Bet. 1991/92:SkU6

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU06

Skatt på etanol, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1991/92

SkU6

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:67 om

skatt på etanol, m.m. De motioner som väckts med anledning av

propositionen avstyrks av utskottet.

Vid betänkandet har fogats en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1991/92:67 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,

3. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

I propositionen föreslås att skatten på etanol som säljs

oblandad för att användas som motorbränsle slopas. Vidare

föreslås att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från

100 kW till 500 kW.

Lagförslagen har följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 2-5

Motionerna

1991/92:Sk15 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att konsumtion av

vindkraftsproducerad el befrias från elskatt,

2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el, som

försäljs, tillförs en miljöbonus/elskatterestitution i ett

första steg med 7,2 öre/kWh som förstärkning av

avräkningspriset.

1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av

utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.

1991/92:Sk17 av Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattefrihet/miljöbonus för vindkraft.

1991/92:Sk18 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av

vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett

storlek och årsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som

säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av

avräkningspriset,

3. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på

vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer

stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,

4. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

förslag till miljöbonus som komplettering till

elskattebefrielsen så att den totala miljöbonusen blir 20

öre/kWh.

1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en långsiktig strategi för att skapa en

hållbar utveckling.

Yttranden från andra utskott

Jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig över

propositionen och de motioner som väckts med anledning av denna.

Yttrandena (1991/92:JoU2y och 1991/92:NU3y) fogas som bilagor

till detta betänkande.

Utskottet

Etanol

I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten på

oblandad etanol slopas helt. Skatt utgår för närvarande med 80

öre/l. Föredragande statsrådet anför att användningen av

alkoholer för motordrift har fördelar från såväl miljö- som

beredskapssynpunkt och framhåller att det nu pågår försök med

bussar som körs på ren etanol. För att möjliggöra en

tillräckligt omfattande försöksverksamhet och för att stödja

användningen av miljövänliga drivmedel bör enligt statsrådet

etanol som förbrukas under försöksverksamheten tills vidare vara

befriad från punktskatt. På sikt bör dock en likvärdig och

neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon

eftersträvas. Statsrådet uttalar också en förhoppning om att den

föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på

etanol som relativt snart uppgår till storleksordningen

100000m3 genom att fler bussar, sopbilar m.m. övergår

till ren etanoldrift.

Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i yttranden

tillstyrkt propositionen i denna del.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget

om slopad bensinskatt för oblandad etanol och tillstyrker

propositionen i denna del.

I motion Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför motionärerna att

det är nödvändigt med en uppföljning av effekterna av den

slopade skatten på etanol. Uppföljningen bör särskilt avse

miljöeffekterna. Det är enligt motionärerna också angeläget att

utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden,

import och statsfinansiella konsekvenser. Enligt motionärerna

bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning. De

yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda

till känna.

Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i sina yttranden

avstyrkt yrkandet. Utskotten utgår härvid från att regeringen

noga följer utvecklingen på området och att den årliga

redovisning för effekterna av energipolitiska åtgärder som

aviserats i vårens energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88,

NU40) kommer att innefatta även de av motionärerna aktualiserade

frågorna.

Skatteutskottet delar näringsutskottets och

jordbruksutskottets bedömning och anser därmed det begärda

tillkännagivandet om en uppföljning och redovisning som

obehövligt. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (båda c)

begärs ett tillkännagivande om slopade miljö- och

energiskatter för biobränslen. Motionärerna framhåller att det

är synnerligen viktigt att en långsiktig strategi för en mer

omfattande användning av etanol som drivmedel läggs fast. En

sådan bör enligt motionärerna innefatta åtgärder för stimulans

av biobränslen, däribland ett generellt slopande av miljö- och

energiskatterna på sådana bränslen. De hemställer att riksdagen

som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

Näringsutskottet och jordbruksutskottet har avstyrkt motionen.

Som framgår av den redovisning som lämnats i

jordbruksutskottets yttrande pågår det ett arbete som syftar

till en ökad kommersiell användning av miljövänliga bränslen.

Förutom de insatser som redovisas i jordbruksutskottets yttrande

kan här nämnas att biobränslekommissionen nyligen i sitt

delbetänkande El från biobränslen (SOU 1991:93) redovisat den

del av kommissionens uppdrag som rör samordning och förstärkning

av pågående utvecklingsinsatser för elproduktion med

biobränslen. En huvuduppgift för kommissionen har varit att

föreslå riktlinjer för användningen av de särskilda medel för

utvecklingsinsatser för biobränslen -- 626 milj.kr. -- som

beräknades i energiöverenskommelsen (jfr prop. 1990/91:88,

NU40). Kommissionen har i sitt arbete utgått ifrån att merparten

av resurserna skall användas för insatser i omvandlingsledet,

med särskild inriktning på demonstration av anläggningar för

elproduktion. Frågan om behovet av utvecklingsinsatser inom

andra led av biobränslehanteringen kommer att behandlas i

kommissionens slutbetänkande. Kommissionen avser vidare att i

sitt fortsatta arbete analysera frågan om den framtida marknaden

för biobränslen närmare, varvid bl.a. effekterna av en svensk

EG-anslutning uppmärksammas.

Av regeringsförklaringen framgår att regeringen kommer att

redovisa riktlinjer för det framtida arbetet med en

Europaanpassning av skatterna, däribland energibeskattningen.

I samband med EG-anpassningen av energibeskattningen skall en

övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning

också på elkraft genomföras.

I likhet med jordbruksutskottet vill skatteutskottet framhålla

att direktiven till biobränslekommissionen ger uttryck för en

uppfattning om biobränslenas betydelse som energikälla som väl

överensstämmer med synpunkterna i motion Sk19. Utskottet utgår

därför från att synpunkterna i motionen kommer att beaktas utan

något särskilt uttalande från riksdagens sida. Skatteutskottet

avstyrker sålunda motion Sk19.

Vindkraftverk

Allmän energiskatt tas i dag inte ut för elektrisk kraft som

framställs av en producent som förfogar över en installerad

generatoreffekt av mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt

distribuerar elektrisk kraft. Genom att gränsen för

skattebefrielse baseras på installerad effekt kan vindkraften

sägas vara missgynnad i förhållande till vattenkraften, eftersom

energiproduktionen är lägre vid en given installerad effekt.

Riksdagen har i juni 1991 som sin mening givit regeringen till

känna att den nuvarande gränsen för skatteplikt bör höjas och

skatt utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en

installerad effekt på 500 kW (1990/91:SkU26, NU12y).

I propositionen föreslås att gränsen för skatteplikt höjs till

500 kW installerad effekt för vindkraftverk. I propositionen

anmäls att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha

betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är

planerad.

I tre motioner framställs yrkanden som är inriktade på en

generell skattebefrielse för vindkraft. I motion Sk17 av Ivar

Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför motionärerna

att enligt deras uppfattning stod det helt klart vid

näringsutskottets handläggning av frågan våren 1991 att

vindkraftproducerad el bör vara skattebefriad också när den

distribueras yrkesmässigt eller försäljs till en yrkesmässig

distributör. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom ett system

med en miljöbonus som motsvarar elskatten. Enligt motionärerna

bör frågan om en sådan generell befrielse övervägas i anslutning

till den aviserade översynen av lagregler m.m. av betydelse för

vindkraftsproduktion. Motionärerna hemställer att riksdagen som

sin mening ger regeringen det anförda till känna. Också i motion

Sk15 av Carl Olov Persson (kds) begärs en generell

skattebefrielse för elkraft som producerats i vindkraftverk.

Motionären yrkar att riksdagen fattar beslut härom. I motion

Sk18 av Rolf L Nilson (v) krävs också riksdagsbeslut av denna

innebörd. Enligt denne motionär bör regeringen vidare ges i

uppdrag att återkomma med ett förslag som innebär att den

totala miljöbonusen för vindkraftsproduktionen höjs till 20

öre/kWh.

Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats.

Sålunda har NUTEK den 21 november 1991 av regeringen fått i

uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra

en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse

för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör

-- enligt vad som sägs i en promemoria som utgör bilaga till

regeringens beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna

av bl.a. de lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet

av regeländringar bör prövas och eventuella förslag till

förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör

vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om

allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med

den nu föreliggande propositionen.

Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.

Utskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för

småskalig vindkraftsproduktion är föremål för en översyn.

Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i de här

behandlade motionerna kommer att prövas i detta sammanhang. Med

hänsyn härtill finner utskottet inte att några åtgärder, utöver

den i propositionen föreslagna, nu är påkallade. Utskottet

tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk15, Sk17

och Sk18.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopad skatt på etanol

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del,

2. beträffande en uppföljning m.m. av skattebefrielsen för

etanol

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk16,

3. beträffande en skattebefrielse för biobränslen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk19,

4. beträffande el som produceras i vindkraftverk

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del och

avslår motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk17

och 1991/92:Sk18 yrkandena 1--4,

men. (v)

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2) lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,

3) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Stockholm den 5 december 1991

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno

Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter

Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

El som produceras i vindkraftverk (mom. 4 och mom. 5)

Lars Bäckström (v) anför:

I propositionen föreslås att gränsen för skattefri

egenkonsumtion höjs från 100 kW till 500 kW generatoreffekt när

det gäller vindkraftverk.

Problemet är att råkraftpriserna i Sverige ger så låga

avräkningspriser för vindkraftsproducerad el att

investeringsbidraget på 25 % till medelstor vindkraft nu endast

förmår ge svag lönsamhet för investeringar i vindkraftverk med

de bästa förutsättningarna. Resultatet har blivit att de

anslagna medlen till vindkraftsinvesteringar -- 50 milj.kr./år

-- enbart förväntas förbrukas till en mycket liten del om inte

vindkraften ges bättre villkor. Antalet verk som troligen kommer

att byggas ligger långt ifrån det antal som avsågs i riksdagens

energibeslut i juni 1991. Man kan t.ex. jämföra med bidraget

till biobränslebaserad kraftvärme som är 4 000 kr./kW, medan det

25-procentiga bidraget till vindkraft endast motsvarar ca 2 000

kr./kW, detta trots att vindkraftens negativa miljöeffekter och

därmed kostnader är nära noll. I stället för att höja nivån på

bidraget föreslås följande som är både enklare och effektivare:

all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el blir befriad från

elskatt oavsett storleken på verket och årsproduktion.

Ur miljösynpunkt antas miljövänligt producerad el ha ett

mervärde på minst 25 öre/kWh. Dagens vindkraftverk är dock redan

i dag så lönsamma att endast en skattelättnad -- miljöbonus --

på ca 20 öre/kWh räcker. Rent administrativt kan detta enklast

lösas genom att den eldistributör, till vilken vindkraftverket

levererar sin el, betalar ut en miljöbonus för den inköpta elen

från vindkraftverket och räknar av beloppet från den elskatt som

insamlats från berörda elkonsumenter. Detta kan ske i två steg.

Det första steget bör vara att vindkraftsproducerad el som

säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh -- motsvarar

elskatten -- som förstärkning av avräkningspriset. Denna metod

tillämpas i ett flertal EG-länder. Det är också önskvärt att

skattereglerna utformas så att även eldistributörer kommer i

åtnjutande av vissa favörer, vilket propositionen utesluter. En

miljöbonus bör omfatta yrkesmässiga distributörer och därmed

även stimulera dessa till ökad aktivitetet inom den miljövänliga

vindkraftssektorn.

Andra steget bör vara att regeringen återkommer med förslag på

miljöbonus som komplettering till elskattebefrielsen så att den

totala miljöbonusen blir ca 20 öre/kWh. Bonussystemet bör vara

så utformat att även distributörer stimuleras. Förslaget skulle

ha gett staten ca 0,7 miljoner i inkomstbortfall, men landet

skulle erhålla minst lika mycket omräknat i minskade

miljöskador. Detta visar att det är viktigt -- och god ekonomi

-- att vindkraftsproducerad el ges sitt rätta värde under

introduktionsåren så att utvecklingen av den förnyelsebara

vindkraften äntligen kan stimuleras på ett bättre sätt i

Sverige.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

4--5 i motsvarande del borde ha hemställt:

4. beträffande el som produceras i vindkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk18 yrkandena

1--4 och med anledning av proposition 1992/92:67 i denna del och

motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sk17

dels beslutar att elkraft som produceras i vindkraftverk

och inte distribueras yrkesmässigt skall vara befriad från

elskatt,

dels beslutar att yrkesmässig distribution av

vindkraftsproducerad elkraft berättigar till en miljöbonus om

7,2 öre/kWh,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om att regeringen bör återkomma med ett förslag om en

höjning av vindkraftens totala bonus till 20 öre/kWh,

5. beträffande lagförslagen såvitt avser el som produceras

i vindkraftverk

att riksdagen till följd härav antar det vid proposition

1991/92:67 fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att 2 och 25

§§ får följande som v-suppleantens förslag betecknade lydelse

samt att ingressen ändras i enlighet härmed.

Regeringens förslag V-suppleantens förslag

2 §

Skatt utgår inte för Skatt utgår inte för

inhemska fasta bränslen. inhemska fasta bränslen.

Skatt utgår inte heller Skatt utgår inte heller

för elektrisk kraft, som a) för elektrisk kraft, som a)

framställs inom landet av framställs inom landet av

producent, som förfogar en producent, som förfogar

över en installerad över en installerad

generatoreffekt av mindre generatoreffekt av mindre

än 100 kilowatt eller än 100 kilowatt och som

såvitt avser inte yrkesmässigt

vindkraftsproduktion mindre distribuerar elektrisk kraft,

än 500 kilowatt och som

inte yrkesmässigt

distribuerar elektrisk kraft, b) till lägre effekt -- --

b) till lägre effekt -- -- -- eller annat transportmedel,

-- eller annat transportmedel, d) nyttiggörs inom

d) nyttiggörs inom rörelse för produktion

rörelse för produktion eller distribution av

eller distribution av elektrisk kraft eller

elektrisk kraft eller bortgår till följd av

bortgår till följd av förluster vid

förluster vid överföring,

överföring, transformering eller

transformering eller omformning hos producent eller

omformning hos producent eller distributör,

distributör, eller

Regeringens förslag V-suppleantens förslag

e) framställs i ett e) framställs i ett

reservkraftsaggregat. reservkraftsaggregat, eller f)

framställs i ett

vindkraftverk och inte

distribueras yrkesmässigt.

Nuvarande lydelse V-suppleantens förslag

25 §

25 § I deklaration ------ 25 § I deklaration ------

lagen (1961:372) om lagen (1961:372) om

bensinskatt. bensinskatt.

Avdrag medges vidare med 7,2

öre/kWh för

vindkraftsproducerad elkraft

som tillförts den

skattskyldiges nät för

yrkesmässig distribution.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU2y

Bilaga 1

Skatten på etanol m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 12 november 1991 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1991/92:67 om skatten på etanol m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i propositionen att

skatten på sådan etanol som säljs oblandad för att användas som

motorbränsle slopas. Vidare föreslås att den allmänna

energiskatten ändras så att skattepliktsgränsen för små

vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW. Ändringarna föreslås

träda i kraft den 1 januari 1992.

Motionerna

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av

utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.

1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen sägs om en långsiktig strategi för att skapa en

hållbar utveckling.

Utskottet

Enligt motion Sk16 (s) är det angeläget att utvecklingen av

ett miljövänligt trafiksystem stimuleras. I ett sådant system

ingår bl.a. renare bränslen. För att försöksverksamheten med

etanol som bränsle skall få tillräcklig omfattning krävs under

ett introduktionsskede att etanol som oblandad används som

drivmedel befrias från punktskatt. Mot den bakgrunden biträder

motionärerna regeringens förslag att tills vidare slopa skatten

på sådan etanol. Regeringen bör noga följa utvecklingen på detta

område och återkomma till riksdagen med en redovisning av bl.a.

förslagets miljöeffekter. I centerns motion Sk19 framhålls

betydelsen av en långsiktig strategi för att skapa en hållbar

utveckling från miljösynpunkt. I en sådan strategi ingår enligt

motionärerna att utvecklingen av biobränslen stimuleras. Detta

bör bl.a. leda till att biobränslena på grund av sina

miljöfördelar generellt befrias från miljö- och energiskatter.

Jordbruksutskottet vill för sin del erinra om att riksdagen

våren 1991 anslöt sig till den dåvarande regeringens förslag om

en strategi för renare trafiksystem. I denna strategi ingick

även utökade försök med alternativa bränslen (prop. 1990/91:90,

TU30, rskr. 345). Under föregående riksmöte anslöt sig riksdagen

även till ett förslag om att stöd från energiteknikfonden till

utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användningen av

motoralkoholer skall prioriteras (prop. 1990/91:88, NU40, rskr.

374). I detta sammanhang bör även den av regeringen tillkallade

biobränslekommissionen (dir. 1991:11) nämnas. Utgångspunkten för

kommissionens arbete är att inventera de faktorer som i dag

försvårar en ökad användning av biobränslen. Kommissionen skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1992.

Som framhålls i propositionen har användningen av alkoholer

för motordrift fördelar från bl.a. miljösynpunkt. Genom att

befria etanolen från punktskatt möjliggörs en tillräckligt

omfattande försöksverksamhet som på sikt kan stimulera

utvecklingen av miljövänliga drivmedel. I likhet med

föredragande statsrådet anser utskottet att de ändrade

skattereglerna bör avse sådan etanol som säljs oblandad för att

användas som motorbränsle i fordon som drivs med ren etanol.

Utskottet tillstyrker således för sin del regeringens förslag.

Av utskottets redovisning ovan torde framgå att man från

statsmakternas sida är väl medveten om fördelarna från

miljösynpunkt med en utökad användning av biobränslen. Det bör

särskilt framhållas att direktiven till biobränslekommissionen

ger uttryck för en uppfattning om biobränslenas betydelse som

energikälla som väl överensstämmer med synpunkterna i motion

Sk19. Utskottet utgår därför från att synpunkterna i motionen

kommer att beaktas utan något särskilt uttalande från riksdagens

sida. När det gäller motion Sk16 förutsätter utskottet

självfallet att regeringen noga följer utvecklingen på detta

område. Likaså räknar utskottet med att regeringen -- som

hittills varit brukligt -- i lämpligt sammanhang redovisar

miljöeffekterna av de åtgärder som vidtas i bl.a. miljövårdens

intresse. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida

torde inte behövas. Jordbruksutskottet föreslår således att

skatteutskottet avstyrker motionerna Sk16 och Sk19, i den mån de

inte tillgodoses med vad jordbruksutskottet anfört.

Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt

inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.

Stockholm den 28 november 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),

Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s),

Dan Ericsson (kds) i Kolmården, Christer Windén (nyd), Kaj

Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik

Norinder (m) och Lennart Daléus (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke

Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s)

anför:

Vi biträder regeringens förslag att tills vidare slopa

punktskatten på sådan etanol som oblandad används som drivmedel.

Samtidigt är det -- som anförs i motion Sk16 -- angeläget att

regeringen noga följer utvecklingen när det gäller alternativa

bränslen. I likhet med motionärerna anser vi att slopandet av

skatten på oblandad etanol måste följas upp och att regeringen

skall återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet.

Detta gäller såväl förslagets miljöeffekter som utvecklingen med

avseende på konkurrensförhållanden, import och statsfinansiella

konsekvenser. Skatteutskottet bör således tillstyrka motion

Sk16.

Näringsutskottets yttrande

1991/92:NU3y

Bilaga 2

Skatten på etanol, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1991/92:67 om skatten på etanol, m.m. och

de motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag gäller dels slopande av skatten på sådan

etanol som säljs oblandad som motorbränsle, dels höjning av

skattepliktsgränsen för små vindkraftverk.

Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande propositionen i

dess helhet och alla de motioner som har väckts med anledning av

denna.

Företrädare för Sveriges energiföreningars riksorganisation

(SERO) och Svenska vindkraftföreningen har inför

näringsutskottet lämnat upplysningar i fråga om

vindkraftproduktion.

Näringsutskottet

Skatten på etanol

Regeringen föreslår att skatten slopas på sådan etanol som

säljs oblandad för att användas som motorbränsle. För närvarande

uppgår den totala belastningen med punktskatter för etanol till

80 öre per liter. Beloppet avser enbart bensinskatt;

koldioxidskatt tas inte ut för etanol. Användningen av alkoholer

för motordrift har fördelar från såväl miljö- som

beredskapssynpunkt, anförs det. Den etanol som förbrukas under

pågående försöksverksamhet bör, enligt regeringens mening, tills

vidare befrias från punktskatt. På sikt borde en likvärdig och

neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon

eftersträvas. Regeringen uttalar också en förhoppning om att den

föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på

etanol som relativt snart skall kunna uppgå till

storleksordningen 100000m3 genom att fler bussar,

sopbilar m.m. övergår till ren etanoldrift.

Förslaget innebär ändringar i dels lagen (1961:372) om

bensinskatt, dels lagen (1990:582) om koldioxidskatt. De avses

träda i kraft den 1 januari 1992.

Slopande av skatten på oblandad etanol betecknas i motion

1991/92:Sk16 (s) som ett steg i rätt riktning. Motionärerna

anser dock att en uppföljning av beslutet är nödvändig. En sådan

borde särskilt avse i vilken utsträckning förslagen leder till

avsedd miljöeffekt. Det är också angeläget, anför de, att

utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden,

import och statsfinansiella konsekvenser. Vidare kräver de en

redovisning till riksdagen av vad som härvid har framkommit. De

påyrkar ett tillkännagivande till regeringen i dessa avseenden.

Våren 1991 fattade riksdagen beslut om energipolitiken (prop.

1990/91:88, 1990/91:NU40). I propositionen, som hade sin

utgångspunkt i en uppgörelse som i januari 1991 träffades

mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och

centerpartiet, lade regeringen fram förslag om bl.a. stöd för

etanolproduktion inom ramen för omställningen av jordbruket.

Under rubriken Energipolitiska utgångspunkter sägs (s. 8)

följande:

Det är viktigt att riksdag och regering har möjlighet att

bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och ny

kraft- och värmeproduktion. Utvärderingar bör därför göras

fortlöpande av myndigheterna. Regeringen bör årligen i

budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom

de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de

ytterligare åtgärder som är motiverade.

Den nytillträdande regeringen har i sin regeringsförklaring

uttalat (RD 1991/92:6 s. 11) att den s.k. energiöverenskommelsen

ligger fast.

Genom regeringsbeslut den 27 juni 1991 fick

transportforskningsberedningen i uppdrag att -- i samråd med

närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och statens

naturvårdsverk -- utarbeta ett åtgärdsprogram för en ökad

användning av miljövänlig fordonsdrift. I riktlinjerna för

arbetet sägs -- i fråga om drivmedel -- att särskilt tillgången

på alternativa drivmedel skall analyseras. Som ett led i arbetet

med att identifiera de mest realistiska alternativen -- när det

gäller miljövänlig fordonsdrift -- skall en samhällsekonomisk

analys av olika alternativ genomföras. Uppdraget förväntas bli

redovisat under hösten 1991.

Näringsutskottet utgår från att regeringen -- i enlighet med

vad som uttalades i den nyss refererade propositionen --

återkommer till riksdagen med redogörelser för effekterna av

energipolitiska åtgärder. Det är, enligt utskottets uppfattning,

naturligt att de i motion 1991/92:Sk16 (s) aktualiserade

frågorna rörande etanol innefattas i en redovisning av detta

slag. Något uttalande av riksdagen i denna sak synes därför inte

behövligt. Motionen avstyrks.

Även upphovsmännen till motion 1991/92:Sk19 (c) ansluter sig

till förslaget om slopande av skatten på oblandad etanol. De

säger sig samtidigt hysa förståelse för att statsmakterna av

statsfinansiella skäl kan anse det omöjligt att slopa skatten på

allt slags drivmedelsetanol. Emellertid, uttalar motionärerna,

är det synnerligen viktigt att en mer långsiktig strategi för

hållbar utveckling redan nu läggs fast. En sådan borde innefatta

åtgärder för stimulans av biobränslen, däribland ett generellt

slopande av miljö- och energiskatter.

I regeringsförklaringen sägs (RD 1991/92:6 s. 5) att

regeringen i ett sammanhang kommer att redovisa riktlinjer för

det framtida arbetet med en Europaanpassning av skatterna,

däribland energibeskattningen. Regeringen uttalar vidare (s. 11)

att en övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad

beskattning också på elkraft skall genomföras i samband med

EG-anpassningen.

Näringsutskottet konstaterar att energibeskattningen är

föremål för vissa överväganden inom regeringskansliet. Den i

motion 1991/92:Sk19 (c) berörda frågan kan komma att

aktualiseras i detta sammanhang. I det föregående har redogjorts

för planerna på årliga redovisningar till riksdagen och för

regeringens ställningstagande i fråga om energiöverenskommelsen.

Med hänsyn härtill och till de effekter av skattefriheten på

efterfrågan av etanol som enligt propositionen är att vänta

framstår ytterligare åtgärder från riksdagens sida med anledning

av motionen inte som nödvändiga. Näringsutskottet avstyrker

sålunda den nu behandlade motionen.

Beskattning av vindkraftverk

Våren 1991 behandlade riksdagen i två sammanhang frågor

rörande de ekonomiska förutsättningarna för vindkraftproduktion.

Det ena gällde skatteaspekter, det andra ekonomisk stimulans i

övrigt.

Såvitt gäller skatteaspekter berördes dels skattebefrielse för

små vindkraftverk, dels återbetalning av elskatt för sådan

elkraft som generellt framställs i vindkraftverk. I yttrande

till skatteutskottet tillstyrkte näringsutskottet

(1990/91:NU12y) en motion (c) om skatt på småskalig

vindkraftproduktion. Näringsutskottet anförde:

För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad

effekt råder idag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån

100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos

tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för

skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas

vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett

vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en

tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%,

medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på

70% och en medeleffekt på ca 30%.

-- -- --

För att man skall komma till rätta med de nu påtalade

missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt

bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en

installerad effekt på 500 kW.

En motion (v) om återbetalning av elskatt vid leverans av

elenergi från vindkraftverk avstyrktes samtidigt av

näringsutskottet, som ansåg att det av regeringen föreslagna

investeringsstödet till vindkraftproduktion var väl ägnat att

främja en sådan utveckling av denna som motionärerna ville

åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt. Några

insatser härutöver fann näringsutskottet inte erforderliga.

Avvikande meningar (m; v, mp) anmäldes.

Skatteutskottet, som anslöt sig till näringutskottets

bedömning såvitt gällde frågan om höjning av effektgränsen,

tillstyrkte (1990/91:SkU26 s. 18 f.) motioner (c) i detta ämne.

Riksdagen borde, enligt skatteutskottets mening, anmoda

regeringen att snarast lägga fram ett förslag av angiven

innebörd. Härigenom, anförde skatteutskottet vidare, skulle i

viss utsträckning även motioner (v; mp) rörande återbetalning av

elskatten resp. total skattefrihet i fråga om vindenergi bli

tillgodosedda. Skatteutskottets förslag bifölls av riksdagen.

Såvitt gäller ekonomisk stimulans av annat slag än genom

skatteinstrumentet behandlades ett regeringsförslag (prop.

1990/91:88 s. 67 f.) om investeringsbidrag med 25% av

investeringskostnaden till små och medelstora vindkraftverk. I

sin motivering för den föreslagna stödkonstruktionen anförde

regeringen att det vid remissbehandlingen av ett förslag i

miljöavgiftsutredningens betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska

styrmedel i miljöpolitiken hade framkommit att ett

investeringsstöd vore att föredra framför ett driftsstöd.

Näringsutskottet (1990/91:NU40 s.102f.) gick på regeringens

linje och avstyrkte därmed yrkanden i sex motioner (m; c; mp).

Reservationer (m; mp) avgavs.

I den nu föreliggande propositionen har regeringen föreslagit

att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW

till 500 kW. Förslaget är föranlett av det nyss refererade

tillkännagivandet av riksdagen. Det innebär att en ändring görs

i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. I propositionen anmäls

vidare att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha

betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är

planerad.

Tre motioner har väckts med anledning av det förslag som

regeringen nu har framlagt. Någon erinran mot detta förs inte

fram. Motionärerna vill emellertid att vindkraftproduktion skall

ges ytterligare ekonomisk stimulans.

I motion 1991/92:Sk17 (c; kds) hänvisas till näringsutskottets

yttrande våren 1991 beträffande små vindkraftverk. Enligt

motionärernas uppfattning stod det helt klart -- även om

utskottets skrivning på denna punkt kunde vara något oklar --

att skattebefrielsen skulle gälla oavsett om elkraften användes

direkt av producenten eller yrkesmässigt försåldes till annan

förbrukare. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom att den

eldistributör, till vilken vindkraftverket levererar sin

elkraft, betalar ut en miljöbonus till verkets ägare. Bonusen

skulle motsvara elskatten. Samtidigt skulle distributören dra av

beloppet från den elskatt som har betalats in av elkonsumenterna

i området. I fråga om den i propositionen aviserade översynen

anser motionärerna att denna bör omfatta även frågan om

skattefrihet i form av miljöbonus.

Tankar om miljöbonus förs fram även i motion 1991/92:Sk15

(kds), vari begärs att konsumtion av vindkraftsproducerad el

befrias från elskatt och att vindkraftsproducerad el som

försäljs tillförs en miljöbonus eller elskatterestitution. I ett

första steg skulle detta genomföras med 7,2 öre/kWh som

förstärkning av avräkningspriset, anser motionärerna.

I motion 1991/92:Sk18 (v) krävs ett riksdagsbeslut av

innebörden att all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el

befrias från elskatt oavsett storlek och årsproduktion.

Riksdagen borde samtidigt besluta att vindkraftsproducerad el

som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning

av avräkningspriset; miljöbonusen borde utformas så att även

eldistributörer stimuleras till ökad aktivitet inom

vindkraftssektorn. Vidare begärs att regeringen återkommer med

ett förslag som innebär att -- såsom en komplettering till

elskattebefrielsen -- den totala miljöbonusen blir 20 öre/kWh.

Motionären befarar att antalet tillkommande vindkraftverk blir

långt mindre än vad som avsågs i energibeslutet våren 1991. De i

motionen föreslagna åtgärderna skulle vara enklare och

effektivare än att nivån på det statliga investeringsbidraget

höjs.

Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats.

NUTEK har den 21 november 1991 av regeringen fått i uppdrag att

tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra en översyn av

de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad

och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör -- enligt vad

som sägs i en promemoria som utgör bilaga till regeringens

beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna av bl.a. de

lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet av

regeländringar bör prövas och eventuella förslag till

förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör

vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om

allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med

den nu föreliggande propositionen.

Näringsutskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för

småskalig vindkraftproduktion är föremål för en översyn.

Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i här behandlade

motioner kommer att prövas i detta sammanhang. Med hänsyn

härtill finner utskottet inte att några ytterligare åtgärder nu

är påkallade. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1991/92:Sk17

(c; kds), 1991/92:Sk15 (kds) och 1991/92:Sk18 (v).

Stockholm den 28 november 1991

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Kjell

Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt

Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats

Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun

Norberg (fp) och Roland Lében (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Enligt min mening är stora problem förknippade med att

råkraftspriserna i Sverige ger så låga avräkningspriser för

vindkraftsproducerad el att investeringsbidraget på 25 % inte

gör vindkraftverken tillräckligt lönsamma. Detta torde även vara

fallet med de vindkraftverk som har de bästa förutsättningarna

när det gäller vindförhållanden etc. Det finns därför en risk

att antalet nya vindkraftverk som kommer att byggas blir långt

mindre än vad som förutsattes i energibeslutet våren 1991.

Införandet av en miljöbonus, som föreslås bl.a. i motion

1991/92:Sk18 (v), är enligt min uppfattning en enklare och

effektivare lösning än att nivån för investeringsbidraget höjs.

I ett första steg borde sålunda all vindkraftsproducerad el som

saluförs tillföras en miljöbonus på 7,2 öre/kWh, dvs. ett belopp

motsvarande elskatten. Också yrkesmässig distribution borde

omfattas av systemet. I ett andra steg borde miljöbonusen utökas

så att denna totalt uppgår till 20 öre/kWh. Regeringen borde

anmodas att lägga fram ett förslag med denna inriktning.

Det är angeläget att erinra om att förslaget om miljöbonus om

7,2 öre skulle innebära ett bortfall av skatteinkomster för

staten om endast 700000 kr. Samtidigt skulle Sverige vinna

avsevärt när det gäller en minskning av miljöskadorna. Ett

statligt stöd under introduktionsskedet är särskilt viktigt.