Bet. 1991/92:SoU13

Socialutskottets betänkande

1991/92:SOU13

Allmänna arvsfonden

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

1991/92

SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1990/91:137 med

redovisning för fördelningen av medel från allmänna arvsfonden

under budgetåret 1989/90 samt två motioner som väckts med

anledning av skrivelsen.

Utskottet anför med anledning av den ena motionen (m) att

regeringens redovisning i fortsättningen bör innehålla såväl en

analytisk redogörelse för medelsfördelningen som en detaljerad

sammanställning över beviljade ansökningar. Den kommande

inriktningen av stödet bör också redovisas. Detta bör riksdagen

ge regeringen till känna.

I den andra motionen (c) föreslås bl.a. ett ökat regionalt

inflytande på medelsfördelningen. Utskottet anser att resultatet

av en pågående utredning om allmänna arvsfonden bör avvaktas och

avstyrker bifall till motionen.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1990/91:137 till riksdagen

överlämnat en redovisning för fördelningen av medel från

allmänna arvsfonden under budgetåret 1989/90, upprättad inom

socialdepartementet och barn- och ungdomsdelegationen.

Motioner

1990/91:So65 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hur fördelningen av medel från allmänna

arvsfonden skall redovisas i riksdagen.

1990/91:So66 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utredningen om en översyn av allmänna arvsfondens

ändamålsbestämmelser m.m. (dir. 1991:3) bör få tilläggsdirektiv

innebärande att en översyn av reglerna för hantering och

utdelning av medel utifrån kravet på ett ökat kommunalt

inflytande skall ske i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utredningen om en översyn av allmänna arvsfondens

ändamålsbestämmelser bör få en parlamentarisk sammansättning i

enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag

i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts

från arvsrätt. Den grundläggande bestämmelsen om allmänna

arvsfonden och dess rätt till arv finns i 5 kap. ärvdabalken.

Där sägs att om någon avlider utan att efterlämna någon

arvsberättigad eller testamentstagare skall kvarlåtenskapen

tillfalla allmänna arvsfonden. Egendom kan också tillföras

fonden genom gåva eller testamente.

Närmare bestämmelser om ändamålet och förvaltningen av

arvsfondens medel finns i lagen (1928:281) om allmänna

arvsfonden. Enligt 1 § denna lag skall de medel som tillfaller

fonden i arv eller genom gåva eller testamente utan

sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet

såsom en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn

och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt 2 § utdelas stöd

ur fonden av regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer. I samma paragraf föreskrivs att understöd inte får

lämnas för åtgärd, som det åligger stat eller kommun att

bekosta.

Redovisningen för fördelningen av medel

Skrivelsen

Enligt beslut av riksdagen hösten 1989 (1989/90:SoU3,

rskr. 14) skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad

redovisning av hur allmänna arvsfondens medel fördelas. En sådan

redovisning lämnades första gången våren 1990 och då avseende

budgetåret 1988/89 (skr. 1989/90:131).

I förevarande skrivelse redovisar den förra regeringen

fördelningen av medel från allmänna arvsfonden under budgetåret

1989/90. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

En tiondel av de medel som influtit till fonden under ett år

läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med årets

avkastning delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 30 juni

1990 till ca 617 milj.kr. och marknadsvärdet till ca 980

milj.kr.

Enligt praxis fördelas arvsfondens medel endast till juridiska

personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer.

Stöd utgår inte till enskilda personer eller till reguljär

föreningsverksamhet. Stöd utgår inte heller till åtgärder som

det åligger stat eller kommun att bekosta.

Under budgetåret 1989/90 har regeringen bifallit 234

ansökningar om stöd ur allmänna arvsfonden motsvarande drygt 124

milj.kr. Dessutom har regeringen anvisat nära 42 milj.kr. till

barn- och ungdomsdelegationen.

Till handikapporganisationer har stöd lämnats till

rekreationsanläggningar, till utrustning av

riksorganisationernas kanslier, till informationsverksamhet och

till utvecklings- och förnyelsearbete. Vidare har stöd lämnats

för utveckling av projekt rörande olika fritidsaktiviteter för

handikappade. I de fall stöd utgått till stat eller kommun har

det, enligt vad som anförs i skrivelsen, rört sig om verksamhet

som innebär förnyelse och utveckling. Regeringen har också

ställt medel till socialstyrelsens förfogande för projekt för

stöd till och avlastning av anhöriga till handikappade personer.

Handikappinstitutet har fått medel för projekt avseende

teknikstöd för handikappade. För vård av barn och ungdom har

stöd lämnats för projekt som i flertalet fall drivs av

föreningar och ideella organisationer. Bl.a. har stöd utgått

till den s.k. ATHENA-gruppen som genomför en aktion mot droger.

Som nämnts har regeringen anvisat nära 42 milj.kr. till barn-

och ungdomsdelegationen för stöd till fostran av ungdom. Med

ungdomar avses i detta sammanhang åldrarna 7--25 år. Tidigare

anvisades 30 milj.kr. årligen till barn- och

ungdomsdelegationen, men fr.o.m. budgetåret 1989/90 anvisas 25 %

av de medel ur allmänna arvsfonden som är disponibla för

utdelning.

Barn- och ungdomsdelegationen har under budgetåret 1989/90

bifallit 278 ansökningar med ett sammanlagt belopp av drygt 30

milj.kr. Stöd har utgått till föreningslivets utvecklande eller

nyskapande verksamhet och till ungdomslokaler. Många projekt som

fått stöd har syftat till att nå fler ungdomar genom att bredda

föreningsverksamheten. Stöd har även lämnats till kommunala

utvecklingsprojekt med försöksverksamhet för arbetslösa ungdomar

eller insatser mot ungdomsvåld. Under året har delegationen

initierat ett par större riktade satsningar, som bl.a. stöder

projekt som främjar ungdomars eget skapande.

Regeringen framhåller att en av allmänna arvsfondens fördelar

är att den ger möjlighet att snabbt och okonventionellt kunna

pröva nya verksamhetsformer som kan förbättra situationen för

barn, ungdomar och handikappade. Utöver vissa angivna områden

bör enligt regeringen medlen vara fria för att kunna stödja

projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses. På

de särskilda områdena bör stöd lämnas för att förbättra

kunskapen och medvetenheten om handikapp samt öka handikappades

självständighet och stärka deras självbestämmande. Ny teknik,

fritid och rekreation är områden som bör prioriteras.

Beträffande vård av barn och ungdomar bör stöd lämnas för

information om FNs barnkonvention, för kulturinsatser och för

utvecklingsarbete om barns lek och skapande. Insatser krävs för

att förhindra att barn far illa, inte minst genom ett varierat

utbud av stödinsatser. För fostran av ungdom bör projekt som rör

ungdomars eget skapande, delaktighet och inflytande ges särskild

vikt. En satsning görs för att samordna vissa kommuners och

föreningslivets insatser för ungdomar. Projekt som gynnar

ungdomar i glesbygd, särskilt flickor, skall få stöd. En annan

satsning är projekt för databaserad information för ungdomar med

uppgifter bl.a. om internationellt ungdomsutbyte. Nysatsningar

är även projekt som motverkar skadliga våldsskildringar, stöder

ungdomar i deras konsumentroll eller engagerar ungdomar i frågor

om jämställdhet, konfliktlösning och samlevnad.

Motionen

I motion 1990/91:So65 av Sten Svensson m.fl. (m) anför

motionärerna att i regeringens redogörelse för fördelningen av

medel från allmänna arvsfonden under budgetåret 1988/89 på ett

överskådligt och tydligt sätt samtliga bifallna ansökningar

fanns redovisade. Redogörelsen för budgetåret 1989/90 innehåller

däremot ingen tydlig redovisning över vilka organisationer som

fått sina ansökningar bifallna och hur stora summorna för resp.

organisation och projekt varit. I stället redogörs endast i

löpande text och på ett generaliserande sätt för hur de olika

posterna fördelats. Detta sätt att redovisa anser motionärerna

inte vara acceptabelt ur riksdagens synvinkel. Enligt

motionärerna bör regeringen därför till utskottet lämna en

utförligare redovisning som komplement till skrivelsen.

Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Tidigare behandling

Regeringens redovisning för budgetåret 1988/89 innehöll bl.a.

en detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut under

budgetåret. Vad gällde utformningen av kommande redovisningar

ansåg utskottet (1989/90:SoU29) att det behövdes en

fylligare analytisk redogörelse från regeringen för utskottets

granskning. Enligt utskottet skulle det vidare vara till fördel

för granskningen om regeringen även redovisade den kommande

inriktningen av stödet. Utskottet förutsatte att regeringen

beaktade dessa synpunkter utan något tillkännagivande från

riksdagens sida.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att riksdagen genom förevarande

skrivelse har fått en analytisk redogörelse för fördelningen av

arvsfondsmedlen. Även den kommande inriktningen av stödet har

redovisats. För att kunna ta ställning till om allmänna

arvsfondens medel utdelas i överensstämmelse med

ändamålsbestämmelsen behöver emellertid riksdagen enligt

utskottets mening dessutom få en sådan detaljerad

sammanställning av alla bifallsbeslut som lämnades för

budgetåret 1988/89. Utskottet anser sålunda att regeringens

redovisning i fortsättningen bör innehålla såväl en analytisk

redogörelse för medelsfördelningen som en detaljerad

sammanställning över beviljade ansökningar. Den kommande

inriktningen av stödet bör också redovisas. Utskottet anser att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:So65 (m) som sin

mening bör ge regeringen detta till känna.

Regeringens skrivelse bör i övrigt inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

Arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m.

Bakgrund

Som tidigare nämnts har fonden till ändamål att främja vård

och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade.

Bidrag får inte lämnas för åtgärder som det åligger stat eller

kommun att bekosta.

På initiativ av riksdagen (1989/90:SoU29, rskr. 318) har

regeringen den 24 januari 1991 beslutat tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att se över allmänna arvsfondens

ändamålsbestämmelse samt vissa frågor rörande dess tillämpning

och beslutanderätten vid utdelning av stöd ur fonden. Översynen

skall också omfatta frågor om uppföljning av verksamhet som

startats genom stöd ur allmänna arvsfonden. I direktiven (dir.

1991:3) anges att utredaren i linje med vad riksdagen

tillkännagivit bör pröva om gällande ändamålsbestämmelse och

tillämpningen av denna svarar såväl mot dagens situation som

framtida behov hos olika målgrupper. Utredaren bör utifrån

rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se

över om medlens användningsområden kan få en tydligare struktur.

Utredaren bör vidare göra en analys och en bedömning av de

innehållsmässiga och administrativa effekterna av den delegering

som hittills förekommit. I detta sammanhang bör, mot bakgrund av

strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos

regeringen, möjligheterna att delegera även andra grupper av

arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet

övervägas. Utredaren bör analysera behovet av uppföljning och

erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose

dessa behov. Frågor som rör information till presumtiva sökanden

om allmänna arvsfonden bör övervägas. Utredaren bör också bedöma

behovet av att i särskild förordning närmare reglera frågor som

gäller stöd ur allmänna arvsfonden. Dessutom bör utredaren vara

fri att behandla även andra frågor rörande arvsfondens

verksamhet som föranleds av utredningsarbetet. Den särskilde

utredaren bör ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars 1992. --

Utredningen har antagit namnet 1991 års arvsfondsutredning.

Motionen

I motion 1990/91:So66 av Karin Israelsson m.fl. (c) anförs

att det regionala inflytandet behöver ökas. Förvaltningen av

allmänna arvsfondens medel bör skötas av resp. kommuns

kommunstyrelse, som efter ansökan har att bevilja anslag för

främjande av bl.a. barns och ungdoms vård och fostran.

Motionärerna anser vidare att möjligheterna att återföra en del

av medlen till den kommun där arvlåtaren var bosatt bör utredas.

Enligt motionärerna bör riksdagen ge regeringen till känna att

1991 års arvsfondsutredning bör få tilläggsdirektiv i enlighet

härmed (yrkande 1). Motionärerna begär vidare ett

tillkännagivande till regeringen om att utredningen bör vara

parlamentariskt sammansatt (yrkande 2).

Tidigare behandling

Vid behandlingen av regeringens redovisning för budgetåret

1988/89 konstaterade utskottet (1989/90:SoU29) med anledning

av några motioner att regeringen gett ändamålsparagrafen en vid

tolkning. Det gick enligt utskottet av det redovisade materialet

inte att helt klarlägga om utdelningen av medlen till stat och

kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen.

Utskottet erinrade om att utskottet vid flera tillfällen hade

framhållit att lagen om allmänna arvsfonden stadgar att stöd ur

arvsfonden inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat

eller kommun att bekosta. Utskottet hade också betonat att

arvsfondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till

frivilliga och ideella insatser. Utskottet hemställde att

riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av

arvsfondens ändamålsbestämmelse borde göras, vilket också blev

riksdagens beslut (rskr. 318). Utskottet var däremot inte berett

att ställa sig bakom kraven i andra motioner att medlen skall

avsättas för eller tillfalla verksamheter i den kommun där

arvlåtaren var mantalsskriven. Utskottet var heller inte berett

att ställa sig bakom krav på att frågor om anslag ur allmänna

arvsfonden skall prövas av kommunerna. Riksdagen följde

utskottet även i denna del.

Utskottets bedömning

En översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m.

pågår på initiativ av riksdagen. I direktiven till den särskilde

utredaren anges att han i linje med vad riksdagen tillkännagivit

bör pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen av

denna svarar såväl mot dagens situation som framtida behov hos

olika målgrupper. Vidare anges bl.a. att utredaren bör vara fri

att behandla även andra frågor rörande arvsfondens verksamhet

som föranleds av utredningsarbetet. Utskottet anser att

resultatet av utredarens arbete bör avvaktas, och utskottet

avstyrker därmed bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:So66

(c). Mot bakgrund av att den särskilde utredaren enligt

direktiven bör ha slutfört sitt arbete den 1 mars 1992 avstyrker

utskottet även yrkande 2 i motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av regeringens redovisning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:So65 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ökat regionalt inflytande

att riksdagen avslår motion 1990/91:So66 yrkande 1,

3. beträffande parlamentarisk utredning

att riksdagen avslår motion 1990/91:So66 yrkande 2,

4. beträffande skrivelsen i övrigt

att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse i övrigt

inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 november 1991

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan

Andersson (s), Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och

Berit Andnor (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.