Bet. 1991/92:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU10

Bidrag till det kommunala skolväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UbU10

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

gymnasiereformens finansiering. Av statsfinansiella skäl

genomförs därmed inte de höjningar av sektorsbidraget fr.o.m.

budgetåret 1992/93 som riksdagen tidigare fattat beslut om. När

det gäller regeringens förslag till besparing på komvux med 350

milj.kr anser utskottet mot bakgrund av det

arbetsmarknadspolitiska läget att besparingen bör begränsas

till 150 milj.kr. Härigenom tillförs sektorsbidraget 200

milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker ett

motionsyrkande som innebär att principerna om ett generellt

finansiellt stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla.

Regeringens förslag i övrigt tillstyrks.

Till betänkandet fogas sju reservationer. Socialdemokraterna

avvisar bl.a. regeringens förslag till gymnasiereformens

finansiering och besparingar beträffande komvux. För dessa

ändamål begärs totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93

utöver regeringens förslag. Till betänkandet fogas även en

meningsyttring av Vänsterpartiet, i vilken regeringens

besparingsförslag avvisas.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Inledningen

Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s. 6--20) berett

riksdagen tillfälle

1. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts i

inledningsavsnittet under punkterna 1--5.

Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet

Regeringen har under anslaget B 8 (s. 44--49) föreslagit

9. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

gymnasiereformens finansiering,

11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för

asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning,

12. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 31550906000 kr.

Motionerna

1991/92:Ub203 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skolavgifter förbjuds även på gymnasiet.

1991/92:Ub205 av Lennart Hedquist och Rune Rydén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avreglering av kommuns skyldighet att

utan kostnad hålla elev i gymnasieskolan med böcker,

skrivmateriel, verktyg m.m.

1991/92:Ub212 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för skolväsendet

resurser så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas

1992 i enlighet med riksdagens tidigare beslut.

1991/92:Ub213 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att 4kap. 7§ vuxenutbildningslagen om

avgiftsförbud inom komvux utgår.

1991/92:Ub216 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ansvaret för stöd och hjälp till

vissa grupper i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning av det kommunala ansvaret

för inackorderingstillägget.

1991/92:Ub219 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att inte genomföra föreslagen besparing på den

kommunala vuxenutbildningen.

1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för

driften av det kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr.

till kommunal vuxenutbildning utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för

driften av det kommunala offentliga skolväsendet 320 milj.kr.

så att gymnasiereformens genomförande kan påbörjas 1992 i

enlighet med riksdagens tidigare beslut.

1991/92:Ub232 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för ökade satsningar

på vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Ub264 av Ulf Melin och Kent Olsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att

avgiftsbelägga vissa komvux-kurser.

1991/92:Ub275 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det

kommunala offentliga skolväsendet 350 milj.kr. utöver vad

regeringen föreslagit till kommunala vuxenutbildningen.

1991/92:Ub290 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen för budgetåret 1992/93 beslutar att inga medel anslås

till hemspråksundervisningen.

1991/92:Ub293 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om specialresurser till toppresterande

elever,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till

närmare utformning av ett sådant stödsystem.

1991/92:Ub304 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prioriteringar av komvux.

1991/92:Ub306 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utnyttja komvux.

1991/92:Ub310 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förberedande dansarutbildning i

grundskolan i Göteborg.

1991/92:Ub311 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anslagen till komvux.

1991/92:Ub425 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då

skolan fördelar sina resurser.

1991/92:Ub801 av Nils Nordh och Allan Larsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utbildning och

kompetensutveckling för att stärka den enskildes ställning på

arbetsmarknaden och småföretagens konkurrenskraft.

1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasiereformens finansiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det generella sektorsbidraget.

1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen beslutar tillföra medel till

skolmiljö, gymnasiereformen och vuxenutbildning i enlighet med

vad i motionen anförts.

1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan

ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och

kostnadsfria läromedel garanteras i enlighet med vad i motionen

anförts,

14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar

933000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurser för kommunal

vuxenutbildning.

1991/92:Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

18. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avslag på besparingarna på

utbildningsområdet.

1991/92:Kr272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade bidrag till kultur och historia

i skolundervisningen.

1991/92:Kr417 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studier vid komvux.

Utskottet

I inledningsavsnittet av bilaga 9 till budgetpropositionen

(s. 6--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av

vad utbildningsministern och statsrådet Ask anför om

förändringsarbete m.m. inom skolområdet och folkbildningen samt

utgångspunkter för budgeten. Statsråden informerar om pågående

utredningar och kommande förslag.

Utskottet, som behandlar regeringens förslag på skolområdet

under resp. anslag i budgetpropositionen eller i anledning av

särskilda propositioner, föreslår att riksdagen lägger till

handlingarna vad de båda statsråden anfört i nu berörd del av

inledningsavsnittet.

Ändringar i skollagen

Enligt 5kap. 19§ skollagen (1985:1100) får regeringen

meddela föreskrifter om vad som krävs för att flytta till högre

årskurs och om begränsningar i rätten att gå om årskurser i

gymnasieskolan. Vidare får regeringen enligt 11kap. 19§

nämnda lag meddela föreskrifter om ytterligare

behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande till

gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux.

Föredragande statsrådet föreslår att regeringen bemyndigas att

delegera dessa befogenheter till den myndighet som regeringen

bestämmer. Dessa bemyndiganden bör tas in i dels 5kap. 19§

skollagen, dels 11kap. 19§ skollagen.

När det gäller specialkurser inom gymnasieskolan bör de

enligt regeringen jämställas med de nationella programmen i

gymnasieskolan såvitt avser mottagande, intagning av elever,

kostnader och interkommunal ersättning. Därmed blir rättsläget

i dessa hänseenden väsentligen detsamma som hittills har gällt

beträffande specialkurserna. När det gäller sådana

specialkurser som utgör påbyggnadsutbildningar föreslås att

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges ett

bemyndigande att meddela avvikande föreskrifter. Detta

förutsätter ett tillägg till punkt 6 i övergångsbestämmelserna

till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100).

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:10,

UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att ansvaret för inackorderade

elever skall överföras till elevernas hemkommuner fr.o.m. den 1

juli 1992. Statsbidraget för ändamålet skall ingå i

sektorsbidraget och beräknas enligt beräkningsmodellen för

gymnasieskolan. I budgetpropositionen (s. 47) anförs att

kommunerna bör hantera inackorderingsstödet med beaktande av

det övergripande målet att främja tillgängligheten till

utbildning för sina ungdomar. Det bör sedan i princip

överlämnas åt kommunerna att välja den väg som bäst leder mot

detta mål. Regeringen föreslår att bestämmelser om kommunernas

skyldigheter i fråga om det ekonomiska stödet till ungdomar i

gymnasieskolan bör tas in som en ny paragraf (33§) i 5kap.

skollagen och att bestämmelser om kommunernas skyldigheter i

fråga om ungdomar som deltar i gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning förs in genom en ändring av 11kap. 21§

skollagen. Därmed åläggs kommunerna vissa skyldigheter när det

gäller elever i gymnasieskolan och de ungdomar som deltar i

gymnasial vuxenutbildning eller i påbyggnadsutbildning inom

komvux fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år

ungdomarna fyller 20 år och som behöver inackordering till

följd av skolgången. Kommunerna åläggs att lämna ekonomiskt

stöd, kontant eller på annat sätt, för boende, fördyrat

uppehälle och resor till och från hemmet. Om stödet ges kontant

bör det för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad

uppgå till en trettiondel av basbeloppet enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Utskottet tillstyrker de ovan redovisade förslagen till

ändringar i skollagen och föreslår således att riksdagen antar

det i proposition 1991/92:100 framlagda förslaget till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

Avgiftsfrågor m.m.

I motion 1991/92:Ub203 (s) understryks vikten av att

gymnasieskolan i likhet med grundskolan skall vara en skola för

alla. Mot denna bakgrund bör inga skolavgifter kunna tas ut i

gymnasieskolan. I motion 1991/92:Ub205 (m) föreslås å andra

sidan en avreglering av kommunens skyldighet att utan kostnad

hålla elev i gymnasieskolan med böcker, skrivmateriel, verktyg

m.m. (5kap. 21§ skollagen). Enligt motionärerna står det

kommunerna i dag fritt att besluta om att ta ut avgift på

skolmåltider men inte på läromedel m.m. En avreglering av

nämnda bestämmelser skulle innebära att kommunerna själva får

avgöra frågan om avgifter i gymnasieskolan. I motionerna

1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1 (båda m) föreslås att

det skall vara möjligt för kommunerna att avgiftsbelägga vissa

kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna

framhåller att det i dag inte är möjligt enligt bestämmelserna

i skollagen att ta ut avgifter på vissa kurser. En sådan

möjlighet att ta ut avgifter har studieförbunden, konstaterar

motionärerna.

Utskottet hänvisar till 4kap. 4§ och 5kap. 21§

skollagen beträffande kostnader i grundskolan resp.

gymnasieskolan. Till skillnad mot vad som gäller för

grundskolan får huvudmannen för gymnasieskolan besluta att

eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. När det

gäller den kommunala vuxenutbildningen skall utbildningen

enligt 11kap. 5§ skollagen vara avgiftsfri för eleverna.

Enligt vad utskottet erfarit bereds inom regeringskansliet

för närvarande avgiftsfrågor när det gäller gymnasieskolan och

den kommunala vuxenutbildningen.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna

1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264

yrkande 1.

I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 2 begärs förslag om sådan

ändring av skollagen att kostnadsfria skolmåltider och

kostnadsfria läromedel garanteras eleverna. Skolmåltiden

skall motsvara minst en tredjedel av det dagliga

näringsbehovet.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen och senast under

föregående riksmöte avslagit likartade yrkanden om elevers rätt

till kostnadsfria skolmåltider (jfr bet. 1988/89:UbU4,

1990/91:UbU17). Utskottet, som inte är berett att föreslå

riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande, utgår från

att regeringen följer utvecklingen när det gäller avgifter på

skolmåltider.

Frågan om kostnadsfria läromedel för eleverna regleras i

skollagen (jfr 4kap. 4§ för grundskolan och 5kap. 21§

för gymnasieskolan): "De skall utan kostnad ha tillgång till

böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs

för en tidsenlig utbildning." Inom kommunal vuxenutbildning får

huvudmannen bestämma att hjälpmedlen, dvs. läroböcker,

skrivmateriel, verktyg, skyddskläder m.m. skall anskaffas av

eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter

som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader (jfr

11kap. 5§ skollagen).

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1991/92:Ub810 yrkande 2.

I motion 1991/92:Ub216 (s) yrkande 1 konstateras bl.a. att

studielån prövade mot elevens egen ekonomi betalas ut till

cirka ett tusen elever per år i gymnasieskolan. Då möjligheten

till sådant studielån föreslås slopad vid utgången av

innevarande budgetår enligt förslag i budgetpropositionen anser

motionärerna att dessa elever måste garanteras stöd på annat

sätt. Det gäller främst elever som av sociala skäl flyttat

hemifrån och ensamma invandrarelever.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslog i sin rapport Från

studiehjälp till ungdomsstudiebidrag vissa förändringar i det

nuvarande studiehjälpssystemet. Bl.a. borde studielån prövade

mot elevens egen ekonomi upphöra att utgå. Sådana studielån kom

till år 1979 för att göra det möjligt för myndiga elever att

själva finansiera sina gymnasiestudier. Alla som hade en

självständig ekonomi kunde få lånet. Enligt CSN har reglerna

därefter skärpts väsentligt, så att det nu är möjligt att få

lån endast om det finns särskilda skäl.

I gymnasieskolan är det vanligen skolkurator som handlägger

de sociala frågorna. Eleverna kan vända sig till kurator för

att få upplysningar, råd och hjälp i bl.a. frågor av personlig

art. Kurator skall kunna informera om vart eleverna kan vända

sig för att få del av den hjälp samhället erbjuder även utanför

skolan. Enligt läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) bör kurator

ägna särskild uppmärksamhet åt de elever som på grund av

hemförhållandena kan vara i behov av rådgivning och stöd. Den

skolkurativa verksamheten är en viktig del av skolans elevvård.

För varje gymnasieskola finns en elevvårdskonferens (7kap.

32--36§§ gymnasieförordningen). Skolkurator är ledamot i

elevvårdskonferensen. Elev som är berörd av en fråga som skall

behandlas har rätt att närvara vid sammanträde med

elevvårdskonferensen.

Utskottet förutsätter att gymnasieskolornas elevvårdande och

kurativa verksamhet leder till att sådana elever i

gymnasieskolan som omnämns i motionen får nödvändigt

stöd. Enligt utskottets mening bör syftet med förevarande

yrkande anses vara tillgodosett utan det av motionärerna

begärda uttalandet av riksdagen, varför motion 1991/92:Ub216

yrkande 1 avstyrks.

I samma motion (yrkande 2) understryks vikten av att

regeringen följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret

för inackorderingstillägget. Motionärerna hänvisar till vad

socialförsäkringsutskottet anförde i sitt betänkande

1990/91:SfU12 vid förra riksmötet, nämligen att elevernas rätt

att välja utbildning inte får begränsas i och med att ansvaret

för inackorderingstillägget förs över till kommunerna fr.o.m.

den 1 juli 1992.

Riksdagens beslut om den nya gymnasieskolan och

vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85,

UbU16, rskr. 356) innefattade bl.a. bestämmelser om elevers

rätt att bli mottagna på nationella program i annan kommuns

gymnasieskola. Enligt 5kap. 8§ skollagen slås fast att den

som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning även är

behörig sökande till sådan utbildning var som helst i landet.

En kommun är således skyldig att förutom sina egna elever ta

emot bl.a. sådana sökande som med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola

dit de har sökt. Denna skyldighet omfattar även elever som är

hemmahörande i en kommun som inte kan erbjuda sökt program

eller gren. I dessa fall gäller bestämmelserna om interkommunal

ersättning enligt 5kap. 22--26§§ skollagen.

Utskottet har i det föregående (s. 5 f.) tillstyrkt

regeringens förslag till bestämmelser i skollagen beträffande

stöd till inackordering. Som föredragande statsrådet anför i

budgetpropositionen (s. 47) bör kommunerna hantera

inackorderingsstödet med beaktande av det övergripande målet

att främja tillgängligheten till utbildning för sina ungdomar.

Utskottet förutsätter att kommunernas övertagande av ansvaret

för inackorderingstillägget inte kommer att begränsa elevernas

rätt att välja studieväg i gymnasieskolan.

Med det anförda och med hänvisning till statens skolverks

ansvar för uppföljning och tillsyn av skolväsendet anser

utskottet att något uttalande med anledning av motion

1991/92:Ub216 yrkande 2 inte är påkallat.

Gymnasiereformens finansiering

Riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

(prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) innebär att

gymnasieskolans reformering skall inledas fr.o.m. läsåret

1992/93 och vara fullt genomförd läsåret 1995/96 i den meningen

att alla elever det läsåret tas in på de nya programmen.

Föredragande statsrådet understryker i budgetpropositionen

(s.46) att riksdagens beslut om gymnasieskolans och

vuxenutbildningens reformering ligger fast. De kommuner och

landsting som så önskar kan ta in elever på de nya programmen

med början läsåret 1992/93.

I budgetpropositionen anförs med hänvisning till riksdagens

beslut att sektorsbidraget budgetåret 1992/93 skulle höjas med

dels 253 milj.kr., dels ytterligare 330 milj.kr., dvs. med

totalt 583 milj.kr. Regeringen anser emellertid att det inte är

förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att -- med de

samhällsekonomiska förutsättningar som råder -- öka statens

kostnader i den storleksordningen. Mot denna bakgrund föreslås

att de höjningar av sektorsbidraget som riksdagen beslutat om

på grund av gymnasieskolans reformering inte genomförs under

budgetåret 1992/93. Däremot anses det bli möjligt att

budgetåret 1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen

av reformen.

I motion 1991/92:Ub212 (s) avvisas regeringens förslag att

skjuta genomförandet av reformen på framtiden. Det är enligt

motionärerna till nackdel för såväl gymnasieungdomarna som

näringslivet och samhället i stort. I stället bör satsningar

ske på arbete, kompetenshöjning och stärkt konkurrenskraft. Med

tanke på ambitionerna att bygga ut högskoleutbildningen under

de kommande åren är det enligt motionärerna kortsiktigt och

inkonsekvent att inte stärka rekryteringsbasen till högskolan,

vilket den nya treåriga gymnasieskolan innebär. Även i motion

1991/92:Fi209 (v) yrkande 18 delvis avvisas regeringens förslag

till nedskärningar på utbildningens område. I motionerna

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1

delvis (båda s) understryks vikten av utbildning och

kompetensutveckling för att stärka konkurrenskraften i

näringslivet -- särskilt i småföretagen -- och skapa nya

arbetstillfällen.

I propositionen Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) beräknades en förändrad

gymnasieskola medföra ett ökat medelsbehov på ca 1 800 milj.kr.

Denna merkostnad skulle uppstå när den nya gymnasieskolan var

fullt utbyggd. Finansieringen av den nya gymnasieskolan skulle

vara ett gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv. En

minskad statlig skoladministration (jfr prop. 1990/91:18, UbU4,

rskr. 76) skulle ge en besparing på 100 milj.kr. Genom

förslaget att den lärarledda undervisningstid som skall

garanteras eleverna enligt de nya timplanerna skulle minskas

jämfört med dagens timtal ansågs ca 330 milj.kr. kunna sparas.

Ett rationaliseringskrav på kommunerna på 0,5% per år

beräknat på sektorsbidraget till skolväsendet under en

fyraårsperiod skulle medföra att ca 617 milj.kr. kunde frigöras

för reformering av gymnasieskolan. Slutligen skulle 753

milj.kr. kunna tas ut i arbetsgivaravgifter för att bestrida

kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Enligt propositionen skulle sektorsbidraget tillföras medlen

från neddragningen av den statliga skoladministrationen (100

milj.kr.) och medlen från arbetsgivaravgifter (753 milj.kr.),

dvs. totalt 853 milj.kr. De nya medlen skulle anvisas under

förevarande anslag under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret

1992/93 med fördelningen 253, 300 och 300 milj.kr. Detta skulle

skapa förutsättningar för genomförandet av reformen under

perioden fram till budgetåret 1997/98, då merkostnaden slår

fullt ut, dvs. då eleverna i alla årskurser studerar enligt de

nya programmen.

På utskottets förslag avvisade riksdagen (bet. 1990/91:UbU16,

rskr. 356) regeringens förslag om statens bidrag till

finansieringen av reformen. I stället skulle 330 milj.kr.

tillföras sektorsbidraget räknat fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Detta belopp motsvarade den besparing som de nya timplanerna

enligt regeringsförslaget skulle ha medfört på sikt.

Utskottet, som höjde den garanterade undervisningstiden, ansåg

nämligen att ökade medel behövdes för att på ett

tillfredsställande sätt genomföra en förändring av

gymnasieskolan. Förevarande anslag för budgetåret 1992/93

skulle således tillföras dels 253 milj.kr., dels viss del av

330 milj.kr. med hänsyn till omfattningen av genomförandet av

den reformerade gymnasieskolan i landets kommuner.

Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella läget

att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att inte påbörja

den statliga delen av gymnasiereformens finansiering budgetåret

1992/93. Enligt vad utskottet erfarit kommer endast ett fåtal

kommuner i landet att starta genomförandet av den nya

gymnasieskolan läsåret 1992/93. Ett sextiotal kommuner planerar

att anordna vissa program. Ett visst ekonomiskt utrymme för

genomförandet av den nya gymnasieskolan skapas genom det

rationaliseringskrav som riksdagen har ställt på kommunerna

fr.o.m. budgetåret 1992/93. Som nämnts i det föregående räknar

föredragande statsrådet med att det blir möjligt att budgetåret

1993/94 påbörja den statliga delen av finansieringen av

gymnasieskolans reformering. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801

yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis och

1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis och föreslår att riksdagen med

bifall till proposition 1991/92:100 godkänner vad som anförts

om gymnasiereformens finansiering.

Enligt motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 1 finns det anledning

för riksdagen att göra ett uttalande som undanröjer all

tveksamhet när det gäller genomförandet av gymnasiereformen.

Kommunerna måste ges klara besked om de ekonomiska villkor som

kommer att gälla för gymnasieskolans förnyelse. Motionärerna

föreslår att den statliga delen av finansieringen av reformen

sker med ett årligt tillskott av 300 milj.kr. under en

fyraårsperiod med början budgetåret 1993/94, vilket riksdagen

som sin mening bör ge regeringen till känna.

Som föredragande statsrådet understryker i

budgetpropositionen (s.46) ligger riksdagens beslut om

gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering fast förutom

gymnasiereformens finansiering budgetåret 1992/93. Statsrådet

räknar med att det blir möjligt att budgetåret 1993/94 påbörja

den statliga delen av finansieringen av reformen.

Mot denna bakgrund utgår utskottet från att ett förslag läggs

fram i nästa års budgetproposition när det gäller

gymnasiereformens fortsatta finansiering. Något uttalande

av riksdagen är således inte påkallat, varför motion

1991/92:Ub803 yrkande 1 avstyrks.

Kommunal vuxenutbildning

I ett trängt ekonomiskt läge är det viktigt, framhålls i

budgetpropositionen (s. 14), att kvaliteten på

ungdomsutbildningen inte urholkas. En sådan prioritering av

ungdomsutbildningen får dock inte förringa vuxenutbildningens

betydelse. Återkommande utbildning blir allt viktigare inom

alla yrkesområden. Men det finns möjligheter till

effektiviseringar inom vuxenutbildningen. Den nya grundläggande

vuxenutbildningen, som införs den 1 juli 1992, innebär att

kommunerna kan utnyttja resurserna bättre, anför föredragande

statsrådet.

Även när det gäller gymnasial vuxenutbildning kan ett

effektivare resursutnyttjande åstadkommas genom samverkan med

gymnasieskolan när det gäller lokaler, personal, administration

och utrustning. Efter hand som gemensamma kursplaner införs för

gymnasieskolan och vuxenutbildningen skapas också nya

möjligheter till samläsning.

Det kan också finnas betydande samordningsfördelar mellan

kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning som anordnas av

AMU-gruppen, Statens skola för vuxna (SSV), Yrkestekniska

högskolan (YTH) och i vissa fall högskolan. En särskild

utredning kommer enligt propositionen att tillsättas för att

göra en översyn av dessa frågor och av möjligheten att utnyttja

olika tekniker för distansutbildning.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sektorsbidragets

beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning skall minska med

350 milj.kr.

I ett antal motioner avvisas regeringens förslag till

besparingar inom kommunal vuxenutbildning (komvux). I motion

1991/92:Ub232 (s) konstateras att gymnasiekurserna och

teknikerutbildningen inom komvux kommer att drabbas hårt genom

den föreslagna besparingen, då kommunerna är skyldiga att

anordna grundläggande vuxenutbildning. En annan konsekvens av

besparingen är att möjligheten till komplettering av betyg för

att vinna behörighet till studier i högskolan begränsas.

Motionärerna anser att satsningar bör göras på

kompetensutveckling i ett läge med hög arbetslöshet, låg

tillväxt, minskande ungdomskullar och då internationaliseringen

ställer högre krav på språkkunskaper. Även i motionerna

1991/92:Ub219, 1991/92:Ub311, 1991/92:A414 yrkande 4,

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1

delvis (samtliga s) avvisas regeringens förslag till

besparingar inom komvux med hänvisning till bl.a.

konsekvenserna för näringslivets utveckling i vissa län och

kvinnors utbildningsmöjligheter. I motion 1991/92:Kr417 (s)

yrkande 2 berörs även konsekvenserna av besparingen för

handikappade som studerar inom komvux. I motion 1991/92:Fi209

(v) yrkande 18 delvis yrkas avslag på regeringens förslag om

besparingar inom utbildningsområdet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Genom riksdagens beslut om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen vid riksmötet 1990/91 (prop. 1990/91:85, bet.

UbU16, rskr. 356) har det offentliga skolväsendet för vuxna

fått en fast struktur. En ny utbildning på grundläggande nivå

för vuxna benämnd grundläggande vuxenutbildning inrättas

fr.o.m. läsåret 1992/93. Den ersätter grundvux och etapp 1 i

nuvarande komvux. Syftet med den nya grundläggande

vuxenutbildningen är att ge vuxna en bred allmän kompetens för

arbets- och samhällslivet. Vuxna som saknar sådana kunskaper

och färdigheter som normalt uppnås i grundskolan skall ha rätt

att delta i utbildningen. Gymnasial vuxenutbildning skall

ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar

kan få i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning skall ge

vuxna sådan utbildning som leder till en högre kompetens i

yrket eller till ett nytt yrke. I det offentliga skolväsendet

för vuxna ingår fr.o.m. den 1 juli 1992 även grundläggande

undervisning i svenska för invandrare (sfi) och

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda (särvux).

Den ettåriga teknikerutbildningen kommer från den 1 juli 1992

definitionsmässigt att höra under den nya beteckningen

påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning.

I nyssnämnda betänkande om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen behandlade utskottet samverkan mellan olika

utbildningsanordnare. Utskottet hänvisade till den s.k.

samverkansgruppen (U 1989:D) som i sin rapport (Ds 1990:59)

lämnat en rad förslag i syfte att underlätta samverkan mellan i

första hand gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning men

också mellan dessa skolformer och högskolan samt AMU-gruppen.

Utskottet pekade på bl.a. de möjligheter till ett bättre

resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels det kommunala

huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet, dels ansvaret

för skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem inneburit.

Genom statsmakternas beslut kan kommunerna själva avgöra

dimensioneringen av såväl gymnasieskolan som den gymnasiala

vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen och således skapa

en utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de

resurser och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen.

När det gäller samverkan framhölls att ett bättre

resursutnyttjande när det gäller lokaler och utrustning är av

särskilt stor betydelse i framtiden. Grundidén är att så många

utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda

lokaler och utrustning.

Enligt utskottets mening är den särskilda utredning om bl.a.

samverkan mellan olika utbildningsanordnare, som aviseras i

propositionen, därför ytterst angelägen.

Mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget bör för

budgetåret 1992/93 förevarande anslag tillföras 200 milj.kr.

utöver regeringens förslag genom en omfördelning av medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det får ankomma på

arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån denna

medelsökning bör påverka storleken av medelsanvisningen till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet avstyrker således

motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311,

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis,

1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och

1991/92:A414 yrkande 4.

Utskottet vill till detta lägga följande.

I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla vikten av

komvux i rådande arbetsmarknadssituation. I en lågkonjunktur är

det lämpligt att så många arbetssökande som möjligt ges

tillfälle att förbättra sin kompetens för att stå bättre

rustade vid en kommande konjunkturuppgång.

Mot bakgrund av det allvarliga läget på arbetsmarknaden har

regeringen föreslagit en kraftig höjning av anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder (jfr anslaget B2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bilaga 11). Självfallet är

det viktigt att utnyttja komvux för utbildning med

arbetsmarknadspolitisk inriktning. Utskottet vill särskilt

uppmärksamma komvux möjligheter och förmåga att snabbt och

flexibelt anordna utbildning av skiftande utformning och

innehåll. De resurser som sålunda finns bör kunna utnyttjas för

att erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli

arbetslösa i syfte att förbättra deras situation på

arbetsmarknaden.

När det gäller regeringens förslag till besparingar

beträffande komvux inom sektorsbidraget erinras i motion

1991/92:Ub803 (c) yrkande 2 om riksdagens beslut om principerna

för statsbidragssystemet för skolväsendet (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76). Motionärerna pekar på att riksdagen

ställt sig bakom principen om ett generellt bidrag till

skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt motionärerna bör

kommunerna även fortsättningsvis vara suveräna att organisera

sitt skolväsende och avväga hur resurserna bör användas. I

motionen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen

detta till känna.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i betänkande

1990/91:UbU7 om principen för besparing beträffande

hemspråksundervisning under anslaget Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet (s. 8 f.).

Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för

skolväsendet (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett

samlat finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag utgå till

samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall således omfatta det

totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs.

grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I

beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de

kommuner som har ett relativt sett större behov av stöd till

invandrarelever (specialresurs 2). Föredragande statsrådet

framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till

skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att

planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med

beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant

bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme

för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,

eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta

ansvar. Det samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande

statsrådet, gör det nödvändigt att skapa förutsättningar för

ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga och kommunala

resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna

om ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i

kommunerna.

Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta

sambandet mellan statsbidraget till en viss verksamhet och

verksamhetens volym försvinner. Motivet för en förändring av

statsbidragssystemen har varit bl.a. att de nuvarande

statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till

befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt

att det inte går att förena med ett decentraliserat

verksamhetsansvar. De nuvarande statsbidragens funktion som

statligt styrmedel är således inte i samklang med en mål- och

resultatorienterad styrning av skolan.

Riksdagen uttalade vid förra riksmötet i samband med den

dåvarande regeringens förslag om besparingar beträffande

hemspråksundervisningen och grundvux att metoden för att

reducera statsbidraget bör vara generell.

Utskottet anser att principerna om ett generellt finansiellt

stöd till skolsektorn fortfarande skall gälla. Detta bör

riksdagen, i likhet med föregående år, med bifall till motion

1991/92:Ub803 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

I motionerna 1991/92:Ub304 (c) och 1991/92:Ub306 (m) betonas

vikten av att utnyttja komvux i ett läge med stor

arbetslöshet och med strukturförändringar inom näringslivet.

Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om

betydelsen av komvux i den rådande arbetsmarknadssituationen.

Det ankommmer på kommunerna att utforma sitt skolväsende efter

de behov som föreligger och göra erforderliga prioriteringar.

Riksdagen bör således inte göra något särskilt uttalande i

denna fråga, varför motionerna 1991/92:Ub304 och 1991/92:Ub306

avstyrks.

Sektorsbidragets användning

Enligt motion 1991/92:Ub290 (nyd) bör hemspråksundervisningen

avskaffas. Motionärerna föreslår därför att inga medel bör

anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande 1990/91:UbU7

beträffande hemspråksundervisningen och principerna om ett

generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna. I

detta sammanhang underströk utskottet vikten av att

invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.

Det är en tillgång för vårt land om många av landets invånare

har en naturlig tvåspråkighet. Bl.a. med hänvisning härtill bör

motionen avslås.

I motion 1991/92:Kr272 (nyd) yrkande 11 om kulturpolitiken

föreslås ökade bidrag till kultur och historia i

skolundervisningen.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande

(s.13) till principen om ett generellt sektorsbidrag och vad

som anförs i betänkande 1991/92:UbU9 om särskilda

utvecklingsinsatser när det gäller kultur i skolan. Kommunerna

själva bör avgöra hur befintliga resurser för skolverksamheten

skall disponeras.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Kr272

yrkande 11.

I motion 1991/92:Ub293 (nyd) konstateras att det är väl sörjt

för s.k. svaga eller utsatta elever i skolan. Enligt

motionärerna är det lika självklart att det finns

specialresurser till toppresterande elever (yrkande 1).

Minst lika stort belopp bör avsättas som specialresurs för stöd

till elitelever som till svaga elever. Regeringen bör lägga

fram ett förslag till närmare utformning av ett sådant

stödsystem (yrkande 2).

Regeringen har den 19 december 1991 fattat beslut om nya

direktiv till läroplanskommittén (dir. 1991:117). Under

rubriken För alla skolformer gemensamma utgångspunkter anförs

följande: "Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs

särskilda förutsättningar och behov. Varje elev har rätt till

en likvärdig utbildning. Därav följer att vissa elever har

behov av mera stöd än andra."

Utskottet ställer sig bakom den i läroplansdirektiven

framförda uppfattningen och föreslår därmed att riksdagen

avslår motion 1991/92:Ub293.

Enligt motion 1991/92:Ub425 (m) yrkande 2 bör elever med

dyslexi prioriteras då skolan fördelar sina resurser.

Enligt motionärerna är en tidig upptäckt av dyslexi av stor

betydelse.

Utskottet har i sitt betänkande 1991/92:UbU9 bl.a. behandlat

frågan om elever med dyslexi och därvid hänvisat till vad som

anförs i budgetpropositionen (s.29f.) beträffande elever

med läs- och skrivsvårigheter. Under anslaget B1. Statens

skolverk har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att

stödet till Skrivknuten bör öka med 700000 kr. till totalt

nära 1,6 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Utskottet har därvid

erinrat om att skolverket både har ansvaret för att forskning

stimuleras på för skolområdet aktuella områden och disponerar

medel för särskilda fortbildningsinsatser och stöd för

utveckling inom skolväsendet. Utskottet utgår från att

skolverket beaktar behov av särskilda insatser inom området

läs- och skrivsvårigheter. När det gäller fördelningen av

resurser på det lokala planet bör elever med grava läs- och

skrivsvårigheter ges nödvändigt stöd.

Utskottet anser att syftet med förevarande motionsyrkande är

tillgodosett utan särskilt uttalande av riksdagen i detta

sammanhang. Utskottet avstyrker därmed motion 1991/92:Ub425.

I motion 1991/92:Ub310 (fp) framförs förslag att införa

förberedande dansarutbildning i grundskolan i Göteborgs kommun.

Kostnaderna för en sådan utbildning beräknas till 2 milj.kr.

per år i driftskostnader och 12 milj.kr. i investeringar.

Enligt förordningen (SKOLFS 1991:15) om försöksverksamhet med

förberedande dansundervisning i grundskolan får

ifrågavarande verksamhet anordnas på grundskolans mellan- och

högstadier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den får anordnas

med början i årskurserna fyra och sju och byggas ut med en

årskurs för varje därpå följande läsår och kan i var och en av

dessa kommuner omfatta en klass i varje årskurs. Det ankommer

på Göteborgs kommun att bestrida kostnaderna för den i motionen

föreslagna utbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1991/92:Ub310.

Anslagsbeloppet, m.m.

Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Bidrag

till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för

budgetåret 1992/93 till 31550906000 kr., varav

sektorsbidraget utgör 29168500000kr. Kostnaden för

sänkt undervisningsskyldighet per den 1 juli 1991 för

grundskolans lärare har därvid beaktats (+

1948100000kr.). För kostnadskompensation för budgetåret

1992/93 skall regeringen fastställa ett skolindex under våren

1992 enligt förordningen (1991:1123) om statsbidrag till det

offentliga skolväsendet m.m.

Till sektorsbidraget har förts medel för

inackorderingstillägg från anslaget F2. Studiestöd m.m.

(+249100000kr.) och för fristående skolor på

grundskolenivå från anslaget B16. Bidrag till driften av

fristående skolor (+76700000kr.).

Från sektorsbidraget har förts medel till anslaget D8.

Utbildning för tekniska yrken för fortsatt uppbyggnad av den

tvååriga ingenjörsutbildningen (-11600000kr.), till

anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser för utbildningen vid Väfskolan i Borås

(-1045000kr.), till anslaget D14.Bidrag till

kommunal högskoleutbildning m.m. för kompletteringskurser till

hälso- och sjukvårdslinjen (- 8 300 000 kr.) och medel för en

propedeutisk kurs för agronomie studerande till

jordbruksdepartementets huvudtitel (-2920000kr.).

Genom besparingar och omprioriteringar har enligt förslaget i

budgetpropositionen sektorsbidraget tillförts 46 milj.kr. till

fristående skolor. Därmed har det genomsnittliga bidraget för

elever i fristående skolor på grundskolenivå förts upp till den

genomsnittliga nivån för elever i grundskolan. Slutligen

föreslår regeringen, vilket har framgått av det föregående, att

sektorsbidragets beräkningsmodell för kommunal vuxenutbildning

minskas med 350 milj.kr.

När det gäller övriga anslagsposter under detta anslag har

medel förts till anslaget B7.Särskilda insatser på

skolområdet för bidrag till vissa utbildningar för elever med

handikapp i gymnasieskolan (-66100000kr.), till

anslaget B16.Bidrag till driften av fristående skolor för

gymnasiala utbildningar planerade att överföras till annan

utbildningform (-7868000kr.) och till anslaget

B3.Utveckling och produktion av läromedel medel för

produktionsstöd för läromedel för gymnasieskolan inom det

yrkesinriktade området (-1000000kr.).

I motion 1991/92:Ub227 (s) avvisas regeringens förslag till

besparingar inom utbildningsområdet. När det gäller

anslagsbeloppet bör enligt motionärerna riksdagen anvisa

350 milj.kr. utöver regeringens förslag för kommunal

vuxenutbildning (yrkande 1). Vidare bör sektorsbidraget

tillföras 320 milj.kr. för att klara genomförandet av

gymnasieskolans reformering under det första året (yrkande 2).

Den totala anslagsökningen beräknas således till 670 milj.kr.

för budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub275 (s) framförs

förslag att detta anslag bör tillföras 350 milj.kr. för den

kommunala vuxenutbildningen. I en tid då arbetsmarknaden kräver

fler välutbildade människor bör den kommunala vuxenutbildningen

utvecklas i stället för att avvecklas, anser motionärerna. Även

i motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 14 avvisas regeringens

förslag till besparingar inom skolområdet. Motionärerna

föreslår att förevarande anslag tillförs 350 milj.kr. för den

kommunala vuxenutbildningen och 583 milj.kr. för

gymnasiereformens finansiering. Riksdagen bör således enligt

sistnämnda motion under förevarande anslag anvisa totalt

32483906000 kr., dvs. 933 milj.kr. utöver vad regeringen

föreslagit.

Utskottet har i det föregående förordat en minskning av

regeringens besparingsförslag med 200 milj.kr. Med hänvisning

härtill och sina ställningstaganden i övrigt föreslår utskottet

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och

1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 31750906000kr., vilket är

200 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit i

budgetpropositionen.

När det gäller antalet elever i grundskolan avser uppgifterna

förhållandena den 15 september föregående bidragsår. För att

åstadkomma en så korrekt bidragsgivning som möjligt när det

gäller sektorsbidraget och beräkningsmodellen för grundskolan

avser regeringen att under innevarande budgetår föranstalta om

att mätningar av antalet elever i grundskolan görs vid flera

tillfällen. I det underlag som utgör grund för statsbidrag

ingår även asylsökande elever i grundskoleåldern som vistas på

sluss eller förläggning och får undervisning i kommunens skola.

Enligt vad som uppgetts kan elevantalet i sådana fall fluktuera

relativt mycket, varför det finns anledning att göra

elevmätningar vid flera tillfällen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i

proposition 1991/92:100 beträffande bidragsgivningen till

kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som

vistas på sluss eller förläggning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inledningsavsnittet

att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till

handlingarna,

2. beträffande lag om ändring i skollagen

att riksdagen antar det i proposition 1991/92:100 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),

3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub203, 1991/92:Ub205,

1991/92:Ub213 och 1991/92:Ub264 yrkande 1,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider

och läromedel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 2,

men. (v) - delvis

5. beträffande stöd till vissa elevgrupper i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 1,

6. beträffande det kommunala ansvaret för

inackorderingsstödet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub216 yrkande 2,

7. beträffande gymnasiereformens finansiering

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår

motionerna 1991/92:Ub212, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis,

1991/92:Ub806 yrkande 1 delvis samt 1991/92:Fi209 yrkande 18

delvis,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

8. beträffande gymnasiereformens fortsatta finansiering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 1,

9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom

kommunal vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232,

1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806

yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis,

1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4,

res. 4 (s) - delvis

10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub803 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (s) - delvis

11. beträffande utnyttjande av komvux

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub304 och

1991/92:Ub306,

12. beträffande slopande av medel till

hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub290,

res. 5 (nyd)

13. beträffande ökade bidrag till kultur och historia i

undervisningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr272 yrkande 11,

14. beträffande specialresurser till toppresterande

elever

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub293,

res. 6 (nyd)

15. beträffande prioritering av resurser till dyslektiker

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub425 yrkande 2,

16. beträffande förberedande dansundervisning i grundskolan

i Göteborgs kommun

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub310,

17. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

med avslag på motionerna 1991/92:Ub227, 1991/92:Ub275 och

1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 31 750 906 000 kr.,

res. 7 (s) - villk. 3 och 4

men. (v) - delvis

18. beträffande bidragsgivning till kommun som anordnar

undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller

förläggning

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100.

Stockholm den 26 mars 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena

Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s),

Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo

Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m),

Christer Lindblom (fp), och Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

(mom. 3)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner det oroande att förslag om avgifter inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen allt oftare

förs fram i kommunerna och nu i riksdagsmotioner. Införande av

sådana avgifter skulle skapa nya ekonomiska hinder för många

att delta i önskad utbildning.

I likhet med vad som framförs i motion 1991/92:Ub203 anser

utskottet att gymnasieskolan skall erbjuda alla ungdomar

studieplats. Det är därför viktigt att gymnasieskolan i likhet

med grundskolan är öppen för alla, oavsett vilka

förutsättningar och vilken bakgrund eleverna har. Utskottet

finner därför inte skäl att ompröva skollagens nuvarande

lydelse.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion

1991/92:Ub203 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub205,

1991/92:Ub213 samt 1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub203 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub205, 1991/92:Ub213 samt

1991/92:Ub264 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Avgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

(mom. 3)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion

1991/92:Ub205 att bestämmelserna i 5kap. 21§ skollagen bör

upphöra med hänvisning till kommunernas ökade ansvar för

skolan. Som motionärerna framhåller kan kommunerna i dag

besluta om att ta ut avgifter på skolmåltider men inte

avgiftsbelägga läromedlen. Detta leder till att eleverna inte

sällan får hålla till godo med nedslitna läromedel. En

avreglering av gällande bestämmelser i skollagen skulle

innebära att varje kommun fick söka sig fram till det system

för hantering av läromedelsfrågor m.m. som passar kommunen

bäst.

Utskottet anser vidare att det bör vara möjligt för

kommunerna att avgiftsbelägga vissa kvällskurser inom kommunal

vuxenutbildning i enlighet med vad som förordas i motion

1991/92:Ub264. Detta skulle bl.a. innebära minskade utgifter

för kommunen och möjlighet för flera personer att få studera

inom kommunal vuxenutbildning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1991/92:Ub205 och 1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av

1991/92:Ub213 samt med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avgifter i gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub205 och

1991/92:Ub264 yrkande 1, med anledning av 1991/92:Ub213 samt

med avslag på motion 1991/92:Ub203 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Gymnasiereformens finansiering (mom. 7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "gymnasiereformens

finansiering" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att genomförandet av den nya gymnasieskolan

bör ske fr.o.m. budgetåret 1992/93 enligt riksdagens tidigare

beslut (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356).

Riksdagsbeslutet om en ny gymnasieskola var väl förankrat i

kommunerna. Med en treårig gymnasieskola som ger alla en allmän

behörighet för studier i högskolan skapas en bredare social

rekrytering till högskolan. Att förstärka de yrkesförberedande

programmen är enligt utskottets mening viktigt för de enskilda

eleverna men även för hela arbetsmarknaden med tanke på den

svenska industrins behov av välutbildade arbetare och tekniker.

Detta är också en förutsättning för att utveckla

konkurrenskraften hos de svenska företagen.

Med hänvisning till regeringens ambitioner att bygga ut

högskoleutbildningen under de kommande åren anser utskottet det

kortsiktigt och inkonsekvent att inte nu bredda

rekryteringsbasen för studier i högskolan genom en reformering

av gymnasieskolan.

Enligt utskottets bedömning bör sektorsanslaget tillföras 320

milj.kr. för att klara kostnaderna för det första

genomförandeåret. Beräkningen av dessa medel grundas på 253

milj.kr. för utbildningskostnader och genomföranderesurs.

Resterande 67 milj.kr. är en del av den medelsökning (330

milj.kr.) som enligt riksdagens beslut vid förra riksmötet

skulle tillföras sektorsbidraget fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Osäkerheten kring gymnasiereformen, bl.a. mot bakgrund av

regeringsskiftet, har inneburit att färre kommuner än förväntat

avser att anordna den nya gymnasieutbildningen fr.o.m. läsåret

1992/93.

Utskottet anser därför att inom statsbidragsökningen om 320

milj.kr. finns utrymme för såväl gymnasiereformens inledande

finansiering som möjligheten att erbjuda ca 10000 elever med

avslutad tvåårig gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår.

Gymnasiereformen syftar bl.a. till att ge treåriga

gymnasieutbildningar till alla. Att kunna inrätta ett tredje år

är särskilt viktigt nu mot bakgrund av den stora

ungdomsarbetslösheten.

Vad utskottet anfört om gymnasieskolans finansiering bör

riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212,

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1

delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis

och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande gymnasiereformens finansiering

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub212,

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis och 1991/92:Ub806 yrkande 1

delvis, med anledning av motion 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis

och med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Regeringens förslag till besparingar inom kommunal

vuxenutbildning, m.m. (mom.9 och 10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I nyssnämnda" och på s. 13 slutar med "på

arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till besparingar inom

komvux medför allvarliga konsekvenser för vuxenutbildningen.

Genom att kommunerna är skyldiga att anordna grundläggande

vuxenutbildning kommer kurserna på gymnasienivå och

teknikutbildningen att drabbas hårt. Möjligheten till

komplettering av betyg för att vinna behörighet till studier i

högskolan begränsas. Vidare minskar möjligheten till samordning

mellan undervisningen i gymnasieskolan och komvux. Särskilt i

glesbygden är dessa skolor starkt beroende av varandra. Det är

slutligen känt att ett minskat utbud av utbildningar inom

komvux drabbar särskilt kvinnorna. Utskottet anser vidare i

likhet med vad som anförs i motionerna att komvux har stor

betydelse för den individuella kompetensutvecklingen och för

näringslivets utveckling. Några besparingar inom kommunal

vuxenutbildning enligt regeringens förslag bör således inte

komma i fråga.

Vad utskottet anfört om regeringens förslag till besparingar

inom komvux bör riksdagen med bifall till motionerna

1991/92:Ub219, 1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801

yrkande 1 delvis, 1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209

yrkande 18 delvis, 1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion 1991/92:Ub803 yrkande

2 framhålla att enligt riksdagens beslut om ett nytt

statsbidragssystem (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) är

kommunerna suveräna att organisera sitt skolväsende och avväga

hur resurserna skall användas. Detta ligger i principen om ett

generellt bidrag till skolsektorn, ett sektorsbidrag. I likhet

med motionärerna anser utskottet att denna princip skall gälla

också fortsättningsvis, varför kommunernas förfoganderätt över

statsbidragen inte bör begränsas.

Då utskottet avvisar regeringens förslag till besparingar

saknar ett nytt uttalande i frågan aktualitet. Utskottet

föreslår därför att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803

yrkande 2.

dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

9. beträffande regeringens förslag till besparingar inom

kommunal vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub219,

1991/92:Ub232, 1991/92:Ub311, 1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis,

1991/92:806 yrkande 1 delvis, 1991/92:Fi209 yrkande 18 delvis,

1991/92:Kr417 yrkande 2 och 1991/92:A414 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande principen om ett generellt sektorsbidrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub803 yrkande 2,

5. Slopande av medel till hemspråksundervisning (mom. 12)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "motionen

avslås" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet kan starka skäl anföras mot

hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den

förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan

som gjorts av Riksrevisionsverket. Sammantaget påvisar denna

revision bl.a. stora kvalitetsbrister, ineffektivitet,

bristande lärarkompetens och mycket höga kostnader. Vidare

framgår det att hemspråksundervisningen ofta direkt försvårar

för invandrareleverna att följa den ordinarie

undervisningen i skolorna. Utskottet konstaterar således att

hemspråksundervisningen med sin nuvarande uppläggning ofta

direkt motverkar sina angivna syften. Vidare konstaterar

utskottet att det inte finns några belägg för att

hemspråksundervisningen hittills skulle ha haft de positiva

effekter som avsetts -- snarare verkar den ha motverkat

invandrarelevernas möjligheter att komma in i den svenska

kulturgemenskapen.

Utskottet anser det vara både lättförståeligt och värdefullt,

inte minst ur samhällets synpunkt, att invandrare som kommer

till Sverige ofta vill vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler

medborgare som behärskar två eller flera språk i vårt samhälle,

desto bättre är det naturligtvis mot bakgrund av den pågående

internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det

finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom

nuvarande form av hemspråksundervisning.

Vidare anser utskottet att ansvaret för hur

hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall

överföras till invandrarna själva och deras

intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att

hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på

invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.

I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga

krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda

bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga

kostnaderna för hemspråksundervisningen.

Mot denna bakgrund bör inga medel anvisas till

hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande slopande av medel till

hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub290 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Specialresurser till toppresterande elever (mom.14)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Regeringen har" och slutar med "motion

1991/92:Ub293" bort ha följande lydelse:

I gällande bestämmelser för statsbidrag till det offentliga

skolväsendet finns det inte några specialresurser destinerade

för att stödja eliteleverna i skolan. I likhet med motionärerna

anser utskottet att det är lika självklart att ge extra stöd

till elitelever som till svaga elever. Vårt välstånd är

beroende av vår förmåga att producera intellektuella

topprestationer i hård internationell konkurrens. Det är lika

självklart att applicera principerna om elitidrott och

breddidrott inom utbildningens område.

Minst lika stort belopp av specialresurser bör avsättas för

stöd till toppelever som till svaga elever. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag till närmare

utformning av ett sådant stödsystem. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande specialresurser till toppresterande

elever

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub293 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslagsbeloppet (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och på s. 17 slutar med "i

budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande

till dels gymnasieskolans finansiering, dels regeringens

förslag till besparingar inom kommunal vuxenutbildning föreslår

utskottet att riksdagen under detta anslag anvisar ytterligare

totalt 670 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Sektorsbidraget

under detta anslag bör således tillföras 320 milj.kr. för att

dels finansiera första årets genomförande av den nya

gymnasieskolan, dels finansiera påbyggnadsutbildning för

10000 elever och 350 milj.kr. för kommunal vuxenutbildning.

Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot

medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna 1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 samt med avslag

på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub810 yrkande 14

till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 32220906000 kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub227 och

1991/92:Ub275 samt med avslag på proposition 1991/92:100 och

motion 1991/92:Ub810 yrkande 14 till Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 32220906000 kr.,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet hävdar -- i syfte att garantera likvärdigheten

i skolan -- att eleverna skall ha tillgång till dels

kostnadsfria skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det

dagliga näringsbehovet, dels fria läromedel. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett lagförslag som avser reglera

dessa frågor i skollagen.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till besparingar i

vad avser reformeringen av gymnasieskolan. Arbetslivet genomgår

snabba förändringar. Yrken förändras och skillnaden mellan

olika yrkesgrupper suddas ut. I takt med denna omstrukturering

av arbetslivet bör gymnasieskolan reformeras. Genom regeringens

förslag att upphäva riksdagens tidigare beslut om

gymnasiereformens finansiering blir det svårt för de kommuner,

som planerat inleda arbetet med en ny gymnasieskola fr.o.m.

läsåret 1992/93, att fullfölja detta utan statliga insatser.

Mot denna bakgrund beräknas för budgetåret 1992/93 totalt 583

milj.kr. för genomförandet av den nya gymnasieskolan. Inom

ramen för dessa medel skall även statsbidrag lämnas till

kommuner som kan erbjuda elever med avslutad tvåårig

gymnasieutbildning ett tredje utbildningsår.

Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 4 om

regeringens förslag till besparingar inom kommunal

vuxenutbildning, m.m.

När det gäller anslagsbeloppet avvisar Vänsterpartiet

regeringens förslag till besparingar på utbildningsområdet. I

konsekvens med våra tidigare yrkanden när det gäller

gymnasieskolans finansiering och besparingar inom kommunal

vuxenutbildning föreslår vi att riksdagen anvisar totalt 933

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit under detta anslag

för budgetåret 1992/93. Medelsökningen avser dels

finansieringen av den nya gymnasieskolan fr.o.m. läsåret

1992/93 (583 milj.kr.), dels kommunal vuxenutbildning (350

milj.kr.). Riksdagen bör således för budgetåret 1992/93 anvisa

32483906000 kr. till anslaget Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 4, 7 och 17 borde ha hemställt:

4. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider

och läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionen,

7. beträffande gymnasiereformens finansiering

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi209 yrkande 18

delvis, med anledning av motionerna 1991/92:Ub212,

1991/92:Ub801 yrkande 1 delvis, 1991/92:Ub806 yrkande 1

delvis samt med avslag på proposition 1991/92:100 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

17. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 14

och med avslag på proposition 1991/92:100 samt motionerna

1991/92:Ub227 och 1991/92:Ub275 till Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 32483906000 kr.,

Bilaga