Bet. 1991/92:SkU5

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU05

Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:50 om

en sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.

De motioner som väckts med anledning av propositionen avstyrks

av utskottet.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer, två särskilda

yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1991/92:50 att riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt.

Förslaget innebär att mervärdeskatten på livsmedel, hotell-

och restaurangtjänster samt personbefordran sänks till 18%

fr.o.m. den 1 januari 1992 och att skatten bibehålls på 25%

för övriga varor och tjänster. Vidare undantas vissa tjänster

avseende kinematografisk film, förvaltning av värdepappersfonder

samt tillhandahållande av vissa livräddningsfartyg från

skatteplikt.

Lagförslaget har följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 2-7

Motionerna

1991/92:Sk5 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar sänka hotell- och restaurangmomsen

till den nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87 %,

2. att riksdagen beslutar sänka momsen på personbefordran

inkl. skidliftar till 6 %,

3. att riksdagen beslutar sänka momsen på camping,

entréavgifter till parker och nöjesanläggningar till 6 %,

4. att riksdagen beslutar att moms på cirkus, folkets park och

liknande anläggningar sätts till 6 %,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att svensk turistnäring får lika

förmånliga spelregler som våra konkurrentländer.

1991/92:Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen av

skattereformen och behoven av framtida internationell anpassning

av mervärdeskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vissa fartyg för livräddning,

3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:50 såvitt avser

hotelltjänster, camping, personbefordran, värdepappersfonder,

kinematografisk film och vissa fartyg för livräddning.

1991/92:Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en allmän höjning av alkoholpriserna med 7

%.

1991/92:Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående ytterligare sänkt mervärdeskatt på

livsmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående priskontroll i samband med sänkt

mervärdeskatt på livsmedel och vissa andra tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående överläggningar mellan livsmedels-

och motsvarande branschföreträdare samt regeringen i syfte att

garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form av sänkta

konsumentpriser,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslag till

statens pris- och konkurrensverk i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare

anslag till riksskatteverket i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående turistnäringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv

personbefordran.

Utskottet

Allmänt

Riksdagen fattade våren 1990 beslut om en tillfällig höjning

av mervärdeskatteuttaget (prop. 1989/90:150, bilaga 4, FiU40).

Skatteuttaget höjdes från 23,46% till 25% under tiden den 1

juli 1990--den 31 december 1991. I enlighet med detta beslut

återgår således mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari

1992. Riksdagen har härefter, i juni 1991, hemställt att

regeringen lägger fram ett förslag som innebär att den generella

sänkningen av mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari 1992

omvandlas till en sänkning av mervärdeskatten för livsmedel och

serveringstjänster till 18% (1990/91:FiU30).

I propositionen lägger regeringen fram det av riksdagen

beställda förslaget om sänkt mervärdeskatt på livsmedel och

serveringstjänster. I propositionen föreslås vidare att den

lägre mervärdeskatten skall omfatta även hotell, camping, resor

och skidliftar. Härutöver föreslås vissa ändringar när det

gäller biograffilm, värdepappersfonder och livräddningsfartyg.

Bibehållen generell mervärdeskattesats och sänkt mervärdeskatt

på livsmedel, m.m.

I propositionen föreslås att skattesatsen för livsmedel sänks

till 18% för livsmedel samtidigt som den generella

mervärdeskattesatsen bibehålls vid 25%. Enligt förslaget skall

den lägre skattesatsen inte gälla för vatten från vattenverk,

spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror. Av praktiska skäl

föreslås dock att den lägre skattesatsen skall få gälla för

alkoholdrycker som tillhandahålls på restaurang.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget

och tillstyrker propositionen i denna del.

I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett

uttalande om framtida sänkningar av mervärdeskatten på

livsmedel. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att det bör övervägas hur

utrymme kan skapas för ytterligare sänkningar av mervärdeskatten

på livsmedel under budgetåret 1992/93.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl att söka skapa

utrymme för en sänkning av mervärdeskatten, och i propositionen

aviseras också en redovisning av riktlinjer för en EG-anpassning

av skatterna. Det framgår att en svensk EG-anslutning bl.a.

kräver en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten. I

vilken takt och i vilken form sänkningarna bör genomföras i

framtiden och om sänkningarna bör vara generella eller selektiva

är det inte meningsfullt att nu uttala sig om. Mot den

bakgrunden och med hänsyn till de arbetsuppgifter som åligger

skatteutskottet är utskottet inte berett att tillstyrka det

begärda tillkännagivandet utan anser att den aviserade

redovisningen av riktlinjer för EG-anpassningen av de svenska

skatterna nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Sk8

yrkande 1.

I motion Sk7 hemställer Karin Israelsson och Rune Thorén (båda

c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

alkoholskatten bör höjas så mycket att alkoholpriserna

stiger med 7%.

Frågan om alkoholbeskattningens utformning har setts över av

alkoholskatteutredningen som i betänkandet Alkoholbeskattningen

(SOU 1992:52) lagt fram förslag om förändringar. Utredningen

föreslår att dryckesskatten skall beräknas endast på dryckens

alkoholhalt och efter en progressiv skala. Vidare förordar

utredningen att en enhetlig skattemodell skall gälla för alla

alkoholdrycker. Förslaget har remissbehandlats. Enligt vad

utskottet inhämtat är utredningens förslag för närvarande

föremål för överväganden inom regeringskansliet. Det är enligt

utskottets mening rimligt att regeringens ställningstagande nu

avvaktas, varför utskottet avstyrker motion Sk7.

Hotell- och restaurangtjänster, camping, resor, skidliftar,

m.m.

I propositionen föreslår regeringen vidare att den nya lägre

skattesatsen skall gälla också för hotell- och

restaurangtjänster, camping, resor och skidliftar.

I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att propositionen

avslås i denna del. Motionärerna motsätter sig de föreslagna

skattesänkningarna med hänvisning till det statsfinansiella

läget och till att NUTEKs utvärdering av skattereformens

effekter för turistnäringarna ännu inte givit något underlag för

säkra slutsatser. De hemställer vidare att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att den utvärdering av

skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och att

behovet av en anpassning till Europa bör studeras noga innan

några ändringar aktualiseras. Den föreslagna sänkningen av

mervärdeskatten för restaurangtjänster godtas av motionärerna

som ett led i sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel.

I motion Sk5 framhåller Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att det

ökade mervärdeskatteuttaget lett till en kraftig nedgång för

turistnäringarna. Motionärerna hemställer att mervärdeskatten

bestäms till 6% för resor, camping, cirkus och entréavgifter

till parker och nöjesanläggningar, inkl. Folkets park och

liknande anläggningar. Skattesatsen för hotell- och

restaurangtjänster bör enligt motionärerna bestämmas till

12,87%, dvs. den nivå som gällde före den 1 januari 1990.

Slutligen yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att mervärdeskatten för turistnäringarna

måste anpassas till internationell nivå så att dessa näringars

konkurrenskraft återställs.

I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) hemställer motionärerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

turistnäringens negativa trend bör brytas genom att

mervärdeskatten på kollektiva resor slopas helt samt att NUTEK

bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ytterligare förslag

som syftar till att stärka turistnäringens konkurrenskraft.

Enligt utskottets mening har kostnaderna för att turista i

Sverige ökat väsentligt genom att mervärdeskatteuttaget på

hotell- och restaurangområdet höjts och genom att skatteplikt

införts för camping, inrikes resor och skidliftar. Kostnaden för

resor inom landet är av avgörande betydelse för turistnäringen,

i synnerhet när det gäller turismen i fjällvärlden och övrig

glesbygd.

Den ökade kostnaden för att turista i Sverige har medfört att

den svenska turistnäringen fått svårare att hävda sig i

konkurrensen med andra länder. I Europa är det vanligt med

differentierade skatter på hotell- och restaurangtjänster. För

resor gäller en lägre skattesats i flera länder i Europa, och

skidliftar mervärdebeskattas över huvud taget inte i Norge,

Finland, Frankrike m.fl. länder med vilka Sverige

konkurrerar om vinterturismen.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden

skäl att låta den lägre mervärdeskattesatsen för livsmedel

omfatta även hotell- och restaurangverksamhet, camping, inrikes

resor och skidliftar. Härigenom uppnås också en kostnadssänkning

för kollektivtrafiken. De förslag om längre gående sänkningar

som läggs fram i motion Sk5 är enligt utskottets mening inte

förenliga med en ansvarsfull budgetpolitik.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i nu

behandlade delar och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del

samt motion Sk5 yrkandena 1--4. Härav följer också att utskottet

inte är berett att tillstyrka ett tillkännagivande om att några

ändringar inte skall företas i avvaktan på att skattereformen

utvärderas. Utskottet avstyrker således även motion Sk6 yrkande

1.

När det gäller frågan om framtida skatteförändringar på

turistområdet vill utskottet framhålla att utrymmet

för att genomföra skattesänkningar inom ramen för en ansvarsfull

budgetpolitik är begränsat och att prioriteringar därför måste

göras även i fortsättningen. De skattesänkningar som utskottet

nu tillstyrkt innebär i viss mån en anpassning av

turistnäringens mervärdeskatt till vad som gäller i Europa. Det

är emellertid inte bara turistnäringens skatter som behöver

anpassas. Inför Sveriges anslutning till EG måste bl.a. en

betydande sänkning av den generella mervärdeskatten ske. Som

utskottet redan framhållit framgår det av propositionen att

regeringen senare kommer att redovisa riktlinjer för en

Europa-anpassning av skatterna. Eftersom regeringen således är

medveten om de aktuella frågeställningarna är det enligt

utskottets mening inte motiverat med uttalanden till regeringen

i denna fråga. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk5

yrkande 5 och Sk8 yrkandena 6 och 7.

Prisövervakning och kontroll, m.m.

I motion Sk8 yrkar Lars Werner m.fl. (v) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att prisutvecklingen i berörda

branscher bör följas i särskild ordning av statens pris- och

konkurrensverk (SPK) och att överenskommelser bör träffas med

branschföreträdarna för att garantera ett fullt prisgenomslag.

Enligt motionärerna bör riksdagen hos regeringen begära förslag

om anslag till SPK för detta ändamål. Vidare bör riksdagen

begära förslag om anslag till riksskatteverket för de kostnader

för kontroll- och informationsverksamhet som den differentierade

mervärdeskatten medför.

Det är enligt utskottets mening viktigt att den lägre

mervärdeskatten kommer konsumenterna till del i form av en sänkt

prisnivå. Utskottet utgår ifrån att regeringen genom SPK följer

utvecklingen noggrant i de berörda branscherna och vidtar de

åtgärder som kan anses påkallade. Någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen föreligger enligt utskottets

mening inte, och utskottet avstyrker därför motion Sk8 yrkandena

2 och 3.

När det gäller anslagen till statens pris- och

konkurrensverk och riksskatteverket bör det ankomma på

regeringen att ta de initiativ som kan anses nödvändiga.

Utskottet avstyrker även motion Sk8 yrkandena 4 och 5.

Värdepappersfonder

Enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall det för

varje värdepappersfond finnas ett fondbolag som förvaltar

fondens tillgångar. För denna tjänst erlägger fonden en avgift

till bolaget. Mervärdeskattelagens bestämmelser har tolkats så

att dessa avgifter inte omfattas av undantaget från skatteplikt

för bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel.

Frågan är för närvarande föremål för prövning i

skatterättsnämnden.

I propositionen föreslås att undantaget för bank- och

finansieringstjänster samt värdepappershandel skall

omfatta också förvaltning av värdepappersfonder.

I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna

om avslag på propositionen i denna del med hänvisning till bl.a.

statsfinansiella skäl.

Enligt utskottets mening var en av utgångspunkterna vid

utformningen av undantaget från skatteplikt på bankområdet att

uppnå konformitet med vad som gäller inom EG. I EGs sjätte

mervärdeskattedirektiv finns ett uttryckligt undantag för

förvaltningstjänster avseende värdepappersfonder, och detta

direktiv är sedan den 1 januari 1990 bindande för samtliga

medlemsstater. Av konkurrensneutralitetsskäl bör enligt

utskottets uppfattning en motsvarande bestämmelse införas i den

svenska mervärdeskattelagen.

Den nya regeln kan träda i kraft först den 1 januari 1992.

Detta innnebär att fondbolagens förvaltning under år 1991, med

den angivna tolkningen av bestämmelserna, varit skattepliktig.

Det kan ifrågasättas om inte åtgärder bör vidtas för att

kompensera de skattskyldiga fondbolagen som drabbats av denna

ettåriga skatteplikt. En sådan åtgärd bör i så fall vara

inriktad på att kompensera värdepappersfonderna för den

mervärdeskattekostnad som uppkommit. Härigenom kommer

kompensationen spararna till del.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har

enligt 76§ mervärdeskattelagen en möjlighet att vid synnerliga

skäl medge nedsättning av eller befrielse från mervärdeskatt.

Enligt vad utskottet inhämtat kan de aktuella fondbolagen väntas

begära prövning av frågan om en eventuell befrielse enligt detta

lagrum. Utskottet utgår ifrån att frågan kommer att underställas

regeringen. Med hänsyn till att frågan om en skattebefrielse

således med all sannolikhet kommer att prövas av regeringen

anser sig utskottet inte nu behöva vidta någon åtgärd i syfte

att kompensera värdepappersfonderna för denna kostnad utan

avvaktar i denna del regeringens prövning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu

är i fråga och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del.

Sjöräddningssällskapets fartyg

I propositionen föreslås att det tidigare gällande

kvalificerade undantaget för livräddningsfartyg som

tillhandahålls Sjöräddningssällskapet återinförs.

I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) avslag på

propositionen och hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den nuvarande ordningen med ett

särskilt statsbidrag till Sjöräddningssällskapet som

kompensation för kostnaden för mervärdeskatt på

livräddningsfartyg bör behållas.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att i detta

fall ett särskilt undantag i mervärdeskattelagstiftningen är att

föredra framför den nuvarande ordningen med statsbidrag som söks

varje år. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och

avstyrker motion Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del.

Utskottet återkommer nedan till en justering av lagtexten.

Biograffilm

I propositionen föreslås att textsättning m.m. av biofilmer

undantas från skatteplikt för att komma till rätta med den

konkurrenssnedvridning som uppstått genom att film som

behandlats utomlands kan importeras mervärdeskattefritt.

I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna

om avslag på propositionen i denna del med hänvisning bl.a. till

statsfinansiella skäl.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning i denna

fråga. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion

Sk6 yrkande 3 i denna del.

Lagförslaget, m.m.

Som framgått ovan under rubriken Sjöräddningssällskapets

fartyg är avsikten att livräddningsfartyg skall ha samma

skattebefrielse som före den 1 januari 1991. Bestämmelsen i 2§

mervärdeskattelagen om teknisk skattskyldighet för den som

tillhandahåller livräddningsfartyg bör därför återinföras.

Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med denna

komplettering.

Slutligen utgår utskottet ifrån att bestämmelsen i

anvisningarna till 14§ mervärdeskattelagen som reglerar de

fall då ett gemensamt vederlag erläggs för skattepliktiga och ej

skattepliktiga varor eller tjänster skall äga motsvarande

tillämpning när vederlag avser varor eller tjänster för vilka

olika skattesats gäller.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bibehållen generell mervärdeskattesats och

sänkt mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del,

2. beträffande framtida sänkningar av mervärdeskatten på

livsmedel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkande 1,

s.y. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

3. beträffande alkoholskatten

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk7,

res. 1 (s)

s.y. 2 (c, kds)

4. beträffande restauranger

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och

avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del,

res. 2 (nyd) - delvis

5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och

avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och

yrkande 3 i denna del och motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 och

yrkande 3 i denna del,

res. 2 (nyd) - delvis

res. 3 (s)

6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i denna del

och yrkande 4,

res. 2 (nyd) - delvis

7. beträffande framtida skatteförändringar för

turistnäringarna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk5 yrkande 5 och

1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7,

res. 2 (nyd) - delvis

s.y. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

8. beträffande prisövervakning och kontroll

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2 och 3,

res. 4 (s)

9. beträffande anslag till SPK och RSV

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4 och 5,

men. (v) - delvis

10. beträffande värdepappersfonder

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och

avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del,

res. 5 (s) - delvis

11. beträffande biograffilm

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och

avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del,

res. 5 (s) - delvis

12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och

avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,

res. 6 (s)

13. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att

ingressen och 2§ erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 8, 13 och 17§§ samt anvisningarna

till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande

lydelse.

Härigenom föreskrivs att 2, 8, 13 och 17§§ samt

anvisningarna till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2§

Skattskyldig är den som Skattskyldig är den som

inom landet i yrkesmässig inom landet i yrkesmässig

verksamhet omsätter 1) verksamhet omsätter 1)

skattepliktig vara eller skattepliktig vara eller

tjänst, 2) vara eller tjänst, 2) vara eller

tjänst som anges i 8§, tjänst som anges i 8§,

9, 12, 14 och 16. 9, 12, 14, 16 och 20.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet

omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket

genom export. Skattskyldig är också i de fall som anges i 60§

den som importerar tjänst.

Skattemyndigheten kan efter ansökan av fastighetsägare besluta

att denne skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller

delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör

fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i

verksamhet som medför skattskyldighet. Detsamma gäller vid

uthyrning åt staten eller en kommun, även om uthyrningen sker

för verksamhet som inte medför skattskyldighet. Vad som har

sagts om uthyrning tillämpas även i fråga om upplåtelse av

bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i tredje stycket eller del därav

utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den

tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter

enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten besluta

att den som påbörjat verksamhet skall vara skattskyldig redan

innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket

föreligger.

Stockholm den 28 november 1991

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Alkoholskatten (mom. 3)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har

dels anfört följande:

Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken

som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och

få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför

viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att

prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för

andra konsumtionsvaror.

Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen

på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till

18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till

stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.

Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén

(båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att

sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås.

Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.

Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra

en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka

konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt

bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag

med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande

Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).

Vad vi anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande alkoholskatten

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk7 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

alkoholskatten.

2. Turistnäringarna (mom. 4, mom. 5, mom. 6, mom. 7 och mom.

13)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Sverige bedriver turistpolitik som är precis tvärtemot vad man

borde göra. Staten momsbefriar importen (resor utomlands), och

momsbelägger exporten (utländska turister som reser i Sverige).

Turistnäringen sysselsätter i Sverige 235000 personer i

21000 företag. Omsättningen är ca 100 miljarder kronor, varav

17 miljarder utgör export, dvs. vad utländska turister spenderar

i Sverige. Det motsvarar inte mindre än 80% av svenska

bilexporten. Turistbranschen sysselsätter framför allt kvinnor

(70%), ungdomar och deltidsarbetare.

Sverige har efter skatteomläggningen världens högsta moms på

turisttjänster. Normalmomsen i våra europeiska konkurrentländer

är 7% på hotell, 10% på restaurang och 6% på

personbefordran. Den höga svenska turistmomsen leder till

svårigheter för turistindustrin, med både regionalpolitiska och

arbetsmarknadsmässiga följdverkningar. Det innebär också en svår

belastning för bytesbalansen. Resevalutaunderskottet var 15,6

miljarder 1989 och 18,8 miljarder 1990. I riksbankens/

konjunkturinstitutets prognos för 1992 blir underskottet 30

miljarder kronor.

Omsättningen i restaurangbranschen minskade 1990 med 13% och

är nu 27% lägre än 1989, året före skattereformen. Prognosen

för 1991 visar på en minskning med 15%. Sedan tiden före

skattereformen kommer den totala minskningen att hamna mellan 25

och 30%. Sålda rumsnätter på hotell och andra

boendeanläggningar har minskat med ca 10% under 1991, och

beläggningen har sjunkit till rekordlåga 40-procentsnivån.

Campingen har hittills tappat 20% sedan 1989.

Liftanläggningarnas omsättning har minskat med 13% trots

bättre snötillgång än tidigare år. Resandet inom Sverige

minskade med 15% under första halvåret 1991. Utlandsresandet

ökade däremot med 3% under samma tid.

Även de svenska konferensarrangörerna lägger i allt större

utsträckning sina konferenser på utländska hotell, t.o.m. de

arrangörer som äger egna konferensanläggningar i Sverige.

I debatten har felaktigt påståtts att lågkonjunkturen varit

den största orsaken till branschens problem. Lågkonjunkturer

påverkar i normala fall privatresandet positivt. Konsumenterna

skjuter på köp av kapitalvaror i början på en lågkonjunktur.

Pengarna läggs i stället på upplevelsebetonad konsumtion och då

framför allt på resor. I Norge ökade turismen detta år med 9%

och i Danmark med 10%, trots likvärdigt väder och konjunktur.

För att återställa konkurrenskraften för svensk turistindustri

måste turistmomsen anpassas till internationell nivå.

Staten, företagen och de anställda har förlorat stora belopp

på turistmomsen. Alltså skulle man vinna motsvarande belopp om

den togs bort. Det brådskar dock. Allt fler företag slås ut och

arbetslösheten stiger. Den i motionen föreslagna sänkningen

motsvarar i och för sig ett skatteuttag på 4600 milj.kr.

Sänkningen leder dock till ökad köpkraft och därmed konsumtion

men också till att fler svenskar turistar i Sverige i stället

för i utlandet. Dessutom kommer fler utländska turister till

Sverige. I skatt och sociala avgifter på de anställdas löner får

staten in 1100 milj.kr. per 10000 anställda. Men än en gång,

statens inkomster skulle bli högre om denna turistmoms

sänktes. Det vore en lönsam affär för alla parter.

Vi förordar att hotell- och restaurangmomsen sänks till den

nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87% och att

momsen på personbefordran inkl. skidliftar sänks till 6%. Moms

på camping liksom moms på entréavgifter till parker och

nöjesanläggningar sänks till 6%. Denna momssats skall

självfallet gälla även för cirkus, folkets park och liknande

anläggningar vilka i dag är momsbefriade.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi

anfört om vikten av att svensk turistnäring får lika förmånliga

spelregler som våra konkurrentländer.

dels vid moment 4, moment 5, moment 6, moment 7 och moment

13 i motsvarande del hemställt

4. beträffande restauranger

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i

denna del och med anledning av proposition 1991/92:50 i denna

del beslutar att mervärdeskatten för restauranger skall vara

12,87%,

5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i

denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, med anledning av

proposition 1991/92:50 i denna del och med avslag på motion

1991/92:Sk6 yrkande 1 och yrkande 3 i denna del beslutar att

mervärdeskatten för hotell skall vara 12,87% och för camping,

resor och skidliftar 6%,

6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i

denna del och yrkande 4 beslutar

dels att mervärdeskatten för cirkus skall vara 6%,

dels att verksamheten i nöjesparker, folkets park och

liknande anläggningar skall anses som yrkesmässig även om den

bedrivs av en allmännyttig ideell förening,

7. beträffande framtida skatteförändringar för

turistnäringarna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 5 och

med anledning av motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om vikten av

att svensk turistnäring får lika förmånliga spelregler som i

våra konkurrentländer,

13. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd härav ändrar och kompletterar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att anvisningarna till

2§, punkt 7 av anvisningarna till 8§ samt 13§ erhåller

följande som reservanternas förslag betecknade lydelser samt att

ingressen ändras i enlighet härmed.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

Anvisningar

till 2§

1. Verksamhet anses som -- -- -- han frånträder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet Som yrkesmässig verksamhet

räknas inte omsättning räknas inte omsättning

av vara eller tjänst i en av vara eller tjänst i en

av en ideell förening av en ideell förening

bedriven verksamhet, när bedriven verksamhet, när

inkomsten därav utgör inkomsten därav utgör

sådan inkomst av sådan inkomst av

näringsverksamhet för näringsverksamhet för

vilken föreningen är vilken föreningen är

frikallad från frikallad från

skattskyldighet enligt 7§ 5 skattskyldighet enligt 7§ 5

mom. lagen om statlig mom. lagen om statlig

inkomstskatt. inkomstskatt. Det anförda

gäller inte om verksamheten

avser folkets park eller

liknande anläggning.

2. Med omsättning förstås -- -- -- som ombesörjer

försäljningen.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7. Undantaget från

skatteplikt enligt 8§ 5

gäller a) upplåtelser

------ framförande, d)

konserter samt cirkus-,

biograf-, teater-, opera-,

balett- och därmed

jämförliga

föreställningar, e)

biblioteksverksamhet ------

föremål för

utställning.

7. Undantaget från

skatteplikt enligt 8§ 5

gäller a) upplåtelser

------ framförande, d)

konserter samt biograf-,

teater-, opera-, balett- och

därmed jämförliga

föreställningar, e)

biblioteksverksamhet ------

föremål för

utställning.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

13§

Skatten utgår med 25 Skatten utgår med 25

procent av procent av

beskattningsvärdet. Skatten beskattningsvärdet. Skatten

utgår dock med 18 procent utgår dock med 18 procent

av beskattningsvärdet av beskattningsvärdet

för 1) för omsättning och

serveringstjänster, 2) import av sådana livsmedel

rumsuthyrning i och livsmedelstillsatser som

hotellrörelse eller avses i 1§ livsmedelslagen

liknande verksamhet samt (1971:511) med undantag för

upplåtelse av campingplats a. vatten från vattenverk

och motsvarande i b. spritdrycker, vin och

campingverksamhet, 3) starköl som

personbefordran utom sådan tillhandahålls av det

befordran där resemomentet detaljhandelsbolag som avses i

är av underordnad 15§ andra stycket lagen

betydelse, 4) transport i (1977:293) om handel med

skidliftar samt 5) drycker samt c. tobaksvaror,

omsättning och import av med 12,87 procent av

sådana livsmedel och beskattningsvärdet för

livsmedelstillsatser som avses 1) serveringstjänster, 2)

i 1§ livsmedelslagen rumsuthyrning i

(1971:511) med undantag för hotellrörelse eller

a. vatten från vattenverk liknande verksamhet, med 6

b. spritdrycker, vin och procent av

starköl som beskattningsvärdet för

tillhandahålls av det 1) personbefordran utom

detaljhandelsbolag som avses i sådan befordran där

15§ andra stycket lagen resemomentet är av

(1977:293) om handel med underordnad betydelse, 2)

drycker samt c. tobaksvaror. transport i skidliftar, 3)

cirkusföreställningar

och entréavgifter till

parker och andra

nöjesanläggningar, 4)

upplåtelse av campingplats

och motsvarande i

campingverksamhet.

3. Hotell, camping, resor och skidliftar (mom. 5 och mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har

dels anfört följande:

Som framgår av vad vi anfört i reservation 4 är åtgärden att

sänka mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster en del

i en större prispressaraktion som den tidigare

socialdemokratiska regeringen lagt fram. Vi står således bakom

propositionens förslag i denna del.

Regeringen lägger emellertid fram förslag om att den lägre

skattesatsen skall omfatta också hotell, camping, resor och

skidliftar. Det främsta motivet för dessa förslag anges vara

deras avgörande betydelse för turistnäringen. För statskassan

innebär regeringens alla förslag ett nettobortfall på ca 1,4

miljarder kronor. Hur detta skall finansieras redovisas över

huvud taget inte i propositionen.

I samband med skattereformen har NUTEK fått i uppgift att noga

följa reformens effekter för turistnäringen. Av de preliminära

studier som hittills har presenterats kan för närvarande inga

säkra slutsatser dras. Man kan dock inte utesluta att höjningen

av mervärdeskatten kan ha haft viss betydelse för

turistnäringens nuvarande problem.

För att kunna dra några säkra slutsatser avseende

skattereformens effekter för turistnäringen och andra branscher

är det nödvändigt att reformen har fungerat en längre period.

Bl.a. är det fortfarande svårt att avgöra vilka effekter

inkomstskattesänkningarna kan få för människors framtida

konsumtionsbeteende. Det är också viktigt att veta vilken

betydelse lågkonjunkturen samt de senaste årens väderlek har

haft för turistnäringens situation.

Det finns också anledning att befara att ett utvidgande av

differentierad mervärdeskatt till ytterligare områden får

till följd att kraven på ytterligare undantag ökar. En sådan

utveckling skulle innebära ökade statsfinansiella problem liksom

en ytterligare urholkning av skattereformens principer.

I propositionen aviserar regeringen att den avser att

återkomma med riktlinjer för en Europaanpassning av

skatterna. Regeringen säger att en betydande sänkning av den

generella mervärdeskatten måste ske inför den svenska

EG-anslutningen.

Vi anser också att det är angeläget att noga studera vilka

effekter den ökade internationaliseringen och ett svenskt

EG-medlemskap kan få för de svenska skatterna. Vi anser

emellertid att det för närvarande inte finns någon anledning

att, innan en sådan noggrann studie gjorts, sänka skatten utöver

vad som föreslagits för livsmedels- och serveringstjänster.

Då det gäller mervärdeskatten kan det på goda grunder antas

att EG-länderna endast kommer att bestämma miniminivåer för

skattesatserna. Det kommer också att vara möjligt att göra

undantag från sådana bestämmelser. Några bindande regler för

skatterna inom EG kan knappast bli aktuella inom de närmaste

åren.

Det kan däremot finnas skäl att noga studera de behov av

anpassning som följer av integreringen av ekonomierna i Europa.

Det gäller såväl gränshandelns utveckling som andra

konkurrenspåverkande effekter. Innan sådana studier gjorts bör

de svenska skattesatserna i olika avseenden ligga fast på de

nivåer som beslutats i samband med skattereformen.

Med hänsyn till det ovanstående anser vi att det för

närvarande inte finns tillräckliga skäl för ytterligare undantag

från principen om en likformig mervärdeskatt. Den utvärdering av

skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och

behoven av en internationell anpassning utredas innan förslag

till eventuella ändringar aktualiseras.

Vi avstyrker propositionen såvitt nu är i fråga. Vad ovan

anförts om den fortsatta uppföljningen av skattereformen och

behoven av en framtida internationell anpassning av

mervärdeskatten bör riksdagen med bifall till motion Sk6 yrkande

1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 och moment 13 i motsvarande del

hemställt

5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar

att riksdagen

dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna

del avslår proposition 1991/92:50 i denna del och motion

1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i

denna del,

dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om den

fortsatta uppföljningen av skattereformen och behoven av en

framtida internationell anpassning av mervärdeskatten,

13. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt på så sätt att 13§ erhåller följande som

reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

13§

Skatten utgår med 25procent Skatten utgår med 25procent

av beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.

Skatten utgår dock med 18 Skatten utgår dock med 18

procent av procent av

beskattningsvärdet för beskattningsvärdet för

1) serveringstjänster, 2) 1) serveringstjänster, 2)

rumsuthyrning i omsättning och import av

hotellrörelse eller sådana livsmedel och

liknande verksamhet samt livsmedelstillsatser som avses

upplåtelse av campingplats i 1§ livsmedelslagen

och motsvarande i (1971:511) med undantag för

campingverksamhet, 3) a. vatten från vattenverk

personbefordran utom sådan b. spritdrycker, vin och

befordran där resemomentet starköl som

är av underordnad tillhandahålls av det

betydelse, 4) transport i detaljhandelsbolag som avses i

skidliftar samt 5) 15§ andra stycket lagen

omsättning och import av (1977:293) om handel med

sådana livsmedel och drycker samt c. tobaksvaror.

livsmedelstillsatser som avses

i 1§ livsmedelslagen

(1971:511) med undantag för

a. vatten från vattenverk

b. spritdrycker, vin och

starköl som

tillhandahålls av det

detaljhandelsbolag som avses i

15§ andra stycket lagen

(1977:293) om handel med

drycker samt c. tobaksvaror.

4. Prisövervakning och kontroll (mom. 8)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har

dels anfört följande:

Åtgärden att sänka mervärdeskatten på livsmedel och

serveringstjänster är en del i en större prispressaraktion

som den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram.

Stabiliseringsavtalen på arbetsmarknaden är utformade för att

återställa konkurrenskraft och trygga sysselsättningen. Genom

stabiliseringsavtalen kan den allmänna kostnadsnivån pressas

och priserna stabiliseras. Syftet är att löntagarna skall få

reallöner i stället för inflationslöner.

Genom en stram finanspolitik av den socialdemokratiska

regeringen har räntorna kunnat pressas tillbaka, vilket också

bidrar till kostnadspress i både produktions- och

konsumtionsled. Knytningen av den svenska kronan till den

europeiska ECU-n innebar en ytterligare åtgärd för att

stabilisera ekonomin. Efter denna åtgärd föll räntorna

ytterligare.

Maten är en av de tyngsta utgiftsposterna för hushåll med små

eller medelstora inkomster. Matpriserna har särskild betydelse

när det gäller att bryta inflationsförväntningarna och undvika

kompensationskrav. Under sommaren och hösten 1991 har också

prisökningarna varit små inom detaljhandeln, särskilt gäller

detta livsmedelshandeln.

Genom den livmedelspolitiska reformen samt justeringarna av

gränsskyddet bör matpriserna kunna sänkas ytterligare. För att

befästa denna utveckling för lägre matpriser lades förslaget om

att sänka matmomsen. Samtidigt föreslog den socialdemokratiska

regeringen att en särskild priskommission, med uppgift att

bevaka prisutvecklingen, skulle tillsättas. Därigenom skapas

garantier för att skattesänkningen verkligen kommer

konsumenterna till del.

Mot denna bakgrund anser vi att sänkningen av mervärdeskatten

för livsmedel och serveringstjänster samt en skattesats om 25%

för övriga varor och tjänster är väl motiverad och kan inrymmas

i en ansvarsfull finanspolitik.

När riksdagen våren 1991 begärde en sänkning av momsen på mat

angavs att en förstärkt prisövervakning av statens pris- och

konkurrensverk bör ske för att säkerställa att

skattesänkningarna kommer konsumenterna till del. Trots detta

berör regeringen inte med ett ord denna fråga.

Enligt vår mening bör riksdagen nu klargöra att åtgärder måste

vidtas för att säkra ett fullt prisgenomslag.

Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med

livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt

att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få

fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske

inom de andra branscher där momsen sänks.

Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning

följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande

branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en

sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och

konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela

året 1992.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande prisövervakning och kontroll

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts

angående priskontroll och överläggningar med branschföreträdare

i syfte att garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form

av sänkta konsumentpriser.

5. Värdepappersfonder och biograffilm (mom. 10, mom. 11 och

mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har

dels anfört följande:

Med hänvisning till vad vi anfört i reservation 3 hemställer

vi att propositionen avslås även i dessa delar.

dels vid moment 10, moment 11 och moment 13 i motsvarande

del hemställt

10. beträffande värdepappersfonder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i

denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

11. beträffande biograffilm

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i

denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

13. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt på så sätt att de föreslagna ändringarna i

anvisningarna till 8§ utgår.

6. Sjöräddningssällskapets fartyg (mom. 12 och mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har

dels anfört följande:

Den verksamhet som Sjöräddningssällskapet bedriver är av

mycket stor betydelse för den svenska sjöfarten.

Sjöräddningssällskapet bör därför genom statsbidrag kompenseras

för de ökade kostnader som momsen på livräddningsfartyg leder

till. Riksdagen har också så sent som i våras fattat beslut som

innebär att ett sådant bidrag skall utgå.

Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att nu ändra

beslutet om att Sjöräddningssällskapets mervärdeskattekostnader

skall täckas genom ett statsbidrag och avstyrker därför

propositionen även i denna del.

Vad vi anfört om Sjöräddningssällskapet bör ges regeringen

till känna.

dels vid moment 12 och moment 13 i motsvarande del

hemställt

12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och

yrkande 3 i denna del

dels avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts om livräddningsfartyg,

13. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt på så sätt att den föreslagna ändringen i 8§

utgår.

Särskilda yttranden

1. Framtida skattesänkningar för livsmedel och turism (mom. 2

och mom. 7)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) har anfört följande:

Vi kan inte ställa oss bakom den motivering som utskottets

majoritet angivit för att avstyrka yrkandena om framtida

sänkningar av skatten på livsmedel och inom turistnäringarna.

Enligt vår mening borde utskottet ha avstyrkt yrkandena med

hänvisning till att det inte är rimligt att ta ställning för

olika former av framtida skatteförändringar innan den pågående

utvärderingen av skattereformens effekter hunnit ge ett underlag

för slutsatser och innan effekterna av den ökade integreringen

av ekonomierna i Europa hunnit studeras.

2. Alkoholskatten (mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför:

Prisinstrumentet är en av hörnstenarna för att nå den av

riksdagen beslutade målsättningen att fram till år 2000 sänka

alkoholkonsumtionen med minst 25%. Skatten på alkohol har inte

höjts sedan våren 1990, vilket innebär en relativ prissänkning.

Denna förstärks genom momssänkningen på restaurangtjänster.

Vi delar därför uppfattningen i motion Sk7 att alkoholskatten

bör höjas. Det är dock rimligt att frågan prövas i pågående

budgetarbete och att alkoholskatteutredningens förslag om

möjligt vägs in. Då vi förutsätter att regeringen kommer med

förslag om justering av alkoholbeskattningen i

budgetpropositionen avstår vi från att nu yrka bifall till

motionen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Framtida sänkningar av momsen på livsmedel

Regeringens förslag skiljer sig från vänsterpartiets förslag

från januari 1991 genom att regeringen föreslår att den

generella momssänkningen skall tas ut på såväl livsmedel som en

rad andra tjänster. Vänsterpartiet hade föredragit att den

generella momssänkningen i sin helhet hade tagits ut på

livsmedel då detta hade möjliggjort en större sänkning på

livsmedlen till 15%.

Skatteutskottets majoritet anför i betänkandet att man

instämmer i regeringens bedömning om att en svensk EG-anslutning

bl.a. kräver en betydande sänkning av den generella

mervärdeskatten. Utskottet anför vidare att det nu inte är

meningsfullt att uttala sig om sänkningarna bör vara generella

eller selektiva.

Vänsterpartiet har inte ställt sig bakom den svenska ansökan

om medlemskap i EG. Vänsterpartiet menar att Sverige oavsett

medlemskap i EG eller ej skall driva en skattepolitik utformad

efter Sveriges behov och intressen. Ståndpunkten att Sverige

måste sänka sin mervärdebeskattning i "betydande omfattning" vid

ett eventuellt medlemskap i EG kan med skäl ifrågasättas. Detta

understryks bl.a. av det faktum att EG-landet Danmark i november

1991 fattat beslut om att höja sin mervärdebeskattning från 22

till 25%.

Vänsterpartiet var det första riksdagsparti som ställde krav

på slopad eller reducerad moms på livsmedel. Vi noterar med

glädje att regeringen nu lägger förslag om sänkt moms på mat.

Detta är en seger för en stor opinion och en framgång för

konsumenterna.

Å andra sidan argumenterar regeringen inte för fördelarna med

sänkt matmoms. Regeringen nöjer sig i stället med att konstatera

att riksdagen begärt förslag om sänkt moms på livsmedel. Detta

gör att det kan sättas i fråga om regeringen tror på sitt eget

förslag.

Vänsterpartiet har länge drivit kravet på sänkt matmoms i

fullt medvetande om att ett genomförande av förslaget kräver tid

och aktiva insatser från samhället. I annat fall kan den sänkta

matmomsen komma andra än konsumenterna till godo. Beslutet om

sänkt matmoms borde därför ha fattats redan under vårriksdagen

så att handeln och skattemyndigheterna etc. haft bättre tid att

förbereda skatte/prissänkningen.

Det bör nu övervägas hur utrymme kan skapas för ytterligare

sänkt matmoms under budgetåret 1992/93. En sådan åtgärd kräver

dock en samlad bedömning och bör därför redovisas i samband med

statsbudgeten för 1992/93.

Vad jag anfört om ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Alkoholskatten

Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken

som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och

få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför

viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att

prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för

andra konsumtionsvaror.

Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen

på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till

18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till

stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.

Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén

(båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att

sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås.

Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.

Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra

en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka

konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt

bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag

med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande

Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).

Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som sin

mening ge regeringen till känna.

I reservation 1 yrkar utskottets s-ledamöter att riksdagen som

sin mening ger regeringen det anförda till känna. Jag

framställer därför inte något särskilt yrkande i denna del utan

kommer att ansluta mig till reservation 1.

Framtida skattesänkningar för turistnäringarna

Turistnäringen är en viktig bransch, inte minst vad gäller

möjligheterna till rekreation inom landet, och av stor betydelse

för Sveriges bytesbalans. För att bryta den negativa trend som

råder fordras en rad åtgärder. En sådan vore att slopa momsen på

kollektivresande. Det fordras därtill ytterligare satsningar,

och däribland kan åtgärder på skattesidan övervägas.

I vilken omfattning detta kan ske och finansieras bör

övervägas samlat i särskild ordning. NUTEK fick i samband med

skatteomläggningen i uppdrag att följa momsbreddningens

konsekvenser för turistnäringen. Denna utvärdering pågår för

närvarande, och preliminära resultat föreligger som pekar på en

väsentlig nedgång. Utvärderingen bör därför ges i uppdrag att

prioritera att lägga fram förslag till åtgärder i syfte att

stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft.

Vad ovan anförts om slopad moms på kollektiv personbefordran

och om turistnäringen bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Prisövervakning och kontroll

Ett problem är att sänkt matmoms skulle kunna utnyttjas av

tillverkare, grossistled och livsmedelskedjor för att höja deras

vinstmarginaler. En sänkt matmoms bör därför kombineras med

andra åtgärder. På kort sikt gäller det att förstärka

prisövervakningen bl.a. genom statens pris- och konkurrensverk.

På längre sikt gäller det strukturreformer inom hela

livsmedelskedjan och en hårdare konkurrenslagstiftning. Med en

sådan politik kan matpriserna pressas ned, och de svenska

hushållens kostnader kommer i bättre jämvikt med omvärldens

prisnivåer.

I propositionen sägs ingenting om hur regeringen avser att

bidra till att momssänkningen verkligen fullt ut leder till

sänkta matpriser och motsvarande på andra områden. Detta är en

uppenbar brist. Det öppnar för tolkningen att regeringen inte

skulle känna sig besvärad av en sådan utveckling. Tvärtom så

skulle frånvaron av påtagliga prissänkningar kunna användas som

bevis för att sänkt matmoms inte är en effektiv metod för att

pressa ned matpriserna.

Regeringen menar att konsumenterna enskilt och på marknaden

skall sköta den priskontroll som erfordras för att

momssänkningen på mat fullt ut skall slå igenom på

livsmedelspriserna. Naturligtvis fordras aktiva

konsumentinsatser, men de torde inte garantera en önskvärd

utveckling. Mot detta talar bl.a. de monopol- och

oligopolstrukturer som råder inom den svenska

livsmedelsbranschen. Mot en sådan konsumentkontroll talar vidare

regeringens förslag till att mjuka upp prisinformationslagen, se

proposition 1991/92:55.

Representanter för regeringen har dessutom gjort uttalanden

som tyder på att regeringen inte avser att föja upp vissa av de

förslag som ställts av konkurrensutredningen och som avser

åtgärder att stärka konkurrensen inom livsmedelsbranschen.

ICA-förbundet har i ett pressmeddelande uttalat att förbundet

avser att tillämpa prisstopp i butikerna under perioden 1

december 1991--28 februari 1992. Detta i avsikt att garantera

att momssänkningen går direkt till konsumenterna. ICA-förbundets

initiativ är ett steg i rätt riktning, men det kan inte ersätta

åtgärder från statsmakternas sida.

Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med

livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt

att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få

fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske

inom de andra branscher där momsen sänks.

Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning

följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande

branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en

sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och

konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela

året 1992.

Vad som ovan anförts angående priskontroll och överläggningar

med branschföreträdare i syfte att garantera att sänkt moms

fullt ut slår igenom i form av sänkta konsumentpriser, bör

riksdagen med bifall till motion Sk8 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

I reservation 4 yrkar utskottets s-ledamöter bifall till dessa

båda yrkanden. Jag framställer därför inte något särskilt

yrkande i denna del.

Anslag till SPK och RSV

Regeringen bör återkomma till riksdagen med begäran om medel

till statens pris- och konkurrensverk för en uppföljning av den

sänkta momsen.

Likaledes bör riksskatteverket ges extra anslag för det

informations- och kontrollarbete som krävs då momsen sänkts för

vissa branscher och tjänster. Även i denna del bör regeringen

återkomma med ett förslag.

Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2, 7 och 9 borde ha hemställt:

1. beträffande framtida sänkningar av momsen på livsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående

ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel,

7. beträffande framtida skattesänkningar för

turistnäringarna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6

och 7 och med anledning av motion Sk5 yrkande 5

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts angående turistnäringen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv

personbefordran,

9. beträffande anslag till SPK och RSV

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4

och 5

dels hos regeringen begär förslag om anslag till statens

pris- och konkurrensverk i enlighet med vad ovan anförts,

dels hos regeringen begär förslag om ytterligare anslag

till riksskatteverket i enlighet med vad ovan anförts.