Bet. 1991/92:TU9

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU09

Transportforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

TU9

Sammanfattning

Utskottet säger ja till regeringens förslag i årets

budgetproposition om medel till transportforskningen. Det

innebär att sammanlagt drygt 100 milj.kr. bör anvisas för

forsknings- och utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn.

Merparten av pengarna eller drygt 60 milj.kr. avser bidrag till

statens väg- och trafikinstitut (VTI) medan anslaget till

transportforskningsberedningen (TFB) beräknas till ca 44

milj.kr. Förslaget innebär att såväl VTI som TFB får realt höjda

anslag för sin forskningsverksamhet. VTI:s anslag ökar med 2

milj.kr. och TFB:s med 1 milj.kr.

I betänkandet behandlas även åtta motioner. Motionerna

gäller frågor om bl.a. transportforskningens inriktning,

samordning och lokalisering. Utskottet framhåller vid sin

behandling att kommunikationssektorns utveckling har en

strategisk betydelse för tillväxt och produktivitet liksom för

att klara trafikens miljöproblem. Utskottet bedömer därför att

mycket talar för att ökade resurser bör tillföras forskningen på

området. Med hänvisning bl.a. till det utredningsarbete som

pågår inför det övergripande forskningspolitiska beslut som

riksdagen avser att fatta nästa vår avslås samtliga

motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring av

v-suppleanten.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

H. Transportforskning

Statens väg- och trafikinstitut

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7

(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 124--126)

föreslagit

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 61129000 kr.

Transportforskningsberedningen

Regeringen har under denna rubrik (s. 127--129) föreslagit

1. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

44006000 kr.,

2. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar

transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till

forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren

1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp.

20000000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av

miljövänlig fordonsdrift.

Motionerna

1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av spårtaxi för 2000-talets

kollektivtrafik.

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning på kommunikationsområdet.

1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen begär att regeringen initierar och

stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver

kvinnoperspektivet på trafiksystemet,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning och utveckling.

1991/92:T221 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den miljötekniska utvecklingen på

kollektivtrafikområdet.

1991/92:T901 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om

transportforskningen får i uppdrag att belysa möjligheterna till

bättre utnyttjande av tillgängliga resurser genom samverkan

mellan transportforskningsberedningen och väg- och

trafikinstitutet.

1991/92:T918 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att överföra medel till transportforskningsberedningen (TFB),

för utveckling av ett cykelliknande fordon med väderskydd och

transportmöjlighet.

1991/92:T919 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utlokalisering av viss transportforskning

till Östersund.

1991/92:Ub449 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av VTI:s

järnvägsforskning.

Utskottet

1 Anslagsfrågor

1.1 Statens väg- och trafikinstitut

Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI)

finansieras dels med bidrag över statsbudgeten, dels med

ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten är

avsett att täcka VTI:s kostnader för myndighetsuppgifter och

egen FoU-verksamhet. Bidragsmedlen används huvudsakligen för att

höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att

institutets attraktionskraft som uppdragsmyndighet kan öka samt

för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna

utpekats som viktiga men där uppdragsgivare saknas.

Regeringen föreslår i årets budgetproposition att

bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 2 milj.kr. till

sammanlagt drygt 61 milj.kr. Tillkommande medel är avsedda att

användas för en fortsatt uppbyggnad av institutets

järnvägsforskning. Regeringens förslag innebär vidare att inga

medel längre anvisas för återanskaffning av institutets

basutrustning. I stället hänvisas till den nya

finansieringsmodell med upplåning i riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar som föreslås i bilaga 1

till årets budgetproposition. I propositionen föreslås vidare

att riksdagen för verksamhetens redovisning anvisar ett formellt

1000-kronorsanslag.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till

medelsberäkning följer riksdagens senaste forskningspolitiska

beslut våren 1990 (prop. 1989/90:90 avsnitt 15, bet. TU26, rskr.

335). VTI skall enligt detta beslut erhålla realt höjda anslag

med sammanlagt 6 milj.kr. under en treårsperiod, varav 2

milj.kr. förutsattes anvisas för nästa budgetår. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

1.2 Transportforskningsberedningen

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att

planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och

trafiksäkerhet.

I årets budgetproposition föreslås att riksdagen dels i

bidrag till Transportforskningsberedningen för nästa budgetår

anvisar 44006000 kr., dels medger att regeringen

bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till forskning,

utveckling och demonstrationsprojekt under de två påföljande

budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30 milj.kr. resp.

20 milj.kr.

I det tidigare nämnda övergripande riksdagsbeslutet om

forskningen våren 1990 angavs att även TFB skulle erhålla en

årlig real höjning av sitt bidragsanslag under den aktuella

treårsperioden. För budgetåret 1992/93 förutsattes 1 milj.kr. i

ökat anslag, vilket överensstämmer med regeringens nu aktuella

förslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning samt beslutsram för TFB för de två därpå

följande budgetåren.

2 Transportforskningens inriktning

Utskottet behandlar i det följande de propositions- och

motionsförslag som väckts om FoU-verksamhetens närmare

inriktning.

I budgetpropositionen redovisas i samband med behandlingen

av forskningsfrågorna vissa riktlinjer för ett långsiktigt

utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig

fordonsdrift. För att öka förutsättningarna för en övergång

till miljövänligare fordonsteknik anges inledningsvis att

samlade åtgärder är nödvändiga. En utgångspunkt bör därvid

enligt regeringens förslag vara att de svenska resurserna

koncentreras till ett begränsat antal alternativ. Vidare anförs

att arbetet med miljövänliga drivmedel och drivsystem skall

utformas i enlighet med internationella åtaganden och i

internationellt samarbete. Åtgärder som kan bli aktuella bör

vara generella och utformade på ett sådant sätt att konkurrensen

på området inte motverkas. För att klara miljömålen i de större

tätorterna kan dock särskilda åtgärder erfordras. Mot denna

bakgrund anförs att det bl.a. är motiverat att se över de

bestämmelser och styrmedel som i dag finns för drivmedel och

drivsystem som är eller inom kort kan beräknas vara tekniskt

möjliga.

Utskottet anser att transportsektorn har ett ansvar att

medverka till att trafiksystemet miljöanpassas. Det är därför

nödvändigt att forskningen inriktas på att öka kunskaperna härom

och ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder. Forskningen

intar således enligt utskottets mening en strategisk roll för

att ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas.

Utskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot vad som

anförts i propositionen om ett långsiktigt utvecklingsarbete för

ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.

Förslag om att stimulera den miljötekniska utvecklingen på

kollektivtrafikområdet redovisas i motion T221 (s), i vilken

ett samlat åtgärdsprogram presenteras för att förbättra miljön i

Stockholmsregionen. För kollektivtrafikens del framhålls i

motionen behovet av att transportforskningsberedningen ges medel

för att främja utvecklingen av miljövänliga fordon. Det

nuvarande programmet med etanoldrivna bussar föreslås därvid

utvecklas till att även omfatta bl.a. hybridbussar som kan

konverteras mellan el och bensin samt system med tillförsel av

elenergi till bussar via gatunätet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet

inledningsvis framhålla vikten av att trafik- och

miljösituationen i landets storstadsområden förbättras. Därvid

krävs, som utskottet klargjort tidigare i samband med riksdagens

miljöpolitiska beslut på trafikområdet våren 1991, bl.a.

åtgärder i de större städerna som att begränsa partikelutsläpp

från dieseldrivna fordon genom en mer miljövänlig

kollektivtrafik (prop. 1990/91:90 delvis, bet. TU30, rskr. 345).

Vad gäller kollektivtrafiken i Stockholmsområdet kan nämnas

att ett omfattande etanolbussprojekt med 32 bussar i reguljär

trafik startade år 1990 av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)

med stöd av Saab-Scania och staten. I SL:s regi har även

påbörjats försök med en hybridbuss. Detta fordon drivs av

elmotorer som får sin energi från ett batteri och från en

motorgenerator som drivs av en katalysatorrenad bensinmotor. I

sammanhanget kan vidare nämnas att även i många andra städer

runt om i landet pågår försök med alternativa drivmedel och

olika former av miljöanpassad kollektivtrafik.

Utskottet anser det angeläget att forskningen och

utvecklingen på området drivs vidare. Stora ansträngningar måste

göras för att utveckla ny teknik vad gäller motorer, drivsystem

och drivmedel. Det är därvid viktigt att teknikutvecklingen tar

hänsyn till ekonomi, effektivitet och komfort i

kollektivtrafiken. Utskottet ser det således som viktigt att en

målmedveten forskning, utveckling samt demonstrationsverksamhet

kommer till stånd som gör att ny teknik utvecklas för att

medverka till en omställning av transportsektorns

energianvändning.

Vad gäller statliga utvecklingsresurser för ändamålet erhöll

TFB till följd av 1988 års trafikpolitiska beslut ett

engångsanslag på 100 milj.kr. för att utveckla, stärka och

förbättra kollektivtrafiken. Med hänsyn till att dessa medel

numera är intecknade har TFB begärt ett nytt anslag till

fortsatt utvecklingsarbete inom kollektivtrafiken. TFB:s

framställning bereds för närvarande inom

kommunikationsdepartementet. I sammanhanget kan vidare nämnas

att TFB enligt riksdagens energipolitiska beslut våren 1991

erhåller 30 milj.kr. per år under fyra år för stöd till

utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av

motoralkoholer i fordon. Vidare kan erinras om det långsiktiga

utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig

fordonsdrift som aviserats i årets budgetproposition.

Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som nu har

anförts att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att

stimulera den miljötekniska utvecklingen på området. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionen

i denna del till väsentlig del är tillgodosett. Den påkallar

därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen.

I motion T203 (c) om olika kommunikationsfrågor i Stockholms

län yrkas att staten bör stödja utveckling av spårbilssystem

med spårtaxi för regionens trafikförsörjning på 2000-talet.

Enligt motionärerna har utvecklingen inom informationsteknologin

gjort det både möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att använda

helautomatiska förarlösa fordon i spårburen trafik. Tekniken

behöver dock utvecklas. I motionen anges vidare att ett

spårtaxisystem bör kunna bli ett attraktivt referensprojekt för

svensk industri.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen att

det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar utvecklas.

Spårbilssystem har också, som utskottet angett tidigare, flera

fördelar ut miljösynpunkt.

Sedan utskottet behandlade frågan våren 1991 har

utvecklingsarbetet på området drivits vidare och intensifierats.

I sammanhanget kan nämnas att i Gävle pågår en TFB-studie för

att med hjälp av datorsimulering göra en trafikteknisk

utvärdering av spårtaxi. Enligt resultatet från Gävleprojektets

första etapp kan kostnaden för en resa bli ungefär som för

dagens busstrafik men resstandarden blir betydligt bättre genom

direkt tidtabellsfri resa utan byten och köer samtidigt som

miljösituationen i staden förbättras. Vidare kan nämnas att inom

ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna i Göteborg har en

överenskommelse träffats om bl.a. utveckling av ett nytt

förarlöst spårsystem. Med utgångspunkt från systemidéer om olika

tekniska lösningar avses i Göteborg även en mindre

demonstrationsbana anläggas för spårbilssystem. Även i flera

andra kommuner förs en diskussion om att pröva nya

spårbilssystem. I sammanhanget kan också hänvisas till den

internationella utveckling som pågår på området i framför allt

USA och som följs från svensk sida. Under april månad senare i

år kommer sålunda på TFB:s initiativ ett symposium arrangeras i

USA för utbyte av information och kunskaper på området.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att en fortsatt

utveckling av nya trafiklösningar typ spårbilssystem kan komma

att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för

teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att motionsyrkandet till väsentlig del

är tillgodosett. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd

från riksdagens sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

I motion T918 (kds) yrkas att medel överförs till

transportforskningsberedningen för utveckling av

"cykel-cityfordon" i syfte att kunna förbättra miljön i våra

stadskärnor. Enligt motionären bör många av de korta resor som

görs under 2 km av friska människor kunna utföras med cyklar.

Ett hinder för en ökad användning av cykeln är dock bl.a. regn

och smuts från vägbanan. Enligt motionären bör därför ett

utvecklingsarbete inledas för att ta fram en cykelliknande

transportkonstruktion som gör det möjligt att kunna förflytta

sig i olika väderslag och transportera mindre inköp.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att cykeln kan

utgöra ett både attraktivt och lämpligt färdmedel för många

korta resor. Staten har också under många år verkat för att

stimulera en ökad och trafiksäkrare cykelanvändning genom bl.a.

riktade statsbidrag för att påskynda en utbyggnad av cykelbanor.

Vad gäller de insatser som gjorts på forskningsområdet har dessa

tidigare främst koncentrerats kring olika säkerhetsfrågor i

syfte att minska antalet cykelolyckor. Den närmare

produktutvecklingen vad gäller cykelutformningen har i stället

huvudsakligen skett inom tillverkningsföretagen efter marknadens

önskemål och signaler.

Med hänsyn till den ansvarsfördelning som gäller på

forskningsområdet anser utskottet att det är en uppgift i första

hand för berörda FoU-myndigheter att närmare pröva

utvecklingsfrågor av den typ som aktualiserats i motionen.

Motionsyrkandet påkallar mot bakgrund av det anförda ingen

åtgärd från riksdagens sida och avstyrks därför av utskottet.

I motion T218 (v) framhålls beträffande

transportforskningens samhällsstyrning att samhället så

långt som möjligt bör styra forskningen till de

kommunikationsslag som kan ingå i en strategi för att uppnå ett

bärkraftigt samhälle. Det innebär att den nuvarande inriktningen

på biltrafikprojekt som DRIVE och PROMETHEUS inte skall stödjas.

Dessa och andra projekt bör därför enligt motionen få en annan

inriktning så att en utveckling kan ske mot ett bärkraftigt

samhälle och mot kommunikationer som är demokratiskt

kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional

rättvisa.

Utskottet konstaterar först vad gäller samhällets styrning

av transportforskningen att sedan år 1984 har en ordning lagts

fast där riksdagen på grundval av förslag av regeringen beslutar

om treårsprogram för forskningen. För forskningen inom

kommunikationsdepartementets område har för den nu aktuella

treårsperioden understrukits vikten av att öka FoU-insatserna

inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet

med särskild betoning på järnvägens och den övriga

kollektivtrafikens möjligheter och förutsättningar att bidra

till ett fullgott transportsystem. Genom successiva beslut har

under perioden medel anvisats till de av riksdagen prioriterade

FoU-områdena.

Vad sedan gäller statens engagemang i de av motionärerna

särskilt omnämnda internationella samarbetsprojekten DRIVE och

PROMETHEUS berör dessa projekt det framtida utnyttjandet av

informationsteknologi inom vägtrafiken. Syftet med EG-projektet

DRIVE är att genom introduktion av avancerad

informationsteknologi och telekommunikation öka

trafiksäkerheten, förbättra kapaciteten och effektiviteten i

vägtrafiksystemet samt reducera de negativa miljöeffekterna av

vägtrafiken i Europa. PROMETHEUS-projektet, som initierats av

den europeiska bilindustrin, samordnas med DRIVE och har till

syfte att utveckla "intelligent biltrafik", dvs. att genom ny

teknik utveckla olika lösningar som kan förbättra vägtrafiken.

Enligt en aktuell lägesbeskrivning som TFB tagit fram för

statens insatser på området kan informationsteknologin erbjuda

intressanta möjligheter för att komma till rätta med många av de

växande problemen inom vägtrafiken. Vinster med projekten anses

bl.a. kunna göras inom fem områden, nämligen trafiksäkerhet,

köbildning och fördröjning, energiförbrukning och

luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt för

infrastrukturen. Utskottet vill även för sin del peka på att

projekten är intressanta samt att det är väsentligt att man från

svensk sida aktivt följer och medverkar i den forsknings- och

utvecklingsverksamhet som bedrivs utanför vårt land för att vi

skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer

fram.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I motion T218 (v) begärs vidare att regeringen initierar och

stödjer en informationsinsats som bl.a. beskriver

kvinnoperspektiv på trafiksystemet. Bakgrunden till yrkandet

är de skillnader i resvanor som finns mellan män och kvinnor.

Kvinnor åker bl.a. relativt sett mer kollektivt än männen.

Samtidigt är kollektivtrafiksystemet i första hand inriktat på

männens behov av arbetsresor. Kvinnor har också sämre tillgång

till bil än män och därmed sämre transportmöjligheter. Ett

genombrott av männens resvanor i hela samhället skulle därför

enligt motionärerna främja massbilismens tillväxt. Syftet med

den efterlysta informationsinsatsen anges vara att klarlägga

kollektivtrafikens betydelse samt bilismens skadeverkningar.

Utskottet har tidigare, senast under hösten 1991 (bet.

1991/92:TU1 s. 8--9), behandlat den aktualiserade frågan.

Utskottet bekräftade därvid uppgiften om att resvanorna skiljer

sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet erinrade samtidigt om

att skillnader i resvanor också föreligger mellan bl.a. olika

åldersgrupper och skilda geografiska områden. Utskottet angav

vidare att enligt den övergripande trafikpolitiska målsättningen

förutsätts att en anpassning skall ske till medborgarnas olika

trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets

uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika resenärers

intressen vägs samman.

Utskottet erinrade vidare om att TFB har projekt inom ramen

för sina FoU-program som behandlar hushållens resurser för och

värdering av trafikutbud. I sammanhanget hänvisades även till de

nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och det

arbete som pågår i syfte att genomföra en förnyad studie.

Utskottet klargjorde även att man såg positivt på att

forskningsresultat på olika sätt förs ut till beslutsfattare och

allmänhet och förutsatte att så också kom att ske.

Utskottets uppfattning är oförändrad. Utskottet är därför

inte berett att förorda något särskilt statligt initiativ på

informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker

därför densamma i nu behandlad del.

3 Transportforskningens omfattning och organisation

Frågor om transportforskningens omfattning tas upp i

motion T212 (s). I motionen betonas behovet av bättre kunskap om

transporter och trafik. Enligt motionen läggs i dag tämligen

stora resurser ner på forskning om fordon, asfalt och annan

"hårdvara". Däremot är forskningen om transporter och trafik som

grundläggande pusselbit i samhällsbyggandet avsevärt

blygsammare. Detta anges till en del bero på den i dag

splittrade organisationen av svensk transportforskning. Med

hänsyn till sektorns strategiska betydelse för tillväxt och

produktivitet framhåller motionärerna att det är rimligt att mer

resurser tillförs transportforskningen i samband med en allmän

översyn av de totala statliga forskningsresurserna.

Utskottet har i olika sammanhang behandlat den viktiga roll

som ett effektivt och väl fungerande transportsystem har för

samhällsutvecklingen. Trafiksystemet påverkar sålunda de

enskilda medborgarnas möjligheter att delta i samhällets olika

aktiviteter samtidigt som det är en förutsättning för ett

effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Utskottet vill understryka att med de viktiga satsningar som

nu sker och planeras för en fortsatt utbyggnad av

infrastrukturen ställs ökade krav på forsknings- och

utvecklingsarbete inom en rad områden. Den pågående

internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa ökar

behovet av en vidgad och fördjupad forskningssamverkan över

gränserna liksom behovet av att forskningen medverkar till att

förbättra förutsättningarna för industriell produktion i

Sverige. Som utskottet klargjort tidigare innebär även kravet på

att bemästra trafikens miljöproblem ökade anspråk på

forskningsinsatser. Miljö-, energi- och trängselproblem kommer

sålunda med all sannolikhet att dominera trafikdebatten även

under det närmaste decenniet varför kraven på kollektivtrafiken

som problemlösare kan förväntas öka. Transportforskningen bör

vidare enligt utskottets mening i ökad utsträckning kunna

medverka till att modern resurssnål teknik används och bidra

till att underhålls- och driftkostnader kan begränsas samtidigt

som stränga miljökrav tillgodoses. Till bilden hör vidare den

avreglering av olika transportmarknader som nu genomförs vilket

kräver nya aktörer och organisationsförhållanden. Detta gör att

kraven på FoU-insatser inom t.ex. tele-, post- och på

kollektivtrafikområdet kan komma att omformuleras och få ökad

styrka.

Enligt uppgifter från TFB beräknas transportforskningens

andel av den totala, statliga satsningen på FoU uppgå till ca

1,5% samtidigt som sektorn svarar för ca 12% av landets

bruttonationalprodukt. Utskottet anser mot bakgrund av det

anförda att mycket talar för att ökade resurser bör tillföras

forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom

kommunikationssektorn.

Utskottet konstaterar att som ett led i förberedelserna

inför en planerad forskningspolitisk proposition våren 1993

tilllsattes hösten 1991 en särskild utredare med uppgift att se

över den framtida statliga forskningen inom transportsektorn

(K1991:06, dir. 1991:91). Utredaren skall såväl beskriva

resursanvändningen inom den statliga transportforskningen som ge

förslag till framtida struktur, inriktning och målsättning.

Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under första halvåret i

år.

Utskottet förutsätter med hänvisning till vad som ovan

anförts att önskemålen om ökade resurser kommer att ägnas

särskild uppmärksamhet inom ramen för den pågående

transportforskningsutredningen. Utskottet anser mot denna

bakgrund att det angivna motionsyrkandet inte bör föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida varför det avstyrks.

Transportforskningens organisation har behandlats i tre

motioner.

I motion T901 (s) framhålls att för den framtida

transportforskningen gäller att kvaliteten måste prioriteras och

kompetensen stärkas. Motionärerna bedömer mot denna bakgrund att

det är nödvändigt att forskningsresurserna koncentreras till

områden där Sverige har bäst förutsättningar att hävda sin

position internationellt. Till detta kommer ett generellt krav

på effektivisering av statsförvaltningen. Mot denna bakgrund bör

enligt motionärerna möjligheterna till en närmare samverkan

mellan TFB och VTI belysas inom ramen för den pågående översynen

av transportforskningen. I syfte att uppnå en effektivisering av

administrationen bör därvid undersökas möjligheterna att ersätta

nuvarande TFB med en styrelse med uppgift att aktivt målstyra

inriktningen av sektorns FoU-arbete. I stället för nuvarande

kansli förordas att styrelsen replierar på VTI:s administrativa

resurser.

I motion T919 (s) yrkas att utvecklingsarbetet på

järnvägsområdet delvis omlokaliseras till Östersund. I motionen

anges att det blir alltmer uppenbart att järnvägen får en mer

framträdande roll i den framtida transportpolitiken. För att

järnvägen skall kunna möta kraven på en sund transportekonomi,

god energihushållning och effektiv miljöpolitik krävs därför ett

utvecklingsarbete. Enligt motionärerna bör frågan om att

förlägga sådan verksamhet till Östersund och etablera samverkan

med högskolan bli föremål för en seriös utredning. Inte minst

intressant är det att ta vara på kunskapen om de problem som

möter järnvägsdriften under de hårdare klimatförhållanden som

råder i landets norra delar.

I motion Ub449 (s) nämns att ett centrum för forskning om

transportfrågor håller på att utvecklas vid högskolan i

Falun/Borlänge. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med de

statliga verk med ansvar för landtransporternas infrastruktur

och trafiksäkerhet som finns i Borlänge samt med det regionala

trafikbolaget. Starka skäl talar enligt motionärerna för att en

inte oväsentlig del av den järnvägsforskning som nu håller på

att byggas upp i Linköping förläggs till banverkets närmiljö,

dvs. till Borlänge. I motionen anges det därför som nödvändigt

att den pågående statliga utredningen om transportforskningen i

sin bedömning väger in fördelarna av en lokalisering av

resurserna för järnvägsforskningen till Borlänge.

Utskottet vill inledningsvis med anledning av motionsyrkandena

understryka angelägenheten av att landets samlade

forskningsresurser används på ett effektivt och ändamålsenligt

sätt. Detta innebär att den framtida strukturen och

rollfördelningen mellan olika forskningsbeställare och

forskningsutövare är av ett strategiskt intresse.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att de nu

aktualiserade frågorna kommer att behandlas inom ramen för det

nämnda utredningsarbetet och i samband med det fortsatta

beredningsarbetet. Vad gäller särskilt frågan om

järnvägsforskningens lokalisering kan erinras om att utskottet

vid sin behandling av transportforskningen våren 1991 (prop.

1990/91:100 bil. 8, bet. TU15, rskr. 144) konstaterade att genom

de statliga trafikverkens samlokalisering i Borlänge finns en

miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser men ockå ge

underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent arbetskraft

till verken. Utskottet förutsatte vidare att frågan om

utvecklingen av ett samarbete med centrum för transportforskning

i Falun/Borlänge kan komma upp till prövning inom ramen för

fortsatta överväganden om transportforskningens uppbyggnad. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att de angivna

motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. De avstyrks därför av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till Statens väg- och

trafikinstitut

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut

att riksdagen till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 61129000 kr.,

3. beträffande anslaget till

Transportforskningsberedningen

att riksdagen till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

44006000 kr.,

4. beträffande beslutsram för

transportforskningsberedningen

att riksdagen medger att regeringen bemyndigar

transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till

forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren

1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30000000 kr. resp.

20000000 kr.,

5. beträffande miljövänlig fordonsdrift

att riksdagen lämnar utan erinran vad som i propositionen

anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad

användning av miljövänlig fordonsdrift,

6. beträffande den miljötekniska utvecklingen på

kollektivtrafikområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:T221 yrkande 3,

7. beträffande utveckling av spårbilssystem

att riksdagen avslår motion 1991/92:T203 yrkande 4,

8. beträffande utveckling av "cykel-cityfordon"

att riksdagen avslår motion 1991/92:T918,

9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning

att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 25,

men. (v) -- delvis

10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet

att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 11,

men. (v) -- delvis

11. beträffande transportforskningens omfattning

att riksdagen avslår motion 1991/92:T212 yrkande 18,

12. beträffande transportforskningens organisation

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T901, 1991/92:T919 och

1991/92:Ub449 yrkande 2.

Stockholm den 18 februari 1992

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf

Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving

Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Lars Svensk (kds),

Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita

Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s) och Pehr

Löfgreen (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Transportforskningens samhällsstyrning

Utskottet anser att transportforskningen så långt möjligt bör

samhällsstyras och inriktas på transporter och

kommunikationsteknik som kan ingå i en strategi för att uppnå

ett bärkraftigt samhälle. Den utveckling som för närvarande sker

vad gäller effektivare trafikstyrning, avgasrening, alternativa

bränslen eller hybridmotorer är varken möjlig eller tillräcklig

för att lösa de problem som är förenade med en ökad biltrafik. I

ett globalt perspektiv framstår vidare en fortsatt

biltrafikutveckling som verklighetsfrämmande. Varje år uppges

uppskattningsvis 500000 människor avlida i trafikolyckor medan

15 miljoner skadas. Medelhastigheten under högtrafikperioderna

har vidare krypit ner mot 10--15 km/timme i många tätbefolkade

regioner.

Enligt vänsterpartiets mening står det därför klart att

varken transportekonomi eller miljö orkar med ett så

lågeffektivt transportsystem. Det statliga engagemanget i

biltrafikprojekten PROMETHEUS och DRIVE och likartade insatser

bör därför användas så att dessa och andra projekt inriktas mot

åtgärder som kan ingå i en strategi för att uppnå ett

bärkraftigt samhälle och kommunikationer som är demokratiskt

kontrollerbara och uppfyller rimliga krav på social och regional

rättvisa. Behovet av ökade insatser bör härvid särskilt

uppmärksammas på järnvägsområdet som länge utgjort ett försummat

forskningsområde. Riksdagen bör därmed bifalla motion T218

yrkande 25.

Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

Enligt vänsterpartiets mening är en fungerande kollektivtrafik

en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken har olika konsekvenser för

kvinnor och män. Enligt den norska undersökning som har

publiceras i storstadstrafikkommitténs betänkande (SOU 1989:79)

lägger kvinnor mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än

män, som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har även

sämre tillgång till bil än män och har därmed sämre

transportmöjligheter. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen

bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en

folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna

kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt

bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion

T218 (v) yrkande 11.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

9 och 10 borde ha hemställt:

9. beträffande transportforskningens samhällsstyrning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 25

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

10. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,