Bet. 1991/92:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU15

Anslag till forskning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UbU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen angående forskning och forskarutbildning

jämte motioner. Anslagen till forskningsråden och till

tvärvetenskaplig forskning behandlas i utskottets betänkande

1991/92:UbU18.

Utskottet tillstyrker enhälligt samtliga förslag i

propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Detta sker i

många fall under hänvisning till att forskningspolitiken bör

vara långsiktig och främjas av att prioriteringar mellan olika

forskningsbehov görs i ett sammanhang, varför utskottet inte

vill föregripa den forskningsproposition som avses bli framlagd

vid nästa riksmöte.

Socialdemokraterna reserverar sig när det gäller

förhållandena vid de mindre och medelstora högskolorna och när

det gäller forskning i gränslandet mellan ekonomi och miljö.

Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för

partiets övergripande strategi för akademisk utbildning och

forskning. I en meningsyttring från Vänsterpartiet föreslås

ytterligare medel till doktorandtjänster, forskning om plötslig

spädbarnsdöd och "vetenskapens hus" samt inrättande av

ytterligare en teknisk högskola.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

1. Forskning och forskarutbildning

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad

som i inledningsavsnittet, punkt 4 (s. 18--20), anförts om

forskning och forskarutbildning.

2. Humanistiska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 1 (s. 152--153) föreslagit

1. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

404401000 kr.

3. Teologiska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 2 (s. 153--155) föreslagit

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31171000 kr.

4. Juridiska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 3 (s. 155--156) föreslagit

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 38258000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

Regeringen har under anslaget E 4 (s. 156--158) föreslagit

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med

vad i propositionen förordats,

5. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

471591000 kr.

6. Medicinska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 5 (s. 159--161) föreslagit

6. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 870043000 kr.

7. Odontologiska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 6 (s. 162--163) föreslagit

7. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

91221000 kr.

8. Farmaceutiska fakulteten

Regeringen har under anslaget E 7 (s. 163--164) föreslagit

8. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

32606000 kr.

9. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

Regeringen har under anslaget E 8 (s. 164--168) föreslagit

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst

som professor i enlighet med vad i propositionen förordats,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad i

propositionen förordats,

11. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 921034000 kr.

10. Tekniska fakulteterna

Regeringen har under anslaget E 9 (s. 168--170) föreslagit

12. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 896016000 kr.

11. Temaorienterad forskning

Regeringen har under anslaget E 10 (s. 171--172) föreslagit

13. att riksdagen till Temaorienterad forskning för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

39706000 kr.

12. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

Regeringen har under anslaget E 11 (s. 173--175) föreslagit

14. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

21142000 kr.

13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Regeringen har under anslaget E 12 (s. 175--178) föreslagit

15. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 185745000 kr.

14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

m.m.

Regeringen har under anslaget E 13 (s. 178--179) föreslagit

16. att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk

utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 1371381000 kr.

15. Rymdforskning

Regeringen har under anslaget E 18 (s. 184) föreslagit

21. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 32257000 kr.

16. Europeisk forskningssamverkan

Regeringen har under anslaget E 19 (s. 184--187) föreslagit

22. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 352360000

kr.

17. Kungl. biblioteket

Regeringen har under anslaget E 20 (s. 187--188) föreslagit

23. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84477000 kr.

18. Institutet för rymdfysik

Regeringen har under anslaget E 23 (s. 189--190) föreslagit

26. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

36422000 kr.

19. Manne Siegbahninstitutet för fysik

Regeringen har under anslaget E 24 (s. 190) föreslagit

27. att riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

23221000 kr.

20. Polarforskning

Regeringen har under anslaget E 25 (s. 190--191) föreslagit

28. att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 19825000 kr.

21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Regeringen har under anslaget E 26 (s. 191--192) föreslagit

29. att riksdagen till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 32325000 kr.

Motionerna

1991/92:Ub283 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skapandet av ett centrum för

dansforskning.

1991/92:Ub402 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en förstärkning av resurserna

för baltiska språk och av en särskild institution för baltiska

språk, forskning m.m.

1991/92:Ub412 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Ulla

Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att en professur i japanska skall

inrättas vid Lunds universitet i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:Ub414 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift

att utreda hur den reumatologiska forskningspotentialen i

Sverige kan höjas och utnyttjas.

1991/92:Ub427 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om graderade betyg på

doktorsavhandlingar.

1991/92:Ub433 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av en professur med därtill

hörande fasta forskningsresurser vid Glasforskningsinstitutet i

Växjö.

1991/92:Ub438 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen inom ramen för kungliga bibliotekets anslag beslutar

anslå medel till mikrofilmning av affischer i Kalmar.

1991/92:Ub444 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett utbyggt

forskningsarkiv i Umeå.

1991/92:Ub446 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslag om forskning i ekologi och ekonomi

i 1993 års forskningspolitiska proposition.

1991/92:Ub447 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att utveckla ett fullt utbyggt

universitet i Mittsverige.

1991/92:Ub449 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till forskningsfrämjande åtgärder vid

högskolan i Falun--Borlänge anvisar 2 milj.kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således ca 4,5 milj.kr.

1991/92:Ub454 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en ny professur för

turism,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade insatser för forskning inom

turism och rekreation.

1991/92:Ub458 av Håkan Holmberg och Daniel Tarschys (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en långsiktig uppbyggnad

av ökade resurser vid svenska universitet i de baltiska

ländernas språk samt i slaviska språk.

1991/92:Ub460 av Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen vid fördelningen av ifrågavarande anslag

beviljar universitetet i Linköping en rimlig del, proportionell

till fördelningen till övriga universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medel till högskolelektorers

forskning vid filosofiska fakulteten i Linköping,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medel till humanistisk

litteraturförsörjning vid universitetet i Linköping.

1991/92:Ub462 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den framtida utvecklingen av

högskolan i Karlstad.

1991/92:Ub465 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, fp, c, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inrättandet av ett s.k.

nätverksuniversitet (Nätverksuniversitetet sydost) bör prövas i

samband med utarbetandet av 1993 års forskningspolitiska

proposition.

1991/92:Ub467 av Roland Sundgren (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förläggningen av en teknisk högskola till Västerås.

1991/92:Ub471 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av professurer vid

Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

1991/92:Ub474 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Medicinska forskningsfakulteterna (E

5) för budgetåret 1992/93 anslår 1000000 kr. mer än

regeringen anvisar enligt vad i motionen anförts om behovet av

forskning om plötslig spädbarnsdöd,

3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål (E12) för budgetåret 1992/93 anslår

3000000 kr. enligt vad i motionen anförts om medel till en

nordisk samundersökning.

1991/92:Ub476 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

angelägenheten av att verksamheten vid Tungmetallcentrum i

Uppsala snarast kan inledas, samt att dess

utvecklingsmöjligheter beaktas i kommande

forskningsproposition.

1991/92:Ub478 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av hur den reumatologiska forskningen bedrivs.

1991/92:Ub483 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid

högskolorna i skogslänen.

1991/92:Ub484 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning inom området fritid och

rekreation.

1991/92:Ub487 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anslagsutvecklingen vid Lunds universitet.

1991/92:Ub490 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den långsiktiga utvecklingen av

högskolan i Karlstad.

1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en ny teknisk högskola,

9. att riksdagen till högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro,

Sundsvall--Härnösand och Östersund för budgetåret 1992/93

anvisar 40000000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen till omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster för budgetåret 1992/93 anvisar 38000000

kr. utöver regeringens förslag,

11. att riksdagen till "vetenskapens hus" för budgetåret

1992/93 anvisar 10000000 kr.

1991/92:Ub498 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge Anders Franzén en personlig professur.

1991/92:Ub501 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av en god kulturvård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en tvärvetenskaplig

inriktning av ämnesområdet kulturvård,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av resurser för forskning och

forskarutbildning vid Institutionen för kulturvård vid

Göteborgs universitet.

1991/92:Ub507 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av riktlinjer för beslutskompetens

och resurser bl.a. till högskolornas kontaktsekretariat för att

utveckla nya högteknologiska företag ur högskolans forskning.

1991/92:Ub510 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättandet av ett centrum för

nedrustningsforskning vid universitetet i Linköping.

1991/92:Ub512 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett center för arktisk forskning i

Umeå.

1991/92:Ub514 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en professur i glasteknologi

förlagd till Växjö.

1991/92:Ub515 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolan Karlskrona--Ronneby.

1991/92:Ub517 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av stöd för CERTEC:s

verksamhet inriktad på teknik för äldre.

1991/92:Ub519 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ur de medel för infrastrukturella investeringar som

avsätts för högskolorna anslå resurser för inrättandet av en

etnologisk institution vid Linköpings universitet med placering

i Vadstena.

1991/92:Ub526 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om akademisk utbildning och

forskning.

1991/92:Ub529 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av en professur i naturrätt vid

juridiska fakulteten i Uppsala.

1991/92:Ub532 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om den långsiktiga utvecklingen av högskolan i Karlstad till

universitet.

1991/92:Ub534 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av högskolan i Luleå till ett

fullvärdigt universitet.

1991/92:Ub536 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utredning av organisationen för forsknings- och

utbildningssamordningen i Norrland.

1991/92:Ub542 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i samband med

den aviserade forskningspropositionen återkommer med förslag i

enlighet med vad i motionen anförts om forskningsresurser.

1991/92:Ub544 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolans utbyggnad i Karlskrona--Ronneby.

1991/92:Ub545 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning och

forskning inom gjuteriindustrin.

1991/92:Ub549 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning

om möjligheten att utveckla ett mittsvenskt universitet av

nätverkstyp och att därvid bör ges underlag för ett beslut om

start av universitetet under 1990-talets senare hälft.

1991/92:Ub550 av Stina Eliasson och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt

ljusforskningscentrum.

1991/92:Ub553 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av fasta

forskningsresurser till högskolan i Kalmar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan högskolorna i sydost

i ett sydostuniversitet.

1991/92:Ub555 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en planmässig utökning av

antalet fasta tjänster vid universitet och högskolor.

1991/92:Ub558 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt uppbyggnad av centra för

miljövetenskaplig forskning och forskningsinformation.

1991/92:Ub559 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att en professur i

internationell migration och etniska relationer inrättas inom

den humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet och att

detta beaktas vid förarbeten till den kommande

forskningspropositionen.

1991/92:Ub801 av Nils Nordh och Allan Larsson (s) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att inom ramen för befintliga

anslag till högskolorna inrätta en professur vid högskolan i

Jönköping med inriktning på småföretagens ekonomi och

utveckling.

1991/92:Ub802 av Odd Engström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av högre utbildning och

forskning i Gävle-Dalaregionen.

1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den högre utbildningen och

forskningen.

1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de mindre och medelstora högskolorna.

1991/92:Ub806 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om framtida satsningar på

grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige.

1991/92:Kr512 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en

professur i idrottsmedicin inrättas vid Karolinska institutet i

enlighet med vad som anges i motionen.

1991/92:Kr513 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ökade satsningar krävs på

utbildning och forskning för att höja turistbranschens status

och utvecklingsmöjligheter.

1991/92:T207 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i

Västernorrlands län såvitt avser högskoleutbildningen.

Utskottet

Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor

En fördjupad anslagsprövning när det gäller forskning och

forskarutbildning skedde våren 1990, då regeringen lade fram

proposition 1989/90:90 om forskning (bet. UbU25, rskr. 328).

Riksdagen fastställde då anslagsbelopp för det närmast följande

budgetåret (1990/91) och godkände riktlinjer för

resursförstärkningar under olika anslag under de två därpå

följande åren i treårsperioden. En ny forskningsproposition för

perioden 1993/94--1995/96 är aviserad till nästa riksmöte.

Det är utskottets uppfattning att forskningspolitiken bör

vara långsiktig och att detta främjas av att prioriteringar

mellan olika forskningsbehov görs i ett sammanhang samt föregås

av beredning i regeringskansliet. Utskottet tillämpar

treårsrytmen för forskningsbesluten på så sätt, att

motionsyrkanden som framställs under de två riksmöten som

faller mellan forskningspropositionerna i regel ges en

förenklad behandling.

I inledningen till budgetpropositionen (prop. 1991/92:100

bil. 9) redovisar utbildningsministern sin uppfattning att det

är en viktig uppgift för forskningspolitiken att bidra till att

ett mer omfattande forskarutbyte kommer till stånd med andra

länder. Vidare anför han att undervisningen i högskolan i

princip skall ges av disputerade lärare. Därför krävs dels att

examinationen av doktorer ökar, dels att den möjlighet som

redan finns att låta lärare med forskningsbakgrund forska i

tjänsten utnyttjas till fullo, dels att professorerna i

avsevärd utsträckning medverkar i undervisningen på den

grundläggande nivån samt för det fjärde att de lärare som i dag

tjänstgör i högskolan utan att ha disputerat erbjuds

möjligheter att komplettera sin utbildning upp till

doktorsexamen. Utbildningsministern anför vidare att han kommer

att föreslå att det inrättas ett antal priser för de varje år

mest förtjänta forskarbegåvningarna och att han avser att ge

forskningsberedningen en delvis ny inriktning och ta initiativ

till en serie utvärderingsseminarier för att klargöra hurdana

förändringar av forskningspolitiken som behöver genomföras för

att Sverige skall kunna utnyttja sina möjligheter. Slutligen

anmäler han sin avsikt att samordna 1993 års

forskningsproposition med en treårsplan för den högre

utbildningen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger vad som i inledningen

till proposition 1991/92:100 bilaga 9 anförs om forskning och

forskarutbildning till handlingarna.

Betygsättningen av doktorsavhandlingar bör enligt motion

1991/92:Ub427 (m) ändras så att graderade betyg återinförs.

Riksdagen avslog ett motsvarande yrkande våren 1990 (bet.

1989/90:UbU25, rskr. 328). Med hänvisning till vad som då

anfördes avstyrks motion 1991/92:Ub427.

I propositionen föreslås en ökning av resurserna för

omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Enligt de riktlinjer för resursförstärkningar som fastställdes

våren 1990 skulle resurserna för detta ändamål ökas med

sammanlagt 31,2 milj.kr. budgetåret 1992/93. I enlighet med

detta har de olika fakultetsanslagen i propositionen räknats

upp med sammanlagt 30,4 milj.kr. Skillnaden i belopp beror på

att anslagen fr.o.m. budgetåret 1991/92 beräknas exkl.

mervärdesskatt. Därutöver har regeringen ökat anslagen till de

humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna med

4 resp. 6,7 milj.kr. för omvandling av ytterligare ca 85

utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Enligt motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 10 bör riksdagen

anvisa 38 milj.kr. utöver regeringens förslag för ifrågavarande

ändamål. Motionärerna anser att samtliga utbildningsbidrag bör

omvandlas till doktorandtjänster under innevarande

treårsperiod.

I betänkande 1989/90:UbU25 (s. 62) anförde utskottet att

grundprincipen bör vara att de forskarstuderande förordnas på

doktorandtjänster. Utskottet utgår från att regeringen i nästa

års forskningspolitiska proposition kommer att redovisa en plan

för hur denna princip skall förverkligas. Med hänvisning till

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1991/92:Ub494 yrkande 10.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om

forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor och

skapandet av nya fakulteter och universitet. Motionärerna

vill att riksdagen skall göra tillkännagivanden till regeringen

inför arbetet på nästa forskningspolitiska proposition.

Enligt motion 1991/92:Ub805 (s) yrkande 3 måste möjligheterna

att bedriva forskning av hög kvalitet vid de mindre och

medelstora högskolorna förbättras och utbildningsutbudet där

förstärkas. Utbyggnaden av forskning och forskarutbildning

måste ske planmässigt och i ett långsiktigt perspektiv.

Motionärerna understryker också att en ny examensstruktur med

generella examina -- om den skall införas -- måste kunna

tillämpas i alla högskolor och inte förbehållas universitet och

fackhögskolor.

I motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 5 framhålls att även de

mindre och medelstora högskolorna skall ges fasta

forskningsresurser i form av statliga anslag för forskning,

forskartjänster och medel för forskarutbildning.

Behovet av en ny teknisk högskola tas upp i motionerna

1991/92:Ub467 (s) och 1991/92:Ub494 (v) yrkande 8. I den

förstnämnda motionen förespråkas en förläggning till Västerås.

Enligt motion 1991/92:T207 (s) yrkande 2 har högskolan i

Sundsvall--Härnösand förutsättningar att utveckla högkvalitativ

högskoleutbildning genom att högskolan verkar i en industriell

miljö på hög teknisk nivå.

Vikten av att utveckla den högre utbildningen och forskningen

vid vissa högskoleenheter eller i vissa regioner tas upp i ett

flertal motioner. Motion 1991/92:Ub802 (s) yrkande 1 avser

Gävle--Dalaregionen, motion 1991/92:Ub553 (c) yrkande 2

högskolan i Kalmar, motion 1991/92:Ub806 (s) yrkande 4

högskolorna i Västsverige, motionerna 1991/92:Ub462 (c) yrkande

1, 1991/92:Ub490 (m) yrkande 4 och 1991/92:Ub532 (fp) högskolan

i Karlstad och motion 1991/92:Ub483 (s) högskolorna i

skogslänen.

Utveckling av högskolan i Luleå till ett fullvärdigt

universitet begärs i motion 1991/92:Ub534 (c). Högskolan i

Luleå har för närvarande fasta forskningsresurser endast inom

teknisk fakultet.

Planerna på s.k. nätverksuniversitet tas upp i motionerna

1991/92:Ub465 (s, m, fp, c, kds) och 1991/92:Ub553 yrkande 3,

som båda avser sydöstra Sverige samt i motionerna 1991/92:Ub447

(s) och 1991/92:Ub549 (c) som avser mellersta Norrland

(samverkan mellan högskolorna i Sundsvall--Härnösand och

Östersund). I motion 1991/92:Ub536 (fp) anförs att

befolkningsunderlaget i de fyra nordligaste länen är för litet

för att bära upp ytterligare ett universitet. Enligt motionären

bör det prövas om universitetet i Umeå kunde bilda kärnan i ett

norrländskt nätverksuniversitet med fasta forskartjänster i

Sundsvall--Härnösand och Östersund.

Utskottet hänvisar till den inledningsvis anförda

uppfattningen att prioriteringar mellan forskningsbehov bör

göras i ett sammanhang. Regeringens forskningspolitiska

proposition bör därför avvaktas, innan riksdagen tar ställning

i de frågor som aktualiserats i förevarande motioner.

Motionsyrkandena 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1,

1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del,

1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 denna del,

1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549,

1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1,

1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805 yrkande 3, 1991/92:Ub806

yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande 2 bör därför

avslås av riksdagen.

Ett anslag på 10 milj.kr. för att stimulera uppbyggandet av

"vetenskapens hus" föreslås i motion 1991/92:Ub494 (v)

yrkande 11. Dessa skulle ha till syfte att sprida information

om högre utbildning och vetenskapliga framsteg, främst med

inriktning på elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet, som hänvisar till sin redovisade inställning till

behandlingen av forskningsfrågor under pågående treårsperiod,

avstyrker förslaget.

Bildandet av ett center för arktisk forskning vid

universitetet i Umeå föreslås i motion 1991/92:Ub512 (fp). Där

skulle enligt motionärerna kunna byggas upp en verksamhet med

arktisk medicin, kulturforskning, naturvetenskaplig

polarforskning och arktisk konflikt- och säkerhetsforskning som

huvudämnen.

Riksdagen behandlade motsvarande yrkande år 1990 (bet.

1989/90:UbU25, rskr. 328). Utskottet erinrade då om att

centrumbildningar kan komma till stånd genom lokala beslut och

finansieras genom lokalt beslutade avsättningar från t.ex.

olika fakultetsanslag. Med hänvisning till vad som då anfördes

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub512.

Behovet av ett utbyggt forskningsarkiv i Umeå framhålls i

motion 1991/92:Ub444 (fp). Motionärerna vill att riksdagen nu

skall uttala sig för att ett förslag därom bör ingå i

underlagsmaterialet för nästa forskningsproposition.

Utskottet hänvisar till sin inledningsvis redovisade

inställning till behandlingen av forskningsfrågor under

pågående treårsperiod. I sammanhanget vill utskottet även

påpeka att regeringen i december 1991 tillkallade en särskild

utredare med uppdrag att lägga fram förslag om den framtida

verksamheten och organisationen vid dialekt- och

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA). I DOVA ingår

bl.a. dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Som en

utgångspunkt anges i direktiven frågan om verksamhetsområdena

kan vinna i styrka och kvalitet på att skilda delar av

DOVA-arkiven samordnas med ämnesmässigt och geografiskt

närstående myndigheter, t.ex. universiteten, museiväsendet och

riksarkivet (dir. 1991:120). Uppdraget skall redovisas senast

den 1 juni 1992. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub444.

Enligt motion 1991/92:Ub460 (m) yrkandena 1 och 2

missgynnades humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig

forskning i Linköping när regeringen i den förra

forskningspolitiska propositionen föreslog att samtliga

humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter i

landet fr.o.m. innevarande budgetår skulle tilldelas en s.k.

särskild fakultetsresurs för att göra det möjligt att

finansiera högskolelektorers forskning på i huvudsak de villkor

som gäller för forskningsrådens forskartjänster (prop.

1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). Motionärerna hänvisar till

att det vid universitetet i Linköping finns högskolelektorer i

humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga ämnen. I

Linköping är dessa sammanförda i en filosofisk fakultet, som

inte fått del av den särskilda fakultetsresursen. På

motsvarande sätt missgynnades universitetet i Linköping av

beslutet år 1990 att de humanistiska fakulteterna vid de övriga

universiteten fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall tillföras

900000 kr. vardera för förstärkning av deras vetenskapliga

bibliotek (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Universitetet i Linköping har hittills haft medel under

anslagen till samhällsvetenskaplig, medicinsk och teknisk

fakultet samt till temaorienterad forskning. De direktiv som

regeringen utfärdat för högskoleenheternas

anslagsframställningar inför nästa treåriga planeringsperiod

för högskolan anger att anslaget till universitetet i Linköping

bl.a. avses få en anslagspost för filosofisk fakultet, däremot

inte någon för samhällsvetenskaplig fakultet. Utskottet, som

utgår från att regeringen i beredningen av

forskningspropositionen överväger behoven av förstärkningar

bl.a. för humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig

forskning vid de olika universiteten, föreslår att riksdagen nu

avslår motion 1991/92:Ub460.

I motionerna 1991/92:Ub487 (s) och 1991/92:Ub806 (s) yrkande

4 hävdas att den geografiska fördelningen av

forskningsresurserna är orättvis. Universitetet i Lund har

enligt den förstnämnda motionen haft en mindre positiv

anslagsutveckling än universiteten i Uppsala och Göteborg samt

universitetet, Karolinska institutet, tekniska högskolan och

högskolan för lärarutbildning i Stockholm tillsammantagna.

Enligt den sistnämnda motionen understiger de statliga

resurserna till de västsvenska högskolorna sammantaget vad som

svarar mot Västsveriges andel av landets befolkning. I båda

motionerna begärs att den ojämna fördelningen av anslagen

beaktas i den kommande forskningspropositionen.

Utskottet uttalade sig om motsvarande frågor i betänkande

1989/90:UbU25 (s.47f.). Då anfördes dels att utskottet

inte i sak kunde dela uppfattningen att universitetet i Lund

skulle vara missgynnat när det gäller tilldelning av statliga

forskningsmedel, dels att det enligt utskottets mening inte

finns bärande skäl att relatera fördelningen av

forskningsresurser till befolkningstalen i olika delar av

landet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionerna 1991/92:Ub487 och 1991/92:Ub806

yrkande4.

I motion 1991/92:Ub498 (m) föreslås att Anders Franzén

tilldelas professors namn med anledning av hans insatser

när det gäller regalskeppet Vasa.

Utskottet erinrar om att det ankommer på regeringen att

utdela professors namn. Motionen avstyrks.

En planmässig utökning av antalet fasta tjänster vid

universitet och högskolor bör enligt motion 1991/92:Ub555 (c)

förberedas i arbetet på nästa forskningsproposition. Enligt

motionärerna försvåras rekryteringen av forskare och hämmas

möjligheterna att behålla kvalificerade forskare vid

institutionerna av att antalet fasta tjänster är så litet.

Utskottet erinrar om att alla tjänster inom högskolan fr.o.m.

budgetåret 1993/94 kommer att inrättas och tillsättas genom

lokala beslut. Detta gäller redan i dag för det helt

övervägande flertalet tjänster, med undantag för vissa

professurer. Det anslagssystem som sedan länge tillämpas inom

högskolan innebär att statsmakterna tilldelar högskoleenheterna

medel i klump för olika ändamål, som t.ex. grundläggande

utbildning inom olika yrkesutbildningssektorer resp. forskning

och forskarutbildning inom olika fakultetsområden. De

förändringar av anslagssystemet som riksdagen har fattat beslut

om att gälla fr.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:65, bet.

UbU9, rskr. 148) kommer att minska riksdagens och regeringens

styrning av resurser till olika yrkesutbildningssektorer.

Avvägningen mellan medel till löner för olika slags tjänster å

ena sidan och medel till andra slags driftskostnader å den

andra kommer liksom nu att vara en lokal fråga.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1991/92:Ub555.

I partimotionen 1991/92:Ub526 (nyd) framförs en

övergripande strategi för akademisk utbildning och

forskning. Motionärerna anser att Sverige ligger på köplats

bland världens industrinationer när det gäller satsningar på

akademisk utbildning och forskning. De vill satsa på kvalitet

genom självständiga, från staten fria lärosäten, konkurrens om

studenter, lärare och forskare, differentierad betygsättning,

exploatering av bristande jämlikhet i de intellektuella

förutsättningarna så att varje människa når sin intellektuella

topp, ökade resurser och befogenheter för vissa akademier,

projektgrupper direkt under utbildningsdepartementet för

utarbetande av kvalitetsprogram, m.m. Inom fem år bör 2% av

BNP investeras i akademisk utbildning och forskning. Enligt

motionärerna torde de radikala förändringar som de föreslår

kräva nya personer i de olika lärosätenas ledning.

Utskottet erinrar om att regeringen (prop. 1991/92:100 bil. 9

s. 15) aviserat en proposition längre fram under detta riksmöte

om en betydande avreglering av högskolan och om skapandet av

nya inslag av konkurrens och kvalitetskontroll. Flera av de

frågor som tas upp i motionen, såsom rekrytering till och

studiefinansiering under forskarutbildning, kan förväntas bli

behandlade i den kommande forskningspropositionen. Riksdagen

bör enligt utskottets mening inte föregripa de aviserade

propositionerna, varför motion 1991/92:Ub526 bör avslås.

E 1. Humanistiska fakulteterna

I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen godkände år 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.

328) -- en förstärkning med sammanlagt 5080000 kr. för

omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

förstärkning med 3,5 milj.kr. per humanistisk fakultet för

vissa forskningsinsatser inom det humanistiska området (i prop.

1989/90:90 benämnd särskild fakultetsresurs), förstärkning för

de vetenskapliga biblioteken med 900 000 kr. per humanistisk

fakultet, förstärkning med 980 000 kr. för centrum för

stillahavsasienstudier vid universitetet i Stockolm samt medel

för en tjänst som professor i masskommunikationsforskning vid

universitetet i Umeå. De angivna beloppen har i

budgetpropositionen minskats med hänsyn till att anslagen

fr.o.m. budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

Vidare föreslås, som tidigare nämnts, att fakulteterna tillförs

ytterligare 4 milj.kr. för omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster.

Motion 1991/92:Ub458 (fp) tar upp behovet av långsiktig

uppbyggnad av ökade resurser vid svenska universitet till de

baltiska ländernas språk samt slaviska språk. Resurserna till

baltiska språk tas även upp i motion 1991/92:Ub402 (s). Enligt

båda motionerna skapar omvälvningen i Östeuropa ett behov av

att betydligt fler personer skaffar sig goda kunskaper i dessa

länders olika språk och kulturer.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

För närvarande finns grund- och forskarutbildning i estniska

vid universiteten i Stockholm och Lund. De baltiska språken

lettiska och litauiska är endast företrädda vid universitetet i

Stockholm. Lärarresurserna i dessa språk är vid båda

universiteten mycket begränsade. Av de slaviska språken är

ryska företrätt i grundutbildningen vid samtliga universitet

utom Linköping (i Umeå dock med finansiering utanför de

reguljära anslagen), polska och tjeckiska vid universiteten i

Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg och bulgariska och

serbokroatiska vid universiteten i Uppsala och Göteborg. I

ukrainska har viss undervisning inletts innevarande vårtermin

vid universitetet i Stockholm.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs

förstärkta kunskaper i de baltiska och övriga östeuropeiska

ländernas språk och kultur och att resurserna för utbildning

och forskning på dessa områden därför kan behöva ses över.

Regeringens förslag i den kommande forskningspropositionen bör

dock avvaktas innan riksdagen tar ställning till omfattningen

och formerna för hur en förstärkning skall åstadkommas.

Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub402 och

1991/92:Ub458.

Ett centrum för dansforskning bör enligt motion

1991/92:Ub283 (fp,c,v) skapas vid universitetet i

Stockholm. Motionärerna anser att den forskarassistenttjänst

med inriktning mot dans som universitetet i Stockholm inrättat

inte motsvarar intentionerna bakom uttalandena i riksdagen

(prop. 1986/87:80, bet. UbU26) om att universitetet i Stockholm

inom ramen för den förstärkning som då tillfördes humanistiska

fakulteten förutsattes komma att stödja dansvetenskapen.

Utskottet hänvisar till sin i inledningen redovisade

inställning till behandlingen av forskningsfrågor under

pågående treårsperiod. Därutöver vill utskottet erinra om att

riksdagen normalt inte beslutar om hur resurserna inom en

fakultet skall fördelas mellan olika ämnen eller hur en viss

verksamhet skall organiseras. Motion 1991/92:Ub283 avstyrks.

I motion 1991/92:Ub519 (c) framhålls att goda förutsättningar

för etnologisk forskning och för studier av människan som

kulturvarelse föreligger i Vadstena, där enligt motionären

en etnologisk institution vid universitetet i

Linköping bör inrättas.

Utskottet erinrar om att organisationen av institutioner

liksom lokaliseringen av en högskoleenhets verksamhet beslutas

av denna själv. Motionen avstyrks.

I arbetet på den kommande forskningspropositionen bör

regeringen enligt motion 1991/92:Ub559 (s) beakta behovet av en

professur i internationell migration och etniska

relationer. En sådan bör enligt motionärerna inrättas vid

universitetet i Uppsala. En professur i japanska bör enligt

motion 1991/92:Ub412 (c) inrättas vid universitetet i Lund.

Utskottet erinrar om att professurer fr.o.m. budgetåret

1993/94 inte längre skall inrättas av regeringen utan genom

lokala beslut (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389). Som

utskottet inledningsvis anfört bör prioriteringar mellan olika

forskningsbehov göras i ett sammanhang. Den aviserade

forskningspropositionen bör därför avvaktas, innan riksdagen

tar ställning till behovet av resursökningar för enskilda ämnen

eller forskningsområden.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1991/92:Ub412 och 1991/92:Ub559.

I motion 1991/92:Ub501 (m) framhålls betydelsen av en god

kulturvård (yrkande 1) och vikten av att ämnesområdet har

tvärvetenskaplig karaktär (yrkande 2) samt av att institutionen

för kulturvård vid universitetet i Göteborg får tillräckliga

resurser (yrkande 3).

Utskottet hänvisar till vad som under förra riksmötet

anfördes om motsvarande yrkanden (bet. 1990/91:UbU12 s. 80--82,

rskr. 355). För budgetåret 1992/93 föreslås de humanistiska

fakulteterna tillföras vardera ytterligare 3,5 milj.kr. för

forskning i enlighet med riktlinjer som riksdagen godkände

våren 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). Inom

ramen för de resurser som universitetet i Göteborg förfogar

över ankommer det på universitetet självt att avgöra hur stora

resurser som skall avsättas för institutionen för kulturvård.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion

1991/92:Ub501.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Humanistiska

fakulteterna till 404401000kr.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och

tillstyrker att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

404401000kr.

E 2. Teologiska fakulteterna

I propositionen beräknas i enlighet med 1990 års

forskningsproposition under anslaget Teologiska fakulteterna en

förstärkning med 250000kr. av medlen för de vetenskapliga

bibliotekens verksamhet samt 550000kr. för omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster, i båda fallen med

reduktion för mervärdesskatt.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet till

31171000kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Teologiska

fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 31171000kr.

E 3. Juridiska fakulteterna

Under anslaget beräknas medel för en professur i europeisk

integrationsrätt, som enligt riksdagsbeslutet år 1990 (prop.

1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) skall inrättas den 1 juli

1992. Vidare beräknas medel för omvandling av utbildningsbidrag

till doktorandtjänster i enlighet med nämnda proposition.

Beloppen har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.

budgetåret 1919/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

I motion 1991/92:Ub529 (kds) begärs tillkännagivande om att

en professur i naturrätt bör inrättas vid juridiska

fakulteten i Uppsala. Kunskap om naturrättsliga tänkesätt är

enligt motionären väsentlig för att man skall förstå många av

de genomgripande politiska förändringarna i vår omvärld och i

andra länders rättssystem.

Utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om att

inrättande av professurer fr.o.m. 1993/94 beslutas lokalt.

Yrkandet avstyrks.

Resurser för juridisk forskning bör enligt motion

1991/92:Ub542 (fp) yrkande 2 tillföras universitetet i

Umeå, där studenter nu kan få fullständig juridisk

grundutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Vid universitetet i Umeå finns sedan år 1978 en professur i

rättsvetenskap inom samhällsvetenskapliga fakulteten.

Grundläggande rättsutbildning 80 poäng inrättades som allmän

utbildningslinje vid universitetet i Umeå budgetåret 1980/81.

Genom beslut vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU12 s. 53

ff., rskr. 355) kan numera hela utbildningen till jur.

kand.-examen ges där. Utskottet anser att regeringens bedömning

i forskningspropositionen av resursbehoven för olika fakulteter

och högskoleenheter bör avvaktas, innan riksdagen tar ställning

till frågan om etablerandet av juridisk forskning i större

omfattning på nya orter. Riksdagen bör därför avslå motion

1991/92:Ub542 yrkande2.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet i propositionen, tillstyrker att riksdagen

till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 38258000kr.

E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

I enlighet med 1990 års forskningsproposition (prop.

1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande

proposition medel till vissa ändamål inom de

samhällsvetenskapliga fakulteterna budgetåret 1992/93 enligt

följande:

en professur vid universitetet i Göteborg i psykologi med

inriktning mot äldre människor

en professur vid universitetet i Umeå i sociologi med

inriktning mot socialpolitik

förstärkningar vid universitetet i Uppsala avseende

vårdvetenskap

förstärkningar vid universitetet i Lund avseende ekonomi med

socialpolitisk inriktning

medel för omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster.

I 1990 års forskningsproposition föreslogs att 7 milj.kr.

fr.o.m. budgetåret 1992/93 skulle anvisas som en rörlig resurs

för lärare inom den kommunala delen av högskolan. I enlighet

med ett förslag från UHÄ föreslås nu i propositionen att medel

för detta ändamål anvisas dels under förevarande anslag

(2915000kr.), dels under anslaget Medicinska fakulteterna

(4085000kr.).

Beloppen har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.

budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

Vidare beräknas i propositionen en förstärkning av medlen för

forskning om offentlig sektor i enlighet med riksdagens beslut

med anledning av proposition 1991/92:16 (bet. FiU4, rskr. 14).

Förstärkningarna avser universiteten i Stockholm och Göteborg.

Regeringen begär bemyndigande att ändra

tjänstgöringsskyldigheten för tjänsten som professor i

administrativ databehandling i Göteborg, gemensam för

universitetet och Chalmers tekniska högskola. Ändringen innebär

att tjänstgöringsskyldigheten i fortsättningen endast skall

avse universitetet.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges det begärda

bemyndigandet.

Förslag om forskning i ekologi och ekonomi bör enligt

motion 1991/92:Ub446 (s) läggas fram i 1993 års

forskningsproposition. Planeringen för en fortsatt god

ekonomisk utveckling i Sverige är enligt motionärerna beroende

av att man har tillräckliga kunskaper också om de krav som

miljön ställer på vår ekonomi. Ansatser till sådan forskning

finns på olika håll och FRN har en ekologikommitté som fyller

en viktig funktion, men omfattningen av forskningen på detta

område måste öka.

Utskottet anser att regeringens förslag i

forskningspropositionen bör avvaktas, varför riksdagen bör

avslå motion 1991/92:Ub446.

I motion 1991/92:Ub801 (s) yrkande 3 begärs att det inom

ramen för befintliga anslag till högskolorna inrättas en

professur vid högskolan i Jönköping med inriktning på

småföretagens ekonomi och utveckling.

Utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om att

forskningspolitiken bör vara långsiktig och att beslut bör

fattas för treårsperioder och föregås av beredning i

regeringskansliet. För närvarande kan enligt

högskoleförordningen (1977:283) tjänst som professor endast

inrättas vid högskoleenhet till vilken fakultetsorganisation är

knuten (19kap. 20a§). Vidare erinrar utskottet om att

professurer fr.o.m. 1993/94 inte längre skall inrättas av

regeringen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub801 yrkande 3.

I tre motioner begärs ytterligare resurser för forskning

inom områdena fritid, rekreation och turism. Enligt motion

1991/92:Ub484 (s) bör någon forskningsfond få ett programansvar

för den fritidsvetenskapliga kompetensutvecklingen och frågan

om den fritidsvetenskapliga forskningens ordnande övervägas i

samband med den kommande forskningspropositionen. I motion

1991/92:Ub454 (s) anförs att en ny professur för turism bör

inrättas utöver den år 1990 inrättade professuren vid

universitetet i Umeå i nationalekonomi med inriktning mot

turism och rekreation (yrkande 1). Vidare sägs i samma motion

(yrkande 2) att generella forskningsprogram bör utarbetas av

berörda forskningsråd och att medel som frigörs vid den

pågående översynen av forskningsverksamheten vid Sveriges

lantbruksuniversitet bör kunna omdisponeras till

turismforskning. Ökade satsningar på utbildning och forskning

krävs enligt motion 1991/92:Kr513 (m) yrkande 1 för att höja

turistbranschens status och utvecklingsmöjligheter.

Utskottet hänvisar till vad som inledningsvis anförts om att

beslut om forskningsresurserna bör fattas för treårsperioder

och föregås av beredning i regeringskansliet. Yrkandena

avstyrks.

När det gäller anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga

fakulteterna har utskottet ingen invändning mot

regeringens medelsberäkning och tillstyrker att riksdagen till

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 471591000kr.

E 5. Medicinska fakulteterna

I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkningar för

omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt

för den folkhälsovetenskapliga forskningen vid Karolinska

institutet. Vidare beräknas medel för utökad

forskningsorganisation vid universitetet i Umeå med anledning

av den utökning av antalet platser på läkarutbildningen som

riksdagen beslutade om 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10, bet.

UbU21 och 25, rskr. 196 och 207). Medel för vissa kostnader för

försöksdjur har i propositionen beräknats under anslaget

Servicemyndigheten, varvid motsvarande minskning föreslås under

förevarande anslag.

En professur i idrottsmedicin bör enligt motion

1991/92:Kr512 (s) yrkande 3 inrättas vid Karolinska institutet

när innehavaren av en med donationsmedel inrättad personlig

professur där i samma ämne avgår med pension.

Utskottet erinrar om att professurer fr.o.m. budgetåret

1993/94 inte längre skall inrättas av regeringen utan genom

lokala beslut inom ramen för de medel som resp. högskoleenhet

förfogar över. Yrkandet avstyrks.

Ett nationellt ljusforskningscentrum bör enligt motion

1991/92:Ub550(c) inrättas, lämpligen vid S:t Görans sjukhus

i Stockholm där det bedrivs forskning och försöksverksamhet med

ljusbehandling mot depression. Det föreslagna centrumet skulle

enligt motionärerna innefatta alla svenska universitet och

högskolor som kan och vill bidra med metodutveckling och

kunskap på området.

Utskottet hänvisar till vad som inledningsvis anförts om

behandlingen av forskningsfrågor under pågående treårsperiod.

Därutöver vill utskottet erinra om vad som i det föregående

anförts om att centrumbildningar kan komma till stånd genom

lokala beslut och finansieras genom lokalt beslutade

avsättningar från t.ex. olika fakultetsanslag. Med hänvisning

till det anförda och till att ett motsvarande yrkande avslogs

vid föregående riksmöte (bet. 1990/91:UbU13 s. 35) avstyrker

utskottet motion 1991/92:Ub550.

Två motioner, 1991/92:Ub414 (fp) och 1991/92:Ub478 (s) tar

upp frågan om hur landets potential för reumatologisk

forskning skall kunna tas till vara bättre än som sker för

närvarande.

Utskottet anser att regeringens beredning av

forskningsfrågorna bör avvaktas, innan riksdagen fattar beslut

om eventuell översyn av något särskilt område. Med hänvisning

härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Ub414 och 1991/92:Ub478.

I motion 1991/92:Ub476 (c) begärs att

utvecklingsmöjligheterna för Tungmetallcentrum i Uppsala

skall beaktas i den kommande forskningspropositionen. Det finns

enligt motionären ett stort behov av att sammanföra kunskaper

om spårelementens biologi och toxikologi samt uppkomna

hälsoeffekter. En organisation för detta finns uppbyggd i

Uppsala, men för att kunna starta verksamheten behövs medel

till en föreståndartjänst.

Utskottet erinrar om att centrum kan inrättas genom lokala

beslut och finansieras genom lokalt beslutade avsättningar från

t.ex. olika fakultetsanslag. Motionen avstyrks.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Medicinska

fakulteterna till 870043000kr.

I motion 1991/92:Ub474 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen

under detta anslag anvisar 1 milj.kr. mer än regeringen

föreslagit, för att forskningen om plötslig spädbarnsdöd skall

utökas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att plötslig

spädbarnsdöd är något oerhört tragiskt, och att chanserna att

minska antalet dödsfall bör vara goda om forskningen på området

kan utökas. Riksdagen bör dock enligt utskottets mening inte gå

så långt i detaljstyrning av forskningen som det skulle

innebära om riksdagen angav ett bestämt belopp under

fakultetsanslaget för just forskning på detta eller något annat

angeläget område. Utskottet, som inte har någon erinran mot

medelsberäkningen i propositionen, föreslår att riksdagen med

bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion

1991/92:Ub474 yrkande 1 till Medicinska fakulteterna för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

870043000kr.

E 6. Odontologiska fakulteterna

I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning för

omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i

propositionen av anslagsbeloppet under Odontologiska

fakulteterna, tillstyrker att riksdagen till Odontologiska

fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 91221000kr.

E 7. Farmaceutiska fakulteten

I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,

bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning

för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i propositionen när det gäller

anslagsbeloppet under Farmaceutiska fakulteten, tillstyrker

att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32606000kr.

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328) beräknas i propositionen förstärkning med 3,5

milj.kr. per matematisk-naturvetenskaplig fakultet för vissa

forskningsinsatser inom detta fakultetsområde (i prop.

1989/90:90 benämnd särskild fakultetsresurs), medel för

omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

förstärkning med 490 000 kr. under detta anslag till den för

universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola

gemensamma miljöforskningsorganisationen, förstärkningar vid de

marina centra vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå

samt medel för att tillgodose behovet av fartyg för de marina

forskningscentra. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen

har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret

1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

Därutöver föreslås i propositionen, som utskottet i det

föregående redovisat, att ytterligare 6,7 milj.kr. anvisas

under detta anslag för omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster.

Vidare föreslås i propositionen att medel för tre professurer

och tre forskarassistenttjänster överförs från

Naturvetenskapliga forskningsrådets anslag till detta anslag

och att den 1 juli 1992 en tjänst som professor i

brackvattensekologi och en tjänst som professor i fysisk

oceanografi med särskild inriktning mot Östersjön inrättas vid

universitetet i Stockholm samt att en tjänst som professor i

marin mikrobiologi inrättas vid universitetet i Umeå. Dessutom

föreslår regeringen att verksamheten vid statens naturvårdsverk

avseende miljögifter och systemekologi överförs till

universitetet i Stockholm och att därvid 26865000kr.

överförs från anslaget B 1. under fjortonde huvudtiteln till

detta anslag (anslagsposten Universitetet i Stockholm).

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att inrätta

de nämnda tjänsterna som professor.

Utskottet tillstyrker regeringens begäran.

I motion 1991/92:Ub471 (s) yrkande 1 anförs att de önskemål

om inrättande av professurer, som den för universitetet i

Göteborg och Chalmers tekniska högskola gemensamma

miljösektionen framfört, bör tillgodoses i den kommande

forskningspropositionen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

forskningspropositionen. Enligt utskottets mening bör riksdagen

avslå motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 såvitt avser

matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

I propositionen begär regeringen bemyndigande att i

samband med återbesättande ändra ämnesinnehållet i en

professur vid universitetet i Stockholm från kemisk miljöanalys

till teoretisk kemi.

Utskottet tillstyrker att riksdagen ger regeringen detta

bemyndigande.

I motion 1991/92:Ub558 (s) begärs ett uppdrag till regeringen

att med utgångspunkt från den utvärdering som gjorts av

verksamheten vid Centrum för miljövetenskaplig forskning i

Umeå (CMF) lägga fram förslag till utveckling av metoder och

finansiering av verksamheten där. CMF:s huvuduppgifter ligger

enligt motionärerna nära forskningsrådsnämndens (FRN), och de

anser att en eventuell nedläggning av FRN lokalt på de större

universiteten måste kompenseras med fungerande

tvärvetenskapliga organ.

Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 avstyrkt förslaget

om nedläggning av FRN. Eftersom utskottet inte anser att

riksdagen bör föregripa den kommande forskningspropositionen

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub558.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i

propositionen av anslagsbeloppet under

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m., tillstyrker

att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

921034000kr.

E 9. Tekniska fakulteterna

I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen godkände 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.

328) -- förstärkningar dels för den för Chalmers tekniska

högskola och universitetet i Göteborg gemensamma

miljöforskningsorganisationen, dels för den materialtekniska

forskningen vid universitetet i Uppsala och vid Chalmers

tekniska högskola. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen

har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret

1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

Stöd till CERTEC (Centrum för rehabiliteringsteknik) vid

universitetet i Lund föreslås i motion 1991/92:Ub517 (s).

Motionärerna framhåller att verksamheten behöver basanslag och

att det inte är tillräckligt med projektbundna forskningsmedel

av den karaktär som forskningsråd kan erbjuda.

Utskottet erinrar om att det står universitetet i Lund fritt

att inom ramen för de resurser som står till dess förfogande

avsätta medel för basfinansiering av CERTEC. Utskottet anser

vidare att riksdagen inte bör föregripa den kommande

forskningspropositionen. Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1991/92:Ub517.

Utbildningen och forskningen i gjuteriteknik behöver

enligt motion 1991/92:Ub545 (s) förstärkas för att trygga den

svenska gjuteri- och verkstadsindustrins framtid. Motionärerna

vill bl.a. att en professur i gjuteriteknik inrättas.

Utskottet erinrar om att det närmare innehållet i den

grundläggande högskoleutbildningen för olika examina inom det

tekniska området i framtiden avses bli bestämt genom lokala

beslut. Likaså kommer det att lokalt avgöras i vilka ämnen

professurer skall inrättas, inom ramen för de resurser som

riksdagen anvisar till olika högskoleenheter och fakulteter.

Utskottet, som inte anser att den kommande

forskningspropositionen bör föregripas, föreslår att riksdagen

avslår motion 1991/92:Ub545.

Fasta forskningsresurser för glasforskning, med bl.a. en

professur förlagd till högskolan i Växjö, bör enligt motion

1991/92:Ub514 (fp, m, c, kds) föreslås i nästa

forskningsproposition. Motsvarande förslag framförs i motion

1991/92:Ub433 (s). Motionärerna framhåller att sådan forskning

för närvarande i Sverige endast bedrivs vid

Glasforskningsinstitutet, som är ett branschforskningsinstitut

som till 40 % finansieras av NUTEK och till 60 % av branschen

själv.

Utskottet hänvisar till den inledningsvis anförda

uppfattningen att prioriteringar mellan forskningsbehov bör

göras i ett sammanhang, och att regeringens forskningspolitiska

proposition bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till

enskilda sådana behov. Riksdagen bör därför avslå motionerna

1991/92:Ub433 och 1991/92:Ub514.

I motion 1991/92:Ub471 (s) yrkande 1 anförs att de önskemål

om inrättande av professurer vid Chalmers tekniska högskola

(CTH), som den för universitetet i Göteborg och CTH gemensamma

miljösektionen framfört, bör tillgodoses i den kommande

forskningspropositionen.

Utskottet hänvisar till vad som i anledning av samma motion

anförts i det föregående under avsnittet

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. och föreslår

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 såvitt

avser teknisk fakultet.

Ett centrum för nedrustningsforskning vid universitetet i

Linköping föreslås i motion 1991/92:Ub510 (s). Forskarna vid

detta centrum skulle enligt motionärerna vara knutna till

befintliga institutioner vid universitetet i Linköping eller

försvarets forskningsanstalt. Resursbehovet uppskattas till ca

10 milj.kr. per år. Motionärerna vill att regeringen skall

återkomma i forskningspropositionen med förslag i denna fråga.

Utskottet erinrar om att det står högskoleenheterna fritt att

inrätta centrum för olika forskningsområden och att genom

lokala beslut avsätta medel från de anslag som

högskoleenheterna förfogar över. Riksdagen bör enligt

utskottets mening inte föregripa den kommande

forskningspropositionen. Motion 1991/92:Ub510 bör således

avslås.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen i

propositionen av anslagsbeloppet under Tekniska

fakulteterna föreslår att riksdagen till Tekniska

fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 896016000kr.

E 10. Temaorienterad forskning

I propositionen föreslås -- i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen godkände 1990 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr.

328) -- förstärkning av medlen till forskningsområdet

hälsoekonomi inom tema Hälso- och sjukvården i samhället samt

medel för omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster. De i proposition 1989/90:90 angivna beloppen

har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret

1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt. Vidare har 690 000 kr.,

som avser det internationella IGBP-projektet Global Change,

överförts från detta anslag till anslaget Vissa bidrag till

forskningsverksamhet.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Temaorienterad forskning för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

39706000kr.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,

bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition medel

för fyra professurer, nämligen i koreografi vid danshögskolan i

Stockholm, i musikalisk instudering vid operahögskolan i

Stockholm, i violinspel vid universitetet i Lund samt i

dramatik vid dramatiska institutet med tjänstgöringsskyldighet

även vid teaterhögskolan i Stockholm. I enlighet med nämnda

beslut beräknas även förstärkning av medlen till konstnärligt

utvecklingsarbete. De i nämnda beslut angivna beloppen har

minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret

1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

Medlen under anslagsposten Gästprofessur i konstnärligt

utvecklingsarbete har hittills fördelats mellan berörda

högskoleenheter av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Enligt propositionen bör dessa medel för budgetåret 1992/93

fördelas av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Utskottet har inget att erinra mot beräkningen i

propositionen av anslagsbeloppet under Konstnärligt

utvecklingsarbete m.m. och föreslår att riksdagen till

Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 21142000kr.

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

I enlighet med riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90,

bet. UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition

ytterligare medel för forskningsstödjande åtgärder vid mindre

och medelstora högskolor, för forskarutbyte med utlandet samt

för kostnader för lokaler för forskning. Beloppen som angavs i

nämnda beslut har minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m.

budgetåret 1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

I propositionen beräknas under detta anslag vidare medel för

forskning om högskolan. Medel för detta ändamål har tidigare

anvisats under anslaget Universitets- och högskoleämbetet.

Vidare beräknas i propositionen under detta anslag medel till

forskningsinformation vid universiteten och de högskolor till

vilka fakultetsorganisation är knuten. Medel för

forskningsinformation har hittills anvisats till

forskningsrådsnämnden (FRN).

I motion 1991/92:Ub507 (kds) framhålls vikten av att

vidareutveckla högskolans innovationsklimat så att en fortsatt

god tillgång på välutbildade personer inriktade på företagande

säkras. Enligt motionären kan kontaktsekretariaten vid

högskolorna utgöra en första viktig instans för såväl

ekonomiska som andra stödinsatser med syfte att utveckla nya

högteknologiska företag ur högskolans forskning. Därför behövs

riktlinjer för beslutskompetens och resurser bl.a. till

kontaktsekretariaten.

Utskottet anser att organiserandet av kontaktsekretariatens

verksamhet bör vara en fråga för de lokala

högskolemyndigheterna. Riksdagen bör därför avslå motion

1991/92:Ub507.

När det gäller anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål föreslås i propositionen ett

reservationsanslag på 185745000kr.

Medel (3 milj.kr.) under förevarande anslag till en nordisk

samundersökning om plötslig spädbarnsdöd begärs i motion

1991/92:Ub474 (v) yrkande 3. I motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande

9 föreslås under detta anslag 10 milj.kr. vardera till

högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro samt gemensamt till

högskolorna i Sundsvall--Härnösand och Östersund, utöver vad

regeringen föreslagit i propositionen. I motion 1991/92:Ub449

(s) yrkande 1 föreslås att högskolan i Falun--Borlänge under

detta anslag anvisas 2 milj.kr. mer än regeringen föreslagit.

Syftet är ökat stöd till lärares forskarutbildning samt

finansiering av en professur i materialfysik, som finns

inrättad vid universitetet i Uppsala men är stationerad i

Borlänge och nu finansieras av länets sparbank. I motionerna

1991/92:Ub515 (c) och 1991/92:Ub544 (s) anförs att högskolan i

Karlskrona--Ronneby har fått det lägsta beloppet av alla mindre

högskolor för forskning (1,2 milj.kr.) men skulle behöva

väsentligt större resurser för detta ändamål.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående under

avsnittet Medicinska fakulteterna sagts om värdet av forskning

om plötslig spädbarnsdöd. Enligt utskottets mening bör det

ankomma på de organ som förfogar över medel för medicinsk

forskning, t.ex. de medicinska fakulteterna och medicinska

forskningsrådet, att avgöra i vilken utsträckning medel skall

avsättas till den nordiska samundersökning som motionen handlar

om. När det gäller förstärkningar vid vissa av de mindre och

medelstora högskolorna hänvisar utskottet till att medlen under

detta anslag förstärks budgetåret 1992/93 enligt beslut våren

1990. Frågan om ytterligare resurser eller resursfördelningen

mellan högskoleenheter bör behandlas i anslutning till den

kommande forskningspropositionen.

Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 avstyrkt regeringens

förslag om att lägga ned FRN den 1 juli 1992 och föreslagit att

FRN behålls med nuvarande uppgifter. Det finns därför inte

anledning att under förevarande anslag beräkna 10 milj.kr. för

forskningsinformation. Utskottet har i övrigt ingen invändning

mot medelsberäkningen utan föreslår att riksdagen med anledning

av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub474 yrkande 3, 1991/92:Ub494 yrkande 9, 1991/92:Ub515

i denna del samt 1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på (185745000 - 10 000 000 =)

175745000kr.

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

m.m.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner

enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.

Från anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och

Västerbottens läns landsting enligt avtal om samarbete om

tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå. I

avvaktan på förslag från den pågående utredning som förbereder

ett nytt system för ersättningar till tandvårdshuvudmännen för

vissa kostnader i samband med odontologisk utbildning och

forskning föreslår regeringen att ersättningen till dessa

huvudmän förs upp med oförändrat belopp. I propositionen har

regeringen vidare beaktat ökningen av platsantalet på

läkarlinjen i Umeå budgetåret 1989/90 och på

rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik vid

universitetet i Lund budgetåret 1991/92.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker det föreslagna

anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen till Vissa

ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1371381000kr.

E 18. Rymdforskning

Från anslaget bestrids kostnaderna för den grundforskning som

rymdstyrelsen finansierar.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker det föreslagna

anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen till

Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 32257000kr.

E 19. Europeisk forskningssamverkan

Från anslaget bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i

den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program,

för Sveriges bidrag till Esranges specialprojekt, för Sveriges

deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen

(CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning

rörande södra stjärnhimlen, det allmänna programmet inom den

europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), dess

program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi

(EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF). Vidare

bestrids från detta anslag kostnaderna för Sveriges samarbete

på programnivå med EG inom programmen för fusionsforskning,

SCIENCE och SPES. Slutligen bestrids från anslaget kostnaderna

för det svenska deltagandet i Internationella institutet för

tillämpad systemanalys (IIASA) samt för tullavgifter och

mervärdesskatt på viss utrustning för European Incoherent

Scatter Facility (EISCAT).

Enligt det planerade EES-avtalet kommer Sverige liksom övriga

EFTA-länder att delta i hela EG:s ramprogram för forskning på i

princip samma sätt som EG:s medlemsstater. I avvaktan på att

förutsättningar finns för en korrekt beräkning av kostnaderna

för detta har de tillkommande kostnaderna under

utbildningsdepartementets huvudtitel beräknats till 33 milj.kr.

Utskottet har i betänkande 1991/92:UbU18 hemställt att

riksdagen avslår regeringens förslag att FRN skall läggas ned

den 1 juli 1992. Om riksdagen bifaller denna hemställan utgår

utskottet från att FRN även fortsättningsvis är ansvarig

myndighet för IIASA.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under detta

anslag till 352360000kr.

Utskottet, som inte har någon invändning mot

medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen till Europeisk

forskningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 352 360000kr.

E 20. Kungl. biblioteket

I enlighet med riksdagens beslut 1990 (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328) beräknas i förevarande proposition en

förstärkning av resurserna för verksamhet vid kungl.

biblioteket. Beloppet som angavs i proposition 1989/90:90 har

minskats med hänsyn till att anslagen fr.o.m. budgetåret

1991/92 beräknas exkl. mervärdesskatt.

I motion 1991/92:Ub438 (s) begärs beslut av riksdagen att

inom ramen för kungl. bibliotekets anslag anslå medel till

fortsatt mikrofilmning av affischer i Kalmar. Därigenom kan

enligt motionärerna en kulturskatt räddas till eftervärlden

samtidigt som verksamheten ger ett antal arbetstillfällen för

arbetshandikappade.

Utskottet anser inte att riksdagen bör detaljstyra hur kungl.

biblioteket använder sina medel. Yrkandet avstyrks.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Kungl. biblioteket för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84477000kr.

E 23. Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik har till uppgift att bedriva och

främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom

området rymdfysik och skall vidare inom sitt verksamhetsområde

medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i

Uppsala och Umeå.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

36422000kr.

E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

Manne Siegbahninstitutet för fysik bedriver forskning och

utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den

acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikelfysiken

med angränsande områden.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Manne Siegbahninstitutet för fysik

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

23221000kr.

E 25. Polarforskning

Från anslaget bestrids vissa kostnader för planering och

genomförande av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och

Antarktis.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Polarforskning för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19825000kr.

E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till

Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Athen samt

det svenska forskningsinstitutet i Istanbul. I propositionen

har 690 000 kr., som avser det internationella IGBP-projektet

Global Change, överförts till detta anslag från anslaget

Temaorienterad forskning.

Utskottet, som inte har något att erinra mot beräkningen av

anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 32325000kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor

1. beträffande inledningen

att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 i denna del till

handlingarna,

2. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub427,

3. beträffande omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 10,

men. (v) - delvis

4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och

inrättande av nya fakulteter och universitet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462

yrkande 1, 1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna

del, 1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna

del, 1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536,

1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802

yrkande 1, 1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805 yrkande 3,

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande

2,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande "vetenskapens hus"

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 11,

men. (v) - delvis

6. beträffande center för arktisk forskning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub512,

7. beträffande forskningsarkiv i Umeå

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub444,

8. beträffande förstärkning av humanistisk och

matematisk-naturvetenskaplig forskning i Linköping

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub460,

9. beträffande den geografiska fördelningen av

forskningsresurserna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub487 och

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del,

10. beträffande professors namn för Anders Franzén

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub498,

11. beträffande utökning av antalet fasta tjänster inom

universitet och högskolor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub555,

12. beträffande övergripande strategi för akademisk

utbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub526,

res. 2 (nyd)

E 1. Humanistiska fakulteterna

13. beträffande de baltiska ländernas språk och slaviska

språk

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub402 och

1991/92:Ub458,

14. beträffande dansforskning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub283,

15. beträffande etnologisk institution i Vadstena

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub519,

16. beträffande professur i internationell migration och

etniska relationer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub559,

17. beträffande professur i japanska

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub412,

18. beträffande kulturvård

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub501,

19. beträffande anslagsbeloppet under Humanistiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 404401000kr.,

E 2. Teologiska fakulteterna

20. beträffande anslagsbeloppet under Teologiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Teologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 31171000kr.,

E 3. Juridiska fakulteterna

21. beträffande professur i naturrätt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub529,

22. beträffande resurser för juridisk forskning i Umeå

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub542 yrkande 2,

23. beträffande anslagsbeloppet under Juridiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 38258000kr.,

E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

24. beträffande tjänstgöringsskyldighet för tjänst som

professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med

vad som förordats i proposition 1991/92:100,

25. beträffande forskning i ekologi och ekonomi

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub446,

res. 3 (s)

26. beträffande professur i småföretagens ekonomi och

utveckling

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub801 yrkande 3,

27. beträffande forskningsresurser inom områdena fritid,

rekreation och turism

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub454, 1991/92:Ub484

och 1991/92:Kr513 yrkande 1 i denna del,

28. beträffande anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 471591000kr.,

E 5. Medicinska fakulteterna

29. beträffande professur i idrottsmedicin

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr512 yrkande 3,

30. beträffande ljusforskningscentrum

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub550,

31. beträffande reumatologisk forskning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub414 och

1991/92:Ub478,

32. beträffande Tungmetallcentrum i Uppsala

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub476,

33. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub474 yrkande 1 till Medicinska

fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 870043000kr.,

men. (v) - delvis

E 6. Odontologiska fakulteterna

34. beträffande anslagsbeloppet under Odontologiska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 91221000kr.,

E 7. Farmaceutiska fakulteten

35. beträffande anslagsbeloppet under Farmaceutiska

fakulteten

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 32606000kr.,

E 8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

36. beträffande bemyndigande att inrätta tjänster som

professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992

inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats

i proposition 1991/92:100,

37. beträffande inrättande av tjänster som professor vid

universitetet i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 i denna

del,

38. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänst som

professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra innehåll i

tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i

proposition 1991/92:100,

39. beträffande centrum för miljövetenskaplig forskning i

Umeå

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub558,

40. beträffande anslagsbeloppet under

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

921034000kr.,

E 9. Tekniska fakulteterna

41. beträffande stöd till CERTEC

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub517,

42. beträffande utbildning och forskning i gjuteriteknik

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub545,

43. beträffande glasforskning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub433 och

1991/92:Ub514,

44. beträffande inrättande av professurer vid Chalmers

tekniska högskola

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub471 yrkande 1 i denna

del,

45. beträffande centrum för nedrustningsforskning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub510,

46. beträffande anslagsbeloppet under Tekniska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Tekniska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 896016000kr.,

E 10. Temaorienterad forskning

47. beträffande anslagsbeloppet under Temaorienterad

forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Temaorienterad forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 39706000kr.,

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

48. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt

utvecklingsarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 21142000kr.,

E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

49. beträffande kontaktsekretariat

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub507,

50. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 och

med avslag på motionerna 1991/92:Ub449 yrkande 1, 1991/92:Ub474

yrkande 3, 1991/92:Ub494 yrkande 9, 1991/92:Ub515 i denna del

samt 1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda utgifter

för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 175745000kr.,

men. (v) - delvis

E 13. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

m.m.

51. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar

för klinisk utbildning och forskning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1371381000kr.,

E 18. Rymdforskning

52. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 32257000kr.,

E 19. Europeisk forskningssamverkan

53. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

forskningssamverkan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 352360000kr.,

E 20. Kungl. biblioteket

54. beträffande mikrofilmning av affischer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub438,

55. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Kungl. biblioteket för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 84477000kr.,

E 23. Institutet för rymdfysik

56. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för

rymdfysik

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Institutet för rymdfysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 36422000kr.,

E 24. Manne Siegbahninstitutet för fysik

57. beträffande anslagsbeloppet under Manne

Siegbahninstitutet för fysik

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 23221000kr.,

E 25. Polarforskning

58. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Polarforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 19825000kr.,

E 26. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

59. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till

forskningsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32325000kr.

Stockholm den 2 april 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Tuve Skånberg (kds)

och

Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid ärendebehandlingen.

Reservationer

1. Utbyggnad av fasta forskningsresurser och inrättande av

nya fakulteter och universitet (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att

förhållandena vid de mindre och medelstora högskolorna särskilt

beaktas i förberedelserna för nästa treåriga planeringsperiod.

Inte minst gäller detta möjligheterna att bedriva forskning av

hög kvalitet vid dessa högskolor. I övrigt hänvisar utskottet

till den inledningsvis anförda uppfattningen att prioriteringar

mellan forskningsbehov bör göras i ett sammanhang. Regeringens

forskningspolitiska proposition bör därför avvaktas, innan

riksdagen tar ställning i de övriga frågor som aktualiserats i

förevarande motioner. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 3, med anledning av

motion 1991/92:Ub803 yrkande 5 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1, 1991/92:Ub465,

1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del, 1991/92:Ub490 yrkande

4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del, 1991/92:Ub532,

1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553

yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1, 1991/92:Ub806

yrkande 4 i denna del samt 1991/92:T207 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

forskning m.m. vid de mindre och medelstora högskolorna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och

inrättande av nya fakulteter och universitet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 3,

med anledning av motion 1991/92:Ub803 yrkande 5 och med avslag

på motionerna 1991/92:Ub447, 1991/92:Ub462 yrkande 1,

1991/92:Ub465, 1991/92:Ub467, 1991/92:Ub483 i denna del,

1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub494 yrkande 8 i denna del,

1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534, 1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549,

1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub802 yrkande 1,

1991/92:Ub806 yrkande 4 i denna del och 1991/92:T207 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Övergripande strategi för akademisk utbildning och

forskning (mom. 12)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "bör avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att de principer som lagts fram i motionen

bör läggas till grund för regeringskansliets beredningsarbete

inför nästa treåriga planeringsperiod. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1991/92:Ub526 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande övergripande strategi för akademisk

utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub526 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Forskning i ekologi och ekonomi (mom. 25)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo

Pärssinen (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion

1991/92:Ub446" bort ha följande lydelse:

Den i motionen aktualiserade frågan om forskning i

gränslandet mellan ekonomi och miljö är av sådan vikt att

riksdagen bör begära att förslag härom läggs fram i nästa års

forskningspolitiska proposition. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1991/92:Ub446 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande forskning i ekologi och ekonomi

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub446 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Betygsättning av doktorsavhandlingar (mom.2)

Ann-Cathrine Haglund, Rune Rydén, Bo Arvidson och Ulf Melin

(allam) anför:

Vi står fast vid vår uppfattning om graderade betyg på

doktorsavhandlingar, som vi senast redovisade i reservation 20

till betänkandet 1989/90:UbU25. Vi finner det emellertid

naturligt att frågan tas upp i samband med nästa

forskningspolitiska proposition.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster

bör enligt Vänsterpartiets mening påskyndas ytterligare för att

snabbt öka antalet forskarstuderande, vilket kan ske genom att

staten möjliggör för fler forskarstuderande att få en ordentlig

försörjning med de sociala förmåner som för övrigt finns på den

svenska arbetsmarknaden. Riksdagen bör därför under ett nytt

anslag Omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster

anslå 38 milj.kr. för nästa budgetår, att av regeringen

fördelas mellan fakulteter och högskoleenheter. Inför

budgetåret 1993/94 bör de reguljära anslagen beräknas med

utgångspunkt i den således höjda nivån.

När det gäller utbyggnad av fasta forskningsresurser och

inrättande av nya fakulteter och högskolor anser jag att det

redan nu står klart att vårt land behöver ytterligare en

teknisk högskola, eller en kraftig utbyggnad av både utbildning

och forskning vid de befintliga. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. I övrigt instämmer jag i

utskottets avslagsyrkande under denna punkt.

Vänsterpartiet anser att spridande av information om högre

utbildning och vetenskapliga framsteg till allmänheten är av

största vikt. Det finns därför anledning att redan nästa

budgetår anslå medel för att stimulera uppbyggandet av

"vetenskapens hus".

Forskning om plötslig spädbarnsdöd bör enligt min mening

stimuleras genom att riksdagen anslår särskilda medel dels

under anslaget till medicinska fakulteterna, dels under

anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, i

det senare fallet (3milj.kr.) för att bidra till

finansieringen av den nordiska samundersökning som omtalas i

motion 1991/92:Ub474. Under sistnämnda anslag bör vidare 40

milj.kr. utöver regeringens förslag anslås till förstärkning av

högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro samt högskolorna i

Sundsvall--Härnösand och Östersund gemensamt, så som

föreslagits i motion 1991/92:Ub494 yrkande 9.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 3, 4, 5, 33 resp. 50 borde ha hemställt:

3. beträffande omvandling av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 10

under ett nytt reservationsanslag benämnt Omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster för budgetåret

1992/93 anvisar 38000000kr. samt bemyndigar regeringen

att fördela anslaget mellan fakulteter och högskoleenheter,

4. beträffande utbyggnad av fasta forskningsresurser och

inrättande av nya fakulteter och universitet

att riksdagen dels med bifall till motion 1991/92:Ub494

yrkande 8 i denna del och med anledning av motionerna

1991/92:Ub467 och 1991/92:T207 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om behovet av en ny

teknisk högskola, dels avslår motionerna 1991/92:Ub447,

1991/92:Ub462 yrkande 1, 1991/92:Ub465, 1991/92:Ub483 i denna

del, 1991/92:Ub490 yrkande 4, 1991/92:Ub532, 1991/92:Ub534,

1991/92:Ub536, 1991/92:Ub549, 1991/92:Ub553 yrkandena 2 och 3,

1991/92:Ub802 yrkande 1, 1991/92:Ub803 yrkande 5, 1991/92:Ub805

yrkande 3 och 1991/92:Ub806 yrkande 4,

5. beträffande "vetenskapens hus"

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 11

under ett nytt reservationsanslag benämnt Vetenskapens hus

för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000kr.,

33. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

fakulteterna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub474 yrkande 1

och med anledning av proposition 1991/92:100 till Medicinska

fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 871043000kr. samt som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts om forskning om

plötslig spädbarnsdöd,

50. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub474

yrkande 3 och 1991/92:Ub494 yrkande 9, med anledning av

proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub449 yrkande 1, l991/92:Ub515 i denna del och

1991/92:Ub544 i denna del till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 218745000kr. samt som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts om nordisk

samundersökning rörande plötslig spädbarnsdöd samt om

förstärkningar till högskolorna i Karlstad, Växjö, Örebro,

Sundsvall--Härnösand och Östersund,