Bet. 1991/92:TU12

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU12

Köp av persontrafik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

TU12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i årets

budgetproposition om anslag för köp av persontrafik. Detta

innebär att riksdagen föreslås anvisa sammanlagt 732 milj.kr.

till kollektivtrafiken för nästa budgetår. Merparten av pengarna

eller 549 milj.kr. avser kostnader för statens köp av sådan

långväga järnvägstrafik som är regionalpolitiskt viktig men som

inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Trafikhuvudmännen

föreslås vidare få 183 milj.kr. som avtalsmässig ersättning för

trafikansvaret på främst länsjärnvägarna.

I betänkandet behandlas även sex motioner. Utskottet

framhåller vid sin behandling av motionerna att statens

trafikupphandling fortsättningsvis bör utformas på ett mer

marknadsmässigt sätt och ske mer långsiktigt. Med hänsyn bl.a.

till att regeringen angett att man senare i vår avser återkomma

till riksdagen med förslag om en reformering av statens

upphandling från trafikåret 1993 och framåt avslås samtliga

motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring av

v-suppleanten.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

G 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7

(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 120--122)

föreslagit att riksdagen till Köp av interregional persontrafik

på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 549 000 000 kr.

G3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss

kollektivtrafik

Regeringen har under denna rubrik (s. 122--123) föreslagit

1. att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för

köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 183000000 kr.,

2. att riksdagen godkänner att medel från anslaget

Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik

på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret

1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av

interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.

Motionerna

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upphandling för längre perioder och

upphävande av SJ:s trafikeringsrätt på stomnätet vid köp av

olönsam interregional tågtrafik,

1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statligt stöd till länshuvudmännen.

1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på

järnväg (G 2) för budgetåret 1992/93 anvisar 100000000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller således 649000000

kr.,

1991/92:T516 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Bergslagen i avvaktan på en

avreglering av tågtrafiken får bli ett försöksområde för ny

interregional tågtrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kommittén för statens inköp av

persontrafik på järnväg ges i uppdrag att inför T93 förhandla

fram en gemensam lösning för hela Bergslagen tillsammans med SJ

och berörda trafikhuvudmän,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att upphandlingen får avse längre

period än ett år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att resultatet av försöksverksamheten

redovisas till riksdagen i god tid innan beslut om avreglering

av tågtrafiken beslutas.

1991/92:T538 av Sonia Karlsson och Lars Stjernkvist (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av utökad

persontågstrafik på banan Mjölby--Hallsberg.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om persontrafiken på sträckan

Halmstad--Hässleholm.

Utskottet

1 Anslaget Köp av interregional persontrafik påjärnväg

Från anslaget finansieras statens köp av interregional

persontrafik på järnväg som är regionalpolitiskt angelägen men

som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Från anslaget

ges även ersättning för SJ:s samkostnader för viss trafik på

länsjärnvägarna. För upphandlingen av statens köp svarar en

särskild statlig kommitté, Förhandlaren för statens köp av

persontrafik på järnväg m.m. (K 1991:02, dir. 1991:23).

Utskottet behandlar i det följande statens upphandling av

tågtrafik för nästa trafikår och de motionsyrkanden som väckts

härom. Utskottets överväganden om handläggningsordningen för

trafiken år 1993 och framåt redovisas därefter.

Kommittén har efter förhandlingar med SJ förslagit att

följande trafik upphandlas för nästa trafikår (T92):

________________________________________________________________

Sträcka Antal tågpar per dag

________________________________________________________________

Malmbanan 2*

Nattåg, övre Norrland 3*

Östersund-Storlien 3

Borlänge-Mora 4

Gävle-Borlänge-Hallsberg 3*

Gävle-Avesta/Krylbo-Hallsberg 2

Västerås-Katrineholm 5

Eskilstuna-Stockholm 4

Hallsberg-Mjölby 4

Karlstad-Charlottenberg 3

Uddevalla-Herrljunga-Borås 6

Nässjö-Falköping-Skövde 8

Kalmar/Karlskrona-Göteborg 4

Kalmar/Karlskrona-Alvesta 4

________________________________________________________________

*Utökad trafik sker under vissa perioder

Förslaget innebär i princip att samma tågtrafik upphandlas

som för i år samt att tågtrafik även köps på sträckan

Gävle--Avesta/Krylbo--Hallsberg. Inom denna trafikram

ingår dock vissa smärre indragningar av enskilda

tågförbindelser. Kostnaden för förslaget till

trafikupphandlingen anges till 549 milj.kr. I beloppet ingår

samkostnader för berörd trafik med 126 milj.kr. samt för vissa

länsjärnvägar med sammanlagt 60 milj.kr. Inom upphandlingsramen

har vidare 24 milj.kr. avsatts för särskilda

utvecklingsinsatser.

Regeringen bedömer att kommitténs förslag till trafikutbud

innebär att interregional och regionalpolitiskt angelägen trafik

kan upphandlas. I bugetpropositionen konstateras vidare att

vissa rationaliseringar har genomförts och att

samkostnadsersättningen till SJ har ytterligare trappats ner.

Regeringen godtar därmed kommitténs trafikupphandling och

föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 549 milj.kr.

för ändamålet.

Förslag om mer pengar för statens köp av olönsam tågtrafik har

förts fram i ett motionsyrkande. Vidare har ett par motioner

väckts vari yrkanden finns om att tågtrafiken bör utökas på två

enskilda bansträckor.

I motion T218 (v) framhålls att staten måste leva upp till det

ansvar som följer av 1988 års trafikpolitiska beslut för

upphandlingen av interregional tågtrafik. Den hittillsvarande

utvecklingen har dock enligt motionärerna inneburit fortlöpande

inskränkningar i den långväga tågtrafiken. Staten anges därmed

agera som om det lönar sig att lägga ner trafiken. Motionärerna

yrkar med hänvisning härtill att anslaget för tågupphandlingen

höjs med 100 milj.kr. till sammanlagt 649 milj.kr.

I motion T538 (s) bedöms att persontågstrafiken på sträckan

Mjölby--Motala--Hallsberg har stor betydelse både för Motala

kommun och som länk mellan Sydsverige och Bergslagen samt som

förbindelse mellan södra och västra stambanan. De senaste årens

indragningar i tågtrafiken understryker enligt motionärerna

behovet av att ytterligare tågturer nu återinförs på sträckan.

Därigenom ökar enligt motionen resandet på banan samtidigt som

förbindelsens lönsamhet kan förbättras.

I motion Ub437 (s) anförs att järnvägen mellan Halmstad och

Hässleholm har stor betydelse för den västra delen av Kronobergs

län. SJ:s tidigare beslut att avveckla persontrafiken på banan

betraktas enligt motionen som märkligt då det bland annat under

senare år investerats betydande summor i banan. I motionen anges

vidare att bandelen Halmstad--Hässleholm skulle kunna fylla en

stor uppgift genom att avlasta en del av Västkustbanan. Mot

denna bakgrund yrkas att persontågstrafiken mellan Halmstad och

Hässleholm återupptas och att staten medverkar till detta.

Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnader för

regionalpolitiska åtaganden bestäms efter politiska beslut

byggda på ett beslutsunderlag som bl.a. anger kostnaderna för

olika insatser. För järnvägsområdet, där denna politik

vidareutvecklades i och med 1988 års trafikpolitiska beslut, har

detta lett till att SJ kan agera som ett självständigt

trafikföretag och utvecklas tydligare i marknadsmässig riktning.

Statens regionalpolitiska ansvar för tågupphandlingen har

samtidigt kunnat preciseras. Genom upphandlingsordningen har

vidare öppnats förutsättningar för att uppnå en ökad

affärsmässighet i statens trafikupphandling och därmed en

effektivare medelsanvändning.

Utskottet anser att överväganden kring vilken trafik som

skall upphandlas bör som utgångspunkt ha det samlade trafikutbud

som kan upprätthållas på marknadsmässiga grunder. Inom ramen för

detta affärsmässiga trafikprogram kan lönsamheten hos enskilda

linjer variera, där vissa förbindelser t.o.m. kan upprätthållas

med hänsyn till de positiva matareffekter trafiken innebär för

SJ:s samlade trafiksystem. Enligt vad utskottet inhämtat kommer

SJ:s trafikprogram, mätt i antal tågkilometer, vara i stort sett

oförändrat under nästa tidtabellsperiod. Inom detta

trafikprogram kommer dock en fortsatt marknadsanpassning och

kvalitetsförbättring att ske bl.a. genom att nya och

moderniserade vagnar och snabbtåg utnyttjas. En viss

trafikutbyggnad avses vidare ske på de mer trafikstarka

relationerna samtidigt som vissa enskilda tågförbindelser dras

in där trafikunderlaget så motiverar. Någon total indragning av

persontrafiken på enskilda bandelar, utöver sträckan

Halmstad--Hässleholm, avses inte göras.

Utskottet godtar mot denna bakgrund och med hänsyn till det

statsfinansiella läget den i budgetpropositionen föreslagna

medelsanvisningen för tågupphandlingen. Upphandlingen avser

huvudsakligen trafik i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Den övriga trafik som staten föreslås köpa i södra Sverige och

delar av Mälardalen motiveras främst av banornas karaktär av

förbindelseled, som förbättrar sambanden mellan olika

landsdelar.

Utskottet övergår nu till de motioner som behandlar

tågtrafiken på enskilda banor. Utskottet bedömer att sträckan

Hallsberg--Mjölby utgör en viktig förbindelseled mellan

Bergslagen och södra Sverige. Banans interregionala karaktär och

betydelse som central förbindelseled har också enligt statens

kommitté för trafikupphandling motiverat att en oförändrad

trafik upphandlas för nästa trafikår. Trafikens betydande

underskott understryker dock enligt kommittén att andra

trafiklösningar måste tillskapas för att bryta bandelens

negativa kostnadsbild. Den statliga förhandlingsmannen har mot

denna bakgrund i sin avrapportering till regeringen anmält att

behov finns av att göra en samlad översyn av trafikuppläggningen

på banan tillsammans med tågtrafiken på linjen

Västerås--Katrineholm. En gemensam trafiklösning för de båda

banorna bör enligt kommittén skapa långsiktigt gynnsamma

förutsättningar för en attraktiv trafik till reducerade

kostnader mellan Bergslagen/Mälardalen och södra Sverige.

För järnvägen mellan Halmstad och Hässleholm kan nämnas att

efter tillkomsten av den nya kombinerade tåg-, färje- och

bussterminalen i Helsingborg leds de personförande tågen på

västkustbanan via Helsingborg. Fram till den 6 januari i år

upprätthölls dock trafik på banan Halmstad--Hässleholm med två

lokdragna tågpar samt sex busspar. Enligt vad utskottet inhämtat

har frågan om att återuppta persontrafiken på bandelen

behandlats inom ramen för de förhandlingar som ägt rum mellan

kommittén för statens trafikupphandling och SJ. Enligt

kommitténs redogörelse för det uppnådda förhandlingsresultatet

finns det begränsade förutsättningar för att långsiktigt bygga

upp en interregional trafik på banan som kan motiveras av

regionalpolitiska skäl. Berörda trafikhuvudmän har heller inte,

enligt den statliga förhandlingsmannen, uttalat intresse för att

bidra till finansieringen. Den aktuella trafiken har därmed inte

inprioriterats i den statliga upphandlingsramen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

förslaget i propositionen att riksdagen under detta anslag bör

anvisa 549 milj.kr. för nästa budgetår. Härav följer att

utskottet avstyrker såväl yrkandet i motion T218 (v) om högre

anslag som motionsyrkandena om upphandling av trafik på enskilda

banor.

2 Handläggningsordningen för trafikupphandlingen

Utskottet övergår nu till att behandla den fortsatta

hanteringen och regelsystemet för statens köp av

regionalpolitiskt viktig interregional persontågstafik.

I följande två motioner riktas kritik mot den nu rådande

handläggningsordningen för köp av långväga persontrafik på

järnväg och pläderas bl.a. för en ökad långsiktighet i

upphandlingen som möjliggör marknadsmässig konkurrens mellan

olika trafikföretag.

I motion T212 (s) framhålls att en övergång från den nuvarande

årsvisa statliga upphandlingen av persontågstrafik till

upphandling för längre perioder skulle underlätta långsiktiga

trafiklösningar och förbättra trafikens ekonomiska bärkraft.

Motionärerna bedömer det vidare som rimligt att även andra

trafikföretag än SJ därmed skulle kunna erbjuda trafik så att en

fri anbudskonkurrens kan uppnås. Genom en partiell avreglering

av trafiken på stomnätet kan enligt motionen viktiga

erfarenheter vinnas inför en fortsatt utveckling av

järnvägstrafiken i Sverige. Mot denna bakgrund yrkas att inför

nästa tågupphandling, dvs. för trafikåret 1993, bör undersökas

möjligheterna att teckna mer långsiktiga avtal och, där så är

möjligt, bör SJ:s trafikeringsrätt upphävas. Vederbörlig hänsyn

bör därvid tas till de samkostnader som finns för trafikledning

m.m.

I motion T516 (s) om tågtrafiken i Bergslagen anförs att en

fortsatt trafikering av regionens järnvägar på nuvarande sätt

leder fel. Genom det nuvarande förhandlingssystemet med ettåriga

upphandlingar vågar ingen part ta ett långsiktigt ansvar för att

utveckla nya lösningar. Kommunerna i Bergslagen har därför genom

sin intresseorganisation Bergslaget arbetat fram ett nytt

trafikförslag. Förslaget bygger i korthet på att staten i

stället för nuvarande årsvisa trafikköp satsar tillgängliga

medel på nyinvesteringar i modern rullande materiel. Genom en

sådan långsiktig statlig utvecklingsinsats bedöms att regionen

på sikt kan ta över det ekonomiska ansvaret så att statens

insats kan reduceras och till slut bortfalla. Mot denna bakgrund

yrkas att inför nästa tågupphandling en förhandling genomförs

för att söka nå en gemensam långsiktig trafiklösning för hela

Bergslagen. I motionen anförs vidare att Bergslagen bör bli ett

försöksområde för en avreglering av den interregionala

tågtrafiken och att resultatet av en sådan försöksverksamhet bör

redovisas för riksdagen i god tid innan beslut fattas om

avreglering av tågtrafiken.

Som utskottet framhållit tidigare är det en riktig princip att

statens regionalpolitiska åtaganden beträffande järnvägstrafiken

kan komma till uttryck genom upphandling grundad på politiska

riktlinjer. För att upphandlingen skall kunna ske på ett

marknadsmässigt sätt krävs dock så långt möjligt sunda

affärsmässiga förhållanden. Ett enigt utskott har mot denna

bakgrund vid flera tillfällen tidigare riktat kritik mot

handläggningsordningen för trafikupphandling på stomnätet (bet.

1988/89:TU16, bet. 1989/90:TU17 och bet. 1990/91:TU19). Bakom

kritiken har legat bl.a. att utskottet ansett att

beslutsunderlaget varit otillräckligt och att riksdagens beslut

om medelstilldelning har tagits för sent för att kunna påverka

SJ:s tågplaner. Utskottet har härvid förutsatt att regeringen så

snart som möjligt återkommer till riksdagen med förslag till ny

handläggningsordning som ligger i linje med vad utskottet

angivit.

Utskottet konstaterar att regeringen synes dela den kritik

av förhandlingsordningen som framförts. I årets

budgetproposition anförs sålunda att SJ:s ensamrätt på stomnätet

i kombination med att köpesummman är känd i förväg försvårar en

kostnadseffektiv upphandling. Kommunikationsministern aviserar

mot denna bakgrund att han avser återkomma under våren 1992 till

riksdagen med vissa förslag som ökar konkurrensen inom

järnvägstrafiken redan från trafikåret 1993. I detta sammanhang

avses förslag redovisas för upphandlingen av den interregionala

trafiken för trafikåret 1993 och framåt.

Utskottet förutsätter att det aviserade förslaget till en

förändrad och reformerad handläggningsordning kommer att

behandla de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet vill

härvid understryka vikten av att upphandlingen fortsättningsvis

sker i mer marknadsmässiga former och med en ökad långsiktighet.

Utskottet förutsätter vidare att reformeringen av

trafikupphandlingen kommer att beakta riksdagens möjligheter att

genom övergripande riktlinjer påverka och följa hur statens

regionalpolitiska ansvar på järnvägsområdet kommer till uttryck.

Vad gäller särskilt trafiken i Bergslagen vill utskottet,

utöver vad som nu har anförts, även hänvisa till att statens

förhandlingsman, efter initiativ från regionen, nu genomför en

utredning, som skall belysa förutsättningarna för att åstadkomma

en långtgående samordning av trafiken i regionen. SJ skall på

förhandlingsmannens uppdrag presentera en idéskiss till en

gemensam trafiklösning för järnvägsförbindelserna mellan i

första hand Gävle och Hallsberg. Även trafiken Mora--Borlänge

och på den s.k. Bergslagspendeln bör enligt den statliga

förhandlingsmannen inordnas i en samlad järnvägslösning för

Bergslagen. I sammanhanget kan vidare nämnas att de fyra berörda

trafikhuvudmännen i området nyligen har bildat ett gemensamt

bolag i syfte att samordna regionens tågtrafik.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet

med berörda motionsyrkanden till väsentlig del torde kunna

tillgodoses. Motionerna påkallar därmed ingen åtgärd från

riksdagens sida varför de avstyrks av utskottet i nu behandlad

del.

3 Anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss

kollektivtrafik

Som följd av 1988 års trafikpolitiska beslut finns en

principöverenskommelse mellan staten, Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen om lokal

och regional kollektivtrafik på järnväg m.m. Enligt

överenskommelsen ersätts trafikhuvudmännen för att de tagit över

ansvaret för trafikförsörjningen för vissa länsjärnvägar.

Statsbidragets storlek motsvarar SJ:s kostnad för att

upprätthålla den aktuella tågtrafiken. Ersättningen, som

utbetalas normalt i 10 år med en årlig prisjustering enligt

konsumentprisindex, utgår oavsett trafikhuvudmännens val av

färdmedel. För närvarande lämnas -- exkl. ersättningen för

trafiken utmed inlandsbanan -- ersättning för 18

bansträckningar, varav trafikeringen i 15 fall sker med tåg och

i 3 fall med buss.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa

budgetår anvisar 183 milj.kr. för ändamålet. Den stora ökningen

av anslagsbeloppet i förhållande till innevarande år förklaras

med att avtal tillkommit om ersättning för busstrafik längs med

inlandsbanan. Vidare föreslås, med hänvisning till att

ersättningen utgår oavsett val av färdmedel, att beteckningen på

anslaget ändras till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp

av viss kollektivtrafik och att regeringen bemyndigas att till

detta anslag överföra kvarstående medel från det gamla anslaget.

Slutligen föreslås att regeringen bemyndigas att göra

omfördelningar mellan anslagen G2 och G3.

Utskottet konstaterar att medelsberäkningen bygger på de

avtal som träffats och tillstyrker därför den föreslagna

medelsanvisningen. Utskottet godkänner att kvarstående medel

från det tidigare anslaget med beteckningen Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får

överföras till det nya anslaget med beteckningen Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik. Utskottet

tillstyrker även att regeringen bemyndigas att vid behov

omfördela medel mellan anslaget Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik och anslaget

Köp av interregional persontrafik på järnväg.

De närmare villkoren för trafikhuvudmännens övertagande av

trafikansvaret behandlas i motion T214 (s). Enligt

motionärerna måste garantier lämnas för ett långsiktigt

ekonomiskt driftstöd om staten överlämnar trafikansvaret till

trafikhuvudmännen. Vidare anförs att ett investeringsstöd till

en förnyad vagnpark är angeläget för att en moderniserad

tågtrafik skall kunna komma till stånd inom rimlig tid. För att

möta utvecklingen av personbilstrafiken behövs även enligt

motionärerna ett aktivt stöd till utveckling av

kollektivtrafiken, främst för utveckling av nya miljövänliga

fordon och för nya miljöanpassade kollektivtrafiksystem.

Utskottet konstaterar att villkoren för trafikhuvudmännens

övertagande av trafikansvaret lagts fast genom den

principöverenskommelse som år 1988 träffats mellan staten, de

båda kommunförbunden och Svenska lokaltrafikföreningen. De avtal

som därefter enligt denna överenskommelse tecknats mellan staten

och trafikhuvudmännen om övertagande av trafikansvaret gäller

normalt för 10 år. Möjlighet finns dock att sluta längre avtal

om det är motiverat med hänsyn till investeringarna för den

aktuella trafiken. Medlen kan användas fritt, dvs. till de

åtgärder som trafikhuvudmannen finner lämpligt. Utskottet vill

vidare erinra om att enligt principöverenskommelsen gäller att

staten genom banverket skall säkerställa underhållet så länge

bandelen trafikeras i rimlig omfattning. För baninvesteringar

kan slutligen erinras om den möjlighet som finns på länsnivå att

inom anslaget för byggande av länstrafikanläggningar göra

avvägningar mellan lokala och regionala väg- och

järnvägsinvesteringar. Utskottet menar att mot denna bakgrund

förutsättningar skapats för trafikhuvudmännen att under rimliga

ekonomiska villkor ta över ansvaret för den lokala och regionala

tågtrafiken.

Vad gäller det påtalade behovet av en förnyad vagnpark vill

utskottet instämma i att det från trafik- och miljöpolitiska

utgångspunkter är angeläget att mer lämpad rullande materiel kan

komma till användning. Enligt den nämnda principöverenskommelsen

har trafikhuvudmännen i samband med övertagande av

trafikansvaret fått gratis överta de motorvagnar av i huvudsak

äldre typ som tidigare trafikerade de aktuella

bansträckningarna. Genom 1988 års trafikpolitiska beslut har

vidare transportforskningsberedningen tillförts särskilda medel

för att ge stöd för utveckling av en rationell regional

tågtrafik. Inom ramen för detta arbete genomförs bl.a.

marknadsanalyser av nya tågsystem liksom utveckling av

förbättrade och nya fordon samt nya och mindre resurskrävande

tågledningssystem. Enligt utskottets mening är det angeläget att

detta utvecklingsarbete drivs vidare skyndsamt. Om den lokala

och regionala tågtrafiken skall kunna utvecklas och erbjuda

attraktiva resemöjligheter är det viktigt att moderna

motorvagnståg finns tillgängliga.

Utskottet vill vidare erinra om möjligheten för

trafikhuvudmännen att få del av statsbidraget till vissa

investeringar som rör trafikmedel (delpost 2 under anslaget

B4. Byggande av länstrafikanläggningar). Genom att utnyttja

känd teknik kan prestandan kraftigt förbättras hos t.ex.

motorvagnen Y 1 samtidigt som bränsleförbrukningen kan sänkas

och utsläppen av skadliga beståndsdelar minskas. Olika

ombyggnadsåtgärder har också genomförts i bl.a. Värmlands och i

Jönköpings län för motorvagnar som trafikerar länsjärnvägarna

och som delvis finansierats med statliga medel. Betydande

förbättringar av fordonens miljöegenskaper har därvid uppnåtts.

Med hänvisning till vad som nu har anförts påkallar

motionsyrkandet ingen åtgärd från riksdagens sida varför det

avstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik

på järnväg

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:T218 yrkande 10, 1991/92:T538 och

1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av interregional

persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 549000000 kr.,

men. (v)

2. beträffande handläggningsordningen för

trafikupphandlingen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T212 yrkande 11 och

1991/92:T516,

3. beträffande anslag till Ersättning till trafikhuvudmännen

för köp av viss kollektivtrafik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss

kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 183000000 kr.,

4. beträffande bemyndigande att överföra kvarstående medel

att riksdagen bemyndigar regeringen att medel från anslaget

Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik

på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,

5. beträffande bemyndigande att omfördela medel mellan

anslag

att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93

vid behov omfördela medel mellan anslagen G2. Köp av

interregional persontrafik på järnväg och G3. Ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik,

6. beträffande villkoren för trafikhuvudmännens övertagande

av trafikansvaret

att riksdagen avslår motion 1991/92:T214 yrkande 7.

Stockholm den 10 mars 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta

Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove

Sundström (s), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Kenneth

Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson

(s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Rune

Thorén (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg

En utgångspunkt för vänsterpartiets trafikpolitik är att alla

människor skall ha en acceptabel tillgång till kommunikationer

oavsett bostadsort och ekonomiska och fysiska möjligheter. Som

en konkret åtgärd på vägen mot detta mål bör ökade resurser

anvisas för köp av interregional persontrafik på järnväg. Med

hänsyn bl.a. till neddragningar tidigare år bör 100 milj.kr.

anvisas utöver regeringens förslag. Det bör ankomma på

regeringen att ge den statliga upphandlingskommittén nya

riktlinjer så att ytterligare tågtrafik kan upphandlas i nära

samråd med lokala och regionala intressenter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande anslag till Köp av interregional

persontrafik på järnväg

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 10

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1991/92:T538 och 1991/92:Ub437 yrkande 14 till Köp av

interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 649 000 000 kr.,