Bet. 1991/92:TU11

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU11

Sjöfart m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1991/92

TU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet samtliga förslag under

avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition, utom det som avser

fritidsbåtsregistret. I den frågan har regeringen aviserat en

särskild proposition senare i vår. Utskottet tillstyrker alla de

behandlade regeringsförslagen. De avser inriktningen av

sjöfartsverkets verksamhet, dess ekonomiska mål och servicemål

samt verkets investeringar, allt för treårsperioden 1992--1994.

Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett flertal

sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (140 milj.kr.),

stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern (78

milj.kr.) och bidrag till svenska rederier (200 milj.kr.).

Sistnämnda bidrag avser regeringen att avveckla fr.o.m. den 1

juli 1992. Beloppet 200 milj.kr. behövs enligt regeringen för

att under nästa budgetår täcka vissa kvardröjande kostnader.

Utskottet tillstyrker också ett regeringsförslag om upphävande

av en bemyndigandelag av år 1979, som bl.a. möjliggör nuvarande

högstprisreglering för godstransporter med lastbil till och från

Gotland. En s-motion och en c-motion, vari man motsätter sig

regeringens förslag, avstyrks.

I anslutning till behandlingen av rederistödet behandlar

utskottet tre s-motioner, vari framhålls att man motsätter sig

regeringens planer på att ersätta detta stöd med ett svenskt

internationellt fartygsregister som sjöfartspolitiskt

instrument. Utskottet avstyrker motionsyrkandena i avvaktan på

den sjöfartspolitiska proposition som regeringen aviserat.

I övrigt behandlar utskottet motioner om bl.a. konkurrens i

färjetrafiken på Gotland, sjöfarten i Trollhätte kanal och på

Vänern, miljö- och säkerhetsfrågor, isbrytarnas lokalisering och

om vissa hamnfrågor i Stockholmsregionen. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående

eller aviserat utredningsarbete.

Till betänkandet är fogat 13 reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten avseende sju

moment i utskottets hemställan.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Sjöfartsverket

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7

(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden

1992--1994,

2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål

för sjöfartsverkets verksamhet som i propositionen har förordats

för perioden 1992--19931,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts

om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.

Anslagsfrågor

Regeringen har under denna rubrik föreslagit

1. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för

vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 76 656 000 kr. (punkt E1., s. 87--89),

2. att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av

lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för

vissa lastbilstransporter (punkt E2., s. 90--94),

3. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140000000

kr. (punkt E2., s. 90--94),

4. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(punkt E3., s. 94--95),

5. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(punkt E4., s. 95--97),

6. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

78000000 kr. (punkt E5., s. 97--100),

7. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200000000

kr. (punkt E6., s. 100--101),

8. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

stöd till svenska rederier (s. 101--102).

Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med

bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter

har tagits in som bilaga till detta betänkande.

1 Feltryck i propositionen; regeringen avser perioden

1992--1994.

Motionerna

1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen

beträffande sjöfart.

1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att möjliggöra

överflyttning av sjötrafik till Kapellskär och Nynäshamn.

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningarna för den svenska

sjöfarten och de ombordanställda.

1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Väner- och kustsjöfartens utveckling.

1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för

budgetåret 1992/93 anvisar 350000000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 550000000 kr.,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att

skärpa lotstvånget,

22. att riksdagen hos regeringen begär att Sjöfartsverket

får i uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem

så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.

1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.

1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland mellan

staten och Nordström Thulin AB (N&T) omedelbart måtte bli

offentligt.

1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheterna att skapa nya lösningar

för Gotlandstrafiken.

1991/92:T603 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar införa ordningsbot för smärre förseelser till sjöss.

1991/92:T604 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda

c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av ett svenskt agerande

i internationella sammanhang och organ för säkrare trafik på

Östersjön.

1991/92:T605 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om färjetrafik mellan Gotland och

Öland och mellan Gotland och Västervik.

1991/92:T607 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (båda m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sjöfartsverket i sin översyn av

färjetrafiken tillämpar en generös bedömning vid ansökningar

från andra färjebolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de färjebolag som jämsides med

Nordström Thulin AB fram till år 1997 får trafikera Gotland

också får del av det statliga transportstödet för Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter

avtalstidens utgång år 1997 inriktas på fri konkurrens.

1991/92:T608 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sommartrafik till Gotland från Västervik och

Öland.

1991/92:T609 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att klargöra förutsättningarna för att i

samverkan med berörda stater proklamera Skagerrak och Kattegatt

som innanhav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage.

1991/92:T610 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett trafikupplysningssystem för Skagerrak, Kattegatt och

Östersjön.

1991/92:T612 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utveckling av Mälarsjöfarten.

1991/92:T614 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av en utveckling av Vänersjöfarten.

1991/92:T616 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.

1991/92:T617 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

omfördelning av färjegods från Stockholms hamnområde och behovet

av goda utvecklingsbetingelser för Hargshamn.

1991/92:T618 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.

1991/92:T619 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att medel ur infrastrukturfonden får

användas för utbyggnad av Södertälje kanal.

1991/92:T620 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om internationellt fartygsregister.

1991/92:T622 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

personlig skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.

1991/92:T623 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av statliga insatser för att

sänka prisnivån i Gotlandstrafiken,

2. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om

upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av

taxor för vissa lastbilstransporter.

1991/92:T624 av Rolf Clarkson och Tom Heyman (båda m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kontroll av sjövärdighet hos fartyg ner

till 20 bruttoton.

1991/92:T625 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

isbrytarnas stationering.

1991/92:T626 av Karl-Erik Svartberg och Lisbet Calner (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka säkerheten

vid sjötransporter.

1991/92:T627 av Sten Östlund och Bo Nilsson (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sjöfartspolitiken.

1991/92:T628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad strategi

för ett nationellt synsätt på vilka hamnar som bör utgöra de

stora kommunikationslänkarna i Östersjön och därvid beakta

Norrköpings strategiska läge som viktig hamnregion söder om

Stockholm.

1991/92:T629 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bibehållande av nuvarande system för

fraktstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet mellan staten

och rederiet Nordström Thulin måste ges offentlighet.

1991/92:T630 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att behålla bemanningen på Vinga lotsutkik.

1991/92:T631 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

det lämpliga i en omstationering av isbrytare till Härnösand.

1991/92:T632 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (båda kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Trollhätte kanal.

1991/92:T633 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den långsiktiga strategiska utvecklingen av

Vänersjöfarten.

1991/92:T634 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.

1991/92:T635 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att sjöfartsverket anmodas att trycka även

sjökort för civilt bruk på konstfibermaterial.

1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 150000000 kr.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen måste skynda på arbetet

med bilaterala överenskommelser för att begränsa sjöfartens

miljöpåverkan.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hårdare internationella regler för

fartygskonstruktioner och båttrafik i avsikt att minimera

oljeutsläppen.

1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i

form av vägar och hamnutbyggnad inom regionen Österlen.

1991/92:Jo689 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Vänersjöfartens betydelse och en

fortsatt utveckling av närsjöfarten i ett EG-perspektiv närmare

måste beaktas från säkerhets- och miljösynpunkt.

1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms

skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i

Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av anmälningsplikt före

infart i Mälaren.

Utskottet

1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.

Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att

svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av

sjövägar och säkerheten i dessa så att sjöfart kan bedrivas i

svenska farvatten under säkra och effektiva former. Därtill

svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska fartyg

oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakligen på

handelssjöfartens intressen, men även fritidsbåtstrafikens och

fiskets intressen skall beaktas.

Sjöfartsverkets verksamhet styrs genom att ekonomiska mål

och servicemål fastställs av riksdagen på grundval av rullande

treårsplaner. Kostnader för de delar av verksamheten som inte

ingår i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras genom

anslag över statsbudgeten.

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om

inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden

1992--1994,

2. godkänner de ekonomiska mål och servicemål för

verksamheten som förordas för perioden 1992--1994,

3. godkänner vad som anförs om sjöfartsverkets investeringar

under perioden 1992--1994 samt bemyndigar regeringen att besluta

om avvikelser därifrån.

Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan

för åren 1992--1994 angivit servicemål för samtliga

verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten

under perioden. Verksamhetsgrenarna omfattar farleder och

utmärkning, lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning,

sjökortsproduktion och publikationsverksamhet samt

sjöfartsinspektionen. Som mål för t.ex. verksamheten med

farleder och utmärkning anges att man vill ge säker och effektiv

framkomlighet för sjötrafiken i farleder längs kusten och i

öppen sjö, även vid nedsatt sikt och is, samt vid genomfart och

hamnanlöp. Verksamheten skall inriktas på en fortsatt anpassning

av farledshållningen till ändrade trafikflöden och nautiska

behov samt till den tekniska utvecklingen. God säkerhet och

kostnadseffektivitet skall eftersträvas.

Ekonomiska mål anges i treårsplanen i fråga om bl.a.

avkastning, resultat, prissättning, produktivitet och soliditet.

Enligt det förstnämnda målet skall sjöfartsverket till

statsverket inleverera avkastning på verkets fasta statskapital

enligt fastställd avkastningsränta. Denna utgör från den 1 juli

1991 12,25%. Under åren 1992--1994 beräknas resultatet, efter

avkastning, uppgå till 8,5 resp. 7,6 och 9,0 milj.kr. Vad gäller

prissättningen föreslår sjöfartsverket att höjningar av de

allmänna sjöfartsavgifterna under perioden 1992--1994 får ske i

en takt som motsvarar högst de allmänna pris- och

löneökningarna. Produkter och tjänster skall i princip

prissättas så att full kostnadstäckning nås. Soliditeten

beräknas under treårsperioden 1992 uppgå till ca 85%.

Sjöfartsverkets investeringsplan för treårsperioden

omfattar ett belopp på totalt 282,3 milj.kr. och avser till helt

övervägande del återanskaffningar.

Föredragande departementschefen säger sig inte ha något att

invända mot verkets förslag till allmän inriktning och

omfattning av verksamheten under treårsperioden 1992--1994. Han

ställer sig vidare bakom verkets investeringsplan och finner

inte någon anledning att nu revidera de mål som verket ställt

upp för ekonomiskt resultat och prissättning för perioden.

I enlighet med ett förslag av verket föreslår

departementschefen att detta under budgetåret 1992/93 får

disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret inom en ram av

40 milj.kr. till löpande utbetalningar som inte kan bestridas

med löpande inbetalningar. Därutöver föreslår han en ram för

långfristig upplåning på 70 milj.kr. för nästa budgetår, varav

60 milj.kr. för finansiering av sjömanspensionssystemet enligt

tidigare beslut av riksdagen.

Förslagen i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets

verksamhet, om ekonomiska mål, servicemål och investeringar

föranleder ingen erinran från utskottets sida. Förslagen

tillstyrks följaktligen.

2 Anslagsfrågor m.m.

2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets

ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens

betalningsansvar. Hit hör bl.a. kostnader för sjösäkerhetsrådet

samt för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en

medelsanvisning för nästa budgetår på 76,7 milj.kr.

2.2 Transportstöd för Gotland

Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och

från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som

godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna

för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas

dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen

(1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa

lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt

jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande

transport på fastlandet.

I propositionen förordas att högstprisregleringen och det

därmed sammanhängande s.k. Gotlandstillägget skall upphöra vid

utgången av juni 1992. Gotlandstillägget innebär att den som

regelbundet bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med

lastbil till eller från Gotland får, för alla inrikes

transporter, ta ut ett pristillägg med högst 0,6% på

nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal. Regeringen

föreslår att riksdagen antar ett till propositionen fogat

förslag om upphävande av 1979 års lag.

Vidare föreslår regeringen en medelsanvisning på 140

milj.kr. för nästa budgetår, vilket innebär en höjning med 71

milj.kr. i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget.

I motion T623 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag om upphävande av 1979 års bemyndigandelag.

Motionärerna framhåller att de motsätter sig ett upphävande av

lagen i avvaktan på ett bättre system än det nuvarande för att

kompensera fördyringarna i Gotlandstrafiken.

I motion T629 (c) framhålls att de kostnadsolägenheter som

följer av att Gotland är en ö även framgent kommer att kräva ett

stödsystem. Motionären föreslår därför att nuvarande system med

fraktstöd bibehålls i avvaktan på att ett nytt och mera rättvist

system utarbetas genom regeringens försorg.

Systemet med högstprisreglering och Gotlandstillägg är

enligt departementschefens mening konkurrensbegränsande. Det

hämmar därför effektiviteten i transporterna. Det finns dessutom

inget entydigt transportpris till Gotland, vilket innebär att

det inte går att följa upp regleringen och inte heller påvisa

dess verkliga nytta. Transportföretagen tillämpar en regelmässig

rabattgivning med ca 50--60% på grundtaxan. Då

Gotlandstillägget endast är 0,6% av nettofraktsumman bör

transportföretagen kunna hantera eventuella internsubventioner

utan statliga administrativa system.

I sammanhanget framhåller departementschefen att godstaxorna

i färjetrafiken är subventionerade med uppskattningsvis

50--60% och att sjöfartsverket har beslutat att inte höja

godstaxan vid årsskiftet 1991/92. Vidare utvidgas det

transportstödsberättigade godset till att omfatta fler varuslag.

Departementschefens uppfattning är därför att

godstransportpriserna i Gotlandstrafiken inte kommer att öka på

grund av den avreglering som nu föreslås. Han kommer dock att ge

sjöfartsverket i uppdrag att följa upp prisutvecklingen för

godsfrakterna till och från Gotland efter en avveckling av

högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Att se till att

prissamverkan inte sker mellan transportföretagen med höjda

priser som följd kommer att ingå i uppgifterna för den nya

konkurrensmyndighet som regeringen, under näringsdepartementets

huvudtitel, föreslår skall bildas den 1 juli 1992.

Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som

enligt departementschefen talar för att högstprisregleringen och

det s.k. Gotlandstillägget skall avvecklas vid instundande

halvårsskifte. Avvecklingen kan för övrigt sägas ha inletts

redan förra året, då riksdagen beslutade slopa det särskilda

statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i

godstransporter till och från Gotland som inte kompenserades av

Gotlandstillägget (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr.

145). Detta bidrag belastade anslaget för budgetåret 1990/91 med

6 milj.kr. Inför den fortsatta avvecklingen vill utskottet

understryka vikten av att berörda myndigheter noga följer

prisutvecklingen för ifrågavarande godsfrakter. Utskottet anser

för sin del att den s.k. vägprincipen bör vara ett riktmärke.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

upphävande av 1979 års bemyndigandelag och avstyrker

motionsyrkandena.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16 sade sig

utskottet förutsätta att regeringen tog initiativ till en

översyn av färjetrafiken på Gotland, omfattande bl.a. dennas

omfattning och taxesättningen. I sammanhanget betonade utskottet

att Gotland självklart bör ha en tillfredsställande

trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas

möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera

turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska

utveckling.

Av propositionen framgår att sjöfartsverket har regeringens

uppdrag att genomföra översynen. En rapport med förslag om

förändringar inom ramen för nuvarande koncessionsavtal skall

lämnas senast den 15 maj 1992. Av propositionen framgår vidare

att verket har beslutat om en sänkning av passagerartaxorna med

i genomsnitt 10% från den 1 januari 1992.

Departementschefen framhåller att prisnivån för passagerare

i färjetrafiken är för hög, även efter den taxesänkning som

sjöfartsverket beslutat om. Det behövs en kraftig åtgärd för att

nå en acceptabel prisnivå som även kan bidra till en

återhämtning av tidigare trafikbortfall och stimulera till ökat

turistresande. 10 milj.kr. bör därför avsättas till en

taxesänkning, som sjöfartsverket har att närmare utforma och som

bör ske i början av maj 1992.

Även kostnadsnivån i färjetrafiken är enligt

departementschefen alltför hög, varigenom statsbidraget kraftigt

ökar. För innevarande budgetår beräknas ett anslagsöverskridande

med 94 milj.kr. Taxesänkningarna medför ytterligare belastning

på statsbidraget vilket gör det än nödvändigare att ta fram

förslag på kostnadsbesparingar. Sjöfartsverkets översyn

förutsätts komma att innehålla sådana förslag.

I motion A480 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

150 milj.kr., vilket innebär en ökning med 10 milj.kr. i

förhållande till den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen. Anslagsökningen bör enligt motionärerna

användas för att möjliggöra en större sänkning av taxorna i

färjetrafiken än den som hittills skett och den som regeringen

nu aviserar.

Mot bakgrund av den kraftiga anslagsökning som regeringen

föreslår och med hänsyn till att 10 milj.kr. från anslaget

avses användas för taxesänkningar, utöver dem som redan gäller

från den 1 januari 1992, finner sig utskottet inte kunna biträda

förslaget om en ytterligare anslagsökning. Motionsyrkandet härom

avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.

I motion T623 (s) framhålls att den av regeringen aviserade

särskilda satsningen på 10 milj.kr. inte ger stort utrymme för

relativa prissänkningar. Ytterligare satsningar krävs för att

sänka prisnivån i Gotlandstrafiken och förbättra öns

konkurrenssituation.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till

motionsyrkandet om en anslagsökning och avstyrker därmed även

det motionsyrkande som nu är i fråga.

Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras

särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession

innehas för närvarande av Nordström&Thulin AB (N&T) enligt

ett avtal mellan staten och bolaget. Avtalet gäller fr.o.m. den

1 januari 1988 t.o.m. utgången av år 1997 och innebär att N&T

har ensamrätt till trafiken. Delar av avtalet har belagts med

sekretess med hänsyn till enskildas och det allmännas ekonomiska

intressen enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).

Frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken behandlas i fyra

motioner.

I motion T602 (m) framhålls att regeringen bör pröva

möjligheterna att skapa andra lösningar för Gotlandstrafiken än

vad som anges i avtalet mellan staten och N&T.

I motion T605 (c) framhålls att N&T inte har velat

upprätthålla sommartrafiken mellan Gotland och Öland och mellan

Gotland och Västervik, trots att det i avtalet torde finnas

inskrivet att kompletterande trafik skall förekomma. Det är fel

-- säger motionärerna -- att genom politiska beslut utestänga

trafikföretag som vill trafikera området och som inte ens gör

anspråk på statligt stöd.

I motion T607 (m) framhålls (yrkande 1) att sjöfartsverket i

sin översyn av färjetrafiken bör göra en generös bedömning av de

ansökningar som kan komma in beträffande kompletterande trafik

på Gotland från t.ex. Västervik och Öland under sommarsäsongen.

Vidare framhålls (yrkande 2) att de färjebolag som jämsides med

N&T fram till år 1997 får trafikera Gotland bör få del av det

statliga transportstödet för Gotland samt (yrkande 3) att

Gotlandstrafiken efter avtalstidens utgång år 1997 bör inriktas

på fri konkurrens.

Även i motion T608 (fp) betonas vikten av färjetrafik

sommartid mellan Öland och Gotland och mellan Västervik och

Gotland.

Departementschefen framhåller att fri konkurrens bör

eftersträvas även i färjetrafiken på Gotland. Möjligheten att

släppa konkurrensen fri är emellertid begränsad fram t.o.m. år

1997, då avtalet med N&T löper ut. Däremot bör det finnas

möjligheter att tillåta viss konkurrerande trafik inom ramen för

nuvarande avtal, bl.a. med tanke på utvecklingen i Baltikum, som

kan leda till nya intressanta förbindelser där Gotland kan få

ett centralt läge. Detta är enligt departementschefens mening en

fråga för sjöfartsverket i den pågående översynen av

färjetrafiken.

Utskottet ser positivt på att möjligheten till konkurrens i

Gotlandstrafiken omfattas av sjöfartsverkets översyn. I avvaktan

på resultatet av denna är utskottet emellertid inte berett att

förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.

I två motioner T602 (m) och T629 (c) begärs ett

offentliggörande av avtalet mellan staten och N&T. I båda

motionerna framhålls att kostnaderna för Gotlandstrafiken stigit

mycket kraftigt sedan N&T övertog koncessionen och att ett

offentliggörande skulle underlätta för riksdagen att göra en

bedömning om transportstödet har en rimlig nivå.

Sekretessbeläggningen har som utskottet nämnt skett med stöd

av sekretesslagen. Såväl den nuvarande som den föregående

regeringen har avslagit framställningar om hävande av

sekretessen. Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1990/91:TU6 ankommer det inte på riksdagen att uttala

sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall. Med

det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

2.3 Handelsflottans pensionsanstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Trollhätte kanalverk, som fram till den 1 januari 1992 ingick

i Vattenfallskoncernen, ansvarar för kanaler, slussar och

farleden mellan Göteborg och Vänern samt för Säffle kanal.

Kanalverkets intäkter utgörs bl.a. av farledsvaruavgifter på

utrikes gods. Staten anslår de ytterligare medel som behövs för

att hålla kanalen öppen för nyttotrafik och fritidsbåtar.

Anslaget täcker även kostnaderna för Vänerns seglationsstyrelse,

avseende farleder och lotsning m.m.

För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning på

78 milj.kr., varav 70 milj.kr. avser kanalverket och återstoden

seglationsstyrelsen.

Av propositionen framgår att en särskild utredare i

september 1991 till kommunikationsdepartementet överlämnade

betänkandet Vänersjöfarten (SOU 1991:73). I betänkandet föreslås

bl.a. att hamnarna i Vänern bör gå samman i ett bolag för att

möjliggöra ett förbättrat utnyttjande av resurserna. Vidare

föreslås vissa förändringar i avgiftssystemet och att särskilda

passageavgifter för kanalen införs.

Departementschefen framhåller att statens kostnader för

subventionering av sjöfarten i Trollhätte kanal och i Vänern är

betydande totalt sett och även räknat per transporterat ton.

Konkurrensen mellan transportslagen är intensiv. Fördyringar av

kanaltransporter med t.ex. ökade avgifter har av de ansvariga

inte ansetts lämpliga att genomföra. Motviljan att införa en

särskild avgift kan tolkas så att kanaltransporterna inte tål

ökade kostnader. Mot bakgrund av att de statliga resurserna blir

alltmer knappa måste därför frågan ställas om statens stöd till

kanaltransporterna är ett effektivt sätt att stärka industrins

transporter. Departementschefen säger sig vidare kunna

konstatera en otillfredsställande kostnadsutveckling i

kanaldriften. Kostnadsökningen mellan budgetåren 1991/92 och

1992/93 uppgår till hela 16,4%. Vid remissbehandlingen av

utredningsbetänkandet har från flera håll behovet av

rationaliseringar påtalats. En sänkt kostnadsnivå kan emellertid

inte långsiktigt åstadkommas genom att eftersätta underhållet.

Transportalternativen till dagens kanaltransporter och en

eventuell omläggning av transporterna bör därför undersökas och

värderas mer ingående. Departementschefen avser därför att

tillsätta en utredning om detta.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning, som innebär att riksdagen till Ersättning

till viss kanaltrafik m.m. för nästa budgetår anvisar 78

milj.kr.

Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal behandlas i

motionerna T214 (s), T614 (s), T618 (m), T632 (kds), T633 (fp),

T634 (c) och Jo689 (fp). I motionerna betonas genomgående den

betydelse Vänersjöfarten har som ett miljövänligt alternativ

till landsvägstransporter och för regionens transportförsörjning

samt med hänsyn till utvecklingen i Europa, där de inre

vattenvägarna kan komma att spela en allt viktigare roll. Vidare

beklagar man att det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart

inte nu läggs till grund för några regeringsförslag och uttalar

oro över att regeringen med den nya utredningen syftar till att

avveckla Vänersjöfarten.

I motion T201 (s) framhålls att även sjöfarten måste ingå i

den systemsyn som bör prägla trafikplaneringen. Detta bör

särskilt beaktas i det utredningsarbete beträffande

Vänersjöfarten som aviseras i budgetpropositionen.

Utskottet delar den uppfattning om Vänersjöfartens betydelse

för regionens näringsliv som uttalas i det nämnda

utredningsbetänkandet. Utredaren anser att kostnaderna för

verksamheten måste sänkas och nya transportsystem utvecklas om

Vänersjöfarten skall kunna behålla sin ställning. Enligt vad

utskottet erfarit kommer det fortsatta utredningsarbetet att ta

sin utgångspunkt i Vänersjöfartens betydelse som ett

miljövänligt alternativ till landsvägstransporter. Utredningen

skall söka ta till vara alla möjligheter att effektivisera,

rationalisera och bredda verksamheten så att statens utgifter

för den minskar och dess intäkter ökar. Utskotter förutsätter

att utredningsarbetet kommer att bedrivas skyndsamt och att

regeringen snarast möjligt för riksdagen redovisar sina

ställningstaganden i frågan. Dröjsmål kan skapa osäkerhet om de

framtida förutsättningarna för Vänersjöfarten och därmed medföra

att nödvändiga investeringar inte genomförs. Vidare förutsätter

utskottet att man i utredningsarbetet även beaktar vad som sägs

i motion T201 (s) om att sjöfarten bör ingå i en systemsyn på

trafikplaneringen.

I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet

samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga.

2.6 Rederistöd

År 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska

frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet

innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier, det

s.k. konsoliderings- och utvecklingsstödet. Stödet grundas i

normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts åren 1982--1985

och kan utbetalas t.o.m. slutet av kalenderåret 1992.

Stödet redovisas för närvarande under anslaget Stöd till

svenska rederier. För innevarande budgetår har under anslaget

anvisats 5 milj.kr. Departementschefen erinrar om att

regeringen i proposition 1991/92:38 om den ekonomiska politikens

inriktning aviserat en indragning av ifrågavarande stöd (FiU10,

rskr. 108).

I enlighet därmed tar han inte upp något anslag för nästa

budgetår. Enligt utskottets mening bör riksdagen lämna utan

erinran vad departementschefen sålunda anfört om Stöd till

svenska rederier.

Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till

svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337).

Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska

rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader

som avser sociala avgifter. Bidraget infördes fr.o.m. den 1

januari 1989 med 38000 kr. per sjöman sysselsatt på svenskt

handelsfartyg i fjärrfart.

I december 1988 beslutade riksdagen att utöver sistnämnda

bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som

motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta

på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet.

TU6, rskr. 85).

Det stöd som riksdagen sålunda vid två tillfällen under år

1988 beslutade om -- det s.k. rederistödet -- redovisas

under anslaget Bidrag till svenska rederier. För innevarande

budgetår har under anslaget anvisats 550 milj.kr.

Departementschefen erinrar om att regeringen i den nämnda

propositionen om den ekonomiska politikens inriktning aviserat

en avveckling även av detta stöd. Vissa kvardröjande kostnader

för första halvåret 1992 bör emellertid tas upp under anslaget.

Dessa kostnader utgör bidrag till arbetsgivarens kostnader för

socialavgifter den 1 januari--den 1 juli 1992 samt återbetalning

av inbetald sjömansskatt för huvudsakligen maj och juni månader

1992. Departementschefen föreslår mot den bakgrunden en

medelsanvisning på 200 milj.kr. för nästa budgetår. Regeringen

avser att senare i vår förelägga riksdagen förslag till nya

förutsättningar för den svenska sjöfarten.

I motion T218 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar

350 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således

550 milj.kr. Motionärerna framhåller att regeringen ännu inte

lyckats visa hur kvalitet och stark arbetsrätt skall kunna

förenas med avskaffandet av det stöd som anvisas under

anslaget. Stödet bör därför bibehållas.

Det av regeringen aviserade förslaget till nya

förutsättningar för den svenska sjöfarten behandlas i motionerna

T212 (s), T620 (s) och T627 (s). I samtliga dessa motioner

uttalas farhågor att förslaget kan komma att omfatta införande

av ett svenskt internationellt fartygsregister. Vad

förespråkarna av ett sådant register syftar till är att stärka

den svenska handelsflottans internationella konkurrenskraft

genom att inom ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att

sänka bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska

besättningar kan anställas på fartyg på grundval av

kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i

sjöfolkets hemländer.

I den förstnämnda motionen framhålls att riksdagens beslut

år 1988 om sjöfartspolitiska åtgärder verksamt har bidragit till

att vända den svenska handelsflottans minskning. Den

återbetalning till redarna av skatt och sociala avgifter som

beslutet innebär har reducerat lönekostnaderna och därmed

driftskostnaderna. Härigenom har konkurrensmöjligheterna för

fartyg under svensk flagg och med besättningar med svenska avtal

stärkts. Denna svenska sjöfartspolitiska modell bör därför

bibehållas.

Socialdemokraterna motsätter sig en anpassning av svensk

sjöfartspolitik i riktning mot ett internationellt

fartygsregister, framhålls det vidare i motionen. Ett sådant

register betyder att sjöfackliga organisationer i lag förbjuds

att förhandla för utländska medborgare. I praktiken betyder det

att svenska sjömän skall betalas enligt svenska avtal och

filippinska medborgare på samma båt enligt sitt lands avtal. På

så sätt blir utländska sjömän "billigare" än svenska genom lägre

löner och sämre sociala villkor. Fram till i dag har det --

fortsätter motionärerna -- rått så gott som total politisk

enighet om principerna om alla människors likhet inför lagen,

oberoende av bl.a. nationalitet, samt om arbetstagares rätt att

organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta

kollektivavtal om de anställningsvillkor som skall gälla.

Socialdemokraterna kommer inte att acceptera förslag som

inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av

staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta

kollektivavtal om anställningsförhållanden.

Tankegångar liknande de sålunda refererade återfinns även i

de båda övriga s-motioner som nu är i fråga.

Utskottet delar regeringens uppfattning att rederistödet bör

avvecklas och har ingen erinran mot den i propositionen angivna

anslagsberäkningen. Regeringens förslag till medelsanvisning

tillstyrks följaktligen, medan yrkandet i v-motionen om en

höjning av anslaget avstyrks.

I avvaktan på det aviserade förslaget till nya

förutsättningar för den svenska sjöfarten finner utskottet inte

för sin del någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av

yrkandena i de tre s-motionerna. Dessa avstyrks följaktligen.

3 Miljö- och säkerhetsfrågor

Miljö- och säkerhetsfrågor, främst avseende handelssjöfarten,

behandlas i ett flertal motioner.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana frågor

behandlades av Kommittén för miljörisker vid sjötransporter

(MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur -- program för

miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till grund för

proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen, i den del som

bereddes av trafikutskottet, framgår av betänkandet TU

1980/81:31 (rskr. 422).

Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella

karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli

verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt

samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete

inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är

FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den

internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor

som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också är

av stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på

sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad viktiga konventioner som

avser bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering

från säkerhetssynpunkt -- de s.k. SOLAS-reglerna -- och

bestämmelser för sjötrafiken genom 1972 års sjövägsregler. På

havsföroreningsområdet bör främst nämnas de s.k.

MARPOL-reglerna, som särskilt avser tankfartyg och som ligger

till grund för lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg. För Östersjöområdet kan särskilt nämnas 1974 års

Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö.

Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av

konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i

Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan

sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra

västeuropeiska stater med stöd av en överenskommelse år 1982 om

hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna

att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller

internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av

sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra

frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.

3.1 Konstruktionskrav

I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella

regler för fartygskonstruktioner bör komma till stånd i avsikt

att minimera oljeutsläppen.

Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa

internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan.

Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår

ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och

förfina gällande regelverk. Inom IMO bedrivs sålunda ett

intensivt arbete med regler om dubbel botten och dubbel sida hos

större tankfartyg. Arbete pågår också med regler som skulle

innebära att äldre tankfartyg, om de inte uppnår en viss

säkerhetsstandard, kommer att fasas ur trafik.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet,

i nu berörd del, tillgodosett, varför ett bifall till detsamma

avstyrks.

Motion Jo690 (fp) gäller bl.a. krav på dubbelskrov för

tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren.

Motionärerna, som vill att riksdagen skall besluta om sådana

krav, framhåller att 5 miljoner ton olja årligen fraktas genom

dessa vattenområden och att inga särskilda säkerhetskrav gäller

för transporterna.

Som utskottet framhållit gäller omfattande krav, nationellt

och internationellt, i fråga om tankfartygs konstruktion,

utrustning och säkerhet. Sådana krav gäller sålunda även för

trafik i Stockholms skärgård och på Mälaren. Säkerheten mot

oljeutsläpp är för övrigt inte enbart beroende av fartygen.

Sjösäkerheten måste ses som en helhet, som består av bl.a.

farleder, utmärkning, sjökort, lotsning och fartygens

konstruktion. Erfarenhetsmässigt är sjöfarten i Stockholms

skärgård och på Mälaren säker -- under det senaste decenniet har

dessa vatten varit praktiskt taget helt förskonade från olyckor

med oljeutsläpp som följd. Sjöfartsverket bedriver ett

långsiktigt arbete med förbättring av sjösäkerheten, inte minst

i internationella fora. Utskottet vill understryka att Sverige

inte ensidigt kan införa krav på fartygs konstruktion och

utrustning som saknar förankring i internationella regler. Om så

skedde skulle en brist på tonnage av föreskriven standard kunna

uppstå, till men för den svenska försörjningstryggheten. Med det

sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

3.2 Lotsning

I motion T218 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en skärpning av lotstvånget. Krav måste ställas,

framhåller motionärerna, på att samtliga fartyg oavsett storlek

skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden med

last av farligt gods. Till farligt gods bör räknas

petroleumprodukter och gods som klassats som sådant av IMO.

1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter

innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars

utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet

skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i

farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion,

utrustning, beskaffenhet och bemanning samt lastens

miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt

inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med

hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om

farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med

lotsplats eller trafikinformationscentral. De sålunda angivna

riktlinjerna för lotstvånget synes utskottet väl ägnade att

tillgodose sitt syfte, eftersom svenska vatten på senare år --

med få undantag -- inte drabbats av utsläpp av kemikalier eller

olja till följd av trafik till eller från svenska hamnar. Någon

sådan skärpning av lotstvånget som motionärerna begär torde

följaktligen inte vara motiverad, varför motionsyrkandet

avstyrks.

3.3 Trafikföreskrifter

I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella

regler för sjötrafik bör komma till stånd i avsikt att

minimera oljeutsläppen.

Utskottet hänvisar till vad det anfört i det föregående om

de internationella regler som gäller för sjötrafiken och det

arbete, med aktiv svensk medverkan, som ständigt pågår i syfte

att förbättra och förfina gällande regelverk. Någon riksdagens

åtgärd med anledning av motionen, i nu berörd del, synes sålunda

inte erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.

I motion T609 (fp) begärs en utredning i syfte att klargöra

förutsättningarna för att Sverige i samverkan med andra stater

skall kunna proklamera Skagerrak och Kattegatt som innanhav.

Därmed skulle berörda regeringar få möjlighet att föreskriva att

fartyg med last av farligt gods skall följa bestämda farleder.

Skagerrak och Kattegatt är till stora delar internationellt

vatten. Vissa delar av dessa vattenområden ingår i

strandstaternas ekonomiska zon. Strandstaterna kan inte med

folkrättsligt bindande verkan föreskriva att fartyg på

internationellt vatten skall gå inom ett visst "farledsområde",

när ett större havsområde passeras. Även i den ekonomiska zonen

gäller den fria sjöfartens princip sådan den lagts fast i 1982

års havsrättskonvention. En förklaring att Skagerrak och

Kattegatt utgör innanhav torde därför inte heller medföra någon

rättslig verkan. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

I motion T626 (s) framhålls att Sverige, Norge och Danmark bör

söka åstadkomma en trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt och

Öresund.

Enligt vad utskottet erfarit tillämpas en trafikseparation i

norra Öresund med stöd av 1972 års sjövägsregler. I Kattegatt

upprätthåller danska myndigheter ett routesystem. Användningen

av routerna är emellertid frivillig och inte föreskriven.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet,

i den del som nu är i fråga, i huvudsak tillgodosett. Någon

riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför

utskottet avstyrker yrkandet härom.

I motion T218 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena

Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för

trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av systemet

är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att rapportera

passage av i lag fastställda punkter i farlederna till TIC.

Information går därefter tillbaka till fartygen om aktuella

fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att

trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med

uppgifter till skydd för miljön.

Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge

information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna

nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av

mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad

sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda

finner utskottet motionärernas krav tillgodosett, varför ett

bifall till detsamma avstyrks.

Trafikinformationssystemet i Mälaren behandlas också i

motion Jo690 (fp). Motionärerna vill att detta skall användas så

att lotsstationerna får möjlighet att stoppa ett fartyg om det

finns risk för att två fartyg med farlig last möts i någon av de

trängre passager som finns i Mälaren.

Som utskottet redan framhållit används

trafikinformationssystemen, bl.a. i Mälaren, för att underlätta

val av mötesplatser i farlederna. Då syftet med motionsyrkandet

sålunda synes tillgodosett avstyrker utskottet ett bifall till

detsamma.

I motion Jo690 (fp) begärs vidare att anmälningsplikt för

fartyg med miljöfarlig last före infart i Mälaren skall

införas. Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och

volym skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en

olycka händer, framhåller motionärerna.

I motion T626 (s) framhålls att man bör införa en

anmälningsplikt för tankfartyg som trafikerar svenska farvatten.

I sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1991:8) med föreskrifter

och allmänna råd om transport av farligt gods i hamn stadgas att

ett fartygs befälhavare eller hans ombud till en hamnmyndighet

skall anmäla, senast 24 timmar i förväg, att farligt gods

beräknas komma till hamnen. Syftet med motionsyrkandena synes

sålunda i huvudsak tillgodosett. Ett bifall till yrkandena

avstyrks följaktligen.

I motionerna T604 (c) och T610 (kds) aktualiseras en

anmälningsplikt för fartyg som trafikerar Kattegatt, Skagerrak

och Östersjön. Sverige bör enligt motionärerna söka få till

stånd överenskommelser med omkringliggande stater om att deras

fartyg skall anmäla last, storlek och destination till en

gemensam trafikcentral, enligt motion T604, eller till

Kustbevakningen, enligt motion T610.

Enligt vad utskottet erfarit har försök gjorts att inrätta

rapporterings- och anmälningssystem av det slag som motionärerna

aktualiserar. Försöken har emellertid inte slagit väl ut. Genom

de politiska förändringarna i Östeuropa på senare tid har

måhända möjligheterna till framgång förbättrats. De

folkrättsliga principerna om havens frihet torde emellertid

innebära avsevärda svårigheter att bygga upp ett rapporterings-

och anmälningssystem, i vilket fartyg av alla nationaliteter

som trafikerar ifrågavarande vattenområden medverkar. Utskottet

utgår från att regeringen och berörda myndigheter med

uppmärksamhet följer frågan. Någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionerna torde därför inte vara erforderlig.

Dessa avstyrks följaktligen.

3.4 Emissioner

I motion Jo612 (s) framhålls att den socialdemokratiska

regeringen påbörjade ett arbete för att på nordisk nivå införa

gränsvärden för tillåten svavelhalt i bränslen i fartyg som

frekvent anlöper svenska hamnar. Som ett första steg angavs att

bilaterala överenskommelser bör träffas. Den borgerliga

regeringen har tyvärr inte arbetat vidare med detta, säger

motionärerna, och riksdagen bör därför uttala att regeringen bör

påskynda arbetet.

Regeringen har -- enligt vad utskottet erfarit -- inlett

arbete med att söka få till stånd överenskommelser av det slag

som motionärerna aktualiserar. Utskottet, som förutsätter att

arbetet bedrivs så snabbt som möjligt, har vidare erfarit att

vissa färjerederier, vars fartyg anlöper svenska hamnar, på

senare tid frivilligt börjat använda brännolja med låg

svavelhalt (0,5%). Vidare arbetar sjöfartsverket för

närvarande inom ramen för det internationella sjöfartssamarbetet

med att åstadkomma krav på bättre förbränning i fartygsmotorer

och på fastställande av kriterier för bunkerolja. Med det sagda

finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak

tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.

3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt

I motion T630 (fp) framhålls att lotsutkiken på Vinga

hotas av nedläggning. I ett utredningsförslag inom

sjöfartsverket föreslås -- säger motionärerna -- att hela

verksamheten med åtta tjänster vid lotsutkiken på Vinga dras in

i besparingssyfte. I stället skall lotsutkikens uppgifter skötas

av en trafikcentral inne i Göteborg. Motionärerna framhåller

lotsutkikens betydelse för havsövervakning och

sjöräddningsaktioner och ser förslaget som ett hot mot

sjösäkerheten samt yrkar att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna att bemanningen på Vinga bör behållas.

Som utskottet framhållit i inledningen av detta betänkande

styr statsmakterna sjöfartsverket genom att fastställa mål och

inriktning för verksamheten. Inom den ramen avgör verket självt

hur man skall fullgöra sina uppgifter. Verket behöver

fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och

effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika

intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka

avgiftshöjningarna så långt som möjligt. Enligt vad utskottet

erfarit har sjöfartsverkets generaldirektör inför arbetet med

treårsplanen för 1993--1995 angivit vissa

planeringsförutsättningar som de olika staberna och

avdelningarna har att iaktta. Som en av dessa

förutsättningar har angivits en eventuell personalminskning

med 6 %. Inom Kattegatts sjötrafikområde har man bedömt att en

sådan personalminskning skulle få den av motionärerna berörda

följden. Något beslut i frågan är dock inte fattat. Verkets

ledning har ännu inte fått något underlag för planeringen från

sina sjötrafikområden. Man vet sålunda inte nu vilket beslut som

kan komma att fattas beträffande Vinga eller om något sådant

beslut över huvud kommer att fattas. Med det anförda avstyrker

utskottet motionen.

I motion T603 (m) yrkas att riksdagen beslutar införa

ordningsbot för smärre förseelser till sjöss på sätt som

gäller för vissa förseelser i vägtrafiken.

Påföljden för förseelser av det slag som motionären avser

är, enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300),

dagsböter. Utskottet vill inte utesluta att ordningsbot kan

utgöra en lämpligare påföljd för vissa sådana förseelser och

förutsätter att regeringen överväger frågan. Någon riksdagens

åtgärd torde därför inte vara erforderlig, varför motionen

avstyrks.

I motion T622 (m) behandlas branden ombord på färjan

Scandinavian Star den 7 april 1990. Motionären framhåller att av

de 156 personer som därvid omkom endast nio dog av brandskador.

De övriga dog av cyanväteförgiftning, möjligen i kombination med

påverkan av koloxid. För att så långt möjligt söka undvika

liknande konsekvenser av en ny olycka på ett passagerarfartyg

bör enligt motionären hytterna vara försedda med personlig

skyddsutrustning i form av skyddsmasker. Dessa bör vara så

utformade att de förhindrar inandning av giftiga gaser i minst

5--10 minuter.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat från sjöfartsverket

ställer man sig där tveksam till motionärens förslag.

Svårigheter skulle uppstå med att tillhandahålla skyddsmasker

som skulle kunna passa samtliga passagerare. Tillgång till sådan

utrustning skulle också kunna invagga passagerarna i en falsk

känsla av säkerhet. Det säkraste sättet att förhindra att

passagerarna cyanväteförgiftas vid en brand är enligt verket att

se till att inga ämnen finns ombord som vid brand utvecklar

cyanväte. Utskottet ser för sin del självfallet mycket

allvarligt på det problem som motionären aktualiserar och

förutsätter att sjöfartsverket nationellt och internationellt

verkar för att så långt möjligt reducera konsekvenserna av en

fartygsbrand. I avvaktan på resultatet av ett sådant arbete inom

verket är utskottet inte berett att förorda något riksdagens

uttalande i frågan, varför yrkandet härom avstyrks.

I motion T624 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll av

sjövärdighet av fartyg ned till 20 bruttoton. Motionärerna

utgår från en händelse i augusti 1991, då motorsegelfartyget

Gullmar av Stockholm förliste i Atlanten utanför spanska kusten

på resa Gibraltar--Azorerna. Orsaken till haveriet var

förmodligen brustna nitar i bottenbordläggningen under

maskinrummet med svårt läckage som följd. Besättningen på tolv

man hann gå i livbåtarna och räddades av ett tyskt lastfartyg.

Fartyget var 78 år gammalt och hade inte varit torrsatt, och

därmed bottenbesiktigat och bottenbehandlat, på fyra år. Enligt

sjölagen gäller -- säger motionärerna -- olika bestämmelser för

olika slags fartyg, beroende på nyttjandesättet. Fartyg som

Gullmar betecknas som lustfartyg. Om de dessutom, såsom Gullmar,

är under 100 bruttoton, medverkar dessa båda faktorer till att

de intar en särställning med lindrigare krav på sjösäkerhet än

vad som gäller för större fartyg. Bestämmelserna om

sjövärdighetskontroll, tillsynskontroll och ansvar måste därför

skärpas.

Enligt vad utskottet inhämtat från sjöfartsverket förslår

inte dess resurser till en utvidgning av tillsynsskyldigheten på

sätt motionärerna föreslår. För att undvika den typ av

olyckshändelser som behandlas i motionen är det inte säkert att

en obligatorisk tillsyn måste införas. Vad som behövs torde

snarare vara att bibringa ägarna till den aktuella typen av

fartyg kunskap om behovet av inspektion och underhåll av

fartygen. Det är naturligtvis inte sjömansmässigt att segla med

ett över 70 år gammalt fartyg i fyra år utan att torrsätta det

för en bottenbesiktning. Verket har under senare år bedrivit en

utbildning för redare av mindre fartyg i frågor om stabilitet

och tillsyn m.m. Enligt utskottets mening ankommer det på

sjöfartsverket att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för

att komma till rätta med det problem som motionärerna

aktualiserar. Yrkandet om ett riksdagens uttalande i frågan

avstyrks därför.

I motion T635 (fp) framhålls att sjöfartsverket bör låta

trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare

torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande

sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller

mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga

vikningar.

Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit gjort flera

omfattande försök att trycka sjökorten på plast men med negativt

resultat. Trycket blev inte bra, ibland "flöt det ut". Det tålde

inte heller den ultravioletta strålningen med påföljd att korten

blektes. Det visade sig vidare svårt att rätta sjökorten för

hand, något som är nödvändigt av sjösäkerhetsskäl. Dessutom blev

det mycket dyrt att framställa korten. Verket känner inte till

något land som trycker sjökort på annat material än papper. Man

vill dock inte utesluta att det kommer fram nya material som

inte har de angivna nackdelarna, och man följer noga

utvecklingen på området.

Den av motionären aktualiserade frågan ägnas sålunda

vederbörlig uppmärksamhet, varför någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionen inte synes böra komma i fråga. Motionen

avstyrks följaktligen.

4 Isbrytarnas lokalisering

I motionerna T616 (s), T625 (v) och T631 (c) framhålls att

isbrytarflottan eller delar av den bör förläggas till Härnösand.

I motion T201 (s) framhålls att isbrytarflottan bör förläggas i

någon av Norrlandshamnarna.

Som utskottet framhöll i sitt fjolårsbetänkande om

sjöfartsfrågor har länsstyrelsen i Västernorrlands län i en

utredning föreslagit omstationering till Härnösand av

Atle-klassens tre isbrytare, alternativt två av dem. I ett

remissyttrande i februari 1991 över utredningen framhöll

sjöfartsverket att denna till ingen del beaktat vad som är

rationellt och ekonomiskt för isbrytarverksamhetens bedrivande.

Som ett allvarligt problem vid en omstationering till Härnösand

pekade verket bl.a. på personalsituationen. En flyttning dit

skulle skapa utdragna rekryteringsproblem för de

nyckelbesättningar som finns på isbrytarna.

Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen besvärande med

hänsyn till den tid som det tar att bygga upp erfaren

specialistkompetens. Vidare framhöll verket att den koppling som

gjordes i utredningen mellan Lunde varv och en stationering i

Härnösand inte skulle medföra någon som helst fördel. Verket

upphandlar isbrytarunderhållet på årlig basis enligt helt

affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för

något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka,

som diskuterades i utredningen, skulle denna bli i minsta laget

för Atle-isbrytarna.

Utskottet för sin del vill nu, liksom i det nämnda

fjolårsbetänkandet, understryka vikten av att sjöfartsverkets

verksamhet, även isbrytningen, drivs i så rationella former som

möjligt. Fördyringar av verksamheten medför ökningar av de

sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har att betala. Med

hänvisning till det sagda och till de principer som gäller för

statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

5 Södertälje kanal

I motionerna T612 (fp) och T619 (s) framhålls att 20 milj.kr.

resp. 10 milj.kr. av de medel som riksdagen anvisat för vissa

investeringar i trafikens infrastruktur bör kunna användas för

kapacitetshöjande åtgärder i Södertälje kanal.

Riksdagen beslutade i maj 1991 att inrätta ett anslag för

investeringar i trafikens infrastruktur och godkände i samband

därmed en planeringsram på 20 miljarder kronor för sådana

investeringar (prop. 1990/91:87, bet. TU24, rskr. 286). Medlen

skall enligt beslutet användas för att möjliggöra en

kraftsamling till större sammanhållna projekt av nationell

betydelse som gagnar tillväxten och miljön. Härmed avsågs

investeringar i järnvägar, vägar och

kollektivtrafikanläggningar. En sådan användning av medlen som

motionärerna aktualiserar synes inte förenlig med beslutet. I

den sistnämnda motionen framhålls att kostnaden för de

kapacitetshöjande åtgärderna beräknats till ca 20 milj.kr. och

att sjöfartsverket sagt sig vara berett att inom ramen för sina

ordinarie resurser svara för halva beloppet. Av det anförda

följer att utskottet inte är berett att förorda att det nya

infrastrukturanslaget används på sätt som motionärerna föreslår,

varför motionerna avstyrks. Utskottet förutsätter att andra

finansieringsalternativ undersöks, t.ex. möjligheterna att

utnyttja arbetsmarknadspolitiska medel.

6 Vissa hamnfrågor

I motionerna T203 (c), T227 (fp), T617 (kds) och T628 (kds)

framhålls att storstadsregionernas hamnar medför omfattande tung

trafik genom känslig stadsmiljö och känsliga skärgårdsområden.

Staten bör därför stimulera en utflyttning av trafik till

regionernas ytterhamnar. I motionerna anges som exempel på

sådana hamnar Kapellskär och Nynäshamn (motion T203), Nynäshamn

(motion T227), Hargshamn (motion T617) och Norrköping (motion

T628).

Den föregående regeringen tillsatte i maj 1991 en utredning om

hur de land- och sjöbaserade person- och godstransporterna till

och från Stockholmsregionen skall kunna samordnas. I regeringens

beslut framhålls att en utveckling av Stockholmsregionens

transportsystem i en mer miljövänlig, effektiv och tillgänglig

riktning förutsätter en samlad strategi för de framtida

transporterna i regionen. I sitt arbete bör utredaren bl.a.

klarlägga omfattningen och inriktningen av de nuvarande gods-

och persontransporterna till och från hamnarna i Norrköping i

söder t.o.m. Hargshamn i norr. Regeringsbeslutet synes väl ägnat

att tillgodose syftet med motionsyrkandena. I avvaktan på

resultatet av utredningen, som skall vara slutförd den 30 juni i

år, avstyrker utskottet yrkandena.

I motion Jo676 (s) framhålls att den ökande nordiska

godstrafiken över Polen talar för att hamnen i Ystad byggs

ut.

Utskottet erinrar om att hamnverksamhet i Sverige är en

kommunal eller privat angelägenhet. I den mån ett ökat

trafikflöde skapar behov av en hamnutbyggnad är detta en fråga

för den kommun eller de övriga intressenter som berörs. Med det

sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet i här berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

Inriktning av sjöfartsverkets verksamhet m.m.

1. beträffande inriktning av sjöfartsverkets verksamhet

att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets

verksamhet under perioden 1992--1994 som förordas i

propositionen,

2. beträffande ekonomiska mål och servicemål

att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för

sjöfartsverkets verksamhet för perioden 1992--1994 som förordas

i propositionen,

3. beträffande investeringar m.m.

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om

sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

Anslagsfrågor m.m.

4. beträffande medelsanvisning för ersättning till

sjöfartsverket för vissa tjänster

att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa

tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

76656000 kr.,

5. beträffande 1979 års bemyndigandelag

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T623 yrkande 2

och 1991/92:T629 yrkande 1 antar det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035)

med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa

lastbilstransporter,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för

Gotland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd för

Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

140000000 kr.,

men. (v) - delvis

7. beträffande prisnivån i Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1991/92:T623 yrkande 1,

8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 2,

1991/92:T605, 1991/92:T607 och 1991/92:T608,

res. 2 (nyd)

9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten

och Nordström & Thulin

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 1

och 1991/92:T629 yrkande 3,

res. 3 (nyd)

10. beträffande medelsanvisning för handelsflottans

pensionsanstalt

att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

11. beträffande medelsanvisning för handelsflottans

kultur- och fritidsråd

att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

12. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss

kanaltrafik m.m.

att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

78000000 kr.,

13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna

del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618,

1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689

yrkande 1,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

14. beträffande konsoliderings- och utvecklingsstödet

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i

propositionen om Stöd till svenska rederier,

15. beträffande rederistödet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T218

yrkande 20, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 till Bidrag till

svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 200000000 kr.,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

Miljö- och säkerhetsfrågor

16. beträffande konstruktionskrav

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna

del,

res. 6 (nyd)

17. beträffande dubbelskrov för tankfartyg i Stockholms

skärgård och på Mälaren

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 6,

18. beträffande lotsning

att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 21,

men. (v) - delvis

19. beträffande regler för sjötrafik

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna

del,

res. 7 (nyd)

20. beträffande Skagerrak och Kattegatt som innanhav

att riksdagen avslår motion 1991/92:T609,

21. beträffande trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt

och Öresund

att riksdagen avslår motion 1991/92:T626 i denna del,

22. beträffande system för trafikinformation

att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 22,

men. (v) - delvis

23. beträffande trafikinformationssystemet i Mälaren

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 7,

24. beträffande anmälningsplikt för fartyg med miljöfarlig

last före infart i Mälaren m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T626 i denna del och

1991/92:Jo690 yrkande 8,

25. beträffande anmälningsplikt för fartyg som trafikerar

Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T604 och 1991/92:T610,

26. beträffande emissioner

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 39,

res. 8 (s)

27. beträffande lotsutkiken på Vinga

att riksdagen avslår motion 1991/92:T630,

res. 9 (nyd)

28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till

sjöss

att riksdagen avslår motion 1991/92:T603,

res. 10 (nyd)

29. beträffande personlig skyddsutrustning

att riksdagen avslår motion 1991/92:T622,

30. beträffande kontroll av sjövärdighet

att riksdagen avslår motion 1991/92:T624,

res. 11 (nyd)

31. beträffande sjökort av konstfibermaterial

att riksdagen avslår motion 1991/92:T635,

res. 12 (nyd)

Isbrytarnas lokalisering

32. beträffande isbrytarnas lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna

del, 1991/92:T616, 1991/92:T625 och 1991/92:T631,

men. (v) - delvis

Södertälje kanal

33. beträffande Södertälje kanal

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T612 och 1991/92:T619,

Vissa hamnfrågor

34. beträffande vissa hamnfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T203 yrkande 5,

1991/92:T227 yrkande 2, 1991/92:T617 och 1991/92:T628,

35. beträffande hamnen i Ystad

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 1 i denna

del.

res. 13 (nyd)

Stockholm den 25 februari 1992

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf

Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Elving Andersson (c),

Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Margareta Winberg (s),

Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita

Jönsson (s), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz

(kds) och Tom Heyman (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. 1979 års bemyndigandelag (mom.5)

Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet ansluter" och på s. 10 slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T623 (s) uttalade uppfattningen

att underlaget är otillräckligt för ett beslut om att avveckla

högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Regeringen har inte

heller mäktat att ta fram något alternativt förslag till hur de

merkostnader som uppstår i Gotlandstrafiken skall kunna

utjämnas. Någon form av system för att kompensera dessa

fördyringar är emellertid enligt utskottets mening oundgängligen

nödvändig. I avvaktan på ett regeringsförslag härom tillstyrker

utskottet yrkande 2 i motion T623 (s) och avstyrker regeringens

förslag. Genom detta ställningstagande torde syftet med yrkande

1 i motion T629 (c) få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande 1979 års bemyndigandelag

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T623 yrkande 2

och med anledning av motion 1991/92:T629 yrkande 1 avslår det

genom propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande

av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för

vissa lastbilstransporter,

2. Konkurrens i Gotlandstrafiken (mom.8)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "dessa avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T602 (m) uttalade uppfattningen

att regeringen bör pröva möjligheterna att skapa andra lösningar

för Gotlandstrafiken än vad som anges i avtalet mellan staten

och N&T. Vidare anser utskottet -- liksom de motionärer som står

bakom yrkandena 1 och 3 i motion T607 (m) -- att sjöfartsverket

i samband med sin översyn av färjetrafiken bör tillämpa en

generös bedömning vid ansökningar från andra färjebolag än N&T

om att få trafikera Gotland samt att Gotlandstrafiken bör

inriktas på fri konkurrens sedan tiden för avtalet med N&T löpt

ut.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna

T602 (m) yrkande 2 och T607 (m) yrkandena 1 och 3 tillstyrks --

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde

genom utskottets ställningstagande få anses väsentligen

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T602 yrkande

2 och 1991/92:T607 yrkandena 1 och 3 samt med anledning av

motionerna 1991/92:T605, 1991/92:T607 yrkande 2 och 1991/92:T608

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

3. Offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström &

Thulin (mom.9)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Sekretessbeläggningen har" och slutar med "utskottet

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett

offentliggörande av avtalet skulle underlätta för riksdagen att

göra en bedömning om transportstödet för Gotland har en rimlig

nivå. Man kan t.o.m. fråga sig om det är rimligt att riksdagen

över huvud taget fortsätter att anslå pengar till

Gotlandstrafiken med mindre det offentliggörs hur dessa pengar

används. Regeringen bör därför enligt utskottets mening snarast

pröva möjligheterna att häva sekretessen.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten

och Nordström & Thulin

att riksdagen med anledning motionerna 1991/92:T602 yrkande 1

och 1991/92:T629 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet härom anfört,

4. Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal (mom.13)

Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart utgör enligt

utskottets mening en fullt tillräcklig grund för ett fortsatt

utvecklings- och rationaliseringsarbete beträffande

Vänersjöfarten. Någon ytterligare utredning torde sålunda inte

vara erforderlig. Tvärtom riskerar fortsatt utredande att skapa

osäkerhet om Vänersjöfartens framtid. Utskottet är för sin del

av den bestämda uppfattningen att Vänersjöfarten har en viktig

roll att spela i det framtida transportsystemet på villkor

likvärdiga dem som gäller för andra transportslag. Det ankommer

nu på regeringen att se till att den utveckling

som skisseras i utredningsbetänkandet drivs vidare.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses

tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal

att riksdagen med anledning av vad som anförs därom i

propositionen samt motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna

del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618,

1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

5. Rederistödet (mom.15)

Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig oreserverat till de överväganden som

enligt motionärerna talar mot att Sverige skulle införa ett

internationellt fartygsregister. Utskottet kommer inte att

acceptera förslag som inskränker arbetstagarnas rätt att fritt

och utan inblandning av staten organisera sig fackligt och låta

fackföreningarna sluta avtal om anställningsförhållanden. Likhet

inför lagen bör gälla oberoende av ras, religion, trosåskådning,

nationalitet eller etniskt ursprung. Som framhålls i motion T627

(s) innebär införandet av ett svenskt internationellt

fartygsregister att mellan 6000 och 10000 jobb inom

sjöfarten riskeras. Ett politiskt beslut som får sådana följder

framstår enligt utskottets mening som fullständigt oacceptabelt.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkandena i

s-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet anser sålunda att rederistödet bör behållas. I

avvaktan på den aviserade propositionen bör emellertid den av

regeringen föreslagna medelsanvisningen tills vidare kunna

godtas. Frågan om det belopp som bör anvisas under anslaget för

nästa budgetår återkommer utskottet till vid behandlingen av den

aviserade propositionen.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande rederistödet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T212 yrkande

15, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 samt med anledning av

regeringens förslag och motion 1991/92:T218 yrkande 20 dels

till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr., dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

6. Konstruktionskrav (mom.16)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Sverige har" och slutar med "detsamma avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige bör

verka för strängare internationella regler för

fartygskonstruktioner i avsikt att minimera oljeutsläppen.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande konstruktionskrav

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

7. Regler för sjötrafik (mom.19)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "härom avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att Sverige bör

verka för strängare internationella regler för sjötrafik så att

oljeutsläppen kan minimeras.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande regler för sjötrafik

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

8. Emissioner (mom.26)

Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Regeringen har" och slutar med "detsamma avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att

man söker begränsa sjöfartens miljöpåverkan. Regeringen bör --

som framhålls i motionen -- påskynda arbetet med att söka nå

bilaterala överenskommelser om gränsvärden för tillåten

svavelhalt i bränslen i fartyg som frekvent anlöper svenska

hamnar.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande emissioner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 39

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

9. Lotsutkiken på Vinga (mom.27)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Som utskottet" och slutar med "utskottet motionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att lotsutkiken på

Vinga har stor betydelse för havsövervakning och

sjöräddningsaktioner. Om de berörda tjänsterna dras in hotas

enligt utskottets mening sjösäkerheten. Bemanningen på Vinga bör

därför behållas.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen

tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande lotsutkiken på Vinga

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T630 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Ordningsbot för smärre förseelser till sjöss (mom.28)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Påföljden för" och på s. 21 slutar med "motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det bör vara

möjligt att tillämpa ordningsbot som påföljd för mindre

förseelser till sjöss av det slag som nämns i motionen. Det

ankommer på regeringen att överväga denna fråga och göra de

erforderliga författningsändringarna.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

motionen torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till

sjöss

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T603 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Kontroll av sjövärdighet (mom.30)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Enligt vad utskottet inhämtat" och på s. 22 slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att man ökar ansträngningarna

att undvika sjöolyckor av det slag som behandlas i motionen och

delar därför motionärernas uppfattning att sjöfartsverkets

tillsynsskyldighet bör omfatta fartyg ned till 20 bruttoton.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen

tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande kontroll av sjövärdighet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T624 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

12. Sjökort av konstfibermaterial (mom.31)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Sjöfartsverket har" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Den monopolställning som sjöfartsverket i praktiken har i

fråga om framställning och tryckning av sjökort gör det enligt

utskottets mening särskilt angeläget att verket söker tillgodose

legitima konsumentintressen. Utskottet delar motionärens

uppfattning att det är angeläget att verket till en rimlig

kostnad kan tillhandahålla sjökort av konstfibermaterial, främst

för brukare av fritidsbåtar.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen

tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande sjökort av konstfibermaterial

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T635 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

13. Hamnen i Ystad (mom.35)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet gör samma bedömning som motionärerna att Tysklands

återförening innebär att de sydskånska vägarnas och hamnarnas

betydelse för kommunikationerna med Berlin och för den nordiska

godstrafiken över Polen ökar. Därmed torde också en utbyggnad av

hamnen i Ystad bli erforderlig. Enligt utskottets mening bör

regeringen söka verka för att de erforderliga

infrastruktursatsningarna i Sydskånes hamnar kommer till stånd.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

motionsyrkandet, i nu berörd del, torde få anses tillgodosett --

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande hamnen i Ystad

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo676 yrkande 1

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört.

Särskilt yttrande

Medelsanvisning för transportstöd för Gotland (mom.6)

Kenneth Attefors (nyd) anför:

I motion Sk645 (nyd), som remitterats till skatteutskottet och

som jag stödjer, framhålls att det kraftigt tilltagna

transportstödet för Gotland bör inbesparas och ersättas med att

Gotland blir frihandelszon. Gotland tax free är ett säljargument

som kommer att ge en stark ökning av turismen under hela året

till Gotland. I avvaktan på ett genomförande av Ny demokratis

förslag stödjer jag regeringens förslag till medelsanvisning.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

1979 års bemyndigandelag

Jag biträder hemställan i reservation 1 (s).

Medelsanvisning för transportstöd för Gotland

Som framhålls i motion A480 (v) bör riksdagen anvisa 10

milj.kr. utöver det belopp på 140 milj.kr. som regeringen

föreslagit.

150 milj.kr. bör således anvisas under anslaget. Jag förutsätter

att ökningen används för att möjliggöra en större sänkning av

taxorna än vad regeringen nu synes räkna med.

Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal

Jag biträder hemställan i reservation 4 (s).

Rederistödet

Som framhålls i motion T218 (v) bör riksdagen till Bidrag till

svenska rederier för nästa budgetår anvisa 350 milj.kr. utöver

det belopp som regeringen föreslår eller således 550 milj.kr.

Ett svenskt internationellt fartygsregister kan inte accepteras

som ett alternativ till det sjöfartsstöd som utgår från

anslaget. Svensk sjöfart får på längre sikt ingen positiv

utveckling om det huvudsakliga konkurrensmedlet skall vara låga

löner, sänkt standard på de anställdas utbildningsnivå,

försämrad sjösäkerhet och försvagad arbetsrätt.

Lotsning

Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om en skärpning av

lotstvånget så att samtliga fartyg, oavsett storlek, skall ha

lots ombord under gång i svenska farledsområden, då de är

lastade med farligt gods. Till farligt gods bör hänföras

petroleumprodukter och farligt gods som klassats som sådant av

IMO.

System för trafikinformation

Som framhålls i motion T218 (v) bör sjöfartsverket få i

uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem (TIC)

så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.

Isbrytarnas lokalisering

Det är enligt min mening av vikt att isbrytarverksamheten

bedrivs på samhällsekonomiskt mest effektiva sätt. I motion T625

(v) betonas en rad fördelar med en lokalisering av två eller tre

isbrytare till Härnösand. Jag anser att riksdagen bör bifalla

motionen och ge regeringen till känna vad däri anförs om

isbrytarnas lokalisering. Om så sker tillgodoses syftet med

samtliga övriga motionsyrkanden som avser isbrytarnas

lokalisering.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

6, 15, 18, 22 och 32 borde ha hemställt:

6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för

Gotland

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd

för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 150000000 kr.,

15. beträffande rederistödet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 20

samt med anledning av regeringens förslag och motionerna

1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T620 och 1991/92:627 till

Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 550000000 kr.,

18. beträffande lotsning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

22. beträffande system för trafikinformation

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 22

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

32. beträffande isbrytarnas lokalisering

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T625 samt med

anledning av motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del,

1991/92:T616 och 1991/92:T631 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om

utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande

om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall

upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Sjöfartsverket2

Anslagsfrågor2

Motionerna3

Utskottet7

1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.7

2 Anslagsfrågor m.m.8

2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster8

2.2 Transportstöd för Gotland8

2.3 Handelsflottans pensionsanstalt12

2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd12

2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.12

2.6 Rederistöd14

3 Miljö- och säkerhetsfrågor15

3.1 Konstruktionskrav16

3.2 Lotsning17

3.3 Trafikföreskrifter18

3.4 Emissioner19

3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt20

4 Isbrytarnas lokalisering22

5 Södertälje kanal23

6 Vissa hamnfrågor23

Hemställan24

Reservationer27

Särskilt yttrande33

Meningsyttring34

Bilaga

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med

bemyndigande om utjämning av taxor för vissa

lastbilstransporter36