Bet. 1991/92:UbU19

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU19

Läroplansfrågor och betygsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UbU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 53 motioner från den

allmänna motionstiden 1992. Motionerna behandlar såväl

övergripande läroplansfrågor som tim- och kursplanefrågor. Även

vissa betygsfrågor tas upp.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet

hänvisar i de flesta fall till läroplanskommitténs resp.

betygsberedningens arbete. Till betänkandet fogas nio

reservationer från Socialdemokraterna och fyra från Ny

demokrati samt meningsyttring av Vänsterpartiet.

Motionerna

1991/92:Ub201 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett

ordinarie ämne i grundskolan.

1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om

undervisning om samer inarbetas i måldokumenten för skola och

barnomsorg.

1991/92:Ub208 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i

konsumentekonomi.

1991/92:Ub210 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att slöjd, barnkunskap och hemkunskap skall

vara obligatoriska ämnen i grundskolan.

1991/92:Ub211 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av betyg i flit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och

uppförande.

1991/92:Ub215 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av utarbetande av anvisningar och riktlinjer för

lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning

och betygssättning över hela landet.

1991/92:Ub220 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla hemkunskap

och slöjd som ett gemensamt garanterat ämne och därmed ge nya

direktiv till läroplanskommittén.

1991/92:Ub221 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, slöjd och

barnkunskap som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad tid för ämnet hemkunskap på

grundskolans låg- och mellanstadium.

1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en likvärdig utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöfrågorna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationell förståelse,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kunskapssynen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att välja skola,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett demokratiskt arbetssätt,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stärka elevernas ställning i

beslut som rör deras skola,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målen för föräldrainflytandet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och skola,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om direktiven till betygsberedningen.

1991/92:Ub226 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en demokratisk skola samt om elevers och

föräldrars inflytande i skolan.

1991/92:Ub229 av Margitta Edgren och Bengt Rosén (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att till

läroplanskommittén överlämnas vad i motionen anförts om ämnena

hemkunskap, barnkunskap och slöjd.

1991/92:Ub230 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att undervisningen i hemkunskap och slöjd

bör bibehållas som obligatoriska ämnen i grundskolan.

1991/92:Ub233 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ämnet hemkunskap även i den nya

läroplanen skall vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.

1991/92:Ub234 av Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hemkunskap i grundskolan.

1991/92:Ub235 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan

ändring i skollagen att rätten till föräldrars inflytande

lagstadgas i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att föräldrars rätt till inflytande

skrivs in i skolförordningen.

1991/92:Ub238 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i

skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt

hjärt-lung-räddning.

1991/92:Ub244 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.

1991/92:Ub247 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att ämnet hemkunskap

förblir obligatoriskt i grundskolan.

1991/92:Ub249 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan med

garanterad undervisningstid om minst samma omfattning som för

närvarande.

1991/92:Ub254 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att hemkunskapsundervisningen i grundskolan

skall vara obligatorisk i oförändrad omfattning.

1991/92:Ub255 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ämnena hemkunskap, slöjd och

barnkunskap bibehålls som obligatoriska ämnen i grundskolan.

1991/92:Ub257 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i

grundskolan med garanterad undervisningstid om minst fem

veckotimmar.

1991/92:Ub258 av Bruno Poromaa och Sten-Ove Sundström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildningssituationen för

elever med handikapp.

1991/92:Ub259 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om gymnastikundervisningens inriktning.

1991/92:Ub262 av Birgitta Hambraeus och Marianne Andersson

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bildämnet.

1991/92:Ub265 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap.

1991/92:Ub267 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning

och uppförande inom grundskolan.

1991/92:Ub269 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den svenska skolan som helhet

skall förankras i kristen etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kristendomsämnet.

1991/92:Ub270 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ämnet historia får utökad tid i

mellanstadiets timplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att mellanstadiets kursplan i

historia bör omfatta tiden fram till våra dagar.

1991/92:Ub272 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kunskapssynen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och skola.

1991/92:Ub286 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ämnet hemkunskap i grundskolan.

1991/92:Ub288 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana

ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna

fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna

hemspråksundervisning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om principer för hemspråksundervisning.

1991/92:Ub289 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principerna för ett nytt

betygssystem.

1991/92:Ub294 av Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett handlingsprogram för

dyslexiproblemet.

1991/92:Ub296 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att slöjd och hemkunskap förblir

obligatoriska ämnen i grundskolan.

1991/92:Ub298 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.

1991/92:Ub300 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betygssystemet.

1991/92:Ub302 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konkretisering av målen för

trafikantutbildningen i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får i

uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta del

av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till

att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.

1991/92:Ub305 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av ett framtida nationellt utvärderingssystem enligt

godkänt--icke godkänt-modell som ersättning för det nuvarande

betygssystemet.

1991/92:Ub307 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.

1991/92:Ub308 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att en snabb utvärdering bör ske av

hemspråksundervisningen samt att förslag framläggs för att

snabbt förstärka de statliga insatserna för att säkra en

fortsatt hemspråksundervisning på hög nivå.

1991/92:Ub309 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

konstbildningens ställning i den svenska skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av bildämnets

ställning i den svenska skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bildämnets och konstbildningens

roll vägs in i läroplansarbetet.

1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vissa ämnen i grundskolans timplan.

1991/92:Ub808 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens innehåll

och utformning.

1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument för

barnomsorg och skola,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan

ändring i skollagen att elevernas rätt till inflytande klart

framgår,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om principer för revideringen av

läroplanerna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betygen som urvalsinstrument till

högre utbildning.

1991/92:K423 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mediakunskap i skolan.

1991/92:Sf606 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av förstärkt skolundervisning

om mänskliga rättigheter.

1991/92:Sf630 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att slopa hemspråksundervisningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att statliga medel inte får användas för hemspråksundervisning.

1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "anti-våld" i samband med översynen

av läroplanen.

1991/92:So504 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i

skolan.

1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av "gröna

utbildningscentra".

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av miljöfrågorna i

läroplansarbetet.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap och slöjd i

grundskolans läroplan.

Utskottet

Läroplansfrågor

Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet

Den socialdemokratiska regeringen beslutade den 14 februari

1991 att tillkalla en kommitté för att lämna förslag till mål

och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet

(dir. 1991:9). Den nuvarande regeringen fattade den 19 december

1991 beslut om nya direktiv till läroplanskommittén (dir.

1991:117). Uppdraget skall omfatta läroplan, timplan och

kursplaner för grundskolan samt läroplan för gymnasieskolan och

den kommunala vuxenutbildningen. Läroplanskommitténs arbete

avser sålunda inte längre mål och riktlinjer för barnomsorgen.

Frågan om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och

skola tas upp i motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12 och

1991/92:Ub272 yrkande 3 (båda s) samt 1991/92:Ub810 yrkande 6

(v). Motionärerna hävdar bl.a. att alla som arbetar med barn

måste utgå från en helhetssyn på barnets utveckling. Med hänsyn

till samhällets samlade insatser för barn och ungdomar i

barnomsorg, skola och fritidshem är det därför naturligt att

barnomsorgen och grundskolan får ett gemensamt måldokument.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Frågan om gränsdragningen mellan skola och barnomsorg tas upp

i årets budgetproposition (bilaga 9 s. 27). Föredragande

statsrådet framhåller vikten av att det i det statliga

styrsystemet görs en mycket klar beskrivning av skolans resp.

barnomsorgens mål och uppdrag och en mycket tydlig

gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens roll och

uppgifter. Enligt statsrådet är det olämpligt att förena den

obligatoriska skolverksamheten med den frivilliga

barnomsorgsverksamheten. Det är mot denna bakgrund som

läroplanskommitténs uppdrag inte längre omfattar mål och

riktlinjer för barnomsorgen.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller

gränsdragningen mellan skola och barnomsorg. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att läroplanskommittén enligt de nya

direktiven skall formulera utgångspunkterna för den

skolförberedande verksamheten så att ett närmande lokalt i

kommunerna mellan den skolförberedande verksamheten och

grundskolan underlättas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3

och 1991/92:Ub810 yrkande 6.

I motion 1991/92:Ub225 (s) behandlas vissa utgångspunkter

för läroplansarbetet.

Enligt motionärerna är det av nationellt intresse att

garantera en likvärdig utbildning i hela landet (yrkande 1). En

likvärdig utbildning innebär att geografiska, sociala eller

ekonomiska faktorer inte skall hindra elevernas

utbildningsmöjligheter. Enligt motionärernas mening underkänner

regeringen den omfattande pedagogiska forskning som framhållit

och tydliggjort skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga

discipliner och skolämnen. Skolämnen som funktion eller kunskap

bör syfta till att ge eleverna ämneskunskaper men också att

förbereda dem för samhällslivet utanför skolan (yrkande 4). När

det gäller kunskapssynen hävdas i motionen att grundskolan

skall ge eleverna grundläggande baskunskaper. Men de skall

också ges möjlighet till förståelse, bakgrund och överblick. Om

inte kunskapskraven förklaras och ges ett sammanhang minskar

motivationen för lärandet (yrkande 7). Ett demokratiskt

arbetssätt är ytterligare en förutsättning för

kunskapsinhämtandet. Det skapar engagemang och lust att lära

och ger eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och

befästa demokratin, framhåller motionärerna. Det är främst det

konkreta utvecklingsarbetet i skolan som ger viktiga

erfarenheter i demokratiarbetet, vilket särskilt bör framhållas

i direktiven till läroplansarbetet (yrkande 9). I motionen

framhålls vidare att de enskilda skolorna bör ges

förutsättningar att profilera sin verksamhet. På detta sätt

ökar elevernas valmöjligheter. Med detta följer också behov av

information om olika skolor och om rätten att välja skola.

Kommunen skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt

tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid viss

skola. Närhetsprincipen måste dock vara utgångspunkten (yrkande

8). I motion 1991/92:Ub272 (s) yrkandena 1 och 2 framförs

liknande synpunkter som i motion 1991/92:Ub225 när det gäller

kunskapssynen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I direktiven till läroplanskommittén anger regeringen vissa

för alla skolformer gemensamma utgångspunkter för

läroplansarbetet. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna goda

kunskaper och färdigheter. Det hör även till skolans uppgift,

sägs det i direktiven, att bidra till elevernas sociala och

emotionella utveckling. Varje elev har rätt till en likvärdig

utbildning. Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje

elevs särskilda förutsättningar. Enligt direktiven skall de nya

läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen ge uttryck för en samlad syn på elevers

kontinuerliga kunskapsutveckling. Den kunskapssyn som skall

ligga till grund för läroplansarbetet skall vila på aktuell

forskning om inlärning, begreppsbildning m.m. Eleverna skall

gradvis utveckla sin förmåga att tänka -- att reflektera över

problem -- och därmed lägga grunden för ett, med ökad mognad,

alltmer vetenskapligt förhållningssätt. Det framhålls vidare

att principen om en kontinuerlig utveckling skall gälla även

elevernas inflytande i skolan. Kommittén skall också lämna

förslag om vilket utrymme inom den nationella timplanen som bör

finnas för den profilering den enskilda skolan vill göra.

Utskottet ställer sig bakom utgångspunkterna för

läroplansarbetet i enlighet med regeringens direktiv till

läroplanskommittén. Med hänsyn härtill anser utskottet att

riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7,

8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2.

I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 10 föreslås att riksdagen

inför revideringen av grundskolans läroplan bör ge till känna

följande principer för läroplansarbetet, nämligen att

grundskolans uppdelning i stadier bör avskaffas, att 25 elever

bör vara ett riktmärke för klasstorleken, att uppdelningen i

allmän och särskild kurs i engelska och matematik i grundskolan

avskaffas, att tillvalet i grundskolan bör ändras så att alla

elever läser ett B-språk och att kraven på elevaktiva

arbetsformer och ett undersökande arbetssätt tydligt markeras.

I motion 1991/92:So270 (v) yrkande 1 föreslås vidare att

riksdagen beslutar att "anti-våld" skall vara en av

utgångspunkterna för den pågående läroplansöversynen. Vidare

anses det enligt motion 1991/92:Sf606 (v) yrkande 1 nödvändigt

att bemöta rasism och främlingsfientlighet genom en målmedveten

undervisning om mänskliga rättigheter i bl.a. grundskolan och

gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Grundskolans stadieindelning, arbetsformer och arbetssätt,

alternativa kurser i vissa ämnen och undervisningen i språk är

frågor som kommer att prövas inom ramen för läroplanskommitténs

uppdrag enligt de nya direktiven. När det gäller frågan om

klasstorleken i grundskolan erinrar utskottet om att den

behandlades i samband med riksdagens beslut om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76), varvid

utskottet utgick från "att den nya läroplanen för grundskolan

kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca

25 elever utan att därmed skapa ett delningstal". Detta gav

riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Vad gäller frågor om "anti-våld" och mänskliga rättigheter i

undervisningen föreskrivs i direktiven till läroplanskommittén

vissa grundläggande principer för undervisningen. Bl.a. att

skolans verksamhet liksom tidigare bör bygga på vissa etiska

normer, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet,

solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den enskilda

människans särart och integritet och allas lika värde i

enlighet med kristen etik och västerländsk humanism. Dessa

grundläggande riktlinjer för verksamheten i skolan är enligt

utskottets uppfattning i huvudsak identiska med vad som för

närvarande föreskrivs i läroplanen för grundskolan (Lgr80).

Med hänvisning till det anförda och vad som i direktiven för

läroplansarbetet anges som grundläggande riktlinjer för skolans

verksamhet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Ub810 yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och

1991/92:Sf606 yrkande 1.

Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 6 bör

internationaliseringen i undervisningen starkare lyftas

fram i läroplansarbetet.

Utskottet vill erinra om att de internationella aspekterna

inom olika områden beaktas i direktiven till läroplanen. Bl.a.

skall skolans undervisning i moderna språk förstärkas. Vidare

framhålls att "internationalisering" är ett viktigt

kunskapsområde, som skall ingå i kursplanerna för flera ämnen.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att skolans

internationalisering m.m. för närvarande utreds (dir. 1991:62).

Bl.a. skall olika åtgärder som främjar och underlättar

rörlighet och utbyte mellan Sverige och andra länder inom

skolans område behandlas i utredningen.

Med hänvisning härtill anser utskottet det inte erforderligt

att riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med

motionsyrkandet, varför det avstyrks.

Frågan om elevinflytandet i skolan tas upp i tre

motioner. I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 10 framhålls att

det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i klassrummet.

Varje elev måste få bestämma sin arbetstakt utifrån sina

förutsättningar. Liknande synpunkter framförs i motion

1991/92:Ub226 (s) där även elevernas medverkan i klassråd och i

skolans skyddsverksamhet betonas. Enligt motion 1991/92:Ub810

(v) yrkande 9 bör elevernas rätt till inflytande i skolan

regleras i skollagen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I 4kap. 2§ skollagen (1991:1111) stadgas att eleverna

skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen därav skall anpassas efter deras

ålder och mognad.

I direktiven till läroplanskommittén konstateras att det

finns en tendens att elevernas inflytande på undervisningen

minskar i takt med stigande ålder. Denna tendens måste brytas.

Skolans ansvar för att ge barn och ungdomar en förberedelse för

rollen som samhällsmedborgare och för att stärka individens

självkänsla och självständighet bör komma till uttryck bl.a.

genom att eleverna uppmuntras att med stigande ålder ta ett

eget personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i

skolan, understryks det i direktiven.

Med hänvisning till gällande bestämmelser om elevinflytande i

skollagen och vad som anförs om elevinflytande i skolan i

direktiven till läroplanskommittén anser utskottet att syftet

med motionärernas yrkanden i huvudsak är tillgodosett, varför

motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10, 1991/92:Ub226 i denna del

och 1991/92:Ub810 yrkande 9 avstyrks.

Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 5 har

miljöfrågorna i de nya direktiven till läroplanskommittén

tonats ned väsentligt i jämförelse med de ursprungliga

direktiven. Motionärerna anser det också olyckligt att de

miljöexperter som tidigare engagerats av kommittén nu har

skilts från sina uppdrag. Liknande synpunkter framförs även i

motion 1991/92:Jo612 (s) yrkande 20. I motion 1991/92:Jo203 (s)

yrkande 10 föreslås att s.k. gröna utbildningscentra inrättas i

syfte att bredda utbudet av utbildningar och därigenom öka

elevunderlaget. Till dessa utbildningscentra bör knytas även

forsknings- och utvecklingsarbete. Mot bakgrund av den

allvarliga miljösituationen framhålls i motion 1991/92:Ub265

(m) att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras

i grundskolan och gymnasieskolan.

I direktiven till läroplanskommittén anges att miljökunskap

är ett centralt kunskapsområde som inte bara skall behandlas

inom de naturorienterande ämnena. De ekologiska aspekterna

måste i större utsträckning beaktas i undervisningen inom andra

områden för att ge eleverna en helhetssyn på miljöfrågorna.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att miljöfrågorna

bör vara ett centralt kunskapsområde i olika ämnen i såväl

grundskolan som gymnasieskolan och komvux. Utskottet finner att

det som anförs i direktiven för läroplansarbetet i dessa frågor

bör tillgodose motionärernas yrkanden. Utskottet utgår också

från att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet fäster

stor vikt vid miljöfrågorna. När det gäller förslaget i motion

1991/92:Jo203 yrkande 10 att koncentrera miljöutbildningen till

vissa centra anser utskottet att denna fråga inte bör avgöras

på central nivå. Det ankommer på huvudmännen för olika

utbildningar att organisera sitt skolväsende på lämpligt sätt.

Utskottet anser således att riksdagen inte bör göra något

särskilt uttalande beträffande miljöfrågornas behandling i

läroplansarbetet, varför motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,

1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612

yrkande 20 avstyrks.

I motion 1991/92:Ub269 (kds) hävdas att en grundläggande

värdegemenskap är nödvändig för all demokratisk utveckling.

Vårt demokratiska styrelseskick och våra lagar har utgått från

den kristna människosynen och de kristna grundvärderingarna

samt västerländsk humanism. Enligt motionären bör den svenska

skolan som helhet därför förankras i kristen etik och

präglas av den kristna människosynen (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

När det gäller den kristna etiken i skolans undervisning har

utskottet behandlat denna fråga vid flera tillfällen. I sitt

betänkande 1988/89:UbU2 (s. 7) framhöll utskottet bl.a.

följande.

Det är därvid viktigt att eleverna får insikter i religionens

betydelse för normbildning och kultur, och att de förstår på

vilka grunder den västerländska människosynen har utvecklats.

Respekten för människors egenvärde och aktning för andra måste

vara den etiska grund som skolans undervisning utgår från.

Frågor kring människosynen -- såväl kristna som andra

religioners -- blir allt viktigare för alla i vårt

pluralistiska samhälle. Skolans undervisning i religionskunskap

är av stor betydelse för att vi skall kunna förstå att handla

efter våra grundläggande etiska, humanistiska och demokratiska

värderingar.

Enligt direktiven till läroplanskommittén skall läroplanerna

innehålla vissa grundläggande riktlinjer som alla lärare är

skyldiga att följa. Hit hör bl.a. saklighet och allsidighet i

undervisningen. Vidare framhålls att skolans verksamhet inte

skall vara värdemässigt neutral.

Den bör liksom tidigare bygga på de etiska normer, såsom

människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med

svaga och utsatta, respekt för den enskilda människans särart

och integritet och allas lika värde, vilka genom kristen etik

och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land.

Detta är värderingar som de flesta människor i Sverige, utifrån

olika utgångspunkter och kulturell bakgrund, kan acceptera. Det

är angeläget att skolan präglas av dessa värden såväl

innehållsmässigt som vad gäller arbetsmetoder och att

utbildningen bidrar till att stärka förmågan att göra etiska

ställningstaganden.

Med hänvisning till vad som framhålls i direktiven för

läroplansarbetet om vissa grundläggande riktlinjer för

undervisningen anser utskottet att motionärens yrkande i stort

är tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub269 yrkande 1

avstyrks.

I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 11 berörs målen för

föräldrainflytandet i skolan. Om föräldrarna skall känna sig

delaktiga i barnens skolgång måste de ha inflytande över det

arbete som utförs under skolåret, hävdar motionärerna.

Föräldrarna måste ges ökade möjligheter att, inom de ramar

läroplanen ger, vara med i beslut om inriktning och

arbetsmetoder i skolan. Liknande synpunkter framförs i motion

1991/92:Ub226 (s). Motionärerna påpekar bl.a. att besluten i

professionella skolfrågor, dvs. undervisningsfrågor, skall

fattas av lärarna och skolledningen, inte av föräldrarna.

I direktiven till läroplanskommittén betonas föräldrarnas

ansvar för att stödja sina barns skolgång. Samarbetet mellan

skolan och hemmen bör utgå från det gemensamma intresset att

skapa goda uppväxtbetingelser för barnen men också från den

naturliga fördelningen av huvudansvaret för å ena sidan

kunskaps- och färdighetsutvecklingen och å den andra sidan den

personliga fostran och omvårdnaden. Föräldrars inflytande över

elevens skolgång, framför allt i de lägre årskurserna, är

därför viktigt.

Med hänvisning till läroplanskommitténs uppdrag och vad som

anförs i direktiven i vad gäller föräldrainflytandet i skolan

finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör ett

särskilt uttalande i frågan, varför motionerna 1991/92:Ub225

yrkande 11 och 1991/92:Ub226 avstyrks.

I motion 1991/92:Ub235 (c) konstateras att elevernas rätt

till inflytande är inskriven i skollagen. Enligt motionären bör

även föräldrars rätt till inflytande regleras i såväl

skollag som skolförordning (yrkandena 1 och 2).

Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med

likartat yrkande (bet. 1990/91:UbU17, rskr. 357). Utskottet har

inte funnit att det i ärendet har framkommit något nytt som bör

föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.

Med hänvisning härtill och till läroplanskommitténs arbete

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235.

Vissa tim- och kursplanefrågor

I läroplanskommitténs uppdrag ingår att förutom att utarbeta

förslag till läroplan för grundskolan även framlägga förslag

till timplan och kursplan för grundskolan. Timplanens funktion

skall enligt direktiven främst vara att ange vilka resurser en

kommun minst måste avsätta för undervisningen. Varje ämne på

timplanen i grundskolan skall ha en nationellt fastställd

kursplan. Kommittén skall utarbeta färdiga kursplaneförslag för

svenska, matematik och musik. För övriga ämnen skall kommittén

utarbeta förslag till huvudsakligt innehåll. Dessa skall vara

så tydliga att de kan remissbehandlas tillsammans med

kommitténs övriga förslag. Enligt sina direktiv skall

läroplanskommittén utarbeta förslagen för grundskolan utifrån

vissa gemensamma utgångspunkter och särskilda synpunkter. En

viktig utgångspunkt för detta arbete är den nu gällande

läroplanen (Lgr 80). I direktiven anges vidare att förslagen

bör presenteras så att motiven för förändringar redovisas. De

ämnen som skall ingå i timplanen bör redovisas mot bakgrund av

en analys av ämnesstrukturen i ett internationellt perspektiv.

Vidare bör kommittén i sitt arbete utgå från att en garanterad

undervisningstid skall anges för följande ämnen: svenska,

matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap,

samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, idrott och

musik. Kommittén skall belysa konsekvenserna av om vissa av de

nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan

erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom

ramen för den profilering som den enskilda skolan väljer.

I ett stort antal motioner, nämligen 1991/92:Ub210 (s),

1991/92:Ub220 (fp), 1991/92:Ub221 (c, m, kds) yrkandena 1 och

2, 1991/92:Ub229 (fp), 1991/92:Ub230 (s), 1991/92:Ub233 (s),

1991/92:Ub234 (s), 1991/92:Ub244 (m), 1991/92:Ub247 (s),

1991/92:Ub249 (c), 1991/92:Ub254 (nyd), 1991/92:Ub255 (s),

1991/92:Ub257 (s), 1991/92:Ub286 (kds), 1991/92:Ub296

(fp), 1991/92:Ub307 (c), 1991/92:Ub803 (c) yrkande 4 och

1991/92:A805 (c) yrkande 28 understryks vikten av ämnena

hemkunskap, slöjd och barnkunskap i grundskolans

undervisning. Mot bakgrund av vad som anförs i

läroplanskommitténs direktiv anser motionärerna att dessa ämnen

även i fortsättningen bör vara obligatoriska i grundskolans

timplan. Det framhålls i motionerna bl.a. att dessa ämnen

tillsammans med andra ämnen ger möjlighet till praktiska

tillämpningar av teoretiska kunskaper och att de bidrar till

elevernas allsidiga utveckling i bl.a. socialt, emotionellt,

kreativt och motoriskt hänseende. Enligt motionärerna främjar

dessa tre ämnen en naturlig jämställdhet mellan flickor och

pojkar och lär dem att hantera vardagliga göromål i familj och

hushåll. Ämnet hemkunskap betonas särskilt med avseende på dess

betydelse för att skapa goda kostvanor hos ungdomen. På olika

sätt ger de nu aktuella ämnena även möjlighet för eleverna att

få kännedom om traditioner och sedvanor, vilka under lång tid

bidragit till det svenska kulturarvet. Motionärerna hänvisar

bl.a. till en resolution av EG:s utbildningsministrar som slår

fast att konsumentundervisning skall ingå i den obligatoriska

undervisningen med syfte att skapa ekonomiskt ansvariga

konsumenter i det nya Europa.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Enligt nu gällande timplan för grundskolan förekommer

undervisning i hemkunskap och slöjd på alla tre stadierna.

Hemkunskap har totalt fem stadieveckotimmar. I

orienteringsämnena på lågstadiet skall även ingå moment från

bl.a. hemkunskap. Slöjd har totalt 16 stadieveckotimmar varav

tyngdpunkten ligger på mellanstadiet med nio stadieveckotimmar.

På låg- och mellanstadierna omfattar undervisningen i slöjd för

alla elever två slöjdarter, dels textilslöjd, dels trä- och

metallslöjd. Barnkunskap har endast en veckotimme på

högstadiet.

Inom ramen för den nationella utvärderingen har ämnena

hemkunskap, slöjd och barnkunskap granskats av vissa

länsskolnämnder under läsåren 1987/88--1988/89. Granskningen

visade bl.a. att dessa ämnen är uppskattade av eleverna, att

arbetssättet präglas av elevaktivitet i stor omfattning och att

skapande moment och grupparbete förekommer oftare än i andra

ämnen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämnena

hemkunskap, slöjd och barnkunskap är av stor betydelse för

elevernas allsidiga utveckling. Utskottet anser att

undervisningen i dessa ämnen bidrar till att bl.a. bryta

traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som

samhället i övrigt. De ger lärarna förutsättningar att tillämpa

en metodik som innebär att teori och praktik kan varvas på ett

naturligt sätt i undervisningen i syfte att befästa elevernas

kunskaper.

Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av att eleverna

i ämnet hemkunskap ges kunskap om kostens och goda kostvanors

betydelse för hälsan. Enligt nuvarande kursplan för ämnet

behandlas även andra viktiga frågor som t.ex. miljön i

närsamhället, konsumentekonomi och samlevnad. Kunskaper därom

och praktiska övningar i att välja och tillaga näringsriktig

mat kommer enligt utskottets mening att vara än mera angelägna

i framtiden.

Beträffande ämnet slöjd vill utskottet betona det som i

nuvarande läroplan anges i målsättningen för ämnet, nämligen

att eleverna genom praktiskt arbete skall få utveckla sin

skapande förmåga och sin känsla för estetiska värden samt sin

motorik. De skall vidare få kännedom om kulturarvet inom

slöjdens områden och få förståelse för de mänskliga och

ekonomiska värden som ligger i att själv kunna bearbeta och

vårda material och vara sparsam och aktsam om våra resurser.

Som bl.a. framhålls i motionerna är slöjd ett ämne där eleverna

praktiskt får uppleva att flickor och pojkar har lika

förutsättningar.

När det gäller ämnet barnkunskap delar utskottet den

uppfattning som bl.a. framförs i motionerna att det ger

eleverna möjlighet att i skolan tala om sig själva, sin egen

livssituation och sin egen barndom. Ämnet ger också tillfälle

till diskussion om bl.a. mobbning, könsroller och föräldrars

gemensamma ansvar för barnens uppväxt. Invandrarfamiljers

problem i det svenska samhället är slutligen en angelägen fråga

som kan tas upp i barnkunskap med utgångspunkt i konkreta

situationer.

Enligt direktiven till läroplanskommittén hör det till

skolans uppgift att bidra till elevernas sociala och

emotionella utveckling. Vidare bör kunskaper om det svenska

kulturarvet få en mera framträdande plats i undervisningen.

Utskottet anser att syftet med ämnena hemkunskap, slöjd och

barnkunskap i hög grad överensstämmer med dessa riktlinjer för

en ny läroplan för grundskolan.

Som utskottet redovisat i det föregående skall

läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de

nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan

erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom

ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Utskottet

delar motionärernas uppfattning om den betydelse som ämnena

hemkunskap, slöjd och barnkunskap har. Utskottet förutsätter

att de kommer att finnas kvar i den nya timplanen för

grundskolan.

Utskottet utgår från att vad utskottet anfört om ämnena

hemkunskap, slöjd och barnkunskap kommer att beaktas av

regeringen. Med hänvisning härtill anser utskottet att

riksdagen nu inte behöver göra något uttalande i frågan.

Yrkandena bör därför avslås.

I ett antal motioner tas vissa tim- och kursplanefrågor

upp. I motion 1991/92:Ub270 begärs att ämnet historia får

utökad tid i mellanstadiets timplan (yrkande 1) och att

kursplanen i historia för mellanstadiet bör omfatta tiden fram

till våra dagar (yrkande 2). Enligt motion 1991/92:Ub269 (kds)

yrkande 2 bör ämnet religionskunskap ha en garanterad minimitid

och ha huvudsaklig inriktning på kristendomskunskap. I motion

1991/92:Ub808 (m) yrkande 1 erinras om de brister i

religionsundervisningen som framkommit i bl.a. den nationella

utvärderingen av grundskolans läroplan. Enligt motionärerna bör

en översyn av kristendomsundervisningen ske i syfte att

utarbeta förslag till hur undervisning kan utformas för att

kunna förmedla tillräcklig kännedom om den religion och de

kristna värderingar, på vilka det svenska samhället vilar.

Skolans gymnastikundervisning tas upp i motion 1991/92:Ub259

(m). Vid utformningen av en ny kursplan för ämnet idrott bör

särskild hänsyn tas till problemet med det ökade antalet

arbetsskador i samhället. I motion 1991/92:Ub309 (fp)

konstateras att dagens informationssamhälle vilar på grafiskt

orienterade och bildbaserade kommunikationsformer.

Bildundervisningens betydelse i dessa avseenden bör vägas in i

läroplansarbetet (yrkande 3). Vidare föreligger det ett behov

av en översyn av konstbildningens och bildämnets ställning i

den svenska skolan (yrkandena 1 och 2). Även i motion

1991/92:Ub262 (c) understryks vikten av att bildundervisningen

får tillräckligt utrymme i såväl grundskolan som

gymnasieskolan. Enligt motion 1991/92:K423 (s) yrkande 5 bör

mediekunskapen i skolan utvecklas med hänsyn till massmediernas

roll i dagens samhälle. I motion 1991/92:Ub201 (s) framförs

förslag om att maskinskrivning skall vara ett ämne i

grundskolan. Enligt motion 1991/92:Ub208 (fp) är det väsentligt

med ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och

skolan när det gäller undervisningen i konsumentekonomi.

Slutligen begärs i motion 1991/92:Ub302 (fp) en konkretisering

av målen för trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1). Varje

elev i grundskolan bör få ta del av en kontinuerlig

trafikundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att

klara sig i trafiken (yrkande 2).

I direktiven framhålls att kursplanernas roll i en mål- och

resultatstyrd skola är att ge den centrala kunskap och

förståelse samt de färdigheter eleven skall uppnå inom ett

visst ämne och därmed bidra till att garantera likvärdigheten

samtidigt som de skall ge förutsättningar för lärares och

elevers beslut om innehåll och arbetssätt. Kursplanerna skall

alltså ange de centrala begrepp som eleverna skall få insikt i

och de färdigheter de skall öva. Kursplanerna skall vidare

utformas så att lärarens arbete med att ställa upp egna

undervisningsmål och hans/hennes urval av innehåll och val av

arbetssätt underlättas. Kommittén bör överväga om kursplanerna

även i fortsättningen skall vara stadieindelade.

Enligt utskottets uppfattning bör innehåll och struktur i

samtliga kursplaner i grundskolan behandlas i ett

sammanhang. Detta bör även gälla olika inslag i skolans

undervisning och övriga verksamhet. Med hänvisning till

läroplanskommitténs uppdrag, vilket bl.a. skall resultera i

förslag till huvudsakligt innehåll för nu berörda ämnen i

grundskolan, anser utskottet det inte erforderligt att

riksdagen gör något uttalande i enlighet med förevarande

motionsyrkanden, varför motionerna 1991/92:Ub201,

1991/92:Ub208, 1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269

yrkande 2, 1991/92:Ub270 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub302

yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub309 yrkandena 1, 2 och 3,

1991/92:Ub808 yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5 avstyrks.

I motionerna 1991/92:Ub288 och 1991/92:Sf630 (båda nyd)

framförs förslag om slopande av hemspråksundervisningen i

skolan. I den förstnämnda motionen betonas att språket är

förutsättningen för att man skall kunna ta ansvar för såväl

sina rättigheter som sina skyldigheter som samhällsmedborgare.

Utan mycket goda kunskaper i svenska får invandrarna

svårigheter att klara sig i vårt land, konstaterar

motionärerna. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

sådana ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna

befrias från sina skyldigheter att anordna

hemspråksundervisning (yrkande 1). Enligt motionärerna bör en

total omprövning av hemspråksundervisningen ske. Grundprincipen

bör vara att ansvaret för att organisera och finansiera

hemspråksundervisningen överförs till invandrarna själva och

deras intresseorganisationer. Hemspråksundervisningen får inte

inkräkta på den ordinarie undervisningen i skolan utan bör ske

på elevernas fritid (yrkande 2). Liknande synpunkter på ett

slopande av hemspråksundervisningen i den svenska skolan

framförs i den sistnämnda motionen (yrkandena 8 och 9).

Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1991/92:UbU10 tagit

ställning till ett yrkande om att inga statliga medel bör

anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93.

Utskottet avstyrkte yrkandet och hänvisade till riksdagens

behandling av hemspråksundervisningen vid föregående riksmöte

(prop. 1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222). Med samma motivering

avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub288 yrkandena 1 och 2

samt 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9.

I motion 1991/92:Ub308 (s) begärs en utvärdering av

hemspråksundervisningen i syfte att förstärka de statliga

insatserna för hemspråksundervisning. Enligt motionärerna har

hemspråksundervisningen minskat kraftigt under innevarande

läsår. I motion 1991/92:Ub298 (fp) erinras om den

förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan

som riksrevisionsverket har genomfört (dnr 23-90-0609), i

vilken bl.a. vissa brister i hemspråksundervisningen

uppmärksammades. Enligt motionärerna är det i första hand

elevernas behov av hemspråksundervisning som skall vara

avgörande för kommunernas insatser.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1990/91:UbU7

(s.8f.) att kostnaderna för hemspråksundervisning var

betydande för staten och att det då gällande

statsbidragssystemet inte främjade en till fullo ändamålsenlig

användning av resurserna. Utskottet ansåg att

hemspråksundervisningen skulle kunna bedrivas på ett mera

rationellt sätt, bl.a. genom ett nytt statsbidragssystem.

Utskottet underströk dock vikten av att invandrareleverna

skulle ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.

När det gäller den i motion 1991/92:Ub308 begärda

utvärderingen av hemspråksundervisningen vill utskottet erinra

om att läroplanskommittén enligt sina direktiv skall redovisa

sina överväganden beträffande ämnena hemspråk och svenska som

andraspråk och dessas ställning i relation till timplanen för

grundskolan. Med hänvisning härtill och till skolverkets

uppgift att svara för den nationella uppföljningen och

utvärderingen av skolan anser utskottet det inte påkallat att

riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av

motionerna 1991/92:Ub298 och 1991/92:Ub308, varför de avstyrks.

I motion 1991/92:Ub238 (nyd) föreslås att obligatorisk

undervisning i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning skall

införas i grundskolan i årskurs åtta eller nio. Motionärerna

understryker behovet av kunskaper om första hjälpen och

hjärt-lung-räddning i samband med bl.a. trafikolyckor. Många

liv skulle kunna räddas om alla hade dessa kunskaper.

Enligt direktiven till läroplanskommittén skall varje ämne på

timplanen för grundskolan ha en nationellt fastställd

kursplan. Kursplanerna, som är underordnade läroplanerna, skall

fastställas av regeringen i fråga om obligatoriska ämnen inom

grundskolan.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det fortsatta

beredningsarbetet inom regeringskansliet när det gäller en ny

läroplan för grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar

ställning till en enskild kursplanefråga. Motion 1991/92:Ub238

bör således avslås av riksdagen.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1991/92:So504

(v) yrkande 3, i vilken föreslås att sex och samlevnad

införs som obligatoriskt tema på högstadiet och i gymnasiet.

I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 2 tas vissa samefrågor

upp. Enligt motionären vet svenskar i allmänhet väldigt litet

om samer. Riktlinjer för undervisning om samerna bör

inarbetas i måldokumenten för skola och förskola.

Enligt direktiven till läroplanskommittén måste kunskaper om

det svenska kulturarvet få en mer framträdande plats i

undervisningen. Även frågan om förståelse och respekt för såväl

inhemska minoriteters som andra folks kulturarv skall genomsyra

undervisningen. Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet

med motionärens yrkande är tillgodosett, varför motion

1991/92:Ub204 yrkande 2 avstyrks.

I motion 1991/92:Ub258 (s) aktualiseras

utbildningssituationen för elever med handikapp.

Motionärerna understryker att utbildningsplaneringen för

handikappade elever måste ske med utgångspunkt i den enskilde

elevens förutsättningar och att verksamheten anpassas därtill.

Motionärerna föreslår att statens institut för handikappfrågor

(SIH) bör ha ansvaret för det statliga stödet till elever med

medicinska handikapp. Vidare bör SIH disponera medel för såväl

fortbildning som forskning inom handikappområdet.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut om ansvaret för skolan

(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebar att

två centrala myndigheter på skolans område inrättades fr.o.m.

den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk och SIH. Som

utbildningsutskottet då framhöll skall skolverkets ansvar för

läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta

handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det

speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr

Förordning med instruktion för statens institut för

handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet betonade i sitt

betänkande 1991/92:UbU9 (s.5) att det är viktigt att se till

att ordningen med en särskild myndighet för handikappfrågor

inte försvårar ambitionen att så långt möjligt integrera de

handikappade i den ordinarie skolverksamheten. I samma

betänkande behandlade utskottet även stödet till elever med

medicinska handikapp. Enligt utskottets uppfattning ankommer

det på skolhälsovården och skolledning samt personal vid varje

skola att ansvara för elever med medicinska handikapp. På

central nivå har statens skolverk i uppgift att inom ramen för

sin tillsynsverksamhet följa utvecklingen (Förordning med

instruktion för statens skolverk, 1991:1121).

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte

påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med

anledning av motion 1991/92:Ub258 i denna del, varför den

avstyrks.

I samma motion framförs uppfattningen att regeringen efter

samråd med SIH och berörda handikapporganisationer bör vidta

konkreta åtgärder för att stödja barn med dyslexi. I motion

1991/92:Ub294 (c) begärs ett handlingsprogram för att komma

till rätta med dyslexiproblemet, och i motion 1991/92:Ub215 (s)

begärs anvisningar och riktlinjer för lärare så att elever med

dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning och betygsättning över

hela landet.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om elever med dyslexi

i sitt betänkande 1991/92:UbU9 (s.12) med anledning av ett

yrkande om att inrätta ett läspedagogiskt institut. Utskottet

hänvisade till bl.a. Skrivknutens verksamhet och skolverkets

ansvar när det gäller bl.a. medel för forsknings- och

fortbildningsinsatser. Utskottet vill erinra om

tilläggsdirektiven till betygsberedningen (dir. 1991:104)

enligt vilka beredningen bör lämna förslag till principer för

betygsättningen. Därvid bör beredningen särskilt uppmärksamma i

vilka former hänsyn skall tas till elevers individuella

förutsättningar.

Med hänvisning härtill och vad utskottet tidigare anfört om

dyslexi föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258 i denna del och 1991/92:Ub294.

Betygsfrågor

Den socialdemokratiska regeringen tillkallade den 25 oktober

1990 en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem

i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen (dir. 1990:62). Den nuvarande regeringen

fattade den 5 december 1991 beslut om tilläggsdirektiv till den

s.k. betygsberedningen (dir. 1991:104). Enligt

tilläggsdirektiven skall en utgångspunkt vara att betyg skall

ges tidigare och i flera steg än i dag. Förutsättningarna för

att införa någon form av betyg eller omdömen i ordning eller

uppförande bör belysas av beredningen. Vidare skall ett nytt

betygssystem tas fram i nära samarbete med läroplanskommittén.

Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 13 finns det inga

sakliga skäl för att ge betyg tidigare än i dag. Direktiven

till betygsberedningen bör ändras på denna punkt,

vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.

Enligt nuvarande ordning får eleverna i grundskolan betyg för

första gången på höstterminen i årskurs åtta på högstadiet. Det

finns enligt utskottets uppfattning anledning att pröva om

betyg kan ges tidigare i grundskolan. Med hänvisning härtill

avstyrks motion 1991/92:Ub225 yrkande 13.

I tre motioner tas principerna för ett nytt betygssystem

upp. Samtliga motionärer anser att det nuvarande relativa

betygssystemet bör avskaffas. Enligt motion 1991/92:Ub289 (nyd)

bör bl.a. följande principer slås fast utöver vad som anges i

direktiven till betygsberedningen. Betyg -- även i ordning och

uppförande -- skall ges från första skolåret. Betygssystemet

behöver inte vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och

i gymnasiet. Vidare skall det finnas en klar och tydlig

betygsdifferentiering ovanför gränsen för godkänt, för vilken

nivå klara och preciserada minimikrav bör anges. I motion

1991/92:Ub300 (fp) pläderas för ett betygssystem med sju steg

och att betyg ges tidigast fr.o.m. mellanstadiet. Enligt

motionären är betyg i ordning och uppförande inte rätt metod

att komma till rätta med disciplinproblemen i skolan. Enligt

motion 1991/92:Ub305 (s) är det skolans uppgift i ett

decentraliserat skolsystem att avgöra om eleven når upp till de

grundläggande målsättningarna i läroplanen. Ett

utvärderingssystem enligt modellen godkänt -- icke godkänt blir

då naturligt.

Som framgår ovan har en parlamentarisk utredning tillsatts

för att utarbeta förslag till ett nytt betygssystem i

grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen. Med hänvisning till detta utredningsarbete

anser utskottet att de förslag om principer för

betygssättningen som förs fram i motionerna 1991/92:Ub289,

1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 inte bör behandlas i sak nu

utan avslås av riksdagen.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna

1991/92:Ub211 (kds) yrkande 2 och 1991/92:Ub267 (m), i vilka

ett återinförande av betyg i ordning och uppförande

förordas samt motion 1991/92:Ub211 yrkande 1, i vilken föreslås

införande av betyg i flit.

I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 11 förkastas betyg som

urvalsinstrument för fortsatt utbildning. Enligt motionärerna

är det inte rimligt att grundskolan skall tvingas underordna

sig ett betygssystem bara för att ett urval måste ske till

utbildningar i gymnasieskolan. Målrelaterade betyg lämpar sig

inte för rangordning och därmed inte som urvalsinstrument för

vidare studier.

Med hänvisning till betygsberedningens arbete avstyrker

utskottet även motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och

skola att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande

12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6,

res. 1 (s)

2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4,

7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (s)

3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub810 yrkande 10,

1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1,

men. (v) - delvis

4. beträffande internationalisering i undervisningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 6,

res. 3 (s)

5. beträffande elevinflytande i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10,

1991/92:Ub226 i denna del och 1991/92:Ub810 yrkande 9,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,

1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612

yrkande 20,

res. 5 (s)

7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1,

res. 6 (s)

8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och

1991/92:Ub226 i denna del,

res. 7 (s)

9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i

skolan

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235,

men. (v) - delvis

10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i

timplanen för grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub210, 1991/92:Ub220,

1991/92:Ub221, 1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233,

1991/92:Ub234, 1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249,

1991/92:Ub254, 1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286,

1991/92:Ub296, 1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och

1991/92:A805 yrkande 28,

res. 8 (s)

res. 9 (nyd) - motiv.

11. beträffande vissa tim- och kursplanefrågor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub201, 1991/92:Ub208,

1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269 yrkande 2,

1991/92:Ub270, 1991/92:Ub302, 1991/92:Ub309, 1991/92:Ub808

yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5,

12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub288 samt

1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9,

res. 10 (nyd)

13. beträffande utvärdering av hemspråksundervisningen

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub298 och

1991/92:Ub308,

14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen

m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub238,

res. 11 (nyd)

15. beträffande sex- och samlevnadsundervisning

att riksdagen avslår motion 1991/92:So504 yrkande 3,

16. beträffande undervisning om samer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 2,

17. beträffande utbildningssituationen för elever med

handikapp

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub258 i denna del,

18. beträffande dyslexi

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258

i denna del och 1991/92:Ub294,

19. beträffande direktiven till betygsberedningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 13,

res. 12 (s)

20. beträffande principer för ett nytt betygssystem

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub289, 1991/92:Ub300

och 1991/92:Ub305,

res. 13 (nyd)

21. beträffande betyg i flit samt ordning och uppförande

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub211 och

1991/92:Ub267,

22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.

men. (v) - delvis

Stockholm den 12 maj 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena

Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd),

Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger

Lundberg (s) och Lena Öhrsvik (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Gemensamt måldokument för barnomsorg och skola (mom. 1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet vill" och på s. 8 slutar med "yrkande 6"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon

form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på

varandra följande led i samhällets insatser för barns

utveckling. All personal som arbetar med barn måste således

göra det utifrån en helhetssyn på barnets utveckling. Mot denna

bakgrund är det fullt naturligt att barnomsorgen och

grundskolan bör få ett gemensamt måldokument, något som är än

mer berättigat sedan flexibel skolstart införts. Då kommunerna

numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och

barnomsorgens personal finns förutsättningar för bättre

samordning och integrering av verksamheten inom skola och

barnomsorg.

Vad utskottet anfört om ett gemensamt måldokument för

barnomsorg och skola bör riksdagen med bifall till motionerna

1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och

1991/92:Ub810 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och

skola

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225

yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "yrkandena 1

och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det aktuella

läroplansarbetet skall utgå från följande principer.

För såväl individen som samhället är det av central betydelse

att kunskapsnivån hos den enskilde är hög. Det är därför av

nationellt intresse att garantera en likvärdig utbildning i

hela landet. Skolan skall leva upp till högt ställda kvalitets-

och kunskapskrav. Skolan skall därutöver ha en socialt

utjämnande effekt. Eleverna skall få erfarenheter och kunskaper

som ger varje individ -- oavsett bakgrund -- största möjliga

förutsättningar att göra egna val och ställningstaganden

beträffande framtida utbildnings- och yrkesval.

Genom det sätt på vilket de enskilda ämnenas ställning

behandlas i direktiven till läroplanskommittén underkänner

regeringen den omfattande pedagogiska forskning som tydliggjort

skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga discipliner och

skolämnen. Skolämnena som funktion eller kunskap syftar till

att ge eleverna ämneskunskaper men också att förbereda dem för

ett aktivt liv i samhället. Den ämnessamverkan som utvecklats

enligt nuvarande läroplan har haft stor betydelse i detta

avseende.

Med en begränsad tid till utbildningens förfogande är

avvägningen mellan ämnen, färdigheter och utrymmet för

personlig utveckling nödvändig. Grundskolan skall ge eleverna

grundläggande baskunskaper, väl befästa genom träning. Men den

skall också ge elever möjlighet till förståelse, bakgrund och

överblick. Eleverna skall kunna tillämpa sina kunskaper, och

därför måste inlärningen ha en praktisk utgångspunkt. Barns

förmåga till utveckling och kunskapsinhämtande har ett nära

samband med deras sociala välbefinnande, trygghet, motoriska

utveckling m.m. Hänsyn måste tas till barnets hela situation.

All verksamhet i skolan skall präglas av ett demokratiskt

synsätt. Ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet skapar

engagemang och lust att lära och ger eleverna viktiga insikter

i konsten att utveckla och befästa demokratin. Sådana insikter

kan bara ges genom att demokratin tillämpas i vardagsarbetet.

Enskilda skolor och klasser bör slutligen ges möjlighet till

profilering av sin verksamhet. Det kan t.ex. gälla idrott,

teknik, miljö eller olika former av kulturell eller

internationell inriktning. Det kan också finnas ett intresse

för olika skolor och klasser att utveckla de pedagogiska

metoderna. Kommunerna skall så långt det är praktiskt och

ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan att

välja skola. Utgångspunkten måste dock vara elevens närhet till

skolan.

Vad utskottet härmed har anfört om vissa utgångspunkter för

läroplansarbetet bör riksdagen med bifall till motionerna

1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225

yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Internationalisering i undervisningen (mom. 4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "det

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Ett utvecklat internationellt samarbete krävs för att lösa de

stora frågor som mänskligheten nu står inför. Miljö- och

resursfrågorna, stödet till de fattiga länderna, etniska

konflikter, flyktingsituationen och kampen för demokrati och

mänskliga rättigheter är några av dem. Detta kräver förutom

kunskaper även förmåga och vilja till inlevelse i andra

människor och nationers situation. I en demokrati som vår,

räcker det inte med att bara en del av dess medborgare har

dessa kunskaper och denna förmåga till inlevelse och vilja till

solidaritet. Därför måste de internationella frågorna vara

väsentliga inslag i all utbildning.

Det allt närmare samarbetet mellan de europeiska länderna

under 90-talet kommer förutom att det ställer större krav på

kunskap i t.ex. språk, även att ge ökade möjligheter till

kompletterande studier i andra europeiska länder. För att på

ett bra sätt kunna utnyttja de möjligheter som därvid erbjuds

krävs även att vår utbildning ger goda kunskaper om

samhällsförhållanden, levnadsvillkor och kultur i andra

europeiska länder.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande internationalisering i undervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Elevinflytande i skolan (mom. 5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 9 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Eleverna bör ha ett stort inflytande över skolarbetet. Det

måste självklart utformas så att man tar hänsyn till barnens

mognadsgrad och möjligheter att axla det ansvar som inflytandet

ger.

Det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i

klassrummet. Eleverna bör ha inflytande över arbetssätt och

urval av kunskapsstoff. Ett demokratiskt arbetssätt i

klassrummet skapar engagemang och lust att lära och ger

eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och befästa

demokratin.

Vad utskottet anfört om elevinflytande i skolan bör riksdagen

med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 och

1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av motion

1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande elevinflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225

yrkande 10 och 1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av

motion 1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Miljöfrågorna i läroplansarbetet (mom.6)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "I direktiven" och slutar med "yrkande 20 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att en viktig fråga som den förra

regeringen lyfte fram i sina direktiv till läroplanskommittén

var miljöfrågorna och deras betydelse för vårt samhälles

långsiktiga överlevnad. I de nya direktiven har miljöfrågorna

tonats ned väsentligt. Utskottet vill därvid peka på att det

särskilda miljösekretariatet i läroplansarbetet nu har

avskaffats. Riksdagen bör uttala att regeringen snarast bör

vidta åtgärder för att miljöfrågorna återigen lyfts fram i

läroplansarbetet. Förslaget i motion 1991/92:Jo203 yrkande 10

att inrätta s.k. gröna utbildningscentra är ett exempel på

möjligheten att förstärka miljöundervisningen i gymnasieskolan

och samtidigt ge förutsättningar för ett samarbete med

högskolan. Utskottet anser att förslaget om s.k. gröna

utbildningscentra bör prövas i läroplansarbetet.

Vad utskottet anfört om miljöfrågorna i läroplansarbetet bör

riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5,

1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20 samt med

anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225

yrkande 5, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande

20 samt med anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skolans förankring i den kristna etiken (mom. 7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "När det" och på s.12 slutar med "yrkande 1

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den nuvarande läroplanen för grundskolan (Lgr80) har under

rubriken Fostran och utveckling på ett utmärkt sätt formulerat

en del av den svenska skolans värdemässiga grund. Där

framhålls: "Att väcka respekt för sanning och rätt, för

människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och

därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift

för skolan".

Utskottet anser att ovanstående grundläggande värderingar

kompletterade med de etiska normerna om individens frihet,

solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika

värde bör utgöra grunden för den fostrande uppgiften i dagens

och framtidens grundskola.

Utskottet anser vidare att den svenska skolan även i

framtiden skall vara obunden i konfessionellt avseende, dvs.

inte grundas på en speciell trosriktning eller livsåskådning.

Utskottet delar därför inte motionärens uppfattning att den

svenska skolans grundläggande värderingar skall formuleras

utifrån en viss religions etik eller människosyn. De

värderingar som bör utgöra grunden för den svenska skolan

återfinns dessutom som etiska normer i många olika religioner.

Den kristna religionen skulle tilldelas en ställning överordnad

andra religioner eller livsåskådningar om skolans grundläggande

värderingar skulle framhållas som kristen etik.

Den svenska skolan skall vara öppen för alla barn och

ungdomar på lika villkor. I skolan skall elever, lärare,

skolledare och övrig personal kunna arbeta tillsammans

oberoende av religiös övertygelse. I dagens pluralistiska

samhälle skulle det vara synnerligen olyckligt om den

gemensamma skolan skulle ta ställning för en religiös

övertygelse före en annan.

Med hänvisning till vad som framhålls ovan föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1.

Utskottet finner det dessutom av ovanstående skäl

anmärkningsvärt att regeringen i direktiven till

läroplanskommittén valt att särskilt framhålla att de etiska

normer som skolan bör bygga på "genom kristen etik och

västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land". Även

i detta fall är det olyckligt att lyfta fram en viss religions

etiska regler eller ett speciellt slag av humanism som bärare

av de etiska normer som är grundläggande för den svenska

skolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub269 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Målen för föräldrainflytandet i skolan (mom.8)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "I direktiven" och slutar med "1991/92:Ub226

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut om en flexibel

skolstart och ökade möjligheter att välja skola är viktiga steg

i arbetet med att öka föräldrarnas inflytande. Om föräldrarna

skall känna sig delaktiga i barnens skolgång måste de därutöver

ha inflytande över det arbete som utförs under skolåret. De

måste få relevant information om både sitt eget barns

skolarbete och vad som händer i klassen. Föräldrarna måste ges

ökade möjligheter att inom läroplanens ramar delta i beslut om

inriktningen av skolarbetet i stort och arbetsmetoderna i

skolan. Formerna för en sådan medverkan kan emellertid inte

beslutas centralt. Det måste ske utifrån de förutsättningar som

finns i varje kommun eller på varje skola.

Enligt utskottets mening bör målen för föräldrarnas

inflytande i skolan utformas i enlighet med vad som här

anförts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225

yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanen för

grundskolan (mom.10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15

börjar med "Som utskottet" och slutar med "därför avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner det mot bakgrund av ovanstående

anmärkningsvärt att regeringen med sina direktiv till

läroplanskommittén inte längre tillförsäkrar ämnena hemkunskap,

slöjd och barnkunskap garanterad undervisningstid.

Dessa ämnen är av synnerligen stor vikt för elevernas

allsidiga utveckling. De medverkar till att skapa bättre

kännedom om vårt kulturarv och bidrar i hög grad också till att

bryta traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som i

samhället i övrigt.

Vad gäller hemkunskapen vill vi särskilt understryka

betydelsen av att eleverna ges kunskap om goda kostvanors

betydelse för hälsan liksom att kursplanen för ämnet även tar

upp andra viktiga frågor som t.ex. miljön i närsamhället,

konsumentekonomi och samlevnad.

Utskottet anser mot bakgrund av gångna års goda erfarenheter

att dessa ämnen också fortsättningsvis skall ges garanterad

undervisningstid.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i

timplanen för grundskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub210,

1991/92:Ub220, 1991/92:Ub221 yrkandena 1 och 2,

1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233, 1991/92:Ub234,

1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249, 1991/92:Ub254,

1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286, 1991/92:Ub296,

1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och 1991/92:A805

yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanerna för

grundskolan (mom. 10, motiveringen)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med

"Som utskottet" och slutar med "för grundskolan" bort ha

följande lydelse:

Som utskottet redovisat i det föregående skall

läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de

nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan

erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom

ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Mot denna

bakgrund anser utskottet att det fortsatta beredningsarbetet

inom regeringskansliet beträffande en ny timplan för

grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till

ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap.

10. Slopande av hemspråksundervisningen (mom.12)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkandena 8 och 9"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan starka skäl anföras mot

hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den

förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan

som gjorts av riksrevisionsverket.

Utskottet anser det vara värdefullt, inte minst från

samhällets synpunkt, att invandrare som kommer till Sverige kan

vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler medborgare som behärskar

två eller flera språk i vårt samhälle, desto bättre är det

naturligtvis mot bakgrund av den pågående

internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det

finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom

nuvarande form av hemspråksundervisning.

Vidare anser utskottet att ansvaret för hur

hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall

överföras till invandrarna själva och deras

intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att

hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på

invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.

I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga

krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda

bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga

kostnaderna för hemspråksundervisningen.

Utskottet anser att regeringen bör vidta sådana ändringar i

berörda skolförordningar att kommunerna befrias från

skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och

9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena

8 och 9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Obligatorisk undervisning i första hjälpen m.m.

(mom.14)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Enligt direktiven" och på s.18 slutar med "av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att obligatorisk

undervisning i första hjälpen och hjärt-lung-räddning bör

införas i årskurs åtta eller nio i grundskolan och omfatta ca

tio timmar per läsår. Med hänsyn till det stora antalet

trafikolyckor i vårt land är behovet stort av kunskaper i

första hjälpen. Om alla medborgare hade denna kunskap skulle

dödssiffran i trafiken kunna sänkas.

Vad utskottet anfört om obligatorisk undervisning i första

hjälpen bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Direktiven till betygsberedningen (mom.19)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva

Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Enligt nuvarande" och slutar med "yrkande 13" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte finns

sakliga skäl för att ge betyg tidigare än vad som är fallet i

dag. Enligt vad utskottet erfarit finns det också bland lärarna

en stark opinion mot att ge betyg på låg- och mellanstadierna.

Föräldrarnas rätt till information om sina barns studier och

deras utveckling tillgodoses genom nuvarande former för samtal

mellan lärare och föräldrar. Därvid skall lärarna söka ge en

nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalet enbart

till elevernas studieresultat.

Mot denna bakgrund anser utskottet att betygsberedningen bör

utgå från de ursprungliga direktiven i denna fråga. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande direktiven till betygsberedningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Principer för ett nytt betygssystem (mom.20)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Som framgår" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar i huvudsak de utgångpunkter för ett nytt

betygssystem som anges i direktiven till betygsberedningen.

Därutöver vill utskottet slå fast några grundläggande

värderingar och principer som bör vara vägledande för det

fortsatta beredningsarbetet.

Betygen skall mäta och spegla användbara kunskaper, dvs. att

eleven förstått samband och kan tillämpa sina kunskaper. Betyg

bör ges från första skolåret, och betygssystemet behöver inte

vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och i gymnasiet.

Det bör finnas en klar och tydlig betygsdifferentiering --

sannolikt ca åtta betygssteg -- ovanför gränsen för godkänt,

för vilken nivå klara och preciserade minimikrav bör anges.

Betyg bör ges i ordning och uppförande.

Vad utskottet anfört om principer för ett nytt betygssystem

bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande principer för ett nytt betygssystem

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

När det gäller frågan om ett gemensamt måldokument för

barnomsorg och skola instämmer Vänsterpartiet i vad som

anförs i reservation 1 (s).

Vänsterpartiet hemställer att riksdagen gör ett uttalande

beträffande vissa principer inför revideringen av

läroplanerna.

När det gäller internationalisering i undervisningen

ansluter sig Vänsterpartiet till vad som anförs i reservation 3

(s).

Beträffande elevinflytandet i skolan vill Vänsterpartiet

understryka att skolans verksamhet är ett gemensamt arbete som

utförs av lärare och elever tillsammans med övriga anställda på

skolan. En bra skola måste ytterst skapas av dem som är

verksamma där. Detta kräver ett väsentligt utökat

elevinflytande, som bör preciseras i skollagen och

förordningar. Vänsterpartiet förordar en modell med en

skolenhetsstyrelse som består till hälften av elever och till

hälften av personal på skolan.

När det gäller miljöfrågorna i läroplansarbetet instämmer

Vänsterpartiet i vad som anförs därom i reservation 5 (s).

Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 6 (s)

beträffande skolans förankring i den kristna etiken.

Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs i motion

1991/92:Ub235 när det gäller föräldrars lagfästa rätt till

inflytande i skolan. Som utskottet tidigare framhållit är

det viktigt att man på lokal nivå utvecklar nya former för

samverkan mellan skolans personal, elever och

föräldrar/vårdnadshavare. Att föräldrainflytandet avgörs lokalt

hindrar dock inte att rätten till föräldrars inflytande skrivs

in i skollagen och följs upp med bestämmelser i

grundskoleförordningen. Regeringen bör således återkomma till

riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med dessa

intentioner.

Vänsterpartiet ansluter sig till Socialdemokraternas

reservation 8 när det gäller ämnena hemkunskap, slöjd och

barnkunskap i grundskolans timplan.

När det gäller sex- och samlevnadsundervisningen i

grundskolan och gymnasieskolan förutsätter Vänsterpartiet att

läroplanskommittén inom ramen för sina direktiv kommer att

beakta behovet av information och kunskaper om sex och

samlevnad bland dagens ungdom.

Även när det gäller frågan om undervisningen om samer i

grundskolan och gymnasieskolan utgår Vänsterpartiet från att

det i berörda kursplaner kommer att ingå moment om samernas

kultur och historia.

Vänsterpartiet har sedan länge förordat en betygsfri skola.

Betyg förhindrar den kunskapssyn och det arbetssätt som vi

anser bör prägla undervisningen. Enligt direktiven till

betygsberedningen skall det nya betygssystemet vara

målrelaterat, dvs. betyg som bedömer elevens arbete och

studieresultat utifrån uppställda mål. Ett sådant

betygssystem lämpar sig inte för rangordning och som

urvalsinstrument för vidare studier. Vänsterpartiet menar att

det urval som behöver ske till vissa utbildningar bör ske vid

ingången till den högre utbildningen. I stället för betyg

föreslår Vänsterpartiet intyg eller kompetensbevis över

genomgången utbildning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 3, 5, 9 och 22 borde ha hemställt:

3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub810

yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionerna,

5. beträffande elevinflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 9

och med anledning av motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 samt

1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts i motion 1991/92:Ub810,

9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i

skolan

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub235 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,

22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionen.