Bet. 1991/92:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU17

Anslag till lantbruksuniversitetet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 10

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1991/92

UbU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas den del av budgetpropositionen

som avser anslag till utbildning och forskning vid

lantbruksuniversitetet, m.m. jämte motioner. Utskottet

tillstyrker samtliga regeringens förslag, bl.a. en besparing på

30milj.kr. under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet.

(s) anser i en reservation att besparingen skall begränsas till

15milj.kr. I en meningsyttring av (v) tillbakavisas

besparingen i sin helhet.

I övrigt behandlas ett antal motioner om forskning och

utbildning inom lantbruksuniversitetets område. De flesta tar

sikte på den skogliga utbildningen. Samtliga motioner avstyrks,

de flesta med hänvisning till pågående beredningsarbete. (s)

begär i en reservation att regeringen i nästa års

forskningsproposition skall återkomma med förslag om forskning

m.m. om alternativ odling.

NIONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 10

1. Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under anslaget I1 (s. 86--88) föreslagit att

riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627275000 kr.

2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under anslaget I 2 (s. 88) föreslagit att

riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 295336000 kr.

3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

Regeringen har under anslaget I 3 (s. 89--90) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid

Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som i

propositionen förordats,

2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler

vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 33700000 kr.

4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Regeringen har under anslaget I 4 (s. 90--91) föreslagit att

riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

169680000 kr.

5. Stöd till kollektiv forskning

Regeringen har under anslaget I 5 (s. 91--93) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

Institutet för skogsförbättring,

2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

101200000 kr.

6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Regeringen har under anslaget I 6 (s. 93) föreslagit att

riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr.

Motionerna

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den

skogliga FoU-verksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den

sydsvenska skogsforskningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av

skogsteknikerutbildning till Växjö,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av del av

jägmästarutbildningen till Växjö,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum

till Växjö.

1991/92:Ub442 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och

forskning knuten till Högskolan i Växjö.

1991/92:Ub701 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningens betydelse.

1991/92:Ub702 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Dalälvsdelegationens fortsatta

arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om breddning av verksamheten vid SLU i

Garpenberg.

1991/92:Ub703 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av utbildning och forskning inom

skogsområdet i södra Sverige.

1991/92:Ub704 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning kring och utveckling av

olika tekniker för restaurering av mark- och vattenmiljöer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett samlat övergripande ansvar för

forskning och utveckling kring dessa frågor.

1991/92:Ub705 av Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att behålla och

vidareutveckla Garpenberg som centrum för den skogliga

forskningen och utbildningen i Sverige.

1991/92:Ub706 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Skogshögskolan i Garpenberg.

1991/92:Ub707 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om riksskogstaxeringens framtida

verksamhet och finansiering för perioden 1993--2002.

1991/92:Ub708 av John Andersson och Annika Åhnberg (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering för

perioden 1993--2002.

1991/92:Ub710 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bibehållande av den skogliga utbildningen vid Skogshögskolan

i Garpenberg samt om möjligheterna till vidareutveckling av

forskningsverksamheten enligt av Dalarnas forskningsråd skissad

idé.

1991/92:Ub712 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av fortsatt utbildning och

forskning inom skogsbruksområdet i södra Sverige.

1991/92:Ub713 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av tvärvetenskaplig skogsforskning förlagd till

Jädraås försökspark.

1991/92:Ub714 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att besluten 1984 om skogsmästarlinjen ligger fast och att

Sveriges lantbruksuniversitet i sina överväganden om

besparingar med anledning av minskad medelstilldelning bör ta

hänsyn till detta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort

för eftergymnasial skoglig undervisning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att resurser för skogsforskning bör tillföras Skogsmästarskolan

i Skinnskatteberg.

1991/92:Ub802 av Odd Engström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändringar och besparingar inom

SLU.

1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den forskning och utbildning som

bedrivs vid skogshögskolorna i Bergslagen bibehålls.

1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningarna för Sveriges

lantbruksuniversitets (SLU) framtida verksamhet.

1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förberedelser inför den

forskningspolitiska propositionen vad avser forskning om

alternativ odling.

1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1992/93 anvisar 30000000 kr. utöver vad

regeringen föreslagit eller således 657275000 kr.

1991/92:Jo235 av Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetet i Skara.

Yttrande

Jordbruksutskottet har yttrat sig över motionerna

1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v). Yttrandet

(1991/92:JoU7y) återfinns som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

1. Sveriges lantbruksuniversitet

Från detta anslag bekostas utbildning, forskning och

försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 54

institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd

försöksgård, sex försöksparker samt ett antal

jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd

till sammanlagt 33 orter.

Utredningen (Jo 1989:03) angående översyn av Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU-utredningen) överlämnade i december

1991 till regeringen sitt betänkande Landskap Näring Kunskap

(SOU 1991:101). Betänkandet har sänts ut på remiss. Remisstiden

går ut den 30 april 1992.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget till

SLU, mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras

på statsbudgeten, räknas ned med 30milj.kr.

Jordbruksministern anför att det ankommer på SLU att självt

besluta om hur besparingarna skall göras. Dock menar han att de

bör kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på

SLU-utredningen inte försvåras. Ett exempel på område för

besparingar kan enligt jordbruksministern vara den skogliga

utbildningen som bör anpassas till marknadens krav. Ett annat

är försöksverksamhet och utpräglad, tillämpad forskning.

Utskottet behandlar medelsberäkningen under detta anslag

längre fram i det följande (s.12 f.) och tar då ställning till

såväl regeringens förslag om besparing som motionsvis framförda

yrkanden om anslagsbeloppets storlek. Dessförinnan tar

utskottet upp till behandling ett stort antal mera allmänt

hållna motionsyrkanden vilka väckts -- mer eller mindre

uttryckligen -- med anledning av besparingsförslaget och

SLU-utredningens betänkande. I en del av motionerna framförs

förslag om och synpunkter på den framtida utbildnings- och

forskningsverksamheten vid SLU. I de flesta begärs uttalanden

av riksdagen om fortsatt eller utökad verksamhet på viss ort

eller i viss region. Önskemål om nyetablering på viss ort

framförs också.

I motion 1991/92:Ub802 (s) erinras om pågående

planeringsarbete gemensamt för högskolorna i Gävle-Dalaregionen

syftande till att i samverkan bygga upp fungerande

forskningsmiljöer vid högskolorna i Bergslagen. En organiserad

samverkan skulle även innefatta SLU:s enhet i Garpenberg. Mot

bakgrund av vad i SLU-utredningens betänkande anförs om

förändringar i verksamheten i Garpenberg och regeringens

förslag om nedskärning av SLU:s anslag menar motionärerna att

det är angeläget att de besparingar som krävs inte leder till

åtgärder som i onödan låser utvecklingen vid "SLU-utredningens

nedläggningslinje", innan hela frågan remissbehandlats och

beretts i vanlig ordning (yrkande 2). Med likartad hänvisning

till samverkansmöjligheterna inom Bergslagsregionen begärs i

motion 1991/92:Ub804 (s) yrkande 2 ett uttalande av riksdagen

om att den forskning och utbildning som bedrivs vid

skogshögskolorna i Bergslagen bör bibehållas. I motionerna

1991/92:Ub705 (c) och 1991/92:Ub710 (kds) ses propåerna i

SLU-utredningen om förändring i verksamheten vid Skogshögskolan

i Garpenberg som ett hot mot den regionala utvecklingen.

Verksamheten i Garpenberg bör behållas och vidareutvecklas.

Enligt den förra motionen bör framtidssatsningar ske som gör

Garpenberg till ett centrum för den skogliga forskningen och

utbildningen i Sverige. Ett centrum för ekologisk odling bör

enligt motion 1991/92:Ub702 (s) yrkande 2 knytas till SLU och

integreras med den verksamhet som redan finns i Garpenberg.

Även i denna motion framförs att planerna på samverkan mellan

högskolorna i Gävle-Dalaregionen bör beaktas vid överväganden

om SLU:s framtid och SLU-utredningens förslag. I motion

1991/92:Ub704 (m) föreslås att ett centrum för forskning om

restaurering av mark- och vattenmiljöer byggs upp i Garpenberg.

I motion 1991/92:Ub706 (m) slutligen hävdas att en

grundläggande förutsättning för en fortsatt framgångsrik

verksamhet i Garpenberg är att en betydande undervisningsvolym

finns på platsen. Det är därför enligt motionärerna av största

vikt att den nuvarande jägmästarutbildningen i Garpenberg

tillåts ha samma omfattning även i framtiden.

Utskottet vill med anledning av de nu redovisade yrkandena

anföra följande.

Som framgår av det föregående kommer remissbehandlingen av

SLU-utredningens betänkande inom kort att avslutas. Enligt vad

utskottet har inhämtat kommer bl.a. resultatet av den fortsatta

beredningen av ärendet inom regeringskansliet att ingå i

underlaget för den forskningspolitiska proposition som

regeringen avser att förelägga riksdagen våren 1993. Eventuella

förslag med anledning av SLU-utredningen beräknas alltså bli

underställda riksdagens prövning under nästa riksmöte.

Utskottet har erfarit att den skogliga utbildningen på skilda

nivåer sedan länge är föremål för utredning och diskussion inom

lantbruksuniversitetet. Mot bakgrund av den osäkerhet som nu

uppstått beträffande den framtida organisationen av

jägmästarutbildningen är det enligt utskottets mening angeläget

att klarhet nås inom en snar framtid om bl.a.

jägmästarutbildning i Garpenberg. Utskottet förutsätter att

besked härom föreligger i anslutning till riksdagens behandling

av statsbudgeten inför budgetåret 1993/94.

När det gäller utökning och breddning av

forskningsverksamheten i Garpenberg anser utskottet att

riksdagen bör avvakta med ställningstagande till behandlingen

av forskningspropositionen. Utskottet utgår från att regeringen

vid beredningen av propositionen beaktar de synpunkter som

framförs i flera av de förevarande motionerna beträffande

vidareutveckling av FoU-verksamheten i Bergslagen. I

sammanhanget vill dock utskottet -- såvitt avser verksamheten i

Garpenberg -- erinra om att frågor om placering av

forskartjänster inom lantbruksuniversitetets verksamhetsområde

enligt nuvarande ordning bör behandlas av de högskoleorgan som

anförtrotts dessa uppgifter (jfr bet. 1991/92:JoU9).

Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med

hänvisning till pågående beredningsarbete inte bör göra något

uttalande om utbildnings- och forskningsverksamheten i

Garpenberg. Utskottet avstyrker därför motionerna 1991/92:Ub702

yrkande 2, 1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706,

1991/92:Ub710, 1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804

yrkande 2.

Mot bakgrund av de pågående diskussionerna om den skogliga

utbildningen på skogstekniker- och skogsmästarnivå begärs i

motion 1991/92:Ub714 (fp) uttalande av riksdagen att den

nuvarande skogsmästarutbildningen skall finnas kvar, likaså

den nuvarande ordningen med preparandutbildning (yrkande 1).

Motionären framhåller att skogsmästarlinjen visat sig väl

uppfylla marknadens krav. Han hävdar att Skinnskatteberg

även i framtiden bör vara lokaliseringsort för eftergymnasial

skoglig utbildning (yrkande 2), och med hänvisning till

föreliggande goda förutsättningar begär han att riksdagen skall

uttala sig för att resurser för skogsforskning skall tillföras

Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg (yrkande 3). Med en

likartad hänvisning till att skogsmästarutbildningen fyller en

viktig funktion begärs i motion 1991/92:Ub701 (m) ett uttalande

av riksdagen om denna utbildnings betydelse. I motionen anförs

att skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg måste få finnas

kvar och vidareutvecklas.

Som framgår av motionerna var skogsmästarutbildningen och

framför allt rekryteringen till densamma föremål för

överväganden i riksdagen våren 1984 (JoU 1983/84:33). Normalt

borde skogsmästarutbildningen ge en vidareutbildning för dem

som genomgått skogsteknikerutbildningen. Jordbruksutskottet

uttryckte emellertid förståelse för då motionsvis framförda

önskemål om ett bredare rekryteringsunderlag för

skogsmästarlinjen. Det borde dock ankomma på styrelsen för SLU

att närmare överväga behovet av en sådan breddning och att

utforma tillträdesregler i enlighet därmed.

Den hittillsvarande ordningen för tillträde till

skogsmästarutbildningen har inneburit att det krävts antingen

genomgången skogsteknikerutbildning eller, för dem som haft

annan relevant utbildning, genomgången preparandutbildning.

Som utskottet redan nämnt pågår för närvarande en översyn

inom SLU av den skogliga utbildningen på universitetet. Den

omfattar, enligt vad utskottet erfarit, även den av

motionärerna aktualiserade utbildningen på mellannivå. När det

gäller lokalisering av utbildningen och annan verksamhet med

anknytning till den ankommer det på SLU att besluta härom. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub701

och 1991/92:Ub714.

I fyra motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande

skoglig utbildning och forskning inom SLU:s

verksamhetsområde i allmänhet och lokalisering av sådan

verksamhet i södra Sverige (Småland) i synnerhet.

Skogsnäringen och framför allt skogsbruket uppvisar, enligt

vad som anförs i motion 1991/92:Ub437 (s), betydande skillnader

mellan norra och södra Sverige, bl.a. beroende på olika

biologiska och ekologiska förutsättningar. Den sydsvenska

skogen är utsatt för en rad allvarliga stress- och

skadefaktorer med problem som har en speciell tyngd just i

Sydsverige. Endast några få procent av resurserna för skoglig

utbildning och forskning är förlagda till Sydsverige, anför

motionärerna. I samband med den pågående översynen av den

skogliga FoU-verksamheten är det nödvändigt att på ett mera

ändamålsenligt sätt än hittills tillgodose det sydsvenska

skogsbrukets behov av resurser för forskning och utbildning.

Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad de anfört om behovet av ett helhetsgrepp på den

skogliga FoU-verksamheten (yrkande 5). Beträffande lokalisering

av forskningsverksamheten ser motionärerna fördelar i en

placering vid Högskolan i Växjö (yrkande 6). Motionärerna menar

vidare att skogsteknikerutbildning också i framtiden måste

bedrivas i Sydsverige och att det föreligger ett behov av ökad

högskoleanknytning av utbildningen. De förordar en lokalisering

av skogsteknikerutbildning till Växjö med anslutning till

högskolan där (yrkande 7). Med hänvisning till att den

nuvarande jägmästarutbildningen till övervägande del ger

erfarenheter från det norrländska skogsbruket och mot bakgrund

av det sydsvenska skogsbrukets annorlunda förutsättningar är

det nödvändigt att en del av jägmästarutbildningen, minst ett

år, förläggs till Växjö (yrkande 8). Genom att skapa ett

skogligt FoU-centrum i Växjö med forskning,

skogsteknikerutbildning och en del av jägmästarutbildningen

skulle resurserna utnyttjas på bästa sätt genom samnyttjande av

högskolans lokaler och utrustning m.m. (yrkande 9). Även i

motion 1991/92:Ub442 (c, m, fp, kds) framhålls särdragen i det

sydsvenska skogsbruket, bl.a. påpekas småskaligheten.

Regeringen bör enligt motionärerna vid beredningen av den

forskningspolitiska propositionen nästa år överväga en

placering av ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige och knyta

det till Högskolan i Växjö. Med sinsemellan likartade

motiveringar begärs i motionerna 1991/92:Ub703 (m, fp, c, kds)

och 1991/92:Ub712 (s) ett uttalande av riksdagen om behovet av

utbildning och forskning i södra Sverige på skogsbrukets

område. Liksom i de båda tidigare refererade motionerna

understryks särarten i det sydsvenska skogsbruket jämfört med

skogsbruket i de norra delarna av landet. Det är angeläget att

bibehålla skogsteknikerutbildningen i södra Sverige, menar

motionärerna, och pekar därvid på att Södra skogsinstitutet i

Värnamo är väl etablerat och inarbetat.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet instämmer i vad som framhållits i samtliga

förevarande motioner beträffande det sydsvenska skogsbrukets

och skogsnäringens betydelse såväl för hela landet som för

södra Sverige i synnerhet. I Götaland finns omkring 20 % av

Sveriges skogsmark, cirka en tredjedel av Sveriges totala

skogstillväxt och över 40 % av skogsbruksvärdet. Som betonats i

motionerna skiljer sig det sydsvenska skogsbruket i flera

hänseenden från skogsbruket i övriga Sverige. Det mildare

klimatet ger en högre tillväxt och bildar förutsättningar för

en varierad produktion av olika trädslag. Brukningsenheterna är

ofta mindre, och det föreligger möjligheter till ett småskaligt

skogsbruk. För egen del vill utskottet dessutom understryka

skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta

Götaland.

I samråd med företrädare för den sydsvenska skogsnäringen

genomförs för närvarande ett sexårigt skogsforskningsprogram

för södra Sverige. Programmet omfattar tillämpad forskning inom

skogsskötsel och markanvändning. Stor vikt läggs vid

forskningsinformation till det praktiska skogsbruket. En ny

försökspark har byggts upp med huvudområdet förlagt till Asa

kronopark i Småland. En särskild forskargrupp är under

uppbyggnad i Alnarp/Lund.

Det ankommer på SLU att besluta på vad sätt utbildning och

forskning inom universitetets verksamhetsområde skall

organiseras samt bestämma om lokalisering. Utskottet noterar

att satsningarna hittills på södra Sverige är små jämfört med

övriga landet.

SLU:s styrelse beslöt i februari 1992 att uppdra åt den

skogsvetenskapliga fakulteten att i den pågående översynen av

den skogliga utbildningen särskilt beakta behovet av kunskap om

sydsvenska skogliga förhållanden. Förslagen i SLU-utredningens

betänkande (SOU 1991:101) är för närvarande föremål för

beredning inom regeringskansliet.

Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för

skogsbruket och naturvården är det enligt utskottets mening

viktigt att FoU-insatserna på skogsområdet görs och utbildning

bedrivs i olika delar av landet. Mot bakgrund av det sydsvenska

skogsbrukets speciella karaktär och förutsättningar anser

utskottet i likhet med SLU att vid den pågående översynen av

den skogliga utbildningen bör särskilt beaktas behovet av

kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden. Utskottet utgår

från att regeringen vid beredningen av förslag som rör

utbildning och forskning vid SLU och som kommer att föreläggas

riksdagen inför budgetåret 1993/94 beaktar de i det föregående

redovisade förhållandena. Utskottet anser därför att riksdagen

nu inte bör vidta någon särskild åtgärd med anledning av de

förevarande motionerna. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9,

1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712.

Det är enligt motion 1991/92:Ub713 (c) mycket angeläget att

man tillvaratar de erfarenheter och de samlade kunskaper som

vunnits genom den mångåriga verksamheten vid Jädraås

försökspark. Det är nu rätt tidpunkt att lyfta fram den

skogliga forskningen och starta ett nytt barrskogsprojekt. En

utredning i detta syfte bör tillsättas, menar motionären, som

begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig

skogsforskning förlagd till Jädraås försökspark.

Utskottet erinrar om att det inte är riksdagen som avgör

frågan om start och lokalisering av enskilda forskningsprojekt.

Motionen bör därför avslås.

Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete som tar sikte

på att utveckla teknik och kunskaper om produktion av

alternativt odlade livsmedel är enligt motion 1991/92:Jo203 (s)

nödvändigt. Motionärerna befarar att regeringens

besparingsförslag kan drabba forskning om och utveckling av

alternativ odling och begär en utvärdering av det

forsknings- och utvecklingsarbete som hittills bedrivits på

området. På grundval av resultatet av en sådan utvärdering bör

regeringen återkomma med förslag i 1993 års forskningspolitiska

proposition (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Av SLU-utredningens betänkande (s. 37 och 85) framgår att

forskningen om resurs- och miljöfrågor, inkl. alternativ

odling, ökat betydligt under slutet av 1980-talet.

Som motionärerna själva påpekar gjordes inför den innevarande

treåriga budgetperioden (1990/91--1992/93) särskilda satsningar

på området för alternativ odling (jfr bet. 1989/90:JoU14 s. 12

ff., JoU17 s. 35). Bland annat tillkom under år 1990/91

professuren i alternativa produktionsformer, särskilt

alternativ odling, som bekostas av skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR).

Av SJFR:s anslagsframställning inför budgetåret 1992/93

framgår att en utvärdering har ägt rum rörande

forskningsprogrammen om alternativa produktionsformer.

Resultatet kommer att redovisas i nästkommande

anslagsframställning.

Regeringen har den 6 februari 1992 utfärdat särskilda

direktiv för SLU:s anslagsframställning för budgetåren

1993/94--1995/96. Beträffande redovisning av resultat och

resursanalys inom forskningen sägs där att analysen skall avse

mål, resursanvändning och presterade resultat. Redovisning bör

vidare lämnas av vilka typer av utvärderingar som har gjorts

och görs av forskningsverksamheten och vilka slutsatser dessa

studier lett fram till.

Som utskottet ser det är motionärernas önskemål om

utvärdering av det hittills bedrivna forsknings- och

utvecklingsarbetet tillgodosett.

När det gäller planeringen inför den forskningspolitiska

propositionen våren 1993, är det utskottets uppfattning att den

forskning som gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av

grödor och produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är

viktig. Utskottet utgår från att regeringen beaktar detta vid

beredningen av förslag som rör forskning vid SLU. Syftet med

yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 i nu berört hänseende bör

enligt utskottets mening härmed kunna anses vara tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda avstyrks sålunda yrkandet.

I motion 1991/92:Ub702 yrkande 1 (s) begärs att

Dalälvsdelegationen skall ges möjlighet att

fortsätta sitt arbete. I motionen erinras om delegationens

arbetsområde som avsett Dalälvens vattenområde och älvens

transport av föroreningar till Östersjön. Trots de värdefulla

kunskaper som vunnits under den tid delegationen arbetat

återstår många problem att studera. Motionärerna anger SLU:s

enhet i Garpenberg som ett tänkbart alternativ för lokalisering

av delegationens kansli.

Riksdagen anvisade våren 1988 med anledning av

miljöpropositionen engångsvis 100 milj.kr. med hänvisning till

behovet att inom en tioårsperiod väsentligt rena Dalälven

(prop. 1987/88:85, bet. JoU23, rskr. 373). Miljöministern hade

dessförinnan tillkallat den s.k. Dalälvsdelegationen, som avgav

en rapport i juni 1988 (SOU 1988:34). I och med att

delegationen då hade avslutat ett intensivt arbetsskede, sägs

det i rapporten, skulle under en tid tyngdpunkten i arbetet

förskjutas från delegationen och dess sekretariat till

myndigheterna.

Under föregående riksmöte biföll riksdagen regeringens

förslag att anvisa 25 milj.kr. till naturvårdsverket de

närmaste fem åren för sanering och återställande av

miljöskadade områden (prop. 1991/91:90, bet. JoU30, rskr. 338).

I sammanhanget anförde jordbruksutskottet att riksdagen först

när den av regeringen föreslagna utvärderingen av programmet

föreligger bör ta ställning till en förändring av

medelstilldelningen (s. 262). Formerna för ett fortsatt arbete

av Dalälvsdelegationen bör avgöras av regeringen eller

myndighet under regeringen.

Med det anförda avstyrks motion 1991/92:Ub702 yrkande 1.

Riksskogstaxeringen ingår i underlaget för utformning,

uppföljning och utvärdering av den svenska skogspolitiken. Den

förser myndigheter och organisationer med uppgifter för

strategisk planering och kontroll av skogshushållning på

riksnivå och regional nivå. Taxeringen arbetar med tioåriga

perioder, s.k. omdrev, vid inventering i fält. Taxeringens

omfattning och ambitionsnivå under omdrevet 1982--1992

fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen våren 1982

(prop. 1981/82:100 bil. 13, bet. JoU21, rskr. 195).

Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för

skogstaxering vid SLU. Det nuvarande anslagssystemet innebär

att taxeringen tilldelas medel inom SLU:s ram. Enligt uppgift

sker finansieringen av riksskogstaxeringen till ca en fjärdedel

med medel från skogsvårdsavgiften.

Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002

har SLU föreslagit att riksskogstaxeringens ambitionsnivå höjs

och att anslaget förstärks.

I budgetpropositionen säger sig jordbruksministern inte vara

beredd att föreslå medel till förstärkning av

riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av

riksskogstaxeringen och dess finansiering får enligt ministern

behandlas av den kommitté (Jo 1990:03) som utvärderar och ser

över skogspolitiken.

I motionerna 1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v) föreslås

att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

riksskogstaxeringens verksamhet för de kommande tio åren

(1993--2002) skall säkerställas. Det är enligt motionärerna

angeläget att regeringen lämnar ett sådant förslag så snart som

möjligt. I den förra motionen anförs att det kan finnas skäl

att överväga om riksskogstaxeringen skall finansieras genom

någon form av säranslag så att verksamheten inte uppfattas som

konkurrerande med övrig verksamhet vid SLU.

Jordbruksutskottet har yttrat sig över de båda motionerna

(1991/92:JoU7y).

Jordbruksutskottet framhåller nyttan och angelägenheten av

den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens verksamhet och

menar att de bedömningar som gjordes för tio år sedan i stort

sett torde ha fortsatt giltighet. Jordbruksutskottet ser med

oro på de svårigheter som uppkommer genom att villkoren för

nästa omdrev inte kan läggas fast förrän klarhet vunnits om

skogspolitiska kommitténs bedömningar samt de beslut som fattas

om skogspolitiken med anledning därav. Bland annat kommer

finansieringsfrågan i ett delvis nytt läge sedan

skogsvårdsavgiften avskaffats. Jordbruksutskottet utgår från

att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut

om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan

tidsspillan. Enligt jordbruksutskottets bedömning bör

motionerna för närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Utbildningsutskottet vill för egen del anföra följande.

Utskottet delar såväl motionärernas som jordbruksutskottets

uppfattning att riksskogstaxeringens verksamhet är angelägen.

Det är därför olyckligt om det råder oklarhet om dess

fortsättning och villkoren för densamma. Utskottet utgår från

att regeringen så snart som möjligt föranstaltar om sådana

åtgärder att villkoren för den fortsatta verksamheten läggs

fast.

Enligt utskottets uppfattning är det också -- när det gäller

finansieringen på sikt -- angeläget att pröva formerna för

anslagsgivningen. Det har ifrågasatts, bl.a. i en av de

förevarande motionerna, om den nuvarande finansieringen över

SLU-anslaget är ändamålsenlig. Denna senare fråga har även

aktualiserats av SLU-utredningen (SOU 1991:101). Utskottet

förutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av

utredningens betänkande överväger och därefter framlägger

eventuella förslag till förändringar i vad gäller formerna för

medelsanvisningen till riksskogstaxeringen.

Utbildningsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning

att motionerna 1991/92:Ub707 och 1991/92:Ub708 för närvarande

inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

De bör sålunda avslås.

Regeringen har beräknat anslaget till Sveriges

lantbruksuniversitet till sammanlagt 627275000kr.

Anslaget har då -- vilket framgår av det föregående -- vidkänts

en reducering med 30milj.kr. Som skäl härtill anges i

budgetpropositionen att omfattande besparingar måste göras på

statsbudgeten.

Mot bakgrund av att SLU-utredningen nyligen har lagt fram

sitt betänkande med förslag till förändringar av SLU:s

verksamhet, vilka syftar till att öka kvaliteten, uttrycks i

motion 1991/92:Ub805 (s) oro och förvåning över en så kraftig

minskning av anslaget. Motionärerna föreslår att besparingen

skall begränsas till 15milj.kr. (yrkande 7). I motion

1991/92:Jo226 (v) yrkande 17 avvisas regeringens

besparingsförslag helt och hållet. Anslaget bör alltså

tillföras 30milj.kr.,och eventuella besparingar bör enligt

motionärerna prövas i anslutning till behandlingen av

SLU-utredningens betänkande. Mot bakgrund av den i

budgetpropositionen föreslagna minskningen av anslagsramen till

SLU föreslås i motion 1991/92:Jo235 (c) yrkande 2 ett uttalande

av riksdagen om att någon neddragning av utbildningen vid

lantbruksuniversitetets enhet i Skara inte bör komma i fråga.

Utskottet finner liksom regeringen att det är nödvändigt med

besparingar på statsbudgeten. Därför tillstyrker utskottet att

anslaget till SLU i enlighet med vad jordbruksministern

förordat räknas ned med 30milj.kr. Likaså är utskottet

överens med jordbruksministern om att det ankommer på SLU att

besluta om hur besparingarna skall göras. Som framgår av

utskottets referat av budgetpropositionen i det föregående bör

de enligt ministern kunna tas ut på sådant sätt att

förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte

försvåras. Utskottet instämmer i detta och har ej heller något

att erinra mot vad han anfört om exempel på område för

besparingar (prop. s.87f.).

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till regeringens

förslag att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

627275000kr. Därmed avstyrks motionerna 1991/92:Ub805

yrkande 7, 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande

2.

2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

Från anslaget bekostas lokalhyror vid SLU och ersättningar

till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här

de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under

anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m.m.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag om ett

förslagsanslag på 295336000kr. till Lokalkostnader m.m

för Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93.

3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler

vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som

har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom

jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler

vid SLU m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i

budgetpropositionen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot den i

budgetpropositionen angivna medelsberäkningen, föreslår vidare

att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Inredning

och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

33700000kr.

4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin

instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande

och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och

trädgårdsnäringen.

I budgetpropositionen erinras om att naturvetenskapliga

forskningsrådet (NFR) har ansvarat för ett tidsbegränsat

program avseende tvärvetenskaplig skogsforskning.

Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag att minska

anslaget till NFR med 8milj.kr. (prop. 1991/92:100, bet.

UbU18, rskr. 195). Regeringen hänvisade till att NFR:s del av

det tvärvetenskapliga programmet för skogsforskning (skr.

1985/86:76 samt prop. 1985/86:100 bil. 10) varit tidsbegränsad

till fem år. I sammanhanget anförde utskottet (s.17) att den

samlade medelsramen som disponeras av NFR och SJFR enligt

utskottets mening borde kunna medge att de pågående

forskningsprojekt som finansieras av NFR:s del av det aktuella

forskningsprogrammet kunde fortsätta, trots att NFR:s totala

anslag minskas med 8milj.kr. Utskottet utgick från att

regeringen återkommer till riksdagen i nästa års

forskningsproposition med bedömning av medelsbehoven för den

kommande treårsperioden.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under

förevarande anslag utan föreslår att riksdagen till Skogs- och

jordbrukets forskningsråd anvisar ett reservationsanslag på

169680000kr. för budgetåret 1992/93.

5. Stöd till kollektiv forskning

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv

jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt

kollektiv forskning om skogsträdsförädling och skogsgödsling

m.m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings-

och utvecklingsarbete inom jordbruks- och

växtförädlingsområdena. SJFR får ingå avtal och fatta beslut

rörande stöd till ifrågavarande forskning och

utvecklingsverksamhet under förutsättning att en grupp företag

eller organisationer i avtal med rådet åtagit sig att gemensamt

med rådet finansiera sådan verksamhet.

I budgetpropositionen redogörs (s.92) för planerna att den

1 juli 1992 slå samman Institutet för skogsförbättring och

Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Institutet för

skogsförbättring har tillkommit med statens medverkan (prop.

1967:51, JoU12, rskr.164). Vid en sammanslagning av

institutet och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bör

skogsnäringen överta samtliga förpliktelser som staten kan ha i

fråga om personal och ekonomi. Regeringen begär riksdagens

godkännande av vad jordbruksministern förordat om Institutet

för skogsförbättring.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens begäran.

Beträffande medelsberäkningen tillstyrker utskottet bifall

till regeringens förslag att till Stöd för kollektiv forskning

för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på

101200000kr.

6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av

vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja

jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens

förslag anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr. till Bidrag

till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Utskottet hemställer

I 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1. beträffande verksamheten i Garpenberg

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub702 yrkande 2,

1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706, 1991/92:Ub710,

1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804 yrkande 2,

2. beträffande skogsmästarutbildning m.m. i

Skinnskatteberg

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub701 och

1991/92:Ub714,

3. beträffande skoglig utbildning och forskning i södra

Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9,

1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712,

4. beträffande Jädraås försökspark

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub713,

5. beträffande forskning om alternativ odling

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo203 yrkande 2,

res. 1 (s)

6. beträffande Dalälvsdelegationens fortsatta arbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub702 yrkande 1,

7. beträffande riksskogstaxeringens framtida verksamhet och

finansiering

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub707 och

1991/92:Ub708,

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub805 yrkande 7, 1991/92:Jo226

yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 627275000kr.,

res. 2 (s)

men. (v)

I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

9. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m.

vid Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

295336000kr.,

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

10. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,

11. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och

utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 33700000kr.,

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 169680000kr.,

I 5. Stöd till kollektiv forskning

13. beträffande Institutet för skogsförbättring

att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:100 har

förordats om Institutet för skogsförbättring,

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv

forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 101200000kr.,

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs-

och lantbruksakademien

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000kr.

Stockholm den 23 april 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Chris Heister (m),

Inger Lundberg (s),

Tuve Skånberg (kds)

och

Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Forskning om alternativ odling (mom.5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "Som utskottet ser" och slutar med "avstyrks sålunda

yrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan alltså konstatera att det gjorts medvetna

satsningar under de närmast förflutna åren på forskning och

utveckling som rör området alternativ odling. Utskottet noterar

också att regeringen inför beredningen av nästa

forskningspolitiska proposition av SLU begärt redovisning av

hittills bedriven forskning och resultatet av densamma.

Den situation som nu uppkommit genom den av regeringen

föreslagna besparingen under SLU-anslaget väcker dock farhågor

när det gäller möjligheterna att satsa vidare på forskning om

alternativ odling. Utskottet anser att fortsatt forskning som

gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av grödor och

produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är så viktig att

riksdagen bör förvissa sig om att regeringen på grundval av

utvärderingsresultaten återkommer med förslag i 1993 års

forskningspolitiska proposition. Detta bör riksdagen med bifall

till yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande forskning om alternativ odling

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo203 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet

(mom.8)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Utskottet finner liksom" och slutar med

"1991/92:Jo235 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som framgått av det föregående kommer SLU-utredningens

förslag att bli föremål för beredning inom regeringskansliet.

Utredningen föreslår betydande förändringar av SLU:s

verksamhet. Målsättningen med den av utredningen föreslagna

omvandlingen är en ökning av kvaliteten. Det är mot bakgrund

härav med oro som utskottet noterar den av regeringen

föreslagna nedskärningen. Den bör begränsas till 15milj.kr.

Samtidigt finner utskottet det angeläget att riksdagen av

regeringen begär att den snarast återkommer med en samlad

redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s

framtida verksamhet under de ekonomiska förutsättningar som nu

ges.

Beträffande frågan om hur besparingarna skall göras delar

utskottet jordbruksministerns uppfattning att det bör ankomma

på SLU att besluta härom och att de bör kunna tas ut på sådant

sätt att förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte

försvåras.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till

motion 1991/92:Ub805 yrkande 7, med anledning av proposition

1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo226 yrkande

17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 dels anvisar 642275000kr.

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s

framtida verksamhet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 7,

med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på

motionerna 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2

dels till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 642275000kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en redovisning m.m. av förutsättningarna för

lantbruksuniversitetets framtida verksamhet,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet anser att det är oansvarigt av regeringen att

på sådant sätt som nu sker föreslå en besparing på 30milj.kr.

Visserligen anger jordbruksministern i allmänna ordalag var

besparingarna kan sättas in, men det överlämnas åt SLU att

självt bestämma exakt hur nedskärningarna i verksamheten skall

göras. Jag anser att en så ospecificerad besparing inte får ske

och menar att riksdagen bör avslå förslaget. Diskussion om

eventuellt utrymme för besparing bör föras i samband med

regeringens behandling av SLU-utredningens förslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 8 borde ha hemställt:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 17

och med avslag på proposition 1991/92:100 och motionerna

1991/92:Ub805 yrkande 7 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till

Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 657275000kr.,

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU7y

Bilaga

Riksskogstaxeringen

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 18 februari 1992 beslutat bereda

jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna

l991/92:Ub707 (m) och l991/92:Ub708 (v), avseende

riksskogstaxeringen. Med anledning härav får jordbruksutskottet

anföra följande.

I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om riksskogstaxeringens framtida verksamhet och

finansiering för perioden 1993--2002. Motionärerna erinrar om

att vi i Sverige kunnat följa skogarnas utveckling genom

riksskogstaxeringarna sedan 1920-talet, och riksskogstaxeringen

utgör en nödvändig grund för utformning, uppföljning och

utvärdering av skogspolitiken. Med hänsyn till att nästa

tioåriga omdrev bör påbörjas redan 1993 är det enligt

motionerna angeläget att regeringen lämnar sitt förslag redan

innan den skogspolitiska kommittén avger sitt betänkande, vari

även riksskogstaxeringen kommer att behandlas. Enligt motion

Ub707 kan det finnas skäl att överväga om ej

riksskogstaxeringen borde finansieras genom ett säranslag och

icke som nu från lantbruksuniversitetets budget.

Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för

riksskogstaxering vid Sveriges lantbruksuniversitet. Taxeringen

arbetar med tioåriga perioder, s.k. omdrev, vid inventering i

fält. Taxeringens omfattning och ambitionsnivå under omdrevet

1982--92 fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen

våren 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 13, JoU21, rskr. 195).

Därvid framhöll departementschefen bl.a. att den kontinuerliga

registrering av skogarnas tillstånd och utveckling som sker

genom riksskogstaxeringen är ett viktigt led i den

prognosverksamhet som skogsstyrelsen bedriver.

Riksskogstaxeringens data används också inom den skogliga

forskningen. Han bedömde att den framtida hushållningen med

skogsresurser skulle komma att kännetecknas av svåra

avvägningar. Skogsbrukets råvaruproduktion måste ligga på en

sådan nivå att skogsmarkens produktionsförmåga utnyttjas väl.

Effekterna av olika handlingsprogram borde fortlöpande följas

för att därmed få underlag för förbättringar av dem. I denna

situation är det av stor vikt att skogarnas tillstånd och

utveckling följs med uppmärksamhet genom en väl fungerande

riksskogstaxering, framhöll departementschefen. Ambitionsnivån

för riksskogstaxeringen under den följande tioårsperioden borde

ligga fast på 1973--1982 års nivå. I sammanhanget betonades

vikten av långsiktighet och kontinuitet i riksskogstaxeringen.

Riksdagen följde regeringens förslag.

Under en femårsperiod i mitten av 1980-talet har i samband

med riksskogstaxeringen utförts en ståndortskartering med

statliga medel, dock inte över SLU:s budgetanslag. Vidare har

en skogsskadeinventering genomförts sedan år 1984.

Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002

har Lantbruksuniversitetet föreslagit att riksskogstaxeringens

ambitionsnivå ökar och att anslaget förstärks.

I budgetpropositionen (prop. l991/92:100 bil. 10) säger sig

jordbruksministern inte vara beredd att föreslå medel till

förstärkning av riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av

riksskogstaxeringen och finansieringen härav får enligt

propositionen behandlas av den kommitté som utvärderar och ser

över skogspolitiken.

Lantbruksuniversitetet och skogsstyrelsen begärde i juni 1991

att 1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:03) skulle ta

ställning till riksskogstaxeringens framtida betydelse och

omfattning inför budgetarbetet. I skrivelse till regeringen

framhöll kommittén att den var enig om riksskogstaxeringens

stora betydelse för den nuvarande svenska skogspolitiken och

nödvändigheten av att verksamheten bibehålls även framgent. De

förslag som framkommit skulle beaktas i kommitténs fortsatta

arbete.

Lantbruksuniversitetet har nyligen underkastats en

genomgripande översyn. Utredningen angående översyn av SLU

bedömer, enligt betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring

Kunskap, att bl.a. riksskogstaxeringen inte kan bedrivas på ett

ändamålsenligt sätt utan att det finns garanterade medel

för verksamheten. Sådana medel bör inte ligga inom SLU:s

normala budget och där vägas mot andra kostnader i årliga

medelsdiskussioner. En noggrann genomgång och prövning av

omfattning och kostnader bör göras. Avvägningen mot andra

ändamål bör sedan ske på en högre nivå än universitetsnivån och

medel anvisas under en särskild anslagspost, anför utredningen

(s. 118).

Finansieringen av riksskogstaxeringen sker enligt uppgift

till ca en fjärdedel med medel från skogsvårdsavgiften.

Regeringen har nyligen lämnat lantbruksuniversitetet direktiv

för universitetets fördjupade anslagsframställan gällande

treårsperioden 1993/94--1995/96. Direktiven innefattar

riksskogstaxeringens verksamhet och finansiering.

För egen del får utskottet anföra följande.

Utskottet har ingen annan mening än den som framförs såväl i

motionerna som i lantbruksuniversitetets och skogsstyrelsens

samt i skogspolitiska kommitténs yttranden om nyttan och

angelägenheten av den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens

verksamhet. De bedömningar som gjordes för tio år sedan torde i

stort sett ha fortsatt giltighet. Särskilda krav ställs på

förbättrade kunskaper om hur skogens tillstånd påverkas av det

moderna skogsbruket och av den pågående försurningen av

skogsmarken. Utskottet ser med oro på de svårigheter som

uppkommer genom att villkoren för nästa omdrev inte kan läggas

fast förrän klarhet vunnits om skogspolitiska kommitténs

bedömningar samt de beslut som fattas om skogspolitiken med

anledning därav. Bl.a. kommer finansieringsfrågan i ett delvis

nytt läge sedan skogsvårdsavgiften avskaffats. Ytterligare

överväganden krävs vidare om lantbruksuniversitetets verksamhet

under nästa treårsperiod i ljuset av den nyligen genomförda

översyn som refererats inledningsvis. Utskottet utgår dock från

att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut

om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan

tidsspillan. Enligt utskottets bedömning bör motionerna för

närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Stockholm den 12 mars 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),

Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Dan

Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson

(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s) och Kent Carlsson

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.