

res. 5 (nyd)

14. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 11,

15. beträffande anstånd med betalning av skatt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 12,

res. 6 (nyd)

s.y. (s)

16. beträffande eftertaxering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 13,

res. 7 (nyd)

17. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk808 yrkande 14,

18. beträffande den tillfälliga handelns bristande

redovisning av skatter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju810 yrkande 9,

res. 8 (s)

19. beträffande en utredning mot skattefusk

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk809,

res. 9 (nyd)

20. beträffande misstag och fel i skattemyndigheternas

handläggning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk810,

21. beträffande gränsgångare

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk329 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet

av vidare utredningsarbete,

22. beträffande lagförslag

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt

dels antar de inledningsvis redovisade förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), med dels den

ändringen att 4 § 1 mom. och 12 § utgår och ingressen ändras i

enlighet härmed, dels den ändringen att 27 § 2 mom., 45 § 2 mom.

och punkt 1 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

som utskottets förslag betecknade lydelser.

Regeringens förslag Utskottets förslag

27 §

2 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig

gottskrivas:

1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild

A-skatt;

2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges

arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §;

3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har

betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts

för betalning av innehållen preliminär skatt enligt

bestämmelserna i 52 a § första stycket;

4. överskjutande 4. överskjutande

ingående mervärdeskatt; ingående mervärdeskatt i

samt den mån skatten inte

betalats ut enligt 45 § 2

mom. andra stycket; samt

5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått

överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också

gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt

enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den

skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats

här.

Regeringens förslag Utskottets förslag

45 §

2 mom. Har skattskyldig betalat preliminär skatt med belopp,

som beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt, i

förekommande fall minskad med överskjutande ingående

mervärdeskatt, med minst en femtedel av den sålunda minskade

slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av

skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande

beloppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som

anges i 68 § 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga

skatten. Då särskilda omständigheter föranleder det, får

skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd

preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte

överstiger den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall,

minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som

nyss har angivits.

Om den överskjutande

ingående mervärdeskatten

beräknas överstiga den

skattskyldiges slutliga skatt,

skall det överskjutande

beloppet efter inkomstårets

utgång på ansökan

betalas ut till den

skattskyldige. Därvid

gäller bestämmelserna i

första stycket i

tillämpliga delar.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1993. Äldre den 1 januari 1993. Äldre

bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock

i fråga om preliminär i fråga om preliminär

skatt som avser tid före skatt som avser tid före

den 1 april 1993. Vid den 1 april 1993. Vid

tillämpning av tillämpning av

bestämmelserna om bestämmelserna om

jämkning i samband med jämkning i samband med

sådan återbetalning av sådan återbetalning av

för mycket betald för mycket betald

preliminär skatt som avses preliminär skatt som avses

i 45 § 2 mom. och i 45 § 2 mom. första

anvisningarna till 45 § stycket och anvisningarna till

skall vid återbetalningar 45 § skall vid

som avser inkomståret 1992 återbetalningar som avser

hänsyn tas också till inkomståret 1992 hänsyn

överskjutande ingående tas också till

mervärdeskatt. överskjutande ingående

mervärdeskatt. De nya

bestämmelserna i 27 § 2

mom. första stycket 4 och

45 § 2 mom. andra stycket

tillämpas första

gången i fråga om

överskjutande ingående

mervärdeskatt som avser

inkomståret 1992.

2. lag om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter,

3. lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän

försäkring,

4. lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen

(1984:668) om uppbörd av

socialavgifter,

6. lag om ändring i lagen

(1990:659) om särskild

löneskatt på vissa

förvärvsinkomster,

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:101) om jämkning och

återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret

1991

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:101) om jämkning och

återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret

1991 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med

sådan återbetalning av för mycket betald preliminär skatt som

avses i 45 § 2 mom. och anvisningarna till 45 § uppbördslagen

(1953:272) skall vid återbetalningar som avser inkomståret 1991

hänsyn också tas till överskjutande ingående mervärdeskatt.

Om den överskjutande

ingående mervärdeskatten

beräknas överstiga den

skattskyldiges slutliga skatt,

skall det överskjutande

beloppet efter ansökan

betalas ut till den

skattskyldige. Därvid

gäller bestämmelserna i

45 § 2 mom.

uppbördslagen i

tillämpliga delar. Vid

gottskrivning enligt 27 § 2

mom. första stycket 4

uppbördslagen eller vid

beräkning av

ö-skatteränta enligt 69

§ 1 mom. samma lag

medräknas inte skatt som

betalats ut enligt detta

stycke.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt

uppgift på den utkom från trycket.

Stockholm den 28 april 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s),

Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl

Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl

Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Förhandsbesked (mom. 5)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hänvisning

härtill." bort ha följande lydelse:

Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en

enskilds begäran om ett hållbart besked beträffande en

skattefråga med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig

betydelse för den enskilde. Detta är inte acceptabelt. Det finns

inte några hållbara skäl för denna typ av begränsningar när det

gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet

anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla

skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening

regeringen till känna.

I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) framhåller motionären

att det inte är tillfredsställande att skattemyndigheterna

ibland driver enskilda fall hela vägen till sista instans med

den huvudsakliga motiveringen att man vill få till stånd ett

prejudicerande avgörande. Enligt motionären kan problemet lösas

genom att riksskatteverket får möjlighet att begära

förhandsbesked i sådana frågor, något som också föreslagits av

skatteförenklingskommittén i betänkandet Tolkningsbesked i

skattefrågor (Ds Fi 1987:1). Utskottet delar motionärens

bedömning och tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att riksskatteverket får möjlighet att

begära förhandbesked i skattefrågor som har ett mer allmänt

prejudikatintresse.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk801 och

Sk808 yrkande 15.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande förhandsbesked

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk801 och

1991/92:Sk808 yrkande 15 dels hos regeringen begär förslag som

innebär att riksskatteverket kan begära förhandsbesked i

rättsfrågor, dels som sin mening ger regeringen till känna att

det måste finnas möjlighet att få förhandsbesked i alla

skattefrågor.

2. Förenklade procedurer för småföretagare (mom. 8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet motionen."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns ett

behov av att förenkla och samordna olika regler om

uppgiftslämnande etc. Härigenom får företagarna möjlighet att

ägna sig åt sin egentliga verksamhet i stället för onödig

administration. Enligt utskottets bedömning skulle ett

genomförande av motionärens förslag om en gemensam gräns för

skyldigheten att lämna löneuppgift och betala

arbetsgivaravgifter och om en möjlighet att redovisa moms efter

kontantmetod innebära en stor lättnad för många företagare.

Kontant redovisning av moms har också den fördelen att den

lindrar den likviditetspåfrestning som många företagare i dag

utsätts för på grund av att kunderna dröjer med betalningen. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande förenklade procedurer för småföretagare

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk804 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om förenklade

procedurer för småföretagare.

3. Rättegångskostnader (mom. 10)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Av det anförda" och slutar med "initiativ till."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att enskilda, som

tvingas ta strid med myndigheterna därför att dessa motsätter

sig en rimlig begäran från den enskilde eller hävdar en felaktig

uppfattning, inte skall behöva stå för sina rättegångskostnader

när det till sist visar sig att de hade rätt. Med nuvarande

begränsade möjligheter att få ersättning är varje försök från en

enskilds sida att hävda en annan uppfattning än myndigheterna i

frågor som kräver att råd inhämtas från skattejurister eller

liknande ett förlustprojekt. Om möjligheten att få

domstolsprövning i skattefrågor skall vara en möjlighet för alla

måste enskilda som vinner en skatteprocess få full ersättning

för sina kostnader.

Det är bra att regeringen arbetar med frågan om en utvidgning

av möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader i

skatteprocess. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet ha som

utgångspunkt att enskilda skall ha full ersättning för sina

rättegångskostnader när de får bifall till sina besvär. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande rättegångskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att

den som får bifall till sina besvär i länsrätt, kammarrätt eller

regeringsrätten måste få full ersättning för sina

rättegångskostnader.

4. Ändrad praxis m.m. (mom. 12)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Den parlamentariska" och slutar med "därför

yrkandena." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Sk808 att

en enskild som företar en handling inte skall behöva riskera att

skattemyndigheterna i framtiden frångår den skattemässiga

bedömning av handlingen som gällde när den företogs och att det

bör införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis i fråga om

handlingar som företagits innan en praxisändring. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande ändrad praxis m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena

5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

5. Betalningssäkring (mom. 13)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Även vissa" och slutar med "aktuella yrkandena."

bort ha följande lydelse:

Genom betalningssäkring kan skattemyndigheterna frysa en

skattskyldigs tillgångar redan på grund av en misstanke om att

skattebelopp som kan komma att fastställas i framtiden inte

kommer att betalas. Ett sådant säkringsbeslut kan fattas och

verkställas utan att den skattskyldige får möjlighet att yttra

sig inför beslutet. Det har visat sig att betalningssäkringar

vidtagits på grundval av misstankar som visat sig vara obefogade

och som antagligen hade kunnat avvisas om den enskilde

tillfrågats. Utskottet anser att det finns skäl att möjligheten

att använda betalningssäkring bör begränsas, att

betalningssäkring inte bör ske i fråga om ej fastställda

skattekrav och att den som drabbas av en säkringsåtgärd alltid

måste höras innan beslut fattas. Riksdagen bör som sin mening ge

regeringen det anförda till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkandena

8, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts om betalningssäkring.

6. Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Också reglerna" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar

ett beslut till länsrätten automatiskt medges anstånd med

eventuell kvarskatt om det inte är uppenbart att besvär över

taxeringsnämndens beslut inte kan bifallas. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande anstånd med betalning av skatt

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk808 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

anstånd med betalning av skatt vid överklaganden.

7. Eftertaxering (mom. 16)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför

motionsyrkandena." bort såvitt avser eftertaxering ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är det bra att eftertaxering numera

inte får ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna

framstår som uppenbart oskäligt.

Härutöver finns det emellertid anledning att söka reducera den

tid under vilken en eftertaxering kan företas. En enskild skall

inte behöva riskera att de fem senaste årens skattebeslut

plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna. Enligt utskottets

mening bör tidsfristen för eftertaxering reduceras till två år.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande eftertaxering

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk808 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

att möjligheten att eftertaxera bör begränsas till två år.

8. Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter

(mom. 18)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet delar" och på s. 78 slutar med "därför

motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas synpunkter när det gäller

behovet av en effektiv kontroll på detta och andra områden där

skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Den ekonomiska

brottsligheten utgör ett svårt problem inom flera branscher och

från olika håll har tagits initiativ till åtgärder. Exempelvis

har LO-distriktet i sydöstra Sverige tillsammans med

skatteförvaltningen och riksdagens revisorer efter undersökning

på vissa orter kunnat konstatera att ca 90 % av den tillfälliga

handeln inte fullgör sina skyldigheter när det gäller moms och

sociala avgifter. Enligt utskottets mening bör åtgärder vidtas

för att komma till rätta med missförhållandena på detta onmråde.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande den tillfälliga handelns bristande

redovisning av skatter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

behovet av åtgärder mot den tillfälliga handelns bristande

redovisning av skatter och avgifter.

9. En utredning mot skattefusk (mom. 19)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "därför motionen."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det en mängd konkreta åtgärder

som kan vidtas för att komma till rätta med det utbredda

skattefusket. I motion Sk809 redovisas bl.a. följande åtgärder.

sänk arbetsgivaravgifterna

sänk momsen

återinför byggmomsen

ta bort taximomsen

låt reparationer av villor och bostadsrätter bli avdragsgilla

snabb behandling av företag som uppenbarligen drivs

olagligt, som inte betalar sina sociala avgifter, moms, m.m.

Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med

uppgift att ta fram förslag om vad som praktiskt kan göras för

att minska skattefusket. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande en utredning mot skattefusk

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk809 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av

en utredning med uppgift att förbättra förutsättningarna för

hederligt företagande och arbete.

Särskilt yttrande

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström

(alla s) har anfört följande.

Rättegångskostnader (mom. 10)

Ett stort antal medborgare är varje år part i ett

skatteärende. För att detta förfarande inte skall bli alltför

kostsamt bygger det på insatser från de skattskyldiga själva och

på att myndigheter och domstolar hjälper de enskilda till rätta

på olika sätt. Att införa en generell rätt till ersättning för

kostnader skulle enligt vår mening innebära en alltför stor

belastning både vad gäller kostnader och ökad komplexitet och

knappast medföra någon förbättring av de enskildas möjlighet att

ta till vara sina intressen. Det finns anledning att erinra om

att det redan i dag finns möjlighet att ersätta en enskilds

kostnad för ombud, utredning eller annat om det framstår som

oskäligt att den enskilde själv står för kostnaden. Vi avstyrker

med hänvisning härtill yrkandet om en generell rätt till

ersättning för rättegångskostnader.

Lagen mot skatteflykt (mom. 11)

Vi anser att lagen (1980:865) mot skatteflykt har en viktig

funktion att fylla när det gäller att begränsa möjligheterna

till olika former av kringgåenden. Skatteflyktsutredningen har i

sitt betänkande Ny generalklausul mot skatteflykt (SOU 1989:81)

funnit att den nuvarande lagen tillämpats i en förhållandevis

begränsad omfattning och har lagt fram ett förslag till ny lag

mot skatteflykt med en förbättrad och mer precis utformning. Med

hänsyn till att den närmare utformningen av den nya lagen bör

prövas först sedan någon erfarenhet vunnits av skattereformens

regler har den nuvarande tidsbegränsade lagen mot skatteflykt

förlängts att gälla t.o.m. 1993. Enligt vår mening finns det

inte något skäl att nu överväga att avskaffa denna lag, utan

regeringen bör i stället i god tid före 1993 års utgång lägga

fram ett förslag till ny lag mot skatteflykt så att denna kan

gälla fr.o.m. 1994. Vi avstyrker därför yrkandet om att avskaffa

lagen mot skatteflykt.

Ändrad praxis m.m. (mom. 12)

En lagregel om att domstolarna inte får tillämpa ny praxis på

redan företagna rättshandlingar skulle enligt vår mening inte

göra det enklare för de enskilda och myndigheterna att tolka och

tillämpa skattelagarna. Tvärtom kan det befaras att regeln

skulle ge upphov till en stor osäkerhet om vad som skall anses

utgöra praxis, i vilken mån en etablerad praxis kan frångås etc.

Liknande invändningar kan riktas mot yrkandet om att myndigheter

inte skall kunna frångå den bedömning av en rättshandling som

kunde förutsättas gälla när handlingen företogs. Vi avstyrker

därför dessa yrkanden.

Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)

De nuvarande reglerna innebär bl.a. att anstånd med betalning

av skatt kan medges vid överklagande om utgången är oviss.

Enligt vår mening skulle en ordning med ett näst intill

automatiskt anstånd kunna leda till att enskilda överklagar sina

taxeringsbeslut för att få anstånd med skatten. Vi avstyrker

därför yrkandet härom.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Kontrolluppgift avseende räntor (mom. 9)

Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster

underdeklareras i betydande omfattning. Det är därför angeläget

att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även

juridiska personer. Jag anser att utskottet bort tillstyrka

motion Sk805.

Rättegångskostnader (mom. 10)

Redan i dag finns möjlighet att ersätta kostnader för ombud,

utredning eller annat om det framstår som oskäligt att den

enskilde själv står för kostnaderna. Att utvidga denna möjlighet

till en allmän rätt till ersättning för rättegångskostnader

skulle enligt min mening innebära en avsevärd belastning för

taxeringsprocessen och knappast medföra någon förbättring av

möjligheterna att meddela snabba och korrekta taxeringsbeslut.

Jag är således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om

en sådan utvidgning bör avstyrkas.

Lagen mot skatteflykt (mom. 11)

Det är enligt min mening viktigt att inskärpa att

skattelagarna gäller för alla och således även för dem som har

möjlighet att genomföra olika former av avancerade förfaranden.

Här har lagen mot skatteflykt en mycket viktig funktion. Det har

emellertid visat sig att lagen har brister, och

skatteflyktsutredningen har i sitt betänkande Ny generalklausul

mot skatteflykt (SOU 1989:81) lagt fram ett förslag till ny lag

mot skatteflykt där begreppet skatteflykt definieras bättre.

Enligt min mening bör arbetet med detta förslag påskyndas så att

ett förslag kan behandlas i god tid före utgången av år 1993, då

den nuvarande lagen mot skatteflykt upphör att gälla. Jag är

således ense med utskottets majoritet om att yrkandet om ett

avskaffande av lagen mot skatteflykt bör avstyrkas.

Ändrad praxis m.m. (mom. 12)

Inte heller de yrkanden om olika former av generella regler om

att handlingar alltid skall bedömas på samma sätt och efter den

praxis som gällde när handlingen företogs utgör enligt min

mening någon framkomlig väg när det gäller att förbättra de

enskildas möjlighet att bedöma effekten ur skattehänseende av en

viss handling. Jag är därför även på denna punkt ense med

majoriteten om att dessa yrkanden bör avstyrkas.

Anstånd med betalning av skatt (mom. 15)

En ordning med ett näst intill automatiskt anstånd skulle

kunna leda till att enskilda överklagar sina taxeringar för att

få anstånd med skatten. Jag instämmer därför i utskottets

avstyrkande av detta yrkande.

Den tillfälliga handelns bristande redovisning av skatter

(mom. 18)

Jag delar de synpunkter som framförts i reservation 8.

Yrkande

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 9 bort hemställa

9. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk805 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att

kontrolluppgiftsskyldigheten utvidgas att omfatta också

juridiska personer.