Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Skattetillägg

1991-12-03 · 11 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1991/92:SkU7, Skattetillägg

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SKU07

Skattetillägg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

SkU7

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om

ändringar i det skatteadministrativa sanktionssystemet m.m. En

s-motion med yrkande om avslag på propositionen såvitt avser

oskäliga skattetillägg m.m., oskäliga eftertaxeringar m.m. och

preliminär B-skatt för 1992/93 avstyrks av utskottet. Häremot

har s-ledamöterna i utskottet reserverat sig till förmån för

motionen samt avgivit ett särskilt yttrande. Suppleanten från v

har delvis biträtt reservationerna och ställt sig bakom det

särskilda yttrandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition

1991/92:43 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

3. lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

6. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

8. lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i tullagen

(1987:1065),

9. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

10. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

11. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

12. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

13. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

14. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

16. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa

bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta,

18. lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret

1992/93,

19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Lagförslagen har följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 5-59.

Motion

1991/92:Sk4 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa en ny

eftergiftsgrund avseende skatte-, avgifts- och tulltillägg samt

förseningsavgift,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa den

särskilda eftergiftsgrunden i lagen om mervärdeskatt vid s.k.

räkenskapsfel,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att införa ett nytt

rekvisit avseende reglerna för eftertaxering m.m.,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

4. att riksdagen beslutar avslå förslaget angående preliminär

B-skatt för uppbördsåret 1992/93.

Utskottet

Propositionen utom såvitt avser oskäliga skattetillägg m.m.,

oskäliga eftertaxeringar m.m. samt preliminär B-skatt för

uppbördsåret 1992/93

Förslagen i de nu aktuella delarna av propositionen innebär

bl.a. ändringar i de skatteadministrativa

sanktionsbestämmelserna. Som exempel kan anföras vissa

uppmjukningar i regleringen av vad som skall anses som normalt

tillgängligt kontrollmaterial vid taxering samt lägre skatte-

och avgiftstillägg vid periodiseringsfel. I skärpande riktning

går vissa andra förslag, nämligen att skattetillägg skall kunna

påföras vid oriktig uppgift om underskott i förvärvskälla i

vissa fall, att eftertaxering och skattetillägg skall kunna

komma i fråga även vid oriktiga uppgifter i samband med t.ex. en

taxeringsrevision och att förseningsavgift skall kunna påföras

när en deklaration på grund av bristfälligt innehåll inte kan

läggas till grund för taxering.

På uppbördsområdet läggs i propositionen bl.a. fram förslag

som går ut på att fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall

kunna göras t.o.m. den 18 februari året efter inkomståret utan

att kvarskatteavgift tas ut. Det sista datum för inbetalning

utan risk för kvarskatteavgift som nu gäller, den 18 januari

taxeringsåret, har av föredragande statsrådet ansetts infalla

för tidigt. Syftet med den tidpunkt som föreslås i propositionen

är att göra det möjligt för skatteförvaltningen att sända ut

erforderligt informationsmaterial och för de skattskyldiga att

ta del av materialet och med ledning härav och arbetsgivarens

kontrolluppgift beräkna sin slutliga skatt och bedöma behovet av

en fyllnadsbetalning innan en bristande betalning utlöser

skyldighet att betala kvarskatteavgift.

Därutöver innehåller propositionen förslag om ändringar av

olika slag i taxerings- och uppbördsbestämmelserna. Bl.a.

föreslås att kontantprincipen i fortsättningen skall få en

strikt tillämpning i vad gäller inkomst av tjänst. Dessutom

föreslås vissa mindre justeringar av uppgiftsplikten och

ändringar av skatteregisterlagen med anledning av ändrade

materiella bestämmelser.

Förslagen bygger på dels promemorian Ds 1991:16 Några frågor

om skattetillägg m.m., dels en framställning från

riksskatteverket (RSV). Promemorian och RSVs framställning har

remissbehandlats och remissutfallet har överlag varit

positivt. I några frågor som föranlett kritik vid

remissbehandlingen -- det gäller t.ex. frågan om

årsskiftesbetalningar -- har förslagen jämkats under beredningen

i regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning innebär

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

propositionen i nu aktuella delar förbättringar i

sanktionssystemet som bör bidra till en ökad rättssäkerhet vid

beskattningen. Utskottet noterar dessutom med tillfredsställelse

att regeringen avser att utreda om ytterligare åtgärder kan

vidtas för att förbättra den enskildes rättssäkerhet vid

beskattningen och i detta sammanhang bl.a. föranstalta om en

granskning av bevissäkringslagen. Med det anförda tillstyrker

utskottet propositionen i här behandlade delar.

Oskäliga skattetillägg m.m.

I propositionen föreslås att en möjlighet införs att efterge

skatte-, avgifts- och tulltillägg samt förseningsavgift om det

framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller

avgiften. Den nya eftergiftsgrunden skall enligt föredragande

statsrådet ses som en "ventil" för fall när eftergift inte

kunnat medges enligt de hittillsvarande eftergiftsgrunderna men

där avgiften ändå på grund av omständigheterna i det enskilda

fallet framstår som orimlig. Eftersom den nya eftergiftsgrunden

kan antas omfatta sådana situationer som avses med bestämmelsen

om eftergift vid s.k. räkenskapsfel i mervärdeskattelagen

föreslås vidare att denna bestämmelse samtidigt slopas.

I motion Sk4 (yrkandena 1 och 2) av Lars Hedfors m.fl. (s)

yrkas avslag på propositionen i denna del. Enligt motionärerna

bör man undvika att förstärka det subjektiva inslaget i

bedömningen av befrielse från sanktionsavgift eftersom detta

skulle kunna leda till större osäkerhet om reglernas tillämpning

och på sikt medföra ökade olikheter i bedömningen av de enskilda

skattskyldiga.

För skatteutskottet är det en grundläggande utgångspunkt vid

utformningen av sanktionssystemet att det skall vara uppbyggt så

att det uppfattas som rättvist av de skattskyldiga. Påförda

sanktioner måste stå i rimlig proportion till den försummelse

som den skattskyldige gjort sig skyldig till. Systemet måste

därför tillåta att hänsyn kan tas till omständigheterna i det

enskilda fallet. Mot bakgrund härav anser utskottet att en

eftergiftsbestämmelse av det slag som föreslås i propositionen

behövs. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk4 i motsvarande del.

Oskäliga eftertaxeringar m.m.

I propositionen föreslås att eftertaxering och motsvarande

åtgärder inte skall få ske om ett sådant beslut skulle framstå

som uppenbart oskäligt. Avsikten är att också på detta område

införa en "ventil" för mycket speciella fall som i väsentlig mån

avviker från den vanliga eftertaxeringssituationen och där ett i

och för sig riktigt eftertaxeringsbeslut kan förefalla stötande

för den allmänna rättskänslan.

I motion Sk4 (yrkande 3) av Lars Hedfors m.fl. (s) föreslås

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

att propositionen avslås även i denna del. Motionärerna riktar i

huvudsak samma invändningar mot förslaget som beträffande det

nyss behandlade förslaget om oskäliga skattetillägg.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att det

är motiverat att införa en möjlighet att underlåta eftertaxering

och motsvarande åtgärder om det föreligger omständigheter av så

exceptionell karaktär att ett sådant beslut skulle kunna

betraktas som helt orimligt. Utskottet vill härvid peka på att

det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget

eller lämnat det utan erinran. De exempel för en sådan

bestämmelses tillämpning som lämnas i propositionen visar enligt

utskottets uppfattning att det faktiskt finns ett behov av en

"ventil" av nämnt slag. Utskottet delar givetvis motionärernas

uppfattning att principen om att taxeringsbeslut skall vara så

likformiga och riktiga som möjligt bör vara vägledande även i

fortsättningen, och tillämpningen av de nya bestämmelserna bör

därför, som föreslås i propositionen, begränsas till de fall då

oskäligheten är uppenbar. Med vad nu anförts tillstyrker

utskottet propositionen i nu aktuell del och avstyrker yrkande 3

i motion Sk4.

Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93

Med hänsyn till senare tids svaga inkomstutveckling inom

näringslivet och de antaganden som kan göras i fråga om 1992

föreslås i propositionen en sänkning av det normala uttaget av

preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 liknande den som

gäller för i år för fysiska personer. Förslaget innebär att

uttaget normalt skall vara 110 % av den slutliga skatten året

före inkomståret för såväl juridiska som fysiska personer.

Reglerna härom bör enligt propositionen tas in i en särskild

lag.

I motion Sk4 (yrkande 4) av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas

avslag på propositionen såvitt nu är i fråga och att nivån på

den normala preliminärskatteuppbörden -- när den tillfälliga

sänkningen som för närvarande gäller upphör -- återgår till 120

% av slutskatten på inkomsterna året före inkomståret. Enligt

motionärernas uppfattning innebär förslaget i propositionen att

riksdagen på ett olämpligt sätt medverkar till att göra

bestämmelserna om den preliminära B-skatteuppbörden alltför

beroende av årliga bedömningar och antaganden om den ekonomiska

utvecklingen. Motionärerna befarar att det kan bli svårt att

motverka uppkomsten av omotiverade skattekrediter och efterlyser

dessutom en utförligare redovisning av förslagets effekter på

statsbudgeten.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det

finns starka skäl att sänka den preliminära B-skatteuppbörden

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

under inkomståret 1992 för såväl juridiska som fysiska personer.

Den föreslagna nivån på 110 % av slutskatten för inkomståret

1990, vilken överensstämmer med motsvarande tillfälliga sänkning

av det preliminära B-skatteuttaget för årets inkomster, finner

utskottet väl avvägd. Med hänsyn till att de enskilda

näringsidkarna ändå normalt torde ta till vara sina möjligheter

att bringa ned preliminärskattebetalningen genom att lämna in

preliminär självdeklaration eller ansöka om jämkning om det

bedöms att preliminärskattedebiteringen annars skulle bli för

hög torde, som föredragande statsrådet framhåller, förslaget i

propositionen leda till endast obetydliga budgetkonsekvenser.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk4 i motsvarande del.

Familjebidrag

Enligt 10 § femte stycket b) uppbördslagen skall preliminär

A-skatt inte utgå för familjebidrag enligt familjebidragslagen

(1978:520). Härmed avses vissa ersättningar som värnpliktiga kan

få under grundutbildningen. Familjebidragslagen upphör

emellertid att gälla den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:102,

FöU8, rskr. 285, SFS 1991:462). Familjebidragen skall i

fortsättningen inte hanteras av familjebidragsnämnder i

kommunerna utan av försäkringskassan. Till följd härav bör den

nämnda paragrafen i uppbördslagen få en annan lydelse.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen utom såvitt avser oskäliga

skattetillägg m.m., oskäliga eftertaxeringar m.m. samt

preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:43 i denna del,

s.y. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande oskäliga skattetillägg m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Sk4 yrkandena 1

och 2 bifaller proposition 1991/92:43 i denna del,

res. 1 (s)

3. beträffande oskäliga eftertaxeringar m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Sk4 yrkande 3

bifaller proposition 1991/92:43 i denna del,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Sk4 yrkande 4

bifaller proposition 1991/92:43 i denna del,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande familjebidrag

att riksdagen beslutar göra sådan ändring i uppbördslagen

(1953:272) som utskottet föreslagit,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1991/92:43 fogade förslagen

till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

b) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

c) lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

d) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

e) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

f) lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

g) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen

att ingressen och 10 § erhåller följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i Härigenom föreskrivs i

fråga om uppbördslagen fråga om uppbördslagen

(1953:272) dels att i 5 § (1953:272) dels att i 5 §

ordet "landstingsmedel" skall ordet "landstingsmedel" skall

bytas ut mot bytas ut mot

"landstingsskatt", "landstingsskatt",

dels att 11 och 22 §§, dels att 10, 11 och 22

27 § 3 mom., 27 a §, 43 §§, 27 § 3 mom., 27 a

§ 1 mom., 44 §, 46 § §, 43 § 1 mom., 44 §,

1 mom., 49 § 4 mom., 50 och 46 § 1 mom., 49 § 4

52 §§, 53 § 1 mom., mom., 50 och 52 §§, 53

54 § 1 mom., 68 § 2 och § 1 mom., 54 § 1 mom.,

3 mom., 69 § 1 mom. samt 68 § 2 och 3 mom., 69 §

75, 77, 77 b, 86, 93 och 98 1 mom. samt 75, 77, 77 b, 86,

§§ skall ha följande 93 och 98 §§ skall ha

lydelse, följande lydelse,

dels att det i lagen skall dels att det i lagen skall

införas en ny paragraf, 2 a införas en ny paragraf, 2 a

§, av följande lydelse. §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

10 §

Preliminär A-skatt -- -- -- -- -- -- nämnda paragraf.

På ersättning -- -- -- -- -- -- -- -- nämnda lagrum.

I fråga -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- avgivna beloppet.

Beträffande annan -- -- -- --- -- -- avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt -- -- -- -- -- -- skall göras;

b) familjebidrag enligt b) familjebidrag till den som

familjebidragslagen tjänstgör inom

(1978:529); totalförsvaret;

c) sådan pension -- -- -- -- -- -- -- statlig inkomstskatt.

h) lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i tullagen

(1987:1065),

i) lag om ändring i tullagen (1987:1065),

j) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

k) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

l) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

m) lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

n) lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

o) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

p) lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa

bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m.,

q) lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta,

r) lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret

1992/93,

s) lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Stockholm den 3 december 1991

På skatteutskottets vägnar

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Ivar

Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl

Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Carl

Olov Persson (kds) och Inger Lundberg (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Oskäliga skattetillägg m.m. (mom. 2 och 6 i denna del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60

börjar med "För skatteutskottet" och slutar med "motsvarande

del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det olyckligt att införa en ny

befrielsegrund för skattetillägg och andra sanktionsavgifter på

skatteområdet som förstärker det subjektiva inslaget vid

bedömningen om tillägg eller sanktionsavgift skall utgå. De

tämligen vida möjligheter att medge befrielse som redan finns,

nämligen om den felaktighet eller den underlåtenhet som den

skattskyldige gjort sig skyldig till framstår som ursäktlig, är

enligt utskottets uppfattning tillräckliga. Den föreslagna nya

befrielsegrunden ger en felaktig signal till de skattskyldiga,

leder till större osäkerhet om reglernas tillämpning och kan på

sikt medföra ökade olikheter i bedömningen av enskilda

skattskyldiga. Utskottet delar således i dessa hänseenden den

bedömning som gjorts av motionärerna bakom motion Sk4 och anser

också, i likhet med vad som föreslås i motionen, att förslaget

att slopa den särskilda eftergiftsgrunden i mervärdeskattelagen

för räkenskapsfel bör avslås. Utskottet tillstyrker följaktligen

motionen i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande

del.

dels att momenten 2 och 6 i denna del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande oskäliga skattetillägg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk4 yrkandena 1

och 2 avslår proposition 1991/92:43 i denna del,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser oskäliga

skattetillägg m.m.

att riksdagen beslutar beträffande de vid propositionen fogade

förslagen till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) att den

föreslagna ändringen i 5 kap. 6 § utgår,

d) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt att de

föreslagna ändringarna i 64 f § utgår,

e) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter att den föreslagna ändringen i 7 kap. 6 §

utgår,

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

f) lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av sociala

avgifter från arbetsgivare att den föreslagna ändringen i 43 §

utgår,

h) lag om ändring i tullagen (1987:1065) att den föreslagna

ändringen i 87 § utgår,

2. Oskäliga eftertaxeringar m.m. (mom. 3 och 6 i denna del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61

börjar med "I likhet" och slutar med "motion Sk4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att i princip samma invändningar kan riktas

mot regeringens förslag om eftergift av vissa eftertaxeringar

och liknande åtgärder som beträffande eftergift av skattetillägg

och andra sanktionsavgifter. Att införa ett

skälighetsrekvisit på detta område kan på sikt leda till att den

preventiva betydelsen av risken att råka ut för eftertaxering

minskar, vilket ger de skattskyldiga en helt felaktig signal.

Förslaget innebär dessutom att reglerna kompliceras och att

principen om att skatt skall fastställas så likformigt och

riktigt som möjligt åsidosätts.

Utskottet vill dessutom betona skillnaden mellan direkta och

indirekta skatter när det gäller eftertaxering resp.

efterbeskattning. Beträffande mervärdeskatt och sådana skatter

som omfattas av lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

finns nämligen redan sedan lång tid tillbaka en bestämmelse om

att efterbeskattning inte får ske om det med hänsyn till

omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att

efterbeskattning sker. Denna skälighetsbestämmelse i fråga om

efterbeskattningar på den indirekta beskattningens område hänger

samman med de indirekta skatternas karaktär av

övervältringsskatter (BevU 1959:3 s. 33). En utsträckning av

bestämmelsen till den direkta beskattningens område, där

förhållandena är annorlunda, har aldrig ansetts motiverad, och

utskottet finner inte skäl att ändra på detta förhållande.

Det anförda innebär att utskottet delar det synsätt

beträffande denna fråga som kommer till uttryck i motion Sk4.

Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i berörd del och

avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att momenten 3 och 6 i denna del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande oskäliga eftertaxeringar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk4 yrkande 3

avslår proposition 1991/92:43 i denna del,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser oskäliga

eftertaxeringar m.m.

att riksdagen beslutar beträffande de vid propositionen fogade

förslagen till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) att den

föreslagna ändringen i 4 kap. 18 § utgår,

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

f) lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av sociala

avgifter från arbetsgivare att de föreslagna ändringarna i 61

och 62 §§ utgår,

g) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) att den

föreslagna ändringen i 93 § utgår,

3. Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93 (mom. 4 och 6 i

denna del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att beslutet om ett lägre

preliminärskatteuttag för fysiska personer under innevarande

uppbördsår i fråga om B-skatt är motiverat av bl.a. den

återföring av obeskattade reserver som föreskrivits i samband

med skattereformen, således förhållanden av undantagskaraktär

för näringsidkarna. En ytterligare förlängning och utvidgning av

reglerna skulle enligt utskottets uppfattning på ett olämpligt

sätt medverka till att göra bestämmelserna alltför beroende av

årliga bedömningar och antaganden med hänsyn till den ekonomiska

utvecklingen. Reglerna riskerar då att förlora sin betydelse att

på ett rimligt sätt motverka uppkomsten av omotiverade

skattekrediter. Förslagets effekter på statsbudgeten är dessutom

alltför ytligt belysta i propositionen.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom

avslagsyrkandet i motion Sk4. Utskottet tillstyrker således

motionen i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande

del.

dels att momenten 3 och 6 i denna del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk4 yrkande 4

avslår proposition 1991/92:43 i denna del,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser preliminär B-skatt

för uppbördsåret 1992/93

att riksdagen avslår det vid propositionen fogade förslaget

till

r) lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret

1992/93.

Särskilt yttrande

Propositionen utom såvitt avser oskäliga skattetillägg m.m.,

oskäliga eftertaxeringar m.m. samt preliminär B-skatt för

uppbördsåret 1992/93 (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne

Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg

(alla s) anför följande.

I propositionen aviseras en utredning som skall föreslå

åtgärder som leder till att den enskildes rättssäkerhet vid

beskattningen förbättras. Denna utredning skall enligt

propositionen bl.a. granska bevissäkringslagen.

Vi vill i det här sammanhanget betona att den tidigare

socialdemokratiska regeringen på många sätt redan tillgodosett

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

behovet av ökad rättssäkerhet i de senaste årens intensiva

lagstiftningsarbete på taxerings- och uppbördsområdet. Bl.a.

förtjänar framhållas den omfattande reformering av

taxeringsförfarandet och skatteorganisationen som ägt rum under

senare år i syfte bl.a. att ge de skattskyldiga större

rättssäkerhet, ändringarna i betalningssäkringsinstitutet som

gett enskilda bättre garantier mot att drabbas av felaktiga

beslut om betalningssäkring och de förbättrade möjligheterna att

få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Vad

särskilt gäller bevissäkringslagen, som enligt vad utskottet vid

flera tillfällen framhållit behövs för att under vissa

förutsättningar säkerställa nödvändigt kontrollmaterial, har

under senare tid rättssäkerhetshöjande åtgärder vidtagits genom

att en proportionalitetsregel införts, skyddet för intrång i

bostaden förstärkts och skyddet för känsliga uppgifter

förstärkts. Vi vill dessutom erinra om att en utredning,

datastraffrättutredningen (Ju 1989:04), redan arbetar med att

bedöma behovet av ändringar i bevissäkringslagen.

Vi vill i och för sig inte motsätta oss tillsättandet av en

sådan utredning som aviseras i propositionen eftersom det

fortfarande kan behövas åtgärder som stärker den enskildes

rättssäkerhet. Vi utgår ifrån att utredningen samtidigt beaktar

behovet av ytterligare förenklingar och vikten av att

skattemyndigheterna kan bedriva en effektiv kontrollverksamhet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Vänsterpartiet anser att den s.k. generalklausulen mot

skatteflykt fyller en viktig funktion i lagstiftningen och att

detta lagutrymme kan bidra till att begränsa skatteflykt och

skatteundandragande.

Rättssäkerheten för den skattskyldige kan å andra sidan i

vissa fall behöva stärkas t.ex. i vad avser möjligheten till

eftergift av skattetillägg samt förutsättningarna för

eftertaxering.

Av detta skäl kan vänsterpartiet biträda propositionens

förslag om möjlighet att efterge skatte-, avgifts- och

tulltillägg om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut

tillägget eller avgiften.

Vänsterpartiet kan också överväga att tillstyrka

propositionens förslag att eftertaxering, efterbeskattning och

efterprövning inte får ske om ett sådant beslut skulle framstå

som uppenbart oskäligt. Det är dock vänsterpartiets mening att

regeringen i proposition 1991/92:43 ej på ett nöjaktigt sätt

avgränsat för de fall där ett beslut om eftertaxering skulle

vara uppenbart oskäligt. I propositionen anges t.ex. att det

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

skulle vara uppenbart oskäligt "att en intäkt som tidigare

allmänt ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande av

regeringsrätten bedömts vara skattepliktig". En sådan tolkning

av begreppet "uppenbart oskäligt" att en dom fallit i

regeringsrätten kan vänsterpartiet ej biträda.

Av detta skäl samt med hänvisning till vad som anförts i

reservation 2 biträder vänsterpartiet reservationen från

socialdemokraterna i detta avseende. Vänsterpartiet ansluter sig

även till de ståndpunkter och den hemställan som redovisas i

reservation 3 angående preliminär B-skatt för uppbördsåret

1992/93.

Jag biträder således hemställan i reservation 2 Oskäliga

eftertaxeringar m.m. (mom. 3 och 6 i denna del) och i

reservation 3 Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93 (mom.

4 och 6 i denna del), båda avgivna av (s).

Jag ställer mig också bakom det särskilda yttrandet (s).

till SkU07: ersätter text på s. 8 i prop. 43

skattskyldige i en skriftlig

uppgift till ledning för

taxeringen redovisat

underskott i

förvärvskälla i

inkomstslaget

näringsverksamhet eller

tjänst som inte utnyttjas

taxeringsåret och medför

skönstaxeringen att

sådant underskott minskar,

skall skattetillägget

beräknas på ett underlag

som utgör en fjärdedel

av den minskning av

underskottet som

skönstaxeringen medfört.