Bet. 1991/92:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU14

Grundläggande högskoleutbildning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1991/92

UbU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen beträffande dimensionering av den

grundläggande högskoleutbildningen och anslagen till fyra av

yrkesutbildningssektorerna, lokala och individuella linjer samt

fristående kurser, bidrag till kommunal högskoleutbildning

m.m., studerandehälsovård och europeisk utbildningssamverkan. I

anslutning därtill behandlas ett stort antal motioner.

Regeringens förslag, som innebär en dimensioneringsökning med

1500 platser budgetåret 1992/93, tillstyrks. En dryg

tredjedel av ökningen avser längre utbildningslinjer. I en

reservation (s) föreslås något fler tillkommande platser och en

annan fördelning. En meningsyttring (v) förespråkar en

ytterligare utökning av platsantalet.

Motionsyrkanden om dimensioneringen för nästa treårsperiod

(1993/94--1995/96) avstyrks med hänvisning till att regeringens

förslag nästa år bör avvaktas. Likaså avstyrks motioner om

inrättande, förlängning eller nylokalisering av

utbildningslinjer, om bidrag till fristående högskolor och om

innehållet i vissa utbildningar. Med anledning av en motion

från företrädare för sex partier föreslår utskottet ett

tillkännagivande om att regeringen i nästa treårsbudget bör

beräkna medel så att den högre restaurangutbildningen i

Grythyttan kan permanentas.

Sammanlagt föreligger tolv reservationer (s) och två (nyd)

samt en meningsyttring (v).

Regeringens förslag beträffande sektorn för utbildning för

undervisningsyrken har lagts fram i proposition 1991/92:75, som

kommer att behandlas i utskottets betänkande 1991/92:UbU20.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

1. Utbildning för tekniska yrken

Regeringen har under anslaget D 8 (s. 96--105) föreslagit

11. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,

12. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1618454000 kr.

2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken

Regeringen har under anslaget D 9 (s. 106--112) föreslagit

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

nedläggning av påbyggnadskursen fortbildning i socialt

behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret

1992/93,

14. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,

15. att riksdagen till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 594089000 kr.

3. Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under anslaget D 10 (s. 112--124) föreslagit

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga

apotekarlinjen till 180 poäng,

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993

inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om

120 poäng,

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m.

budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och

sjukvårdslinjen,

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993

förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993

förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng,

21. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m.

budgetåret 1993/94 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning

till rehabiliteringslinjen,

22. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,

23. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

586000000 kr.

4. Utbildning för kultur- och informationsyrken

Regeringen har under anslaget D 12 (s. 125--131) föreslagit

25. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats,

26. att riksdagen till Utbildning för kultur- och

informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 349956000 kr.

5. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Regeringen har under anslaget D 13 (s. 132--138) föreslagit

27. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 enligt vad i propositionen förordats,

28. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 972959000 kr.

6. Bidrag till kommunal högskoleutbildning

Regeringen har under anslaget D 14 (s. 139--143) föreslagit

29. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992

införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av

högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som i

propositionen angivits,

30. att riksdagen till Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 271 153 000 kr.

7. Europeisk utbildningssamverkan

Regeringen har under anslaget D 15 (s. 144) föreslagit

31. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45169000

kr.

Motionerna

1991/92:Ub401 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning

på högskolenivå i södra Sverige.

1991/92:Ub403 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av regiutbildning till Malmö.

1991/92:Ub404 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid

musikhögskolan i Malmö.

1991/92:Ub407 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje

innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med

start 1992/93 förläggs till Hälsohögskolan i Jönköping och att

dessa bör finansieras under anslaget D 10.

1991/92:Ub409 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ angående

livsmedelsteknisk utbildning i enlighet med innehållet i

motionen.

1991/92:Ub410 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning

i ryska.

1991/92:Ub411 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående ett nordiskt samarbete för en högskoleutbildning inom

möbelkonservering vid Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona.

1991/92:Ub413 av Göte Jonsson m.fl. (m, fp, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vid Hälsohögskolan i Jönköping

inrätta rehabiliteringslinjens inriktning Sjukgymnastik.

1991/92:Ub416 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett besöks- och turistnäringsinstitut

i Kalmar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av

turismutbildningen inom högskolan från 80 poäng till 120 poäng.

1991/92:Ub418 av Iréne Vestlund och Karl-Erik Svartberg (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av att den

bebyggelseantikvariska linjens ställning säkras inom ramen för

det nyligen reformerade linjesystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en resursförstärkning, inom ramen för

tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en

uppräkning till 50000 kr. per helårsstudieplats och 20

nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992.

1991/92:Ub420 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att en konsthögskola med anknytning till universitetet i

Lund bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:Ub421 av Jan-Erik Wikström och Lars Leijonborg (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om statligt stöd till Teologiska

högskolan, Stockholm.

1991/92:Ub423 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att laboratorieassistentutbildningen,

i enlighet med UHÄ:s förslag, förlängs med 30 poäng till 120

poäng.

1991/92:Ub428 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att under en övergångsperiod behålla en

tandhygienistutbildning på 40 poäng för tandsköterskor med

minst två års erfarenhet av yrket.

1991/92:Ub435 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en kompletterande

utbildning till psykoterapeut.

1991/92:Ub436 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

fortsatt tandhygienistutbildning på 40 poäng under en

övergångsperiod.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ingenjörsutbildning vid högskolan

i Växjö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av antalet

utbildningsplatser vid högskolan i Växjö.

1991/92:Ub439 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om högskoleutbildning för fritidssektorn.

1991/92:Ub440 av Jan-Erik Wikström och Lars Sundin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå för

dramatiker.

1991/92:Ub441 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att tio nybörjarplatser på psykologlinjen i Stockholm

överförs till universitetet i Umeå.

1991/92:Ub445 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning i

klädformgivning.

1991/92:Ub448 av Bertil Persson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny

konsthögskola i Malmö.

1991/92:Ub450 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omfördelning av medel så att verksamheten vid högskolan i

Skövde kan utökas.

1991/92:Ub452 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ingenjörsutbildningen inom högskolan.

1991/92:Ub453 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i

Skövde budgetåren 1992/93--1994/95.

1991/92:Ub455 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen,

turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund

till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.

1991/92:Ub456 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökade anslag till högskolan i

Luleå.

1991/92:Ub457 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fr.o.m. vårterminen 1993 inrätta

logopedutbildning vid Umeå universitet genom omfördelning av

befintliga utbildningsplatser.

1991/92:Ub459 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, kds, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den högre

restaurangutbildningen vid högskolan i Örebro.

1991/92:Ub461 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förlängning av textilingenjörslinjen och

textil- och konfektionslinjen vid högskolan i Borås.

1991/92:Ub462 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av

civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fristående kurser till högskolan i

Karlstad.

1991/92:Ub463 av Martin Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar överföra beloppet för

studerandehälsovården från kontot för LIF-anslag till ett

separat konto att användas endast till studerandehälsovård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studerandehälsovårdens resursbehov

och huvudmannaskap.

1991/92:Ub464 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en Nordisk

konservatorskola med förläggning till Citadellet i Landskrona.

1991/92:Ub468 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolan i Östersund.

1991/92:Ub470 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om disposition av medel till högskolan i

Skövde under anslaget Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser budgetåret 1992/93.

1991/92:Ub473 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att genom omfördelning av befintliga utbildningsplatser för

arkitektur tillskapa en arkitektutbildning knuten till Umeå

universitet.

1991/92:Ub475 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att under anslaget D 9 från anslaget till

högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping överföra medel för

de ytterligare 30 studerande inom ekonomlinjens

fördjupningsblock som i realiteten fullföljer studierna i

Jönköping.

1991/92:Ub477 av Karin Falkmer (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inrätta påbyggnadslinjen i

socialt arbete, 40 poäng, vid universitetet i Lund fr.o.m.

1992/93,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om finansieringen genom en nedläggning

av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete,

30 poäng.

1991/92:Ub479 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om antalet utbildningsplatser på

psykologlinjen.

1991/92:Ub481 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående nödvändigheten av utökat antal

platser på psykologlinjen.

1991/92:Ub483 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolorna i

skogslänen (delvis).

1991/92:Ub488 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas att riksdagen beslutar att påbyggnadslinjen i

socialt arbete, 40 poäng, inrättas vid universitetet i Lund

fr.o.m. 1992/93 och att linjen finansieras genom en nedläggning

av påbyggnadslinjen fortbildning i socialt behandlingsarbete,

30 poäng.

1991/92:Ub489 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbyggnad av högskolan i Skövde.

1991/92:Ub490 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av civilingenjörsutbildning

vid högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökning av övergången till

högskoleutbildning i Värmland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekonomiutbildning för journalister

vid högskolan i Karlstad.

1991/92:Ub491 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av

laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.

1991/92:Ub492 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utökning av utbildningen av logopeder

och behovet av bättre vidareutbildning.

1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen till 4000 årsstudieplatser utöver

regeringens förslag för budgetåret 1992/93 anvisar 30000000

kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny teknisk högskola (delvis).

1991/92:Ub495 av Göte Jonsson och Filip Fridolfsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att "Teologiska högskolan i

Stockholm" bör införas under kategorin statsbidragsberättigade

högskolor.

1991/92:Ub497 av Gustaf von Essen och Rune Rydén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studerandehälsovården.

1991/92:Ub500 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.

1991/92:Ub502 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om psykologutbildningens årsstudieplatskostnad

och resurser.

1991/92:Ub503 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till studerandehälsovård för budgetåret 1992/93

anvisar 24 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

1991/92:Ub504 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökad läkarutbildning vid Umeå

universitet.

1991/92:Ub505 av John Andersson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om logopedutbildning vid Umeå universitet.

1991/92:Ub506 av Rune Backlund m.fl. (c, m, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utbyggd högskoleutbildning

i Jönköping,

2. att riksdagen genom en omfördelning tillför ytterligare

medel för 30 studerande inom ekonomilinjens fördjupningsblock

vid Jönköpings högskola.

1991/92:Ub515 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolan Karlskrona--Ronneby (delvis).

1991/92:Ub516 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildningar inom arbetsterapin.

1991/92:Ub518 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att den religionsvetenskapliga grundutbildningen med 30

platser/år, som tidigare varit utlokaliserad från Uppsala

universitet, permanent inrättas vid Umeå universitet.

1991/92:Ub520 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning i fastighetsekonomi.

1991/92:Ub522 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 24 LIF-platser till högskolan i

Eskilstuna--Västerås.

1991/92:Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att, inom ramen

för den i budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet

platser i högskola och universitet fram t.o.m. 1995/96, en

utökning av läkarutbildningen i Umeå sker med 50 platser från

vårterminen 1994.

1991/92:Ub524 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att, inom ramen för de 5000 utökade platserna vid

universitet och högskolor som föreslås i 1992/93 års budget,

inrymma medel för logopedutbildning vid Umeå universitet med

start vårterminen 1993, i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:Ub525 av Rose-Marie Frebran och Birgitta Carlsson

(kds, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till den

planerade Teologiska högskolan, Stockholm.

1991/92:Ub531 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att genom en omfördelning tillföra högskolan i Karlstad 30

platser för civilingenjörsutbildning fr.o.m. budgetåret

1992/93.

1991/92:Ub533 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om arbetsterapeututbildningen.

1991/92:Ub535 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning för

legitimerade psykologer.

1991/92:Ub537 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att regeringen i 1992/93 års

budget avsätter medel för logopedutbildning vid Umeå

universitet med start vårterminen 1993.

1991/92:Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär, som ett led i den i

budgetpropositionen aviserade utökningen av antalet platser

fram t.o.m. 1995/96, en utökning av läkarutbildningen i Umeå

med 50 årsplatser från vårterminen 1994.

1991/92:Ub541 av Barbro Westerholm och Carl B Hamilton (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en förlängning av

laboratorieassistentutbildningen med 30 poäng till 120 poäng.

1991/92:Ub542 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det angelägna i att

juristutbildningen i Umeå byggs ut inom ramen för de 3 500

platser som regeringen föreslagit skall inrättas under hösten

1992.

1991/92:Ub544 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolans utbyggnad i Karlskrona--Ronneby

(delvis).

1991/92:Ub546 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en fristående teologisk högskola i

Stockholm.

1991/92:Ub552 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att pröva möjligheterna att ge statsbidrag till Nordisk

designskola, Borås.

1991/92:Ub553 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rättvis fördelning av

utbildningsresurserna till Kalmar län.

1991/92:Ub554 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av högskoleutbildade

fastighetsekonomer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningsplatser för

fastighetsekonomer till högskolan Gävle--Sandviken.

1991/92:Ub561 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

om påbyggnad av den 3-åriga utbildningen i konservering, vid

institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, med en

2-årig utbildning i stenkonservering.

1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en plan för fortsatt utbyggnad av

yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH),

8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om

den framtida organisationen av studerandehälsovården,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett samlat förslag om

högskolans dimensionering för den kommande treårsperioden,

12. att riksdagen beslutar att 30 av de föreslagna 60 nya

platserna vid civilingenjörsutbildningen vid Tekniska högskolan

i Stockholm (KTH) senareläggs,

13. att riksdagen beslutar att samtliga 30 nya platser på

arkitektlinjen senareläggs,

14. att riksdagen beslutar att anslaget D 13. Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser (LIF) reduceras i

förhållande till regeringens förslag med motsvarande 20

årsstudieplatser vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund

och Göteborg,

15. att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på

läkarlinjen vid universitetet i Umeå till en beräknad kostnad

av 1,6 milj.kr.,

16. att riksdagen beslutar att 24 nya årsstudieplatser à

25000 kr. inom ramen för LIF-anslaget fördelas på vardera

högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde,

Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslaget D 10. Utbildning för

vårdyrken,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslaget D 15. Europeisk

utbildningssamverkan.

1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar omfördela medel inom högskolans

anslag i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om framtida satsningar på

grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige

(delvis).

1991/92:K430 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att

utbildningsdepartementet får i uppdrag att komma med förslag

till ny och akademisk utbildning av journalister enligt de

tankegångar som framförs i motionen.

1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av alternativ ekonomi i

ekonomiutbildningen på alla nivåer.

1991/92:So438 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsning på läkarutbildning i Umeå.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att förstärka barn- och

ungdomsperspektivet vid de konstnärliga utbildningarna.

1991/92:Kr513 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på

utbildning och forskning för att höja turistbranschens status

och utvecklingsmöjligheter (delvis).

1991/92:T228 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att redan budgetåret 1992/93 göra

textilingenjörslinjen och textil- och konfektionslinjen vid

högskolan i Borås treåriga.

1991/92:N225 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Sverige bör utbilda minst sju kläddesigner av hög klass per

år.

1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny linje i arkitektutbildningen

som syftar till helhetssyn i byggprocessen och flera fristående

konsulter.

Yttranden

Socialutskottets yttrande Dimensioneringen av

läkarutbildningen i Umeå (1991/92:SoU3y) återfinns som bilaga

1.

Kulturutskottets yttrande Dramatikerutbildning

(1991/92:KrU4y) återfinns som bilaga 2.

Utskottet

Övergripande dimensioneringsfrågor

Efter att ha varit i huvudsak oförändrad under hela

1980-talet ökades den grundläggande högskoleutbildningens

samlade dimensionering kraftigt genom beslut av riksdagen våren

1991 efter förslag i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100),

tillväxtpropositionen (prop. 1990/91:87), miljöpropositionen

(prop. 1990/91:90) och kompletteringspropositionen (prop.

1990/91:150). Med anledning av kompletteringspropositionen och

ett stort antal motionsyrkanden beslöt riksdagen att 5 000 nya

platser skulle inrättas budgetåret 1991/92, varav drygt 2 200

nybörjarplatser för utbildning till examen (vilket medför

kostnadskonsekvenser under följande år) och drygt 2 800

årsstudieplatser på fristående kurser (bet. 1990/91:UbU12,

rskr. 355). Samtidigt begärde riksdagen att regeringen i 1992

års budgetproposition skulle lägga fram förslag om en minst

lika stor utökning budgetåret 1992/93. Därvid skulle regeringen

överväga behovet av ökningar inom arkitektutbildning,

civilingenjörsutbildning, yrkesteknisk högskoleutbildning,

juristutbildning, läkarutbildning, sjukgymnastutbildning,

tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna för

utbildning för vård- och undervisningsyrken.

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 9)

redovisar regeringen hur 5 000 ytterligare platser skall

fördelas budgetåret 1992/93. För att snabbare möta behovet av

utbildningsplatser har riksdagen på tilläggsbudget I till

statsbudgeten 1991/92 anvisat medel för ytterligare 2000

årsstudieplatser på fristående kurser fr.o.m. vårterminen 1992.

Halva kostnaden för denna utökning har därmed belastat

budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr. 87).

Huvuddelen av dessa platser avser de mindre högskolorna. I

budgetpropositionen föreslås nu ytterligare 1500 nya

platser, fördelade på 650 nybörjarplatser på allmänna

utbildningslinjer och 850 årsstudieplatser på fristående kurser

vid universiteten, de konstnärliga högskolorna och

vårdhögskolorna. Utökningen av allmänna utbildningslinjer

fördelar sig på följande sätt:

civilingenjörsutbildning 120

arkitektlinjen 30

matematisk-naturvetenskapliga linjen 210

yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 90

juristlinjen 120

psykologlinjen 15

läkarlinjen 20

receptarielinjen 20

tandhygienistlinjen 25

Av de vårterminen 1992 och budgetåret 1992/93 tillkommande

platserna avser 1 790 högskoleenheter med fasta

forskningsresurser och 1 710 övriga högskolor.

Vidare har regeringen i den nyligen framlagda propositionen

om lärarutbildning (prop. 1991/92:75) lagt fram förslag om

1450 ytterligare nybörjarplatser på utbildningslinjer för

lärarutbildning samt 30 ytterligare nybörjarplatser på

civilingenjörsutbildning på lantmäterilinjen, som nylokaliseras

till universitetet i Lund. Sistnämnda proposition kommer

utskottet att behandla i betänkandet 1991/92:UbU20. Enligt

regeringens förslag i de tre nämnda propositionerna

(1991/92:25, 100 och 75) kommer således dimensioneringen för

budgetåret 1992/93 att omfatta 4980 fler platser än den

enligt riksdagens beslut våren 1991 skulle ha för budgetåret

1991/92.

Det sammanlagda antalet årsstudieplatser inom såväl

utbildningslinjer som fristående kurser kommer enligt

utbildningsministern att vid slutet av nästa treårsperiod

(utgången av budgetåret 1995/96) ha ökat med ca 22 000 till

följd av redan beslutade resp. i propositionerna 1991/92:75 och

100 föreslagna utbyggnader av antalet nybörjarplatser avseende

budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Omfattningen av dimensioneringsökningen 1992/93 är enligt

motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 5 alltför liten. Motionärerna

föreslår att 30 milj.kr. skall anvisas till 4 000

årsstudieplatser utöver regeringens förslag.

Ett yrkande om en lika stor resursökning för 3 000 nya

platser avslogs av riksdagen hösten 1991 (bet. 1991/92:UbU7).

Utskottet konstaterar att regeringens förslag i allt väsentligt

överensstämmer med riksdagens beslut förra året. Med hänvisning

härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1991/92:Ub494 yrkande 5.

I samband med budgetarbetet inför nästa treårsperiod

avser regeringen återkomma till frågan om den fortsatta

utbyggnaden av högskolan. I budgetpropositionen (s. 16) anger

utbildningsministern som sin utgångspunkt härvidlag att antalet

nybörjarplatser vid utgången av perioden bör ha utökats med

ytterligare ca 8 000, varvid målet om 18 000 nya

antagningsplatser sedan 1991/92 kommer att vara uppnått. Genom

den utökning av antalet nybörjarplatser som aviseras för nästa

treårsperiod kommer enligt propositionen antalet

årsstudieplatser i högskolan att vid utgången av perioden ha

ökat med ytterligare ca 12 500 i förhållande till vad som

följer av i propositionerna 1991/92:75 och 100 framlagda

förslag.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om omfattningen,

inriktningen och lokaliseringen av utbyggnaden under nästa

treårsperiod.

Det faktum att utökningarna budgetåret 1992/93 av regeringen

presenterats uppdelat mellan två skilda propositioner försvårar

enligt motion 1991/92:Ub805 (s) en helhetsbedömning.

Motionärerna begär därför (yrkande 10) att regeringen inför

nästa treårsperiod ger en helhetsredovisning av hur

nytillkommande högskoleplatser fördelas på olika utbildningar

och utbildningsorter. Samma motionärer begär (yrkande 6) en

plan för fortsatt utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning

(YTH).

Ytterligare utökning av psykologlinjen bör ske under nästa

treårsperiod enligt motionerna 1991/92:Ub479 (m) och

1991/92:Ub481 (v). Motionärerna erinrar om UHÄ-rapporten

1989:17 Högskoleutbildningens framtida dimensionering, där det

konstateras att psykologutbildningens dimensionering måste ökas

kraftigt före sekelskiftet, om tillgången på psykologer i

yrkesverksam ålder skall kunna hållas på samma nivå som vid

1980-talets slut. I båda motionerna sägs att samhällets behov

av psykologer snarare kommer att öka än minska. Ytterligare

utbyggnad av psykologlinjens dimensionering bör enligt

motionärerna ske delvis på befintliga utbildningsorter men

också genom etablering vid ytterligare ett universitet.

Med hänvisning till bristen på läkare i norra

sjukvårdsregionen begärs i fyra motioner -- 1991/92:Ub504 (v),

1991/92:Ub523 (kds), 1991/92:Ub538 (s) och 1991/92:So438 (s)

yrkande 12 -- en utökning av antalet nybörjarplatser på

läkarlinjen i Umeå med 50 platser årligen fr.o.m. vårterminen

1994. Motionärerna påpekar att utbildningen av läkare i Umeå

och den norra sjukvårdsregionen har avgörande betydelse för

läkarförsörjningen i samma region. Undersökningar visar att upp

till 70 % av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och

tjänstgör i något av de norrländska landstingen efter examen. I

samtliga fyra motioner hänvisas till en utredning som

genomförts i samarbete mellan företrädare för universitetet i

Umeå och landstingen i norra sjukvårdsregionen. På grundval av

utredningen har samverkansnämnden för nämnda sjukvårdsregion i

en skrivelse till regeringen hemställt om utökning av den

årliga antagningen till läkarlinjen i Umeå med 50 platser

fr.o.m. vårterminen 1994.

Socialutskottet har avgivit yttrande till

utbildningsutskottet över dessa motioner samt över motion

1991/92:Ub805 (s) yrkande 15, som avser budgetåret 1992/93 och

behandlas i det följande under Utbildning för vårdyrken.

Socialutskottets yttrande bifogas detta betänkande som bilaga

1.

Inför förslaget för nästa treårsperiod bör enligt motion

1991/92:Ub413 (m, fp, c, kds) regeringen ingående pröva en

utökning av antalet platser på rehabiliteringslinjens gren för

sjukgymnastik genom etablering av denna utbildning vid

Hälsohögskolan i Jönköping. Enligt motionärerna har

Hälsohögskolan goda förutsättningar att anordna sådan

utbildning. Tillgången på praktikplatser är god och det kommer

att finnas utbildade lärare (högskolelärare och FoU-lärare).

Vikten av utbyggnad av vissa högskoleenheter eller i vissa

regioner framhålls i sju motioner. Enligt motion 1991/92:Ub506

(c, m, kds) yrkande 1 behövs utbyggd högskoleutbildning i

Jönköpings län, som ligger under riksgenomsnittet när det

gäller studiebenägenhet, antal högutbildade och antal

utbildningsplatser. I motion 1991/92:Ub553 (c) yrkande 1 begärs

en rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar län,

som i jämförelse med andra län har låg andel högskolenybörjare

i befolkningen och låg utbildningsnivå inom industrin. Antalet

utbildningsplatser vid högskolan i Växjö bör enligt motion

1991/92:Ub437 (s) yrkande 4 utökas, främst på de tekniska och

naturvetenskapliga utbildningsvägarna. Motion 1991/92:Ub806 (s)

yrkande 4 tar bl.a. upp behovet av framtida satsningar på

grundutbildning vid högskolorna i Västsverige. Dessa högskolor

bör tillföras resurser som svarar mot befolknings- och

studerandeunderlaget i Västsverige. Högskolorna i Halmstad och

Skövde behöver få sitt utbildningsutbud breddat med bl.a.

humaniora och naturvetenskap. De mindre högskolorna i

Västsverige har enligt motionärerna en stor regionalpolitisk

uppgift att fylla inom sitt geografiska ansvarsområde.

Utökningar av högskolan i Skövde föreslås även i motionerna

1991/92:Ub450 (fp) och 1991/92:Ub489 (c). Enligt motionärerna

bör högskolan få resurser att utveckla ekonomisk utbildning,

datavetenskaplig utbildning, human- och samhällsvetenskaplig

kompetens samt naturvetenskaplig utbildning till

kandidatexamen. När man i framtiden skall fördela

nytillkommande utbildningsplatser bör man enligt motion

1991/92:Ub483 (s) väga in den avgörande betydelse för

utvecklingen i skogslänen som högskolorna i dessa län har.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 78) aviserat sin

avsikt att återkomma till frågan om den fortsatta

dimensioneringen av högskolan under återstoden av 1990-talet i

samband med budgetförslaget för nästa treårsperiod, dvs.

perioden 1993/94--1995/96.

Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet

är enligt utskottets mening att behov av skilda slag skall

kunna bedömas i ett sammanhang och då underkastas en fördjupad

prövning av riksdagen. Utskottet anser det därför inte lämpligt

att riksdagen föregriper regeringens aviserade proposition med

treårsbudget för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta

ställningstaganden nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller

vissa högskoleenheter. Utskottet utgår emellertid från att

regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens behov

av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i

landets olika delar och samhällets behov av en

högskoleutbildning av hög kvalitet och gör de avvägningar som

behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.

Den förra regeringen meddelade i tillväxtpropositionen våren

1991 (prop. 1990/91:87 s. 43) att beredningsarbete påbörjats

inom utbildningsdepartementet i syfte att inom tre år

förverkliga de båda hösten 1990 redovisade målen att öka

examinationen och minska administrationen med vardera en

tiondel. I beredningsarbetet ingick bl.a. att utveckla systemet

för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för

hur dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot

bakgrund av samhällets framtida behov av högskoleutbildning. I

nämnda proposition anfördes att de beslut om dimensionering och

resurser för utbildningen som riksdagen och regeringen i

framtiden har att fatta inte behöver vara lika detaljerade som

hittills, och att intresset i högre grad än hittills borde

riktas mot hur många som examineras, snarare än mot antalet

nybörjarplatser. Efter regeringsskiftet hösten 1991 har

beredningsarbetet fortsatt med inriktning mot en betydande

avreglering av högskolan. I budgetpropositionen (prop.

1991/92:100 bil. 9 s. 15) aviseras en proposition om detta

längre fram under detta riksmöte. Till grund för denna kommer

att ligga bl.a. departementspromemorian Fria universitet och

högskolor (Ds 1992:1) som remissbehandlas under innevarande vår

samt ett aviserat slutbetänkande från högskoleutredningen

rörande principerna för tilldelning av resurser för

grundläggande högskoleutbildning. I vilka termer riksdagen och

regeringen framdeles kommer att styra utbildningsutbudet och

resurserna vid olika högskoleenheter är således för närvarande

inte avgjort.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437

yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,

1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,

1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,

1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande

12.

D 8. Utbildning för tekniska yrken

Civilingenjörsutbildning

I budgetpropositionen föreslås, som redovisats tidigare i

betänkandet, en utökning av civilingenjörsutbildningen med 120

platser nästa budgetår. Av dessa tillförs tekniska högskolan i

Stockholm 60 platser. Chalmers tekniska högskola och högskolan

i Luleå får enligt förslaget 30 platser vardera.

Tre motioner behandlar frågan om lokalisering av

civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad, nämligen

motionerna 1991/92:Ub462 (c) yrkande 2, 1991/92:Ub490 (m)

yrkande 1 och 1991/92:Ub531 (fp). I samtliga motioner pekas på

att länet traditionellt haft svårt att rekrytera

civilingenjörer. En förläggning av civilingenjörsutbildning

till Karlstad skulle således få en mycket positiv effekt för

näringslivet i länet och regionen. I första hand finns

förutsättningar att anordna utbildningen inom områdena

kemiteknik och energiteknik genom förändring och utveckling av

vid högskolan befintliga lokala linjer. Enligt motion

1991/92:Ub531 bör 30 platser för civilingenjörsutbildning

omfördelas till högskolan i Karlstad fr.o.m. budgetåret

1992/93.

Riksdagen har tidigare tagit ställning mot etablering av

civilingenjörsutbildning vid ytterligare högskoleenheter och i

stället pekat på möjligheterna till samverkan mellan olika

högskolor (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 43). Utskottet anser

att frågor om lokalisering av befintliga utbildningar till nya

högskoleenheter bör bedömas samlat i samband med budgetarbetet

inför perioden 1993/94--1995/96. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2, 1991/92:Ub490

yrkande 1 och 1991/92:Ub531.

En ändrad fördelning av föreslagna utbildningsplatser

förordas i motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 12. Den innebär att

30 av de 60 nya platserna till tekniska högskolan i Stockholm

senareläggs för att ge utrymme åt andra av motionärerna begärda

nya utbildningsplatser.

Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av

civilingenjörsutbildningen, som ligger i linje med vad

riksdagen vid föregående riksmöte begärde (bet. 1990/91:UbU12

s. 38), är väl avvägt. Utskottet avstyrker därför bifall till

motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del. Riksdagen bör

fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildningen

för nästa budgetår i enlighet med vad som förordats i

budgetpropositionen.

För den framtida industriella verksamheten behövs enligt

motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 8 i denna del fler

högskoleutbildade med civilingenjörskompetens.

Utbildningsbehovet bör tillgodoses genom inrättandet av en ny

teknisk högskola eller alternativt genom utbyggnad av

nuvarande högskolor. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt utskottets mening innebär inrättandet av en ny teknisk

högskola en betydande långsiktig investering av ett slag som

bör bedömas i ett övergripande sammanhang. Regeringen avser att

återkomma till frågan om den fortsatta dimensioneringen av

högskolan under återstoden av 1990-talet i samband med

budgetförslaget inför nästa treårsperiod. Utskottet anser att

regeringens förslag inte bör föregripas. Motion 1991/92:Ub494

yrkande 8 i denna del bör därför avslås av riksdagen.

Arkitektlinjen

Regeringens förslag i budgetpropositionen om högskolans

dimensionering innebär att arkitektlinjen utökas med vardera

tio platser vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers

tekniska högskola och universitetet i Lund nästa budgetår.

En arkitektutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub473

(fp) knytas till Umeå universitet genom omfördelning av

befintliga utbildningsplatser. Motionären anför bl.a. att i

Umeå redan finns konst- och designhögskolor som utgör en viktig

förutsättning för en nydanande arkitektutbildning.

Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört,

nämligen att frågor om nylokalisering av utbildningar bör

behandlas samlat inför nästa treåriga budgetperiod, dvs.

1993/94--1995/96. Motion 1991/92:Ub473 avstyrks därmed av

utskottet.

I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 13 hemställs att riksdagen

beslutar att samtliga 30 nya platser på arkitektlinjen

senareläggs. Detta motiveras med att motionärerna vill ge

ekonomiskt utrymme åt andra nya utbildningsplatser, som de

anser mer angelägna.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna

utbyggnaden, som ligger i linje med vad riksdagen vid

föregående riksmöte begärde. Riksdagen bör således, med avslag

på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i denna del, fastställa

planeringsramar för arkitektlinjen för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad som förordats i propositionen.

I motion 1991/92:N272 (nyd) yrkande 3 hävdas att

arkitektutbildningen bör ses över. En ny arkitektutbildning

bör enligt motionärerna syfta till att de studerande skall

kunna överblicka helheten i byggprocessen, dvs. planering,

byggnation, ekonomi m.m.

Utskottet vill erinra om att det närmare innehållet i

utbildningen styrs genom lokala beslut. I proposition

1990/91:150 del II (bet. UbU21, rskr. 389) aviserades en

uppluckring av linjesystemet och införande av en

examensordning. Ett förslag till examensordning har lagts fram

i promemorian Fria universitet och högskolor (Ds 1992:1). Där

anges att studenten för att erhålla arkitektexamen skall ha

förvärvat kunskaper om och färdigheter i att planera och

utforma bebyggelse och byggnader med hänsyn till människornas

och samhällets behov och till de förutsättningar som ges av

natur och naturresurser. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1991/92:N272 yrkande 3.

Ingenjörsutbildning

Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig

ingenjörsutbildning inom högskolan. Utbildningen skall byggas

upp successivt och vara fullt genomförd budgetåret 1993/94

(prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I

budgetpropositionen redovisas att under budgetåret 1992/93

tillkommer planenligt 900 nybörjarplatser för den tvååriga

ingenjörsutbildningen.

En förlängning av ingenjörsutbildningen inom högskolan

till 120 poäng begärs i motion 1991/92:Ub452 (s). Som

motivering anförs bl.a. att ingenjörsutbildningar som är

kortare än tre år inte anses kvalificerande på den europeiska

marknaden. Likaledes föreslås i motion 1991/92:Ub437 (s)

yrkande 2 att ingenjörsutbildningen om 80 poäng vid högskolan i

Växjö görs treårig med hänsyn till att motsvarande utbildningar

inom EG är treåriga.

Utskottet finner det angeläget att svenska

högskoleutbildningar anpassas till de kvalitetskrav som gäller

bl.a. inom EG. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om

en förlängning av den tvååriga ingenjörsutbildningen i

högskolan att behandlas i budgetarbetet inför perioden

1993/94--1995/96, samtidigt som dimensioneringen av

utbildningen prövas. Utskottet erinrar om att högskoleenhet i

dag har möjlighet att inom ramen för sitt anslag till lokala

och individuella linjer samt fristående kurser anordna

påbyggnadsutbildning om behov därav föreligger. Mot bakgrund av

det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub452 och

1991/92:Ub437 yrkande 2.

Även textilingenjörslinjen och textil- och

konfektionstekniklinjen vid högskolan i Borås, båda om 80

poäng, bör förlängas till tre år enligt motionerna

1991/92:Ub461 (s) och 1991/92:T228 (c) yrkande 8. En tvåårig

utbildning är för kort vid en internationell jämförelse och kan

därför inte ingå i utbytesprogram med andra länder. I den

senare motionen yrkas en förlängning redan fr.o.m. budgetåret

1992/93. I annat fall måste resurser från högskolans

jämförelsevis låga anslag för Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser utnyttjas för ettåriga påbyggnadskurser

på tekolinjerna.

Utskottet anser, som redan nämnts, att en anpassning

internationellt av högskoleutbildningen är viktig. Med

hänvisning till att frågan om en förlängning av de textila

utbildningarna får prövas inför nästa treåriga budgetperiod för

högskolan, föreslår utskottet att motionerna 1991/92:Ub461 och

1991/92:T228 yrkande 8 avslås av riksdagen.

Teknikerutbildning

I förslaget i budgetpropositionen om högskolans

dimensionering ingår en utbyggnad nästa budgetår av

yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) med 90 platser.

En yrkesteknisk utbildning i Umeå inom livsmedelsområdet

föreslås i motion 1991/92:Ub409 (fp). Förutsättningarna att

erbjuda utbildning, baserad på distansundervisning, inom

områdena livsmedelsteknik och storhushållning är där goda. UHÄ

bör enligt motionärerna få i uppdrag att utreda frågan.

Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid flera

riksmöten under senare år (senast i bet. 1990/91:UbU12 s. 58).

Liksom tidigare hänvisar utskottet till att ett stort antal

yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för

industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka

flexibiliteten och decentralisera beslutsprocessen. En

inriktning mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen.

Hittills har ingen YTH-utbildning inrättats i Umeå. Utskottet

utgår från att regeringen prövar frågan om YTH-utbildningens

dimensionering och lokalisering i samband med budgetförslaget

inför nästa treårsperiod. Enligt utskottets mening finns det

inte skäl för riksdagen att begära den i motionen föreslagna

utredningen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1991/92:Ub409.

Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp

Utskottet har tidigare tillstyrkt att riksdagen fastställer

regeringens förslag till planeringsramar för

civilingenjörsutbildningen och arkitektlinjen. Utskottet har

inte något att erinra mot de planeringsramar i övrigt som

regeringen föreslår för linjer inom sektorn för utbildning för

tekniska yrken. Riksdagen bör fastställa dessa ramar för

budgetåret 1992/93.

Regeringen har i budgetpropositionen hemställt att riksdagen

till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 1618454000 kr. Till

utbildningsutskottet har inkommit en begäran från

utbildningsdepartementet i samråd med finansdepartementet om

att en felräkning under anslaget i vad gäller tekniska

högskolan i Stockholm (KTH) skall rättas till. Medel om

5364000 kr. för utökning av den nya ingenjörsutbildningen

hade inte medräknats. Den totala ökningen för KTH budgetåret

1992/93 bör alltså vara (19219000 + 5364000 =)

24583000 kr. Detta ökar det totala anslaget för D 8.

Utbildning för tekniska yrken till (1618454000 +

5364000 =) 1623818000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition

1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12

och 13, båda i denna del, till Utbildning för tekniska yrken

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1623818000 kr.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken

Ekonomlinjen

Resurser till ytterligare 30 platser inom ekonomlinjens

fördjupningsdel vid högskolan i Jönköping begärs i motionerna

1991/92:Ub475 (fp) och 1991/92:Ub506 (c, m, kds) yrkande 2.

Motionärerna anser att högskolan i Jönköping bör erhålla medel

för fullständig ekonomutbildning för samtliga 60 studerande på

linjens basblock och inte som nu för endast 30 platser inom

fördjupningsdelen. Återstående 30 studerande avses med den

nuvarande ordningen fullfölja ekonomutbildningen vid högskolan

i Växjö. Enligt motionärerna väljer emellertid flertalet

studerande att fortsätta studierna genom att delta i fristående

kurser i Jönköping. Därmed belastas anslaget där för fristående

kurser på ett sätt som inte är avsikten. Erforderliga medel för

ekonomutbildningen bör därför överföras från högskolan i Växjö

till högskolan i Jönköping.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Anslagsposten Högskolan i Jönköping under detta anslag är

beräknad för 60 platser i ekonomlinjens basblock och 30 platser

i fördjupningsdelen. Anslagsposten Högskolan i Växjö är

beräknad för den planeringsram på sammanlagt 285

nybörjarplatser på skilda linjer som i propositionen

föreslagits för denna högskola. Medel för att högskolan i Växjö

skall kunna ta emot studerande som i Jönköping har genomgått

basblocket på ekonomlinjen finns avsatta under anslagsposten

Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna disponeras för

närvarande av universitets- och högskoleämbetet.

Utskottet anser för sin del att medel från anslagsposten

Vissa kostnader för ekonomlinjen bör kunna anvisas även till

högskolan i Jönköping, om det visar sig att flera än 30

studenter vill fortsätta att studera i Jönköping inom

ekonomlinjens fördjupningsdel. Ifrågavarande anslagspost är

emellertid beräknad med lägre belopp per studerande än

anslagsposterna för var och en av de mindre högskolorna.

Utskottet utgår från att de problem som denna konstruktion --

tillskapad innan fördjupningsdelen inrättades vid bl.a.

högskolan i Jönköping -- har visat sig leda till kommer att

undanröjas i samband med att ett nytt anslagssystem införs

budgetåret 1993/94.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och 1991/92:Ub506

yrkande 2.

I två motioner framställs yrkanden rörande utbildning i

fastighetsekonomi. Behovet av kunskaper i fastighetsekonomi

är i dag mycket stort, hävdas i motion 1991/92:Ub520 (nyd)

yrkande 1. Motionären vill därför att utbildningen i

fastighetsekonomi vid tekniska högskolan i Stockholm skall

byggas ut med fler studerandeplatser. Han anser också att en

särskild linje bör inrättas med tyngdpunkt på kurser för redan

yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Även i motion

1991/92:Ub554 (c, m) talas om behovet av högskoleutbildade

fastighetsekonomer (yrkande 1). Motionärerna vill att

utbildningsplatser för fastighetsekonomer placeras vid

högskolan i Gävle--Sandviken (yrkande 2). Placeringen där är

självklar med hänsyn till närheten till statliga organ på

fastighetsområdet.

Utskottet erinrar om att linjesystemet enligt riktlinjer som

godkändes vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:150 del II,

bet. UbU21, rskr. 389) skall avskaffas och ersättas med en

examensordning. I budgetpropositionen meddelar regeringen att

beredningsarbete pågår med utgångspunkt i att avvecklingen

skall ske den 1 juli 1993. Vidare erinrar utskottet om att

ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan i Gävle--Sandviken

har en inriktning mot fastighetsekonomi, och att såväl nämnda

högskola som tekniska högskolan i Stockholm har möjlighet att

inom ramen för anslaget till lokala och individuella linjer

samt fristående kurser anordna utbildning exempelvis för redan

yrkesverksamma inom fastighetsbranschen. Utskottet anser mot

denna bakgrund att riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub520

yrkande 1 och 1991/92:Ub554.

Riksdagen bör enligt motion 1991/92:Fi408 (s) yrkande 3

uttala sig för att behovet av alternativ ekonomi tillgodoses

i ekonomutbildningen. Motionärerna avser därmed bl.a.

alternativa metoder att mäta och värdera tillväxt utifrån en

kvalitativ dimension.

Utskottet vill hänvisa till att de lokala högskoleenheterna

svarar för det närmare innehållet i de allmänna

utbildningslinjerna. Riksdagen bör enligt utskottets mening

inte göra något uttalande i frågan utan avslå motion

1991/92:Fi408 yrkande 3.

Juristlinjen

I budgetpropositionen föreslås, som nämnts i det föregående,

en utökning av planeringsramarna för juristlinjen med 120

nybörjarplatser. Dessa platser har med 40 vardera tillförts

universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

En utbyggd och sammanhållen juristutbildning vid

universitetet i Umeå begärs i motion 1991/92:Ub542 (fp) yrkande

1. Motionären anser att nuvarande tvååriga grundläggande

rättsutbildning jämte lokal påbyggnadslinje och kompletterande

utbildning till jur.kand.-examen bör ersättas av en

sammanhållen utbildning om 4,5 år. Antalet nybörjarplatser bör

öka från 40 till 60.

Utskottet har vid föregående riksmöte utförligt behandlat den

särskilda juristutbildningen i Umeå och dess ställning i

förhållande till utbildningen på juristlinjen vid de tre

juridiska fakulteterna. I sitt betänkande 1990/91:UbU12, till

vilket hänvisas, ansåg utskottet (s. 53--55) det inte

nödvändigt att något annat universitet gavs ansvar för den

kompletterande juridiska utbildningen i Umeå. Det borde således

ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal

utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng. Utskottet anförde

vidare (s. 56) att med hänsyn till att utbildningen på

juristlinjen vid universiteten i Umeå och Göteborg skulle komma

att bedrivas utan direkt anknytning till juridisk fakultet

borde den efter en tid utvärderas. Mot bakgrund av

utvärderingen borde regeringen vid lämplig tidpunkt för

riksdagen redovisa sin bedömning av verksamhetens omfattning

och organisatoriska former på längre sikt.

Utskottet vill erinra om regeringens uttalade avsikt att

återkomma med en samlad bedömning av den fortsatta utbyggnaden

av högskolan i samband med budgetförslaget inför nästa

treårsperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1

fastställer planeringsramar för juristlinjen i enlighet med vad

som förordats i proposition 1991/92:100.

Psykologlinjen

Regeringens förslag till dimensionering av högskolan för

nästa budgetår innefattar en utökning av psykologlinjen med 15

platser vid universitetet i Lund.

I motion 1991/92:Ub441 (fp) föreslås en omfördelning av tio

nybörjarplatser på psykologlinjen från universitetet i

Stockholm till universitetet i Umeå fr.o.m. hösten 1992. Syftet

är bl.a. att öka den geografiska spridningen av

utbildningsplatser.

Utskottet finner att med de i budgetpropositionen beräknade

nya platserna kommer planeringsramarna för psykologlinjen

att nästa budgetår omfatta 60 nybörjarplatser vid vardera

universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg samt 30

vid universitetet i Umeå. Utskottet anser att det inte finns

skäl att sätta i fråga regeringens bedömning när det gäller

lokaliseringen av utbyggnaden eller ompröva riksdagens tidigare

beslut (bet. 1990/91:UbU12 s. 57). Fortsatta ställningstaganden

i dimensioneringsfrågor kommer att göras inför nästa treåriga

budgetperiod.

Riksdagen bör således med avslag på motion 1991/92:Ub441

fastställa planeringsramar för psykologlinjen för budgetåret

1992/93 i enlighet med regeringens förslag.

Enligt motion 1991/92:Ub502 (v) bör riksdagen uttala sig för

en resursförstärkning till psykologlinjen. Motionärerna

menar att det är viktigt att i nuläget göra centrala insatser

för att garantera nivån på psykologlinjen. Under de senaste två

åren har enligt motionen nästan 50-procentiga nedskärningar

drabbat en stor del av utbildningen. De reella möjligheterna

att lokalt tillrättalägga snedfördelningen påstås i motionen

vara minimala.

Utskottet erinrar om att riksdagen redan för tre år sedan

(prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148) fattade beslut om att

ett nytt styr- och anslagssystem för högskolan skall införas

budgetåret 1993/94. Det nya systemet innebär bl.a. att varje

högskoleenhet tilldelas ett ramanslag för grundläggande

högskoleutbildning i stället för det nuvarande systemet att

medel tilldelas under fem sektorsanslag och ett s.k.

LIF-anslag. De enskilda högskoleenheterna skall ha ansvaret för

att resurserna används väl. Utskottet utgår från att regeringen

i beredningsarbetet inför budgetpropositionen för 1993/94

bedömer de olika högskoleenheternas behov av resurser för att

genomföra den utbildning som de åläggs av statsmakterna och att

regeringen därvid föreslår de förstärkningar eller

omfördelningar som befinns nödvändiga. Med det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502.

Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete

Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete om

30 poäng anordnas innevarande budgetår vid universitetet i

Lund. Planeringsramen för linjen är 20 nybörjarplatser.

I budgetpropositionen anförs att universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ) redovisat ett uppdrag med förslag till

utbildning för socionomer som ger behörighet till högskolans

utbildning i psykoterapi. UHÄ anser att en grundläggande

teoretisk utbildning i psykoterapi om 15 poäng, vilken bygger

på de kunskaper som påbyggnadslinjen i socialt arbete ger, kan

vara lämplig för vidare studier i psykoterapi 60 poäng.

Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete 30

poäng, som finns endast vid universitetet i Lund, bör därför

enligt UHÄ snarast läggas ned och ersättas av påbyggnadslinjen

i socialt arbete 40 poäng med en dimensionering på 20 platser

inom ramen för de resurser som nu disponeras för

30-poängslinjen.

Föredragande statsrådet säger sig inte vara beredd att

föreslå lokalisering av en ny utbildningslinje. Det bör enligt

hans uppfattning överlåtas till de utbildningsansvariga vid

universitetet i Lund att inom ramen för fristående kurser skapa

en påbyggnadsutbildning för socionomer som tillgodoser såväl

arbetsmarknadens krav på psykoterapiutbildade socionomer som de

studerandes krav på adekvat förutbildning för behörighet till

fortsatt psykoterapiutbildning om 60 poäng. Vid

medelsberäkningen har därför 960000 kr. överförts från

förevarande anslag till anslaget Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser.

Regeringen begär således bemyndigande av riksdagen att

besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i

socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m.

budgetåret 1992/93.

I två motioner, nämligen motionerna 1991/92:Ub477 (m) och

1991/92:Ub488 (s), framställs yrkanden i enlighet med UHÄ:s

förslag. I båda motionerna anförs att påbyggnadslinjen i

socialt arbete 40 poäng är inrättad på övriga orter med

socionomutbildning. Den är en yrkesfortbildning, vilket talar

för att även utbildningen i Lund för att uppnå likvärdighet bör

anordnas i form av en påbyggnadslinje. I annat fall bör enligt

motionärerna för utbildningen finnas centrala anvisningar,

nationella minimikrav eller liknande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att nylokalisering av

allmänna linjer och påbyggnadslinjer inte bör göras nu med

hänsyn till den förestående avregleringen av linjesystemet.

Påbyggnadsutbildningen för socionomer bör istället, som

regeringen förordat, överlåtas till de utbildningsansvariga att

anordna inom ramen för fristående kurser. Utskottet föreslår

således att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub477

och 1991/92:Ub488, båda i denna del, lämnar regeringen begärt

bemyndigande att besluta om nedläggning av påbyggnadslinjen

Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i

Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Turismlinjen m.m.

I motionerna 1991/92:Ub416 (s) yrkande 2 och 1991/92:Ub455

(s) betonas behovet av en förlängning av turismlinjen från

nuvarande 80 poäng till 120 poäng. Utbildningen bör utvecklas

ytterligare för att kunna ge branschen den kompetenta personal

som efterfrågas. Vidare föreslås i motion 1991/92:Ub416 (s)

yrkande 1 att ett besöks- och turistnäringsinstitut

inrättas i anslutning till institutionen för turism vid

högskolan i Kalmar. En sådan samlad kompetens skulle enligt

motionären ge en effektiv koppling mellan den högre

utbildningen och turistnäringen. Ökade satsningar på

utbildning och forskning krävs enligt motion 1991/92:Kr513

(m) yrkande 1 för att höja turistbranschens status och

utvecklingsmöjligheter.

Utskottet vill beträffande utbildningstidens längd påminna om

vad utskottet tidigare anfört (senast i bet. 1990/91:UbU12 s.

57), nämligen att behovet av fördjupad och breddad utbildning

inom turismområdet kan tillgodoses genom lokala

påbyggnadsutbildningar eller fristående kurser. I vad gäller

inrättandet av ett besöks- och turistnäringsinstitut anser

utskottet att sådant institut kan förläggas till högskola med

turismutbildning utan särskilt uttalande från riksdagen. Frågan

om ökade satsningar på utbildning och forskning inom

turismområdet bör tas upp inför nästa treåriga budgetperiod för

högskolan. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455 och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i

denna del.

Högskoleutbildning för fritidssektorn efterfrågas i

motion 1991/92:Ub439 (fp). Motionären anmärker att utbildning

inom fritidsområdet på högskolenivå finns etablerad i flera

andra länder. I motionen hänvisas till att en modell för

grundläggande högskoleutbildning tagits fram i Borås under

medverkan av bl.a. högskolan.

Utskottet erinrar om att det ankommer på de lokala

högskoleenheterna att besluta om införande av nya

undervisningsämnen och inrättande av lokala utbildningslinjer.

Motion 1991/92:Ub439 avstyrks därmed.

Högre restaurangutbildning

I motion 1991/92:Ub459 (s, m, fp, c, kds, v) betonas värdet

av den högre restaurangutbildning som försöksvis bedrivs inom

högskolan i Örebro. Utbildningen, som omfattar 18 studerande,

är förlagd till Grythyttans gästgivaregård i Hällefors kommun.

Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 med en

40-poängskurs för servitörer. Innevarande budgetår fortsätter

verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på

sammanlagt 120 poäng. Motionärerna framhåller att högskolan i

Örebro har små möjligheter att inom egna ramar klara den

permanenta etableringen av en akademisk utbildning för en helt

ny yrkesgrupp. Det är därför nödvändigt att högskolan genom en

särskilt anvisad resurs ges möjlighet att fortsätta driften och

utvecklingen av den högre restaurangutbildningen.

Utskottet konstaterar att det inom högskolan finns utbildning

på hotell- och restaurangområdet dels i form av hotell- och

restaurangekonomlinjen vid universitetet i Göteborg, dels i

form av storhushålls- och restauranglinjen (YTH) vid

universitetet i Lund. Ingen av dessa utbildningar motsvarar den

inriktning som försöksutbildningen i Grythyttan representerar

och där restaurangverksamhetens estetiska sida uppmärksammas

både i teori och praktik. En sådan högskoleutbildning har ett

klart värde för den svenska restaurangnäringens förmåga att

locka besökare till vårt land. Statsmakterna har redan satsat

betydande resurser av regionalpolitiska medel för att starta

försöksverksamheten och har vidare åtagit sig att bidra med 15

milj.kr. för att till verksamheten vid Grythytte akademi

förvärva den svenska paviljongen vid världsutställningen i

Sevilla. Det är i ett nationellt perspektiv önskvärt att dessa

satsningar kan nyttiggöras för framtiden. Utskottet anser

därför att regeringen, inom ramen för den dimensioneringsökning

av grundläggande högskoleutbildning som kommer att föreslås för

nästa treårsperiod, bör beräkna medel för högskolan i Örebro så

att den högre restaurangutbildningen i Grythyttan kan

permanentas. Detta bör riksdagen med anledning av motion

1991/92:Ub459 som sin mening ge regeringen till känna.

Planeringsramar i övrigt och anslagsbelopp

Regeringens förslag beträffande planeringsramar i övrigt

under förevarande anslag har inte gett utskottet någon

anledning till erinran. Utskottet föreslår att riksdagen

fastställer dessa ramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med

vad som förordats i budgetpropositionen.

Utskottet har inte heller något att invända mot

medelsberäkningen under anslaget, utan föreslår att

riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i

denna del) för nästa budgetår till Utbildning för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisar ett

reservationsanslag på 594089000 kr.

D 10. Utbildning för vårdyrken

Efter förslag i budgetpropositionen 1991 bemyndigade

riksdagen regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän

utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng (prop.

1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). UHÄ fick av regeringen i

uppdrag att inom de ramar som finns på statsbudgeten redovisa

förslag om tandteknikerlinjens dimensionering och organisation

samt redovisa de utbildningsmässiga och ekonomiska

konsekvenserna av ett statligt resp. kommunalt huvudmannaskap.

I förevarande proposition anför utbildningsministern att han

delar UHÄ:s uppfattning att utbildningen bör anordnas vid

Karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och

Umeå. Utredningen och remissbehandlingen har emellertid visat

att den nya utbildningen inte bör starta förrän budgetåret

1993/94, eftersom högskolorna behöver tid för planering av

utbildningen och information till presumtiva studerande.

Utbildningsministern avser att återkomma i nästa års

budgetproposition beträffande kostnaderna för den nya

utbildningen.

Det i februari 1992 slutförhandlade EES-avtalet innebär att

vissa utbildningar för yrken inom hälso- och sjukvården måste

förlängas för att de examinerade skall omfattas av den för EG-

och EFTA-länderna gemensamma arbetsmarknaden. De aktuella

direktiven kräver när det gäller apotekaryrket en minst femårig

utbildning, varav minst ett halvt år avser praktik vid apotek.

Regeringen föreslår med anledning härav att apotekarlinjen

förlängs från 160 till 180 poäng. Avsikten är att universitetet

i Uppsala, där utbildningen är förlagd, skall utfärda två slag

av utbildningsbevis avseende apotekarlinjen, nämligen dels ett

som grundar sig på en teoretisk utbildning om 180 poäng som

grund för forskarutbildning eller arbete inom t.ex.

läkemedelsindustrin, dels ett som omfattar även praktisk

tjänstgöring och som ger behörighet för apotekaryrket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Logopedlinjen finns för närvarande inrättad vid

Karolinska institutet samt universiteten i Lund och Göteborg.

På varje ort sker antagning av 28 studerande var fjärde termin.

I motion 1991/92:Ub492 (s) påtalas att det behövs en ökning av

antalet logopeder för att fylla behovet av tjänster i

primärvården. Det är enligt motionärerna också viktigt att

tjänsterna sprids över landet. I motionerna 1991/92:Ub457 (fp),

1991/92:Ub505 (v), 1991/92:Ub524 (kds) och 1991/92:Ub537 (s)

begärs att linjen inrättas även vid universitetet i Umeå under

budgetåret 1992/93 inom ramen för den utökning av grundläggande

högskoleutbildning som föreslås i budgetpropositionen. Enligt

den förstnämnda motionen bör inrättandet i Umeå ske genom

omfördelning inom landet av antalet utbildningsplatser på

logopedlinjen.

Utskottet erinrar om att antalet nybörjarplatser på

logopedlinjen utökades fr.o.m. innevarande budgetår efter

förslag i budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100, bet.

UbU12, rskr. 355) samtidigt som antagningsintervallet ändrades

från var tredje termin till var fjärde. Frågan om eventuell

utökning eller nylokalisering av logopedutbildning bör enligt

utskottets mening prövas vid beredningen av budgetförslaget för

nästa treårsperiod. Riksdagen bör därför avslå motionerna

1991/92:Ub457, 1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och

1991/92:Ub537.

I propositionen föreslås, som utskottet redovisat i

inledningen av detta betänkande, att ytterligare 20

nybörjarplatser på läkarlinjen inrättas vid universitetet i

Linköping budgetåret 1992/93. I motion 1991/92:Ub805 (s)

yrkande 15 begärs att ytterligare 20 nybörjarplatser därutöver

inrättas vid universitetet i Umeå, samtidigt som vissa av

regeringens föreslagna utökningar under andra anslag

senareläggs resp. omdisponeras.

Utskottet har i det föregående redovisat sitt

ställningstagande till motionsyrkanden om utökning av

läkarlinjen i Umeå under nästa treårsperiod. Förevarande

motionsyrkande behandlas också i socialutskottets yttrande

1991/92:SoU3y, som bifogats detta betänkande som bilaga 1. I

den i det föregående (s. 15) nämnda utredning som genomförts i

samarbete mellan företrädare för universitetet i Umeå och

landstingen i norra sjukvårdsregionen sägs att lokalbristen för

direkt eller indirekt berörda institutioner vid universitetet

är av den omfattningen, att det får betraktas som uteslutet att

starta en utökning av läkarutbildningen under provisoriska

former. Lokaltillskott är därför nödvändigt inför starten av en

utökning. Socialutskottet, som anser att en utökning av

läkarutbildningen i Umeå måste ges hög prioritet, anför i sitt

yttrande att utbyggnaden självfallet bör ske i den takt som det

finns praktiska förutsättningar för. I det sistnämnda instämmer

utbildningsutskottet. I det föregående (avsnittet Utbildning

för tekniska yrken) har utskottet avstyrkt senareläggning av

vissa i propositionen föreslagna utökningar av civilingenjörs-

och arkitektutbildning. Dessa är i motion 1991/92:Ub805

sammankopplade med förslaget om utökning av läkarlinjen i Umeå

budgetåret 1992/93 (yrkande 15) på så sätt att utökningen

skulle finansieras genom senareläggningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna

del fastställer planeringsramar för läkarlinjen i enlighet med

vad som förordats i proposition 1991/92:100.

En förkortad psykoterapiutbildning för psykologer behövs

enligt motionerna 1991/92:Ub435 (m) och 1991/92:Ub535 (fp),

eftersom psykologer redan i sin grundutbildning har sådana

kunskaper att de intar en särställning vad avser främst den

teoretiska nivån för behörighet. En psykoterapiutbildning om 60

poäng är för denna grupp ett resursslöseri, anser motionärerna.

Utskottet behandlade motioner med samma innebörd i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1991/92:UbU2. Med hänvisning till

vad som där anförts föreslår utskottet att riksdagen även

avslår motionerna 1991/92:Ub435 och 1991/92:Ub535.

Utskottet övergår nu till att behandla förslag om de

medellånga vårdutbildningarna.

I budgetpropositionen redovisas den översyn som inom

utbildningsdepartementet har gjorts av

sjuksköterskeutbildningen (Ds 1991:81 Sjuksköterskeutbildningen

mot 2000-talet). Översynen har avsett hälso- och

sjukvårdslinjens längd, innehåll, inriktningar, internationella

gångbarhet och benämning samt påbyggnadsutbildningarna i

anslutning till linjen. Utbildningsministern ansluter sig till

förslagen i rapporten att hälso- och sjukvårdslinjen om 80/90

poäng samt försöksutbildningen om 120/130 poäng skall ersättas

av en ny sjuksköterskelinje på 120 poäng. Inom den nya linjen

skall enligt förslaget bara förekomma en inriktning, allmän

hälso- och sjukvård. Specialistdelarna inom de övriga

inriktningarna på den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen

föreslås bli påbyggnadsutbildningar. De ekonomiska

konsekvenserna av den förlängning av linjen som föreslås skall

enligt propositionen prövas mot dels den analys av

utbildningskostnaderna som har gjorts i samband med

statskontorets utredning "Den kommunala högskolan -- kostnader

och framtida statsbidrag", dels den analys som utredaren av ett

eventuellt statligt huvudmannaskap för de medellånga

vårdutbildningarna kommer att göra.

Enligt propositionen motiveras förslaget om förlängd

sjuksköterskeutbildning och avskaffande av specialiserade

inriktningar av behovet att ge en bred bas för

yrkesverksamheten och för fortsatta studier. Vidare är det

enligt propositionen viktigt att de svenska sjuksköterskorna

blir gångbara på den gemensamma arbetsmarknad som öppnas genom

EES-avtalet. Mot bakgrund av de direktiv som kommer att gälla

framstår den hittillsvarande utbildningen på hälso- och

sjukvårdslinjen i formellt hänseende som otillräcklig, trots

att de svenska sjuksköterskorna utför avancerade uppgifter i

vården och har ett internationellt sett gott rykte.

Regeringen begär därför riksdagens bemyndigande att den 1

juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje,

sjuksköterskelinjen om 120 poäng och att fr.o.m. budgetåret

1993/94 avveckla den nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen.

Utskottet tillstyrker förslagen.

I detta sammanhang vill utskottet också anföra följande.

Under budgetåret 1992/93 kommer hälso- och sjukvårdslinjen att

finnas kvar. I propositionen anför utbildningsministern att han

föreslår att antagningen till denna linje inför vårterminen

1993 enbart skall omfatta försöksutbildningen om 120 poäng.

Utskottet har erfarit att detta uttalande i propositionen har

vållat oro dels bland presumtiva studerande som genomgår den

vårdinriktade kompletteringskursen i avsikt att därefter söka

till hälso- och sjukvårdslinjen, dels bland landstingen som

befarar ett besvärande uppehåll i utflödet av nyexaminerade

sjuksköterskor. Utskottet har erfarit att skälet till

utbildningsministerns uttalande är att -- om EES-avtalet träder

i kraft den 1 januari 1993 såsom planerat -- de som påbörjar

80/90-poängsutbildning på hälso- och sjukvårdslinjen

vårterminen 1993 inte kommer att uppnå en otvetydig behörighet

för sjuksköterskeyrket inom hela EG- och EFTA-området. De som

däremot påbörjat den kortare utbildningen innan EES-avtalet

träder i kraft har genom särskild protokollsanteckning

tillförsäkrats sådan behörighet. Utskottet erinrar om att det

står huvudmännen fritt att bestämma om de vill anordna den

reguljära utbildningen eller försöksutbildningen. Det finns

enligt högskoleförordningen (2 kap. 7 §) också möjlighet för

styrelsen för utbildningen att besluta att utbildningen skall

förläggas till annan tid än läsår, exempelvis med hänsyn till

de studerandes önskemål.

I propositionen begär regeringen också bemyndigande att den 1

juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till

60 poäng. Enligt de EG-direktiv som kommer att gälla när

EES-avtalet trätt i kraft krävs en sådan förlängning för att

barnmorskorna skall ha tillträde till den framtida fria

arbetsmarknaden inom EG- och EFTA-området. Förlängningen

motiveras också av att barnmorskans arbetsfält har vidgats och

fördjupats.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda

bemyndigandet.

Rehabiliteringslinjens längd föreslås i propositionen

ändrad från 100 till 120 poäng fr.o.m. den 1 juli 1993.

Regeringen hänvisar till en inom UHÄ gjord översyn, som

redovisades den 15 november 1991 och som dessförinnan hade

remissbehandlats. Kunskapsutvecklingen inom sjukgymnastik och

arbetsterapi har enligt propositionen varit oerhört snabb under

senare tid och goda sjukgymnasters och arbetsterapeuters

rehabiliterande insatser sparar pengar både för samhället och

enskilda.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att

den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng

till 120 poäng.

I samband med förlängningen av rehabiliteringslinjen bör

enligt propositionen påbyggnadslinjerna i anslutning till

rehabiliteringslinjen avvecklas. I övrigt finansieras

reformen av rehabiliteringslinjen inom befintliga ramar.

Dagens arbetsterapeuter behöver enligt motionerna

1991/92:Ub516 (s) och 1991/92:Ub533 (fp)

påbyggnadsutbildningen. Motionärerna påpekar att merkostnader

för förlängningen av rehabiliteringslinjen inte uppkommer

förrän år 1996, varför påbyggnadsutbildningen åtminstone måste

få en övergångstid. När den avvecklas bör resurserna enligt

motionärerna användas för att bygga upp ett magisterprogram i

arbetsterapi.

Behovet av påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster tas upp i

motion 1991/92:Ub500 (m). Där anförs att det är av största vikt

att sjukgymnaster efter en tids yrkesverksamhet erbjuds

möjlighet till specialisering för olika verksamhetsområden och

fördjupning inom sitt ämnesområde. Regeringen bör enligt

motionären vid införande av magisterexamen även pröva

möjligheterna att skapa en påbyggnadsutbildning för

sjukgymnaster.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna

anföra följande.

Utskottet har erfarit att den förlängda rehabiliteringslinjen

kommer att inrymma delar av det som i dag ingår i

påbyggnadslinjerna. Enligt regeringens förslag omfattar

rehabiliteringslinjen budgetåret 1992/93 1016

nybörjarplatser. En förlängning av utbildningen med en termin

är således ett mycket stort åtagande, som måste finansieras.

Det har vidare framkommit att de resurser som för närvarande

används för påbyggnadslinjerna inte behöver tas i anspråk för

rehabiliteringslinjen förrän budgetåret 1995/96, då den sjätte

terminen av den förlängda linjen anordnas för första gången.

Påbyggnadslinjerna bör därför inte läggas ned förrän budgetåret

1995/96. Utskottet erinrar om att medel till lokala och

individuella linjer samt fristående kurser bl.a. kan användas

till fortbildning och vidareutbildning. Även efter

påbyggnadslinjernas nedläggning kan alltså påbyggnadsutbildning

för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i viss utsträckning

anordnas genom lokala beslut. Något förslag om införande av

magisterexamen har ännu inte framlagts för riksdagen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533

bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla

påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen.

I motion 1991/92:Ub407 (s) anförs att rehabiliteringslinjens

inriktning mot sjukgymnastik bör förläggas till Hälsohögskolan

i Jönköping, där det finns goda möjligheter att anordna

utbildningen med start budgetåret 1992/93. Hälsohögskolan

anordnar sedan tidigare linjens inriktning mot arbetsterapi.

På utskottets förslag gav riksdagen vid föregående riksmöte

(bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355) till känna att regeringen i

budgetpropositionen 1992 borde lägga fram förslag om

dimensioneringsökning av den grundläggande

högskoleutbildningen, varvid bl.a. behovet av utökning av

sjukgymnastutbildningen borde övervägas. I förevarande

proposition har regeringen lagt fram de förslag som den efter

beredning har funnit befogade. I förslaget ingår inte någon

utökning av sjukgymnastutbildningen. Utskottet finner inte

anledning att göra någon annan bedömning, utan föreslår att

riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer

planeringsramar för rehabiliteringslinjen i enlighet med

vad som förordats i proposition 1991/92:100.

En förlängning av laboratorieassistentutbildningen med 30

poäng till 120 poäng föreslås i motionerna 1991/92:Ub423 (s),

1991/92:Ub491 (m) och 1991/92:Ub541 (fp). Motionärerna hänvisar

dels till att den svenska laboratorieassistentutbildningen på

90 poäng är den kortaste i hela Norden, dels till en

rekommendation av Nordiska ministerrådet att

högskoleutbildningarna skall vara lägst treåriga och dels till

att UHÄ vid flera tillfällen har föreslagit en förlängning till

120 poäng.

Utskottet erinrar om att riksdagen av regeringen har begärt

en samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna

(1989/90:UbU21, rskr. 232, 1990/91:UbU12, rskr. 355). I

propositionen redovisas nu översynen av

sjuksköterskeutbildningen. I fråga om de övriga utbildningarna

har UHÄ gjort en utredning, till vilken regeringen hänvisar när

det gäller förslaget om förlängning av rehabiliteringslinjen.

Regeringen har dock inte tagit ställning till UHÄ:s förslag i

dess helhet, vari ingår bl.a. en förlängning av

laboratorieassistentutbildning. Utskottet förutsätter att

regeringen kommer att redovisa sitt ställningstagande i

redovisningen av den samlade, breda översynen. Denna bör enligt

utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar ställning till

förändringar av de utbildningar som inte berörts i

propositionen. Riksdagen bör därför avslå motionerna

1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491 och 1991/92:Ub541.

Tandhygienistlinjen förlängs den 1 juli 1992 från 40 till

80 poäng i enlighet med beslut vid föregående riksmöte (prop.

1990/91:100, bet. UbU12, rskr. 355). I motionerna 1991/92:Ub428

(kds) och 1991/92:Ub436 (m) anförs att en ettårig

tandhygienistutbildning bör få anordnas övergångsvis för

personer som har tandsköterskeutbildning och viss tids

yrkeserfarenhet. Motionärerna hänvisar dels till olägenheterna

med ett uppehåll i examinationen av tandhygienister, dels till

att kompetensutvecklingen för tandsköterskor med lång

erfarenhet av tandvård inte bör försvåras.

Utskottet behandlade motsvarande yrkande vid föregående

riksmöte (bet. 1990/91:UbU12 s. 61). Liksom då hänvisar

utskottet till högskoleförordningens 7 kap. 9 §, där det

föreskrivs att studerande, som på annat sätt än genom

grundläggande högskoleutbildning i nordiskt land har skaffat

sig kunskaper och färdigheter som motsvarar viss del av en

utbildningslinje eller kurs, har rätt att tillgodoräkna sig

denna. Även kunskaper och färdigheter som förvärvats i

yrkesverksamhet kan tillgodoräknas. Det ankommer på

linjenämnden att pröva sådana ärenden. I den mån utbildningen

till tandhygienist med tillämpning av denna bestämmelse kan

göras kortare än två år, kan de olägenheter som påtalas i

motionerna undvikas. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och

1991/92:Ub436.

I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 17 framhålls att riksdagen

våren 1990 begärde en samlad och bred översyn av de

medellånga vårdutbildningarna men att regeringen i

propositionen endast framlagt förslag rörande hälso- och

sjukvårdslinjen och rehabiliteringslinjen. Motionärerna

förväntar sig därför inom kort ytterligare förslag från

regeringen på detta område.

Som utskottet i det föregående påpekat, har UHÄ genomfört en

utredning om de medellånga vårdutbildningarna förutom hälso-

och sjukvårdslinjen. Till UHÄ:s förslag i dess helhet har

regeringen enligt propositionen ännu inte tagit ställning.

Utskottet, som anser saken synnerligen angelägen, utgår därför

från att regeringen senast vid nästa riksmöte kommer att

redovisa den samlade översynen. Motion 1991/92:Ub805 yrkande 17

bör därför inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd,

utan kan avslås.

Utskottet har beträffande planeringsramar i övrigt ingen

invändning mot regeringens förslag och föreslår att riksdagen

fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i

proposition 1991/92:100.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Utbildning

för vårdyrken för budgetåret 1992/93 till 586000000kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub805

yrkande 15 i denna del till Utbildning för vårdyrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

586000000kr.

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landsting

för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer

och fristående kurser m.m. inom vårdområdet. Anslaget avser

även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och

bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm,

musiklärarutbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs

musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms

musikpedagogiska institut.

På grundval av en utredning inom statskontoret föreslår

regeringen att ett nytt statsbidragssystem införs för den

kommunala delen av högskolan. De viktigaste förändringarna

jämfört med hittillsvarande system är dels att samma

bidragsbelopp utgår för alla linjer och kurser, dels att

beloppet som utbetalas grundar sig på antalet föregående år

utnyttjade årsstudieplatser. Dock kan en huvudman inte få mer i

statsbidrag än som motsvarar det antal årsstudieplatser som

enligt planeringsramen tilldelats huvudmannen.

Utskottet har inget att invända mot den föreslagna

förändringen och föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt

statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i

överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i

propositionen.

I propositionen föreslås under Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. ett anslagsbelopp på

271153000kr.

Utskottet, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Bidrag till

kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 271153000kr.

Frågan om statsbidrag till vissa icke-statliga

utbildningsanordnare tas upp i fem motioner. Enligt motionerna

1991/92:Ub421 (fp), 1991/92:Ub495 (m), 1991/92:Ub525 (kds, c)

och 1991/92:Ub546 (s) planerar Teologiska seminariet, Lidingö,

som drivs av Svenska missionsförbundet, och Betelseminariet,

Bromma, som drivs av Svenska baptistsamfundet, att skapa en fri

teologisk högskola i Stockholm med start budgetåret

1993/94. Denna högskola skall präglas av målsättningen att vara

en fackhögskola med god akademisk standard. Stor vikt kommer

att läggas vid forskning och utveckling i öppenhet mot de

behov som finns i samhället och kyrkorna. Motionärerna anser

att den bör få statsbidrag.

I motion 1991/92:Ub552 (m) begärs att regeringen ingående

skall pröva frågan om statsbidrag till Nordisk designskola i

Borås, som i privat regi bedriver postgymnasial utbildning av

designers. Skolan har enligt motionären ansökt om statsbidrag

för det kommande budgetåret.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

De två frikyrkliga teologiska seminarier som planerar att gå

samman och bilda Teologiska högskolan i Stockholm uppbär för

närvarande statsbidrag från anslaget Stöd till trossamfund

under trettonde huvudtiteln (civildepartementet). Anslagsposten

Utbildningsbidrag under det nämnda anslaget uppgår för

budgetåret 1992/93 till 2080000kr. (prop. 1991/92:100

bil. 14, bet. KrU13, rskr. 148). Bidrag ges för närvarande till

fyra seminarier utöver de två som avser att bilda Teologiska

högskolan i Stockholm.

Utskottet anser att frågan om statsbidrag till Teologiska

högskolan i Stockholm bör prövas av regeringen.

Utbildningsministern har i budgetpropositionen aviserat en

proposition senare där principerna för vad han kallar fria

universitet och högskolor kommer att behandlas. Såväl denna

proposition som regeringens beredning av budgetförslaget för

nästa treårsperiod bör enligt utskottets mening avvaktas, innan

riksdagen tar ställning till om statsbidrag skall utgå till de

i motionerna nämnda fristående högskolorna. Riksdagen bör

därför nu avslå motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495,

1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552.

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

Konstnärlig utbildning

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att den

särskilde utredaren som tillkallats för att göra en översyn av

den konstnärliga utbildningen i högskolan (U 1990:04) beräknas

redovisa sitt uppdrag till regeringen under våren 1992. Vidare

meddelas att den s.k. DI-utredningens betänkande om

verksamheten vid dramatiska institutet, DI -- en högskola i

utveckling (SOU 1990:104), har remissbehandlats. Statsrådet

anför att ställningstaganden till båda dessa utredningsförslag

bör göras i samband med budgetarbetet inför treårsperioden

1993/94--1995/96. Redan nu föreslås emellertid -- under

anslaget D13. Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser -- en utökning av antalet platser med 35, dvs. 5 platser

per konstnärlig högskola.

Utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar har i slutet

av mars avgivit betänkandet Konstnärlig högskoleutbildning (SOU

1992:12). Utredaren har enligt sina direktiv haft att se över

all konstnärlig utbildning som är finansierad med medel från

förevarande anslag, med undantag av utbildningarna vid

dramatiska institutet vilka redan utretts.

Flera motioner tar upp frågor rörande lokalisering och

inriktning m.m. av de konstnärliga högskoleutbildningarna.

Angelägenheten av att en konsthögskola inrättas i södra

Sverige framhålls i motionerna 1991/92:Ub401 (s),

1991/92:Ub420 (c) och 1991/92:Ub448 (m) yrkande 1. Många

faktorer talar enligt motionärerna för en lokalisering till

Malmö/Lund. Merparten av södra regionens kulturella liv

utspelas i detta område. En framtida högskoleutbildning skulle

kunna bygga på de förutsättningar som redan skapats i Malmö

genom Forumskolorna, som idag utbildar yrkesaktiva konstnärer

i en femårig utbildning. I motion 1991/92:Ub420 pekas på ett

förslag som förts fram av universitetet i Lund om en

konsthögskola i Malmö, knuten till universitetet. Detta förslag

bör, menar motionärerna, ingå i underlagsmaterialet för nästa

forskningsproposition och förverkligas i samband med att

riksdagen beslutar om inriktningen av forskning och utbildning

under en ny treårsperiod.

Utskottet hänvisar till att förslag lagts fram i det nyligen

avgivna utredningsbetänkandet (SOU 1992:12 s. 59 ff.) om att en

konsthögskola inrättas i Malmö tidigast under budgetperioden

1996/97--1998/99 som en institution vid universitetet i Lund.

Finansieringen kan dock inte lösas inom nuvarande ramar för

konstnärliga högskoleutbildningar. Utbildningen vid en

konsthögskola i Malmö bör enligt utredaren utformas så att den

får en tydlig profil i förhållande till övriga konsthögskolor i

Sverige. Regeringen avser, som inledningsvis nämnts, att inför

nästa treåriga budgetperiod i ett sammanhang ta ställning till

föreliggande utredningsförslag. Utskottet anser att regeringens

förslag bör avvaktas. Motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420

och 1991/92:Ub448 yrkande 1 bör därför avslås av riksdagen.

Regiutbildning bör lokaliseras till teaterhögskolan i

Malmö enligt motion 1991/92:Ub403 (s). Motionärerna vill att

riksdagen skall uttala sig för ett av linjenämnden för

skådespelarlinjen vid Lunds universitet utarbetat förslag till

regilinje med delvis gemensamma utbildningsblock för regi- och

skådespelarelever. Syftet är bl.a. att utbilda regissörer med

nära samband med skådespelaryrket.

Utskottet noterar att utredningen om konstnärliga

högskoleutbildningar ställt sig bakom linjenämndens i motionen

refererade förslag att en treårig utbildning av regissörer

inrättas vid teaterhögskolan i Malmö med en årlig antagning av

två elever (SOU 1992:12 s. 96 f.). Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa regeringens behandling av

utredningsförslaget utan avslå motion 1991/92:Ub403.

En förbättrad utbildning i klädformgivning föreslås i

motionerna 1991/92:Ub445 (nyd) och 1991/92:N225 (nyd) yrkande 1

av samma motionärer. De anför att utbildade kläddesigners av

hög klass sedan länge efterlysts av verksamma i branschen för

att utveckla småskalig produktion med speciell inriktning. En

samordning av resurserna vid konstfackskolan och högskolan i

Borås skulle ge en god utbildning med integration av

konstnärligt och tekniskt kunnande. Minst sju elever borde

utbildas per år.

Utskottet vill peka på att motionärernas yrkanden om

utbildning av kläddesigners ligger i linje med förslag som förs

fram i utredningsbetänkandet. Där föreslås (SOU 1992:12 s. 80

f.) att utbildning i klädformgivning (170 poäng) inrättas vid

konstfackskolan med en årlig antagning av cirka åtta

studerande. Utbildningen, med planerad start budgetåret

1994/95, skall enligt förslaget bedrivas i samverkan med

högskolan i Borås. Med hänvisning till vad utskottet anfört om

att regeringens samlade förslag om konstnärlig utbildning bör

avvaktas, avstyrks motionerna 1991/92:Ub445 och 1991/92:N225

yrkande 1.

Enligt motion 1991/92:Ub404 (s) behövs en uppräkning av

grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö.

Resurstilldelningen har enligt motionärerna minskat med 25 %

sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans utveckling och negativt

påverkar musiklivet i regionen.

Utskottet konstaterar, liksom tidigare år (bet. 1990/91:UbU12

s. 80), att frågan om resursfördelningen inom universitetet i

Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av

universitetsstyrelsen. Även musikhögskolan i Malmö berörs i

betänkandet om konstnärlig utbildning (SOU 1992:12 s. 106 ff.)

såtillvida som musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och

Malmö föreslås få i uppdrag att gemensamt utarbeta en plan för

en ämnesmässig profilering av resp. utbildningar inför perioden

1996/97--1998/99. Musikhögskolan i Malmö bör därutöver enligt

utredningsförslaget utveckla en modell med differentierad längd

på musikerutbildningen. Utskottet föreslår att motion

1991/92:Ub404 mot bakgrund av det anförda avslås av riksdagen.

Förslag om dramatikerutbildning läggs fram i motion

1991/92:Ub440 (fp). Motionärerna anser att det är nödvändigt

att anordna fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på

högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska

institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl

teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att

utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen

krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som

bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm.

Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt

motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till

ställningstagandena till förslagen från utredningen om

konstnärliga högskoleutbildningar.

Kulturutskottet har i yttrande till utbildningsutskottet över

motionen redogjort för nuvarande utbildning vid dramatiska

institutet samt föreliggande förslag i betänkandet DI, en

högskola i utveckling (SOU 1990:104). Yttrandet (1991/92:KrU4y)

är fogat som bilaga 2 till detta betänkande. Av yttrandet

framgår vidare att regeringen i mars 1992 medgivit att

institutet nästa läsår dels får göra uppehåll i intagningen

till den allmänpraktiska medielinjen, dels får bedriva

försöksverksamhet med avkortad utbildning för film/TV på

medielinjen för film/TV, radio och teater. Syftet med dessa

åtgärder är att frigöra resurser för utredning samt

försöksverksamhet, bl.a. beträffande utveckling av

dramaturgutbildningen i riktning mot

dramatiker/skrivarutbildning.

Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en

dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är

därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska

institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att

kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna

försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under

hösten 1992 kommer att vara av värde då riksdagen vid nästa

riksmöte fattar beslut om utbildningen vid institutet under

budgetperioden 1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör med

anledning av motion 1991/92:Ub440 föreslå riksdagen att som sin

mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört om

behovet av dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio.

Utbildningsutskottet har för sin del ingen annan uppfattning

än kulturutskottet när det gäller angelägenheten av att

försöksverksamhet med dramatikerutbildning för teater, film, TV

och radio nu inleds. Dock vidhåller utbildningsutskottet sin

tidigare i betänkandet redovisade inställning att en bedömning

av de utredningsförslag som lagts fram rörande konstnärliga

utbildningar inkl. verksamheten vid dramatiska institutet bör

göras samlat inför nästa treåriga budgetperiod. Utskottet

förutsätter därvid att den nu aktuella försöksverksamheten

kommer att ingå i bedömningsunderlaget. Riksdagen bör således

enligt utbildningsutskottets mening inte föregripa regeringens

kommande förslag genom konkreta ställningstaganden utan avslå

motion 1991/92:Ub440.

I motion 1991/92:Kr271 (s) yrkande 26 vill motionärerna att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av att

förstärka barn- och ungdomsperspektivet vid de konstnärliga

utbildningarna. Motionärerna betonar att kunskap måste

förmedlas till eleverna under utbildningen om vilka artistiska

krav som ställs på dem för att de skall kunna framträda för en

barn- och ungdomspublik.

Utskottet utgår från att de utbildningsansvariga ser till att

kunskap om barn och ungdom som mottagare av konstnärligt

budskap ingår som en naturlig del i de konstnärliga

utbildningar, vilka bland andra publikgrupper också vänder sig

till barn och ungdom. Motion 1991/92:Kr271 yrkande 26 avstyrks

därmed av utskottet.

Kulturvård

Den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs

universitet har ytterst begränsade resurser, hävdas i motion

1991/92:Ub418 (s). Institutionen för kulturvård som ansvarar

för utbildningen kan därigenom inte helt fullfölja de ambitiösa

utbildningsmålen. Eventuellt skulle en resursförstärkning kunna

åstadkommas om utbildningen flyttades till en annan sektor,

t.ex. till den tvärvetenskapligt organiserade

miljövetenskapliga sektionen (yrkande 1). Riksdagen bör enligt

motionärerna uttala sig för en resursförstärkning, inom ramen

för tillgängliga medel, till bebyggelseantikvarisk linje med en

uppräkning till 50000 kr. per årsstudieplats och 20

nybörjarplatser under tre studieår från den 1 juli 1992

(yrkande 2).

Utskottet vill framhålla att det ankommer på universitetet i

Göteborg att fördela tillgängliga medel till olika utbildningar

inom universitetet. Motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2 bör

därför avslås av riksdagen.

Den treåriga konservatorsutbildningen vid institutionen för

kulturvård vid universitetet i Göteborg bör enligt motion

1991/92:Ub561 (nyd) yrkande 2 kompletteras med en tvåårig

påbyggnadsutbildning i stenkonservering. En sådan

specialisering är nödvändig när det gäller vården av vårt

kulturarv i sten. Den längre utbildningen ger enligt motionären

full internationell behörighet som konservator.

Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i

Göteborg att inom ramen för sitt anslag till lokala och

individuella linjer samt fristående kurser inrätta

ifrågavarande påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov

föreligger och att resurser finns. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561

yrkande 2.

Religionsvetenskaplig utbildning

I motion 1991/92:Ub518 (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig

för att religionsvetenskaplig grundutbildning skall inrättas

vid universitetet i Umeå med 30 nybörjarplatser per år.

Motionären avser därmed att en utlokalisering av sådan

utbildning från Uppsala universitet skall permanentas.

Utskottet avstyrkte motionsyrkanden i samma syfte vid

föregående riksmöte med en utförlig motivering (bet.

1990/91:UbU12 s. 78). Bl.a. anförde utskottet att

utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa

förutsättningar förlägga en allmän utbildningslinje helt eller

delvis till en annan ort än högskoleorten. Den

religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå är

exempel på sådan lokalisering beslutad av universitetet i

Uppsala inom ramen för dess planeringsram och resurser för

religionsvetenskapliga linjen. Utskottet ansåg att det inte

fanns anledning för riksdagen att under den pågående treåriga

planeringsperioden för grundläggande högskoleutbildning inrätta

religionsvetenskaplig utbildning vid ytterligare

högskoleenheter. Med samma motivering bör riksdagen nu avslå

motion 1991/92:Ub518.

Journalistutbildning

Riksdagen bör enligt motion 1991/92:K430 (nyd) yrkande 2 hos

regeringen begära förslag om en ny journalistutbildning.

Motionärerna betonar att den nya utbildningen -- till skillnad

från utbildningen vid nuvarande journalisthögskolor -- bör

ligga på akademisk nivå. Den bör alltså vila på vetenskaplig

grund och innefatta skolning i vetenskaplig metodik och

kritiskt tänkande.

Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades

så sent som fr.o.m. den 1 juli 1989. Den nya journalistlinjen

har två varianter, nämligen en om 40 poäng för studerande med

tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. Som

övergripande mål för journalistlinjen angavs vid införandet

(prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 238) att linjen skall ge sådana

baskunskaper och färdigheter samt sådan samhällsorientering och

kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet inom

massmedier. Vidare betonades att utbildningen måste kunna ge de

studerande djupare insikter i yrkesrollen och därmed bidra till

att stärka journalisternas yrkesidentitet. De studerande skall

genom utbildningen få förmåga att analysera och granska men

också ifrågasätta mediernas roll i samhället liksom sin egen

roll inom medierna och i samhället. Utskottet erinrar också om

att de lokala högskolemyndigheterna har ansvar för att

utbildningen håller god kvalitet. Utskottet avstyrker därmed

bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2.

Planeringsramar och anslagsbelopp

Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1992/93

fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning för

kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som förordats

i budgetpropositionen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens

medelsberäkning under anslaget, tillstyrker likaledes att

riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för

budgetåret 1992/93 anvisar begärt reservationsanslag på

349956000 kr.

D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

I propositionen föreslås planeringsramar som sammanlagt

omfattar 47000 årsstudieplatser. Förslaget innebär en ökning

jämfört med vad som tidigare beslutats (prop. 1990/91:87 och

150, bet. UbU12, rskr. 355, prop. 1991/92:25, bet. UbU7, rskr.

87). Ökningen avser sammanlagt 395 årsstudieplatser vid de sex

universiteten samt 35 årsstudieplatser vid de konstnärliga

högskolorna i Stockholm.

I motion 1991/92:Ub805 (s) föreslås ändringar i

planeringsramarna, nämligen en minskning vid universiteten i

Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg med 20 årsstudieplatser

vardera (yrkande 14) och en ökning vid högskolorna i

Karlskrona--Ronneby, Halmstad, Borås, Skövde,

Trollhättan--Uddevalla och Eskilstuna--Västerås med vardera 24

årsstudieplatser (yrkande 16), således en ökning med totalt 64

årsstudieplatser jämfört med regeringens förslag.

Elva motioner innehåller förslag om fler utbildningsplatser

och utökade resurser under detta anslag vid vissa högskolor

eller inom vissa regioner. Motion 1991/92:Ub522 (s) yrkande 1

gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, 1991/92:Ub515 (c) och

1991/92:Ub544 (s) högskolan i Karlskrona--Ronneby,

1991/92:Ub806 (s) yrkande 3 högskolorna i Västsverige,

1991/92:Ub462 (c) yrkande 3 och 1991/92:Ub490 (m) yrkande 2

högskolan i Karlstad, 1991/92:Ub453 (s) och 1991/92:Ub470 (m)

högskolan i Skövde, 1991/92:Ub456 (s) högskolan i Luleå och

1991/92:Ub468 (s) högskolan i Östersund.

Utskottet har inte funnit anledning till någon förändring av

de i propositionen föreslagna planeringsramarna, utan föreslår

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453,

1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468,

1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515,

1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna del,

1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del och

1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för

budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats.

I några motioner tas upp förslag om att viss utbildning

skall anordnas inom ramen för detta anslag. Motionerna

1991/92:Ub411 (c) och 1991/92:Ub464 (s) gäller

högskoleutbildning i möbelkonservering i samarbete mellan

universitetet i Lund och Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona,

motion 1991/92:Ub490 (m) yrkande 3 ekonomiutbildning för

journalister vid högskolan i Karlstad och motion 1991/92:Ub410

(fp) utbildning i ryska vid universitetet i Umeå. I den

förstnämnda motionen nämns att en utredning som gjorts med

bidrag från Nordiska ministerrådet har överlämnats till

universitetet i Lund för beredning.

Utskottet erinrar om att resp. högskolestyrelse själv kan

bestämma vilken utbildning som skall anordnas med de medel som

riksdagen anvisar under detta anslag. Riksdagen bör därför

avslå motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411, 1991/92:Ub464

och 1991/92:Ub490 yrkande 3.

Under detta anslag beräknas i propositionen också medel till

studerandehälsovård. Statens bidrag till denna har tidigare

anvisats under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål

under åttonde huvudtiteln. Under hänvisning till betänkandet

(SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om

obligatoriet försvinner? förordar regeringen att medlen för

studerandehälsovården i fortsättningen fördelas direkt till

högskoleenheterna. Därmed blir det enligt regeringen ett ansvar

för resp. högskoleenhet att på bästa sätt tillgodose de lokala

behoven. Ett belopp som motsvarar vad som anvisats för

innevarande år har därför i propositionen, efter pris- och

löneomräkning, fördelats mellan samtliga högskoleenheter i

förhållande till antalet årsstudieplatser. Medlen

(15826000kr.) ingår i resp. högskoleenhets anslagspost

och är således inte "öronmärkta".

I motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 8 hävdas att det finns

skäl att bereda frågan ytterligare. Motionärerna har i och för

sig inget att invända mot att högskolan blir ansvarig, men i

propositionen saknas förslag om mål eller inriktning för

verksamheten, redovisning av remissinstansernas synpunkter på

utredningen och diskussion om den framtida organisationen.

Vidare föreligger enligt motionärerna oklarheter när det gäller

finansieringen. De vill därför att riksdagen begär ett nytt

förslag från regeringen.

Ett betydligt ökat anslag till studerandehälsovården föreslås

i motion 1991/92:Ub503 (v). Ett anslag på 200 kr. per student

är enligt motionärerna rimligt, vilket leder till förslaget att

riksdagen för detta ändamål skall anvisa 24000000kr. mer

än vad regeringen föreslagit.

Även i motion 1991/92:Ub463 (s) krävs en förstärkning av det

statliga anslaget till studenthälsovård (yrkande 2). Motionären

anser också att dessa medel bör anvisas skilt från medlen för

undervisning, eftersom risk annars finns att högskoleenheterna

vid brist på resurser kan börja använda undervisningsresurser

till studenthälsovård (yrkande 1).

Enligt motion 1991/92:Ub497 (m) finns det risk för

dubbelarbete och ineffektivitet, om på en ort med flera

högskoleenheter varje sådan enhet skapar sin egen

vårdorganisation. Det bör därför enligt motionärerna övervägas

om en högskoleenhet efter lokala överläggningar skall ta ansvar

för en sammanhållen organisation för studerandehälsovården på

resp. högskoleort. Vidare anförs att det föreslagna

bidragsbeloppet får betraktas som ringa samt att den nya

fördelningsprincipen -- efter antalet tillhandahållna

årsstudieplatser -- inte bör få medföra att

studerandehälsovården i något fall drabbas av ett kännbart

inkomstbortfall. Slutligen anförs att klarare riktlinjer för

studerandehälsovårdens uppgifter bör utarbetas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande

budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr.

240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär

en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts

en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och

löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av

statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare

ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Regeringens

förslag innebär att huvudmannaskapsfrågan nu får en lösning,

vilket vid föregående riksmöte ansågs viktigt (bet.

1990/91:SfU12 s. 31). Mer än en statlig högskoleenhet under

utbildningsdepartementet på samma ort förekommer bara i

Stockholm och Göteborg. Som utskottet ser det finns det inget

som hindrar de berörda högskoleenheterna på dessa orter att

samverka, om de finner det befogat t.ex. av effektivitetsskäl.

Det ligger i linje med den allmänna utvecklingen av

ansvarsfördelningen på högskoleområdet att resp.

högskolestyrelse får bedöma hur stor del av LIF-anslaget som

skall användas för de olika ändamål som anslaget är avsett för,

alltså framdeles bl.a. studerandehälsovård, liksom också att

det är högskolestyrelsen som avgör på vilket sätt dess olika

verksamhetsgrenar skall organiseras. Utskottet noterar också

att samtliga motionärer uttalar sin principiella uppslutning

kring antalet årsstudieplatser som grund för fördelningen

mellan högskoleenheter.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497,

1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8.

Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser föreslås i propositionen till

972959000kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16

i denna del till Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

972959000kr.

D 15. Europeisk utbildningssamverkan

Utbildningsministern föreslår i propositionen att medel för

Sveriges deltagande i EG:s utbildningsprogram COMETT -- som

innevarande budgetår anvisas under anslaget Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m. -- för nästa budgetår skall

anvisas under ett nytt förslagsvis betecknat anslag D 15.

Europeisk utbildningssamverkan. Under det nya anslaget

beräknas också medel för svenskt deltagande i EG-programmen

ERASMUS och TEMPUS.

Medelsberäkningen under anslaget har inte givit utskottet

anledning till erinran. Riksdagen bör således till Europeisk

utbildningssamverkan för nästa budgetår anvisa ett

förslagsanslag på 45169000 kr.

Högskolans internationalisering kan enligt motion

1991/92:Ub805 (s) yrkande 18 självfallet inte begränsas endast

till europeisk utbildningssamverkan. Motionärerna instämmer i

förslaget att ett särskilt anslag upprättas för sådan

samverkan, men efterlyser förslag från regeringen inför nästa

treårsperiod angående utbyte av studenter och forskare också

med länder utanför Europa.

Utskottet vill erinra om att de olika högskoleenheterna inom

sina anslag disponerar medel för internationellt

studerandeutbyte. Därvid kan naturligtvis även utbyte med

utomeuropeiska länder komma i fråga.

Från det nya anslaget skall bestridas kostnader för av staten

ingångna avtal om Sveriges deltagande i EG:s olika

utbildningsprogram. För studerandeutbyte med utomeuropeiska

länder förekommer ännu inga motsvarande avtal om deltagande i

internationella program. Utskottet utgår från att regeringen

följer utvecklingen på området. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande

18.

Hemställan

Utskottet hemställer

Övergripande dimensioneringsfrågor

1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av

grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 5,

men. (v) - delvis

2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under

planeringsperioden 1993/94--1995/96

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437

yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,

1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,

1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,

1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438

yrkande 12,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

D 8. Utbildning för tekniska yrken

3. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub462 yrkande 2,

1991/92:Ub490 yrkande 1 och 1991/92:Ub531,

4. beträffande planeringsramar för

civilingenjörsutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i

denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,

res. 2 (s)

5. beträffande ny teknisk högskola

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna

del,

men. (v) - delvis

6. beträffande arkitektutbildning i Umeå

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub473,

7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i

denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,

res. 3 (s) - villk. 2

8. beträffande ny arkitektutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:N272 yrkande 3,

res. 4 (nyd)

9. beträffande förlängning av ingenjörsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkande 2 och

1991/92:Ub452,

10. beträffande förlängning av textila utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub461 och

1991/92:T228 yrkande 8,

11. beträffande yrkesteknisk utbildning inom

livsmedelsområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub409,

12. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition

1991/92:100,

13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

tekniska yrken

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12 och 13, båda i

denna del, till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1623818000 kr.,

res. 5 (s) - villk. 2 och 3

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken

14. beträffande ekonomlinjens fördjupningsdel vid högskolan

i Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub475 och

1991/92:Ub506 yrkande 2,

15. beträffande utbildning i fastighetsekonomi

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub520 yrkande 1 och

1991/92:Ub554,

16. beträffande behovet av alternativ ekonomi i

ekonomiutbildningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkande 3,

17. beträffande planeringsramar för juristlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub542 yrkande 1

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1991/92:100,

18. beträffande planeringsramar för psykologlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub441 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som

förordats i proposition 1991/92:100,

19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub502,

men. (v) - delvis

20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt

behandlingsarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i

denna del, bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av

påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete vid

universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93,

res. 6 (s)

21. beträffande förlängning av turismlinjen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub416, 1991/92:Ub455

och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del,

22. beträffande högskoleutbildning för fritidssektorn

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub439,

23. beträffande högre restaurangutbildning vid högskolan i

Örebro

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub459 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition

1991/92:100,

25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488 (båda i

denna del) till Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 594089000 kr.,

res. 7 (s) - villk. 6

D 10. Utbildning för vårdyrken

26. beträffande apotekarlinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180

poäng,

27. beträffande planeringsramar för logopedlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub457,

1991/92:Ub492, 1991/92:Ub505, 1991/92:Ub524 och 1991/92:Ub537

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1991/92:100,

28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i

denna del fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:100,

res. 8 (s) - villk. 2 och 3

29. beträffande särskild psykoterapiutbildning för

psykologer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub435 och

1991/92:Ub535,

30. beträffande sjuksköterskelinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän

utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng,

31. beträffande hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla

nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen,

32. beträffande barnmorskeutbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga

barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng,

33. beträffande förlängning av rehabiliteringslinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga

rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng,

34. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till

rehabiliteringslinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

motionerna 1991/92:Ub500, 1991/92:Ub516 och 1991/92:Ub533

bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1995/96 avveckla

påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen,

35. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub407 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som

förordats i proposition 1991/92:100,

36. beträffande förlängning av laboratorieassistentlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub423, 1991/92:Ub491

och 1991/92:Ub541,

37. beträffande tandhygienistlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub428 och

1991/92:Ub436,

38. beträffande samlad, bred översyn av de medellånga

vårdutbildningarna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 17,

39. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition

1991/92:100,

40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

vårdyrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del till

Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 586000000kr.,

res. 9 (s) - villk. 8

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

41. beträffande nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt

statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i

överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i

propositionen,

42. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271153000kr.,

43. beträffande statsbidrag till Teologiska högskolan i

Stockholm och Nordisk designskola i Borås

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub421, 1991/92:Ub495,

1991/92:Ub525, 1991/92:Ub546 och 1991/92:Ub552,

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

44. beträffande konsthögskola i södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub401, 1991/92:Ub420

och 1991/92:Ub448 yrkande 1,

45. beträffande regiutbildning vid teaterhögskolan i

Malmö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub403,

46. beträffande utbildning i klädformgivning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub445 och

1991/92:N225 yrkande 1,

47. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i

Malmö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub404,

48. beträffande dramatikerutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub440,

49. beträffande barn- och ungdomsperspektivet vid de

konstnärliga utbildningarna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 26,

50. beträffande bebyggelseantikvarisk linje

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub418 yrkandena 1 och 2,

51. beträffande påbyggnadsutbildning i stenkonservering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub561 yrkande 2,

52. beträffande religionsvetenskaplig utbildning vid

universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub518,

53. beträffande journalistutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:K430 yrkande 2,

res. 10 (nyd)

54. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition

1991/92:100,

55. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

kultur- och informationsyrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349956000 kr.

D 13. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

56. beträffande planeringsramar

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub453,

1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3, 1991/92:Ub468,

1991/92:Ub470, 1991/92:Ub490 yrkande 2, 1991/92:Ub515 i

denna del, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna

del, 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) och

1991/92:Ub806 yrkande 3 fastställer planeringsramar för

budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i

proposition 1991/92:100,

res. 11 (s)

57. beträffande anordnande av viss utbildning inom ramen

för anslaget till lokala och individuella linjer samt

fristående kurser

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub410, 1991/92:Ub411,

1991/92:Ub464 och 1991/92:Ub490 yrkande 3,

58. beträffande studerandehälsovården

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497,

1991/92:Ub503 i denna del och 1991/92:Ub805 yrkande 8,

res. 12 (s)

men. (v) - delvis

59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 samt

med avslag på motionerna 1991/92:Ub503 i denna del och

1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 (båda i denna del) till

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

972959000kr.,

res. 13 (s) - villk. 6 och 11

men. (v) - delvis

D 15. Europeisk utbildningssamverkan

60. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

utbildningssamverkan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 45169000kr.,

61. beträffande högskolans internationalisering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 18.

res. 14 (s)

Stockholm den 9 april 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid ärendebehandlingen.

Reservationer

1. Den fortsatta utbyggnaden under planeringsperioden

1993/94--1995/96 (mom. 2)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Ett av" och på s. 17 slutar med "1991/92:So438

yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Ett av syftena med treårsplanering av högskolans verksamhet

är enligt utskottets mening att behov av skilda slag kan

bedömas samtidigt och prioriteras på ett medvetet sätt.

Utskottet anser det därför inte lämpligt att riksdagen

föregriper regeringens aviserade proposition om treårsbudget

för perioden 1993/94--1995/96 genom konkreta ställningstaganden

nu om utbyggnad av vissa utbildningar eller vissa

högskoleenheter. Det är däremot angeläget att regeringens

förslag framläggs samlat, för att möjliggöra denna samtidiga

bedömning och prioritering från riksdagens sida. Med hänsyn

till att tillgången på kvalificerad arbetskraft är så viktig

för industrins utveckling och konkurrenskraft bör regeringen

därvid också redovisa en plan för fortsatt utbyggnad av

yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Utskottet förutsätter

att regeringen i sin beredning beaktar både arbetsmarknadens

behov av tillräcklig tillgång på personal med viss utbildning i

landets olika delar och samhällets behov av en

högskoleutbildning av hög kvalitet, och gör de avvägningar som

behövs med hänsyn bl.a. till de ekonomiska resurser som finns.

Den förra regeringen -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte

avgjort.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och

10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437

yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479, 1991/92:Ub481,

1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,

1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,

1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del

samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om samlad redovisning och om en

plan för utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under

planeringsperioden 1993/94--1995/96

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena

6 och 10 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub413,

1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450, 1991/92:Ub479,

1991/92:Ub481, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489,

1991/92:Ub504, 1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523,

1991/92:Ub538, 1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub806

yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samlad

redovisning och om en plan för utbyggnaden av yrkesteknisk

högskoleutbildning,

2. Planeringsramar för civilingenjörsutbildning (mom.4)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "i

budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa angelägna

behov av nya utbildningsplatser, bl.a. vid de mindre

högskolorna, inte har tillgodosetts i regeringens förslag. För

att skapa utrymme för sådana utbildningsplatser bör enligt

utskottets mening 30 av de föreslagna 60 nya platserna till

tekniska högskolan i Stockholm senareläggas. Riksdagen bör

således bifalla motion 1991/92:Ub805 yrkande 12 i denna del och

fastställa planeringsramar för civilingenjörsutbildning för

nästa budgetår med den minskning i förhållande till regeringens

förslag som utskottet förordat.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande planeringsramar för

civilingenjörsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 12

i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad utskottet förordat,

3. Planeringsramar för arkitektlinjen (mom.7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt ett motionsyrkande om

senareläggning av i budgetpropositionen föreslagna nya platser

för civilingenjörsutbildning. Av samma skäl, nämligen att skapa

ekonomiskt utrymme för andra mer angelägna utbildningsplatser,

anser utskottet att även samtliga föreslagna 30 nya platser på

arkitektlinjen bör senareläggas. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13 i

denna del fastställer planeringsramar för arkitektlinjen, vilka

minskats på det sätt utskottet förordat.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 13

i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad utskottet förordat,

4. Ny arkitektutbildning (mom.8)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet vill" och på s.19 slutar med "yrkande

3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av

arkitektutbildningen bör göras. Enligt utskottets mening måste

det anses angeläget att i utbildningen ingår undervisning om

samtliga delar av byggnadsprocessen för att ge de studerande

möjlighet till en helhetssyn i yrkesutövningen. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet här anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande ny arkitektutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N272 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken

(mom.13)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med

"1623818000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt motionsyrkanden om en

senareläggning av 30 utbildningsplatser för

civilingenjörsutbildning och 30 utbildningsplatser till

arkitektlinjen. Som en följd härav bör under anslaget beräknas

ett medelsbehov av (1623818000 -- 1500000 --

1710000 =) 1620608000 kr. Utskottet föreslår alltså

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena 12

och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition

1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken anvisar ett

reservationsanslag på 1620608000 kr.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

tekniska yrken

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena

12 och 13, båda i denna del, och med anledning av proposition

1991/92:100 till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1620608000 kr.,

6. Påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt behandlingsarbete

(mom.20)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24

börjar med "Utskottet delar" och på s.25 slutar med

"budgetåret 1992/93" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att påbyggnadslinjen i socialt arbete

40 poäng finns inrättad på övriga 5 orter med

socionomutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att denna påbyggnadslinje bör inrättas även vid universitetet i

Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93 och att linjen bör finansieras

genom en nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt

behandlingsarbete 30 poäng. Riksdagen bör med bifall till

motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna del,

och med anledning av proposition 1991/92:100 bemyndiga

regeringen att besluta i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt

behandlingsarbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och

1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av

proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att dels besluta

om nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt

behandlingsarbete, dels inrätta påbyggnadslinjen i socialt

arbete 40 poäng vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret

1992/93,

7. Anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken (mom.25)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet har" och slutar med "594089000kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag

att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i socialt

behandlingsarbete 30 poäng överföra 960000kr. till anslaget

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, föreslår därför att riksdagen med bifall

till motionerna 1991/92:Ub477 och 1991/92:Ub488, båda i denna

del, och med anledning av proposition 1991/92:100 till

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

(594089000+ 960000 =) 595049000kr.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub477 och

1991/92:Ub488, båda i denna del, och med anledning av

proposition 1991/92:100 till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 595049000kr.,

8. Planeringsramar för läkarlinjen (mom. 28)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 3

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet har" och slutar med "proposition

1991/92:100" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt senareläggning av

vissa i propositionen föreslagna utökningar inom sektorn för

tekniska yrken. Därigenom bereds ekonomiskt utrymme för att

utöka läkarlinjen vid universitetet i Umeå budgetåret 1992/93

med 20 platser, vilket enligt utskottets mening är angeläget.

Den i propositionen föreslagna planeringsramen för läkarlinjen

bör således utökas med 20 platser vid universitetet i Umeå.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub805 yrkande 15 i denna del och med anledning av

proposition 1991/92:100 fastställer planeringsramar för

läkarlinjen i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande planeringsramar för läkarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15

i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad utskottet förordat,

9. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "586000000kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt inrättande av

ytterligare 20 nybörjarplatser på läkarlinjen utöver

regeringens förslag, vilket medför att anslagsbeloppet behöver

ökas med 1600000kr. Utskottet föreslår därför att

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15 i

denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till

Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på (586000000+ 1600000 =)

587600000kr.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

vårdyrken

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 15

i denna del och med anledning av proposition 1991/92:100 till

Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 587600000kr.

10. Journalistutbildning (mom.53)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.38

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna att massmedias alltmer

ökade betydelse ställer stora krav på de viktigaste aktörerna

inom massmedia -- journalisterna. En akademisk grundexamen är

en nödvändig förutsättning för att journalistyrket skall kunna

utövas på en hög professionell nivå. Den utbildning som

förekommer idag tillfredsställer inte krav på skolning i

vetenskaplig metodik och kritiskt tänkande. Enligt utskottets

mening bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430

yrkande 2 hos regeringen begära förslag till en ny akademisk

utbildning av journalister.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

53. beträffande journalistutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K430 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Planeringsramar (mom. 56)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet har" och slutar med "propositionen

förordats" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringens sammanlagda förslag i

förevarande proposition och i propositionen om lärarutbildning

(prop. 1991/92:75) innebär en kraftig koncentration av

utökningarna till universiteten och de f.d.

universitetsfilialerna. Enligt utskottets mening är det viktigt

att de mindre och medelstora högskolorna får del av

dimensioneringsökningen. De förändringar i förhållande till

regeringens förslag som föreslagits i motion 1991/92:Ub805

yrkandena 14 och 16 och som redovisats i det föregående är

enligt utskottets mening befogade. Riksdagen bör således

besluta att med bifall till motionerna 1991/92:Ub453,

1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna

del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 i denna del, med

anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna

1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt

med avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande

3, 1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställa

planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

56. beträffande planeringsramar

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub453,

1991/92:Ub470, 1991/92:Ub522 yrkande 1, 1991/92:Ub544 i denna

del och 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16 båda i denna del, med

anledning av proposition 1991/92:100 och motionerna

1991/92:Ub515 i denna del och 1991/92:Ub806 yrkande 3 samt med

avslag på motionerna 1991/92:Ub456, 1991/92:Ub462 yrkande 3,

1991/92:Ub468 och 1991/92:Ub490 yrkande 2 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad

utskottet förordat,

12. Studerandehälsovården (mom. 58)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Anslaget till" och slutar med "1991/92:Ub805

yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Anslaget till studerandehälsovården ökades innevarande

budgetår med 5 milj.kr. (prop. 1990/91:100, bet. SfU12, rskr.

240, prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386) vilket innebär

en ca 50-procentig ökning. I förevarande proposition har gjorts

en uppräkning som ungefärligen motsvarar pris- och

löneomräkningen på sektors- och LIF-anslagen. Utskottet kan av

statsfinansiella skäl inte tillstyrka att staten nu ytterligare

ökar sitt ekonomiska åtagande i detta avseende. Utskottet

erinar om att socialförsäkringsutskottet vid föregående

riksmöte påpekade vikten av att huvudmannaskapsfrågan snart

löses, att studerandehälsovårdens inriktning därvid borde

fastställas och att man samtidigt borde ta ställning till hur

hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut (1990/91:SfU12 s. 30

f.). I förevarande proposition får visserligen

huvudmannaskapsfrågan en lösning men ingen klarhet skapas i de

övriga frågorna. Riksdagen bör därför begära ett nytt förslag

från regeringen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8, med anledning av

motionerna 1991/92:Ub463 och 1991/92:Ub497 och med avslag på

motion 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

58. beträffande studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 8

och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463, 1991/92:Ub497

och 1991/92:Ub503 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser (mom. 59)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 11

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "972959000kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt ändringar i de i

propositionen föreslagna planeringsramarna. Anslagsbeloppet bör

med anledning därav utökas med (3 600 000 - 2 000 000 =)

1600000 kr. Vidare har utskottet avstyrkt regeringens

förslag att vid nedläggning av påbyggnadslinjen Fortbildning i

socialt behandlingsarbete överföra 960 000 kr. till

anslagsposten Universitetet i Lund under detta anslag.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del, med

anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion

1991/92:Ub503 i denna del till Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på (972 959 000 + 1 600 000 - 960000 =)

973599000kr.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkandena

14 och 16, båda i denna del, med anledning av proposition

1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub503 i denna del

till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

973599000kr.,

14. Högskolans internationalisering (mom.61)

Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger

Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att resonemangen om högskolans

internationalisering i budgetpropositionen i hög grad

koncentrerats till frågor om europeisk utbildningssamverkan. En

öppenhet från svensk sida måste finnas också för

studerandeutbyte med länder utanför Europa. Regeringen bör

enligt utskottets mening återkomma med förslag på detta område

inför nästa treårsperiod. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

61. beträffande högskolans internationalisering

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag anser att högskolan i det rådande läget av svår

arbetslöshet är beredd att medverka till en

dimensioneringsökning som är mer omfattande än regeringen har

föreslagit. Högskolan bör redan budgetåret 1992/93 tillföras

4000 utbildningsplatser utöver regeringens förslag.

Några år in på 2000-talet kommer tillgången på psykologer att

minska drastiskt, om inte dimensioneringen ökas ytterligare

under nästa treårsperiod. Jag anser att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna att förslag om ökad

dimensionering av psykologutbildningen, med etablering av

utbildningen på ytterligare ett universitet, bör ingå i

förslaget inför nästa treårsperiod.

Behovet av en ny teknisk högskola är enligt min mening så

uppenbart, att riksdagen redan nu bör ta ställning för att

förslag om detta skall ingå i budgetförslaget för nästa

treårsperiod.

En avsevärd resursförstärkning för psykologlinjen krävs

för att uppnå de i den centrala utbildningsplanen uppställda

målen och för att ge de blivande klienterna en tillräcklig

trygghet. Centrala insatser måste till för att garantera nivån

på psykologutbildningen, som är en legitimationsgrundande

utbildning. De reella möjligheterna att inom nuvarande

resursramar lokalt tillrättalägga snedfördelningen är minimala.

Vid övergången till ett nytt anslagssystem med ännu mer

decentraliserad resursfördelning måste detta problem beaktas,

så att nuvarande missförhållanden inte permanentas.

När det gäller planeringsram för läkarlinjen och

anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken instämmer

jag i reservationerna 8 och 9.

Jag anser att studerandehälsovården är en

företagshälsovård och att det därför är orimligt att förutsätta

att en kåravgift skall finansiera den. Anslaget måste därför

räknas upp till ett belopp som motsvarar 200 kr. per student,

vilket innebär att anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser bör vara 24

milj.kr. högre än regeringen har föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1, 2, 5, 19, 58 och 59 borde ha hemställt:

1. beträffande omfattningen av dimensioneringsökningen av

grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1992/93

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 5

dels under ett nytt reservationsanslag, benämnt Ytterligare

platser i grundläggande högskoleutbildning för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30000000kr.,

dels fastställer planeringsramar i enlighet med vad som anförts

i det föregående,

2. beträffande den fortsatta utbyggnaden under

planeringsperioden 1993/94--1995/96

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub481, med

anledning av motion 1991/92:Ub479 samt med avslag på motionerna

1991/92:Ub413, 1991/92:Ub437 yrkande 4, 1991/92:Ub450,

1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub489, 1991/92:Ub504,

1991/92:Ub506 yrkande 1, 1991/92:Ub523, 1991/92:Ub538,

1991/92:Ub553 yrkande 1, 1991/92:Ub805 yrkandena 6 och 10,

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:So438

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som i

det föregående anförts om dimensioneringsökning på

psykologlinjen,

5. beträffande ny teknisk högskola

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 8

i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande resursförstärkning till psykologlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub502 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

58. beträffande studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna

del och med anledning av motionerna 1991/92:Ub463,

1991/92:Ub497 och 1991/92:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som i det föregående anförts,

59. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub503 i denna

del, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på

motion 1991/92:Ub805 yrkandena 14 och 16, båda i denna del,

till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

996959000kr.

Socialutskottets yttrande

1991/92:SoU3y

Bilaga 1

Dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att

yttra sig över motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805

yrkande 15 och So438 yrkande 12.

Socialutskottet

Motionerna

I fem motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om

utökad läkarutbildning vid Umeå universitet. I tre av

motionerna preciseras kravet till 50 årsplatser från

vårterminen 1994. Så är fallet beträffande motionerna Ub504 av

John Andersson m.fl. (v), Ub523 av Jan Erik Ågren och Stefan

Attefall (båda kds) samt Ub538 av Mats Lindberg m.fl. (s). I

motion Ub805 (yrkande 15) av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

hemställs att riksdagen beslutar att 20 nya platser inrättas på

läkarlinjen vid Umeå universitet genom en senareläggning av

andra utbildningsplatser. Slutligen, i motion So438 (yrkande

12) av Bo Holmberg m.fl. (s), hemställs om en särskild satsning

på läkarutbildningen i Umeå. I motionerna hänvisas till bristen

på läkare i norra sjukvårdsregionen. En utökning av platserna

på läkarutbildningen i Umeå skulle enligt motionärerna få

avgörande betydelse för läkarförsörjningen i regionen. Trots

rekryteringssatsningar på omkring 20 milj.kr. extra varje år

har läkarbristen inte kunnat avhjälpas.

Bakgrund och tidigare behandling

Vid ett flertal tillfällen har socialutskottet behandlat

motioner med begäran om insatser för att förbättra tillgången

på läkare generellt eller inom vissa geografiska områden.

Utskottet uttalade i sitt betänkande 1989/90:SoU9 att

effekterna av de olika förslag som lagts fram i utredningar och

rapporter men även i motioner till riksdagen behövde belysas.

Regeringen borde göra en förutsättningslös prövning av vilka

åtgärder som lämpligen borde företas för att målsättningen om

en rättvis fördelning av vårdresurserna skulle uppnås.

Utskottet delade den uppfattning som kommit till uttryck vid en

av utskottet anordnad utfrågning att det behövdes en större

flexibilitet när det gällde fördelningen av utbildningsplatser

till bristområden. Utskottet ansåg därför att även de framtida

utbildningsbehoven borde belysas i sammanhanget. Vad utskottet

anfört gavs regeringen till känna (rskr. 16). Hösten 1990

förutsatte utskottet att regeringen utan onödigt dröjsmål

skulle återkomma till riksdagen med den redovisning och analys

beträffande den geografiska och verksamhetsmässiga fördelningen

av läkarna som utskottet efterlyst vid flera tillfällen

tidigare (1990/91:SoU4).

Hösten 1991 behandlade utskottet återigen motionsyrkanden med

begäran om insatser för att förbättra tillgången på läkare

generellt eller inom vissa geografiska områden. Utskottet

hänvisade till vad det uttalat tidigare samt förutsatte att den

nya regeringen skulle komma att överväga dessa frågor

(1991/92:SoU6, rskr. 58). Även under den nyligen avslutade

allmänna motionstiden 1992 har sådana motionsyrkanden

framställts.

Vid en utskottsresa till Västerbotten i november 1991 fick

utskottet en redogörelse för bristsituationen vad gäller läkare

i norra sjukvårdsregionen.

I en skrivelse som inkom till utskottet i december 1991 har

Samverkansnämnden i norra sjukvårdsregionen hemställt att

beslut fattas av riksdagen om utökning av antalet platser för

läkarutbildning i Norrland genom läkarlinjen i Umeå med 50

årsplatser med start vårterminen 1994. I skrivelsen har nämnden

bekräftat motionärernas uppgifter om läkarbristen i

Norrlandslänen. Nämnden har bl.a. uppgivit att hösten 1991 är

250 specialist- och allmänläkartjänster eller 15 procent av de

inrättade tjänsterna vakanta. På grund av den otillräckliga

grundutbildningen i regionen står dessutom flera hundra AT- och

FV-block vakanta. Utbildningen i Umeå och den egna

sjukvårdsregionen har enligt nämnden avgörande betydelse för

läkarförsörjningen. Undersökningar visar att upp till 70

procent av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och

tjänstgör i något Norrlandslän efter examen. I Nordnorge har

man samma erfarenheter av Tromsöutbildningen.

I årets budgetproposition föreslås 20 nya platser på

läkarlinjen vid universitetet i Linköping till budgetåret

1992/93 (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 76--79).

Utskottets överväganden

Utskottet anser att den nuvarande läkarbristen i norra

sjukvårdsregionen är oacceptabel. Enligt Samverkansnämnden var

15 procent av de inrättade specialist- och

allmänläkartjänsterna vakanta hösten 1991. De särskilda

rekryteringssatsningar som hittills prövats har inte givit

önskat resultat. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

en utökning av platserna på läkarutbildningen i Umeå skulle

kunna på ett avgörande sätt förbättra läkarförsörjningen i

regionen. Undersökningar visar att merparten av de läkare som

utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något

Norrlandslän efter examen. Motsvarande erfarenheter har man i

Norge av utbildningen i Tromsö.

En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste

därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utbyggnaden bör

naturligtvis ske i den takt som det finns praktiska

förutsättningar för. Utskottet föreslår att vad utskottet med

anledning av motionerna 1991/92:Ub504, Ub523, Ub538, Ub805

yrkande 15 och So438 yrkande 12 anfört om en ökad

läkarutbildning i Umeå av riksdagen ges regeringen till känna.

Stockholm den 25 februari 1992

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s),

Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och Hans Karlsson

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Bo Holmberg, Anita Persson, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson,

Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson (alla s) anser att sista

stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

En utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå måste

därför enligt utskottet ges hög prioritet. Utskottet

tillstyrker förslaget i motion Ub805 yrkande 15, vilket innebär

att 20 nya platser bör inrättas på läkarlinjen i Umeå från

höstterminen 1992. Den fortsatta utbyggnaden bör ske i den takt

som det finns praktiska förutsättningar för. Utskottet föreslår

att vad utskottet anfört om en ökad läkarutbildning i Umeå av

riksdagen ges regeringen till känna med bifall till motion

Ub805 yrkande 15 och med anledning av motionerna Ub504, Ub523,

Ub538 och So438 yrkande 12.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot av

utskottet.

Gudrun Schyman (v) anför:

Jag instämmer i vad som anförs i den avvikande meningen.

Kulturutskottets yttrande

1991/92:KrU4y

Bilaga 2

Dramatikerutbildning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 21 februari 1992 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över motion

1991/29:Ub440 (fp) avseende dramatikerutbildning.

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning

på högskolenivå för dramatiker. Motionärerna anför att

dramatikerutbildning inte finns vid de svenska universiteten,

vare sig inom litteratur- eller filmvetenskap, medan sådan

utbildning finns i andra länder.

Motionärerna anser att det är nödvändigt att anordna

fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på

högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska

institutet (DI) i Stockholm och avse utbildning för såväl

teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att

utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen

krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som

bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm.

Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt

motionen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till

ställningstagandena till förslagen från den pågående översynen

av de konstnärliga utbildningarna.

Behovet av en förstärkning av dramatikämnet uppmärksammades

vid riksmötet 1989/90 i samband med behandlingen av proposition

1989/90:90 om forskning. Riksdagen biföll motionsvis framförda

förslag om inrättande av tjänster som professor inom det

konstnärliga området, däribland en tjänst som professor i

dramatik den 1 juli 1992 (bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). I

årets budgetproposition beräknas medel för ändamålet. Tjänsten

föreslås inrättas vid dramatiska institutet med

tjänstgöringsskyldighet även vid teaterhögskolan i Stockholm.

En översyn av verksamheten vid dramatiska institutet har

gjorts. Betänkandet (SOU 1990:104), DI, en högskola i

utveckling, har remissbehandlats.

Utbildningen vid dramatiska institutet bedrivs på två linjer,

dels den ettåriga allmänpraktiska medielinjen för lärare,

ungdoms- och fritidsledare, bibliotekarier m.fl., dels

medielinjen för film/TV, radio och teater. I

utredningsbetänkandet beskrivs fördelningen av yrken för vilka

utbildning på den senare linjen sker vid institutets teater-

resp. film/TV-avdelning enligt följande uppställning:

Teateravdelningen Film/TV-avdelningen

Regissör Regissör

Dramaturg

Scenograf

Producent Produktionsledare

Maskör (Maskör)

Fotograf

Ljudtekniker

Klippare/redigerare

Därutöver sker utbildning vid en särskild radioavdelning.

I betänkandet pekas på möjligheter till samverkan mellan

teateravdelningen och film/TV-avdelningen, bl.a. i vad avser

dramaturgutbildningen. Utredaren anser vidare att det är

angeläget att den nuvarande dramaturgutbildningen utvecklas

till en utbildning kring den dramatiska textens funktion i

medierna. En sådan utveckling skulle bli ett viktigt stöd för

den svenska dramatiken. Ämnet dramatik bör enligt utredarens

mening även omfatta filmen, då stora resurser i dag läggs ned

på att producera tekniskt fulländade filmer som bygger på svaga

manus.

I sitt remissyttrande över betänkandet finner universitets-

och högskoleämbetet (UHÄ) utredarens förslag till utveckling av

dramaturgutbildningen välgrundat. Filminstitutet anför i

sitt yttrande att dramaturgutbildningen bör breddas till en

utbildning i dramatik och på ett mer konsekvent sätt omfatta

även filmen. Den av riksdagen beslutade professuren i dramatik

kan enligt Filminstitutet bli ett viktigt tillskott i denna

verksamhet. Teatrarnas riksförbund anför i sitt yttrande att

den nuvarande dramaturgutbildningen vid dramatiska institutet

bör "utvecklas till en utbildning i dramaturgi och dramatik

(kring den dramatiska textens funktion i medierna)".

Kulturutskottet har från dramatiska institutet inhämtat att

det inom institutet -- med utgångspunkt i kritik framförd i

utredningsbetänkandet -- har utarbetats ett program för

förändring av utbildningarna vid institutet. Målet för

förändringen är bl.a. att åstadkomma samordning och samverkan

mellan teater- och film/TV-utbildningarna. Därmed avser man att

bättre utnyttja lärarkapacitet och tekniska resurser.

Dramaturgutbildningen skall mera inriktas mot dramatiker- och

skrivarutbildning i samverkan med övriga utbildningar. Efter

försök med kortare kurser anses det nödvändigt att avhjälpa

bristen på författare för film, TV och teater genom en längre

utbildning på fem till sex terminer, där det ges möjligheter

till egna övningar inom både film och teater. Avsikten är att

försöksvis anordnad utbildning skall kunna påbörjas hösten

1992, samtidigt som institutet får den av riksdagen tidigare

beslutade tjänsten som professor i dramatik.

Regeringen har den 12 mars 1992 -- efter hemställan i

skrivelse från dramatiska institutet den 14 februari 1992 --

medgivit att institutet nästa läsår dels får göra uppehåll

i intagningen till den allmänpraktiska medielinjen, dels

får bedriva försöksverksamhet med avkortad utbildning för

film/TV på medielinjen. Syftet med dessa åtgärder är att

frigöra resurser för utredning samt försöksverksamhet, bl.a.

beträffande utveckling av dramaturgutbildningen i riktning mot

dramatiker/skrivarutbildning.

Kulturutskottet anser det angeläget att även Sverige får en

dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är

därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska

institutet med dramaturg- och dramatikerutbildning kommer att

kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna

försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under

hösten 1992 kommer enligt kulturutskottets mening att vara av

värde då riksdagen vid nästa riksmöte fattar beslut beträffande

utbildningen vid institutet under nästa treåriga budgetperiod,

1993/94--1995/96. Utbildningsutskottet bör vid sin behandling

av sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för

budgetåret 1992/93 -- med anledning av motion Ub440 -- föreslå

riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad

kulturutskottet anfört om behovet av dramatikerutbildning för

teater, film, TV och radio.

Stockholm den 19 mars 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c),

Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),

Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting

(fp), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.