Bet. 1991/92:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU13

Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UbU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas vissa frågor om högskolan som

tas upp i inledningen till bilaga 9 av budgetpropositionen och

i inledningen till avsnitt D. Grundläggande högskoleutbildning

m.m. i samma proposition, samt i motioner. Det rör ändring av

antagningsreglerna till högskolan, avskiljande av studerande,

kårobligatoriet, optikerutbildning m.m. Vidare behandlas

anslagen till vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,

lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna samt vissa

tandvårdskostnader.

Regeringens förslag tillstyrks och samtliga motioner

avstyrks. Tre reservationer och en meningsyttring föreligger.

De avser kårobligatoriet (nyd), urval (s och v),

antagningsreglerna (s och v) och anslag till

internationalisering, jämställdhets- och rekryteringsåtgärder

samt samverkansprojekt mellan statlig och kommunal högskola

(v).

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

1. Inledningen

Regeringen har i inledningen till bilaga 9 (s.6--20) berett

riksdagen tillfälle

1. att ta del av vad i propositionen anförts i

inledningsavsnittet under punkterna 1--5 (delvis).

2. Grundläggande högskoleutbildning m.m.

Regeringen har under avsnitt D, inledningen (s. 76--81)

föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

urval (avsnitt 2),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i

propositionen förordats.

3. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Regeringen har under anslaget D5 (s. 87--90) föreslagit

8. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 40659000 kr.

4. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Regeringen har under anslaget D 6 (s. 90--94) föreslagit

9. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2355097000 kr.

5. Vissa tandvårdskostnader

Regeringen har under anslaget D 7 (s. 95--96) föreslagit

10. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

61949000 kr.

Motionerna

1991/92:Ub214 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att eftergymnasiala terminskurser

inom kost och konsumtion bör ges ett meritvärde till högre

utbildning.

1991/92:Ub422 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utveckling av Idrottshögskolan till en effektiv utbildnings-

och forskningshögskola.

1991/92:Ub430 av Christer Lindblom och Ulf Melin (fp, m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om villkor för avskiljande av studerande

vid högskola.

1991/92:Ub480 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett avskaffande av det s.k. kårobligatoriet.

1991/92:Ub482 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förläggning av högskoleutbildning till Helsingborg.

1991/92:Ub486 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om optikerutbildning vid universitetet i

Linköping.

1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till jämställdhetsarbete och

rekryteringsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar

20000000 kr.,

3. att riksdagen till internationalisering av högskolan för

budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr. utöver regeringens

förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fri antagning till högskolan,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade

antagningsgrunder till högskolan,

13. att riksdagen till stimulansbidrag för samverkansprojekt

för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. enligt vad i

motionen anförts.

1991/92:Ub496 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att optikerutbildningen snarast bör

inordnas inom högskolan.

1991/92:Ub528 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avskaffande av det s.k.

kårobligatoriet.

1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att särskilda medel ställs till

förfogande för utbildning i basämnen som svenska, engelska och

matematik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att medel ställs till förfogande för

genomförande av Bergslagens Samverkande Högskolors

utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi- och

distansutbildningsområdena,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att mål och resurser för

utbildningarna inom Bergslagens Samverkande Högskolor

fastställs för en tioårsperiod.

1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rättvisa och rättstrygghet i

antagningssystemet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetslivserfarenheternas betydelse

vid antagningen till högskolestudier,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av intensifierade

informations- och rekryteringsinsatser.

Utskottet

Vissa för högskolan gemensamma frågor

I inledningsavsnittet i bilaga 9 till budgetpropositionen

(s. 3--20) bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av

vad utbildningsministern anför om grundläggande

högskoleutbildning samt om utgångspunkter för budgeten.

Vissa av de frågor som berörs i inledningsavsnittet kommer

utskottet att ta upp i det följande. Utskottet föreslår att

riksdagen lägger till handlingarna vad utbildningsministern

anfört i nu berörd del av inledningsavsnittet.

I inledningen till propositionen anförs att formerna för hur

en avveckling av kårobligatoriet skall gå till skall bli

föremål för ytterligare beredning inom regeringskansliet innan

proposition framläggs.

Enligt motionerna 1991/92:Ub480 (s) och 1991/92:Ub528 (nyd)

kränks föreningsfriheten genom kårobligatoriet, som därför

enligt motionärerna bör avskaffas. I den förstnämnda motionen

anförs att de organisatoriska och finansiella problem som

hittills avhållit riksdagen från att avskaffa obligatoriet är

av sådan karaktär att de kan lösas. För att en studentkår skall

få representanter i högskolans organ bör det enligt motionären

ställas krav på att en viss andel av studenterna är medlemmar i

kåren, vilket motverkar splittring.

Utskottet erinrar om att den utredning som resulterat i

betänkandet (SOU 1991:105) Studenterna och tvångsanslutningen.

Vad händer om obligatoriet avskaffas? tillkom med anledning av

ett tillkännagivande av riksdagen vid 1988/89 års riksmöte

(bet. 1988/89:UbU5, rskr.41). Vid förra riksmötet avstyrkte

utskottet motioner i obligatoriefrågan med hänvisning till att

betänkandet var under remissbehandling. Denna har nu slutförts,

men regeringen anser att frågan behöver ytterligare beredning i

regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens förslag i

frågan bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå motionerna

1991/92:Ub480 och 1991/92:Ub528.

Frågan om inrättande av optikerutbildning i högskolan

kommer, enligt vad som anförs i inledningen till litt. D i

propositionen (s. 76), att tas upp inom ramen för

beredningsarbetet inför nästa treårsbudget.

Enligt motionerna 1991/92:Ub486 (v) och 1991/92:Ub496 (m) bör

riksdagen ge regeringen till känna att optikerutbildning bör

inrättas inom högskolan.

Denna fråga har behandlats i riksdagen vid flera riksmöten

under senare tid. Riksdagen gav vid förra riksmötet regeringen

till känna att denna mycket angelägna fråga nu måste få sin

slutliga lösning (bet. 1990/91:UbU16 s. 48, rskr. 356).

Utskottet vidhåller denna uppfattning. Mot bakgrund av vad som

anförts i propositionen anser utskottet dock att något

tillkännagivande om detta nu inte behövs, varför motionerna

1991/92:Ub486 och 1991/92:Ub496 avstyrks.

I avsnitt 2 av inledningen till litt. D i propositionen

refereras universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) redovisning

av vissa effekter av de nya urvalsregler för antagning till

högskolan som gäller fr.o.m. antagningen till hösten 1991. De

nya reglerna -- med bl.a. rätt även för sökande med behörighet

genom gymnasial utbildning att konkurrera med hjälp av

högskoleprovet -- har medfört att det blivit enklare att gå

direkt från gymnasieskolan till högskolan. Inom provurvalet kan

sökande få tillgodoräkna sig poäng för arbetslivserfarenhet som

omfattar minst fem år. I sådana fall läggs 0,5 poäng till

poängtalet för högskoleprovet, som kan vara högst 2,0. För

vissa utbildningar med hård konkurrens har det enligt UHÄ

blivit i det närmaste omöjligt att bli antagen i provurvalet,

om man inte har fem års arbetslivserfarenhet, trots ett mycket

högt resultat på högskoleprovet. Utbildningsministern anser

liksom UHÄ att detta är otillfredsställande. Han avser därför

att föreslå regeringen att ändra urvalsreglerna för antagning

till utbildningslinjer fr.o.m. antagningen till hösten 1992 så

att hälften av platserna inom provurvalet tillsätts enbart

efter poäng på högskoleprovet.

Denna minskning av arbetslivserfarenhetens betydelse i

antagningssystemet är enligt motion 1991/92:Ub805 (s) mycket

olycklig och leder sannolikt till en ökad social

snedrekrytering (yrkande 5). Motionärerna anser det

oacceptabelt att genomföra den utan att närmare analysera

konsekvenserna därav. I motion 1991/92:Ub494 (v) sägs att

Sverige inte har råd att utestänga så många från högre studier

som görs i dag. Med den dimensioneringsökning som föreslås i

samma motion kan riksdagen avslå regeringens förslag om ändrade

urvalsregler till högskolan (yrkande 7). Högskolan bör enligt

motionärerna (yrkande 6) få tillämpa fri antagning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Genom att fastställa planeringsramar bestämmer riksdagen hur

många studerande som högst får antas till allmänna

utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan (11 §

högskolelagen, SFS 1977:218). Till annan utbildning bestämmer

lokala högskolemyndigheter om någon begränsning av antalet

studerande skall gälla. Förutsättningen är därvid att

tillgängliga resurser inte räcker för att anta alla behöriga

sökande. Högskoleenheterna har således rätt att tillämpa "fri

antagning" till den utbildning där de bedömer att resurserna

räcker och där riksdagen inte har fastställt en bestämd

planeringsram. Enligt vad utskottet erfarit förekommer också

vid många högskoleenheter att någon antagningsbegränsning inte

tillämpas till vissa fristående kurser. Enligt rapporten Betyg

och prov. Antagningen till högskolan hösten 1991 (UHÄ-rapport

1991:25) har högskolan kapacitet att ta emot drygt 45 procent

av de stora årskullar ungdomar som för närvarande är aktuella.

Även med den ökning av antagningskapaciteten som sker nästa

budgetår enligt regeringens förslag i propositionerna

1991/92:100 och 1991/92:75 är det sannolikt att högskolan inte

kommer att ha resurser att då ta emot alla behöriga sökande

till den utbildning de önskar.

Utskottet erinrar om att de nya urvalsreglerna trädde i kraft

inför hösten 1991 och hittills endast har tillämpats vid två

antagningsomgångar. Liksom utbildningsministern anser utskottet

det angeläget att högskolan kan vara öppen för studiebegåvade

ungdomar, varför utskottet föreslår att riksdagen med avslag på

motionerna 1991/92:Ub494 yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805

yrkande 5 godkänner vad som i proposition 1991/92:100 förordats

om urval.

Yrkande 4 i motion 1991/92:Ub805 (s) tar upp rättstryggheten

för de studerande, som enligt motionärerna hotas av de

förändringar i antagningssystemet som aviserats i

proposition 1991/92:76, där det heter (s.8) att antagningen

efter vårterminen 1993 bör bedrivas i de former som universitet

och högskolor själva finner lämpliga. Motionärerna vill därför

att riksdagen gör ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om rättvisa och rättstrygghet i antagningssystemet. De

anser också att när antalet mer klart yrkesdefinierade eller på

annat sätt på förhand strukturerade utbildningar minskar behövs

betydligt större informationsinsatser och aktivare

rekryteringsåtgärder för att hindra ökad social snedrekrytering

(yrkande 11).

Utskottet noterar att det i promemorian (Ds 1992:1) Fria

universitet och högskolor, som remissbehandlas under våren

1992, bl.a. finns förslag om stora förändringar av regleringen

av tillträdet till högskolan. Regeringen avser enligt

propositionen att senare under detta riksmöte lägga fram en

proposition om fria universitet och högskolor. Utskottet anser

att regeringens förslag bör avvaktas, varför riksdagen bör

avslå motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11.

För att allmänt öka kunskaperna inom hushållsekonomi och kost

bör lanthushållsskolornas eftergymnasiala terminskurser

inom kost och konsumtion enligt motion 1991/92:Ub214 (m)

yrkande 1 ges meritvärde vid tillträde till de högre

utbildningar där dessa kunskaper är särskilt värdefulla.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till vad som nyss

sagts dels om att de nuvarande urvalsreglerna har gällt endast

en kort tid, dels om att regeringens förslag om fria

universitet och högskolor bör avvaktas.

Villkoren för avskiljande av studerande från

högskoleutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub430 (fp, m)

förändras. Inte bara risker för att en studerande skall vålla

skada under utbildningen bör kunna utgöra grund för

avskiljande, utan även uppenbar bristande lämplighet för det

avsedda yrket. Detta gäller framför allt undervisnings- och

vårdyrken, där uppenbar bristande lämplighet kan ställa till

mycket skada. Också uppenbar oförmåga att tillgodogöra sig

utbildningen bör enligt motionärerna kunna utgöra grund för

avskiljande.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Bestämmelserna om avskiljande av studerande finns i 10a§

högskolelagen (1977:218). De infördes efter ett ingående

utredningsarbete inom UHÄ. Frågan om olämplighet för yrket

skulle kunna utgöra grund för avskiljande diskuterades i UHÄ:s

rapport Vissa hinder för fortsatt utbildning inom högskolan

(UHÄ-rapport 1984:16 s. 25), där den tanken avvisades. I

proposition 1986/87:100 (bil. 10, s. 202 f.), där lagförslaget

lades fram för riksdagen, togs frågan inte upp. Bestämmelserna

i högskolelagen gäller således endast vad som händer i

utbildningssituationen.

Den nämnda UHÄ-rapporten innehöll också förslag om en

begränsning av antalet provtillfällen, i syfte att förhindra

att studerande fortsätter i en utbildning som de har avsevärda

svårigheter att tillgodogöra sig. I denna fråga intog

regeringen en annan ståndpunkt, varför något förslag om detta

inte framlades i propositionen.

Avskiljandenämnden har nu varit verksam i några år. Det är

enligt utskottets mening angeläget att erfarenheterna från

nämndens verksamhet utvärderas. Utskottet förutsätter att

regeringen utifrån denna utvärdering noga överväger behovet av

en utvidgning av skälen för avskiljning i högskolelagens

10a§.

Utskottet noterar att den begränsning av rätten att undergå

förnyat prov, som nämns i motionen, även har tagits upp i

promemorian (Ds1992:1) Fria universitet och högskolor.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1991/92:Ub430.

Idrottshögskolan i Stockholm har enligt motion

1991/92:Ub422 (m) inte fått rimliga förutsättningar att bedriva

en kvalitativ verksamhet, eftersom kravet på förstärkningar av

kunskaps- och forskningsutvecklingen inom karaktärsämnet idrott

inte tillgodosetts i propositionen.

Utskottet finner att regeringen i årets budgetproposition har

fullföljt vad som förutskickades i proposition 1990/91:100 om

resurser till idrottshögskolan vid dess inrättande den 1 juli

1992 (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 115 f.). Den framtida

utvecklingen av idrottshögskolan bör bedömas tillsammans med

övriga högskolor. Regeringens förslag inför nästa treåriga

budgetperiod bör därför avvaktas. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422.

Motion 1991/92:Ub804 (s) tar upp Bergslagens Samverkande

Högskolor. Motionärerna påpekar att hälften av

tjänstemännen inom järn- och stålindustrin saknar

gymnasiekompetens i svenska, engelska och matematik, varför

särskilda medel bör ställas till förfogande för utbildning i

dessa basämnen (yrkande 1). Vidare bör medel ställas till

förfogande för genomförande av Bergslagens Samverkande

Högskolors utbildningsprogram inom affärs-, kultur-, energi-

och distansutbildningsområdena (yrkande 3) och mål och resurser

för utbildningarna fastställas för en tioårsperiod (yrkande 4).

I motion 1991/92:Ub482 (m) anförs att ytterligare

högskoleutbildning -- utöver tvåårig ingenjörsutbildning -- bör

förläggas till Helsingborg. Nordvästra Skåne är enligt

motionären den enda större regionen i landet som saknar

högskola.

Utskottet har inhämtat att Bergslagens Samverkande Högskolor

är ett samverkansprojekt mellan universitetet i Uppsala och

högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Falun--Borlänge,

Gävle--Sandviken, Örebro och Karlstad samt Sveriges

lantbruksuniversitet. UHÄ har sedan år 1990 ett uppdrag från

regeringen (industridepartementet) att utforma förslag till

samordnade utbildningsinsatser inom affärs- och kulturområdena

i Bergslagen. Medel för uppdragets utförande har anvisats från

ett regionalpolitiskt anslag. Efter viss försening räknar UHÄ

nu med att under våren redovisa uppdraget till

arbetsmarknadsdepartementet.

I betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13 ff.) behandlade utskottet

frågan om hur beslut om lokalisering av högskoleutbildning

skall fattas. Då anfördes att riksdagens beslut normalt borde

avse en viss bestämd högskoleenhet och endast undantagsvis den

ort, till vilken allmän utbildningslinje eller del av linje

skall förläggas. Utskottet står kvar vid denna uppfattning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och 1991/92:Ub804

yrkandena 1, 3 och 4.

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att liksom

tidigare år besluta om överföringar mellan anslag för

högskolan. Ett sådant bemyndigande behövs bl.a. för att

erforderliga resurser för handikappåtgärder skall kunna

disponeras på det sätt riksdagen beslutat om (jfr prop.

1980/81:100, bet. UbU20).

Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda

bemyndigandet.

D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. avser

verksamhet inom högskolan för vilken medel inte ställts till

förfogande under annat anslag.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Vissa

särskilda utgifter inom högskolan m.m. till 40659000kr.

Medel för avgift till COMETT, som tidigare beräknats under

detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D 15.

Europeisk utbildningssamverkan, som utskottet behandlar i

betänkande 1991/92:UbU14. Medel för personalutveckling inom

högskolan och för vissa uppgifter rörande administrativ

utveckling och internationell samverkan, som tidigare beräknats

under detta anslag, beräknas i propositionen under anslaget D

2. Servicemyndigheten, som utskottet behandlat i betänkande

1991/92:UbU18. Under förevarande anslag beräknas i

propositionen vidare ytterligare medel (ca 7,7 milj.kr.) under

anslagsposten Till regeringens disposition. Syftet är att genom

särskilda högskolegemensamma utvecklingsprojekt stödja de

förändringar i högskolans styr- och anslagssystem som riksdagen

tidigare beslutat om (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148)

samt de förändringar som blir en följd av den administrativa

rationalisering som beslutats för högskolan i enlighet med

förslag i kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150,

bet. UbU21, rskr. 389).

I motion 1991/92:Ub494 (v) föreslås att riksdagen anvisar 20

milj.kr. till jämställdhetsarbete och rekryteringsfrämjande

åtgärder (yrkande 2) och 20 milj.kr. utöver regeringens förslag

till internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och som

korrektiv för en alltför ensidigt europeiskt inriktad

internationalisering (yrkande 3) samt 10 milj.kr. till

stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och

kommunal högskola (yrkande 13).

Vid sin behandling av motsvarande yrkande om

internationaliseringsåtgärder vid föregående riksmöte (bet.

1990/91:UbU11 s. 23 f.) påpekade utskottet att resurser för

sådana insatser har beräknats även under resp. sektorsanslag

och att utskottet utgick från att en övergripande bedömning av

behovet av ytterligare resurser görs inför nästa treåriga

planeringsperiod för högskolan. Utskottet finner inte anledning

att nu göra något annat ställningstagande. När det gäller

stimulansbidrag för samverkansprojekt mellan statlig och

kommunal högskoleutbildning hänvisar utskottet liksom

föregående år till rådet för grundutbildning. Enligt vad

utskottet inhämtat har rådet initierat nätverksprojekt på olika

områden och avsatt medel för dessa. Bland nätverken finns

sådana som omfattar både statlig och kommunal högskola.

Utskottet anser att det syfte som avses i motion 1991/92:Ub494

yrkande 13 därmed i någon mån blir tillgodosett. Frågan om

medel till jämställdhetsarbete och rekryteringsbefrämjande

åtgärder bör enligt utskottets mening ses i perspektivet av

alltmer fristående och självständiga universitet och högskolor.

Den aviserade propositionen om fria universitet och högskolor

samt budgetförslaget för nästa treåriga planeringsperiod bör

avvaktas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition

1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2,

3 och 13 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

40659000kr.

D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Från anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

betalas utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt

övriga kostnader för fastighetsdriften vid de statliga

högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, kungl. biblioteket, Manne Siegbahninstitutet

för fysik och Nordiska institutet för samhällsplanering samt

även hyreskostnader för lokaler som har upplåtits för viss

statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Jämfört med föregående år beräknas en kostnadsökning på

326987000kr. I årets budgetproposition redovisas för

varje högskoleenhet hur stor del av den beräknade

kostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade lokaler

resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar. Detta

överensstämmer med önskemål som utskottet uttalat vid de två

senaste riksmötena (bet. 1989/90:UbU18 och 1990/91:UbU11).

Kostnadsökningen på grund av hyreshöjningar utgör ca 46 % av

den totala kostnadsökningen på anslaget.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2355097000kr.

D 7. Vissa tandvårdskostnader

Anslaget avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den

odontologiska utbildningen och forskningen vid Karolinska

institutet. Regeringen har i propositionen beräknat en

minskning av anslaget som en följd av den neddragning av

grundutbildningen som riksdagen beslutade om våren 1990 (prop.

1989/90:100, bet. UbU18, rskr. 228).

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Vissa tandvårdskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

61949000kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inledningen

att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till

handlingarna,

2. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub480 och

1991/92:Ub528,

res. 1 (nyd)

3. beträffande optikerutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub486 och

1991/92:Ub496,

4. beträffande urval

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub494

yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 godkänner vad som

i proposition 1991/92:100 förordats om urval,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande antagningssystemet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4 och 11,

res. 3 (s)

6. beträffande vissa lanthushållskursers meritvärde

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub214 yrkande 1,

7. beträffande avskiljande av studerande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub430,

8. beträffande idrottshögskolan i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub422,

9. beträffande Bergslagens Samverkande Högskolor samt

lokalisering av högskoleutbildning till Helsingborg

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub482 och

1991/92:Ub804 yrkandena 1, 3 och 4,

10. beträffande överföringar mellan anslag

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som

i proposition 1991/92:100 förordats,

D 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub494 yrkandena 2, 3 och 13 till

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40659000kr.,

men. (v) - delvis

D 6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

12. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m.

vid högskoleenheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2355097000kr.,

D 7. Vissa tandvårdskostnader

13. beträffande anslagsbeloppet under Vissa

tandvårdskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 61949000kr.

Stockholm den 9 april 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid ärendebehandlingen.

Reservationer

1. Kårobligatoriet (mom. 2)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och

1991/92:Ub528" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion

1991/92:Ub528 att kårobligatoriet kränker den negativa

föreningsrätten. Riksdagen bör därför ta ställning för

obligatoriets avskaffande utan att invänta ytterligare

utredningar eller beredning i regeringskansliet. Utskottet är

övertygat om att kårerna och nationerna i dag på det hela taget

gör ett utomordentligt bra och värdefullt arbete och att därför

det stora flertalet studenter kommer att välja att vara

medlemmar även när obligatoriet avskaffats. Om så inte blir

fallet är det en viktig styrsignal till de ansvariga inom resp.

studentkår, vilket utskottet anser vara en fördel. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub528 och med anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub528 och med

anledning av motion 1991/92:Ub480 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. Urval (mom. 4)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "om urval" bort

ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att de nya antagningsreglerna trädde i

kraft inför höstterminen 1991 och hittills endast har

tillämpats i två antagningsomgångar. I propositionen förordas

nu en förändring när det gäller tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet. Utskottet delar motionärernas farhåga att

förändringen leder till en ökad social snedrekrytering och

anser att den inte bör genomföras förrän konsekvenserna närmare

har analyserats. I ett mera flexibelt system borde graden av

hänsyn till arbetslivserfarenhet kunna anpassas efter vilken

utbildning det är fråga om. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494 yrkande 7

och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på proposition

1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande urval

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub494

yrkande 7 och 1991/92:Ub805 yrkande 5 och med avslag på

proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub494 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Antagningssystemet (mom. 5)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "och 11" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det i framtiden, när

det centralt fastställda linjesystemet upphör, kommer att

behövas intensifierade informations- och rekryteringsinsatser.

I promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1) finns

bl.a. förslag om stora förändringar av regleringen av

tillträdet till högskolan. Enligt utskottets mening ger

promemorian ytterligare anledning för riksdagen att understryka

vikten av att staten även i fortsättningen kommer att garantera

att alla studenter behandlas lika. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 4

och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande antagningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena

4 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Kårobligatoriet (mom.2)

Margitta Edgren (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna vidhåller sin uppfattning att

kårobligatoriet bör avskaffas.

Enligt vår uppfattning bör en övergångstid på ca tre år vara

lämplig för att införa nya system för t.ex. val av

studeranderepresentanter till olika styrelser inom högskolorna.

Vi avvaktar regeringens vidare beredning av frågan och ser

fram emot ett principförslag. Vi menar att så stor enighet som

möjligt om ett avskaffande bör eftersträvas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

När det gäller urval anser jag att Vänsterpartiet i sin

motion 1991/92:Ub494 yrkande 5 har föreslagit en så stor ökning

av antagningskapaciteten i högskolan att det blir möjligt att

låta högskoleenheterna tillämpa fri antagning. Regeringens

förslag om ändrade urvalsregler kan därmed avslås.

I fråga om antagningssystemet ansluter jag mig till

reservation 3. Liksom Socialdemokraterna anser vi i

Vänsterpartiet att det behövs intensifierade informations- och

rekryteringsinsatser -- något som föranlett oss att redan inför

nästa budgetår föreslå särskilda medel för jämställdhetsarbete

och rekryteringsfrämjande åtgärder.

I anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m. bör enligt min mening ingå även 20 milj.kr.

för just nämnda ändamål. Vidare bör riksdagen anvisa 20

milj.kr. för internationaliseringsåtgärder på lärarområdet och

som korrektiv till en alltför ensidigt europeiskt inriktad

internationalisering. Samverkansprojekt mellan statlig och

kommunal högskola bör stimuleras, eftersom det borde ligga

samhällsekonomiska vinster i t.ex. samutnyttjande av lokaler,

del i gemensamma administrativa resurser, gemensam utrustning

etc. Erfarenheter från sådana projekt bör också tas till vara

för ett prövande av huvudmannaskapsfrågan. En ram på 10

milj.kr. till stimulansbidrag bör anvisas. Anslagsbeloppet bör

därför vara (40659000 + 20000000 + 20000000 +

10000000 =) 90659000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 4 och 11 borde ha hemställt:

4. beträffande urval

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena

6 och 7, med anledning av motion 1991/92:Ub805 yrkande 5 och

med avslag på proposition 1991/92:100 som sin mening ger

regeringen till känna vad i det föregående anförts,

11. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkandena

2, 3 och 13 och med anledning av proposition 1991/92:100 till

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 90659000 kr.