Bet. 1991/92:SoU8

Socialutskottets betänkande

1991/92:SOU08

Barnbidrag m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

SoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 9 motioner, som väckts under den

allmänna motionstiden 1991 och som rör barnbidrag,

bidragsförskott och internationella adoptioner. Utskottet

avstyrker motionerna.

Motionerna

1990/91:So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av 4 § lagen om allmänt

barnbidrag.

1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag som

alternativ till olika former av särskilt fastställda

underhållsbidrag.

1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning rörande

internationella adoptioner och att medel därtill anvisas.

1990/91:So612 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att 8 § lagen (1984:1095) om förlängt

bidragsförskott för studerande ändras så att förlängt

bidragsförskott/underhållsbidrag utbetalas till barnet/ungdomen.

1990/91:So614 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring av

flerbarnstilläggen som i motionen anförts.

1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om en översyn av flerbarnsfamiljers totala

situation i enlighet med vad i motionen anges (flerbarnstillägg,

bostadsbidrag, m.m.).

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo207.

1990/91:So616 av Ewa Hedkvist Petersen (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ordet "utländska" tas bort i 4 § andra

stycket barnbidragslagen (1947:529).

1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att regeln om

bosättningsort som villkor för bidragsförskott måste ses över i

enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring av flerbarnstilläggen som i motionen anförts.

Utskottet

Allmänna barnbidrag

Allmänt barnbidrag lämnas för barn till dess de fyller 16 år.

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning som fyllt

16 år utgår förlängt barnbidrag. Sådant bidrag utgår med samma

belopp per månad som det allmänna barnbidraget.

Som ett led i skattereformen höjdes det allmänna och det

förlängda barnbidraget med 2 280 kr. den 1 januari 1991 och med

1 020 kr. den 1 januari 1992 till totalt 10 020 kr. per barn och

år.

I en nyligen framlagd proposition, 1991/92:38 om inriktningen

av den ekonomiska politiken, föreslår regeringen, med hänvisning

till det försämrade statsfinansiella läget, att den tidigare

beslutade barnbidragshöjningen den 1 januari 1992 framflyttas

till den 1 januari 1993.

Flerbarnstillägg

Fr.o.m. den 1 januari 1991 ändrades också reglerna för

beräkning av flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg lämnas med

belopp som motsvarar ett halvt barnbidrag för det tredje barnet,

ett helt barnbidrag för det fjärde barnet och 150 % av ett helt

barnbidrag för det femte och varje ytterligare barn.

I flera motioner begärs ändrade regler för flerbarnstilläggen.

I motion 1990/91:So614 av Roland Larsson (c) begärs en

justering av flerbarnstilläggen så att de familjer som har fyra

barn och fler inte får en lägre kompensation för

skatteomläggningen än de som har tre barn. Motionären hänvisar

till att t.o.m. 1990 utgick flerbarnstilläggen med ett halvt

barnbidrag för det tredje barnet, 190 % av ett helt barnbidrag

för det fjärde barnet, 240 % för det femte och med 160 % för det

sjätte och varje ytterligare barn. Enligt motionären får

fembarnsfamiljen numera nöja sig med en lägre barnbidragshöjning

per år än trebarnsfamiljen. Ett motsvarande yrkande framförs i

motion 1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c), yrkande 6.

I motion 1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

begärs att riksdagen beslutar om en översyn av

flerbarnsfamiljers totala situation i enlighet med vad i

motionen anges (flerbarnstillägg, bostadsbidrag, m.m.).

Motioner med begäran om en justering av flerbarnstilläggen har

tidigare avstyrkts av utskottet, senast våren 1991 i ett

yttrande till bostadsutskottet. Socialutskottet anförde då

följande (1990/91:SoU7y):

Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för

beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer

med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en

omotiverat stor kompensation med anledning av

skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning.

Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren

1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per

år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda

inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för

flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande

3. (Avvikande mening m och c.)

Bostadsutskottet fann inte skäl till annat ställningstagande

än socialutskottet (1990/91:BoU16 s. 6, res m och c).

Utskottets bedömning

I den nyligen framlagda proposition 1991/92:38 om inriktningen

av den ekonomiska politiken föreslås bl.a. ändringar i lagen om

allmänna barnbidrag. Utskottet anser att riksdagens behandling

av propositionen bör avvaktas och avstyrker därför motionerna

1990/91:So614 (c), 1990/91:So615 (mp) och 1990/91:So632 (c)

yrkande 6.

Barnbidrag till barn som saknar vårdnadshavare i Sverige

Enligt 1 § andra stycket lagen (1947:529) om allmänna

barnbidrag skall allmänt barnbidrag utgå "jämväl för här i riket

bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet

fostras av någon som är bofast och mantalsskriven i riket eller

ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex

månader vistats i riket". Enligt 4 § barnbidragslagen

tillkommer rätten att uppbära barnbidraget den som har den

rättsliga vårdnaden om barnet.

I motion 1990/91 So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

anförs att den gällande lagstiftningen innebär att ett barn kan

uppfylla rätten till att få barnbidrag, men att barnbidraget

inte betalas ut därför att det saknas en vårdnadshavare att

betala ut barnbidraget till. Motionärerna tar som exempel på en

sådan situation ett flyktingbarn som bor hos ett äldre syskon

eller hos någon släkting i Sverige. I dessa fall utses en god

man för barnet, vilket dock inte är till fyllest för att

barnbidrag skall betalas ut. För detta krävs att en särskilt

förordnad förmyndare utses. Enligt motionärerna är dock

tingsrätterna inte villiga att utse någon förmyndare om de

biologiska föräldrarna finns i livet.

Motionärerna anser att det är långt ifrån tillfredsställande

att denna lucka finns i lagstiftningen. En översyn av 4 § lagen

om allmänt barnbidrag bör därför göras i syfte att göra det

möjligt att betala barnbidrag till alla barn som är

berättigade till detta. Motionärerna föreslår att den som av

tingsrätten förordnats som god man för ett barn likställs med

förälder i fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag.

Enligt uppgifter från socialdepartementet finns 200--300 yngre

barn utan vårdnadshavare i Sverige. Barnen bor ofta hos syskon,

farbröder, morbröder och liknande.

I delrapporten Barn, flykting och utan förälder i Sverige

redovisar socialstyrelsen en kartläggning av situationen för

flyktingbarn utan vårdnadshavare. God man skall förordnas

snarast möjligt då ett barn utan vårdnadshavare anländer till

Sverige. Ändå visar kartläggningen att mer än 40 % av de

aktuella barnen saknade god man. Kartläggningen visar också att

det är svårt för många socialnämnder att finna lämpliga gode

män.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till

förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och

avstyrker därför motion 1990/91:So604 (s).

Barnbidrag för barn som tagits emot för adoption

När det gäller rätten att uppbära barnbidrag likställs med

föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot

ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det

(4 § andra stycket barnbidragslagen).

I motion 1990/91:So616 påpekar Ewa Hedkvist Petersen

(s) att denna rätt att uppbära barnbidrag inte finns för

svenska barn i motsvarande situation, dvs. när det är emottaget

i ett hem i avvaktan på att det skall adopteras och utan att

fosterlön utgår. Motionären anser att det inte finns något skäl

för att utesluta dessa få barn från barnbidrag och yrkar därför

att ordet "utländska" tas bort ur 4 § barnbidragslagen.

Enligt uppgift från socialdepartementet adopteras ca 25

svenska barn varje år.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till

förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och

avstyrker därför motion 1990/91:So616 (s).

Ett förstärkt barnbidrag

I motion 1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts

om behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag

som alternativ till olika former av särskilt fastställda

underhållsbidrag. Enligt motionären har ingen ordentlig analys

gjorts av vad det skulle kosta att ytterligare förstärka det

generella barnbidraget till en nivå som motsvarar den direkta

kostnaden för ett barn. Det är ju ett långsiktigt mål med

barnbidraget, vars syfte är att utjämna standarden mellan

barnfamiljer och icke-barnfamiljer. Vid en sådan beräkning

skulle ju kostnaden för bidragsförskotten helt försvinna, så

också delar av barnpensionerna, påpekar motionärerna. Till detta

kommer minskad administration hos domstolar, socialförvaltningar

och försäkringskassor.

Övriga vinster med ett sådant system skulle enligt motionären

kunna vara att man ägnade tid och kraft till omsorg om barnen i

stället för en oändlig diskussion om storleken på

underhållsbidraget, anstånd med betalning osv. Det skulle också

få stor betydelse för många underhållsskyldiga som i dag har en

mycket besvärlig situation, heter det vidare i motionen.

Utjämningen i standard mellan olika inkomstgrupper bland

barnfamiljer kan som hittills ske i bostadsbidragssystemet. I

detta sammanhang borde också ett åldersdifferentierat barnbidrag

kunna belysas.

1987 års underhållsbidragskommitté har haft i uppgift att se

över frågor om bidragsförskottskonstruktionen och dess

anknytning till föräldrabalkens regler om underhållsbidrag.

Underhållsbidragskommittén överlämnade i januari 1990 ett

betänkande (SOU 1990:8) Samhällsstöd till

underhållsberättigade barn. I betänkandet presenterades tre

modeller som tänkbara ersättningar för nuvarande

bidragsförskottssystem. Modellerna fick namnen

grundbidragsmodellen, barnbidragsmodellen och

bostadsbidragsmodellen. Barnbidragsmodellen, som bygger på

tanken att samhällsstödet skall vara helt skilt från det

civilrättsliga underhållsbidraget, innebär bl.a. att ett

schablonbelopp, som kallas särskilt barnbidragstillägg, betalas

ut till barn som varaktigt bor tillsammans med ensamstående

vårdnadshavare. Stödet skall samordnas med det allmänna

barnbidraget. Betänkandet har remissbehandlats. Mot bakgrund av

bl.a. remissinstansernas synpunkter har en arbetsgrupp tillsatts

inom regeringskansliet med uppgift att med utgångspunkt i

kommitténs förslag arbeta fram en proposition i frågan.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av

underhållsbidragskommitténs betänkande bör avvaktas. Motion

1990/91:So606 (s) avstyrks därför.

Ändrade regler för bidragsförskott

I motion 1990/91:So612 av Eva Björne (m) yrkas att 8 §

lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande

ändras så att det förlängda bidragsförskottet/underhållsbidraget

betalas ut till barnet/ungdomen.

Underhållsskyldighet till barn upphör när barnet fyller 18 år.

Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptar

skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill

dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången

pågår. Förlängt bidragsförskott lämnas för studerande barn

längst till och med juni månad det året barnet fyller 20 år.

I de fall sådant underhåll eller bidragsförskott betalas ut

skall det enligt 8 § lagen om förlängt bidragsförskott för

studerande betalas ut till den förälder eller tidigare

vårdnadshavare som barnet varaktigt bor tillsammans med.

Motionären anför att dessa bestämmelser i de flesta fall

fungerar bra, men att det finns föräldrar och tidigare

vårdnadshavare som inte alltid sätter barnets bästa först. Det

har enligt motionären förekommit att det studerande barnet inte

fått någon del av underhållet utan behövt be om hjälp för att

klara sin ekonomi under studierna.

I motion 1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) hemställs

att regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott

måste ses över i enlighet med vad i motionen anförts.

Enligt 1 § första stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott

lämnas bidragsförskott till barn som är bosatt här i landet. Ett

barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om

utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.

Motionären anser att kravet på bosättning i Sverige kan få

olyckliga konsekvenser i vissa fall, nämligen då unga människor

önskar bedriva gymnasiestudier utomlands, samtidigt som deras

föräldrar bor kvar i Sverige. Detta är ännu en ganska ovanlig

företeelse, anför motionären, men med den takt som

internationaliseringen av bl.a. utbildning fortgår, är det inte

rimligt att sådana specialregler i en lagstiftning försvårar för

en viss kategori ungdomar, nämligen de som bara har en förälder

som tar ekonomiskt ansvar för dem, att finansiera

utlandsstudier. Med ett framtida medlemskap i EG ställs frågan

ännu mer på sin spets, men ett exempel som redan är aktuellt är

den 18 månaders gymnasieutbildning som bedrivs vid de

internationella internatskolorna, United World Colleges (UWC).

Regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott innebär

en inte avsedd orättvisa jämfört med dem som har två föräldrar

som försörjer dem, anser motionären.

Som ovan nämnts har frågorna om bidragsförskottets

konstruktion setts över av underhållsbidragskommittén, som

överlämnat betänkandet (SOU 1990:8) Samhällsstöd till

underhållsberättigade barn. Inom socialdepartementet förbereds

nu en proposition med utgångspunkt i kommitténs förslag och

remissinstansernas synpunkter.

En motion med samma lydelse som den nu aktuella motionen So612

(m) om förlängt bidragsförskott för studerande behandlades av

utskottet hösten 1990. Utskottet ansåg då att den fortsatta

beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande borde

avvaktas innan riksdagen tog några initiativ i frågan och

avstyrkte därför motionen (1990/91:SoU2 s. 45). Riksdagen följde

utskottet.

Här kan nämnas att riksdagen flera gånger tidigare varit

positiv till att den som studerar ett år utomlands på

gymnasienivå skulle få behålla sitt studiebidrag, men samtidigt

ansett att det saknades statsfinansiella förutsättningar att

genomföra detta. Riksdagen har dock uttalat att det borde vara

möjligt att ytterligare överväga frågan inom ramen för

budgetdirektiven till centrala studiestödsnämnden, CSN, om att

prioritera förändringar av studiehjälpssystemet (prop.

1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr. 173). I direktiven till den

särskilde utredaren för vissa frågor om skolans

internationalisering m.m. (dir. 1991:62) uttalade dåvarande

skolministern att det borde övervägas en vidgad rätt till

studiestöd för gymnasiala studier utomlands. Skolministern hade

erfarit att CSN skulle redovisa vissa förslag på detta område

och förutskickade att det kunde bli aktuellt med

tilläggsdirektiv till utredaren när det gällde studiestöd för

studier utomlands.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör föregripa kommande

åtgärder från regeringen i dessa frågor. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna 1990/91:So612 (m) och

1990/91:So628 (fp).

Bidrag vid adoption av utländska barn

Riksdagen antog hösten 1988 en lag (1988:1463) (ändrad

1991:235) om bidrag vid adoption av utländska barn. Enligt lagen

lämnas bidrag till adoptivföräldrars kostnader vid adoption av

utländska barn med hälften av genomsnittskostnaden för en

adoption från barnets ursprungsland, dock högst med 24 000 kr.

(4 §). Ett syfte med lagen är att människor inte av ekonomiska

skäl skall behöva avstå från en adoption.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) har

ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor om

internationella adoptioner. Instruktion för NIA har meddelats i

en särskild förordning (1988:1128).

Socialnämnderna skall enligt socialtjänstlagen inhämta ett

yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende

när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av

auktoriserad organisation.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen om

prövning av utländska beslut om adoption samt frågor om

auktorisation av organisationer enligt lagen om internationell

adoptionshjälp. Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge

auktorisation till ideella organisationer som avser att arbeta

med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om

fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer samt

fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund

för beräkningar av bidrag vid adoption av utländska barn.

I motion 1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda

c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som i

motionen anförts om behovet av en utredning rörande

internationella adoptioner och om anvisning av medel därtill.

Enligt motionärerna finns det en rad omständigheter som gör

att förfarandet vid internationella adoptioner blivit mycket

komplicerat. Väntetiderna för att få ett adoptivbarn är ofta

mycket långa. Adoptionskostnaderna har stigit kraftigt och är nu

så höga, att de för många utgör ett verkligt hinder. Det finns

också risker med de adoptioner som sker vid sidan om de

etablerade organen. Motionärerna anser att NIA bör få i uppdrag

att se över den rådande situationen när det gäller de

internationella adoptionerna. Exempel på frågor som enligt

motionärerna bör belysas är: Måste de svenska utredningarna ta

så lång tid som ofta är fallet? Hur kan

adoptionsorganisationernas arbete effektiviseras och

underlättas? Kan svenska statens internationella organ

underlätta kontakterna med nya länder? Hur kan

adoptionskostnaderna sänkas? Har de litet äldre adoptivbarnen

anpassat sig väl i Sverige och finns det behov av särskilt stöd

till deras adoptivföräldrar?

Enligt motionärerna bör det ankomma på regeringen att anvisa

erforderliga resurser till NIAs förfogande för översynsarbetet.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att kommande förslag från regeringen på det

socialpolitiska området bör avvaktas. Motion 1990/91:So611 (c)

avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flerbarnstillägg

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So614, 1990/91:So615

och 1990/91:So632 yrkande 6,

2. beträffande barnbidrag till barn som saknar

vårdnadshavare i Sverige

att riksdagen avslår motion 1990/91:So604,

3. beträffande barnbidrag för barn som tagits emot för

adoption

att riksdagen avslår motion 1990/91:So616,

4. beträffande ett förstärkt barnbidrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:So606,

5. beträffande ändrade regler för bidragsförskott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So612 och

1990/91:So628,

6. beträffande en utredning om internationella adoptioner

att riksdagen avslår motion 1990/91:So611.

Stockholm den 14 november 1991

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ulla Orring

(fp), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid

Hemmingsson (m), Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan

Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlsson (m), Maj-Inger

Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s), Birthe

Sörestedt (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).