Bet. 1991/92:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU01

Jämställdhetsfrågor i utbildningen

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UbU1

Motionerna

1990/91:Ub255 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av forskning och utveckling

för jämställdhet i skolans liv och arbete,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skolans

organisation för att nå målen om jämställdhet.

1990/91:Ub280 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om jämställdhetsarbetet i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A808.

1990/91:Ub501 av Gunilla Andersson och Lisbeth

Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för

att få fler manliga förskollärare.

1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt

pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur

jämställdhetsaspekt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ökade insatser bör göras vad

gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare

som SYO-funktionärer.

1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en särskild utredning för att bl.a.

göra en samlad bedömning av flickornas villkor i skolan samt

föreslå åtgärder för jämställdhet i skolan.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en kommission om jämställdhet i

utbildningen.

Utskottet

Våren 1988 behandlade riksdagen en proposition om

jämställdhetspolitiken inför 90-talet, vari bl.a. ingick ett

avsnitt om jämställdhet i utbildningen (prop. 1987/88:105, bet.

UbU34, rskr. 365). Riksdagen tog därvid bl.a. ställning till

målen för rekrytering av män och kvinnor till olika

utbildningsvägar i gymnasieskolan och högskolan. Ett större

antal motionsyrkanden om jämställdhetsfrågor på

utbildningsområdet behandlades vidare i betänkande 1989/90:UbU6

(rskr. 54). Vissa av de motionsyrkanden som behandlas i det

följande överensstämmer med sådana som var föremål för

riksdagens behandling vid dessa tillfällen.

Två motioner tar mera generellt upp frågor om utbildningens

innehåll m.m. ur jämställdhetsaspekt. Enligt motion

1990/91:Ub280 (m) ger grundskolans historieundervisning en

felaktig bild genom att förtiga att det i alla tider har

funnits kvinnor som visat skicklighet, talang och snille.

Bristfälliga baskunskaper i matematik och naturvetenskapliga

ämnen bland lärarna på låg- och mellanstadierna anses vidare få

menliga följder för eleverna från jämställdhetssynpunkt.

Sverige har inte råd att lämna outnyttjad den begåvningsreserv

som finns bland alla de kvinnor som har fallenhet för teknik

och naturvetenskap men som i dag söker sig till andra

utbildningar. I motion 1990/91:Ub639 (m) yrkande 1 hävdas att

innehållet i högskoleutbildningen inom bl.a. den pedagogiska

sektorn bör ses över från jämställdhetssynpunkt, eftersom

lärarnas attityder till flickor och pojkar har stor betydelse.

Enligt motionärerna är resurserna som läggs på utbildning i

jämställdhet klart underdimensionerade i lärarutbildningen.

Utskottet behandlade motionsyrkanden med motsvarande innebörd

vid 1989/90 års riksmöte. När det gäller den enligt

motionärerna felaktiga kvinnobilden i skolans undervisning i

historiska ämnen gav riksdagen på utskottets förslag som sin

mening regeringen följande till känna (bet. 1989/90:UbU6 s. 5):

Hur en sann bild av historien är beskaffad är en viktig fråga

för historievetenskaperna. Det är enligt utskottets mening inte

möjligt att gå förbi den frågan, om man vill diskutera skolans

läromedel i historia, litteraturhistoria, religionshistoria,

konsthistoria m.fl. historiska ämnen. En granskning i de för

SIL normala formerna är inte tillräcklig. Utskottet anser det

angeläget att vetenskapligt kompetenta forskare utreder hur

rättvisande den bild av det förgångna är som förmedlas i ett

representativt urval läromedel i historiska ämnen med hänsyn

tagen till den tidsram som en skolkurs utgör. Det bör få

ankomma på regeringen att finna former för hur en sådan

utredning skall göras samt efter utredningen vidta de åtgärder

som eventuellt kan komma att behövas.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen

den 31 maj 1990 statens institut för läromedel (SIL) i uppdrag

att ta initiativ till en särskild granskning av den bild av det

förgångna som återspeglas i läromedel i de historiska ämnena

med avseende på kvinnornas villkor och deras insatser inom

olika områden samt att föreslå de åtgärder som granskningen kan

ge anledning till. Utskottet har erfarit att uppdraget, efter

avvecklingen av SIL den 1 juli 1991, har övertagits av statens

skolverk, som dock ännu inte har redovisat resultatet till

regeringen.

Utskottet hänvisade i övrigt i nämnda betänkande till att vad

som anförts i motionerna ligger väl i linje med vad som sägs i

utbildningsplanen för grundskollärarlinjen samt i

läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan och till vad

regeringen uttalat i proposition 1987/88:105 om

jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Sedermera har regeringen

i propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18)

framhållit att en mål- och resultatorienterad styrning av

skolan ställer delvis andra krav på utformningen av

läroplanerna än dittillsvarande styrning genom ett omfattande

regelverk. Riksdagen hade inget att erinra mot propositionen på

denna punkt (1990/91:UbU4 s. 28--30, rskr. 76). I direktiven

till den i februari 1991 tillkallade läroplanskommittén (dir.

1991:9) sägs att en fråga som uppläggning och genomförande av

undervisningen så att det får betydelse för jämställdhet mellan

pojkar och flickor bör höra till de riktlinjer som bör läggas

fast nationellt. Vidare har regeringen i september 1991

tillkallat en utredare för att analysera vilka krav som bör

ställas på lärarnas kunskap och kompetens och hur dessa krav

skall uppnås (dir. 1991:87). Uppdraget skall ses mot bakgrund

av dels att lärarutbildningen betraktas som ett av statens

viktigaste styrmedel när det gäller skolans likvärdighet över

hela landet, dels den övergång till en förändrad styrning av

den grundläggande högskoleutbildningen som aviserats i

kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150 del II s.

71 f., bet. UbU21, rskr. 389).

Mot bakgrund av vad som anförts om pågående beredningsarbete

finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra de

tillkännagivanden som föreslås i motionerna 1990/91:Ub280 och

1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis, varför dessa bör avslås.

Förslag som tar sikte på att förändra de könsbundna

studievalen förs fram i motionerna 1990/91:Ub501 (s) och

1990/91:Ub639 (m) yrkande 2. I den förstnämnda motionen begärs

insatser för att få fler manliga förskollärare. I den

sistnämnda motionen sägs att ökade insatser bör göras när det

gäller utbildning i jämställdhet för såväl elever och lärare

som syo-funktionärer, för att skapa en större medvetenhet och

därmed påverka de könsbundna studievalen till högskolan.

Utskottet konstaterar att endast ca 7 % av de antagna till

förskollärarlinje om 80 resp. 100 poäng de senaste åren har

varit män. Till linjens 50-poängsvariant rekryteras nästan

uteslutande kvinnor. Riksdagen ställde sig våren 1988 bakom

regeringens förslag att målet för rekryteringen på längre sikt

skall vara att ingetdera könet skall vara representerat med

mindre än 40 % på någon studieväg i högskolan, och att de

linjer som vid tiden för beslutet hade den allra snedaste

fördelningen (under 5 % för ettdera könet) inom en femårsperiod

skulle ha ökat andelen till minst 10 % (prop. 1987/88:105, bet.

UbU34, rskr. 365). Regeringen gav den 8 november 1990

universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att närmare

undersöka förutsättningarna för och konsekvenserna av olika

former för prioritering av underrepresenterat kön vid antagning

till utbildning i högskolan. I fråga om utbildning i

jämställdhet dels i skolan, dels i utbildningen av lärare och

syo-funktionärer hänvisar utskottet till vad som anförts i det

föregående om direktiven till läroplanskommittén samt den

aviserade förändrade styrningen av högskoleutbildningens

innehåll och organisation (prop. 1990/91:150). Utskottet vill

tillägga att det inte heller med nu gällande styrsystem är en

fråga för riksdagen att reglera det närmare innehållet i olika

högskoleutbildningar.

Mot bakgrund av pågående beredningsarbete föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och 1990/91:Ub639

yrkande 2.

En utredning om jämställdhet i utbildningen begärs i tre

motioner. Enligt motionerna 1990/91:Ub255 (s) yrkande 2 och

1990/91:Ub802 (v) yrkande 1 passar arbetssätt och läromedel i

skolan dåligt för flickorna, som därigenom missgynnas.

Utvecklingen i skolan på jämställdhetsområdet har enligt motion

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 20 snarast gått i fel riktning,

varför motionärerna önskar att en kommission om jämställdhet i

utbildningen skall tillsättas.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om

direktiven till läroplanskommittén -- som tillkallats efter det

att motionerna avlämnades -- föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2, 1990/91:Ub802

yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20.

Enligt motion 1990/91:Ub255 (s) yrkande 1 krävs det

ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom

undervisningen för att omsätta läroplanens mål och idéer om

jämställdhet i skolans liv och arbete. Motionärerna framhåller

att forskning behövs för att få svar på frågor som t.ex. varför

pojkar ägnas mer tid än flickor under lektionerna och vad detta

får för konsekvenser på kort och lång sikt.

Utskottet erinrar om att riksdagen anvisat medel för

forskning inom skolväsendet (anslaget B 5). Anslaget disponeras

av skolverket. Under anslaget E 14 disponerar vidare

forskningsrådsnämnden medel för kvinno- och

jämställdhetsforskning. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildningens innehåll m.m. ur

jämställdhetssynpunkt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub280 och

1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis,

2. beträffande könsbundna studieval

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub501 och

1990/91:Ub639 yrkande 2,

3. beträffande utredning om jämställdhet inom

utbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub255 yrkande 2,

1990/91:Ub802 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 20,

4. beträffande forskning och utveckling för jämställdhet i

skolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub255 yrkande 1.

Stockholm den 24 oktober 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Rune Rydén

I beslutet har deltagit:

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ulf Melin (m),

Eva Johansson (s),

Chris Heister (m),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s) och

Birgitta Carlsson (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.