Bet. 1991/92:TU5

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU05

Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1991/92

TU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag till

kommunikationsområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet föreslår att

riksdagen anvisar 1,5 miljarder kronor till främst investeringar

i vägar, järnvägar, flygplatser och teleanläggningar. Genom

dessa investeringar möjliggörs enligt utskottet en angelägen

fortsatt tillväxtinriktad satsning på trafikens infrastruktur

samtidigt som viktiga sysselsättningsskapande projekt kan

genomföras. Utskottet förutsätter i sammanhanget att regeringen

kommer att överväga åtgärder för att tidigarelägga SJs

anskaffning av sovvagnar för att bl.a. trygga kompetensen och

sysselsättningen inom transportmedelsindustrin.

Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett

tillkännagivande till regeringen påtala angelägenheten av att

flygplatsen i Hemavan bör ingå inom ramen för de fortsatta

förhandlingarna om investeringar i vissa kommunala flygplatser i

Norrlands inland.

Utskottet tillstyrker vidare bl.a. regeringens förslag om

att återuppta persontrafiken på inlandsbanan under ett rådrumsår

inom en kostnadsram av 100 milj.kr.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

I en s-reservation yrkas att anslaget för produktivitets-

och sysselsättningsfrämjande åtgärder reduceras med 400 milj.kr.

samt att motsvarande trafikprojekt i stället finansieras från

det redan befintliga anslaget för särskilda

infrastrukturinvesteringar (res.1).

I en en nyd-reservation yrkas att anslaget för

produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder höjs med

400 milj.kr. för att möjliggöra en påskyndad snabbtågsanpassning

av södra stambanan (res.2).

I en s-reservation yrkas att riksdagen genom ett

tillkännagivande till regeringen framhåller behovet av särskilda

insatser för att tidigarelägga SJs beställningar av sovvagnar

(res.3).

I en s-reservation yrkas avslag på utskottets tillstyrkan av

förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan och att motsvarande

medel i stället används till att rusta upp riksväg 45, den s.k.

inlandsvägen (res.4).

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av

m-ledamöterna om tågtrafiken på inlandsbanan.

Vidare har fogats en meningsyttring av v-suppleanten vad

gäller dels anslag för investeringar i trafikens infrastruktur,

dels om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

A. Kommunikationsdepartementet m.m.

A 4. Särskilda avvecklingskostnader

Regeringen har under denna rubrik (s. 13--14) föreslagit att

riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 3201000 kr.

C. Trafiksäkerhet

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.

Regeringen har under denna rubrik (s. 14--15) föreslagit att

riksdagen godkänner att trafiksäkerhetsverket för

administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen

(1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och

att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall

få ske.

G. Kollektivtrafik m.m.

G 3. Avskaffande av kollektivtrafiknämnden

Regeringen har under denna rubrik (s. 15--16) föreslagit att

riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen

(1978:440) om kollektivtrafiknämnd.

Lagförslaget har fogats som bilaga till detta

betänkande.

G 7. Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret

Regeringen har under denna rubrik (s. 16--18) föreslagit att

riksdagen till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.

I. Övriga ändamål

I 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

Regeringen har under denna rubrik (s. 18) föreslagit att

riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 20000000kr.

K. Övriga infrastrukturinvesteringar

K 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande

åtgärder inom kommunikationsdepartementets område

Regeringen har under denna rubrik (s. 18--21) föreslagit

1. att riksdagen beslutar att persontrafiken på inlandsbanan

skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som i

propositionen har anförts,

2. att riksdagen till Vissa produktivitets- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder inom

kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1500000000kr.

Motionerna

1991/92:T4 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utbyggnad av flygplats i Hemavan.

1991/92:T5 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upprustning av riksväg 45.

1991/92:T6 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till vissa produktivitets- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder inom

kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit eller således 2000000000

kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hur anslaget skall fördelas.

1991/92:T7 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel för offensiva och framtidsinriktade

infrastrukturstärkande insatser i Östergötland.

1991/92:T8 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till vissa produktivitets- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder inom

kommunationsdepartementets område på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1100 milj.kr., varav 100 milj.kr. för

åtgärder på riksväg 45 (inlandsvägen),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för investeringar

i vägar och järnvägar utnyttja 400 milj.kr. från

infrastrukturanslaget,

3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:25 vad avser

rådrumstrafik under ett år på inlandsbanan.

1991/92:T9 av Bengt Hurtig och John Andersson (båda v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter på

lång sikt.

1991/92:T10 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begör att denna tar initiativ till tidigareläggning

av SJ-order av sovvagnar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:T11 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (båda

nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till snabbtågsutbyggnad på södra stambanan

anvisar 400 milj.kr. utöver de 263 milj.kr. som begärts i

propositionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tidigareläggning av snabbtågspremiären

på sträckan Stockholm--Malmö.

Utskottet

1 Särskilda avvecklingskostnader

Riksdagen beslöt i våras att transportrådet skall avvecklas

(prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176). Avvecklingen

skall vara genomförd senast den 31 december 1991. Under andra

halvåret av 1991 överförs mot denna bakgrund uppgifter och medel

motsvarande 44 årsarbetskrafter från transportrådet till andra

myndigheter.

Enligt regeringen kommer en del arbete att återstå med

avvecklingen även efter årsskiftet 1991-1992. Det innebär att

det kommer att finnas behov av en övergångsordning för att

slutföra avvecklingen. Det avvecklingsarbete som sker efter den

31 december 1991 anges medföra även vissa kostnader som inte

tidigare har kunnat förutses eller varit möjliga att hänföra

till transportrådets ordinarie förvaltningsanslag. Dessa

kostnader består till en stor del av lönekostnader för den

personal som fortfarande beräknas finnas kvar på transportrådet,

hyreskostnader samt kostnader för avtal som ingåtts innan

avvecklingsbeslutet fattades. För dessa ändamål begärs ett

anslag på 3201000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.

Fordonsägare kan i vissa fall få dispens från

bilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. När

undantag meddelas tas en dispensavgift ut enligt en taxa som

fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med

riksrevisionsverket. Avgiftshanteringen administreras numera av

trafiksäkerhetsverket vid dess bil- och körkortsregister i

Örebro.

Regeringen bedömer att det är rationellt att tillvarata den

kompetens som finns inom trafiksäkerhetsverkets

registeravdelning för administrationen av dispensavgifter

enligt bilavgasförordningen. För att få kostnadstäckning för

trafiksäkerhetsverkets administration föreslås att verket får

avräkna de kostnader som uppstår för hanteringen mot

dispensavgifterna. Regeringen föreslås vidare få fastställa

med vilket belopp avräkningen skall få ske. I propositionen

anges att verket för närvarande har beräknat

administrationskostnaderna till 10 kr. per ärende.

Utskottet anser även för sin del att trafiksäkerhetsverkets

registeravdelning i Örebro bör vara väl ägnad att effektivt

svara för administrationen av dispenser och tillstyrker därför

regeringens förslag. Utskottet noterar i sammanhanget att

regeringen i proposition 1991/92:47 om ändrad instansordning

enligt bilavgaslagen (1986:1386) anmält att de nuvarande

bilavgasbestämmelserna kan behöva förenklas och ses över, bl.a.

mot bakgrund av den överenskommelse som nyligen ingåtts om ett

EES-avtal.

3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden inrättades år 1978 med uppgift att vid

tvister fastställa ersättningen till trafikföretag för sådan

trafik som omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för

viss kollektiv persontrafik.

Enligt regeringen innebär den rätt som trafikhuvudmännen har

fått från den 1 juli 1989 att driva trafik som omfattas av

huvudmannaskapet utan krav på trafiktillstånd att tiden nu är

mogen för att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Som en

illustration till det förändrade läget anges att

kollektivtrafiknämnden inte har haft ett enda ärende för beslut

sedan den 1 juli 1989. Mot denna bakgrund föreslås att

kollektivtrafiknämnden avskaffas vid utgången av år 1991.

Utskottet tillstyrker förslaget att kollektivtrafiknämnden

avvecklas i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret

Riksdagsbeslutet om transportrådets avveckling (prop.

1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176) har inneburit att

myndighetsansvaret för funktionen Transporter inom den civila

delen av totalförsvaret överflyttats till överstyrelsen för

civil beredskap (ÖCB), medan myndighetsansvaret för

drivmedelsransoneringen förts till närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK). Det övergripande ansvaret för

funktionen Transporter och drivmedelsransonering tillhör dock

fortfarande kommunikationsdepartementets ansvarsområde.

I propositionen anges att omfördelningen av arbetsuppgifterna

inom beredskapsområdet på grund av transportrådets avveckling

innebär att vissa kvarstående anslagsreservationer från tidigare

budgetår inte längre är möjliga att disponera. Vidare anges att

den statliga omorganisationen gör det nödvändigt att se över

vissa rutiner och informationsskrifter för

drivmedelsransoneringen. Mot denna bakgrund begärs ett anslag på

sammanlagt 1980000 kr. för vissa beredskapsändamål.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

Sverige är sedan starten år 1986 medlem i den europeiska

vädersatellitorganisationen EUMETSAT, vars syfte är att

upprätta, underhålla och utnyttja europeiska operationella

meteorologiska satellitsystem. Organisationen avser att inom en

snar framtid etablera ett nytt system för väderinformation genom

satelliter med meteorologiska instrument.

I propositionen anger departementschefen att han för

närvarande bedömer det som angeläget att Sverige även

fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-samarbetet. För att bidra

till att täcka Sveriges medlemsbidrag för år 1992 föreslås att

20 milj.kr. avsätts för ändamålet.

Riksdagen har tidigare genom beslut vid 1988/89 års riksmöte

godkänt riktlinjer för Sveriges deltagande i det fortsatta

EUMETSAT-samarbetet (prop 1988/89:100 bil. 8, bet. TU8, rskr.

117). Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att det

internationella samarbetet på området är väsentligt för att

förbättra prognosverksamheten och för att kunna bedriva en

effektiv vädertjänst. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund

den föreslagna medelsanvisningen.

6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder

inom kommunikationsdepartementets område

6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar

Regeringens förslag innebär att sammanlagt 1500 milj.kr.

avsätts för investeringar och sysselsättningsskapande åtgärder i

trafikens infrastruktur. Av denna medelsram avser 1347

milj.kr. investeringar inom väg- och järnvägsområdet samt

kostnader för att återuppta trafiken på inlandsbanan. Resterande

belopp, dvs. 153 milj.kr., avser finansiering av vissa

tidigareläggningar inom luftfartssektorn och på teleområdet som

initierats och förberetts av den tidigare regeringen men som

ännu inte har finansierats. I det följande beskrivs kort

innehållet i dessa två skilda investeringsprogram.

Enligt propositionen har regeringen för avsikt att uppdra åt

vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar och

andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1347 milj.kr.

Inom vägområdet innebär tidigareläggningen att projekt för

984 milj.kr. kan påbörjas. Detta innebär dels att brobyggen,

inom ramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet

för bärighetshöjande åtgärder som avser främst vägar i norra

Sverige, kan utföras tidigare än beräknat, dels att broar,

främst i mellersta och södra Sverige som inte omfattas av detta

program, kan förstärkas och förbättras. Tidigareläggningen

innebär vidare att ett antal större projekt, främst på viktiga

delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas.

Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en

tidigareläggning av arbetet med att anpassa södra stambanan för

den planerade snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Malmö.

Sammanlagt avses projekt tidigareläggas för 263 milj.kr.

För projekt som tidigare förberetts för en tidigareläggning

men som inte finansierats föreslås att till luftfartsverkets

flygplatser i Östersund, Umeå och Kiruna anvisas sammanlagt 29

milj.kr. för olika kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor,

drifts- och stationsbyggnader. Statlig medverkan föreslås vidare

för att tillsammans med andra intressenter tidigarelägga

investeringar i vissa kommunala flygplatser. I propositionen

meddelas att en statlig förhandlingsman har fått i uppdrag att

förhandla med de tre kommunerna Lycksele, Vilhelmina och

Arvidsjaur om en statlig medverkan vid utbyggnader av de

kommunala flygplatserna i dessa kommuner. De statliga insatserna

beräknas högst uppgå till 44 milj.kr. På teleområdet

slutligen innebär tidigareläggningen projekt för sammanlagt ca

80 milj.kr. i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds

teleområden. Dessa projekt innebär i huvudsak att en forcerad

modernisering kan ske av telenätet genom en fortsatt

AXE-utbyggnad och optokabeldragning.

Regeringens förslag till medelsanvisning har behandlats i tre

motioner.

I motion T6 (v) bedöms regeringens förslag till

tidigareläggning av olika trafikinvesteringar som otillräckligt.

Anslaget bör därför enligt motionärerna höjas med 500 milj.kr.

till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av denna medelsram föreslås

att 1--1,2 miljarder kronor används på järnvägsområdet för bl.a.

tidigareläggning av snabbtågsanpassning av järnvägen mellan

Stockholm och Sundsvall och en upprustning av Bergslagsbanan,

Haparandabanan, norra stambanan och stambanan genom övre

Norrland. Vidare förordas reinvesteringar på ett flertal

bansträckor samt investeringar för kombitrafik på järnvägen. På

vägområdet förordas en förändrad investeringsinriktning där

resurserna i stället för att inriktas på det s.k.

bärighetsprogrammet används till att höja standarden på mindre

vägar.

I motion T8 (s) yrkas att 400 milj.kr. av regeringens

förslag till investeringar finansieras inom ramen för det

särskilda infrastrukturanslag som riksdagen anvisade i maj 1991.

Detta bör enligt motionärerna gälla den föreslagna

tidigareläggningen av snabbtågsanpassningen av södra stambanan

samt byggnadsobjekten på E3:an och E4:an. Enligt motionen

behöver riksdagen därför endast anvisa 1100 milj.kr. under det

av regeringen föreslagna anslaget.

I motion T11 (nyd) konstateras att regeringens föreslag att

tidigarelägga snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär att

trafikstarten kan framflyttas till år 1995. Enligt motionen

finns det dock en rad motiv som talar för att en ytterligare

forcering bör göras av snabbtågsprogrammet. Förutom den

ytterligare sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger

en tidigareläggning arbetstillfällen i samband med

tillverkningen av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad

snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet, samtidigt som

resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och ett mer

prisvärt resalternativ. Motionärerna yrkar bl.a. mot denna

bakgrund att ett ytterligare anslag av 400 milj.kr. anvisas för

snabbtågsanpassningen.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag till

anslag för investeringar i trafikens infrastruktur

inledningsvis erinra om att ett enigt utskott vid flera

tillfällen tidigare framhållit att det är angeläget att

investeringarna i trafikens infrastruktur ökas. För att uppnå de

trafikpolitiska målen och skapa förutsättningar för ekonomisk

tillväxt är det enligt utskottets mening nödvändigt att skapa

ett väl fungerande kommunikationsnät i hela landet. Den negativa

konjunkturutvecklingen i landet gör det samtidigt än mer

angeläget att nu tidigarelägga sysselsättningsskapande

investeringar i trafikens infrastruktur. Investeringar på

kommunikationsområdet kan därmed enligt utskottets mening

påtagligt bidra till att förbättra landets ekonomi. Utskottet

ser därför positivt på att investeringar i infrastrukturen också

används som ett verksamt arbetsmarknadspolitiskt medel.

Vad gäller motion T6 (v) om en anslagsökning till 2

miljarder kronor och en förändrad medelsanvändning förutsätter

utskottet att medelsanvisningar -- utöver regeringens förslag --

kan komma i fråga om sysselsättningsläget så skulle påkalla det.

I sammanhanget kan vidare erinras om regeringens proposition om

privatisering av statligt ägda företag, m.m. där det anges att

ytterligare investeringsmedel kan komma att frigöras till

angelägna satsningar för en fortsatt utbyggnad och modernisering

av infrastrukturen (prop. 1991/92:69).

Beträffande motion T8 (s) att den föreslagna

medelsanvisningen reduceras med 400 milj.kr. och att regeringen

bör bemyndigas att finansiera motsvarande investeringar inom

ramen för det redan befintliga särskilda infrastrukturanslaget

kan utskottet konstatera följande.

Enligt riksdagens beslut om inrättandet av det särskilda

infrastrukturanslaget som motionärerna åsyftar (prop.

1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr. 286) gäller att anslaget kan

disponeras av regeringen för främst större sammanhållna

investeringar av nationell betydelse inom järnvägs-,

kollektivtrafik- och vägområdena som gagnar tillväxten och

miljön. En snabbtågsanpassning av bannätets huvudstråk och en

utbyggnad av vissa Europavägar har därvid angetts som exempel på

tänkbara projekt. Utskottet konstaterar därmed att regeringen

redan har det bemyndigande som motionärerna efterlyser om

samfinansieringslösningar kan åstadkommas. Utskottet anser

vidare att oberoende av detta bemyndigande bör regeringen inte

vara förhindrad att finansiera vissa investeringar i

infrastrukturen på annat sätt om så bedöms vara lämpligt.

Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad

snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som

framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre

tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens

riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska

förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan

Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare

beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare

att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med

trafik i slutet av år 1992 på delsträckan

Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad

utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av

snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt

som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan

över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas

kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär, om

inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli

allför besvärande under utbyggnadstiden.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

regeringens förslag att anvisa 1,5 miljarder kronor för vissa

produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom

kommunikationsdepartementets område. Härav följer att utskottet

avstyrker samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Förslag om en flygplatsutbyggnad i Hemavan tas upp i

motion T4 (s). Motionären framhåller att Tärnaby/Hemavan spelar

en mycket viktig roll för fjällturismen men att områdets

turistanläggningar under den allra senaste tiden drabbats av

svåra ekonomiska problem. Den viktigaste insatsen som enligt

motionären kan göras för att förbättra situationen är att bygga

ut områdets kommunikationer och då i första hand möjligheterna

till förbindelser med mindre flygplan. Mot denna bakgrund

föreslås att den utsedde förhandlingsmannen för investeringar i

vissa kommunala flygplatser får i tilläggsuppdrag att i sitt

arbete också möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan.

Utskottet bedömer, som framhålls i motion T4 (s), att en

viktig insats för att förbättra situationen för Tärnaby/Hemavan

är att bygga ut områdets kommunikationer och då i första hand

möjligheterna till förbindelser med mindre flygplan. För en

utbyggnad av flygplatsen i Hemavan talar vidare att projektet är

av särskild betydelse med hänsyn till det aktuella

sysselsättningsläget. Utskottet anser mot denna bakgrund att den

utsedde förhandlingsmannen för investeringar i vissa kommunala

flygplatser bör få tilläggsuppdrag att inom ramen för sitt

arbete också söka möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motion

T4 (s) tillgodoses -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

I motion T7 (s) framhålls behovet av offensiva och

framtidsinriktade trafikinvesteringar i Östergötland. Som

exempel på infrastrukturprojekt som behövs för att länet skall

kunna tjäna som ett regionalt och nationellt kraftcentrum för

tillväxt och utveckling anges bl.a. en snabbtågsutbyggnad för

att sammanbinda länet med Stockholms- och Malmöregionen,

fortsatt utbyggnad av E4:ans sträckning genom länet till

motorvägsstandard, upprustning av riksväg 50 och riksväg 32,

anläggande av vissa förbifarter i Norrköping och Linköping,

utbyggnad av spårvägstrafiken i Norrköping och investeringar i

bussar med alternativa drivmedel i Linköping.

Utskottet anser att det bör vara regeringen och berörda

infrastrukturverk som närmast har att avgöra valet av olika

konkreta utbyggnadsprojekt lämpliga för en tidigareläggning

enligt den inriktning som riksdagen angett. Enligt utskottets

mening bör således inte riksdagen normalt sett ta ställning till

enskilda investeringsprojekt. Utskottet är därmed för sin del

inte berett att förorda någon ändrad geografisk inriktning av

det föreslagna investeringsprogrammet. Utskottet kan vidare

konstatera att ett av de i motionen angivna projekten, nämligen

frågan om en snabbtågsanpassning, också återfinns bland de

aktuella investeringsobjekten i propositionen. Med hänvisning

till vad som nu har anförts avstyrks motionsyrkandet.

Förslag om en tidigareläggning av sovvagnsbeställning

behandlas i motion T10 (s). Motionären framhåller att en

välbehövlig förnyelse inletts av SJs sovvagnar men att det

fortfarande rullar många äldre vagnar med låg komfort på spåren.

Enligt motionen innebär SJs planer inte heller att några nya

sovvagnsbeställningar kommer att göras förrän mot mitten av

1990-talet. Med hänsyn bl.a. till den arbetsbrist som därmed

uppstår inom tågindustrin krävs enligt motionären en

tidigarelagd beställning av nya sovvagnar. Behovet av nya

sovvagnar från mitten av 1990-talet har angetts till 40--50

stycken. De extra kapitalkostnader som SJ kan förorsakas av en

sådan åtgärd bör enligt motionen bekostas med

arbetsmarknadsmedel.

Utskottet kan konstatera att en välbehövlig modernisering av

SJs sovvagnspark nyligen inletts. Enligt gällande planer kommer

dock en mer utbredd trafik med moderna och kundanpassade

sovvagnar att dröja. Utskottet anser mot denna bakgrund att det

är angeläget att SJs modernisering av sovvagnsparken påskyndas.

För detta talar såväl trafikskäl som motivet att trygga fortsatt

produktionskapacitet och sysselsättning i

transportmedelsindustrin. Med nuvarande leveranstakt och planer

finns således risk för att nödvändig kompetens på området

skingras, samtidigt som framtida leveranser av sovvagnar därmed

kan komma att både fördyras och försvåras.

I sammanhanget kan vidare nämnas att kommittén för statens

köp av persontrafik på järnväg (K 1991:02) i en framställning

till regeringen den 28 oktober 1991 har angett att en

investering i sovvagnar för trafiken på övre Norrland framstår

som synnerligen angelägen för att möta marknadens krav på rimlig

standard. Mot bl.a. denna bakgrund har kommittén i sin

anslagsberäkning för tågtrafiken trafikåret T92 inräknat en

ersättning av 52 milj.kr. för särskilda utvecklingsinsatser. En

moderniserad sovvagnspark kan även enligt utskottets mening

betraktas som en viktig regionalpolitisk åtgärd. Med hänsyn till

de affärsmässiga förutsättningar SJ har att verka under krävs

dock att kompensation ges SJ för den kapitalkostnad som är

förenad med en tidigareläggning av investeringar i nya

sovvagnar.

Utskottet förutsätter att regeringen överväger åtgärder för

att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av sovvagnar.

Av det anförda följer att syftet med motionen blir

tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens

sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

6.2 Inlandsbanan

6.2.1 Trafikuppgifter m.m.

Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet vad gäller

persontrafiken på inlandsbanan inhämtat upplysningar och

synpunkter av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet

samt representanter från statens järnvägar, banverket,

järnvägsinspektionen, berörda trafikhuvudmän och

Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. I det följande återges

kortfattat de riksdagsbeslut som tidigare under året fattats om

trafiken på inlandsbanan samt vissa uppgifter som kommit fram

bl.a. i samband med de utfrågningar som utskottet har haft i

frågan.

Riksdagen beslutade den 21 mars 1991 om den reguljära

persontrafiken på inlandsbanan (prop. 1990/91:100 bil. 8,

bet.TU33, rskr. 147). I trafikutskottets betänkande angavs att

ansvaret för persontrafiken längs inlandsbanan i första hand

borde överföras till trafikhuvudmännen i de fyra berörda länen.

Som förutsättning angavs att trafikhuvudmännen dels kunde

erhålla en bidragsram på 36 milj.kr. per år, dels att befintlig

vagnpark utan kostnad kunde få disponeras av huvudmännen. Om

trafikhuvudmännen inte ansåg sig kunna driva järnvägstrafik i

egen regi borde enligt riksdagsbeslutet prövas om

Inlandskommunerna Ekonomisk Förening (IEF) var beredd att ta

över ansvaret för järnvägstrafiken på samma villkor som

trafikhuvudmännen erbjöds.

I betänkandet redovisades i sammanhanget vissa uppgifter som

inhämtats från banverket om merkostnader för persontrafiken i

form av investeringar och underhåll som uppkommer om

persontrafiken bibehålls på inlandsbanan. Dessa kostnader borde

enligt utskottets mening främst betalas av de lokala och

regionala intressenter som vill driva denna trafik. Först när

möjligheterna till fortsatt reguljär tågtrafik enligt de givna

förutsättningarna prövats bemyndigades regeringen godkänna ett

avtal som tidigare träffats mellan staten genom transportrådet

och berörda trafikhuvudmän om ersättningstrafik för

inlandsbanan.

Sedan regeringen konstaterat att inte något av alternativen

till fortsatt persontrafik på inlandsbanan kunnat genomföras

godkändes därefter den 18 april 1991 enligt riksdagens

bemyndigande avtalet mellan transportrådet och

trafikhuvudmännen. Konsekvensen av avtalet blev att den

reguljära persontrafiken på inlandsbanan lades ned den 10 juni

1991 samtidigt som ersättande busstrafik infördes som efter

sommaren byggts ut till att omfatta hela bansträckningen. För

ersättningstrafiken uppbär trafikhuvudmännen enligt avtalet en

årlig ersättning på 36 milj.kr. under tio år som prisomräknas

med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen i samhället.

Trafikhuvudmännen har för trafikens utförande tecknat

långsiktiga avtal med olika trafikentreprenörer vilka bl.a.

anställt personal och investerat i ny bussmateriel med bl.a.

specialutrymme för godstransporter. Enligt den information som

lämnats i samband med utskottets utfrågning uppges att antalet

förbindelser i vissa relationer har utökats i jämförelse med den

tidigare tågtrafiken och att resandeutvecklingen i busstrafiken

varit tämligen god.

På initiativ av arbetsmarknadsutskottet uttalade riksdagen

den 28 maj 1991 att det fanns skäl att med regionalpolitiska

medel bidra till projektet Sommartrafik -91 på inlandsbanan

(1990/91:AU26, rskr. 308). Regeringen beslutade därefter den 30

maj att de berörda länsstyrelserna fick använda disponibla

regionalpolitiska medel för finansiering av sommartrafik på

inlandsbanan. Med anledning härav beslutade de tre nordligaste

länsstyrelserna att ge ekonomiskt bidrag med sammanlagt 6

milj.kr. till Inlandskommunerna Ekonomisk Förening för

turisttågstrafik på delsträckan Östersund--Gällivare fr.o.m. den

10 juni t.o.m den 15 september 1991. Till den ekonomiska bilden

hör även att kommunerna längs delsträckan Östersund--Gällivare

härutöver bidragit med 600000 kr. för särskilda

marknadsföringsinsatser för årets sommartrafik. Länsstyrelsen i

Kopparbergs län beslutade att inte lämna något bidrag varför

någon trafik inte kom att upprätthållas på sträckan

Mora--Östersund.

I sammanhanget kan även nämnas att genom regeringsbeslut den

11 juli 1991 uppdrogs åt f.d. landshövdingen Curt Boström att

som särskild utredare kartlägga förutsättningarna för fortsatt

framtida sommartrafik. Utredaren redovisade sin rapport den

25 oktober 1991. I rapporten återges erfarenheter från den

gångna sommarens tågtrafik. Vidare beskrivs den framtida

tillgången på personal och motorvagnar och underlag redovisas

kring frågor om trafikens ekonomi och organisation.

Enligt kartläggningen reste under perioden den 10 juni--den

15 september 1991 drygt 12700 personer från Östersund mot

Gällivare medan motsvarande antal som reste från Gällivare mot

Östersund uppgick till drygt 7400 resenärer. Antalet sålda

s.k. inlandsbanekort var drygt 2800. Det preliminära

ekonomiska utfallet visar enligt kartläggningen att SJs

kostnader uppgått till ca 12 milj.kr. medan banverket redovisat

kostnader om drygt 5 milj.kr. Intäkterna från persontrafiken

uppgick till knappt 8 milj.kr., varav 2,5 milj.kr. utgjort

bidrag från Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. För

banunderhållet finns en överenskommelse mellan banverket och

Inlandskommunerna Ekonomisk Förening om en ersättning på knappt

3 milj.kr. till banverket för sommarens tågtrafik.

För en fortsatt framtida sommartågstrafik anges i rapporten

att kostnaden varierar betydligt med hänsyn till val av

trafikprogram, fordonsmateriel och entreprenör för

spårunderhåll. Totalkostnaden anges sålunda inom ett intervall

av 26,1 milj.kr.--54,3 milj.kr. Därtill kommer kostnaden för en

långsiktig upprustning av banan.

Genom ett tilläggsuppdrag den 24 oktober 1991 har regeringen

gett utredaren i uppdrag att även förbereda en start av

persontrafik under ett rådrumsår. Uppdraget omfattar

planering och upphandling av såväl trafik som underhåll.

Upphandlingen skall avse ett år. I uppdraget ingår också att

lämna förslag och redovisa kostnader för olika nivåer då det

gäller trafikens omfattning. I uppdraget framhålls vikten av att

trafiken planeras i samråd med trafikhuvudmännen så att en

samordning kan ske med den busstrafik som bedrivs i området.

Upphandlingen av underhållsarbeten skall enligt uppdraget

samordnas med de underhålls- och upprustningsarbeten som pågår

på banans godstrafiksträckor. Uppdraget har vad gäller

trafikeringskostnaden redovisats den 25 oktober 1991, varvid SJs

kostnader för trafiken angetts till 53 milj.kr.

Persontågstrafiken på inlandsbanan har därefter den 1

november 1991 återupptagits på sträckan Östersund--Gällivare och

fr.o.m. den 15 november 1991 även på sträckan Mora--Östersund.

Utskottet har inhämtat uppgifter från banverket om vilka

kostnader i form av investeringar och underhåll som följer av

fortsatt persontågstrafik på inlandsbanan. Banverket beräknar

att banunderhållet för de sträckor som endast trafikeras av

motorvagnarna kan komma att kosta 55 milj.kr. under en

rådrumsperiod omfattande elva månader. Insatserna innefattar

drift- och underhållsåtgärder av ordinär natur för 20--22

milj.kr. samt nödvändiga förstärkningsåtgärder för återstoden av

beloppet. Under gynnsamma förhållanden anges att kostnaden kan

sänkas liksom om en lägre ambitionsnivå väljs där inte samma

"garanti" kan lämnas i fråga om att t.ex. upprätthålla

hastighetsstandarden. Banverket har med dessa reservationer

inför utskottet angett medelsbehovet till ca 45 milj.kr.

6.2.2 Regeringens förslag

I propositionen anges vad gäller inlandsbanan att i syfte att

ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på banan har

regeringen för avsikt att återuppta persontrafik på

inlandsbanan under en period av ett år. För att underlätta en

trafikstart anges att en särskild utredare har tillkallats med

uppgift att förbereda och lägga fram förslag till när och i

vilken omfattning trafiken kan återupptas. I utredarens uppdrag

ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll. I

propositionen föreslås att regeringen enligt dessa riktlinjer

ges bemyndigande att slutligt godkänna en trafikuppgörelse under

ett rådrumsår inom en kostnadsram av 100 milj.kr.

6.2.3 Motionsförslag

I motion T8 (s) yrkas att den medelsram av 100 milj.kr. som

avsatts för trafiken på inlandsbanan i stället används till att

förbättra riksväg 45 mellan Mora och Gällivare. Motionärerna

motsätter sig därmed förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan

under ett år. Enligt motionärerna bör dock frågan om

sommartrafik på inlandsbanan ytterligare analyseras. Med det

utredningsunderlag som tagits fram anförs att regeringen

ingående bör undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas

vilja medverka till att upprätthålla turisttrafik under

sommarmånaderna på hela eller delar av inlandsbanan.

I motion T5 (s) bedöms att propositionens förslag till

tidigarelagda investeringar missgynnar Norrbotten. Enligt

motionärerna är en absolut förutsättning för en utveckling av

glesbygden att en satsning görs på att rusta upp och belägga

vägnätet. Främst gäller detta riksväg 45 som anges ha en

avgörande betydelse för infrastrukturen i Norrlands inland. En

upprustning av vägen ger också enligt motionärerna

sysselsättningseffekter i den av arbetslöshet hårdast drabbade

regionen i landet.

6.2.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att i syfte att pröva

förutsättningarna för motorvagnstrafik på inlandsbanan bör

möjligheter skapas att upprätthålla trafiken på banan under ett

rådrumsår. Utskottet tillstyrker därför förslaget i

propositionen att persontrafiken skall återupptas inom en

kostnadsram av 100 milj.kr. som finansieras från anslaget för

vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder.

Vad gäller en upprustning av riksväg 45, som tagits upp i

motionerna T5 (s) och T8 (s) som förslag till alternativ

medelsanvändning, vill utskottet nämna att vissa byggnadsprojekt

redan pågår på den aktuella riksvägen. I vägverkets långsiktiga

planering finns vidare ytterligare insatser inlagda. Utskottet

förutsätter att möjligheten till en påskyndad upprustning av

riksvägen kan komma att prövas bl.a. inom ramen för eventuellt

nya sysselsättningsfrämjande åtgärdsprogram.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker att

persontrafiken på inlandsbanan återupptas enligt de riktlinjer

som angetts i propositionen. Härav följer att motionerna T5 (s)

och T8 (s) yrkande 3 avstyrks.

Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter har tagits upp i

motion T9 (v). Enligt motionärerna bedöms att det i nuvarande

skede är både samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt

att lägga ned trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta

övervägandena bör enligt motionärerna hänsyn tas till den

utvecklingsmöjlighet som banan har på lång sikt. Inlandsbanan

måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl nationellt

som internationellt transportsystem. I motionen anges vidare att

i framtiden bör driften av banan kunna klaras genom ett särskilt

bolag bildat av inlandskommunerna, SJ och kanske något

europeiskt baserat turistföretag.

Med hänvisning till vad som ovan anförts bör motionen inte

påkalla någon åtgärd från riksdagens sida utan avstyrks

följaktligen av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag för transportrådets avveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 3201000 kr.,

2. beträffande dispensavgifter enligt

bilavgasförordningen

att riksdagen godkänner regeringens förslag att

trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter

enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina

kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får

fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske,

3. beträffande kollektivtrafiknämnden

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande

av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,

4. beträffande anslag för beredskapsåtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.,

5. beträffande anslag till SMHI

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr.,

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens

infrastruktur

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:T6, 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2

och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3 till Vissa produktivitets-

och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom

kommunikationsdepartementets område

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1500000000 kr.,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

7. beträffande flygplatsutbyggnad i Hemavan

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande trafikinvesteringar i Östergötland

att riksdagen avslår motion 1991/92:T7,

9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning

att riksdagen avslår motion 1991/92:T10,

res. 3 (s)

10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:T5 och 1991/92:T8 yrkande 3

godkänner att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i

enlighet med de riktlinjer som anförts i propositionen,

res. 4 (s)

11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1991/92:T9.

men. (v) - delvis

Stockholm den 5 december 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf

Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds),

Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita

Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl

(fp) och Rune Thorén (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur

(mom.6)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Enligt riksdagens" och på s. 9 slutar med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att det statliga anslagssystemet

bygger på ordning och reda. Detta innebär att medel på nya

anslag inte bör beviljas om motsvarande medel redan finns

disponibla under tidigare beviljade anslag. Utskottet

tillstyrker därför vad som framförs i motion T8 (s) att 400

milj.kr. av regeringens anslagsram för vissa produktivitets- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder i stället bör finansieras inom

ramen för det särskilda infrastrukturanslaget som riksdagen

anvisade i maj 1991. Med de riktlinjer som gäller för detta

anslag bör således den föreslagna snabbtågsanpassningen av södra

stambanan liksom de avsedda byggnadsobjekten på E3:an och E4:an

med fördel rymmas bland de ändamål som det tidigare anslaget är

avsett för. Detta innebär att det av regeringen föreslagna nya

anslaget bör reduceras till 1,1 miljard kronor.

Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad

snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som

framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre

tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens

riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska

förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan

Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare

beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare

att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med

trafik i slutet av år 1992 på delsträckan

Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad

utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av

snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt

som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan

över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas

kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär om

inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli

alltför besvärande under utbyggnadstiden.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion T8 (s) yrkandena

1 och 2 tillstyrks medan övriga nu behandlade motionsyrkanden

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens

infrastruktur

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T8 yrkandena 1

och 2, med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3

till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande

åtgärder inom kommunikationsdepartementets område

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1100000000 kr,

2. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur

(mom.6)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "behandlade motionsyrkanden"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, som framhålls i motion T11 (nyd), att en

tidigareläggning av snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär

en rad fördelar som talar för att en ytterligare forcering bör

göras av snabbtågsanpassningen. Förutom den ytterligare

sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger en

tidigareläggning arbetstillfällen i samband med tillverkningen

av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad

snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet samtidigt som

resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och mer

prisvärt resalternativ. För att genomföra en påskyndad

anpassning bör enligt utskottets mening prövas möjligheten att

ombyggnadsarbetena i större utsträckning kan utföras i flera

arbetsskift över dygnet för att därmed bl.a. få ett rationellare

utnyttjande av den kostsamma produktionskapaciteten. Utskottet

anser mot denna bakgrund att ytterligare 400 milj.kr. bör

anvisas för snabbtågsanpassningen.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion T11 (nyd) i denna

del tillstyrks. Övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens

infrastruktur

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T11 yrkandena 1

och 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2

till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande

åtgärder inom kommunikationsdepartementets område

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1900000000 kr.,

3. Tidigareläggning av sovvagnsbeställning (mom.9)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser därför att regeringen bör vidta särskilda

åtgärder för att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av

sovvagnar.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med

motionen blir tillgodosett, bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,

Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 3 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det inte föreligger några sakskäl

för att nu komplettera busstrafiken med rälsbusstrafik. I ett

läge där stor återhållsamhet med statliga driftbidrag krävs på

alla områden är det inte en god hushållning med knappa resurser

att satsa 100 milj.kr. som driftbidrag till elva månaders

persontrafik på inlandsbanan. Denna trafik konkurrerar med en av

staten redan starkt subventionerad busstrafik i ett område där

trafikunderlaget är synnerligen begränsat.

Utskottet anser att dessa medel genom alternativ användning

på ett mycket effektivare sätt kan medverka till utveckling och

sysselsättning i Norrlands inland. Det avsatta beloppet på 100

milj.kr. bör således i stället omföras till att möjliggöra

angelägna förbättringar av riksväg 45 mellan Mora och Gällivare.

Därmed skapas omedelbar sysselsättning och investeringarna ger

långsiktigt god avkastning genom effektivare transporter för

såväl persontrafik som godstrafik i området.

Utskottet vill vidare framhålla att även om de resultat som

kommit fram från den särskilda utredaren om sommartrafik på

inlandsbanan visar på stora ekonomiska problem i fråga om

turisttrafik bör ändå frågan analyseras ytterligare. Med det

utredningsunderlag som tagits fram bör regeringen ingående

undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas vilja medverka

till att upprätthålla turisttrafik under sommarmånaderna på hela

eller delar av inlandsbanan.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

att persontrafiken återupptas enligt de riktlinjer som meddelats

i propositionen. De medel som därmed kan frigöras bör i stället

omföras till en upprustning av riksväg 45 på sträckan

Mora--Gällivare. Utskottets ställningstagande innebär således

att motion T8 (s) yrkande 3 tillstyrks. Utskottets uppfattning

innebär vidare att syftet med motion T5 (s) tillgodoses.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T8 yrkande 3, med

anledning av motion 1991/92:T5 samt med avslag på regeringens

förslag, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö, Jan Sandberg och Lars

Björkman (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att trafikförsörjningen i

Norrlands inland bör grundas på en samlad bedömning av

möjligheterna till järnvägs- resp. busstrafik. Det bör således

inte förekomma att staten samtidigt ger kostsamma ekonomiska

bidrag till såväl motorvagnstrafik på inlandsbanan som till

parallellgående busstrafik som inriktas på samma

resandeunderlag. Med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter har vi dock inte velat motsätta oss den

nytillträdda regeringens förslag om s.k. rådrumstrafik på

inlandsbanan. Vi förutsätter dock att den framtida

kollektivtrafiken i området efter rådrumsårets utgång kommer att

grundas på kravet om en effektiv resurshållning och

angelägenheten av att skapa trafiklösningar som är långsiktiga

och samhällsekonomiskt sunda.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur

Enligt vänsterpartiets mening har investeringarna i

infrastrukturen under en rad år legat på för låg nivå. Den höga

arbetslösheten motiverar att man nu snabbt försöker få till

stånd så många projekt som möjligt. Regeringens förslag till

tidigareläggning av olika trafikinvesteringar är dock

otillräckligt. Anslaget bör därför som framhålls i motion T6 (v)

höjas med 500 milj.kr. till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av

denna medelsram bör 1--1,2 miljarder kronor användas på

järnvägsområdet för bl.a. en tidigareläggning av

snabbtågsanpassning av järnvägen mellan Stockholm och Sundsvall

och en upprustning av Bergslagsbanan, Haparandabanan, norra

stambanan och stambanan genom övre Norrland. Vidare förordas

reinvesteringar på ett flertal bansträckor samt investeringar

för kombitrafik på järnvägen. Enligt vänsterpartiets mening bör

vidare insatserna på vägområdet, i stället för på det s.k.

bärighetsprogrammet, inriktas på att inom en extra kostnadsram

på ca 0,8 miljarder kronor höja standarden på mindre vägar --

bl.a. grusvägar -- och att eliminera s.k. flaskhalsar och

sträckor med låg säkerhet.

Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter

Vad gäller inlandsbanan anser vänsterpartiet som framhålls i

motion T9 (v) att det i nuvarande skede är både

samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt att lägga ned

trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta övervägandena bör

hänsyn tas till den utvecklingsmöjlighet som banan har på lång

sikt. Förändringarna i synen på järnvägen som transportmedel och

internationaliseringen på Nordkalotten kan mycket väl leda till

att andra möjligheter för trafik på inlandsbanan öppnas.

Inlandsbanan måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl

nationellt som internationellt transportsystem. Enligt

vänsterpartiets mening är det vidare möjligt att driften av

banan i framtiden kan klaras genom ett särskilt bolag bildat av

inlandskommunerna, SJ och kanske något europeiskt baserat

turistföretag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

6 och 11 borde ha hemställt:

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens

infrastruktur

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T6, med anledning

av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T8

yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3,

till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande

åtgärder inom kommunikationsdepartementets område

på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 2000000000 kr.,

11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T9.

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:440) om

kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år

1991.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

A. Kommunikationsdepartementet m.m.2

C. Trafiksäkerhet2

G. Kollektivtrafik m.m.2

I. Övriga ändamål3

K. Övriga infrastrukturinvesteringar3

Motionerna3

Utskottet4

1 Särskilda avvecklingskostnader4

2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.5

3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden5

4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret5

5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut6

6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder

inom kommunikationsdepartementets område6

6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar6

6.2 Inlandsbanan11

6.2.1 Trafikuppgifter m.m.11

6.2.2 Regeringens förslag13

6.2.3 Motionsförslag14

6.2.4 Utskottets ställningstagande14

Hemställan15

Reservationer16

Särskilt yttrande19

Meningsyttring av suppleant20

Bilaga

Propositionens lagförslag22