Bet. 1991/92:SkU30

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU30

Lagervärdering, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion väckt med anledning av propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU30

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:86 om

ändring i reglerna för lagervärdering och avstyrker en i ärendet

väckt motion. Utskottet behandlar i sammanhanget ett antal

motioner från den allmänna motionstiden. Med anledning av en

motion föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen

om en eventuell justering i reglerna för upphovsmannakonto. I

övrigt avstyrks motionerna.

Vid betänkandet fogas nio reservationer (s, nyd) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1991/92:86 en ändring i kommunalskattelagens (1928:370) regler

för värdering av lager.

Förslaget innebär att den värdering av lagret som gjorts i

räkenskaperna skall godtas skattemässigt om värderingen inte

understiger det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkliga

värdet. Den nya bestämmelsen är avsedd att tillämpas redan

fr.o.m. 1992 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motion väckt med anledning av propositionen

1991/92:Sk26 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en återgång till de t.o.m. 1992 års taxering gällande reglerna

om underlag för värdering av pågående arbeten till fast pris.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om

möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av

företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar,

maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en

regionalpolitisk utredning.

1991/92:Sk315 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särbestämmelser för beskattning av

skogsinkomst i samband med omarrondering.

1991/92:Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av

konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel

i enlighet med vad som i motionen anförts.

1991/92:Sk320 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändring av skatteuttaget i

samband med butiksrån.

1991/92:Sk324 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen framlägger förslag om återinförande av

möjligheten till avsättning till fartygsfonder för

fiskerinäringen.

1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om egenföretagarnas beskattning.

1991/92:Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående befrielse av moms, egenavgifter och

skatt på medel, som tilltvingats genom våld (rån).

1991/92:Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändringar i lagen om upphovsmannakonto i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1991/92:Sk346 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om brutet räkenskapsår i handelsbolag och enskilda firmor.

1991/92:Sk348 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om riskkapitalförsörjning.

1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen beslutar om möjlighet för företag att avsätta

ett års vinst, dock högst 500000 kr., i en obeskattad

reservfond,

4. att riksdagen beslutar om möjlighet till

nuvärdesavskrivning för maskiner, kontorshjälpmedel och

inventarier i företag med upp till 50 anställda.

1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett slopande av SURV-systemet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en samlad översyn av

företagsbeskattningen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild

skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts.

1991/92:Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att svenska företag bör medges avdrag för

konferenser, kurser och liknande utomlands endast om det av

särskilda och sakliga skäl är motiverat att förlägga dessa

utanför Sverige.

1991/92:Sk358 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bestämmelser som ger rätt till 100%

skogsavdrag för finansiering av likvider vid omarrondering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för förrättningskostnader vid

omarrondering.

1991/92:Sk366 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av energisparfonder.

1991/92:Sk369 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring av nu gällande

skattelagstiftning i enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:Sk374 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för

kapitalförluster i samband med rån och stöld i enlighet med vad

i motionen anförts.

1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att dubbelbeskattning av aktieutdelningar

bör avvecklas.

1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Utskottet

Lagervärdering, m.m.

En viktig del av den reformering av företagsbeskattningen som

beslutades våren 1990 gällde slopandet av den generella rätten

till lagernedskrivning. Detta tillsammans med slopade eller

beskurna reserveringsmöjligheter i övrigt öppnade väg för en

kraftigt sänkt skattesats och en mer ändamålsenlig och

internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning.

Skattereformens lagervärderingsregler har en direkt koppling

till reglerna i bokföringslagen (1976:125). Lagret får enligt

huvudregeln inte åsättas ett lägre skattemässigt värde än det

högsta värde som är tillåtet enligt bokföringslagen. En kommitté

arbetar numera med att se över redovisningslagstiftningen (dir.

1991:71). Kommittén utreder bl.a. om det finns anledning att

ompröva sambandet mellan redovisning och beskattning.

Lagervärderingsreglerna finns alltså med i det arbetet.

I propositionen föreslås -- i avvaktan på resultatet av den

nämnda översynen -- att lagervärderingsreglerna justeras med

hänsyn till att det uppkommit ett tolkningsproblem. Enligt

propositionen kan en utveckling förutses där skattemyndigheter

och företag i många fall kan bli oense om vilken värdering som

kan godtas skattemässigt. Det råder olika meningar om hur

anskaffningsvärdet skall bestämmas i vissa fall. Begreppet

anskaffningsvärde i bokföringslagen är inte entydigt, och i

praxis sker en utfyllnad på grundval av vad som är god

redovisningssed. Problemet är om vissa kostnader som inte

nödvändigtvis måste ingå i anskaffningsvärdet enligt god

redovisningssed ändå skall räknas med vid den skatterättsliga

värderingen av lagret.

För att begränsa de nämnda svårigheterna föreslås i

propositionen att reglerna i stället ges innebörden att den i

räkenskaperna gjorda värdesättningen på ett lager normalt skall

användas vid beskattningen. Lagret skall dock enligt huvudregeln

inte värderas till lägre värde än det lägsta av

anskaffningsvärde och verkligt värde som dessa begrepp bestäms i

13§ andra stycket och 14§ andra stycket bokföringslagen.

Under förutsättning att ett företag har beräknat värdet på sitt

lager i enlighet med bokföringslagens bestämmelser och med

beaktande av god redovisningssed bör skattemyndigheten således i

allmänhet godta att samma värde redovisas också i deklarationen.

Frågan om hur lagerreserver skall beaktas har föranlett

särskilda svårigheter vid utformningen av de föreslagna nya

reglerna, och det har enligt propositionen inte varit möjligt

att finna en alltigenom tillfredsställande lösning. I

propositionen har man stannat för att hänsyn inte skall tas till

en reserv i vidare mån än vad som kan följa av att lagret

värderas till 97% av det samlade anskaffningsvärdet eller,

såvitt gäller djur i jordbruk och renskötsel, 85% av

produktionskostnaden eller annat tillåtet värde.

Skattereformens lagervärderingsregler skall tillämpas första

gången vid 1992 års taxering. De nya bestämmelserna föreslås få

tillämpning redan vid den nämnda taxeringen. Enligt

propositionen bör ändringarna inte annat än i undantagsfall

kunna leda till ett högre skatteuttag för de skattskyldiga. Det

kan dock enligt propositionen -- med hänsyn till de föreslagna

reglerna om lagerreserv -- inte uteslutas att ett högre

skatteuttag kan komma i fråga. Om en skattskyldig yrkar det bör

därför enligt förslaget nu gällande regler få tillämpas vid den

nämnda taxeringen. En valfrihet skall finnas även vid 1993 års

taxering.

I propositionen föreslås samtidigt att lagen om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen (1955:257) anpassas till de nya

bestämmelserna om lagervärdering.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det redan

nu, utan att översynen av sambandet mellan redovisning och

beskattning avvaktas, bör göras en lagändring för att begränsa

de tillämpningsproblem med de nya lagervärderingsreglerna som

förutses i propositionen. Det torde enligt utskottets mening

inte vara möjligt att uppnå en helt tillfredsställande lösning

genom lagstiftningsåtgärder som närmast är av provisorisk

karaktär i avvaktan på att den nämnda översynen slutförts.

Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen och

uppmärksammar om någon åtgärd är påkallad, t.ex. mot bakgrund av

redovisningsrådets rekommendationer om redovisning av varulager

och pågående tjänsteuppdrag, som dessa utformats i ett utkast

från april 1992. Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen.

Med anledning av propositionen har Hugo Hegeland i motion Sk26

yrkat på en återgång till de före skattereformen gällande

reglerna för värdering av pågående arbeten till fast pris.

Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att överväga en

återgång till gamla regler och avstyrker följaktligen motionen.

Vissa allmänna frågor om företagsbeskattningen

I motion Sk351 yrkande 7 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att

riksdagen skall uttala sig för vissa förändringar i den

allmänna inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt

motionen bör företagsbeskattningen utredas på nytt med

inriktning på ett ökat skatteuttag från företagssektorn, främst

på de större börsnoterade bolagen. Motionärerna vill också

avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv (yrkande 6) och

införa en särskild skatt på finansiella företag (yrkande 8).

Utskottet har i samband med skattereformen och senare avstyrkt

liknande yrkanden från Vänsterpartiet om en ändrad inriktning på

företagsbeskattningen i syfte att skärpa densamma. Det är i

stället angeläget att, som utskottet redovisat i betänkandet

1991/92:SkU10, utveckla det nuvarande systemet för att det skall

bli så enkelt, begripligt och överskådligt som möjligt. Den

fortsatta översynen av företagsbeskattningen kommer också att

präglas av företagsbeskattningen i andra länder, särskilt

utvecklingen inom EG. Regeringen kommer senare att lämna förslag

till riksdagen om förenklingar och förbättringar i

företagsbeskattningen. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Fi208 yrkande 17 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

begärs att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar skall

avvecklas.

Den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster är

en central fråga i det fortsatta arbetet med

företagsbeskattningen. Frågan berörs också av de beslut som kan

komma att fattas inom EG. Utskottet anser att regeringens

kommande förslag bör avvaktas och avstyrker följaktligen

motionsyrkandet.

I motion Sk348 av Hugo Hegeland (m) har tagits upp en fråga om

inkomstberäkning i aktiebolag. Enligt motionen bör förluster

på kapitalplaceringsaktier kunna kvittas även mot andra vinster

än vinster på aktier av samma slag.

Gällande regler har utformats med hänsyn till att den s.k.

genomsnittsmetoden antogs för beräkning av aktievinster.

Reglerna har en motsvarighet i de begränsningar som gäller för

avdrag för reaförluster inom hushållssektorn. Utskottet finner

inte skäl att frångå det ställningstagande i denna fråga som

gjordes vid skattereformbeslutet våren 1990. Utskottet avstyrker

motionen.

Frågan om beskattningen av enskild näringsverksamhet har

tagits upp i motion Sk328 yrkande 19 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s). Enligt motionen skall ett reformerat system för

egenföretagarnas beskattning vara neutralt i förhållande till

andra företagsformer och beskattningen av löntagare och inte

heller leda till ökade möjligheter till skatteplanering.

Ett förslag om ändrade skatteregler fr.o.m. den 1 januari 1993

för enskild näringsverksamhet och handelsbolag har lagts fram i

betänkandet SOU 1991:100 Neutral företagsbeskattning.

Betänkandet bereds i regeringskansliet med sikte på en

proposition till riksdagen under hösten 1992. Riksdagen kommer

alltså inom en relativt nära framtid att få ta ställning till

hur nya regler för beskattning av enskild näringsverksamhet bör

vara utformade. Utskottet anser att regeringens kommande förslag

bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

Enligt motion Sk346 av Margit Gennser (m) bör den i samband

med skattereformen slopade möjligheten för handelsbolag och

enskilda firmor att använda sig av brutet räkenskapsår åter

införas.

Som framgått av vad utskottet anfört tidigare i betänkandet

ser en särskild utredning över frågor om redovisning och

beskattning. Brutet räkenskapsår behandlas i det sammanhanget.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen.

I några motioner har väckts förslag som gäller utvidgade

möjligheter till resultatutjämning och fondering i

näringsverksamhet. Enligt motion Sk324 av Nic Grönvall (m) bör

fartygsfonder för fiskerinäringen åter införas i skattesystemet.

Enligt motion Sk350 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

bör företag få möjlighet att sätta av en årsvinst, dock högst

500000 kr., till en obeskattad reservfond. Karin Starrin (c)

yrkar i motion Sk366 om inrättande av energisparfonder efter

mönster av tidigare investeringsfonder.

Den reformerade företagsbeskattningen bygger på sänkt

skattesats i förening med slopade eller inskränkta

reserveringsmöjligheter. Intresset av att kunna spara vinstmedel

för olika ändamål underlättas rent allmänt för närvarande av

systemet med skatteutjämningsreserv. I avvaktan på den fortsatta

översynen av företagsbeskattningen är det inte möjligt att ta

ställning till hur finansieringen av kapitalkrävande

investeringar, som t.ex. fartyg, skall behandlas i ett förändrat

system. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund de i motionerna

Sk324, Sk350 yrkande 3 och Sk366 framförda förslagen om nya

resultatutjämningsmöjligheter.

Upphovsmannakonto

I motion Sk333 av Hans Göran Franck och Maj Britt Theorin

(båda s) yrkas att medel som satts in på upphovsmannakonto skall

kunna flyttas över till annan bank utan att detta skall medföra

beskattning som för uttag från kontot.

En motsvarande justering gjordes för några år sedan i fråga om

medel på skogskonto. Ändringen syftade till att undanröja

eventuella olägenheter med att vara bunden till en bank. Härvid

framhölls skogskontots förhållandevis långa omloppstid, tio år.

Upphovsmannakontot har i likhet med skogskontot behållits i det

reformerade skattesystemet. Även om omloppstiden för ett

upphovsmannakonto är väsentligt kortare än för skogskonto, finns

det enligt utskottets mening anledning att pröva om en möjlighet

att byta bank utan skattekonsekvenser skall införas även för

innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet anser det vara

lämpligt att regeringen gör denna prövning. Detta bör enligt

utskottets mening ges regeringen till känna med anledning av

motionen.

Förlust vid rån eller stöld

I tre motioner begärs ett klarläggande angående bl.a.

avdragsrätten vid förlust av pengar vid rån och andra

tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk320 av Ingbritt Irhammar

(c), Sk332 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) och

Sk374 av Göran Hägglund (kds).

Skatteutskottet har vid behandling av liknande motioner för

några år sedan inte varit främmande för att nuvarande regler kan

behöva omprövas. Vid behandlingen av frågan våren 1991 (bet.

1990/91:SkU30) konstaterade utskottet att regeringsrätten i en

dom godtagit avdrag för pengar som förlorats vid rån i

bankverksamhet. Även om det torde kunna förväntas att avdrag

skall kunna medges enligt nuvarande regler även i andra

näringsverksamheter än bankverksamhet ansåg utskottet att

tillämpningen av reglerna fortfarande måste anses som oklar.

Utskottet uttalade att detta förhållande på nytt aktualiserade

frågan om en lagändring borde genomföras. Utskottet förutsatte

att regeringen skulle uppmärksamma de uppkommande

skatteproblemen och, om det behövdes, i lämpligt sammanhang

återkomma till riksdagen i frågan.

Utskottet utgår ifrån att dess tidigare uttalande beaktas i

samband med den översyn av olika skattefrågor som pågår.

Utskottet anser det därför inte vara nödvändigt med ett

tillkännagivande till regeringen och avstyrker motionerna Sk320,

Sk332 och Sk374.

Avskrivning

I motion Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (båda fp)

återkommer motionärerna till ett tidigare prövat förslag om en

regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivning i

stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och

inventarier.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt

motsvarande motionsyrkanden. Utskottet vidhåller det tidigare

ställningstagandet och avstyrker motionen.

I motion Sk350 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

hemställs om införande av nuvärdeavskrivning för maskiner,

kontorshjälpmedel och inventarier i företag med upp till 50

anställda.

Ett förslag om nuvärdeavskrivning har lagts fram under

utredningsarbetet till skattereformen. Förslaget har varit

föremål för ytterligare utredning. Ett definitivt

ställningstagande får ske inom ramen för den fortsatta översynen

av företagsskattefrågorna. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill det i motionen väckta yrkandet om rätt till

nuvärdeavskrivning för vissa företag.

Konferenser, deklarationshjälp

I motion Sk353 av Leif Marklund m.fl. (s) yrkas att företag

bör få avdrag för konferenser, kurser och liknande i

utlandet endast om det av särskilda och sakliga skäl är

motiverat att förlägga dessa utanför Sverige.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om begränsad

avdragsrätt för utbildning, kurser och konferenser utomlands.

Ett sådant avdragsförbud skulle fungera som ett konkurrensskydd

för den svenska konferensnäringen gentemot utlandet och komma i

konflikt med den senast i den reviderade finansplanen uttalade

målsättningen om skärpt konkurrenstryck i den svenska ekonomin.

Utskottet anser att det heller inte är möjligt med en sådan

begränsning på grund av Sveriges internationella åtaganden.

Oavsett om en konferens etc. äger rum här i landet eller

utomlands är det dock viktigt att skattemyndigheternas kontroll

är effektiv och att de ingriper i den mån det förekommer

nöjesinslag i en omfattning som aktualiserar

beskattningsåtgärder. Riksskatteverket har i den handledning som

sammanställts till ledning för taxering och utbildning inom

skattemyndigheterna berört hur skattemyndigheterna bör hantera

sådana kontrollfrågor. Utskottet förutsätter att regeringen är

uppmärksam på om det kan behövas ytterligare åtgärder för att

stävja ett eventuellt missbruk av reglerna. Utskottet finner

emellertid för närvarande inte något behov av uttalande från

riksdagens sida.

Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga

om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill

utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn

av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att

överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för

att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler

som gäller för förrättningar inom Sverige. Utskottet anser även

här att det inte finns behov av åtgärder från riksdagens sida.

Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motion

Sk353.

Enligt motion Sk369 av Rune Thorén (c) bör det göras en

översyn av skattelagstiftningen i syfte att få likformiga

avdragsregler i fråga om kostnader för deklarationshjälp och

advokatkostnader. Utskottet vill framhålla att avdragsfrågan

prövas utifrån den allmänna principen om vilka kostnader som är

nödvändiga för intäkternas förvärvande och bibehållande. Det

finns inga särskilda regler som i detta hänseende gör skillnad

mellan olika typer av näringsverksamhet. Utskottet avstyrker

motionen.

Skogsbeskattning

I motion Sk315 yrkar Lennart Fremling (fp) att

skogsavdraget skall omfatta likvider som betalas för att

finansiera omarrondering. Ulf Björklund (kds) yrkar i motion

Sk358 yrkande 1 att skogsavdrag skall kunna medges med upp till

100% av likvider vid omarrondering.

Enligt gällande regler kan fysiska personer göra skogsavdrag

med sammanlagt 50% av skogens anskaffningsvärde. För juridiska

personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det årliga

avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli högre,

men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) får inte

överstiga 50% av anskaffningsvärdet för

rationaliseringsförvärvet. Skatteutskottet har vid upprepade

tillfällen avstyrkt yrkanden om att höja avdragsutrymmet.

Utskottet har inte funnit skäl att ändra detta ställningstagande

och avstyrker motionsyrkandet.

I motion Sk358 har också tagits upp en tidigare behandlad

fråga om direktavdrag för förrättningskostnader vid

omarrondering (yrkande 2). Gällande regler innebär att

lantmäterikostnaderna vid ett rationaliseringsförvärv räknas in

i underlaget för skogsavdrag. Detta innebär att avdrag för

sådana kostnader kan medges mot skogsinkomster med 50% av den

totala kostnaden. Mot bakgrund av att frågan aktualiserats av

fastighetsbildningskostnadsutredningen i betänkandet SOU 1990:9,

som för närvarande bereds i regeringskansliet, anser utskottet

det inte vara motiverat med ett tillkännagivande till

regeringen. Motionen avstyrks därför.

I motion Sk318 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (båda

c) begärs en utredning av konsekvenserna av friare användning

av skogskontomedel. Motionärerna vill utreda konsekvenserna av

att skogskontomedel skulle få användas för att investera i nya

näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats. Motionärerna

anser att frågan har särskilt intresse i en situation där det

råder brist på riskkapital och att det även finns

regionalpolitiska aspekter.

En användning av skogskontomedel på det sätt motionärerna vill

uppnå skulle innebära en helt ny typ av reserveringsform som

inte har mycket gemensamt med skogskontot i dess nuvarande

utformning. Utskottet har i annat sammanhang under våren

behandlat frågor om att allmänt förbättra tillgången på

riskvilligt kapital och förutsättningarna för nyföretagande.

Utskottet har hänvisat till den beredning av dessa frågor som

pågår i regeringskansliet. Utskottet avstyrker motionärernas

förslag om en särskild utredning i fråga om användningen av

skogskontomedel.

I motion Jo316 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c)

hemställs om direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.

Skogsvägar (och täckdikningar) kan enligt gällande regler

normalt skrivas av med 10% årligen på anskaffningsvärdet,

vilket medger snabbare avskrivning än för andra markanläggningar

(5%). Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang ta

ställning till frågan om eventuella förändringar i avdraget.

Frågan kan överblickas bättre när utredningen av de

skogspolitiska frågorna är klar. Utskottet förutsätter att

regeringen följer upp frågan och avstyrker med hänvisning

härtill motion Jo316 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagervärdering

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:86,

2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk26,

res. 1 (nyd)

3. beträffande den allmänna inriktningen av

företagsbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkandena 6--8,

men. (v)

4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi208 yrkande 17,

res. 2 (nyd)

5. beträffande inkomstberäkning i aktiebolag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk348,

6. beträffande enskild näringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 19,

res. 3 (s)

7. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk346,

8. beträffande fartygsfonder

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk324,

res. 4 (nyd)

9. beträffande obeskattad reservfond

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk350 yrkande 3,

res. 5 (nyd)

10. beträffande energisparfonder

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk366,

11. beträffande upphovsmannakonto

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk333 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

möjlighet för innehavare av upphovsmannakonto att utan

skattekonsekvenser flytta kontot till annan bank,

12. beträffande förlust av pengar vid rån

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk320, 1991/92:Sk332

och 1991/92:Sk374,

res. 6 (nyd)

13. beträffande snabbare avskrivning i stödområden

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk307,

14. beträffande nuvärdeavskrivning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk350 yrkande 4,

res. 7 (nyd)

15. beträffande konferenser, kurser och liknande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk353,

res. 8 (s)

16. beträffande kostnader för deklarationshjälp, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk369,

17. beträffande skogsavdraget

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk315 och

1991/92:Sk358 yrkande 1,

18. beträffande förrättningskostnader vid omarrondering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk358 yrkande 2,

19. beträffande användning av skogskontomedel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk318,

20. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo316 yrkande 2,

res. 9 (nyd)

21. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar

de vid proposition 1991/92:86 fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen.

Stockholm den 21 maj 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre

Palm (s) och Fredrik Reinfeldt (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Värdering av vissa pågående arbeten (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Med anledning" och slutar med "följaktligen

motionen" bort ha följande lydelse:

De nya reglerna för värdering av fastprisarbeten krånglar till

deklarationsarbetet, särskilt för små företag med liten

administration. Att gå tillbaka till de gamla reglerna, som

yrkas i motion Sk26, kanske kan vara en lösning. Enligt

utskottets mening bör regeringen undersöka hur skattereglerna

skall göras enklare och återkomma till riksdagen med ett

förslag.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande värdering av vissa pågående arbeten

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk26 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya

regler för pågående arbeten till fast pris.

2. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Den ekonomiska" och slutar med "följaktligen

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till den ekonomiska krisen är det under de närmaste

åren viktigare än på mycket länge att det finns ett starkt

intresse för företagande och att sätta i gång nya verksamheter.

Det är viktigt att skattereglerna utformas för att tillgodose

detta, bl.a. så att tillgången på riskvilligt kapital kan öka.

En bra åtgärd på skatteområdet är att avveckla den

dubbelbeskattning som nu sker av företagens vinster. Utskottet

tillstyrker följaktligen förslaget i motion Fi208 yrkande 17.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi208 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör avvecklas.

3. Enskild näringsverksamhet (mom. 6)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Ett förslag" och slutar med "följaktligen

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

En skattemässig likformighet mellan olika företagsformer är

ett viktigt mål för en reformering av beskattningen av enskild

näringsverksamhet. Men det är också viktigt att en rationell

skattemodell för företagare inte bidrar till ökade

skatteskillnader mellan företagare och löntagare. Regeringen

arbetar för närvarande med ett förslag till riksdagen om en

reformerad beskattning av egenföretagare. Utskottet anser att

riksdagen bör klargöra att den inte kan acceptera att

reformeringen leder till ökade möjligheter till skatteplanering

och omotiverade skattelättnader för enskilda näringsidkare utan

hänsyn till verksamhetens omfattning, ägarens engagemang i

företaget och dess investerings- och konsolideringsbehov. En

reformering av egenföretagarnas beskattning måste också ta

hänsyn till krav på en rättvis fördelning mellan löntagare och

egenföretagarna. Det är även viktigt att ta hänsyn till de

statsfinansiella kraven för att upprätthålla välfärden.

Utskottet tillstyrker förslaget om ett tillkännagivande av

ovan angiven innebörd i den socialdemokratiska motionen Sk328

yrkande 19.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande enskild näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om egenföretagarnas beskattning.

4. Fartygsfonder (mom. 8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att utskottets yttrande i fråga om fartygsfonder bort

ha följande lydelse:

Kapitalbildningen inom fiskerinäringen skulle underlättas av

att en reserveringsmöjlighet liknande tidigare fartygsfonder

infördes. Regeringen bör lägga fram ett förslag till riksdagen

som ger näringen bättre reserveringsmöjligheter än för

närvarande. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av

motion Sk324.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande fartygsfonder

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk324 som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

reserveringsmöjligheter i fiskerinäringen.

5. Obeskattad reservfond (mom. 9)

Peter Kling (nyd) anser

dels att utskottets yttrande i fråga om obeskattad

reservfond bort ha följande lydelse:

Som komplement till de förslag Ny demokrati har för att

stimulera riskkapitalbildningen förordas i motion Sk350 att

företag skall ha rätt att sätta av ett års vinst, dock högst

500000 kr. i en obeskattad reservfond. Utskottet biträder

detta förslag. Ett lagförslag härom bör utarbetas av regeringen

och skyndsamt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:

9. beträffande obeskattad reservfond

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 3

hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om rätt att göra

avsättning i enlighet med motionen.

6. Förlust av pengar vid rån (mom. 12)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Skatteutskottet har" och slutar med "och Sk374" bort

ha följande lydelse:

En bank har redan av regeringsrätten fått rätt att dra av för

rånade pengar. Samma rätt bör naturligtvis tillkomma andra

näringsidkare som blir utsatta för rån. Eftersom problemet

fortfarande inte är klargjort i praxis bör det göras en

lagändring så att oklarheterna försvinner. Regeringen bör få i

uppdrag att lägga fram ett sådant förslag.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:

12. beträffande förlust av pengar vid rån

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk320,

1991/92:Sk332 och 1991/92:Sk374 hos regeringen begär förslag

till klara regler i fråga om avdragsrätten, m.m.

7. Nuvärdeavskrivning (mom. 14)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Ett förslag" och slutar med "vissa företag" bort ha

följande lydelse:

Det förslag Ny demokrati lagt fram om nuvärdeavskrivning i

företag med upp till 50 anställda bör genomföras med förtur.

Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett

lagförslag.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:

14. beträffande nuvärdeavskrivning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk350 yrkande 4

hos regeringen begär förslag till lagstiftning om

nuvärdeavskrivning i enlighet med motionen.

8. Konferenser, kurser och liknande (mom. 15)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Oavsett om" och slutar med "motion Sk353" bort ha

följande lydelse:

Det är dock viktigt, att företagens utbildning, kurser och

konferenser i så stor utsträckning som möjligt förläggs till

Sverige. Därför måste skattemyndigheterna i likhet med vad som

sker i vissa EG-länder intensifiera sina kontroller av sådan

verksamhet som förlagts till utlandet för att kunna ingripa i

den mån det förekommer nöjesinslag i en omfattning som

aktualiserar beskattningsåtgärder. Detta bör med anledning av

motionen ges regeringen till känna.

Vid behandlingen av motionen har i utskottet även väckts fråga

om skattereglerna för utlandstraktamente. Beträffande detta vill

utskottet hänvisa till att utredningen om förenkling och översyn

av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir. 1992:3) har att

överväga bl.a. ändringar i reglerna om utlandstraktamenten för

att uppnå närmare överensstämmelse med grunderna för de regler

som gäller för förrättningar inom Sverige. Utredningen bör

enligt utskottets mening behandla skattereglerna för

utlandstraktamenten med förtur. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa:

15. beträffande konferenser, kurser och liknande

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk353 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

intensifierad skattekontroll och beskattningen av

utlandstraktamenten.

9. Skogsbilvägar (mom. 20)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Skogsvägar" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Företagsekonomiskt är byggande av skogsbilvägar i de flesta

fall en mycket lönsam investering. Då skogsvårdsavgiften

avskaffas ökas dessutom skogsägarnas möjligheter att

egenfinansiera vägbyggandet. Markägarna bör stimuleras till att

samverka över ägogränserna vid byggande av skogsbilvägar. Med

någon form av samrådsförfarande i kombination med direktavdrag

för investeringar i byggande av skogsbilvägar skulle

incitamenten att samarbeta vara sådana att bristfälligt

planerade vägbyggen inte görs och att standarden hålls uppe på

en rimlig nivå, vilket i sin tur skonar miljön och stödjer

skogsnäringen. Utskottet tillstyrker yrkande 2 i motion Jo316 om

att det bör införas ett direktavdrag för skogsbilvägar.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:

20. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo316 yrkande 2

hos regeringen begär förslag om införande av direktavdrag för

investeringar i skogsbilvägar.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Översyn av företagsbeskattningen

Sverige har en av OECD:s lägsta bolagsskatter. Det är

emellertid en defensiv industri- och näringspolitisk strategi

att söka trygga den ekonomiska tillväxten genom en låg

bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet av

en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och

inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar

därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.

En ny samlad översyn av hela företagsbeskattningen bör därför

genomföras. Den grundläggande uppgiften för en sådan utredning

skall vara att se över det totala skatteuttaget från

produktionen så att företagsbeskattningen utformas efter en

samlad fördelnings- och näringspolitisk bedömning.

Vänsterpartiet anser att det genomsnittliga skatteuttaget från

företagssektorn bör ökas, och då främst på de större

börsnoterade företagen.

Skattesystemet skall vara enkelt och motverka inlåsningar av

kapital i företag, liksom snedvridningar av satsningar i

industri och övrigt näringsliv. Av dessa skäl bör det

komplicerade SURV-systemet avvecklas. Översynen skall omfatta

alla skatter och avgifter som har betydelse för skatteuttaget på

produktionen, alltså även löneskatter, indirekta skatter och

avgifter.

I ett hänseende är det angeläget att åtgärder vidtas omgående

på grundval av ett redan genomfört utredningsarbete. Det gäller

förslaget i SOU 1990:46 om en särskild skatt på finansiella

tjänster. Regeringen bör direkt lägga fram ett förslag om en

särskild skatt på finansiella tjänster på grundval av

betänkandet. Skattesatsen på de finansiella företagen skall dock

som förordas i motionen bestämmas till 6%.

Enskild näringsverksamhet, konferenser och kurser

Jag biträder reservationerna 3 och 8 (s) rörande dessa frågor.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

3 borde ha hemställt:

3. beträffande den allmänna inriktningen av

företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande

6--8 som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om en

samlad översyn av företagsbeskattningen samt hos regeringen

begär att den lägger fram ett förslag om en särskild skatt på

finansiella tjänser i enlighet med motionen.