Bet. 1991/92:SoU9

Socialutskottets betänkande

1991/92:SOU09

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1991/92

SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:25 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad

avser bilaga 4 punkt E 19 om folkhälsoinstitutet och punkt G 13

om medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag och

tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare

behandlas proposition 1991/92:7 om ombildning av statens

hundskola till aktiebolag samt en motion från allmänna

motionstiden 1991 om behovet av ledarhundar.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionerna och

avstyrker samtliga motioner.

Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till

aktiebolag

I proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola har

förra regeringen föreslagit att statens hundskola upphör som

myndighet och ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de

riktlinjer som angetts i propositionen.

Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2

I proposition 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har regeringen föreslagit

riksdagen att under femte huvudtiteln

dels under punkten E 19. Folkhälsoinstitutet senarelägga

tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1

januari 1992 till den 1 juli 1992,

dels under punkten G 13. Medel för ombildning av statens

hundskola till aktiebolag

1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som

förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i

samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt

för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag,

3. till Medel för ombildning av statens hundskola till

aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7000000 kr.

Motionerna

1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ledarhundar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att erforderliga medel ställs till

hundskolans förfogande för att rekrytera och utbilda fler

ledarhundar.

1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till

organisationskommittén för folkhälsoinstitutet.

1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och

arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar

förutsättningarna för lokalisering av det nya

folkhälsoinstitutet till Umeå.

1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet till

Linköping.

Utskottet

Folkhälsoinstitutet

Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande

Propositionen

Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut

skulle inrättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari

1992 (prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En

organisationskommitté har tillkallats för att utföra det

förberedelsearbete som krävs inför starten av institutet.

Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77).

Det förberedelsearbete som skall utföras är, enligt

föredragande statsråd, omfattande, och det har visat sig att den

tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetet

skall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver

samverkan med eller eventuellt inlemmande av vissa ytterligare

verksamheter belysas, utöver vad som angetts i direktiven för

organisationskommitténs arbete.

Enligt föredraganden har det hittills bedrivna arbetet visat

på behov av att belysa folkhälsoinstitutets roll för

folkhälsoarbetet mer generellt än vad de nuvarande direktiven

ger utrymme för. Detta kan komma att påverka

folkhälsoinstitutets organisation. Föredraganden har för avsikt

att senare föreslå tilläggsdirektiv till organisationskommittén

för folkhälsoinstitutet med denna inriktning.

Enligt föredraganden är det angeläget att vissa viktiga

folkhälsoinsatser kan påbörjas under innevarande budgetår.

Kommittén bör därför initiera sådana.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att tidpunkten för

folkhälsoinstitutets inrättande senareläggs från den 1 januari

1992 till den 1 juli 1992.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att

senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från

den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.

Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för

folkhälsoinstitutet

I motion 1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne

Jönsson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv

till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet.

Motionärerna framhåller att regeringen i proposition 1991/92:25

anger att förberedelsearbetet kommer att ta längre tid än

planerat och att andra aspekter på folkhälsoinstitutets

utformning framkommit som behöver belysas. En sådan aspekt utgör

enligt propositionen regeringens förslag om att undersöka

möjligheten att samlokalisera verksamheten med annan.

Motionärerna anser att det förslag som tidigare väcktes om att

verksamheten borde tillhöra socialstyrelsen härigenom fått ökad

aktualitet.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade regeringens proposition 1990/91:175 om

vissa folkhälsofrågor i betänkandet 1990/91:SoU23. Utskottet

gjorde då följande bedömning om rollfördelningen mellan

folkhälsoinstitutet och socialstyrelsen (s. 29 f.).

En avsikt med att inrätta ett folkhälsoinstitut är enligt

propositionen att förbättra samspelet mellan de offentliga

verksamheterna, organisationer och enskilda människor.

Institutet föreslås få en samordnande sektorsövergripande roll.

Socialstyrelsen, däremot, har ett övergripande ansvar för

folkhälsofrämjande åtgärder inom sin sektor, dvs. inom hälso-

och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har också,

till skillnad från folkhälsoinstitutet, ett tillsynsansvar.

Utskottet anser att det behövs en bättre samordning av

folkhälsoarbetet såväl mellan olika samhällssektorer som av

insatser som riktas mot individer och samhälle. Utskottet delar

också uppfattningen i propositionen att programarbete som

arbetsmetod är en mycket lämplig form för att stimulera

samarbete mellan olika sektorer och samhällsnivåer. Utskottet

tillstyrker därför att ett folkhälsoinstitut inrättas enligt

propositionens förslag och avstyrker motionerna. (Res. m, c.)

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om inriktningen

av ett folkhälsoinstitut och om arbetsfördelningen mellan

socialstyrelsen och det nya institutet och avstyrker därmed

motion 1991/92:So15 (c).

Lokalisering av folkhälsoinstitutet

I motion 1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och

arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar

förutsättningarna för lokalisering av det nya

folkhälsoinstitutet till Umeå. Motionärerna hänvisar till

socialutskottets tidigare behandling av frågan om lokaliseringen

av folkhälsoinstitutet. Socialutskottet utgick då från att

organisationskommittén skulle beakta arbetsmarknadsutskottets

uttalanden om att det är viktigt att pröva möjligheterna att

välja annan lokaliseringsort än Stockholm vid lokalisering av

nya myndigheter. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets

förslag.

Motionärerna förutsätter nu att förslaget om att pröva

samlokalisering av folkhälsoinstitutet med någon annan myndighet

eller organisation inte är ett sätt att försöka kringgå

socialutskottets och riksdagens klara ställningstagande att

pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än

Stockholm. Riksdagen bör, enligt motionärerna, särskilt beakta

förutsättningarna för lokalisering av det nya

folkhälsoinstitutet till Umeå.

I motion 1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk

(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av

folkhälsoinstitutet till Linköping. Motionärerna hänvisar till

att det sektorsövergripande samarbetet inom folkhälsans område

är väletablerat i länet. Bl.a. nämns hälsouniversitetet,

Linköping Collaborating Center och det särskilda avtalet med WHO

för folkhälsobefrämjande arbete.

Tidigare behandling

I betänkandet 1991/92:SoU23 behandlade utskottet ett

tiotal motioner om lämplig lokalisering för folkhälsoinstitutet.

Utskottet ansåg att utskottet inte borde föregripa

organisationskommitténs bedömning med något uttalande om lämplig

lokaliseringsort. Utskottet utgick från att kommittén beaktar

arbetsmarknadsutskottets uttalanden om lokalisering av nya

myndigheter. Samtliga motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet. (Res. c, v och mp.)

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att riksdagen

inte bör föregripa organisationskommitténs bedömning med något

uttalande om lämplig lokaliseringsort. Utskottet förutsätter att

organisationskommittén beaktar arbetsmarknadsutskottets och

socialutskottets tidigare uttalanden om att vid lokalisering av

folkhälsoinstitutet överväga möjligheten att välja annan

lokaliseringsort än Stockholm och avstyrker därmed motionerna

1991/92:So16 (s) och 1991/92:So17 (s).

Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m.

Proposition 1991/92:7

Statens hundskola har under de senaste decennierna haft

svårigheter att uppfylla de produktionsmål som uppsatts och att

uppnå en positiv resultatutveckling. Regeringen uppdrog 1986 åt

statskontoret att göra en översyn av hundskolans verksamhet. På

grundval av översynen föreslog regeringen i proposition

1987/88:126 att statens hundskola skulle vara en renodlad

uppdragsmyndighet med uppgift att i första hand tillhandahålla

polis- och ledarhundar. Riksdagen beslöt i enlighet med

regeringens förslag (1987/88:SoU24, rskr. 303). Den

ackumulerade skulden reglerades, och för att underlätta

övergången till en intäktsfinansierad myndighet utgick ett

omställningsbidrag t.o.m. budgetåret 1990/91. Ytterligare

medelstillskott har lämnats.

Uppgifter från de två största avnämargrupperna -- Synskadades

riksförbund och rikspolisstyrelsen -- tyder på att det finns

stora och ännu inte tillgodosedda behov av ledarhundar och

polishundar. Föredragande statsrådet anför att tjänstehundar av

olika slag fyller viktiga samhällsfunktioner och att

ansträngningarna för att åstadkomma en ökad produktionsvolym

måste intensifieras. En avgörande förutsättning för en positiv

resultatutveckling och ekonomisk utveckling är, enligt

föredraganden, att verksamheten kan tillgodose kundernas behov

och önskemål samt att den utformas och styrs enligt

affärsmässiga principer. Det är också av grundläggande betydelse

att personalens kompetens och idéer om hur man skall kunna uppnå

en positiv verksamhetsutveckling tas till vara.

Organisations- och finansieringsformen för myndigheten har

varit föremål för återkommande utredningar och förändringar dock

utan att produktionsresultatet eller den ekonomiska situationen

har kunnat förbättras i en mer positiv riktning. Den fortgående

negativa resultatutvecklingen har lett till att skolans

nuvarande organisationsform har ifrågasatts. Regeringen

beslutade därför att en särskild utredare skulle få i uppgift

att analysera förutsättningarna för att driva statens hundskola

i aktiebolagsform. Den särskilda utredaren har den 12 februari

1991 redovisat uppdraget i rapporten Statens hundskola,

översyn av utvecklingsmöjligheter (dnr S91/845/H).

Mot bakgrund av rapporten föreslår den förra regeringen att

statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till

aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock senast den 1

juli 1992. Med aktiebolagsformen kan, anför föredraganden,

förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande

mellan olika parter. För att få ett bredare inflytande och

större riskspridning i verksamheten bör möjlighet öppnas för

fler ägare än staten att ingå i bolaget. Staten kommer dock,

enligt föredraganden, att inneha aktiemajoritet i bolaget vilket

ger möjligheter för riksdagen att besluta om en inriktning för

hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagande till vissa

samhällsmål.

Föredraganden anför att en ombildning till bolag är

komplicerad och omfattar många detaljfrågor som ännu inte kunnat

slutligt beredas. Till dessa hör bl.a. en slutlig värdering av

tillgångar och skulder samt bedömning av aktiekapitalets

storlek. Staten avses erbjuda bolaget ett lån motsvarande

köpeskillingen, och villkoren för detta lån skall därvid

fastställas. Vidare behöver preciseras i vilken omfattning

statliga medel behöver anslås för att täcka det negativa

verkskapitalet.

För att bereda dessa och andra frågor inför bolagiseringen

anför det föredragande statsrådet att han avser att föreslå

regeringen att besluta om att inrätta en särskild kommitté med

uppgift att inleda och, under förbehåll av riksdagens

godkännande, slutföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar

inför bolagsbildningen. Vidare aviseras att regeringen i samband

med tilläggsbudgeten kommer att återkomma till riksdagen med

förslag angående de tidigare berörda ekonomiska frågorna.

Regeringen beslutade den 12 september 1991 att tillkalla en

organisationskommitté med uppgift att inleda och, under

förbehåll av riksdagens godkännande av proposition 1991/92:7,

slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens

hundskola till aktiebolag.

Proposition 1991/92:25

Den nya regeringen föreslår i propositionen följande principer

för den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen.

Staten överlåter på det nya bolaget dels statens hundskolas

tillgångar enligt den balansräkning som upprättas i samband med

att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom

hundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader

betalar bolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det

bokförda värdet. Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på

ett belopp motsvarande denna köpeskilling.

Medel för ombildningen av statens hundskola till aktiebolag

beräknas preliminärt till 7 milj.kr. Dessa medel avser dels

statens andel av erforderligt aktiekapital, dels

organisationskommitténs kostnader samt övriga kostnader för

rekonstruktion av verksamheten och reglering av det negativa

verkskapitalet. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar

och skulder föreligger först sedan bokslut har upprättats i

samband med myndighetens avveckling. Det bör därför ankomma på

regeringen att besluta om medlens närmare användning.

Proposition 1991/92:69

Det bör i sammanhanget nämnas att den nya regeringen i

proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag

m.m. begär riksdagens bemyndigande att genomföra försäljning

helt eller delvis av statens aktier i bl.a. statens hundskola

efter bolagsbildning. Förslaget behandlas av utskottet i ett

yttrande till näringsutskottet, 1991/92:SoU2y.

Motionen

I motion 1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) från

allmänna motionstiden 1991 yrkas dels att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av ledarhundar (yrkande 1), dels att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att erforderliga medel ställs till hundskolans förfogande för

att rekrytera och utbilda fler ledarhundar (yrkande 2).

Motionärerna anför att det har blivit allt svårare att få en

ledarhund för synskadade. Detta beror mycket på att det varit

svårt att få fram bra ämnen till ledarhundar samt att många av

ledarhundarna som i början av 1980-talet kom ut till synskadade

nu dött. Vidare har valpsjuka härjat på hundskolan.

Tidigare behandling

I betänkandet 1990/91:SoU12 (s. 85 f.) behandlade

utskottet budgeten för statens hundskola för budgetåret 1991/92

och en motion om ledarhundsutbildningen. Utskottet konstaterade

att frågan om statens hundskola i framtiden skulle bedrivas i

aktiebolagsform var föremål för utredning. I avvaktan på

förslaget från regeringen ansåg utskottet sig inte berett att

ställa sig bakom kravet att anslå medel för en utbyggnad av

ledarhundsutbildningen. Motionen avstyrktes i här berörda delar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1991/92:7 att

ombilda statens hundskola till ett aktiebolag med staten som

majoritetsägare. Utskottet tillstyrker vidare de principer för

den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen som

regeringen förordat och att regeringen bemyndigas att vidta de

åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten

statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet

av ett aktiebolag. Utskottet tillstyrker också den föreslagna

medelstilldelningen.

Motiven för en ombildning av statens hundskola till aktiebolag

är enligt propositionen att tillgodose kundernas behov och

önskemål samt att åstadkomma en positiv resultatutveckling.

Utskottet förutsätter att kundernas kvalitetskrav upprätthålls

också i den nya organisationen. Motion 1990/91:So230 (mp) får

därmed anses tillgodosedd varför den avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer1. beträffande tidpunkten för

folkhälsoinstitutets inrättande

att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:25 att

inrättandet av statens folkhälsoinstitut senareläggs till den 1

juli 1992,

2. beträffande tilläggsdirektiv till organisationskommittén

för folkhälsoinstitutet

att riksdagen avslår motion 1991/92:So15,

3. beträffande lokalisering av folkhälsoinstitutet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:So16 och 1991/92:So17,

4. beträffande ombildning av statens hundskola till

aktiebolag

att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:7 att

statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till ett

aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angetts i

propositionen,

5. beträffande principerna för den ekonomiska regleringen

av ombildningen

att riksdagen godkänner de principer för den ekonomiska

regleringen som förordats i proposition 1991/92:25,

6. beträffande åtgärder i samband med ombildningen av

statens hundskola

att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som

behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens

hundskola samt för att genomföra bildandet av ett aktiebolag,

7. beträffande medel för ombildning av statens hundskola

till aktiebolag

att riksdagen till Medel för ombildning av statens hundskola

till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7000000

kr.,

8. beträffande behovet av ledarhundar m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:So230.

Stockholm den 3 december 1991

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m),

Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s) och

Chatrine Pålsson (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola

till aktiebolag 1

Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Folkhälsoinstitutet 2

Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande 2

Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för

folkhälsoinstitutet 3

Lokalisering av folkhälsoinstitutet 4

Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m. 5

Proposition 1991/92:7 5

Proposition 1991/92:25 6

Proposition 1991/92:69 7

Motionen 7

Tidigare behandling 7

Utskottets bedömning 7

Hemställan 8