Bet. 1991/92:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU02

Vissa högskolefrågor

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UbU2

Motionerna

1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en omvandling av Bergsskolans

slututbildning till en 80-poängs högskoleingenjörsutbildning.

1990/91:Ub140 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m, s, fp, c, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av

idrottslärarutbildningens dimensionering vid högskolan i

Örebro.

1990/91:Ub525 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om värdering av examina/betyg.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf608.

1990/91:Ub539 av Gullan Lindblad och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av särskild

psykoterapiutbildning för psykologer,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning och

förslag rörande sådan utbildning.

1990/91:Ub566 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättandet av ett fristående institut för värdering av

svenska och utländska utbildningar.

1990/91:Ub578 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av en linje för högre utbildning av servitörer

och sommelierer vid högskolan i Örebro.

1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om innehållet i lärarutbildningen.

1990/91:Ub674 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att i positiv anda pröva möjligheterna att genomföra

projektet Grythytte akademi.

1990/91:Ub686 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompletteringsutbildning för psykologer.

1990/91:Ub688 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anordnandet av språktest och utfärdandet av intyg om

kunskaper i svenska språket för invandrare.

1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ömsesidigt erkännande av examina.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.

1990/91:Ub713 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med

uppgift att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning

för legitimerade psykologer.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om godkännande av utländska examina.

1990/91:Ub723 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvärdering av utländska examina.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf646.

1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nya modeller för lektorsutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försöksverksamhet med

lektorsutbildning vid några nya och medelstora högskolor och

att sådan försöksverksamhet förläggs till högskolan i

Sundsvall--Härnösand,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det institut för

distansundervisning som lokaliseras till Härnösand i samarbete

med högskolan på orten bör få bedriva försöksverksamhet med

lektorsutbildning.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om praktik i lärarutbildningen.

Utskottet

Budgetåret 1984/85 inleddes vid universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ) en försöksverksamhet med värdering av

utländska betyg. UHÄ hade uppmärksammat en ökande, spontan

efterfrågan på sådan värdering, något som hängde samman med att

invandringen och flyktingmottagandet i Sverige var stort under

mitten av 1980-talet. Verksamheten permanentades den 1 juli

1988.

Under en följd av år strömmade framställningar om

ekvivalering in till UHÄ i betydligt snabbare takt än UHÄ kunde

handlägga dem. Den ärendebalans som därigenom uppstod gav också

upphov till åtskilliga motioner i riksdagen under de följande

åren med begäran om intensifiering av verksamheten, bättre

organisation m.m. Efter förslag i motionerna Ub 1986/87:597 (m)

och Ub 1986/87:623 (fp) beslöt riksdagen att verksamheten

skulle tillföras ytterligare 400 000 kr., vilket innebar mer än

en fördubbling av resurserna (bet. UbU 1986/87:15 s. 11, rskr.

155). Även därefter kvarstod emellertid problemen med

ärendebalansen hos UHÄ, varför regeringen i budgetpropositionen

1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10) föreslog en engångsanvisning

av 500 000 kr., vilket också blev riksdagens beslut. I

anslagsframställningen inför budgetåret 1991/92 begärde UHÄ en

förnyad engångsanvisning med samma belopp, vilket emellertid

inte togs upp i regeringens budgetproposition 1991.

I kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150 del II)

framlade regeringen förslag om omställning och minskning av den

statliga administrationen. Bl.a. föreslogs förändringar av UHÄs

uppgifter (s. 70 f.) innebärande att UHÄ inte längre skall

bedriva planering, beredning och anslagsframställningar utan

koncentrera sig på tillsyn, uppföljning och utvärdering. Sådan

verksamhet vid UHÄ som kan beskrivas som service till högskolan

eller till enskilda personer borde enligt propositionen även

fortsättningsvis kunna bedrivas där, men föredragande

statsrådet ansåg att kostnaderna för verksamheten borde bäras

av dem som efterfrågar tjänsterna. Ekvivaleringsverksamheten

vid UHÄ skulle fortsätta i oförändrad omfattning i avvaktan på

en utredning som regeringen avsåg att uppdra åt

riksrevisionsverket att företa när det gäller ansvar för

verksamheten och dess finansiering. Med hänvisning till vad

regeringen anfört i kompletteringspropositionen avstyrkte

utbildningsutskottet (1990/91:UbU21 s. 19) motioner rörande

frågan om eventuell avgiftsbeläggning av

ekvivaleringsverksamheten.

Arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen,

statens invandrarverk och UHÄ har -- mot bakgrund av en

slutrapport från en arbetsgrupp med representanter från berörda

myndigheter -- i en gemensam skrivelse till regeringen den 18

februari 1991 hemställt om en utredning av verksamheten med

bedömning, värdering och prövning av utländska utbildningar,

examina och yrkeskunskaper i Sverige. Regeringen

(arbetmarknadsdepartementet) gav den 2 maj 1991

riksrevisionsverket i uppdrag att se över denna verksamhet från

de utgångspunkter som redovisats i den gemensamma skrivelsen

från de fem myndigheterna.

I motion 1990/91:Ub525 (mp) framhålls vikten av att

värderingen av utländska betyg hos UHÄ går snabbare än

hittills. Enligt motion 1990/91:Ub566 (c) bör ett fristående

institut inrättas för värdering av svenska och utländska

utbildningar, varvid motionären som huvudmän kan tänka sig

staten och arbetsmarknadens parter. Tillräckliga resurser till

ekvivaleringsverksamheten vid UHÄ, en mindre etnocentrisk och

mer flexibel värdering och en samordning av svensk praxis med

den praxis som råder inom EG förespråkas i motionerna

1990/91:Ub722 yrkande 16 och 1990/91:Ub723 (båda fp). I motion

1990/91:Ub690 (fp) yrkande 2 sägs att det är av utomordentlig

vikt att det i oktober 1990 undertecknade avtalet om examinas

giltighet i Norden fullföljs.

Utskottet anser att det pågående utredningsarbetet om

ekvivaleringsverksamheten bör slutföras innan riksdagen tar

ställning till dennas organisation och finansiering i

framtiden. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att

fullfölja det avtal som riksdagen godkänt (prop. 1990/91:116,

bet. JuU37, rskr. 261) om gemensam nordisk arbetsmarknad för

personer som har genomgått en behörighetsgivande högre

utbildning omfattande minst tre års studier.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566,

1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och

1990/91:Ub723.

Enligt motion 1990/91:Ub688 (c) skulle många invandrares

möjligheter på arbetsmarknaden stärkas om de fick möjlighet att

visa intyg på att de har kvalificerade kunskaper i

svenska språket och lätt för att uttrycka sig i tal och

skrift. Ett sådant intyg bör enligt motionären utfärdas av en

svensk utbildningsmyndighet, förslagsvis ett universitet eller

en högskola, för att inge förtroende hos arbetsgivare.

Utskottet erinrar om att det finns möjlighet att vid

gymnasieskola eller kommunal eller statlig vuxenutbildning

genomgå särskild prövning och få betyg i svenska på den nivå

motionären avser. I ämnet svenska ges betyg dels i

litteraturkunskap och språklig orientering, dels i svenska

språket. Enligt vad utskottet erfarit kan särskild prövning

anordnas även i språkfärdighetsdelen enbart, och betyg alltså

utfärdas i svenska språket. Vid flertalet universitet anordnas

också en poänggivande kurs i svenska för utländska studerande

20 poäng, vilken bygger vidare på de kunskaper i svenska som

krävs för allmän behörighet till högskoleutbildning för sökande

med utländsk förutbildning. De som genomgår denna kurs får

utbildningsbevis från universitetet eller högskolan. Det behov

som motionären påtalar är därmed enlig utskottets mening

tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub688.

Slututbildningen vid Bergsskolan i Filipstad bör enligt

motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 2 omvandlas till en

ingenjörsutbildning inom högskolan.

Utskottet behandlade en motion med liknande innehåll våren

1989 och uttalade då att utskottet för sin del hade svårt att

bedöma om den speciella utbildning som bedrivs vid Bergsskolan

passar in i den nya ingenjörsutbildningen eller ej. Utskottet

utgick dock från att denna fråga skulle komma att övervägas

inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet för

ingenjörsutbildningen (1988/89:UbU30 s. 12).

Enligt vad utskottet inhämtat har Bergsskolan inte vare sig

till regeringen, UHÄ eller högskolan i Karlstad framfört något

förslag om infogande av dess slututbildning i

ingenjörsutbildningen inom högskolan. Innan högskolan i

Karlstad tagit ställning i frågan finns det enligt utskottets

mening inte anledning för riksdagen att göra det. Yrkandet

avstyrks.

I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub539 (m), 1990/91:Ub686 (s)

och 1990/91:Ub713 (v), framförs förslag om en särskild

psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer.

Motionärerna påtalar att socialstyrelsen tidigare utfärdat

generella kompletteringsbesked till psykologer, som behövt

komplettera med endast ca 15 poäng för att anses ha en med

statliga psykoterapiutbildningen likvärdig utbildning och

således kunna få legitimation som psykoterapeuter. När denna

kompletteringsmöjlighet upphört vid årsskiftet 1990-1991

tvingas psykologerna för att få legitimation som

psykoterapeuter att genomgå hela den statliga

psykoterapiutbildningen på 60 poäng. Detta anser motionärerna

vara slöseri med resurser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkanden anföra

följande.

Den ekvivalering av tidigare genomgången utbildning, som

socialstyrelsen har bedrivit sedan legitimation av

psykoterapeuter infördes år 1985, tillkom för att ge möjlighet

att uppnå legitimation för personer som före den statliga

utbildningens tillkomst och under uppbyggnadstiden, då denna

utbildnings kapacitet var mycket liten, genomgått annan

utbildning av relevans för yrkesverksamhet som psykoterapeut.

De sökande fick därvid i förekommande fall besked om vilken

komplettering av deras redan genomgångna utbildning som skulle

krävas för att de skulle kunna bli legitimerade.

Den statliga psykoterapiutbildningen förändrades budgetåret

1987/88. Den tidigare uppdelningen i två steg avskaffades och

utbildningen blev en påbyggnadslinje om 60 poäng för

halvtidsstudier. Alla som har förkunskaper motsvarande den

tidigare steg 1-utbildningen i psykoterapi är behöriga att

antas. Steg 1-utbildningen rekryterade studerande med skiftande

utbildningsbakgrund både till inriktning och nivå. I

utbildningsplanen för den nya påbyggnadslinjen nämns

särskilt psykologer med den nya femåriga psykologutbildningen

samt läkare med vidareutbildning i psykiatri eller

barnpsykiatri. Till påbyggnadslinjen rekryteras också i

betydande omfattning socionomer med steg 1-kompetens. I

samtliga fall krävs att sökande har varit yrkesverksam under

minst tre år och därvid haft möjlighet att tillämpa

psykoterapeutiskt arbetssätt i större delen av

arbetsuppgifterna. Innehållet i förutbildningen kan således

variera avsevärt mellan olika deltagare i utbildningen i

psykoterapi. Utskottet har erfarit att de som har femårig

psykologutbildning har väsentligt mer omfattande kunskaper än

andra kategorier av deltagare i vissa för

psykoterapiutbildningen relevanta delar.

Riksdagen godkände vid föregående riksmöte de riktlinjer som

regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen för

omställning och minskning av den statliga administrationen

bl.a. inom högskolan (prop. 1990/91:150 del II, bet. UbU21,

rskr. 389). I dessa riktlinjer ingår en avveckling av den

nuvarande studieorganisationen med utbildningslinjer, som avses

bli ersatt med en examensordning. Examensordningen skall

enligt propositionen reglera målen för olika examina, men inte

hur studierna skall vara organiserade. Detta blir en fråga för

det lokala beslutsfattandet. Utskottet utgår från att berörda

högskoleenheter i det framtida systemet kommer att ha möjlighet

att anpassa utbildningen i psykoterapi till olika

deltagargruppers skilda förutsättningar, med utbildningens mål

som utgångspunkt och utan hinder av centralt fattade beslut om

utbildningens poängtal. Beredningsarbete pågår inom

regeringskansliet med sikte på att examensordningen skall kunna

träda i kraft när nästa treåriga planeringsperiod för

grundläggande högskoleutbildning börjar, dvs. budgetåret

1993/94.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686 och 1990/91:Ub713.

Två motioner tar upp frågor om innehållet i

lärarutbildningarna. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande

15 bör en praktikperiod läggas in så tidigt som möjligt i

lärarutbildningen och de studerande bör under de inledande

studierna och praktiken ha tillgång till studie- och

yrkesrådgivning. I motion 1990/91:Ub633 (s) yrkande 1 sägs att

utbildningen bör ge den blivande läraren förutsättningar för

ett skapande och integrerat arbetssätt som i den dagliga

arbetsmiljön erbjuder eleverna inlärningstillfällen och ett

inlärningsklimat som genomsyras av en helhetssyn på eleverna.

Motionärerna anser att detta får ökad betydelse när flexibel

skolstart införs.

Utskottet konstaterar att praktikinslag numera regelmässigt

ingår redan under den första delen av lärarutbildningarna.

Hittillsvarande centrala utbildningsplaner föreskriver att de

studerande skall följas fortlöpande för att det vid behov skall

vara möjligt att hjälpa dem som har problem i utbildningen och

att studerande som avråds från fortsatt lärarutbildning skall

ha möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa

utbildningar. Det som sägs i motion 1990/91:Ub633 yrkande 1 är

enligt utskottets mening tillgodosett i de nuvarande

formuleringarna av målen för grundskollärarutbildningen.

Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet nyligen

har påbörjats ett beredningsarbete rörande en på ämnesstudier

grundad alternativ lärarutbildning för grundskolans högre

årskurser. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och

1990/91:Ub813 yrkande 15.

En skyndsam översyn av idrottslärarutbildningens

dimensionering vid högskolan i Örebro föreslås i motion

1990/91:Ub140 (m, s, fp, c, v). Motionärerna hänvisar till den

rådande bristen på behöriga idrottslärare, som kommer att

förvärras genom avtalet om sänkt undervisningsskyldighet, och

till att kapaciteten för idrottslärarutbildning vid högskolan i

Örebro för närvarande inte utnyttjas till fullo.

Utskottet konstaterar att regeringen har uppdragit åt UHÄ att

senast den 31 augusti 1992 redovisa en aktuell bedömning av den

långsiktiga dimensioneringen av den grundläggande

högskoleutbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens

förväntade behov och tillgången till högskoleutbildad

arbetskraft samt till de studerandes efterfrågan. Utskottet

anser att dimensioneringen av idrottslärarutbildningen i Örebro

bör bedömas i detta sammanhang, varför riksdagen bör avslå

motion 1990/91:Ub140.

I motion 1990/91:Ub809 (s) föreslås nya modeller för

lektorsutbildning (yrkande 3). Eftersom så få av

dem som disputerat vid universiteten ägnar sig åt läraryrket

vill motionärerna att lärare med grundutbildning till

grundskole- eller gymnasielärare skall få kombinera

lärartjänstgöring på deltid med vidareutbildning till lektor.

Denna vidareutbildning, som enligt motionärerna med fördel kan

anordnas i modifierad distansmodell vid lärarutbildningar

utanför de stora universitetsorterna, föreslås bedrivas på

försök vid högskolan i Sundsvall--Härnösand (yrkande 4) i

samarbete mellan denna och det institut för distansundervisning

som lokaliseras till Härnösand (yrkande 5).

Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU16 (s. 62) avstyrkt

yrkandena 1 och 2 i samma motion, rörande införande av

lektorstjänster i grundskolan och på samtliga gymnasielinjer.

Den modell för lektorsutbildning som förespråkas i de nu

aktuella yrkandena förefaller enligt utskottets uppfattning

förutsätta att begreppet lektor ges en ändrad innebörd och inte

längre avser en lärare med forskarutbildning. En sådan

förskjutning är utskottet inte berett att förorda, varför

riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och 5.

I motionerna 1990/91:Ub578 (s) och 1990/91:Ub674 (fp)

framhålls värdet av den högre restaurangutbildning som är

under uppbyggnad i Grythyttan med anknytning till högskolan

i Örebro. Enligt förstnämnda motion bör en linje, omfattande

120 poäng, inrättas för högre utbildning av servitörer och

sommelierer.

Utskottet har erfarit att regeringen vid två tillfällen år

1990 och 1991 har beviljat medel under tolfte huvudtiteln

(anslaget C 12 Särskilda regionalpolitiska insatser i

Bergslagen m.m.) för utveckling och försöksvis drift av kurser

inom högre restaurangutbildning i Hällefors.

Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 vid högskolan i

Örebro med en 40-poängskurs för servitörer, förlagd till

Grythyttan i Hällefors kommun. Innevarande budgetår fortsätter

verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på

sammanlagt 120 poäng. Regeringen beslutade den 12 september

1991 om lokaliseringsstöd för att FastighetsAB Grythytte

Akademi skall kunna förvärva och till Grythyttan flytta den

svenska utställningspaviljongen vid världsutställningen i

Sevilla 1992 efter användningen i Spanien. Planer finns för att

när paviljongen kommit på plats i Grythyttan flytta den

gymnasiala restaurangutbildningen i Hällefors dit.

Utskottet anser att den försöksverksamhet med

restaurangutbildning på högskolenivå som bedrivs i Grythyttan

är ett exempel på sådant som en högskoleenhet skall kunna

besluta att omvandla till reguljär verksamhet inom ramen för

anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående

kurser. Den betydande utökning av antalet nybörjarplatser i

grundläggande högskoleutbildning som riksdagen vid föregående

riksmöte (1990/91:UbU12 s. 38, rskr. 355) beslutade begära

förslag om i 1992 års budgetproposition kommer enligt

utskottets bedömning att även vid högskolan i Örebro skapa

utrymme för sådana nya utbildningar som högskolan bedömer som

särskilt värdefulla och angelägna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

1990/91:Ub578 och 1990/91:Ub674.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande värdering av utländska betyg m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566,

1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och

1990/91:Ub723,

2. beträffande intyg på kvalificerade kunskaper i svenska

språket

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub688,

3. beträffande slututbildningen vid Bergsskolan i

Filipstad

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 2,

4. beträffande särskild psykoterapiutbildning för

psykologer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686

och 1990/91:Ub713,

5. beträffande innehållet i lärarutbildningarna

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och

1990/91:Ub813 yrkande 15,

6. beträffande idrottslärarutbildningens dimensionering i

Örebro

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub140,

7. beträffande lektorsutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och

5,

8. beträffande högre restaurangutbildning i Grythyttan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub578 och

1990/91:Ub674.

Stockholm den 24 oktober 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Rune Rydén

I beslutet har deltagit:

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ulf Melin (m),

Eva Johansson (s),

Chris Heister (m),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s) och

Birgitta Carlsson (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.