Bet. 1991/92:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU11

Anslag till särskolor, specialskolor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

UbU11

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

särskolor, särvux, svenskundervisning för invandrare,

sameskolor, specialskolor, statens skolor för vuxna

(utbildningskostnader), svensk undervisning i utlandet och

fristående skolor. Beträffande statens skola för vuxna i

Härnösand förutsätter utskottet att regeringen följer upp

riksdagens beslut i december 1991 om resurser för vissa

utbildningar.

Samtliga motioner avstyrks. En reservation har avgetts

angående statsbidrag till vissa fristående skolor. Därtill

finns en meningsyttring (v) om medel till resurscenter för

elever med autism.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

1. Bidrag till driften av särskolor m.m.

Regeringen har under anslaget B9 (s. 50--52) föreslagit

13. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

999978000 kr.

2. Bidrag till driften av särvux

Regeringen har under anslaget B 10 (s. 52) föreslagit

14. att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53703000

kr.

3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket

Regeringen har under anslaget B 11 (s. 53) föreslagit

15. att riksdagen till Bidrag till undervisning av

invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 278652000 kr.

4. Sameskolor

Regeringen har under anslaget B 12 (s. 54--55) föreslagit

16. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.

5. Specialskolor m.m.

Regeringen har under anslaget B 13 (s. 56--58)

17. dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om omvandling av resurser för

lärarlönekostnader,

18. dels föreslagit att riksdagen till Specialskolor m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

320804000 kr.

6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Regeringen har under anslaget B 14 (s. 59--60) föreslagit

19. att riksdagen till Statens skolor för vuxna:

Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 29065000 kr.

7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Regeringen har under anslaget B 15 (s. 61--63) föreslagit

20. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 53931000 kr.

8. Bidrag till driften av fristående skolor

Regeringen har under anslaget B 16 (s. 64--66) föreslagit

21. att riksdagen godkänner i propositionen framlagt förslag

till ram för budgetåret 1992/93 för statsbidragsgrundande

årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå,

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i

propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen

fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93,

23. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående

skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

189716000 kr.

Motionerna

1991/92:Ub224 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslag till Statens skolor för vuxna i Härnösand.

1991/92:Ub237 av Jan Andersson och Hans Karlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till Ekeskolan.

1991/92:Ub239 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel till statens skola för vuxna i

Härnösand.

1991/92:Ub268 av Lars Werner och Rolf L Nilson (v) vari yrkas

att riksdagen till Specialskolor (B 13) för budgetåret 1992/93

anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller

totalt 322804000 kr.

1991/92:Ub285 av Margareta Israelsson (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att grundskoledelen av Franska skolan och

Göteborgs högre samskola vid beräkning av statsbidrag till

skolan skall ingå i sektorsbidraget för Stockholms resp.

Göteborgs kommun och därmed inte tilldelas separata bidrag.

Utskottet

1. Bidrag till driften av särskolor m.m.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i

landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som

avses i 6 kap. 5 § andra stycket skollagen (1985:1100) får

statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för skolledare och

lärare vid särskolan. Bidrag lämnas också till lokal

skolutveckling. Även till särskoleverksamhet som anordnas med

enskild huvudman utgår statsbidrag i vissa fall.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om

statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. samt i

förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående

särskolor. Verksamheten regleras i skollagen och i

särskoleförordningen (1986:573).

Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att hon

i en särskild proposition till riksdagen under våren 1992

kommer att ta upp frågor om ändrat huvudmannaskap för särskolan

och statsbidraget till driften av särskolan på grundval av

särskolekommitténs förslag (SOU 1991:30).

Medelsberäkningen under förevarande anslag har inte gett

utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av

särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 999978000 kr.

2. Bidrag till driften av särvux

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux.

Bestämmelser om verksamheten finns i skollagen (1985:1100) och

i förordningen (1988:816) om vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda, särvux.

Det samlade medelsbehovet på anslaget för budgetåret 1992/93

beräknas i propositionen till 53 703 000 kr. Därvid har i

enlighet med riksdagens beslut om en fortsatt utbyggnad av

särvux med undervisning på träningsskolenivå (prop. 1990/91:85,

bet. UbU16, rskr. 356) anslaget tillförts 13 milj.kr. I

sammanhanget anmärks att den till våren 1992 aviserade

propositionen om särskolan även kommer att behandla frågor

rörande särvux.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att

riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen, 53703000

kr. under anslaget Bidrag till driften av särvux.

3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket

Statsbidrag utgår från förevarande anslag till

svenskundervisning för invandrare (sfi), utom till sådan

undervisning som bekostas enligt förordningen (1990:927) om

statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. De grundläggande

bestämmelserna finns fr.o.m. den 1juli 1991 i skollagen

(1985:1100). Bestämmelser om statsbidrag m.m. finns i

förordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för

invandrare.

Innevarande budgetår bekostas övergångsvis från anslaget ett

extra statsbidrag för sådana invandrare som före den 1 juli

1991 deltagit i svenskundervisning i minst 500 timmar enligt

äldre bestämmelser men då ännu inte hunnit fullfölja

utbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Det

extra statsbidraget skall inte längre utgå, varför det i

propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar en minskning

av anslaget med 26 milj.kr.

Utskottet, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen

till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

278652000 kr. i enlighet med regeringens förslag.

4. Sameskolor

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare,

Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök.

Integrerad samisk undervisning bedrivs vid grundskolan i

Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Storumans,

Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet vid sameskolorna

uppgår läsåret 1991/92 till 137 och beräknas läsåret 1992/93

till 140. Därutöver deltar innevarande läsår 130 elever i den

integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i

skollagen (1985:1100), i sameskolförordningen (1967:216) och i

förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverksamhet med

sameskola i Kiruna. Sameskolorna leds av en styrelse, vars

kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även

bidrag till samernas folkhögskola.

Då utskottet inte har något att erinra mot den i

propositionen redovisade medelsberäkningen, föreslår utskottet

att riksdagen under anslaget Sameskolor för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.

5. Specialskolor m.m.

Synskadade elever med eller utan ytterligare handikapp

undervisas vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och

hörselskadade elever undervisas vid dels fem regionala

skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund

(Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro

(Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i

särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa

klasser). Döva och hörselskadade elever med ytterligare

handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesta (Åsbackaskolan).

Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas

normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt

hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra

komplikationer. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan

och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscentra.

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i

specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen

(1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i

förordningen (1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att

specialskolorna under flera år har haft svårt att hålla sina

kostnader inom ramen för anvisade medel. Boksluten för

specialskolorna visar underskott trots årliga betydande

medelstillskott. Statsrådet anmäler att hon avser att återkomma

till regeringen med förslag om att öppna möjligheter för

specialskolorna att delvis använda resurser för

lärarlönekostnader för förvaltningskostnader. En sådan

ordning kan enligt statsrådets mening bidra till en mer

rationell organisation av undervisningen och minskar risken för

framtida överskridanden.

Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till

handlingarna vad statsrådet anfört om omvandling av resurser

för lärarlönekostnader.

I motion 1991/92:Ub237 (s) pekas på behovet av ökat stöd

till Ekeskolan i Örebro. Motionärerna anför att skolan för

synskadade med tilläggshandikapp är den enda i sitt slag i

Sverige. Den har utrymme för 50 elever i åldern 7--21 år. Ett

resurscenter på skolan har utåtriktad verksamhet för

handikappade elever som integreras i skolor inom kommuner och

landsting. En handikappgrupp som skolan har ansvar för är

elever med sjukdomen Spielmeyer-Vogt, en liten grupp om 44 barn

och ungdomar utspridda över landet. Det stöd som skolan ger

familjerna till dessa barn och unga är ovärderligt. För att

utföra detta viktiga arbete behöver skolan ökade resurser,

anför motionärerna.

Enligt vad utskottet inhämtat har 1989 års handikapputredning

haft att ägna speciell uppmärksamhet åt s.k. små och mindre

kända handikappgrupper. Till dessa räknas handikappade på grund

av Spielmeyer-Vogts sjukdom. Sjukdomen, som är ärftlig och

hittills obotlig, ger symtom hos barnet vid 5--8 års ålder. Den

leder till en gradvis tilltagande funktionsnedsättning både

fysiskt och psykiskt med blindhet, epilepsi, beteendemässiga

särdrag och bristande muskelkontroll. För gruppen finns en

särskild reselärare/konsulent vid det pedagogiska

resurscentrumet vid Ekeskolan.

Handikapputredningen har i sitt betänkande Handikapp,

Välfärd, Rättvisa (SOU 1991:46) bl.a. föreslagit att de små

handikappgruppernas situation skall bli föremål för en

nationell, fortlöpande uppföljning för vilken socialstyrelsen

avses svara. Kunskapscentra på region- och riksnivå skall

erbjuda allsidigt specialistkunnande och träning samt även i

övrigt svara för olika uppgifter som leder till förbättrade

villkor för små handikappgrupper. Regeringen kommer enligt

uppgift från socialdepartementet att ta ställning till

utredningens förslag i en proposition till riksdagen under

hösten 1992.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att något

initiativ från riksdagen i enlighet med motion 1991/92:Ub237

inte är påkallat. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1991/92:Ub268 (v) framhålls behovet av regionala

resurscentra för elever med autism, där forsknings- och

utvecklingsarbete kan bedrivas och där såväl personal som

föräldrar kan få utbildning och handledning. Det är enligt

motionärerna nödvändigt att barn med autism varhelst i landet

de föds skall garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till

handikappet. I motionen yrkas för detta ändamål att riksdagen

under anslaget Specialskolor m.m. för nästa budgetår anslår

2 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Utskottet vill erinra om att statens institut för

handikappfrågor i skolan, SIH, i sin anslagsframställning för

budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr. för ett resurscentrum för

elever med autism, vilket dock inte följdes upp i regeringens

medelsberäkning under anslaget B 4. Stöd för utveckling av

skolväsendet. Vid utskottets behandling av nämnda anslag i

betänkandet 1991/92:UbU9 avstyrktes likartade motionsyrkanden

som det nu aktuella, nämligen om behovet av sådana

resurscentra. Utskottet fann det inte påkallat att riksdagen

gjorde något särskilt uttalande i frågan, varvid bl.a.

hänvisades till pågående projekt med stödteam i Örebro läns

landsting och Västerbottens läns landsting med hjälp av

arvsfondsmedel. Utskottet avstyrker nu med samma motivering

även motion 1991/92:Ub268.

Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett

sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1992/93 på 320804000

kr. Utskottet som inte har något att invända mot den i

budgetpropositionen redovisade medelsberäkningen föreslår att

riksdagen anvisar begärda medel.

6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping utgör ett

komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Grundläggande bestämmelser om skolformen finns i lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna och i

vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Ytterligare

föreskrifter finns i förordningen (1986:64) om

uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna.

I inledningsavsnittet till utbildningshuvudtiteln (s.14)

anger föredragande statsrådet att det kan finnas betydande

fördelar med en samordning mellan kommunal vuxenutbildning och

yrkesutbildning som anordnas av AMU-gruppen, statens skolor för

vuxna, Yrkestekniska Högskolan (YTH) och i vissa fall

högskolan. En särskild utredning kommer enligt statsrådet att

tillsättas för att göra en översyn av dessa frågor och av

möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.

Regeringen föreslår att till Statens skolor för vuxna:

Utbildningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 29065000

kr. för nästa budgetår.

I motionerna 1991/92:Ub224 (c) och 1991/92:Ub239 (s) hänvisas

till riksdagens beslut att på tilläggsbudget I för budgetåret

1991/92 tilldela statens skola för vuxna i Härnösand ett

belopp om 2 milj.kr. för bl.a. småföretagarutbildning i

glesbygd. Dessa utbildningsinsatser är värdefulla, anförs det,

och behovet av medel för verksamheten nästa budgetår beräknas

vara lika stort. I den förstnämnda motionen begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om

erforderliga resurser på tilläggsbudget I för budgetåret

1992/93.

Utskottet vill först erinra om att statens skola för vuxna i

Härnösand (SSVH) t.o.m. budgetåret 1990/91 tilldelats medel

inte endast ur anslaget till statens skolor för vuxna utan även

ur anslaget till kommunal vuxenutbildning. Den verksamhet som

haft den avvikande finansieringen gäller vissa utbildningar för

glesbygden, utbildning i teckenspråk som C-språk för

hörselhandikappade samt handledda självstudier för vuxna som ej

kan behörighetskomplettera i hemkommunens komvux. Sedan det

särskilda anslaget till komvux upphört och sektorsbidraget till

det kommunala offentliga skolväsendet införts, kan medel för

detta inte tillföras SSVH i samma ordning som hittills.

Riksdagen beslutade i december 1991, efter förslag i

motioner, om ett anslag till SSVH på 2 milj.kr. på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 samt

gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört

om resurserna till SSVH (bet. 1991/92:UbU7, rskr. 87). Några

motsvarande medel har inte beräknats under anslaget i 1992 års

budgetproposition.

Utskottet vill påminna om vad utskottet då enigt anförde,

nämligen att det inte varit riksdagens avsikt att de nämnda

utbildningarna vid SSVH skulle upphöra eller att övrig

verksamhet vid statens skolor för vuxna skulle minskas för att

bereda utrymme inom anslaget för dessa utbildningar. Utskottet

förutsätter att regeringen för budgetåret 1992/93 följer upp

riksdagens beslut i fråga om resurser till SSVH för aktuella

utbildningar. Motionerna 1991/92:Ub224 och 1991/92:Ub239 kan

med det anförda anses i huvudsak tillgodosedda, varför de bör

avslås av riksdagen.

I övrigt har utskottet inte något att erinra mot

medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör således

anvisa ett förslagsanslag på 29 065 000 kr. i enlighet med

regeringens förslag.

7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

För utlandssvenskars barn anordnas i utlandet statsunderstödd

undervisning i svensk grundskola (utlandsskola) och i

internationell skola samt korrespondensundervisning och

kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag till

utlandsskolorna lämnas som bidrag till kostnader för lärarlöner

med belopp, som i princip motsvarar lönen för motsvarande

lärartjänst vid svensk grundskola, samt till kompletterande

undervisningstimmar. Bidrag till lokalkostnader utgår med 60 %

av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler.

Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av

lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas

statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande

svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell

skola. Bestämmelserna finns i förordningen (1978:591) om

statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Från anslaget

betalas vidare statsbidrag till kostnader för resor och

flyttning för lärare vid utlandsskolor (SKOLFS 1991:34).

I propositionen anmäls att undervisningen av svenska barn och

ungdomar i andra länder ses över av utredningen (U 1991:08) för

vissa frågor om skolans internationalisering m.m. med beräknad

slutredovisning i september 1992.

Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen

föreslagit, till Bidrag till svensk undervisning i utlandet

m.m. anvisar ett förslagsanslag på 53931000 kr. för

budgetåret 1992/93.

8. Bidrag till driften av fristående skolor

Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i

propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115,

bet. UbU17, rskr. 357) skall elever i fristående skolor för

skolpliktiga elever fr.o.m. budgetåret 1992/93 räknas in i

underlaget för kommunernas sektorsbidrag. När det gäller

grundskoledelen av riksinternatskolorna, Franska skolan,

Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola skall

statsbidraget dock även fortsättningsvis betalas direkt till

skolan.

I budgetpropositionen har i enlighet med riksdagens beslut

76,7 milj.kr., som innevarande budgetår anvisats under detta

anslag för bidrag till fristående skolor för skolpliktiga

elever, förts över till anslaget B 8. Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet.

Vidare har föredragande statsrådet vid medelsberäkningen

beaktat att statsbidraget per elev i fristående skolor för

skolpliktiga elever enligt riksdagsbeslutet skall beräknas

enligt samma nivå som för elev i grundskolan. Detta motiverar

enligt statsrådets mening en höjning av statsbidragsnivån per

elev i fråga om grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs

högre samskola så att bidraget når samma nivå för dessa skolor

som för dem som ingår i sektorsbidraget. För detta ändamål har

beräknats 7955000 kr.

I motion 1991/92:Ub285 (s) yrkas att grundskoledelen av

Franska skolan och Göteborgs högre samskola vid beräkning av

statsbidrag till skolan skall ingå i underlaget för

sektorsbidraget till Stockholms resp. Göteborgs kommun och

därmed inte tilldelas separata bidrag. Det föreligger, enligt

motionären, i dag inte några sakliga skäl att från statens sida

behandla dessa båda skolor på annat sätt än andra fristående

skolor på grundskolenivå i kommunerna.

Utskottet vill hänvisa till att en särskild proposition om

tilldelning av medel till fristående skolor är aviserad att

läggas fram för riksdagen under våren 1992. Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa den aviserade propositionen,

varför motion 1991/92:Ub285 bör avslås av riksdagen.

Regeringen föreslår att totalramen för

statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor

över grundskolenivå fastställs till 4 754 för budgetåret

1992/93. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av riksdagen

att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig att en

viss utbildning inom gymnasieskolans s.k. lilla ram i

fortsättningen bör organiseras i form av fristående skola.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal

bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över

grundskolenivå samt lämnar begärt bemyndigande att utöka ramen.

När det gäller anslaget beräknas i propositionen det

sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår till 189716000

kr. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar begärt belopp.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

särskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999978000 kr.,

2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

särvux

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 53703000 kr.,

3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

undervisning av invandrare i svenska språket

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

278652000 kr.,

4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 28940000 kr.,

5. beträffande omvandling av resurser för

lärarlönekostnader inom specialskolan

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1991/92:100 i

denna del till handlingarna,

6. beträffande ökat stöd till Ekeskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub237,

7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub268 till Specialskolor m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320804000

kr.,

men. (v)

8. beträffande vissa medel till statens skola för vuxna i

Härnösand

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub224 och

1991/92:Ub239,

9. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för

vuxna: Utbildningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29065000

kr.,

10. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk

undervisning i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53931000

kr.,

11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av

Franska skolan och Göteborgs högre samskola

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub285,

res. (s)

12. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående skolor över grundskolenivå

att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för

budgetåret 1992/93 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i

proposition 1991/92:100 anförts, i vissa fall utöka den av

riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret

1992/93,

13. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av fristående skolor

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189716000 kr.

Stockholm den 19 mars 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Christer Lindblom (fp)

och

Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan och

Göteborgs högre samskola (mom.11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av riksdagen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det numera inte

finns anledning att särbehandla grundskoledelen av Franska

skolan och Göteborgs högre samskola i förhållande till andra

fristående skolor för skolpliktiga elever. Också eleverna vid

dessa båda skolors grundskoledel bör ingå i underlaget för

beräkning av sektorsbidraget till resp. kommun. Därmed kommer

skolornas behov av resurser att vid fördelningen av statsbidrag

bedömas mot behovet av resurser vid kommunens övriga skolor på

grundskolenivå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av

Franska skolan och Göteborgs högre samskola

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Autism är ett komplicerat handikapp som karaktäriseras av

grava störningar i kontakt, kommunikation och beteende.

Omhändertagandet av elever med autism ställer mycket stora krav

på personal och inte minst på föräldrar. Jag anser att det

krävs regionala insatser för att åstadkomma kunskapskompetens

och ge såväl föräldrar som personal stöd och stimulans i

arbetet med att främja dessa barns utveckling. Statens institut

för handikappfrågor i skolan, SIH, hade i sin

anslagsframställning för budgetåret 1992/93 beräknat kostnaden

för ett resurscenter för elever med autism till 2 milj.kr.

Jag anser att medel för detta ändamål bör tillföras anslaget

Specialskolor m.m.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 7 borde ha hemställt:

7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub268 och med

anledning av proposition 1991/92:100 till Specialskolor

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

322804000 kr.,