Bet. 1991/92:TU17

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU17

Vissa normgivningsbemyndiganden på vägtransportområdet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

TU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i proposition

1991/92:131 till ändringar i lagen (1975:88) med bemyndigande

att meddela föreskrifter om trafik, transporter och

kommunikationer (bemyndigandelagen), i yrkestrafiklagen

(1988:263) och i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.

Förslagen till ändringar i bemyndigandelagen och

yrkestrafiklagen har samband med den svenska anpassningen till

EG. Sålunda föreslås att regeringen bemyndigas meddela

föreskrifter om kör- och vilotider vid vägtransporter samt om

förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid

sådana transporter. Vidare föreslås att regeringen får

bemyndigande att meddela föreskrifter om behörighet och

utbildning för förare, förarbiträden och konduktörer vid

vägtransporter av personer eller gods.

Dessutom föreslås att straffbestämmelserna i lagen om

transport av farligt gods kompletteras med en bestämmelse om

ringa brott med endast penningböter som påföljd. Detta gör det

möjligt att vid mindre förseelser använda systemet med

ordningsbot. Vidare föreslås att tulltjänstemän får rätt att

biträda vid förundersökning av brott mot lagens bestämmelser och

att själva vidta vissa förundersökningsåtgärder.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.

Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag.

Till betänkandet är fogat en meningsyttring av v-suppleanten,

avseende bemyndigandelagen.

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1991/92:130 om vissa normgivningsbemyndiganden på

vägtransportområdet, m.m.

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,

transporter och kommunikationer,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

yrkestrafiklagen (1988:263),

3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1982:821) om transport av farligt gods.

Lagförslagen har fogats som bilaga till detta

betänkande.

Utskottet

1 Bemyndigandelagen

Enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen skall

föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna,

som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp

i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas

genom lag.

Enligt 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen kan

regeringen utan hinder av bl.a. den nämnda 3§ efter

bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om

annat än skatt, om föreskrifterna avser t.ex. (punkt1) skydd

för liv, personlig säkerhet eller hälsa och (punkt5) trafik.

Genom lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela

föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

(bemyndigandelagen) har riksdagen givit regeringen ett sådant

bemyndigande för föreskrifter som gäller vissa i lagens 1§

första stycket i 13 punkter närmare angivna ändamål. Enligt

t.ex. punkt8 får regeringen meddela föreskrifter om trafik på

väg.

I propositionen föreslås att till 1 § första stycket fogas

en fjortonde punkt, enligt vilken regeringen bemyndigas meddela

föreskrifter som gäller kör- och vilotider vid vägtransporter

samt förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare

vid sådana transporter.

Regeringen motiverar förslaget med en hänvisning till det

s.k. EES-avtalet, varigenom Sverige åtar sig att införliva

relevanta delar av EG:s existerande regelverk med svensk rätt.

Svenska bestämmelser om arbetstid och vilotid i trafiken finns i

två författningar. Kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid

vägtransport m.m. (ATK) gäller sådana transporter på väg av

personer eller gods som i förvärvsverksamhet utförs inom landet

eller utom landet med fordon som är registrerat i Sverige. I

fråga om vissa internationella vägtransporter gäller

förordningen (1975:883) om arbetsförhållanden vid vissa

internationella vägtransporter, vilken grundar sig på en

europeisk överenskommelse om arbetsförhållanden för

fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR).

ATK och AETR är uppbyggda utifrån skilda principer. Den förra

utgår från förarens arbetstid och den senare från förarens

körtid. Det innebär att olika regler för närvarande gäller för

nationella och internationella vägtransporter samt i förhållande

till stater som är anslutna till AETR och till stater som inte

är det.

Enligt EES-avtalet -- framhålls det vidare i propositionen

-- skall bl.a. bestämmelserna i vissa EG-förordningar om

harmonisering av viss social lagstiftning angående

vägtransporter m.m. med visst undantag införlivas i svensk rätt.

Dessa EG-förordningar utgår från förarnas körtider vid

regleringen av arbetsvillkoren vid vägtransporter. En anpassning

av svensk rätt till dessa regler kommer alltså att innebära en

övergång till körtidsprincipen även nationellt.

Med de nya EG-reglerna tillkommer -- enligt propositionen --

även en bestämmelse om att lön till förare, med visst undantag,

inte får beräknas på grundval av tillryggalagda sträckor

och/eller transporterad godsmängd. Bestämmelsen skall ses mot

bakgrund av hänsyn till trafiksäkerheten.

Det generella bemyndigandet för regeringen enligt 1§

första stycket punkt8 bemyndigandelagen att meddela

föreskrifter om trafik på väg och ett bemyndigande enligt

yrkestrafiklagen för regeringen att meddela föreskrifter om

yrkesmässig trafik till och från Sverige har hittills --

framhålls det i propositionen -- ansetts täcka även arbets-,

kör- och vilotider vid vägtransporter, låt vara att ATK

utfärdades innan regeringsformen trädde i kraft. Däremot kan det

ifrågasättas om lagens nuvarande bemyndiganden täcker den nämnda

bestämmelsen om förbud mot vissa beräkningar av lön till förare

vid vägtransporter. I klarhetens intresse bör därför i

bemyndigandelagen -- med stöd av 8kap. 7§ första stycket 1

och 5 regeringsformen -- införas en bestämmelse om att

regeringen får meddela föreskrifter både om kör- och vilotider

vid vägtransporter och om det nämnda förbudet.

Regeringens sålunda återgivna förslag har inte givit utskottet

anledning till erinran. Förslaget tillstyrks följaktligen.

2 Yrkestrafiklagen

EES-avtalet innebär också att EG-bestämmelser om bl.a. lägsta

ålder för förare, förarbiträden och konduktörer vid gods- och

persontransporter införlivas i svensk rätt, framhålls det i

propositionen. Detsamma gäller EG-bestämmelser om minimikrav på

utbildning för vissa förare av vägtransportfordon. Dessa

bestämmelser innebär en skärpning i förhållande till

körkortslagens (1977:477) allmänna bestämmelser om

förarbehörighet och förarprov.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 24§

yrkestrafiklagen -- som innehåller ett bemyndigande för

regeringen att utfärda vissa föreskrifter med anknytning till

lagen -- utvidgas till att omfatta föreskrifter om behörighet

och utbildning för fordonsbesättningar vid vägtransporter.

3 Lagen om transport av farligt gods

I propositionen behandlas också en fråga, som skiljer sig från

de båda ovan behandlade bl.a. så till vida som den inte avser

något normgivningsbemyndigande och inte heller har något samband

med EG eller EES-avtalet.

Av propositionen framgår att en arbetsgrupp med företrädare

för generaltullstyrelsen, rikspolisstyrelsen och riksåklagaren i

en rapport föreslagit åtgärder för att förbättra sanktions-,

lagförings- och utredningsmöjligheterna i samband med brott mot

reglerna om transport av farligt gods.

På grundval av rapporten, som remissbehandlats, föreslår

regeringen att nuvarande straffbestämmelse i lagen om transport

av farligt gods -- med endast dagsböter eller fängelse i högst

ett år i straffskalan -- kompletteras med en bestämmelse som

medger att penningböter kan komma i fråga, om ett brott mot

lagen är att anse som ringa. Genom en dylik ändring kan systemet

med ordningsbot utnyttjas vid sådana smärre brott och förseelser

som hittills har visat sig vara ganska många och som föranlett

endast ett måttligt antal dagsböter. Ordningsbot minskar den

administrativa omgången och medför besparingar i tid och pengar

både för staten och den berörde misstänkte. Även reaktionen mot

förseelser som begås av utländska medborgare blir effektivare.

Vidare föreslås att lagen ändras så att tulltjänstemän ges

rätt att biträda vid förundersökning av brott mot lagens

bestämmelser och att själva vidta vissa

förundersökningsåtgärder.

Utskottet tillstyrker ändringsförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bemyndigandelagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande

att meddela föreskrifter om trafik, transporter och

kommunikationer,

men. (v) - delvis

2. beträffande yrkestrafiklagen

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),

3. beträffande lagen om transport av farligt gods

att riksdagen antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av

farligt gods.

Stockholm den 28 april 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson

i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan

Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan

Sandberg (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth

Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Lars Biörck

(m) och Jarl Lander (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Bemyndigandelagen

Jag har ingen erinran mot att bemyndigandelagen ändras så att

regeringen uttryckligen bemyndigas meddela föreskrifter om kör-

och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer av

beräkningar av lön till förare vid sådana transporter. Jag har

inte heller någon erinran mot att regeringen, på grund av

förpliktelser enligt AETR eller EG-bestämmelser, meddelar

föreskrifter om kör- och vilotider som skall gälla vid

vägtransporter utanför Sveriges gränser och som utgår från

förarens körtid. Däremot motsätter jag mig att föreskrifter som

utgår från förarens körtid skall gälla för vägtransporter som

sker inom landet med fordon registrerade i Sverige. EES-avtalet

torde inte heller innebära någon skyldighet att frångå

ATK-reglerna för sådana transporter. Om ATK-reglerna upphävs

försämras arbetsvillkoren för fordonsbesättningar i avsevärd

utsträckning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.1 borde ha hemställt:

1. beträffande bemyndigandelagen

att riksdagen dels antar det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande

att meddela föreskrifter om trafik, transporter och

kommunikationer, dels som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

Propositionens lagförslag

Bilaga