Bet. 1991/92:TU18

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU18

Postväsende

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

TU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i proposition 1991/92:100

(budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet K. Postväsende

framförda förslag om postverkets treårsplan för åren 1993--1995,

om bemyndigande för regeringen att fullfölja pågående översyn av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i

propositionen redovisad inriktning, om avveckling av den under

förra riksmötet beslutade ordningen med prismål för

portoavgifter för vissa tidskrifter som är befriade från

mervärdeskatt samt om precisering av uppdrag, mål och

resultatkrav för postverket. Vidare behandlas förslag i

propositionen om medelsanvisning under ett nytt anslag till

Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och

kassaservice.

Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den

allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om

postverkets ensamrätt till brevbefordran, om framtida

associationsform för postverket, om nedsatt porto för brev och

paket till Estland, Lettland och Litauen, om postavgifter för

föreningsbrev, om fortsatt rikstäckande betalnings- och

kassaservice samt om ovannämnda ordning med prismål för vissa

tidskrifter.

Utskottet tillstyrker propositionsförslagen och avstyrker

motionsförslagen. Utgångspunkter för utskottets

ställningstagande till motionsförslagen är att postverkets

monopol bör avskaffas, att verket bör ha en för en fri marknad

anpassad associationsform samt att verket skall ha att verka på

marknadens villkor. Utskottet ställer sig bakom tanken att

staten skall ha att ersätta postverket för kostnader för

rikstäckande betalnings- och kassaservice.

Vid betänkandet har fogats fem reservationer av s-ledamöterna,

nämligen beträffande ensamrätt för posten till brevbefordran

(1), ändrad associationsform för postverket (2), rikstäckande

betalnings- och kassaservice (3), prismål för portoavgifter för

vissa tidskrifter (4) samt medelsanvisning för rikstäckande

betalnings- och kassaservice (5).

Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av

v-suppleanten avseende de frågor som behandlas i reservationerna

1--4.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

K. Postväsende

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7

(kommunikationsdepartementet) (s. 151--163)

1. att riksdagen godkänner postverkets treårsplan för åren

1993--1995,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja

översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet med i propositionen redovisad inriktning,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för

tidskrifter befriade från mervärdeskatt samt

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.

K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings-

och kassaservice

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 163) att riksdagen

till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och

kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 300000000 kr.

Motionerna

1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen

beträffande postväsende.

1991/92:T226 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att skapa långsiktiga

garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för

postens verksamhet kan upprätthållas inför den förestående

avregleringen och bolagiseringen av verksamheten.

1991/92:T801 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att portoreglerna för de nordiska länderna också bör gälla

Estland, Lettland och Litauen.

1991/92:T810 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statligt ägande av posten och

televerket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om framtida associationsform för

postverket.

1991/92:T811 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (båda v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nordiska portoregler för Baltikum.

1991/92:T814 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

en serviceförsämring som den som postverket genomfört inte

överensstämmer med de mål riksdagen angett.

1991/92:T815 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda

s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avskaffa prismålet för

mervärdeskattebefriade tidningar inom Fack- och

konsumentpressens presskommitté (FKP-gruppen),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som i övrigt i motionen anförts om prismålet.

1991/92:T816 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

postens möjligheter att hjälpa svenska folket att hjälpa de

baltiska folken.

1991/92:T819 av Bengt Hurtig och Annika Åhnberg (båda v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om postverkets ombildning till

aktiebolag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om reducering av kapitalavkastningskravet

om postverket inte kan upprätthålla service enligt uppställda

mål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att postverkets ensamrätt till brevfordran bör kvarstå.

Bakgrund

Postverkets (postens) uppgifter och organisation

Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för postverket

har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det

ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2)

förmedla betalningar. Postverket får enligt instruktionen också

driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar

för.

Postverket äger -- enligt kungörelsen (1947:175) angående

postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. -- "ensamrätt till

regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna

försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden"

(postverkets monopol).

Vid utgången av år 1991 upphörde förordningen (1981:193) om

vissa postavgifter att gälla. I denna förordning hade regeringen

meddelat bestämmelser om avgifter för befordran av brev enligt

"normaltaxan". För befordran av brev med längre befordringstid

än "normalbrev" bestämde postverket avgifterna såsom för s.k.

ekonomibrev m.fl.

I fråga om postavgifter m.m. gäller numera enligt

instruktionen att verket meddelar förskrifter om villkor och

avgifter för befordran av brev inom ramen för de mål och

riktlinjer som regeringen bestämmer samt -- om inte annat

föreskrivits i lag eller förordning -- om övriga villkor och

avgifter inom verkets olika verksamhetsområden. Någon avgift

skall emellertid inte tas ut för befordran av

blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av 7000 gram som

inte sker med flyg.

Från och med den 1 januari 1992 har brevsortimentet ändrats.

Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande.

Brev. Vikt högst 1 kg. Ersätter tidigare normalbrev. Skall i

princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter

inlämningen (övernattbefordran).

Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg. Skall utdelas senast två dagar

-- eller på viss orter senast tre dagar -- efter inlämningen.

Gruppreklam.

Gruppförsändelser.

Kategorierna massbrev och föreningsbrev har slopats och

ersätts genom ekonomibrev.

Postverkets (postens) affärsidé är att över hela landet

förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra

finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att

kundernas affärer stöds.

Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1)

Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom

landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods med vikter

upp till 35 kg inom landet, (3) Posten Utrikes, som förmedlar

meddelanden och lättgods till och från andra länder, (4)

Postgirot, som förmedlar betalningar samt (5) Posten Bank och

Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster samt deltar

i förmedlingen av brev och lättgods och i förmedlingen av

betalningar via postgirot. För poströrelsen är landet indelat i

postregioner.

I posten ingår vidare ett antal särskilda resultatenheter --

t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två

verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen

AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för cirka tio

rörelsedrivande bolag. Inom bolagen bedrivs verksamheter som

stödjer och kompletterar poströrelsen. Härutöver har posten

aktier och andelar i ett antal företag.

Posten och postens bolag bildar en affärsverkskoncern.

Postens kundservice förmedlas genom ca 1900 postkontor,

2750 lantbrevbäringslinjer, 8200 stadsbrevbäringsdistrikt

samt 40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i

postlådor och står till tjänst med kassaservice.

I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för

lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin

postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med

reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller

till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller

lämna post. Enklare postservice bedrivs i 150 orter på

entreprenad i anslutning till butiker m.m.

I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till

"uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och

därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i

"brevområden" och "paketområden".

Postens strategi anges vara att posten skall vara säker,

nära och offensiv.

Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är

lika fördelat med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån

och med 411 milj.kr. på ett verkskapital.

Kalenderår är verksamhetsår.

Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca

21 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1 miljard

kronor. Resultatet för år 1991 blev ca 1,2 miljarder kronor.

Medelantalet anställda i posten uppgår till ca 57000,

varav ca 2000 inom bolagssektorn.

Former för styrning av posten

Gällande former för statsmakternas styrning av postens

verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8,

bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen

sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål

fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas

av posten.

Posten har i princip beslutanderätt över samtliga

investeringar men skall till regeringen anmäla planerade

investeringar i posthus över 10 milj.kr. och planerade

förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 milj.kr.

Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen

tillgängliga medel.

Investeringar i aktier skall underställas regeringens

prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från

postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om

förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.

Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens

generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.

År 1987 fattade riksdagen (prop. 1986/87:99, bet. KU29,

rskr. 226) beslut om ledningen av den statliga förvaltningen på

grundval av förslag i betänkanden (SOU 1985:40 och 41) av den år

1983 tillkallade verksledningskommittén. Beslutet innebar bl.a.

att affärsverk och dessas bolag skall behandlas som sammanhållna

företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar

skulle åstadkommas för koncernerna att bedriva verksamheten

rationellt i förhållande till företagsekonomiska och

samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens styrning och

kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994

(bet. 1990/91:TU29 s. 17--20, rskr. 377) anges nedan. I

redovisningen anges även vissa kompletterande krav av

regeringen.

Posten skall när det gäller service och kvalitet ge en god

grundläggande postservice till såväl stora som små kunder i hela

landet till rimliga priser. Kundernas efterfrågan skall vara

styrande för postens insatser.

Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i

princip 100% av "normalbreven" -- dvs. numera 100% av

"breven" kan gå fram över natten. Andelen normalbrev/brev som

faktiskt går fram över natten skall vara minst 95%.

"Normalbrev" var, som nämnts ovan, brev för vilka avgifterna för

befordran utgick enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skulle

i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter

inlämningen.

Den höga geografiska täckningsgraden för daglig

postkassaservice (inkl. postkassaserive genom lantbrevbärare)

till hushållen skall behållas.

Posten skall när det gäller ekonomi bedriva sin verksamhet

på ett så effektivt sätt att den möjliggör ekonomisk överlevnad

av egen kraft.

Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge

ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5% av

rörelseintäkterna. Överskottet skall användas till att ge staten

en tillräcklig avkastning på verkets statskapital, ränta på

statslånet samt medel till bekostande av investeringar och till

viss konsolidering.

Avgiften för "brev" upp till 500 gram får höjas med högst 80

procent av den genomsnittliga förändringen av statistiska

centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter under

treårsperioden 1990--1992. Prismålet skall kombineras med ett

mål för utvecklingen av totalproduktiviteten.

Prishöjning för befordran av tidningar inom Fack- och

Konsumentpressens presskommitté (FKP), som är befriade från

skatteplikt till mervärdeskatt, får inte överstiga förändringen

i faktorprisindex för tolvmånadersperioden september

1989--september 1990.

Utskottet

Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den

ordning som de har framförts i budgetpropositionen.

I vissa fall anges i det följande postverket med posten.

1 Postverkets treårsplan för åren 1993--1995

Postverket anför i sin treårsplan för åren 1993--1995 bl.a.

att verket vill fortsätta att utvecklas som ett kund- och

resultatorienterat serviceföretag med internationell anknytning.

Servicen skall tillhandahållas på affärsmässiga villkor men med

ett fortsatt regionalt och socialt ansvar.

Måluppfyllelse under år 1990

För räkenskapsåret 1990 har verket redovisat sin

måluppfyllelse på följande sätt.

Den höga geografiska täckningsgraden för daglig

postkassaservice har bibehållits.

96 % av normalbreven kom fram i utlovad tid.

Det ekonomiska resultatet uppgick till 2 549 milj.kr., vilket

motsvarar 12,4% av rörelseintäkterna.

Investeringarna uppgick till 1628 milj.kr. De

självfinansierades.

Postverkets treårsplan för åren 1993--1995

I treårsplanen för åren 1993--1995 föreslår verket som

inriktning av verksamheten att verket skall över hela landet

och internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar

samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla

och så att kundernas affärer stöds. Verket skall kännetecknas av

att verksamheten är säker, nära och offensiv. Strategin

skall främst vara kundorientering, kvalitet,

kostnadseffektivitet och kompetens.

Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig

lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs.

Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet sålunda.

Resultatet skall långsiktigt vara lägst 5% av

rörelseintäkterna. Resultatmålen är för år 1992 1200 milj.kr.,

för år 1993 1350 milj.kr., för år 1994 2200 milj.kr. och för

år 1995 2300 milj.kr.

Räntabiliteten på eget kapital efter skatt skall långsiktigt

ligga på minst 15% av eget kapital.

Soliditeten skall på sikt nå 15%.

Totalproduktiviteten skall förbättras med minst 2% per år.

Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda.

Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1991 till 77%

år 1992 och till 80% år 1994.

Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall

klaras till minst 98% för lokalbrev och 95% för riksbrev.

Alla regioner skall ha nått denna nivå år 1994.

Väntetiden på postkontor skall normalt vara högst fem minuter

under normaltrafik och högst tio minuter under högtrafik.

En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen

skall behållas.

Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till

ca 1,6 miljarder kronor årligen eller under hela perioden till

ca 4,9 miljarder kronor, varav för fastigheter 2,0 miljarder

kronor, postbehandlingsutrustning 1,2 miljarder kronor,

kassautrustning 700 milj.kr. samt övriga maskiner och

inventarier jämte fordon 1,0 miljarder kronor.

Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna postverkets

treårsplan.

Någon erinran mot treårsplanen har inte framförts i

motionerna. Utskottet, som inte heller har något att erinra mot

densamma, föreslår att den godkänns.

2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna

och formerna för postverkets verksamhet

2.1 Propositionsförslaget

Riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. TU29, rskr. 377) godkände

under förra riksmötet förslag av regeringen om att en översyn av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skulle

göras inom ramen för ett inom regeringskansliet påbörjat arbete

med att se över styrningen av affärsverken inom

kommunikationsdepartementets område.

I budgetpropositionen redovisas (s. 154) nu de områden som

har utretts och i samband härmed beskrivs resultatet av gjorda

utredningar och de förslag som har föranletts av

översynsarbetet. Föredragande departementschefen anför att

översynen därmed till stora delar är slutförd.

Departementschefen framför förslag om den närmare inriktningen

av den fortsatta översynen när det gäller vissa områden --

utskottet redogör härför nedan -- och regeringen hemställer att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att fullfölja översynen med

denna inriktning.

I samband med redogörelsen för departementschefens förslag i

de upptagna frågorna redovisar utskottet förekommande

motionsförslag samt utskottets ställningstagande i frågorna.

2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för

postverket till brevbefordran

Bakgrund

På förslag i proposition 1990/91:87 tog riksdagen under förra

riksmötet ställning för en politik för ökad tillväxt. Som en

viktig del i denna politik framhölls regeländringar för att

tillgodose behovet av väl fungerande marknader och effektivare

konkurrens. I propositionen framhöll den dåvarande regeringen

bl.a. att en väl fungerande postverksamhet är en väsentlig del

av Sveriges infrastruktur och att det är nödvändigt att

postverket ges möjligheter att agera affärsmässigt med skärpta

konkurrensförutsättningar. Mot bl.a. denna bakgrund förordade

regeringen att förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet skulle ses över och att därvid bl.a. frågan om

postverkets ensamrätt till brevbefordran och inriktningen inom

EG mot liberalisering inom postväsendet skulle behandlas.

Frågor om postens ensamrätt till brevbefordran,

konkurrensförutsättningar och kostnader för sociala resp.

regionala uppgifter har därefter utretts inom ramen för

kommunikationsdepartementets översyn av affärsverken och har

redovisats i rapporten (Ds 1991:44) Postens

konkurrensförutsättningar, vilken har remissbehandlats.

Enligt rapporten pekar studien av Posten Brevs

konkurrensförutsättningar mot att ökad effektivitet kan uppnås

genom att uppmuntra konkurrens i postens olika distributionsled.

Posten bör dock ha det överordnade ansvaret för brevbefordran,

men får välja bästa sätt att lösa uppgiften på.

Studien visar vidare, anförs det, att posten kan klara av

uppdraget att tillhandahålla en daglig och rikstäckande

brevbefordran till enhetlig taxa för enstaka försändelser utan

skyddande lagstiftning under vissa i rapporten angivna

förutsättnigar. Det finns emellertid enligt rapporten även andra

möjligheter att tillförsäkra att posten även framgent kan åta

sig en daglig och rikstäckande brevbefordran, varvid ett

lagreglerat monopol kan vara en möjlighet -- vilket kräver att

lagstiftningen moderniseras för att anpassas till de

förutsättningar som gäller i dag -- samt koncession på daglig

och rikstäckande brevbefordran kan vara en annan möjlighet. Om

andra företag vill konkurrera inom ramen för ett

koncessionssystem skall de ha att erlägga en koncessionsavgift

till staten, som skall täcka samhällets kostnader för att

upprätthålla service i glesbygd och andra delar där kostnaderna

överstiger intäkterna.

Departementschefen

Departementschefen anför i budgetpropositionen (s. 154--155)

en rad skäl för att ensamrätten för posten till brevbefordran

avskaffas.

Ensamrätten bör dock enligt departementschefen inte

avskaffas innan det finns instrument i form av lagstiftning,

varigenom staten kan försäkra sig om att den regionala och

sociala servicen fungerar. Vidare bör posten även i övrigt ges

bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor, bl.a.

genom möjlighet att bedriva verksamheten i aktiebolagsform.

Departementschefen framhåller emellertid att i en avreglerad

marknad en myndighetsfunktion krävs med uppgift att tjäna som

tillsyns- och övervakningsorgan. Myndigheten skall även ha

ansvar för att statens intresse av att en rikstäckande

postservice upprätthålls tas till vara samt fullgöra vissa

uppgifter på det internationella planet som postverket nu har.

Departementschefen anför att han avser att tillkalla en

utredning med uppgift att föreslå dels den lagreglering som

behövs i en ny konkurrenssituation, dels hur postverkets

nuvarande myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering.

Motionsförslag

I tre motioner tas frågan om postens ensamrätt till

brevbefordran upp.

I motion T819 (v) begärs i yrkande 3 att postens ensamrätt

skall kvarstå. Enligt motionärerna bör ensamrätten bibehållas

som en inkomstkälla för att klara nödvändig service.

Motionärerna pekar på att konkurrenter kan "plocka ut" de

lönsamma delarna av verksamheten och att marknadsekonomiska

principer leder till sämre service för de små kunderna.

I motion T810 (s) framförs i yrkande 2 förslag som -- såvitt

här är i fråga -- innebär att motionärerna för närvarande

avvisar en avreglering men önskar att man skall snabbutreda

förutsättningarna för att införa en modern monopollagstiftning i

enlighet med ett förslag av EG-kommissionen. Detta förslag

innebär att ensamrätt till befordran av främst brev kan vara

befogad men att övriga delar av postverksamheten bör

liberaliseras. Alternativt bör enligt motionärerna utredas

förutsättningarna för en koncessionslagstiftning som ställer

sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering

av regionala och sociala kostnader inom sektorn bibehålls.

I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i

skogslänen tas upp -- föreslår man i här aktuell del av yrkande

5 vissa villkor för att ensamrätten skall få avskaffas.

Motionärerna motsätter sig sålunda inte fri konkurrens om

konkurrensen sker på lika villkor. Vidare får ensamrätten inte

överges utan att regeringen har vidtagit andra åtgärder --

exempelvis koncessionsavgifter -- som gör det möjligt att

upprätthålla en postservice på likvärdig nivå i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Som departementschefen framhåller är det angeläget att det

finns en bra postservice där alla kan nå alla samtidigt som det

är av stor betydelse att verksamhet som drivs på affärsmässiga

grunder också konkurrensutsätts så att kundernas efterfrågan

blir styrande. Brevbefordran bör därför öppnas för konkurrens. I

likhet med departementschefen anser utskottet emellertid att

postverkets ensamrätt inte bör avskaffas innan det finns

instrument i form av lagstiftning varigenom staten kan försäkra

sig om att den regionala och sociala servicen fungerar.

Därför bör som departementschefen förutskickar en utredning

ske av frågorna om dels den lagreglering som behövs i en ny

konkurrenssituation, dels hur postverkets nuvarande

myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering. Genom

beslut

nyligen har regeringen också bemyndigat chefen för

kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare

för detta (dir. 1992:38).

Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad i

propositionen anförs om den fortsatta behandlingen av frågan om

ensamrätt för posten till brevbefordran.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i

motion T819 (v), i vilket man helt motsätter sig en avreglering.

Vad som anförts i rapporten Postens

konkurrensförutsättningar i frågan om reglering fortsättningsvis

av konkurrensen inom brevbefordran och det förutskickade

utredningsuppdraget om lagstiftning på postområdet bör vara

ägnat att tillgodose de önskemål som ligger bakom de här

aktuella yrkandena i motionerna T201 (s) och T810 (s), varför de

bör kunna lämnas utan initiativ från riksdagens sida. Dessa

motionsyrkanden avstyrks också.

2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad

associationsform för postverket

Bakgrund

Vid behandlingen under förra riksmötet av regeringsförslaget

om en översyn av förutsättningarna och formerna för postens

verksamhet instämde utskottet (bet. 1990/91:TU29) med den

dåvarande regeringen i att det förelåg ett behov av att

förutsättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av

postverket klarlades inom ramen för ett regelverk som lämnade

utrymme för samhällspolitiska åtaganden.

Departementschefen

Departementschefen anför (på s. 156--157) nu en rad skäl för

att postverket i framtiden bör drivas i aktiebolagsform. Vid en

bolagisering bör, framhåller han, klara gränser dras mellan

affärsområdena brev, lättgods, bank och kassa samt postgiro.

Strukturen skulle därvid bli ett moderbolag med förslagsvis

dotterbolag för de nämnda affärsområdena. Departementschefen

framhåller vidare att en aktiv ledning och styrning krävs av

såväl statsmakterna som av postens ledning och styrelse.

En bolagsbildning kan enligt departementschefen emellertid

bli aktuell först när aviserad postlagsutredning har slutförts.

Därutöver måste enligt departementschefen vissa frågor utredas,

bl.a. frågor om formerna för ersättning för postverkets sociala

uppdrag, om postverkets pensionsskuld och om mervärdeskatt på

brevtjänster. Förutsatt att dessa frågor kan lösas på ett för

ägaren tillfredsställande sätt bör postverket ombildas till

aktiebolag. Departementschefen förutskickar att regeringen skall

återkomma till riksdagen i denna fråga. Hans ambition är att en

bolagisering skall kunna genomföras per den 1 januari 1993.

Motionsförslag

I tre motioner tas upp frågan om bolagisering av postverket.

Man ställer sig i motionerna avvisande till förslag härom.

I motion T810 (s) framhålls att de förslag som regeringen

lägger fram till förändringar av postmarknaden saknar en

genomtänkt analys av sambanden mellan de sociala och regionala

målen, de medel som föreslås och den marknadssituation som

kommer att råda. Motionärerna vill, som nämnts ovan, att man

skall snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern

monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av

EG-kommissionen, alternativt en koncessionslagstiftning som

ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk

finansiering av regionala och sociala kostnader inom sektorn

bibehålls. Såvitt här är i fråga begär motionärerna i yrkandena

1 och 2 i motionen att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad de sålunda anför.

I motion T201 (s) -- vari som nämnts frågor om

kommunikationerna i skogslänen tas upp -- framhåller

motionärerna att de mål i fråga om regional och social service

som gäller för posten inte får försvagas genom ändrad

organisationsform. I här aktuell del av yrkande 5 motsätter sig

motionärerna en privatisering av posten, då de inte tror att det

är möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i mera

avlägsna delar av landet i ett postverk som styrs av privata

ägares avkastnings- och lönsamhetskrav.

I motion T819 (v) begärs i yrkande 1 att verksformen för

posten skall utvecklas i stället för att posten bolagiseras.

Motionärerna framhåller att inom ramen för verksformen lönsamma

verksamheter kan bära upp olönsamma och en arbetsdemokrati

utvecklas som effektiviserar verksamheterna.

Utskottets ställningstagande

Som framhålls av departementschefen bör statens intresse av

ett välskött och fungerande postverk vara styrande för beslut om

den fortsatta verksamhetsformen. En utveckling i riktning mot

ett verk som inte lyckas hävda sig i konkurrensen med svag

lönsamhet är som departementschefen vidare anför inte önskvärd.

Utskottet är därför ense med departementschefen om att

ägaren/staten måste se till att postverket utvecklas i samma

takt och riktning som de bästa konkurrenterna. Detta talar för

att postverket i framtiden drivs i aktiebolagsform. Som

departementschefen påpekar bör den aviserade postlagsutredningen

slutföras och vissa frågor utredas vidare innan en

bolagsbildning kan bli aktuell.

Riksdagens revisorer har i förslag 1991/92:17 i februari

1992 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

bl.a. tagit upp vissa frågor som de anser viktiga att få belysta

i diskussionerna om ändrade associationsformer för de statliga

affärsverken. Dessa frågor gäller förvaltningen av och

förfogandet över den statliga förmögenheten, principen om

allmänna handlingars offentlighet samt de samhällspolitiska och

samhällsekonomiska bedömningarna för verksamheterna vid

affärsverken. Revisorerna hemställer bl.a. att riksdagen hos

regeringen skall begära att en kommitté tillkallas för en

översyn av de konstitutionella frågorna vid eventuellt ändrade

associationsformer för affärsverken. Revisorernas förslag har

hänvisats till trafikutskottet och kommer att behandlas i

betänkande 1991/92:TU22.

Utskottet har inte något att erinra mot vad i

budgetpropositionen anförs om den fortsatta behandlingen av

frågan om ändrad associationsform för postverket.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de här

aktuella motionsförslagen.

2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om

mervärdeskattebeläggning av portoavgifter

Postverkets befordran av annat än postpaket, gruppkorsband

eller varor i diligens är undantagna från skatteplikt enligt

8§ punkt 7 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Genom detta

undantag saknar emellertid postverket kvittningsmöjlighet för

stora delar av den ingående mervärdeskatt som verket betalar.

Skulle postverket drivas i bolagsform eller ensamrätten till

brevbefordran avskaffas räknar departementschefen med att

portoavgifter kommer att beläggas med mervärdeskatt.

Departementschefen förordar (s. 157) att frågan om

mervärdeskatt på brevbefordran övervägs ytterligare med

beaktande av bl.a. utvecklingen inom EG när det gäller denna

fråga.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran häremot.

2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets

sociala uppgifter, m.m.

Bakgrund

I rapporten Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44)

redovisas som postens sociala uppdrag följande till en beräknad

kostnad på totalt ca 497 milj.kr. per år.

1. Befordran och utdelning av dags-, vecko- och

facktidskrifter. Distributionen av dags- och veckotidningar

uppvisar enligt rapporten ett underskott på ca 115 milj.kr. år

1992. Distributionen av facktidskrifter m.fl. ger enligt

rapporten ett underskott på ca 200 milj.kr. per år.

2. Distribution av dagstidningar på lördagar till ca 350000

hushåll. Kostnad ca 80 milj.kr. per år.

3. Befordran av blindskrift portofritt. Kostnad ca 27 milj.kr.

per år.

4. Försvarsplanering. Kostnad ca 23 milj.kr. per år.

5. Nordenporto (brev inom Norden befordras till det i varje

land gällande portot för inrikes brev). Kostnad ca 100 milj.kr.

per år.

6. Merkostnad genom omlokalisering av Posten Frimärken från

Kista till Kiruna. Kostnad under år 1992 ca 12 milj.kr. År 1993

ca 7 milj.kr.

7. Kostnad för "avstickare" till äldre och handikappade kunder

från brevbärarlinjer i glesbygd. Kostnad ca 20 milj.kr. per år.

8. Förmånligt porto för föreningsbrev. Kostnad ca 5 milj.kr.

per år.

Departementschefen

Departementschefen anför (s. 157--158) att sådana uppgifter

som inte är affärsmässigt motiverade men angelägna ur ett

samhällsperspektiv i princip bör ersättas av staten. Formerna

för och omfattningen av en eventuell ersättning behöver

emellertid enligt departementschefen utredas ytterligare.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Lägre postavgifter för försändelser till de baltiska länderna

I tre motioner framförs önskan om att postavgifterna för

försändelser till Estland, Lettland och Litauen skall sättas ned

som ett led i arbetet med att förstärka kontakterna med dessa

länder.

I motionerna T801 (m) och T811 (v) begärs därvid en

motsvarighet till "Nordenportot".

I motion T816 (m) framhåller motionären att postavgiften för

ett paket på drygt 19 kg till ett baltiskt land uppgår till 445

kr. Om avgiften sänktes till "Sverigepaketets" nivå -- dvs. till

37 kr. för upp till 20 kg -- skulle tusentals och åter tusentals

svenskar sända gåvopaket med mat, kläder och livets nödtorft

till människor i de baltiska länderna. Motionären begär att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna denna

möjlighet att hjälpa svenska folket att hjälpa de baltiska

folken.

Utskottet instämmer med departementschefen i att sådana

uppgifter för postverket som inte är affärsmässigt motiverade

men som är angelägna ur ett samhällsperspektiv bör ersättas av

staten. Till sådana uppgifter skulle kunna höra nedsatta

postavgifter för försändelser till Estland, Lettland och

Litauen. Utskottet utgår därför från att frågan utan särskilt

initiativ av riksdagen skall kunna komma under övervägande inom

ramen för de av departementschefen förutskickade ytterligare

övervägandena i frågan om formerna för och omfattningen av en

eventuell ersättning till postverket för sociala uppgifter. De

här aktuella motionerna bör därför kunna lämnas utan något

initiativ av riksdagen. De avstyrks således.

Postavgifter för föreningsbrev

Som nämnts i det föregående har brevsorten föreningsbrev

fr.o.m. den 1 januari 1992 ersatts med ekonomibrev. För

ekonomibrev gäller bl.a. att försändelserna skall vara märkta

med B. Avgiften för försändelse i viktklassen upp t.o.m. 20 gram

är 2,30 kr. och för försändelse i viktklassen 21--100 gram 4,60

kr.

Av avgiften 4,60 kr. i sistnämnda viktklass behöver

föreningen dock slutligen stå för endast 2,30 kr. Vid

avlämnandet skall antalet ekonomibrev i viktklassen 21--100 gram

vara uppförda på en lista. Listan signeras av postkassören och

återlämnas därefter till föreningen. En gång per kvartal, eller

när så är lämpligt, kan föreningen förete listan på sitt

postkontor, varefter 2,30 kr. per försändelse återbetalas till

föreningen.

I motion T814 (c) kritiseras den serviceförsämring som den nya

ordningen innebär för föreningar genom att de har att

preliminärt betala 100-gramsporto för sådana försändelser som

tidigare kunde befordras för 20-gramsporto. Motionären begär att

riksdagen skall uttala sig mot denna ordning.

Kommunikationsministern besvarade den 22 januari i år (prot.

1991/92:25 s. 6--11) en interpellation (I1991/92:77) om

postens taxesystem för föreningslivet, vari bl.a. framfördes

kritik som var likartad med den som framförs i motion T814 (c).

Kommunikationsministern framhöll bl.a. att han hade erfarit

att postverket hade för avsikt att återbetala överskjutande

porto oftare i de fall en förening fick ekonomiska svårigheter

med kvartalsvis återbetalning. Vidare framhöll han att

föreningar med mycket post kommer att erbjudas s.k.

portobetaltsystem, vilket möjliggör betalning av den lägre

avgiften direkt.

Utskottet förutsätter att postverket beaktar de kritiserade

olägenheterna för föreningslivet. Utskottet anser att

utvecklingen på området bör avvaktas och är därför för

närvarande inte berett att föreslå något initiativ av riksdagen

med anledning av motion T814 (c). Motionen avstyrks således.

Sociala uppgifter i övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot departementschefens

förslag att formerna för och omfattningen av en eventuell

ersättning för postverkets sociala uppgifter utreds ytterligare.

Det bör här nämnas att riksdagens revisorer i ovannämnda

förslag 1991/92:17 angående granskningen av de statliga

affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är viktigt att

få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu ålagts

affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av

verkens associationsformer. Detta begär revisorerna att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna.

Revisorernas förslag kommer som nämnts att behandlas av

utskottet i betänkande 1991/92:TU22.

2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande

betalnings- och kassaservice

Bakgrund

Inom ramen för översynen av förutsättningarna och formerna för

postverkets verksamhet har en arbetsgrupp -- Nät 92 -- med

representanter för postverket, riksdagen, fackföreningar och

kommunikationsdepartementet utrett frågan om omfattningen av

postens framtida kontorsnät och alternativa serviceformer.

Resultatet av utredningsarbetet presenterades i december 1991 i

rapporten NÄT 92.

Departementschefen

Departementschefen anför (s. 157--158) att kostnaden för att

upprätthålla daglig betalnings- och kassaservice på orter där

alternativ till postverket saknas beräknas uppgå till ca 300

milj.kr. -- ett belopp som motsvarar kostnaden för ca 300--400

fasta serviceställen och för samtliga lantbrevbärarlinjer.

Postverket bör enligt departementschefen få ersättning för den

nettokostnad som är förenad med upprätthållandet av betalnings-

och kassaservicen på dessa orter samt ha frihet att själv avgöra

formerna för hur betalnings- och kassaservicen fortsättningsvis

skall ges. Departementschefens tanke på sådan ersättning

fullföljs genom förslag i propositionen om ett nytt anslag för

budgetåret 1992/93 till Ersättning till postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice (se nedan). För tiden

efter detta budgetår bör enligt departementschefen slutas ett

flerårigt avtal mellan staten och postverket om köp av

betalnings- och kassaservice.

På orter med andra konkurrerande betalnings- och

kassafunktioner -- ca 1600 orter -- bör postverket enligt

departementschefen ges frihet att själv välja struktur för sitt

kassanät och tillåtas anpassa antalet serviceställen till vad

som är affärsmässigt motiverat. Totalt berörs enligt

departementschefen främst ca 300 postkontor i tätort. Han

erinrar om att arbetsgruppen Nät 92 föreslår att 200 kontor

omvandlas till närpostkontor och att 50 kontor läggs ned på

grund av dålig lokalisering och svag lönsamhet. Nettokostnaden

för att upprätthålla betalningsservice genom dessa närpostkontor

(filialkontor) beräknas till 100 milj.kr. i 1992 års prisnivå.

Departementschefen framhåller att staten inte bör ersätta

postverket för kostnaden för dessa kontor, eftersom kontoren

inte behövs för att upprätthålla daglig och rikstäckande

betalnings- och kassaservice.

Motionsförslag

I motion T819 (v) begärs i yrkande 2 att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna att kravet på avkastning

av postverkets kapital skall reduceras, om postverket inte kan

upprätthålla service enligt uppställda mål. Som motivering för

yrkandet framhålls att kravet på avkastning bör reduceras om

postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet som är

nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller för att

upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice. Motionärerna

har i yrkande 9 i motionen -- vilket redan har behandlats av

riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129) -- motsatt sig en

avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens

betalningar. Motionärernas inställning synes därför vara att

postverket utan särskild ersättning bör upprätthålla en

rikstäckande betalnings- och kassaservice.

I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i

skogslänen tas upp -- begärs i del av yrkande 5 att

statsmakterna skall slå vakt om de mål i fråga om regional och

social service som gäller för posten.

I motion T226 (c) begärs i yrkande 9 att riksdagen skall

uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga garantier för

att de sociala och regionalpolitiska målen för postens

verksamhet kan upprätthållas inför den förestående avregleringen

och bolagiseringen av verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill även här erinra om att riksdagens revisorer i

ovannämnda förslag 1991/92:17 angående granskningen av de

statliga affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är

viktigt att få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu

ålagts affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av

verkens associationsformer. Till detta bör fogas att revisorerna

framhåller att frågan om huvudansvaret för affärsverkens

infrastrukturnät måste bedömas utifrån ett samlat och

övergripande perspektiv med utgångspunkt i de samhällsekonomiska

och samhällspolitiska hänsynstaganden som åvilar verken. Vad

revisorerna sålunda anför föreslår de att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna. Revisorernas förslag

kommer som nämnts att behandlas av utskottet i betänkande

1991/92:TU22.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att

postverket bör få ersättning för nettokostnaden för

upprätthållande av betalnings- och kassaservice på orter där

alternativ till postverket saknas. Utskottet utgår från att man

kommer att beakta behovet av långsiktiga åtaganden för att de

sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan

upprätthållas. Något särskilt uttalande härom med anledning av

motion T226 (c) torde därför inte vara nödvändigt, varför det

här aktuella förslaget i motionen torde kunna lämnas utan något

initiativ av riksdagen.

Departementschefens förslag bör vara ägnat att tillgodose

önskemålet i motion T201 (s) om säkerställande av en

rikstäckande betalnings- och kassaservice, varför något

riksdagens initiativ med anledning av denna motion inte heller

torde vara påkallat.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget i

motion T819 (v) att resurser för servicen skall skapas genom

minskning av kravet på avkastning på postkapitalet.

De här aktuella motionsförslagen avstyrks således.

I ett följande avsnitt i betänkandet behandlar utskottet

förslag i budgetpropositionen om medelsanvisning för

rikstäckande betalnings- och kassaservice.

2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen av

statens betalningar

Enligt förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig

myndighet att anlita riksbanken eller postgirot gäller -- om

annat ej har föreskrivits -- att utbetalningar av statliga medel

skall ske över postgiro där det lämpligen kan ske. Vid övriga

transaktioner, där förmedling av bank behövs, skall riksbanken

eller postgirot anlitas, om det kan ske utan väsentlig olägenhet

(3§).

På förslag i budgetpropositionen, bilaga 1 (Finansplanen)

(s. 57--66), har riksdagen (bet. FiU20, rskr. 128--129) nyligen

beslutat att en avreglering av postgirots kvarvarande ensamrätt

på statliga betalningar skall göras.

Departementschefen anför bl.a. (s. 159--160) att chefen för

finansdepartementet kommer att föreslå regeringen att

riksrevisionsverket får i uppdrag att utreda hur det statliga

betalningssystemet skall vara utformat.

Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen

anför.

3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för

vissa tidningar

Bakgrund

Riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU13, rskr. 131)

godkände under förra riksmötet en ny ordning för postverkets

tidningsrörelse som innebar att postala tidningskungörelsen

(1968:489) med villkor och avgifter i postverkets

tidningsrörelse skulle upphävas och befordringsavgifterna för

tidningar bestämmas genom avtal med marknadsmässiga villkor

mellan postverket och tidningsutgivarna. För vissa tidningar

inom den s.k. FKP-gruppen (FKP = Fack- och konsumentpressens

postkommitté) -- framför allt för fackföreningstidningar -- som

inte ansågs kunna påverka postverkets priser skulle emellertid

ett prismål gälla. Detta skulle bygga på principen om full

kostnadstäckning och knytas till ett kostnadsindex och en

produktionsfaktor samt fastställas av regeringen.

Regeringen föreskrev i juni 1991 att prismålet skall omfatta

de tidningar inom FKP som är befriade från skatteplikt för

mervärdeskatt med undantag för personaltidningar. Prismålet har

anknutits till statistiska centralbyråns faktorprisindex för

lastbilstransporter.

Propositionsförslaget

Departementschefen anför (s. 160) att utformningen av

prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga villkor och

en riktig prissättning. Han föreslår därför att ordningen med

prismål för tidskrifter befriade från mervärdeskatt och som

ingår i den s.k. FKP-gruppen upphör fr.o.m. den 1 juli 1992.

Riksdagen föreslås godkänna vad departementschefen sålunda

anför.

Motionsförslag och utskottets ställningstagande

I motion T815 (s) begärs i yrkandena 1 och 2 att ordningen med

prismål för här aktuella FKP-tidskrifter skall bibehållas.

Motionärerna framhåller att FKP-tidskrifterna är i underläge i

kontakterna med postverket. De pekar på att postverket har ett

faktiskt monopol när det gäller distributionen av tidskrifterna.

Postverket kräver "trohet" av kunderna, vilket hindrar dessa

från att anlita konkurrenter till posten där sådana finns.

Postverket har vidare i januari 1992 höjt postavgifterna med

10% för de tidskrifter som inte omfattas av prismålet, sedan

postala tidningskungörelsen upphört att gälla den 31 december

1991.

Departementschefen framhåller som motivering för sitt förslag

bl.a. att prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga

villkor för distributionen av här aktuella tidskrifter.

Utskottet instämmer med departementschefen i att även här

marknaden bör vara styrande. Utskottet beaktar härvid att andra

entreprenörer kan finna anledning att ta upp konkurrens med

posten om posten missbrukar sin situation vid prissättningen

m.m. på en öppen marknad.

Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner att

här aktuellt prismål avvecklas och avstyrker därmed

motionsförslaget.

4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket

Propositionsförslaget

Departementschefen erinrar om att postens uppgift är att

distribuera brev och paket samt förmedla betalningar till både

små och stora kunder i hela landet till rimliga priser. Han

framhåller (s. 160--162) att det uppdrag som regering och

riksdag har gett postverket bör tydliggöras och preciseras samt

föreslår att uppdraget ges ett delvis annat innehåll enligt det

följande.

Service och kvalitet

En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora

som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara

styrande för postverkets insatser. Förändringar av servicens

utformning i glesbygd bör ske varsamt.

Daglig service

Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till alla

hushåll, företag och organisationer. I normalfallet skall dessa

ha tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i

veckan.

Rikstäckande service

Postverkets service skall vara rikstäckande. Brev, paket och

betalningar skall kunna nå alla oavsett bostadsort.

Brevbefordran

Postverket skall tillhandahålla brevbefordran med hög

tillförlitlighet enligt kundernas efterfrågan. Enstaka

försändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris.

Paketbefordran

Postverket skall tillhandahålla paketbefordran till ett

enhetligt pris för enstaka försändelser från privatpersoner.

Betalnings- och kassaservice

Postverket skall tillhandahålla daglig och rikstäckande

betalnings- och kassaservice till enhetliga priser för enstaka

betalningar och kassaservice. På orter där alternativ till

postverkets betalnings- och kassaservice saknas skall staten

upphandla betalnings- och kassaservice. Det överlåts på

postverket att finna det billigaste och mest effektiva sättet

att upprätthålla betalnings- och kassaservicen.

Beredskapsplanering

Postverket skall svara för beredskapsplanering som en del av

totalförsvarsplaneringen. Bl.a. gäller detta postbefordran,

fältposttjänst och betalningsförmedling under kris eller i krig.

Utvärdering av utförd service

Postverket skall i samband med årsredovisning och treårsplan

redovisa hur servicen utförts och hur väl kvalitetsmålen

uppnåtts samt hur kunderna upplevt servicen.

Resultatkrav

Postverket har i dag som ekonomiskt krav från statsmakterna

att verksamheten skall ge ett sådant överskott att verket kan

självfinansiera sina investeringar. För att klara detta har

postverket bedömt att resultatet eller finansnetto måste uppgå

till minst 5% av rörelsens intäkter. Kravet bör enligt

departementschefen ändras till att i stället omfatta

förräntningen av det kapital som investerats i verksamheten.

Kravet bör avse en marknadsmässig förräntning av det egna

kapitalet i postverket. Därutöver bör det ställas krav på

marknadsmässig utdelning till ägaren. Detta innebär följande:

Postverket skall generera en marknadsmässig förräntning av det

justerade egna kapitalet (eget kapital med tillägg för 70% av

obeskattade reserver). I dagsläget bedöms denna uppgå till ca

15% efter skatt. Denna nivå bedöms vara tillräcklig för att

säkerställa postverkets behov av tillväxt i det egna kapitalet

och möjliggöra en mer marknadsmässig utdelning till staten.

Soliditeten, dvs. justerat eget kapital i relation till

balansomslutningen (värdet av alla tillgångar enligt

balansräkningen), utreds för närvarande. Departementschefen

anför att han avser att återkomma i denna fråga i samband med

bolagisering.

Det långsiktiga utdelningskravet till ägaren, staten, skall

utgöra minst 5% av justerat eget kapital. Utdelningen bör ej

överstiga 20% av resultatet efter skatt. För 1992 skall dock

den nuvarande modellen gälla.

Mål för totalproduktiviteten är en ökning med 2% årligen

under perioden 1993--1995.

Senast vid utgången av år 1992 skall postverket upprätta

resultat och balansräkningar för affärsområdena brev, lättgods,

bank och kassa samt postgiro. Även resultatprognos för

1993--1995 skall redovisas.

Utdelning

Tidigare har postverket till staten inlevererat ränta på

statskapitalet, 48 milj.kr., och utdelning på 48 milj.kr.,

totalt 96 milj.kr. per år. Detta motsvarade år 1990 ca 5% av

resultatet efter teoretiskt betald skatt (20%) eller ca 1,5%

av justerat eget kapital. Detta är betydligt lägre än för

börsföretag i genomsnitt, där utdelningen till aktieägarna

uppgår till 15--20% av resultatet efter skatt eller 4--6% av

justerat eget kapital. Historiskt har utdelningsandelen varit

relativt låg i flertalet företag på grund av den ogynnsamma

dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster. I det nu gällande

skattesystemet är det mer förmånligt att erhålla

utdelningsinkomster än tidigare, varför utdelningsandelen kan

bedömas stiga.

Produktivitetsmål

För perioden 1993--1995 föreslås ett mål för postkoncernens

totalproduktivitetsökning. Totalproduktiviteten innebär att

värdet av produktionen ställs i relation till den totala

resursförbrukningen. Målet är att totalproduktiviteten skall öka

med 2% per år. Enligt affärsplanen uppgick

totalproduktiviteten för år 1990 till ca 2% exkl. effekter av

bankkonflikten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot precisering sålunda av

uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.

5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice

Utskottet har i ett föregående avsnitt i betänkandet anslutit

sig till departementschefens mening att postverket bör få

ersättning för nettokostnaden för upprätthållande av betalnings-

och kassaservice på orter där alternativ till postverket saknas.

I propositionen föreslås att 300 milj.kr. anvisas härför för

nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag. Utskottet

tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

Postverkets treårsplan för åren 1993--1995

1. beträffande postverkets treårsplan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

postverkets treårsplan för åren 1993--1995,

Inriktningen av den fortsatta översynen av förutsättningarna

och formerna för postverkets verksamhet

2. beträffande ensamrätt för postverket till

brevbefordran

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5

i denna del, 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del och 1991/92:T819

yrkande 3 godkänner vad som i propositionen anförts om översynen

av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,

såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt

för posten till brevbefordran,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande ändrad associationsform för postverket

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5

i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i

denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 godkänner vad som i

propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta

behandlingen av frågan om ändrad associationsform för

postverket,

res. 2 (s)

4. beträffande postavgifter för försändelser till de

baltiska länderna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T801, 1991/92:T811 och

1991/92:T816,

5. beträffande postavgifter för föreningsbrev

att riksdagen avslår motion 1991/92:T814,

6. beträffande postverkets sociala uppgifter i övrigt

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om

översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om

postverkets sociala uppgifter i den mån denna fråga inte

omfattas av vad utskottet anfört ovan,

7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5

i denna del, 1991/92:T226 yrkande 9 och 1991/92:T819 yrkande 2

godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,

såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om

rikstäckande betalnings- och kassaservice,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

8. beträffande inriktningen av den fortsatta översynen

att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i

propositionen redovisad inriktning i de delar som inte har

behandlats ovan,

Övriga propositions- och motionsförslag

9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa

tidskrifter

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T815 godkänner vad

i propositionen har anförts om avveckling av ordningen med

prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från

mervärdeskatt,

res. 4 (s)

10. beträffande uppdrag, mål och resultatkrav för

postverket

att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om

precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket,

11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande

betalnings- och kassaservice

att riksdagen till Ersättning till postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300000000 kr.

res. 5 (s)

Stockholm den 28 april 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson

i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving

Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m),

Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors

(nyd), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl

Lander (s) och Ines Uusmann (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ensamrätt för postverket till brevbefordran (mom.2)

Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Som departementschefen" och på s. 11 slutar med

"avstyrks också" bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte nu berett att förorda att postverkets

ensamrätt till brevbefordran skall avskaffas. I motionerna T810

(s) och T201 (s) framhålls frågor i vilka enligt utskottets

mening klarhet måste vinnas, innan ett beslut om avskaffande av

ensamrätten kan fattas.

Således bör man, som framhålls i motion T810 (s),

snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern

monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av

EG-kommissionen. Detta förslag innebär att ensamrätt till

befordran av främst brev kan vara befogad men att övriga delar

av postverksamheten bör liberaliseras. Som ett alternativ bör

utredas förutsättningarna för införande av en

koncessionslagstiftning, som ställer sådana krav på

postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala

och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. Vidare bör man,

som framhålls i motion 201 (s), vara förvissad om att konkurrens

i ett avreglerat läge kan ske på lika villkor. Regeringen bör

vidare ha infört en ordning -- exempelvis med

koncessionsavgifter --som gör det möjligt att bekosta och därmed

upprätthålla postservice i glesbygd och i andra områden, där

kostnaderna överstiger intäkterna.

Vad utskottet sålunda föreslår tillgodoser syftet med här

aktuellt yrkande i motion T819 (v), som därför inte påkallar

något initiativ från riksdagens sida utan kan avslås.

Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna T201 (s)

och T810 (s) har anfört om frågan om ensamrätt för postverket

till brevbefordran bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ensamrätt för postverket till

brevbefordran

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande

5 i denna del och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del samt med

avslag på motion 1991/92:T819 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,

såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt

för posten till brevbefordran,

2. Ändrad associationsform för postverket (mom.3)

Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Som framhålls" och på s. 13 slutar med "aktuella

motionsförslagen" bort ha följande lydelse:

I de här aktuella motionerna framförs en rad vägande skäl

mot bolagisering av postverket. Liksom motionärerna avvisar

utskottet att postverket nu bolagiseras.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion T810 (s)

att posten har en bra service, hög effektivitet och rimliga

taxor lika över hela landet. Detta har bl.a. uppnåtts genom ett

sammanhållet system där stordriftens fördelar kunnat

tillvaratas. Genom korssubventionering mellan olika

kundkategorier och regioner har det varit möjligt att åstadkomma

och behålla en både landstäckande och jämlik postservice.

Med det förslag till snabbavveckling av den nuvarande

associationsformen för postverket som regeringen föreslår menar

utskottet att detta riskerar att slås sönder. Förslaget saknar

bl.a. en genomtänkt analys av sambandet mellan de sociala och

regionala målen och en faktisk marknadssituation.

Därför menar utskottet att regeringens förslag nu skall

avvisas och att regeringen i stället bör snabbutreda

förutsättningarna för en modern monopollagstiftning för

brevbefordran, alternativt en koncessionslagstiftning som

ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk

finansiering av regionala och sociala kostnader inom postsektorn

kan behållas. Först därefter bör regeringen återkomma till

riksdagen med förslag vad gäller den framtida associationsformen

för postverket.

Liksom motionärerna i motion T201 (s) ifrågasätter utskottet

starkt att det är möjligt att förena ansvaret för nuvarande

servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett postverk som

styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamheskrav.

Vad utskottet sålunda anfört om ändrad associationsform för

postverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande ändrad associationsform för postverket

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande

5 i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2

i denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,

såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad

associationsform för postverket,

3. Rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom.7)

Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Inför den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande

betalnings- och kassaservice bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna att man måste slå vakt om de mål i fråga

om regional och social service som gäller för posten. Utskottet

ställer sig således bakom det här aktuella förslaget i motion

T201 (s). Därmed tillgodoses önskemålet i motion T226 (c) att

riksdagen skall uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga

garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för

postens verksamhet kan upprätthållas inför en avreglering och

bolagisering av verksamheten. Yrkandet i sistnämnda motion bör

därför inte föranleda något initiativ av riksdagen utan kan

avslås.

Det anförda innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom

förslaget i motion T819 (v) att resurser för servicen skall

skapas genom minskning av kravet på avkastning på postkapitalet.

Detta förslag bör också avslås.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T201 yrkande 5 i

denna del samt med avslag på motionerna 1991/92:T226 yrkande 9

och 1991/92:T819 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om översynen av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta

behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och

kassaservice,

4. Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter (mom.9)

Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med

"därmed motionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Ordningen med prismål för här aktuella tidskrifter

motiverades med att dessa tidskrifter är i det läget att de inte

kan påverka postverkets priser. Att tidskrifterna verkligen

befinner sig i underläge i kontakterna med posten framgår av

motionen. Postverket har, som däri påpekas, ett faktiskt monopol

när det gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna.

Postverket har förstärkt monopolet genom krav på "trohet" av

kunderna, vilket hindrar dessa från att anlita konkurrenter till

posten där sådana finns. Postverket har redan i januari 1992

höjt postavgifterna med 10% för de tidskrifter som inte

omfattas av prismålet, sedan postala tidningskungörelsen upphört

att gälla den 31 december 1991. Utskottet ställer sig bakom

motionärernas förslag att ordningen med prismål för

portoavgifter för här aktuella tidskrifter bör behållas.

Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för

portoavgifter för vissa tidskrifter bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa

tidskrifter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1991/92:T815 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om avveckling av ordningen med

prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från

mervärdeskatt,

5. Medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och

kassaservice (mom.11)

Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo

Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet har" och slutar med "tillstyrker

förslaget" bort ha följande lydelse:

I yrkanden i motionerna T810 (s) och T819 (v) -- som redan

har behandlats av riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129)

-- avvisade motionärerna ett förslag av regeringen att upphäva

postgirots gynnade ställning när det gäller förmedlling av

statliga betalningar och att anvisa ersättning till postverket

för rikstäckande betalnings- och kassaservice över ett anslag.

I frågan om hur postverket skall kompenseras för rikstäckande

betalnings- och kassaservice har utskottet samma mening som den

som framförs i ovannämnda motioner, dvs. denna service bör

ersättas genom inkomster som postverket erhåller genom att i

princip ha ensamrätt till förmedling av statliga betalningar.

Utskottet avvisar således här aktuellt förslag om en särskild

medelsanvisning för bekostande av denna service.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande

betalnings- och kassaservice

att riksdagen avslår regeringens förslag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Ensamrätt för postverket till brevbefordran

Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion T819 (v) att

postens ensamrätt till brevbefordran inte bör avskaffas, då

ensamrätten innebär att postverket garanteras inkomster som gör

det möjligt för verket att klara kostnaderna för nödvändig

service. Om ensamrätten avskaffas, öppnas, som framhålls i

motionen, möjlighet för konkurrenter att "plocka ut" de lönsamma

delarna av verksamheten. Vidare skulle marknadsekonomiska

principer för verksamheten med brevbefordran leda till sämre

service för de små kunderna.

Jag kan därmed inte ställa mig bakom de i detta sammanhang

aktuella förslagen i motionerna T201 (s) och T810 (s) enligt

vilka ett avskaffande av ensamrätten kan accepteras på vissa

villkor.

Ändrad associationsform för postverket

Jag biträder hemställan i reservation 2.

Rikstäckande betalnings- och kassaservice

Om postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet

som är nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller

för att upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice bör

dessa kostnader täckas genom att kravet på avkastning på

postkapitalet minskas. Detta bör -- som föreslås i motion T819

(v) yrkande 2 -- riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Jag har i ett motionsförslag, som har behandlats i

finansutskottets betänkande 1991/92:FiU20, motsatt mig en

avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens

betalningar. Detta är en inkomstkälla som behövs för att klara

nödvändig service.

I de övriga här aktuella motionsförslagen redovisar man inte

förslag som skulle på samma sätt som nu sagts kunna garantera

upprätthållande av de sociala och regionalpolitiska målen. Dessa

motionsförslag avstyrks därför.

Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter

Jag biträder hemställan i reservation 4.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

2 och 7 borde ha hemställt:

2. beträffande ensamrätt för postverket till

brevbefordran

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del

och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om översynen av

förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet,

såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt

för posten till brevbefordran,

7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del

och 1991/92:T226 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts om översynen av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta

behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och

kassaservice,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

K. Postväsende2

K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings-

och kassaservice2

Motionerna2

Bakgrund3

Postverkets (postens) uppgifter och organisation3

Former för styrning av posten5

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--19946

Utskottet7

1 Postverkets treårsplan för åren 1993--19957

Måluppfyllelse under år 19907

Postverkets treårsplan för åren 1993--19957

Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande8

2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna

och formerna för postverkets verksamhet8

2.1 Propositionsförslaget8

2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för

postverket till brevbefordran9

Bakgrund9

Departementschefen9

Motionsförslag10

Utskottets ställningstagande10

2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad

associationsform för postverket11

Bakgrund11

Departementschefen11

Motionsförslag12

Utskottets ställningstagande12

2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om

mervärdeskattebeläggning av portoavgifter13

2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets

sociala uppgifter, m.m.13

Bakgrund13

Departementschefen14

Motionsförslag och utskottets ställningstagande14

2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande

betalnings- och kassaservice16

Bakgrund16

Departementschefen16

Motionsförslag16

Utskottets ställningstagande17

2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen

av statens betalningar18

3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för

vissa tidningar18

Bakgrund18

Propositionsförslaget18

Motionsförslag och utskottets ställningstagande19

4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för

postverket19

Propositionsförslaget19

Utskottets ställningstagande21

5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för

rikstäckande betalnings- och kassaservice21

Hemställan22

Reservationer24

Meningsyttring28