Bet. 1991/92:SoU16

Socialutskottets betänkande

1991/92:SOU16

Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

SoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:104 om

ändring i patientjournallagen m.m. och en motion som väckts

under allmänna motionstiden 1992 och överlämnats från

konstitutionsutskottet. De nya bestämmelserna föreslås träda i

kraft den 1 oktober 1992.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Motionen får

anses vara tillgodosedd genom förslaget och avstyrks därför.

Propositionen

I proposition 1991/92:104 om ändring i patientjournallagen

(1985:562) m.m. har regeringen (socialdepartementet) föreslagit

riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen, vilka har lagts fram efter hörande av lagrådet,

fogas till betänkandet som bilaga.

Motionen

Motion väckt under allmänna motionstiden 1992 och överlämnad

från konstitutionsutskottet

Motion 1991/92:K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer

(båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

översyn syftande till att sekretessen kan garanteras även för

uppgifter som lämnats till privatläkare.

Utskottet

Bakgrund

Patientjournallagen (1985:562) trädde i kraft den 1 januari

1986. Den innehåller bl.a. bestämmelser om förande av

patientjournal, hur en sådan journal skall hanteras och minsta

tid den skall bevaras. Inom den enskilda hälso- och sjukvården

kan det i många fall vara så att den läkare eller annan som

behandlar patienter och som för patientjournalerna också är den

som driver verksamheten. Denne skall då bl.a. se till att

journalerna förvaras på det sätt som patientjournallagen

föreskriver. Reglering saknas emellertid om vad som skall hända

med journalerna om denne person avlider eller på annat sätt

avslutar verksamheten utan att någon annan dessförinnan har

övertagit ansvaret för patientjournalerna. Detta kan leda till

osäkerhet hos patienterna om huruvida deras journaler förvaras

på ett tillfredsställande sätt.

Fram till den 1 juli 1981 sköttes dessa frågor av länsläkarna.

Efter år 1981 har länsstyrelserna under en tid fortsatt att ta

emot vissa patientjournaler efter avlidna läkare och tandläkare.

Detta har skett närmast mot bakgrund av att vissa tjänstemän

inom länsläkarorganisationen under en övergångsperiod fortsatt

att som tidigare hjälpa länsstyrelsen i medicinska frågor. Efter

denna övergångsperiod har socialstyrelsen bl.a. hänvisat till

närmaste landsarkiv. Det har också förekommit att journaler

lämnats till ett landstingsarkiv och i något undantagsfall att

journalerna arkiverats hos socialstyrelsen.

Innehållet i propositionen i huvuddrag

I propositionen föreslås att patientjournallagen ändras så,

att patientjournaler inom den enskilda hälso- och sjukvården kan

tas om hand dels om det på sannolika skäl kan antas att

journalerna inte kommer att handhas enligt lagen eller

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, dels om den som

ansvarar för journalerna ansöker om omhändertagande och det

finns ett påtagligt behov av att journalerna tas om hand.

Omhändertagna journaler skall enligt lagförslaget förvaras hos

arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommuner som

inte tillhör något landsting, den kommun där journalerna finns.

Som minsta tid för förvaring föreslås tio år från den dag

journalhandlingarna inkom till arkivmyndigheten med möjlighet

för arkivmyndigheten att besluta om längre förvaring.

Arkivmyndigheten och andra myndigheter som har hand om

patientjournaler upprättade inom enskild hälso- och sjukvård

föreslås få samma begränsade skyldighet att i vissa särskilt

reglerade fall lämna uppgifter ur journalhandlingar som den haft

som ansvarat för handlingarna före överlämnandet av journalen

till myndigheten. Denna skyldighet gäller endast när uppgifterna

begärs för särskilt fall. I syfte att skapa ett starkt

sekretesskydd läggs i propositionen fram förslag om ändringar i

sekretesslagen (1980:100). Det föreslås att en ny bestämmelse

införs som reglerar sekretessen i verksamhet som avser

omhändertagande av patientjournaler som upprättats inom enskild

hälso- och sjukvård. Denna sekretess innebär att uppgifter om

enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i

princip får lämnas endast om den enskilde medgett det eller

uppgiften begärs av hälso- och sjukvårdspersonal samt behövs för

vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften

lämnas.

Vidare föreslås att omhändertagna journaler efter ansökan

skall återlämnas om journalerna inte gallrats ut och det inte

heller finns anledning att anta att hanteringen av journalerna

kommer att misskötas efter återlämnandet.

Beslut i fråga om omhändertagande och återlämnande skall

enligt förslaget meddelas av socialstyrelsen med möjlighet till

överklagande hos kammarrätt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1992.

Motionärernas förslag

I motion K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m),

som alltså avlämnades redan under den allmänna motionstiden,

yrkas på en översyn syftande till att sekretessen kan garanteras

även för uppgifter som lämnas till privatläkare. Motionärerna

anför att ingen i dag kan vara säker på att de förtroenden, som

givits till en privatläkare, i längden går att hålla hemliga för

den offentliga sjukvården, där ju så många fler är involverade i

personaktens hantering. Eventuellt kan det vara acceptabelt att

landstingen endast arkiverar de mycket känsliga uppgifter, som

dessa privatläkarjournaler ofta innehåller. I dag kan

landstingen föra in privatläkarjournalernas uppgifter i sina

egna register så länge det inte finns någon föreskrift för

hanteringen. Länsläkarna tog tidigare hand om journalerna och

arkiverade dem i länsstyrelsernas arkiv, där de var betydligt

mer skyddade mot obehörig insyn. Det är alltså bristen på

lagreglering, som gör att det inte finns garantier för att

journalerna inte hanteras på felaktigt sätt enligt motionärerna.

Tidigare riksdagsbehandling

I höstas behandlade konstitutionsutskottet i sitt betänkande

1991/92:KU11 en motion från den allmänna motionstiden 1991

liknande den nu aktuella. Konstitutionsutskottet avstyrkte

motionen med hänvisning till att den fråga som togs upp i

motionen omfattades av det då pågående propositionsarbetet i

regeringskansliet samt att det arbetet inte borde föregripas av

något ställningstagande från riksdagens sida.

Närmare om propositionens förslag om utlämnande av uppgifter

ur omhändertagna journalhandlingar

Journalhandlingar som omhändertas efter beslut av

socialstyrelsen skall enligt förslaget överlämnas till vissa

arkivmyndigheter för förvaring. Enligt en huvudregel i

tryckfrihetsförordningen (TF) anses de då, i och med att de

kommer in till arkivmyndigheten, vara allmänna handlingar hos

denna myndighet (2 kap. 3 § första stycket TF). Den i TF

föreskrivna rätten att ta del av handlingen gäller om inte annat

föreskrivs i sekretesslagen. I sekretesslagen saknas för

närvarande sekretessbestämmelser som är tillämpliga på uppgifter

i en sådan handling.

Den sekretess som enligt propositionen bör gälla för

arkivpersonal och andra som kommer eller har kommit i kontakt

med omhändertagna patientjournaler liksom ärenden om

omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler, skall i

stort sett ha samma innehåll som den som redan gäller inom

hälso- och sjukvården. Detta gäller exempelvis sekretess i

förhållande till patienten själv. När det gäller sekretess i

förhållande till annan än patienten måste dock enligt

propositionen beaktas att berörda patientjournaler kommer från

den enskilda sektorn där det saknas en allmän rätt för annan än

patienterna att ta del av uppgifterna i journalerna. Många

patienter har valt att vända sig till den enskilda hälso- och

sjukvården just med hänsyn härtill. Detta talar enligt

propositionen för att uppgifterna ur omhändertagna

journalhandlingar borde få lämnas till annan än patienten endast

med medgivande av patienten. Detta skulle dock leda för långt

och -- även om huvudregeln skall vara att medgivande inhämtas

från patienten -- vissa begränsade möjligheter bör finnas att få

lämna ut uppgifter ur omhändertagna journalhandlingar utan ett

sådant medgivande.

När förfrågningar hittills skett om att få del av uppgifter ur

omhändertagna journalhandlingar har det oftast gällt en begäran

från läkare eller andra vårdgivare. En sådan bör enligt

propositionen kunna tillmötesgås om det, med hänsyn till vård

eller behandling, är starkt motiverat att begärd uppgift

utlämnas. Detta innebär i princip att endast läkare, tandläkare

eller andra vårdgivare inom offentlig eller enskild hälso- och

sjukvård som verkligen behöver uppgifter för vård eller

behandling skall ha rätt att ta del av dessa utan patientens

medverkan. I övrigt måste patientens samtycke först inhämtas.

Sekretesskyddet för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och

andra personliga förhållanden i omhändertagna patientjournaler

m.m. blir därmed starkare än vad som gäller inom offentlig

hälso- och sjukvård.

Som exempel på situationer när ett utlämnande bör kunna ske

utan inhämtande av samtycke från den enskilde nämns i

propositionen att uppgiften är av mycket stor eller t.o.m.

avgörande betydelse för vård av den som uppgiften rör men att

denne inte kan lämna sitt medgivande på grund av

medvetslöshet eller annat.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda

lagförslagen. Syftet med motion K402 (m) får anses tillgodosett

härmed. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

a) lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. beträffande en översyn av sekretessbestämmelserna

att riksdagen avslår motion 1991/92:K402.

Stockholm den 7 april 1992

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Rinaldo Karlsson (s),

Jan Andersson (s), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s),

Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin

Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Maud Ekendahl (m) och Chatrine

Pålsson (kds).

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga