Bet. 1991/92:UbU20

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU20

Lärarutbildningen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

UbU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition om lärarutbildning m.m. jämte

ett stort antal motioner (ca 65).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till struktur på den framtida

lärarutbildningen och vad i propositionen anförts om riktlinjer för vilka

kompetenskrav som bör ställas på den som skall utöva läraryrket. Detta innebär

bl.a. att en alternativ grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna

4--9 införs den 1 juli 1992. Utbildningen omfattar 40 poängs

praktisk-pedagogisk utbildning och vänder sig till dem som har en

ämnesteoretisk utbildning omfattande minst 140 poäng. Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet motsätter sig förslaget om en alternativ lärarutbildning för

grundskolan och hävdar att lärarutbildningen skall vara sammanhållen såsom

hittills, vilket bl.a. innebär varvning av ämnesteoretisk och

praktisk-pedagogisk utbildning.

Beträffande principer för lärarcertifikat förutsätter utskottet att riksdagen

får ta ställning till ett förslag efter det att ärendet har beretts ytterligare

av regeringen. Socialdemokraterna reserverar sig mot en ordning med

lärarcertifikat. Vänsterpartiet instämmer i reservationen.

Utskottet tillstyrker enhälligt inrättandet av en ny utbildningslinje om 40

poäng (praktisk-pedagogisk utbildning) för gymnasielärare den 1 juli 1992 och

en samtidig avveckling av den nuvarande ämneslärarlinjen om 40 poäng.

Utbildningen bör till övervägande delen kunna anordnas gemensamt för alla

kategorier blivande gymnasielärare. Beträffande vårdlärarutbildningen, som för

närvarande omfattar 60 poäng, varav 20 poäng ämnesfördjupning, och avser både

gymnasieskolan och den kommunala högskolan, utgår utskottet från att

förändringen inte innebär en minskad ämnesfördjupning jämfört med motsvarande

utbildning i dag.

Regeringens förslag att inrätta en påbyggnadslinje om 20 poäng för utbildning

av lärare för grundläggande vuxenutbildning den 1 juli 1992 och att samtidigt

avveckla grundskollärarlinjens variant avseende utbildning av lärare för

grundläggande vuxenutbildning tillstyrks. Förslaget avvisas av

Socialdemokraterna med instämmande av Vänsterpartiet.

I propositionen berörs inte närmare folkhögskollärarutbildningen, som idag

ges enbart vid universitetet i Linköping. Utskottet tillstyrker enhälligt ett

antal motioner om att utbildningen skall finnas kvar med fortsatt placering i

Linköping.

Utskottet tillstyrker förslaget att staten skall erbjuda statlig

rektorsutbildning. I en (s)-reservation föreslås att den skall vara

obligatorisk, medan Vänsterpartiet avvisar regeringsförslaget med hänvisning

till att det inte ankommer på staten att bekosta chefsutbildning åt kommunerna.

I propositionen redovisar regeringen sina överväganden om lokaliseringen av

lärarhögskolan i Stockholm (HLS). Utskottet har inget att erinra mot en

fortsatt planering med inriktningen att HLS skall finnas kvar i Stockholm. I en

reservation (s) med instämmande av (v) tillstyrks ett antal motioner vari

förordas att HLS skall flyttas till Södertälje.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de reguljära planeringsramarna

för lärarutbildningen utökas med 1 450 nybörjarplatser budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår dessutom att den alternativa grundskollärarutbildningen om

40 poäng inrättas i Luleå med 30 platser. Bl.a. mot bakgrund av sitt

ställningstagande mot införandet av den alternativa utbildningen och

avvecklingen av grundskollärarlinjens variant för utbildning av lärare för

grundläggande utbildning av vuxna förordas i (s)-reservationer en annan

fördelning mellan högskoleenheterna av planeringsramarna. Även (v) anför en

annan uppfattning om hur nybörjarplatserna bör fördelas.

Beträffande musiklärarutbildningen anser utskottet med anledning av ett par

motioner att regeringen bör vara oförhindrad att besluta om ytterligare platser

i Arvika (Ingesund).

Utskottet är enigt i sitt beslut att tillstyrka regeringens förslag om

medelsanvisning avseende fortbildning och lärarutbildning.

Utskottet tillstyrker enhälligt förslaget om lantmäteriutbildning i Lund

fr.o.m. den 1 juli 1992 med 30 nybörjarplatser.

Till betänkandet har fogats 18 reservationer av (s). Meningsyttringen av

Vänsterpartiet innebär i många frågor ett instämmande i (s)-reservationer och i

ett antal andra frågor egna ställningstaganden.

Propositionerna

Proposition 1991/92:75

Lärarutbildningsfrågor, m.m.

Regeringen har i proposition 1991/92:75 (s.47)

dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om riktlinjer för

vilka kompetenskrav som bör ställas på den som skall utöva läraryrket (avsnitt

5.1),

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av en

ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av lärare med inriktning

på årskurserna 4--9 i grundskolan (avsnitt 5.2.2),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av en

ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av gymnasielärare och

avvecklingen av nuvarande ämneslärarlinje om 40 poäng (avsnitt 5.3),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av en

påbyggnadslinje om 20 poäng för lärare för grundläggande utbildning av vuxna

och avvecklingen av grundskollärarlinjens variant för utbildning av lärare för

grundläggande utbildning av vuxna (avsnitt 5.4),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statlig

rektorsutbildning (avsnitt 7),

6. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om lokaliseringen av

lantmäterilinjen inom civilingenjörsutbildningen till universitetet i Lund den

1 juli 1992 (avsnitt 10),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om

7. åtgärder vad gäller specialpedagogisk påbyggnadsutbildning (avsnitt 5.5),

8. barn- och ungdomspedagogiska utbildningar (avsnitt 5.7),

9. fortbildning av lärare (avsnitt 6),

10. högskolan för lärarutbildning i Stockholm (avsnitt 9).

Anslagsfrågor. ÅTTONDE HUVUDTITELN

Regeringen har under anslaget B6 (s. 48--49) föreslagit

11. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 81379000 kr.

Regeringen har under anslaget D 8 (s. 49--50) föreslagit

12. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i prop. 1991/92:100

bil. 9 s. 105 ökar planeringsramarna för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad

i propositionen förordats,

13. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag som är 1500000 kr. högre än vad som

beräknats i prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 105.

Regeringen har under anslaget D 11 (s. 50--62) föreslagit

13. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad i propositionen förordats,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att i mån av behov öka

dimensioneringen i lärarutbildningen,

15. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1278667000 kr.

Regeringen har under anslaget G1 (s. 62) föreslagit

16. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

som är 14600000 kr. högre än vad som anvisats i prop. 1991/92:100 bil. 9 s.

221.

Proposition 1991/92:100 bilaga 9

Regeringen har under anslaget B 6 (s. 41--42) föreslagit

7. att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition om lärarutbildning

m.m., till Fortbildning m.m. för budgetåret 1992/93 beräknar ett

reservationsanslag på 185093000 kr.

Regeringen har under anslaget D 11 (s. 124) föreslagit

24. att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till

Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1992/93 beräknar ett anslag på

1010651000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:75

1991/92:Ub14 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna

4--9 vid högskolan i Falun--Borlänge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser för 60 platser för etablering av grundskollärarutbildning

med inriktning mot årskurserna 4--9,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om examinationsrätten.

1991/92:Ub15 av Inger Hestvik och Maud Björnemalm (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lokalisera rektorsutbildningen till Skolledarhögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser för utbildning vid Skolledarhögskolan.

1991/92:Ub16 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att trafiklärarutbildningen förs över till högskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

examensbenämningen bör vara trafiklärarexamen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att denna

utbildning bör etableras vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm,

högskolan i Falun--Borlänge och högskolan i Kristianstad,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resurser för

trafiklärarutbildningen bör tillföras nämnda högskolor.

1991/92:Ub17 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att etablera grundskollärarutbildning med inriktning mot

årskurserna 4--9 vid högskolan i Sundsvall--Härnösand,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att utöka antalet platser vid grundskollärarutbildningen

med inriktning mot årskurserna 1--7 vid högskolan i Sundsvall--Härnösand.

1991/92:Ub18 av Anita Persson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkhögskollärarlinjen i Linköping skall

finnas kvar som en särskild praktisk-pedagogisk utbildning på 40 poäng,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild

examensbenämning för folkhögskollärarutbildning bör införas.

1991/92:Ub19 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet

platser bör ökas från 60 till 120 i planeringsramen för den reguljära

grundskollärarlinjen 140--180 poäng inom ramen för befintliga anslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de s.k.

särskilda medlen bör omfatta nybörjarplatser i reguljär utbildning 140--180

poäng med inriktning mot såväl årskurs 1--7 som årskurs 4--9,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolan i

Karlstad inom ramen för befintliga anslag bör tilldelas en planeringsram på 40

platser för den nya gymnasielärarlinjen 40 poäng fr.o.m. 1992/93.

1991/92:Ub20 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen med avslag

på regeringens förslag beslutar omlokalisera högskolan för lärarutbildning i

Stockholm till Södertälje.

1991/92:Ub21 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tilldelas en

planeringsram på 120 platser för den reguljära grundskollärarutbildningen

140--180 poäng med inriktning mot årskurs 4--9,

2. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tilldelas en

planeringsram på 40 platser för den nya gymnasielärarlinjen 40 poäng fr.o.m.

1992/93.

1991/92:Ub22 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokalisera en grundskollärarlinje med

inriktning mot årskurs 4--9 till högskolan i Jönköping,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om vidareutbildning av

förskollärare till grundskollärare för årskurs 1--7,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen

bör förläggas till högskolan i Jönköping.

1991/92:Ub23 av Britt Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen beslutar tilldela

högskolan i Trollhättan--Uddevalla ökade resurser i enlighet med vad i motionen

anförts.

1991/92:Ub24 av Sigge Godin och Per-Richard Molén (fp, m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inom ramen för tillgängliga platser

omlokalisera 50 utbildningsplatser av 4--9-lärare till högskolan i

Sundsvall--Härnösand,

2. att riksdagen beslutar att inom ramen för tillgängliga platser utöka

antalet platser vid grundskollärarutbildningen för årskurserna 1--7 vid

högskolan i Sundsvall--Härnösand med 36 platser.

1991/92:Ub25 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att planeringsramen för den reguljära

grundskollärarlinjen 140--180 poäng med inriktning mot årskurs 4--9 ökas för

högskolan i Karlstad från 60 till 120 platser,

2. att riksdagen beslutar att de åtgärder som de s.k. särskilda medlen avser

också omfattar nybörjarplatser i reguljär utbildning 140--180 poäng med

inriktning mot såväl årskurs 1--7 som årskurs 4--9,

3. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tilldelas en

planeringsram på 40 platser för den nya gymnasielärarlinjen 40 poäng fr.o.m.

1992/93.

1991/92:Ub26 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, m, fp, kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ANT-undervisningen i lärarutbildningen.

1991/92:Ub27 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen i enlighet

med vad i motionen anförts beslutar att lokalisera grundskollärarutbildning med

inriktning mot årskurserna 4--9 till högskolan i Gävle--Sandviken.

1991/92:Ub28 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielärare inom

områdena vård och naturbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gymnasielärarutbildningen för områdena vård och naturbruk skall

kunna bedrivas i form av modifierad distansutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet att ge kompletterande ämnesutbildning.

1991/92:Ub29 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

lärarutbildning vid högskolan i Sundsvall--Härnösand.

1991/92:Ub30 av Anita Persson och Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.

1991/92:Ub31 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Ingesunds musikhögskola bör få del av den föreslagna utökningen av antalet

utbildningsplatser för musiklärare.

1991/92:Ub32 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att vårdlärarutbildningens längd bör baseras

på minst de 180 poäng som anges för gymnasielärarexamen.

1991/92:Ub33 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av

grundskollärarlinjen för utbildning av lärare för årskurserna 1--7 vid

högskolan i Skövde med 90 nybörjarplatser.

1991/92:Ub34 av Viola Furubjelke och Lars Stjernkvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild utbildningslinje och examensbenämning för

folkhögskollärarutbildning,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

grundskollärarlinjens variant avseende utbildning av lärare för grundläggande

vuxenutbildning.

1991/92:Ub35 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

fördjupad utbildning vid högskolan i Kalmar i samarbete med högskolan i Växjö

inom speciellt naturvetenskap.

1991/92:Ub36 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 lokaliseras till

högskolan i Sundsvall--Härnösand,

2. att dimensioneringen av grundskollärarutbildningen för årskurserna 1--7

vid högskolan i Sundsvall--Härnösand ökas, så att distansutbildning kan

bedrivas effektivt i Jämtlands och Västernorrlands län.

1991/92:Ub37 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en praktisk-pedagogisk

utbildning för vårdlärare inom högskolan.

1991/92:Ub38 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskollärarlinjen.

1991/92:Ub39 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesidentitet och lärarprofession,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnesinriktning och inlärningsperspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om "karriärvägar" genom vidareutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuella studieprogram för att bredda tillträdet till

lärarutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en ny parallell grundskollärarutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fria ämnesstudier och avsaknaden av vissa skolämnen som

självständiga ämnen på universiteten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarförsörjningen vid små skolor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarcertifikat.

1991/92:Ub40 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nya platser till grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 vid högskolan i

Luleå.

1991/92:Ub41 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, c, v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att högskolan för lärarutbildning i Stockholm skall lokaliseras till

Södertälje kommun.

1991/92:Ub42 av Håkan Strömberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av en översyn av utbildningen av högskolelärare inom vård- och

omsorgsyrken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i avvaktan på

en sådan översyn nuvarande utbildning för vårdlärare bör bibehållas.

1991/92:Ub43 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidsledar- och

förskollärarutbildningen vid högskolan i Trollhättan--Uddevalla.

1991/92:Ub44 av Håkan Strömberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av platser för

idrottslärarutbildning till högskolan i Örebro.

1991/92:Ub45 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundskollärarutbildningen också fortsättningsvis skall utgöra

en helhet med integration av ämneskunskaper, praktik, didaktik, metodik och

pedagogik,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om en lärarutbildning som i sin

struktur helt särskiljer ämneskunskaper från pedagogiskt kunnande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundskollärarutbildningens studieorganisation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en analys av förutsättningarna för att låta engelska ingå

som obligatoriskt ämne i grundskollärarutbildningen med inriktning mot

årskurserna 1--7,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om 540 nybörjarplatser till den

praktisk-pedagogiska utbildningen på 40 poäng för lärare för årskurserna 4--9,

6. att riksdagen beslutar tillföra 540 nybörjarplatser utöver regeringens

förslag till grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för

årskurserna 4--9, för budgetåret 1992/93 med lokalisering till högskolan för

lärarutbildning i Stockholm +80, universitetet i Uppsala +50, universitetet i

Linköping +20, universitetet i Lund +50, högskolan i Växjö +60, universitetet i

Göteborg +80, högskolan i Karlstad +40, högskolan i Örebro +60, universitetet i

Umeå +40 och högskolan i Luleå +60,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av generösare villkor vid tillgodoräknande inom

lärarutbildning av annan högskoleutbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att förbättra rekryteringen till utbildning för lärare

i slöjd, barnkunskap och hemkunskap,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildning i praktisk-estetiska ämnen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att underlätta för förskollärare och fritidspedagoger

att vidareutbilda sig till grundskollärare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av vidareutbildning av hemspråkslärare till grundskollärare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildning av i skolan verksamma oexaminerade lärare,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av dimensionering och längd för förskollärar-

och fritidspedagogutbildningarna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dels högskolans ansvar för bedömning av de blivande lärarnas

kompetens och lämplighet, dels lärarcertifikat,

15. att riksdagen beslutar att bibehålla den praktisk-pedagogiska

lärarutbildningen om 60 poäng för vårdlärare i gymnasieskola och kommunal

högskola,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild examensbenämning för folkhögskollärarutbildning,

17. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

grundskollärarlinjens variant avseende utbildning av lärare för grundläggande

vuxenutbildning,

18. att riksdagen beslutar att grundvux-lärarutbildningen, fortfarande som

en variant av grundskollärarutbildningen, lokaliseras till Linköping,

19. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser för 1992 fastställs

till 24 för grundskollärarlinjen med inriktning mot grundläggande

vuxenutbildning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om viss översyn av innehåll och former för grundskollärarlinjen med

inriktning mot grundläggande vuxenutbildning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompletterande vuxenpedagogisk utbildning i vissa fall för

studerande med tidigare genomgången grundskollärarutbildning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild examensbenämning för lärare i grundläggande

vuxenutbildning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av insatser för att öka tillgången till lärarutbildare i den

specialpedagogiska utbildningen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dispens från inträdeskravet på 20 poäng i teckenspråk för inträde

till den specialpedagogiska utbildningen med inriktning mot döva och

hörselskadade,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda behovet av vuxenpedagogutbildning med inriktning mot

personal som arbetar med vuxenhandikappade,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av hela den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den i propositionen nämnda rektorsutbildningen bör vara

obligatorisk,

28. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar omlokalisera

högskolan för lärarutbildning i Stockholm till Södertälje,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildningens forskning och forskningsanknytning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskollärare inom lärarutbildningen.

1991/92:Ub46 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildning och

examination av folkhögskollärare bibehålls vid universitetet i Linköping.

1991/92:Ub47 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 24

nybörjarplatser på idrottslärarlinjen vid idrottshögskolan i Stockholm och

högskolan i Örebro överförs till universitetet i Umeå.

1991/92:Ub48 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdlärarutbildningen.

1991/92:Ub49 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om 24 nybörjarplatser vid

universitetet i Umeå.

1991/92:Ub50 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av

grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4--9 vid högskolan i

Gävle--Sandviken.

1991/92:Ub51 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdemässig grund för att bli lärare i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om profilering, specialisering och variation,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om parallell lärarutbildning för

grundskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om "sneddning" in i lärarutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förlängning av utbildningen för lärare i årskurserna 1--7,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om examensbeskrivningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. certifikat,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om modell för lärarfortbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rektorsutbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkhögskollärarlinjen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av medel till den s.k. parallella lärarutbildningen,

12. att riksdagen beslutar att högskolan för lärarutbildning i Stockholm

skall lokaliseras till Södertälje kommun,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av lärare för årskurserna 4--9,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dimensioneringen av lärarutbildningen i Karlstad,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av de s.k. särskilda medlen.

1991/92:Ub52 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av antalet

årsstudieplatser vid Ingesunds musikhögskola.

1991/92:Ub53 av Stina Eliasson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

praktisk-pedagogisk utbildning för vårdlärare i högskolan.

1991/92:Ub54 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för lärare och

rektorer.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub650 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, c, v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att högskolan för lärarutbildning i Stockholm skall lokaliseras till

Södertälje kommun.

1990/91:Ub719 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den framtida dimensioneringen av lärarutbildningarna i Stockholm,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokaliseringen av HLS.

Motioner från allmänna motionstiden 1992

1991/92:Ub202 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en rikstäckande fortbildningsplan inom miljö- och

naturresursområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att högskolan i Kalmar bör ges möjlighet att delta i utvecklingen

och genomförandet av en sådan plan.

1991/92:Ub206 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anordna

kompletterande vidareutbildning för lärare respektive SYO-funktionärer så att

yrkesvalslärartjänster åter kan inrättas och besättas med tjänsteinnehavare,

som har lämplig kombinationsutbildning.

1991/92:Ub207 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom förstärkta

insatser för lärarnas fortbildning förbättra religionskunskapsämnets ställning

i grundskolan.

1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildningen.

1991/92:Ub243 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens ansvar för

fortbildning i de stora undervisningsspråken.

1991/92:Ub251 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortbildning avseende språkområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att genom omfördelning av tillgängliga medel för fortbildning

tillföra Umeå universitet ökade resurser för fortbildning i språk och

internationella frågor.

1991/92:Ub256 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad kompetens i

skolan kring läs- och skrivsvårigheter.

1991/92:Ub405 av Anita Persson och Maj-Inger Klingvall (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.

1991/92:Ub406 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till

Örebro av speciallärarutbildning för döva och hörselskadade barn samt om

behovet av en förändring av utbildningen i syfte att möta ett akut

rekryteringsbehov.

1991/92:Ub408 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av

grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till högskolan i

Sundsvall--Härnösand.

1991/92:Ub425 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildning rörande dyslexi i lärarutbildningen.

1991/92:Ub429 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ytterligare

utbildningsplatser för förskollärarnas kompletteringslinje till

grundskollärare.

1991/92:Ub431 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciallärarnas

villkor.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fullständig lärarutbildning vid högskolan i Växjö.

1991/92:Ub466 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad

av högskolan i Örebro, speciellt inrättande av grundskollärar- och

ämneslärarutbildning fr.o.m. hösten 1992.

1991/92:Ub493 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en 100-poängs förskollärarutbildning lokaliserad till Helsingborg.

1991/92:Ub499 av Stig Bertilsson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att

riksdagen beslutar omfördela medel inom det totala anslaget för

högskoleverksamheten så att högskolan i Trollhättan--Uddevalla tilldelas 30

antagningsplatser på fritidspedagoglinjen (100 poäng) alternativt ytterligare

30 platser på förskollärarlinjen (100 poäng).

1991/92:Ub527 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

helt ny lärarutbildning och nya rekryteringsvägar till läraryrket.

1991/92:Ub539 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

åtgärder för att tillgodose behovet av speciallärare för handikappade elever.

1991/92:Ub808 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillfredsställande möjligheter för lärare med

undervisningsskyldighet i religionskunskap att i grundutbildning och

fortbildning skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.

1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildningen.

1991/92:K424 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättring av lärarutbildningen.

1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av högskoleutbildning på Södertörn.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås att en med den nuvarande grundskollärarutbildningen

för årskurserna 4--9 parallell lärarutbildning inrättas den 1 juli 1992. Vidare

föreslås en ny utbildning för lärare som skall undervisa i gymnasieskolan och

den kommunala vuxenutbildningen. Den omfattar 40 poäng praktisk-pedagogisk

utbildning och föreslås också bli inrättad den 1 juli 1992. Samtidigt avses den

nuvarande ämneslärarlinjen om 40 poäng läggas ner. Regeringen föreslår också

att det vid samma tidpunkt inrättas en påbyggnadslinje om 20 poäng för

utbildning av lärare för grundläggande vuxenutbildning.

Förslag lämnas om en statlig grundläggande utbildning för rektorer.

Planeringsarbetet vad gäller lokaler för högskolan för lärarutbildning i

Stockholm (HLS) redovisas.

I propositionen presenteras vidare förslag till fördelning av de 1450 nya

utbildningsplatser i högskolan som regeringen i budgetpropositionen föreslagit

skall gå till lärarutbildningar. Medel föreslås bli anvisade för särskilda

åtgärder på lärarutbildningens område. Vidare framlägger nu regeringen sina

förslag om anslag till fortbildning och utbildning för undervisningsyrken

(högskoleanslag) samt slutligt förslag om anslag till inredning och utrustning

av lokaler vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93.

Slutligen lämnas i den nu föreliggande propositionen förslag till

lokalisering av lantmäteriutbildning till Lund samt slutligt förslag om anslag

till Utbildning för tekniska yrken.

I det följande behandlas först -- efter en kort redovisning av den nuvarande

lärarutbildningen -- lärarutbildning och fortbildning. I omedelbar anslutning

härtill tas frågan om HLS upp till behandling. Därefter behandlas

planeringsramarna för lärarlinjerna, lokaliseringsfrågor och medelsberäkningen.

Slutligen tar utskottet ställning till förslaget om lokalisering av

lantmäterilinjen till Lund samt regeringens förslag om anslag till inredning

och utrustning av lokaler.

Den nuvarande lärarutbildningen

Höstterminen 1988 infördes, i enlighet med riksdagens beslut vid 1984/85 års

riksmöte, en ny linjebunden lärarutbildning för grundskolan --

grundskollärarlinjen (prop. 1984/85:122, bet. UbU31, rskr. 366).

Grundskollärarlinjen ersatte de tidigare klasslärarutbildningarna för låg- och

mellanstadierna samt ämneslärarutbildningen för högstadiet.

Grundskollärarlinjen har två inriktningar. Den ena riktar sig till

årskurserna 1--7 i grundskolan och omfattar 140 poäng. Den andra avser

årskurserna 4--9 och omfattar 140--180 poäng. Inom den förstnämnda finns två

fördjupningsalternativ -- svenska och samhällsorienterande ämnen (SO-ämnen)

samt matematik och naturorienterande ämnen (NO-ämnen). Inriktningen mot

årskurserna 4--9 innehåller fyra specialiseringar på olika ämneskombinationer

-- svenska och främmande språk, SO-ämnen, NO-ämnen med eller utan matematik

samt ett praktiskt-estetiskt ämne i kombination med ett annat ämne. I alla

utbildningsvarianter ingår 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning.

Utbildning för gymnasielärare och lärare inom vuxenutbildningen i teoretiska

ämnen ges idag på ämneslärarlinjen som omfattar 160--220 poäng inklusive

praktisk-pedagogisk utbildning. Dessutom finns en särskild linje omfattande en

avslutande praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng, i vissa fall 20 poäng,

för dem som har en grundläggande högskoleutbildning av viss inriktning eller

som har ämnesteoretisk lektorsbehörighet.

Yrkeslärare utbildas idag genom en praktisk-pedagogisk utbildning om 40

poäng, industri- och hantverkslärarlinjen. Utbildningen av vårdlärare

(vårdlärarlinjen) omfattar 60 poäng och utbildning av lärare för jordbruk,

skogsbruk och trädgårdsskötsel omfattar 20 poäng.

Praktisk-estetisk utbildning omfattar utbildning av lärare för grund- och

gymnasieskolnivå i ämnena bild, musik, slöjd, idrott, hemkunskap eller

barnkunskap. Utbildningen ges som ettämnesutbildning och, inom ramen för

grundskollärarlinjen, dessutom som tvåämnesutbildning i olika kombinationer med

ett annat ämne.

Specialpedagogisk utbildning ges som påbyggnadsutbildning om 40--60 poäng med

olika inriktningar.

Förskollärarutbildning omfattar 50, 80 eller 100 poäng, beroende på

förkunskaper. Fritidspedagogutbildningen omfattar 50--100 poäng.

Skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen

Med hänvisning till det av regeringen fastlagda målet att under 1990-talet

skapa Europas bästa skola anförs i propositionen att utbildningens kvalitet

måste höjas. Det kan åstadkommas endast om skolan ger alla elever goda

kunskaper och färdigheter och stimulerar alla elever att utvecklas optimalt i

enlighet med sina förutsättningar. Kraven på skolan måste göras klara och

tydliga.

Utbildningsministern erinrar om de genomgripande förändringar som skett genom

införandet av ett nytt regelsystem, som ger skolor och kommuner större frihet

att organisera utbildningen. Den politiska styrningen av skolverksamheten

inriktas på beslut om mål och resurser. Genomförandeansvaret för att uppnå

målen ligger på de professionella medarbetarna i skolan -- såväl på lednings-

som verksamhetsnivå.

Samtidigt erinras om den förändring som högskolans studieorganisation står

inför.

De organisatoriska förutsättningarna är härmed givna. Vad som återstår, menar

utbildningsministern, är att ge skolorna den innehållsmässiga grunden för

utvecklingen av undervisningen. Utgångspunkterna för denna utveckling har

angivits i de nya direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:117) och i

beslutet om reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop.

1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Av direktiven till läroplanskommittén

framgår att de ämnen som idag ingår i de samhällsorienterande resp.

naturorienterande blocken i framtiden skall ha egna kursplaner. En annan fråga

av betydelse för lärarutbildningen är direktivens uttalande om en förstärkt

språkutbildning också i tidiga årskurser i grundskolan.

Av direktiven framgår också att huvudansvaret för elevernas kunskaps- och

färdighetsutveckling åligger skolan och att huvudansvaret för den personliga

fostran och omvårdnaden åligger hemmen. De krav som måste ställas på skolan är

att denna skall ge eleverna goda kunskaper och färdigheter. Skolan skall

härutöver bidra till att eleverna utvecklas till trygga individer.

Utbildningsministern erinrar i detta sammanhang om vad som kommer till uttryck

i skollagen, nämligen att utbildningen skall främja elevernas harmoniska

utveckling till ansvarskännande människor och medborgare (jfr 1 kap. 2§ andra

stycket skollagen). För en sådan skola krävs lärare som själva har gedigna

kunskaper, förståelse för skolans värdemässiga grund i kristen etik och

humanism och som känner uppskattning och trygghet i sin yrkesroll.

Utbildningsministern erinrar om riksdagens beslut våren 1991 om vidgade

möjligheter för elever och föräldrar att välja skola (prop. 1990/91:115, bet.

UbU17, rskr. 357). Han aviserar ytterligare förslag som skall säkerställa

rätten för elever och föräldrar att välja skola. En sådan förändring i riktning

mot en större valfrihet innebär ökade möjligheter för skolan till profilering

och specialisering. Olika skolor kan ges olika inriktning. Detta är ett

förhållande som också måste beaktas i lärarutbildningen.

Ett särskilt avsnitt i propositionen ägnas åt lärarnas professionalism.

Lärarna har en avgörande betydelse för att skolan skall kunna utvecklas

kvalitativt. Det slås fast att lärarnas huvuduppgift är att ge eleverna goda

kunskaper och färdigheter. När det gäller lärarens och skolans huvuduppgift är

ämneskunskaper avgörande. Läraren måste ha mycket gedigna kunskaper dels för

att kunna ge en intressant undervisning, som stimulerar elevernas lärande, dels

för att kunna hantera de frågor som uppkommer ur det stora informations- och

kunskapsflöde som eleverna möter utanför skolan. Det är viktigt att läraren har

kunskaper också om varför elever kan få svårigheter i skolan och uppmärksammar

elever med särskilda behov.

För att stärka professionalismen måste lärarna tillerkännas en ökad

självständighet. Utbildningsministern menar att det är viktigt att lärarna ges

ett större inflytande över utvecklingen av yrkesrollen. Sambandet mellan

professionen och utbildningen för denna måste vara starkt.

Utskottet, som i det följande återkommer till regeringens förslag avseende

kraven och strukturen på lärarutbildningen samt kraven för utövandet av

läraryrket, tar i förevarande sammanhang upp till behandling ett antal

motionsyrkanden vilka tar sikte på de skolpolitiska utgångspunkterna för

lärarutbildningen samt ytterligare ett par yrkanden vilka väckts mot bakgrund

av vad utbildningsministern anfört i det avsnitt som refererats ovan.

I motion 1991/92:Ub225 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden,

erinras om att de första grundskollärarna som genomgått utbildning enligt den

ordning som infördes hösten 1988 just examineras. Jämfört med den tidigare

ordningen har de fått en avsevärt längre utbildning, för vilken det förutsätts

tre års gymnasiestudier samt höga speciella krav för olika fördjupningar och

specialiseringar. Motionärerna erinrar om att metodiken, pedagogiken,

specialpedagogiken, språkansvaret och praktiken är gemensam för

grundskollärarlinjens båda inriktningar. Genom varvning av utbildningens olika

delar kan teori, metodik och praktik befrukta varandra och därigenom ge utrymme

för ett gott yrkeskunnande. Det har skett en bred och djup fortbildning av

lärare i grundskolan som bl.a. syftar till att avdramatisera stadieövergångar,

bredda ämnesområden och fördjupa ämneskunskaperna. Motionärerna anar bakom

uttalanden från regeringen om en ny lärarutbildning ett återinförande av den

gamla ämneslärarutbildningen och föreslår att riksdagen ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lärarutbildning (yrkande 14). Tankegångarna

bakom dagens lärarutbildning och syftet med densamma utvecklas ytterligare i

motion 1991/92:Ub45 (s). Det erinras om att man eftersträvade lärare med en

större ämnesmässig bredd än vad den tidigare ämneslärarutbildningen gav.

Självfallet, säger motionärerna, krävs goda ämneskunskaper för att lyckas som

lärare. Men läraryrket kräver så oerhört mycket mer än ämneskunskaper.

Läraryrket bör ses i ett vidare perspektiv än den egna fördjupningen eller

specialiseringen. Att ge ämneskunskaper en helt dominerande och överordnad roll

över pedagogiskt-didaktiska kunskaper saknar helt stöd i forskning eller i

erfarenheter från genomförd lärarutbildning. Motionärerna begär ett uttalande

av riksdagen om att grundskollärarutbildningen också fortsättningsvis skall

utgöra en helhet med integration av ämneskunskaper, praktik, didaktik, metodik

och pedagogik (yrkande 1). I motion 1991/92:Ub810 (v), väckt under den allmänna

motionstiden, erinras om den sammanhållna grundskolan där eleverna följs åt i

nio år. Den grundskollärarutbildning som etablerades för några år sedan bör få

utvecklas och stabiliseras. Den nyligen införda utbildningen är en

yrkesutbildning som bör ha en systematisk uppbyggnad. Motionärerna begär att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildning

(yrkande 5). Grundskolan skall ses som en helhet, sägs det i motion

1991/92:Ub39 (c), och motionären framhåller att det var en av de bärande

tankarna bakom den grundskollärarreform som genom riksdagens beslut genomfördes

1988. Kravet på en sammanhållen utbildning för lärare i grundskolan var en

följd av den skolutveckling som varit och som det funnits bred uppslutning

omkring. I motionen förs sedan principiella resonemang om lärarprofessionen och

yrkesidentiteten. Yrkesidentiteten och professionalismen grundläggs i

grundutbildningen genom de perspektiv som finns i utbildningen och den

studerandes motiv för sina studier. Metoder för att systematisera praktiskt

vunna erfarenheter och begrepp och bygga upp kumulativ kunskap inom

yrkesområdet är inte mindre viktiga än den strikt disciplinärt orienterade

ämneskunskapen. Motionären framhåller att det bör vara möjligt med

"karriärvägar" inom skolsystemet. En sådan är att erbjuda fördjupade

ämnesstudier genom vidareutbildning. I motionen begärs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesidentitet,

lärarprofession, ämnesinriktning och inlärningsperspektiv samt vad som sagts om

"karriärvägar" genom vidareutbildning (yrkandena 1--3). I stora drag skisseras

i motion 1991/92:Ub527 (nyd), väckt under den allmänna motionstiden, en helt ny

lärarutbildning och nya rekryteringsvägar till läraryrket. Motionärerna ser

stora brister i den nuvarande lärarutbildningen, i vilken allmän pedagogik och

didaktik har getts stort utrymme på bekostnad av en mera konkret och

stadieinriktad ämnesmetodik. Genom en rekrytering av lärare som kommer från

yrkeslivet och som ofta har både djupare och aktuellare kunskaper än många av

dagens lärare skulle skolan bli hjälpt att bryta sig ur den förhållandevis

avskärmade och isolerade värld som skolan ofta utgör idag.

Utskottet, som är överens med utbildningsministern i vad han anfört om

skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen, vill med anledning av

motionerna framhålla och understryka följande.

Utskottet delar regeringens ambition att ytterligare höja kvaliteten i den

utbildning som skolan ger. Såväl förändringarna i skolans regelsystem som nu

pågående översyn av läroplan och betygssystem är enligt utskottets mening led i

strävan att än mer öka möjligheterna för eleverna att i skolan skaffa sig

kunskaper och färdigheter. Jämsides med denna strävan gäller naturligtvis vad

skollagen föreskriver om att utbildningen skall främja elevernas harmoniska

utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Detta är

utskottet angeläget om att understryka. De omständigheter under vilka barn och

ungdomar tillägnar sig kunskaper och färdigheter är viktiga för deras

utveckling. Lärarnas insatser härvidlag är av avgörande betydelse. Läraren

måste ha kunskaper om hur eleverna tänker och hur de begrepp som introduceras i

undervisningen står i relation till elevernas begreppsbildning. Det är viktigt

att läraren också har kunskaper om varför elever kan få svårigheter i skolan

och uppmärksammar elever med särskilda behov. Läraren har, vilket

utbildningsministern också framhåller, en avgörande betydelse för att skolan

skall kunna utvecklas i kvalitativt hänseende.

Utskottet instämmer med motionärerna så långt att den nuvarande

lärarutbildningen gör det möjligt att utbilda lärare som fyller de högt ställda

krav på skolan som utskottet nu angett. Men ambitionen när det gäller skolans

kvalitativa utveckling bör inte utesluta vare sig förändringar i den nuvarande

utbildningen eller införande av alternativ utbildning, detta i syfte att än mer

lyfta fram ämneskunskaperna. Gedigna och djupa ämneskunskaper gör det generellt

lättare för en lärare att bemästra situationen i skolan samtidigt som det

vanligen skapar förtroende hos eleverna för läraren. Självfallet måste

ämneskunskaperna paras med gedigna insikter i pedagogik och metodik samt

förmåga att leva sig in i den enskilde elevens situation.

När det gäller lärarnas karriärmöjligheter instämmer utskottet i vad

utbildningsministern anför om att man bör eftersträva en ordning som innebär

att läraren inte skall behöva lämna undervisningen för att "göra karriär". Det

bör vara möjligt att erbjuda lärare ett vidgat pedagogiskt ansvar för t.ex. ett

stadium, en institution, ett ämne eller ämnesgrupp eller för fortbildning.

Utskottet återkommer längre fram till regeringens förslag om förändringar i

lärarutbildningen och de motionsyrkanden som väckts med anledning därav. I vad

gäller utgångspunkterna för lärarutbildningen anser utskottet att riksdagen med

hänvisning till vad utskottet anfört ovan och till vad utbildningsministern i

övrigt anfört härom bör avslå motionerna 1991/92:Ub39 yrkandena 1--3,

1991/92:Ub45 yrkande 1, 1991/92:Ub225 yrkande 14, 1991/92:Ub527 delvis och

1991/92:Ub810 yrkande 5.

Vad utbildningsministern anför om att det krävs lärare som har "förståelse

för skolans värdemässiga grund (kurs. här) i kristen etik och humanism"

(prop. s.8) har föranlett att man i motion 1991/92:Ub51 (v) yrkande 1 begär

att riksdagen klargör formuleringens innebörd. Det understryks att vi lever i

ett samhälle med religionsfrihet och att formuleringen inte får tas till intäkt

för att hindra människor av annan trosinriktning än den kristna att bli lärare

i skolan.

Utskottet utgår från att utbildningsministern med sin formulering inte

åsyftat en ändring i vad gäller de värderingar som skall genomsyra skolans

verksamhet jämfört med det som gäller idag och som kommer till uttryck i nu

gällande läroplan, Lgr80. Där heter det att skolan aktivt och medvetet skall

påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis

grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk,

vardaglig handling. Att väcka respekt för sanning ocn rätt, för människans

egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig

integritet är en huvuduppgift för skolan. Tankegångarna återkommer --

oförändrade, som utskottet har uppfattat det -- i de nya direktiven till

läroplanskommittén (dir. 1991:117). Där står det att skolans verksamhet liksom

tidigare bör bygga på de etiska normer, såsom människolivets okränkbarhet,

individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den enskilda

människans särart och integritet och allas lika värde, vilka genom kristen etik

och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land.

Vid ställningstagande till etiska problem måste man utgå från både fakta och

värderingar. Fakta behöver kompletteras med etiska överväganden som berör

människosyn, rätten till självbestämmande, rättvisa och andra grundläggande

värden i samhället. Dessa värden betraktas ofta som så självklara att de inte

tas upp i diskussionen. Självfallet skall lärarutbildningen ha sin utgångspunkt

i samhällets grundläggande värderingar. Dessa värderingar skall genomsyra

lärarutbildningen. Utskottet instämmer i vad motionärerna skriver "att vi lever

i ett samhälle med religionsfrihet" vilket innebär att människor med olika

tros- och livsåskådningar kan vara lärare i den svenska skolan.

Med hänvisning till detta förtydligande av innebörden i vad

utbildningsministern anfört om förståelse för den värdemässiga grunden för

skolans verksamhet anser utskottet att syftet med motionsyrkandet är

tillgodosett. Det bör sålunda inte föranleda någon särskild åtgärd från

riksdagens sida, varför ett bifall till yrkandet om tillkännagivande om vad i

motionen anförts om värdemässig grund för att bli lärare i skolan avstyrks.

Samma motion -- 1991/92:Ub51 (v) -- tar upp frågan om profilering och

specialisering. Motionärerna reagerar mot utbildningsministerns resonemang om

att olika skolor kan ges olika inriktningar och framhåller att möjligheten till

profilering redan finns och att pedagogisk och innehållslig variation inte

främst bör känneteckna olika skolor utan finnas inom skolor och skolklasser.

Riksdagen bör enligt yrkande 2 i motionen ge regeringen till känna vad i

motionen sagts om profilering, specialisering och variation.

Utskottet finner anledning att erinra om vad i den nuvarande läroplanen

föreskrivs om att skolan i betydande utsträckning skall gå elevernas intressen

till mötes och att den enskilda skolan och arbetet i den enskilda klassen

därför så långt som möjligt måste kunna anpassas efter de intressen som

eleverna har eller som lärarna förmår ge dem. Utskottet utgår från att denna

strävan att låta individualisering prägla arbetet och att tillmötesgå elevernas

personliga intressen kommer att gälla även framdeles.

När det gäller profilering av undervisningen olika skolor emellan kan inte

utskottet finna att det föreligger ett motsatsförhållande mellan vad

utbildningsministern anfört härom å ena sidan och pedagogisk och innehållslig

variation inom den enskilda skolan å den andra. Redan idag förekommer

profilering av skolor (såsom musikklasser och s.k. idrottsgymnasier). Utskottet

utgår från att det även i framtiden kommer att finnas profilering eller

specialisering i viss rimlig omfattning. En skolenhets särprägel bör dock, som

utskottet ser det, begränsas av det utrymme härför som ges i den nationella

timplanen och centralt antagna kursplaner.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub51 yrkande 2.

Krav på lärarutbildning samt krav för att utöva läraryrket

I ett särskilt avsnitt av propositionen under rubriken Skärpta krav på

lärarutbildningen och övriga krav på läraryrket (s.12--19) anges de

riktlinjer som bör gälla beträffande krav på lärarutbildningen och krav för

utövandet av läraryrket. Regeringen begär här riksdagens godkännande av vad

utbildningsministern har anfört om riktlinjer för vilka kompetenskrav som bör

ställas på den som skall utöva läraryrket. Avsnittet är så utformat att

strukturen på lärarutbildningen samtidigt framgår därav med angivande av de

olika huvudvägar som enligt förslaget kommer att finnas till läraryrket.

För riksdagens information har till propositionen såsom bilagor fogats

dels förslag till lärarexamina, dels förslag till examensbeskrivningar

för lärarexamina. Utbildningsministern erinrar om den förestående förändringen

beträffande högskolans studieorganisation innebärande att det centralt

fastställda linjesystemet avses upphöra och ersättas med en ny organisation,

där den centrala regleringen främst kommer att ske genom en examensordning.

I propositionen stryks under att det för läraryrket skall krävas djupa

ämneskunskaper. Dessa utgör grunden för lärargärningen. Ämneskunskaperna skall

kompletteras med praktisk-pedagogiska kunskaper och färdigheter. Den

praktisk-pedagogiska utbildningen utgör den egentliga lärarutbildningen.

Utbildningsministern erinrar om de senaste årens reformer på skolans område,

vilka gett kommunerna en ökad frihet och därmed ett ökat ansvar för skolan. Den

ökade friheten innebär att kommuner och skolor på egen hand får bestämma om

skolans organisation och arbetsformer. Denna decentralisering av skolans

verksamhet innebär att utrymme skapas för en profilering av undervisningen

olika skolor emellan, vilket i sin tur innebär att efterfrågan på lärare med

olika ämnesprofil kommer att variera mer än idag mellan olika skolor och

kommuner. Mot bakgrund härav menar utbildningsministern att flera former av

lärarutbildningar är bäst ägnade att tillgodose en decentraliserad skolas krav.

Det finns samtidigt för hela skolan gemensamma kvalitetskrav. Enligt

utbildningsministerns bedömning kommer kommunernas ökade behov av lärare med

olika bakgrund och kompetens liksom det mera flexibla lärarutbildningssystem

som nu föreslås att ställa nya krav på det slutliga verifierandet av

lärarkompetensen.

I propositionen beskrivs fyra olika vägar som bör kunna leda fram till

läraryrket och det anges vilka ämnesteoretiska krav som bör ställas för de

olika lärarutbildningarna. I all lärarutbildning skall ingå en

praktisk-pedagogisk utbildning som omfattar ca 40 poäng. Den

praktisk-pedagogiska utbildningen utgör den egentliga yrkesutbildningen. De

olika vägarna till läraryrket innebär enligt det i propositionen redovisade

förslaget att det -- såvitt avser utbildningsbakgrund -- i huvudsak kommer att

finnas fyra kategorier av lärare, på vilka det, sammanfattningsvis, ställs

följande krav.

1. Lärare som genomgått fullständig lärarutbildning vid universitet eller

högskola

En fullständig lärarutbildning leder fram till lärarexamen som utfärdas av

universitet eller högskola.

-- För utbildning inriktad mot undervisning i grundskolans årskurser 1--7 bör

kraven tills vidare ställas i enlighet med nuvarande utbildningsplan för denna

utbildning. Den sammanlagda omfattningen av ämnesstudierna skall vara minst 100

poäng.

För utbildning inriktad mot grundskolans årskurser 4--9 bör krävas

antingen genomgången lärarutbildning som uppfyller de krav som ställs på

den nuvarande grundskollärarlinjen

eller minst 60 poäng ämnesstudier i huvudämnet (och alltid i svenska) och

40 poäng i övriga ämnen. Den sammanlagda

omfattningen av ämnesstudierna skall uppgå till minst 140 poäng. Denna senare

variant av utbildning inriktad mot årskurserna 4--9 är ny.

-- För utbildning inriktad mot undervisning på gymnasienivå bör krävas minst

80 poäng ämnesstudier i huvudämnet (och alltid i svenska, samhällskunskap,

moderna språk och praktiskt-estetiskt ämne) samt minst 60 poäng i annat ämne.

Den sammanlagda omfattningen av ämnesstudierna skall uppgå till minst 140

poäng.

-- För utbildning inriktad mot undervisning i praktiskt-estetiska ämnen bör

av ettämneslärare krävas minst 80 poäng ämnesstudier i det praktiskt-estetiska

ämnet för undervisning på såväl grundskole- som gymnasienivå. För

tvåämnesutbildning inriktad mot grundskolans årskurser 4--9 bör kravet på det

praktiskt-estetiska ämnet ställas i enlighet med nuvarande utbildningsplan.

2. Lärare som genomgått yrkesutbildning eller har längre yrkeserfarenhet

Också den som gått igenom en yrkesutbildning och skaffat sig sådan erfarenhet

från yrket att kunskaperna kan bedömas motsvara de krav som måste ställas för

undervisning i ett ämne bör kunna bli lärare på gymnasial nivå och erhålla

lärarexamen. Utbildningsministern anser att minst fem års yrkeserfarenhet bör

krävas. Saknas formell yrkesutbildning bör yrkeserfarenheten vara minst sju år.

I övriga fall gäller vad som motsvarar minst de krav som för närvarande gäller

för antagning till de yrkesinriktade gymnasielärarlinjerna.

3. Lärare med annan fullständig högskoleutbildning i teoretiska ämnen

För närvarande kan i första hand personer med forskarutbildning inom

ämnesområden med anknytning till

undervisning i gymnasieskolan samt personer med teknisk eller ekonomisk

högskoleexamen antas till praktisk-pedagogisk utbildning. Utbildningsministern

anser det värdefullt och angeläget att rekryteringen till läraryrket av

välmeriterade personer med olika yrkes- och utbildningsbakgrunder ytterligare

vidgas. Det kan t.ex. gälla utbildningsintresserade personer som arbetat i

näringsliv och offentlig förvaltning och som har för skolan relevanta

ämneskunskaper. Den praktisk-pedagogiska delen av lärarutbildningen skall vara

densamma för lärare med denna alternativa bakgrund som för andra lärare. För

undervisning i ett ämne bör beträffande de särskilda ämneskunskaperna

följande gälla.

fullständig utbildning på högskolenivå av motsvarande längd som

ämnesutbildningen i annan lärarutbildning,

kunskaperna i ämnen bedömts motsvara de poängtal som gäller för motsvarande

lärarexamen.

4. Lärare med annan bakgrund

En fjärde kategori lärare är de som utan formell utbildning har kunskaper och

erfarenheter som kan sägas motsvara de lärarkrav som beskrivits i det

föregående. Här avses främst två kategorier: 1.De som utan formell

lärarutbildning tjänstgjort under lång tid i skolan. I denna grupp finns sådana

som genom sin erfarenhet och genom deltagande i fortbildning eller annan

utbildning erhållit sådana ämneskunskaper att de helt eller delvis motsvarar

dem som utbildning för läraryrket ger. Väl dokumenterad och väl vitsordad

lärartjänstgöring bör också helt eller delvis kunna ersätta kravet på

genomgången praktisk-pedagogisk utbildning. 2.De som erhållit en

grundläggande lärarutbildning vid andra institutioner än universitet och

högskolor. Rätten att undervisa bör i dessa fall avse undervisning med den

pedagogiska inriktning utbildningen är avsedd för.

Som framgår av det föregående förordas som villkor för läraryrket en

praktisk-pedagogisk utbildning om ca 40 poäng. I stora drag anges dess innehåll

i propositionen (s.17). Det är angeläget att de blivande lärarna genom den

praktisk-pedagogiska utbildningen blir väl förtrogna med de av staten

uppställda målen för skolan, dvs. med läro- och kursplaner. De bör vidare ha

fått sådan kunskap om skolans regelsystem m.m. att de i sin yrkesverksamhet kan

påverka planering och resursfördelning. Utbildningen skall också ge kunskap om

elevdemokrati och elevmedverkan i planeringen av undervisningen och vad detta

innebär i den dagliga verksamheten i skolan liksom om samarbete i olika former.

Den praktisk-pedagogiska utbildningen kan och bör enligt utbildningsministern

variera med hänsyn till bl.a. utbildningens form och vilken

skolform/ålderskategori den avser.

Som redan nämnts har regeringen i det förevarande avsnittet av propositionen

inte bara angivit vilka krav som bör ställas på lärarutbildningen utan även

redovisat sina överväganden om strukturen på lärarutbildningen i framtiden.

Detta görs bl.a. mot bakgrund av att de allmänna utbildningslinjerna i

högskolan avses bli avvecklade fr.o.m. höstterminen 1993. En central

examensordning, i vilken bl.a. anges vilka universitet och högskolor som har

examinationsrätt för olika lärarutbildningar, avses då träda i linjernas

ställe.

Utskottet tar i detta sammanhang först upp till behandling ett antal motioner

vari man framför krav på lärarutbildningen som avviker från dem som regeringen

förordar, framför allt när det gäller bredden på ämnesutbildningen och

integrering av ämnesteoretiska resp. praktisk-pedagogiska delar av

utbildningen.

I motion 1991/92:Ub45 (s) hävdas, vilket redan framgått vid utskottets

behandling av motionens yrkande 1, att läraryrket kräver så oerhört mycket mer

än ämneskunskaper. Med utgångspunkt häri begärs i yrkande 2 att riksdagen

avslår regeringens förslag om en lärarutbildning som i sin struktur helt

särskiljer ämneskunskaper från pedagogiskt kunnande. Lärarutbildningen förlorar

härigenom helt de fördelar som varvning av teori och praktik under hela

yrkesutbildningen innebär. I vad gäller ämnesbredden anser motionärerna att

sannolikheten för att de blivande lärarna skall behöva undervisa i ämnen för

vilka de saknar utbildning ökar avsevärt genom regeringens förslag.

Lärarutbildningen bör alltså även fortsättningsvis läggas upp så att den

förbereder för en klart definierad yrkesroll. Även när linjesystemet formellt

avskaffas bör lärarutbildningen ingå i ett studieorganisatoriskt mönster som i

huvudsak liknar dagens (yrkande 3). Liknande krav framförs i motion

1991/92:Ub51 (v) yrkande 3, där det hävdas att utbildningen bör vara

sammanhållen och utformad enligt läraryrkets krav, detta mot bakgrund av att

läraryrket kräver särskild kompetens. Motionärerna anför att riksdagen i

samband med behandlingen av frågan om linjesystemet i högskolan uttalat vikten

av sammanhållen utbildning för yrkesgrupper som lärare, läkare, psykologer

m.fl. Det förestående avskaffandet av linjesystemet berörs även i motion

1991/92:Ub39 (c), vari det anförs att linjesystemets upphörande tillsammans med

förslagen i departementspromemorian om fria universitet och högskolor

(Ds1992:1) bör skapa förutsättningar för den lokala frihet som efterfrågas

för att göra lärarutbildningen mera flexibel. En förutsättning är att den

frihet som ges och marknadens efterfrågan på viss utbildning kan tillgodoses

inom givna ramar. Motionären finner däremot inget skäl till att en alternativ

grundskollärarutbildning införs, då den bidrar till att bibehålla

motsättningarna mellan två olika lärarkategorier (yrkande 5). Det tilläggs i

motionen att den praktisk-pedagogiska utbildningen begränsas väsentligt genom

att de ämnesteoretiska studierna inte kompletteras med en didaktisk inriktning.

En helt ny lärarutbildning krävs i motion 1991/92:Ub527 (nyd), som väcktes

under den allmänna motionstiden. Ett system för lärarutbildning borde i stora

drag baseras på: a) individualisering och specialisering. De blivande lärarna

bör kunna välja inriktning och specialisering betydligt friare än idag. b)

allmän lärarutbildning som tar sikte på undervisning i grundskolan. En

inriktning bör vara undervisningen under de första skolåren, en annan

inriktning bör avse mellanstadiet och en tredje högstadiet. c) ämnesorienterad

utbildning som tar sikte på gymnasieundervisning. En normal studieväg bör

härvid vara att på traditionellt sätt först ta ämnesstudierna och därefter de

praktisk-pedagogiska, heter det i motionen.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna anföra

följande.

När det gäller ämnesstudiernas omfattning uttryckt i poängtal har utskottet

inget att erinra mot de riktlinjer som angivits i propositionen.

Utskottet finner skäl att framhålla att även i den struktur för den framtida

lärarutbildningen som regeringen förordar kommer det stora flertalet av dem som

utbildas till lärare på grundskolan att genomgå en sammanhållen

grundskollärarutbildning som motsvarar dagens ordning. Utskottet förutsätter

att det även inom ramen för ett nytt studieorganisatoriskt system inom

högskolan ges så bestämda riktlinjer och ramar för lärarutbildningen att den

uppfattas som en klart yrkesdefinierad utbildning. Utskottet vill i det nu

aktuella sammanhanget erinra om vad utskottet anförde under det förra riksmötet

i anledning av den dåvarande regeringens redovisade avsikt att avveckla

linjesystemet. Utskottet framhöll att det i dagens linjesystem finns ett antal

utbildningar som direkt förbereder för en klart definierad yrkesroll. Ett

likvärdigt innehåll och en någorlunda enhetlig studieorganisation är en

förutsättning för att ifrågavarande utbildnings mål skall uppnås, menade

utskottet och pekade bl.a. på lärarutbildningen (bet. 1990/91:UbU21 s.22).

Enligt utskottets uppfattning bör större flexibilitet i

lärarutbildningssystemet eftersträvas. Utskottet instämmer i vad

utbildningsministern har anfört härom. En decentraliserad skolas krav

tillgodoses bäst genom att det finns flera former av lärarutbildning. Enligt

utskottets uppfattning kan det vara en fördel för skolan att kunna rekrytera

lärare med skiftande bakgrund och erfarenheter.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs om innehållet i

den praktisk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng. När det gäller placeringen

av densamma som en avslutande del av lärarutbildningen anser utskottet, som i

det följande tar ställning till förslaget att införa en alternativ utbildning

inriktad mot undervisning i årskurserna 4--9 och en ny gymnasielärarlinje om 40

poäng, att det finns skäl att mycket noga följa utvecklingen.

Utskottet vill liksom utbildningsministern understryka vikten av den

praktisk-pedagogiska utbildningen som den egentliga yrkesutbildningen.

Samtidigt anser emellertid utskottet att ämnesstudierna, även när dessa äger

rum inom ramen för fristående kurser eller motsvarande, normalt skall betraktas

som delar av en lärarutbildning. Utskottet tar i ett senare sammanhang upp

frågan om högskoleämnenas relevans i lärarutbildningen. När det gäller didaktik

och andra undervisningsspecifika inslag inom de fritt valda ämnesstudierna för

lärarexamen utgår utskottet från att berörda högskolemyndigheter framdeles

tillgodoser de berättigade krav som bör ställas. Utskottet förutsätter att

regeringen uppmärksammar denna fråga.

I motionerna framförs farhågor för att kraven på omfattningen av

ämnesstudierna tillsammans med den föreslagna ordningen med ett friare ämnesval

leder till en minskad bredd i vad gäller antalet ämnen. Utskottet har

förståelse för motionärernas synpunkter och förutsätter att regeringen i det

fortsatta arbetet med lärarutbildningsfrågorna beaktar de praktiska

olägenheter--framför allt vid mindre skolenheter--som kan uppkomma på

grund av att lärare endast har ett fåtal ämnen i sin examen. Enligt utskottets

uppfattning bör detta inte behöva hindra den av regeringen uttryckta ambitionen

att bredda rekryteringen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner de av regeringen

förordade riktlinjerna för kompetenskrav på den som skall utöva läraryrket

såvitt avser kraven på genomgången lärarutbildning. Riksdagen bör sålunda

bifalla propositionen i denna del och avslå motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 5 i

denna del, 1991/92:Ub45 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub51 yrkande 3 i denna del

samt motion 1991/92:Ub527 i denna del.

Frågan om examensbeskrivningarna bör enligt motion 1991/92:Ub51 (v)

yrkande 6 avgöras av riksdagen. Motionärerna hänvisar bl.a. till att riksdagen

ännu inte tagit ställning till den nya läroplanen för grundskolan. I motion

1991/92:Ub14 (s) yrkande 3 föreslås att högskolan i Falun--Borlänge ges

examinationsrätt för båda inriktningarna av grundskollärarutbildningen.

Utbildningsministern har, som redan framgått, för riksdagens information

såsom bilagor till propositionen fogat sina förslag dels till lärarexamina,

dels till examensbeskrivningar för lärarexamina. Något regeringens förslag

i frågan föreligger inte i förevarande proposition.

I departementspromemorian Fria universitet och högskolor (Ds1992:1)

redovisas förslag till examensordning innefattande såväl förslag till

förteckning över examina i grundläggande högskoleutbildning med utkast till

examensbeskrivningar som förslag till examinationsrätt för statliga universitet

och högskolor inom utbildningsdepartementets område. Ett förslag från

regeringen om ändrad studieorganisation för högskolan baserat bl.a. på

promemorian väntas bli förelagt riksdagen under nästa riksmöte. Riksdagen bör i

avvaktan på ett sådant förslag nu inte uttala sig om den närmare utformningen

av ett framtida system med examensordning. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionerna 1991/92:Ub14 yrkande 3 och 1991/92:Ub51 yrkande 6.

Utan att ändra strukturen i den nuvarande grundskollärarlinjen bör det vara

möjligt, anförs det i motion 1991/92:Ub45 (s) yrkande 7, att genom mera

generösa tillgodoräknanderegler förbättra möjligheterna för studerande som

har påbörjat högskolestudier med annan inriktning än läraryrket att ändra sin

studieinriktning för att utbilda sig till lärare. Regeringen bör återkomma med

förslag om sådana regler. Ett likartat yrkande framförs i motion 1991/92:Ub51

(v) yrkande 4.

Utskottet har i det föregående redovisat och godtagit vad i propositionen

anförts om rekrytering till läraryrket av välmeriterade personer med olika

utbildningsbakgrunder.

Beträffande s.k. sneddning in i lärarutbildning föreligger det redan idag

möjlighet att för lärarutbildning tillgodoräkna sig tidigare genomförda

ämnesstudier, vilket motionärerna själva påpekar (jfr 7 kap. 9 §

högskoleförordningen samt universitets- och högskoleämbetets allmänna råd

rörande tillämpningen av denna bestämmelse, UHÄ-FS 1985:50). Vad som vid

tillgodoräknande av annan utbildning bör gälla beträffande ämnesstudiernas

omfattning och art är avhängigt av flera omständigheter såsom vilket

skolstadium eller vilken skolform som lärarutbildningen avser. Frågan är alltså

av sådan karaktär att det enligt utskottets mening är svårt att ange generella

regler. Det bör ankomma på regeringen eller högskolemyndighet att besluta

härom. Utskottet anser att motionsyrkandena bör avslås med hänvisning härtill.

Ett förslag om individuella studieprogram för personer som "senare i

livet" efter avslutade akademiska studier och/eller annan yrkesverksamhet

finner läraryrket attraktivt förs fram i motion 1991/92:Ub39 (c) yrkande 4 i

syfte att bredda tillträdet till lärarutbildningen. Programmet bör tillgodose

både kompletterande ämnesstudier och den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Som utskottet ser det är yrkandet delvis tillgodosett genom utskottets

ställningstagande i det föregående beträffande de allmänt formulerade kraven i

propositionen vilka avser lärare med annan fullständig högskoleutbildning i

teoretiska ämnen eller lärare med annan bakgrund. I vad gäller kompletterande

ämnesstudier m.m. utgår utskottet från att det skall finnas möjligheter härtill

inom ramen för de enskilda högskoleenheternas åtaganden. I sammanhanget vill

utskottet erinra om de insatser för att förbättra lärarrekryteringen som

regeringen själv särskilt beslutar om och för vilka regeringen avses disponera

medel. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Principer för lärarcertifikat

I propositionen erinras om att den statliga detaljregleringen av

lärartjänsterna i det kommunala skolväsendet har upphört fr.o.m. den 1 januari

1991. De har ersatts av två kortfattade föreskrifter om kompetenskraven för att

få undervisa och för att få anställning tills vidare (jfr 2 kap. 3 och 4 §§

skollagen). Enligt utbildningsministern finns det argument som talar för någon

typ av lärarcertifikat, och han redogör i stora drag för hur han anser att

ett system med lärarcertifikat skulle kunna se ut.

Huvuddragen i de av regeringen förordade riktlinjerna innebär följande. Genom

att komplettera högskoleutbildningen med ett års provtjänstgöring -- med stöd

av en introduktör -- ges den blivande läraren en möjlighet att med hjälp av en

erfaren pedagog utveckla sin yrkesskicklighet. Provtjänstgöringen i denna form

är en naturlig introduktion i läraryrket. Därmed bör ansvaret för denna ligga

på skolans rektor som en del av arbetsledaransvaret, eller på den som rektor

sätter i sitt ställe. Provtjänstgöringen och rektors bedömning av dess utfall

för den enskilde läraren utgör underlag för lärarcertifikatet.

Med i huvudsak likartade motiveringar avvisas i motionerna 1991/92:Ub39 (c)

yrkande 8, 1991/92:Ub45 (s) yrkande 14 och 1991/92:Ub51 (v) yrkande 7 tanken på

ett lärarcertifikat. Motionärerna anser att ansvaret för den utbildade lärarens

kompetens och lämplighet för läraryrket i första hand måste vila på den

högskola som svarar för utbildningen. En ordning som innebär att en

lärarkandidat efter flera års studier och erhållet bevis på genomgången

utbildning löper risken att efter ett års provtjänstgöring bli underkänd kan

enligt motionärerna medföra mycket stora problem, såväl för lärarkandidaten som

för den ansvariga rektorn. I motion 1991/92:Ub527 (nyd) föreslås en ordning med

slutlig lämplighetsprövning och lärarlegitimation. Denna bör ges tidigast efter

två års lärartjänstgöring i skola.

Utskottet vill i denna fråga anföra följande.

Regeringen har i propositionen angivit riktlinjer för vilka krav som bör

ställas på lärarutbildningen och samtidigt redovisat en struktur för en

alternativ lärarutbildning som bl.a. innebär ökade möjligheter till ett friare

val av ämnen i utbildningen och en bredare rekrytering till läraryrket.

Utbildningsministern framhåller att lärarnas kompetens och bakgrund har en

avgörande betydelse för kvaliteten i skolans arbete. Utskottet har förståelse

för att regeringen mot denna bakgrund finner det motiverat att införa en

ordning med provtjänstgöring efter avslutad lärarutbildning.

Utskottet förutsätter att riksdagen får ta ställning till ett förslag efter

det att ärendet har beretts ytterligare av regeringen och föreslår därmed att

riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub39

yrkande 8, 1991/92:Ub45 yrkande 14, 1991/92:Ub51 yrkande 7 och 1991/92:Ub527 i

denna del.

Grundskollärarutbildning

Inledningsvis i detta avsnitt av propositionen redovisas i stora drag

uppbyggnaden av den nuvarande grundskollärarutbildningen som den ter sig efter

införandet höstterminen 1988, i enlighet med riksdagens beslut våren 1985

(prop.1984/85:122, bet. UbU31, rskr.366). Av propositionen framgår att

universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) på regeringens uppdrag genomför en

utvärdering av grundskollärarutbildningen. UHÄ har vidare i tilläggsdirektiv

fått i uppdrag att ge underlag för en bedömning av om lärarutbildningen i sin

nuvarande form och med nuvarande centrala styrning är tillräckligt effektiv för

styrning och utveckling av skolan. Utvärderingen skall redovisas i september

1992.

Utbildningsministern erinrar om de förestående förändringarna inom högskolans

studieorganisation. I och med avskaffandet av det nuvarande linjesystemet

kommer högskolorna själva att få besluta om studieorganisationen. Fr.o.m.

budgetåret 1993/94 kan man således räkna med ännu större lokala variationer i

grundskollärarutbildningen än dem som redan föreligger. Då kan också den

examensordning vilken redovisats i propositionen introduceras.

Utbildningsministern finner det emellertid angeläget att vissa förändringar

genomförs redan från budgetåret 1992/93.

Grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 1--7

I propositionen förs inte fram något förslag om förändring av utbildningen av

lärare för grundskolans årskurser 1--7.

Beträffande ämnet engelska görs vissa överväganden. Utbildningsministern

är tveksam om den nuvarande omfattningen av studierna (15 poäng) i ämnet kan ge

tillräckliga språkfärdigheter för den som skall bedriva nybörjarundervisning.

Enligt rapporter från högskolorna är det mindre än hälften av de studerande som

väljer engelska. Med hänvisning till dessa förhållanden och till att

läroplanskommittén utreder möjligheterna att starta undervisning i engelska i

grundskolan tidigare än för närvarande finner utbildningsministern skäl att

överväga att göra engelska obligatoriskt för alla som genomgår lärarutbildning

med inriktning mot årskurserna 1--7.

Enligt motion 1991/92:Ub45 (s) yrkande 4 bör regeringen närmare analysera

förutsättningarna för att låta engelska ingå som obligatoriskt ämne i

grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 1--7 och återkomma

med förslag om detta till riksdagen. Motionärerna motiverar förslaget med vårt

samhälles allt starkare internationella beroende.

Utskottet är överens med motionärerna i vad gäller behovet av åtgärder för

att stärka ämnet engelska i grundskollärarutbildningen med inriktning mot

årskurserna 1--7. Utskottet hänvisar härvid till såväl vad utbildningsministern

anfört om den nuvarande situationen när det gäller utbildningen i engelska som

vad i motionen anförts om vårt lands internationella beroende.

Utskottet anser liksom utbildningsministern att det finns skäl att överväga

att göra engelska obligatoriskt för alla som genomgår lärarutbildning med

inriktning mot årskurserna 1--7. Sådana överväganden bör emellertid kunna göras

oberoende av läroplanskommitténs pågående arbete och de förslag som den kan

komma fram till.

Utskottet utgår från att regeringen delar utskottets uppfattning att frågan

är viktig. Det är enligt utskottets mening sålunda motiverat att en närmare

analys av förutsättningarna för en förändring i nu angiven riktning inte

dröjer.

Då syftet med yrkande 4 i motion 1991/92:Ub45 kan anses tillgodosett med vad

utskottet har anfört, vill utskottet inte föreslå någon särskild åtgärd från

riksdagens sida med anledning av detsamma. Med hänvisning härtill avstyrks

yrkandet.

En förlängning av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna

1--7 med 20 poäng föreslås i motion 1991/92:Ub51 (v) yrkande 5. Motionärerna

motiverar förlängningen bl.a. med att ifrågavarande lärare härigenom skulle

kunna få full behörighet i engelska.

Utskottet hänvisar till vad som anförts om motivering för avslag på närmast

föregående motionsyrkande och anser beträffande förslaget om förlängning av

utbildningen att det nu inte finns anledning att föregripa regeringens

överväganden. Med detta bör riksdagen avslå förevarande motionsyrkande.

Frågan om vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger till

grundskollärare för årskurserna 1--7 tas upp i motion 1991/92:Ub45 (s) yrkande

10. Den vidareutbildning som krävs idag om sammanlagt 100 poäng finner

motionärerna alltför lång. De föreslår att regeringen låter utarbeta

bestämmelser som innebär en mindre omfattande kompletteringsutbildning än den

nuvarande. I motion 1991/92:Ub22 (s) efterlyses förslag från regeringen om

vidareutbildning av förskollärare till grundskollärare för årskurserna 1--7

(yrkande 2). I yrkande 3 samma motion förordas att en sådan vidareutbildning

förläggs till Jönköping. Enligt motion 1991/92:Ub429 (s) bör det inrättas

ytterligare utbildningsplatser för förskollärares kompletteringsutbildning till

grundskollärare i syfte att på sikt minska bristen på behöriga grundskollärare.

Som framgår av det föregående har det i propositionen inte framlagts några

förslag om förändringar i vad gäller vidareutbildningen av förskollärare och

fritidspedagoger till grundskollärare. Den nuvarande ordningen innebär att det

krävs en vidareutbildning om 100 poäng för att få full kompetens som lärare för

årskurserna 1--7. Sammanlagt omfattar därmed utbildningen för den berörda

lärargruppen fem år. Ställningstaganden till eventuella förändringar av

högskoleutbildningars längd bör enligt utskottet göras av riksdagen i samband

med regeringens förslag om högskolan inför nästa budgetperiod 1993/94--1995/96.

Utskottet erinrar om att det uttryckligen i propositionen nämns att de medel

som avses ställas till regeringens disposition för särskilda åtgärder för att

förbättra lärartillgången bl.a. skall användas för vidareutbildning av

förskollärare och fritidspedagoger.

Det föreligger enligt utskottets uppfattning inte nu skäl för riksdagen att

vidta någon särskild åtgärd med anledning av de förevarande motionerna. Med

hänvisning härtill avstyrks motionerna 1991/92:Ub22 yrkandena 2 och 3,

1991/92:Ub45 yrkande 10 och 1991/92:Ub429. Riksdagen förslås lägga

propositionen i nu berörd del till handlingarna.

Ny grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9

I propositionen redovisas ett förslag till anordnande av en alternativ

grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9. Till utbildningen

skall studerande som tidigare har inhämtat de för läraryrket adekvata

ämneskunskaperna kunna antas. För att ge lärarexamen skall ämnesstudierna

omfatta minst 140 poäng. I ett ämne skall ämnesstudierna omfatta minst 60 poäng

(alltid i svenska) och i övriga ämnen minst 40 poäng per ämne. Utbildningen

skall medge fritt val av ämnen och ämneskombinationer. Ämnena skall kunna

studeras i valfri ordningsföljd. Den praktisk-pedagogiska utbildningen anordnas

tills vidare som en särskild linje omfattande 40 poäng. Den

praktisk-pedagogiska kursen genomförs efter fullgjorda ämnesstudier. I den

praktisk-pedagogiska utbildningen skall ingå de kompletterande moment som krävs

för att ämnesutbildningen skall få en didaktisk inriktning.

Den nya utbildningen införs den 1 juli 1992.

Regeringens förslag innebär att lärarexamen för undervisning i grundskolans

senare årskurser skall tilldelas dels de lärare som fullföljer utbildning

på de linjer som redan erbjuds enligt tidigare riksdagsbeslut, dels de

lärare som genomgått utbildning enligt den ordning som nu föreslås.

Flera principiella argument mot regeringens förslag till alternativ

lärarutbildning för årskurserna 4--9 anförs i motion 1991/92:Ub45 (s).

Innebörden av dessa framgår av det föregående vid utskottets behandling av

yrkandena 1--3 i samma motion. I yrkande 5 i denna del yrkas avslag på

förslaget om den praktisk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng för lärare för

årskurserna 4--9. Likaså med hänvisning till argument som framgår av utskottets

behandling tidigare av motion 1991/92:Ub51 (v) yrkas i samma motion avslag på

förslaget om en parallell lärarutbildning för grundskolans årskurser 4--9

(yrkande 3 i denna del). Enligt motion 1991/92:Ub39 (c) finns inget skäl till

att en alternativ grundskollärarutbildning införs (yrkande 5 i denna del).

Motionären ser problem i förslaget om fritt valda ämnen på högskolan i en fri

studiegång. Flera skolämnen finns inte som självständiga ämnen på

universiteten. I motionen yrkas på ett tillkännagivande av riksdagen om vad i

motionen anförts om fria ämnesstudier och avsaknaden av vissa skolämnen som

självständiga ämnen på universiteten (yrkande 6).

Utskottet tillstyrker förslaget att införa en ordning för utbildning av

grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4--9 som medger friare val av

ämnen i ämneskombinationen och som tillgodoser kraven på fördjupade

ämneskunskaper. Utskottet ser också en fördel i att den alternativa

utbildningen ger en möjlighet för bredare rekrytering av lärare. Det finns

många studenter som påbörjar högre studier utan att vara inriktade på ett

bestämt yrke. Den alternativa lärarutbildningen bör underlätta för dessa att

senare kunna utbilda sig till lärare.

Utskottet vill betona, liksom utbildningsministern, att den

praktisk-pedagogiska utbildningen utgör den egentliga utbildningen för

läraryrket. Den är samlad till en helhet och ligger sist i ett fritt valt

utbildningsprogram.

Beträffande de ämnesteoretiska studierna och valet av ämnen i

ämneskombinationen är det enligt utskottet angeläget att regeringen noga följer

utvecklingen i vad gäller högskoleämnenas relevans för undervisningen i skolan.

Ämnen på högskolan, som kan komma i fråga för lärarutbildningen, och deras

innehåll äger inte alltid sin direkta motsvarighet i skolämnen. Utskottet utgår

från att högskolan framdeles i så stor utsträckning som möjligt söker

tillmötesgå kraven från skolan och erbjuder utbildning i ämnen som i huvudsak

svarar mot ämnen i skolan. Som utskottet ser det bör det vara möjligt för

högskoleenheterna att inom ramen för den planerade nya studieorganisationen för

högskolorna erbjuda relevant ämnesteoretisk utbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande

en ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av lärare med

inriktning på årskurserna 4--9 i grundskolan bifaller propositionen och avslår

motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 5 i denna del och yrkande 6, 1991/92:Ub45

yrkande 5 i denna del samt 1991/92:Ub51 yrkande 3 i denna del.

Utbildningen av lärare i slöjd, barnkunskap och hemkunskap behandlas i

motion 1991/92:Ub45 (s), vari hävdas att regeringen genom sina direktiv till

läroplanskommittén har ifrågasatt dessa ämnen i grundskolan och därmed påverkat

rekryteringen till berörd utbildning. Med hänvisning till att de anser att

ämnena också fortsättningsvis måste ha en garanterad undervisningstid i

grundskolan kräver motionärerna att regeringen vidtar åtgärder för att

förbättra rekryteringen till utbildning av lärare i slöjd, barnkunskap och

hemkunskap (yrkande 8).

I sitt betänkande 1991/92:UbU19 behandlade utskottet ett stort antal motioner

i vilka förordades att ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap även i

fortsättningen skall vara obligatoriska i grundskolans timplan. Utskottet

förutsatte att ifrågavarande ämnen kommer att finnas kvar i den nya timplanen

för grundskolan och utgick från att regeringen beaktar vad utskottet anfört om

den betydelse dessa ämnen har.

Utskottet vill i nu förevarande sammanhang fästa regeringens uppmärksamhet på

vad utskottet sålunda helt nyligen anfört om ämnena hemkunskap, slöjd och

barnkunskap och utgår från att regeringen mot bakgrund härav vidtar de åtgärder

som bedöms erforderliga för att förbättra rekryteringen av lärare i dessa

ämnen.

Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkande 8 i motion

1991/92:Ub45 är tillgodosett. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå

detsamma.

Mot bakgrund av regeringens förslag om en utökning av ett-ämnesutbildning i

praktisk-estetiska ämnen -- vilket förslag utskottet återkommer till i det

följande -- hävdas i motion 1991/92:Ub45 (s) den principiella inställningen att

behovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen i första hand skall

tillgodoses inom grundskollärarlinjen i en två-ämneskombination. Ytterligare

insatser måste göras för att också lärare i praktisk-estetiska ämnen skall ha

ytterligare ett ämne och därmed få en större bredd i sitt möte med eleverna

(yrkande 9).

Av propositionen framgår (s.6) att direkta rekryteringsproblem föreligger

beträffande utbildning i två-ämneskombinationen musik eller slöjd i kombination

med annat ämne. Utskottet har under hand erfarit att det ofta förekommer avhopp

från två-ämnesutbildningen.

Det bör ankomma på regeringen att med hjälp av berörda högskoleenheter

klarlägga orsakerna till problemen beträffande två-ämnesutbildningen och vidta

de åtgärder som bedöms påkallade. Därmed torde motionsyrkandet vara

tillgodosett, varför det bör avslås.

I motion 1991/92:Ub45 yrkande 11 anförs att det är angeläget att försöka

fånga upp alla de hemspråkslärare som gjort betydelsefulla insatser i den

svenska skolan och erbjuda dem möjligheten att komplettera sin utbildning

till en fullständig grundskollärarutbildning.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att det skulle vara av värde

att eleverna i skolan får möta lärare med invandrarbakgrund även i andra ämnen

än hemspråk. Utskottet erinrar om vad som anförs i propositionen (ss.56 och

61) beträffande användningen av de särskilda medel som anvisats för temporära

åtgärder för att öka utbildningsvolymen när det gäller grundskollärare.

Åtgärderna har bl.a. avsett vidareutbildning av hemspråkslärare till

grundskollärare. Utskottet utgår från att de motsvarande medel som avses bli

anvisade även för nästa budgetår och stå till regeringens disposition används

bl.a. för de ändamål som nu är i fråga. Det ankommer på regeringen att närmare

besluta om insatserna.

Utskottet anser att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett med vad

utskottet nu anfört och föreslår därför att det avslås.

Det kan enligt motion 1991/92:Ub39 (c) yrkande 7 uppstå problem med

lärarförsörjningen vid små skolor vid ett genomförande av regeringens

förslag till alternativ utbildning av lärare med inriktning mot årskurserna

4--9. Motionären hänvisar till att det inom några år kommer ut ett stort antal

nyexaminerade lärare med smal ämneskompetens. Det finns enligt motionen risk

för att framför allt små glesbygdsskolor hotas med nedläggning. Med hänvisning

till att man i glesbygd inte sällan har samlokaliserat högstadium och

gymnasieskola bör det enligt motion 1991/92:Ub54 (fp) vara möjligt för

gymnasielärare att undervisa på högstadiet. En ökad flexibilitet i

undervisningsmöjligheterna mellan olika skolformer ser motionären som något

mycket positivt.

Mot bakgrund av vad som sägs i motionerna finner utskottet det angeläget att

stryka under vad som anförs i propositionen i frågan: "I vissa mindre

grundskolor kan det vara en fördel att ha lärare med bredare

ämneskombinationer." (s.24) Enligt utskottets uppfattning finns det anledning

för regeringen att ägna stor uppmärksamhet åt situationen framdeles vid små

skolenheter på mindre orter i nu berört hänseende. Utskottet utgår dessutom

från att kommunerna själva vid tillsättning av tjänster och beslut om skolans

organisation beaktar de speciella krav som ställs för att möjliggöra en

undervisning av hög kvalitet även vid små skolor.

Med hänvisning till att regeringen förutsätts följa utvecklingen när det

gäller lärarförsörjningen vid små skolor framför allt i glesbygd avstyrker

utskottet yrkande 7 i motion 1991/92:Ub39 och motion 1991/92:Ub54 i nu berörd

del.

Gymnasielärarutbildning

I avvaktan på att linjesystemet kommer att upphöra föreslår regeringen att

en ny allmän utbildningslinje om 40 poäng inrättas den 1 juli 1992 för

utbildning av gymnasielärare. Den nuvarande ämneslärarutbildningen om 40

poäng föreslås avvecklas vid samma tidpunkt.

Till den nya utbildningen -- som är en praktisk-pedagogisk utbildning --

skall studerande som tidigare har inhämtat de för läraryrket adekvata

ämneskunskaperna kunna antas. För teoretiska ämnen i gymnasieskolan bör de

ämnesmässiga kraven fastställas till minst 80 poäng i huvudämnet och 60 poäng i

övriga ämnen. I svenska, samhällskunskap och moderna språk skall alltid krävas

80 poäng. Annan högskoleexamen kan ge motsvarande ämneskunskaper och därmed ge

tillträde till den praktisk-pedagogiska gymnasielärarutbildningen.

På motsvarande sätt bör de krav på yrkesutbildning med efterföljande fem års

yrkesverksamhet respektive sju års yrkesverksamhet eller andra nu gällande

förkunskapskrav som ger behörighet till nuvarande yrkeslärarutbildningar i

princip gälla som minimikrav för tillträde till den nya

gymnasielärarutbildningen.

Den praktisk-pedagogiska utbildningen bör till övervägande delen kunna

anordnas gemensamt för alla kategorier blivande gymnasielärare.

Med hänvisning till vad i propositionen anförts om införandet av den nya

gymnasielärarutbildningen och avveckling av den nuvarande ämneslärarlinjen om

40 poäng och med anledning av att linjesystemet kommer att upphöra, kan enligt

utbildningsministern återstående gymnasielärarlinjer upphöra fr.o.m. budgetåret

1993/94.

I sammanhanget redogörs i propositionen för en undersökning av situationen

läsåret 1986/87 beträffande lektorstjänsterna. Det framgår bl.a. att endast ca

55% av lektorstjänsterna var besatta med tjänstgörande lektorer och att 69%

av lektorerna var över 50 år. 23% var över 60 år. Utbildningsministern finner

uppgifterna oroande och förmodar att situationen förvärrats sedan

undersökningen gjordes. Han kommer att uppmärksamt följa utvecklingen och vid

behov återkomma med förslag till åtgärder.

Innan utskottet tar ställning till förslaget att inrätta en utbildningslinje

om 40 poäng för utbildning av gymnasielärare, vill utskottet för egen del först

närmare beröra den i propositionen uppmärksammade situationen beträffande

lektorstjänsterna.

Riksdagen har flera gånger uttalat sig för behovet av lektorskompetens i

gymnasieskolan, bl.a. i samband med behandlingen av 1990 års

forskningsproposition (prop. 1989/90:90, bet. UbU25 s. 76--77, rskr. 328, jfr

UbU 1986/87:26 s. 30). Under föregående riksmöte togs frågan upp två gånger

(bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76, 1990/91:UbU16). Utskottet anförde då bl.a.

följande (UbU4 s. 24 f.):

Utskottet anser att samspelet mellan grundutbildning på gymnasienivå och

forskning kommer att vara viktigt även fortsättningsvis. Det är därför ett

nationellt intresse att anställning som lektor kommer till stånd i en

omfattning som motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Det ankommer

på skolhuvudmännen att med vissa intervall ledigkungöra anställningar som

lektor och vidta de övriga åtgärder som behövs för att nå detta mål. När en

kommuns gymnasieskola skall utvärderas, förutsätter utskottet att skolverket

granskar vilka åtgärder som vidtagits i nyssnämnt hänseende.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet tidigare har anfört i frågan,

delar utbildningsministerns oro beträffande kommunernas anställning av

lektorer. Med hänvisning till vad i propositionen sägs om att

utbildningsministern uppmärksamt följer utvecklingen avstår emellertid

utskottet från att nu föreslå riksdagen att göra ett särskilt uttalande om

behovet av lektorer.

Utskottet, som i det följande kommer att ta upp till behandling vissa frågor

rörande yrkeslärarutbildningen, föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag om inrättande av en allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning

av gymnasielärare och avveckling av nuvarande ämneslärarlinje om 40 poäng. I

utbildningen skall ingå de kompletterande moment som krävs för att

ämnesutbildningarna skall få en didaktisk inriktning.

Mot bakgrund av regeringens förslag om gymnasielärarutbildning i vilken den

praktisk-pedagogiska utbildningen till övervägande delen bör kunna anordnas

gemensamt för alla kategorier blivande gymnasielärare samt med mer eller mindre

uttrycklig hänvisning till att de nuvarande gymnasielärarlinjerna avses upphöra

fr.o.m. budgetåret 1993/94 framförs i ett antal motioner farhågor för den

framtida utbildningen av vårdlärare för gymnasieskolan och den kommunala

högskolan. Enligt motion 1991/92:Ub45 (s) yrkande 15 och 1991/92:Ub28 (m)

yrkande 1 bör den nuvarande ordningen bibehållas. Yrkanden med samma innebörd

framförs i motionerna 1991/92:Ub32 (m) och 1991/92:Ub48 (fp), i vilka det

föreslås att vårdlärarutbildningens längd skall baseras på 180 poäng.

Motionerna 1991/92:Ub37 (c) och 1991/92:Ub53 (c) tar sikte enbart på utbildning

av vårdlärare för högskolan. Motionärerna anser att det även fortsättningsvis

måste finnas en praktisk-pedagogisk utbildning för dessa. Även i motion

1991/92:Ub42 (s) behandlas vårdlärarutbildning för högskolan. Motionären menar

att man i avvaktan på en översyn av utbildningen av högskolelärare inom vård-

och omsorgsyrken bör bibehålla den nuvarande utbildningen (yrkande 2).

Översynen bör vara inriktad på en utbildning omfattande sammanlagt 160 poäng

ämnesutbildning och 40 poäng vårdpedagogik (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Vårdlärarlinjen omfattar 60 poäng. I denna ingår dels ämnesfördjupning 20

poäng, dels praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng. Behörig att antas på

vårdlärarlinjen är den som har legitimation som sjuksköterska/sjukskötare och

har vidareutbildning (påbyggnadslinje) eller därmed jämförbara kunskaper samt

har minst två års väl vitsordad tjänstgöring som sjuksköterska/sjukskötare.

Grundutbildningen kan också avse annan utbildning inom respektive vårdområde,

exempelvis till arbetsterapeut, fotvårdsspecialist, laboratorieassistent etc.

Av propositionen framgår att det inte varit regeringens avsikt att sänka

kraven för vårdlärarutbildningen. För antagning till de yrkesinriktade

gymnasielärarlinjerna skall minst de krav gälla som gäller för närvarande

(s.16). Utskottet uppfattar förslaget så att det för tillträde till den nya

gymnasielärarutbildningen om 40 poäng såvitt den avser utbildning av vårdlärare

skall krävas minst 20 poäng ämnesfördjupning utöver den grundläggande

ämnesteoretiska högskoleutbildningen. Denna 20-poängsutbildning skall motsvara

den ämnesfördjupning som idag ingår i vårdlärarlinjen om 60 poäng.

Förändringen är, som utskottet ser det, organisatorisk. När det gäller

innehållet i utbildningen enligt den nya ordningen, utgår utskottet från att

det i huvudsak kommer att motsvara innehållet i den nuvarande vårdlärarlinjen

om 60 poäng.

Beträffande utbildning för vårdlärare i högskolan föreslås nu ingen annan

förändring än den organisatoriska som just beskrivits. Utskottet utgår från att

man vid den praktisk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng fäster avseende vid

att de blivande vårdlärarna kan komma att tjänstgöra i såväl gymnasieskolan som

högskolan. En uppläggning med integration mellan ämne och pedagogik,

ämnesdidaktik, bedömer således utskottet vara möjlig att uppnå också i

framtiden.

Distansundervisning har visat sig vara en utmärkt form för utbildning av

vårdlärare. Utbildningen drar till sig många sökande. De studerande på

vårdlärarutbildningen är ofta kvinnor över 30 år. De har en tidigare

högskoleutbildning liksom en längre period av yrkesverksamhet bakom sig.

Dessutom har de ofta familj. De är med andra ord i hög utsträckning ortsbundna.

Genom samordning med övrig gymnasielärarutbildning får, enligt utskottets

mening, möjligheterna till distansundervisning inte gå förlorad.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågan om lärarskicklighet och

pedagogisk behörighet hos lärare i högskolan har behandlats av

högskoleutredningen i betänkandet Frihet Ansvar Kompetens (SOU 1992:1).

Utredningens förslag övervägs för närvarande inom regeringskansliet.

Proposition i ämnet förväntas bli förelagd riksdagen inför budgetperioden

1993/94--1995/96.

Med det klarläggande av konsekvenserna för vårdlärarutbildningen av

regeringens förslag om ny gymnasielärarlinje som utskottet nu gjort anser

utskottet att motionerna 1991/92:Ub28 yrkande 1 i denna del, 1991/92:Ub32,

1991/92:Ub37, 1991/92:Ub42, 1991/92:Ub45 yrkande 15, 1991/92:Ub48 och

1991/92:Ub53 bör avslås av riksdagen.

Viss lärarutbildning inom områdena jordbruk, skogsbruk och trädgård samt vård

bedrivs idag såsom modifierad distansutbildning, påpekas det i motion

1991/92:Ub28 (m). Motionären anser att det även med regeringens förslag om

gymnasielärarutbildning bör vara möjligt att fortsätta härmed inom områdena

vård och naturbruk (yrkande 2).

Enligt utskottet bör regeringens förslag i nu berört hänseende inte innebära

några förändringar. Där det anses ändamålsenligt bör distansutbildning kunna

förekomma. Det ankommer på högskoleenheterna själva att närmare bestämma om hur

utbildningen skall organiseras. Utskottet avstyrker med det anförda yrkandet.

Utbildningen av gymnasielärare inom området naturbruk behandlas i motion

1991/92:Ub28 (m) yrkande 1. Med hänvisning till dessa lärares speciella

bakgrund ifrågasätter motionären om den utbildning som är lämplig för

ämneslärarna också passar lärarna inom områdena jordbruk, skogsbruk och

trädgård. För samma lärarkategori anser motionären att en viss komplettering

av ämnesteoretiskt innehåll bör ske (yrkande 3).

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel omfattar 20 poäng

(påbyggnadslinje). Regeringens förslag innebär en förlängning av motsvarande

utbildning med 20 poäng till 40 poäng. Utskottet ser en fördel i att den

praktisk-pedagogiska utbildningen -- i enlighet med vad som förordas i

propositionen-- organiseras på sådant sätt att de olika lärarkategorierna

utbildas så långt som möjligt tillsammans. I vad gäller ämnesteoretisk

komplettering enligt motionen ankommer det på regeringen och berörda

myndigheter att se till att utbildningen relateras till gymnasieskolans

läroplan.

Med det anförda avstyrks motion 1991/92:Ub28 yrkande 1 i denna del och

yrkande 3.

Lärarutbildning för grundläggande vuxenutbildning

Inom grundskollärarlinjen med inriktning mot årskurserna 1--7 finns idag en

särskild variant för utbildning av lärare i grundläggande utbildning för vuxna

(grundvux). Rekryteringen till denna variant har varit svag.

I propositionen erinras om riksdagens beslut att grundvux och etapp 1 i

nuvarande kommunala vuxenutbildning skall slås samman till en ny grundläggande

vuxenutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,

bet.UbU16, rskr.356). Införandet av den nya grundläggande vuxenutbildningen

ger enligt utbildningsministern nya förutsättningar för

grundvuxlärarutbildningen. Mot den bakgrunden föreslås att den nuvarande

grundvuxlärarutbildningen läggs ned. Då den grundläggande vuxenutbildningen

till största delen ställer samma krav som grundskolan, är det enligt

utbildningsministern naturligt att lärarna har grundskollärarutbildning. Vidare

talar mycket för att det krävs viss livserfarenhet av de lärare som skall

undervisa vuxna. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att en

påbyggnadslinje om 20 poäng inrättas för utbildning av lärare för

grundläggande vuxenutbildning. Linjen inrättas den 1 juli 1992.

För att tas in i påbyggnadsutbildningen bör enligt förslaget krävas dels

genomgången grundskollärarutbildning, dels att ha tjänstgjort som

grundskollärare under minst fem år eller att ha fyllt 30 år.

I motionerna 1991/92:Ub34 (s) yrkande 2 och 1991/92:Ub45 (s) yrkande 17 yrkas

avslag på förslaget att avveckla grundskollärarlinjens variant avseende

utbildning av lärare för grundläggande vuxenutbildning. Mot bakgrund av den

svaga rekryteringen till den nuvarande grundvuxlärarutbildningen föreslås i den

senare motionen att formerna för utbildningen ses över så att bl.a.

möjligheterna till decentraliserad utbildning prövas (yrkande 20). Vidare menar

motionärerna att det med bibehållen nuvarande grundvuxlärarutbildning om 140

poäng bör finnas ett visst utrymme för dem som genomgått "vanlig"

grundskollärarutbildning och arbetat ett antal år att genom en vuxenpedagogisk

påbyggnad kunna bli behöriga som lärare i grundläggande vuxenutbildning

(yrkande 21). Hur denna påbyggnad skall utformas bör anförtros den ansvariga

lärarutbildningsenheten. För att tydliggöra grundvuxlärarnas yrkesprofil bör

utbildningen ges en egen examensbenämning (yrkande 22). Enligt motion

1991/92:Ub54 (fp) slutligen bör även tidigare komvuxlärare kunna antas till den

av regeringen föreslagna påbyggnadsutbildningen, eftersom de redan har

erfarenhet av vuxenutbildning.

Utskottet vill liksom regeringen erinra om riksdagens beslut om en ny

grundläggande vuxenutbildning, vilken till största delen ställer samma krav som

grundskolan.

Som redan har framgått är rekryteringen till den nuvarande

grundvuxlärarutbildningen svag. Enligt vad utskottet har erfarit är knappt en

tredjedel av utbildningsplatserna besatta. Skälen till rekryteringsproblemen

kan vara flera. Utskottet vill inte utesluta att ett av dem kan vara att det är

svårt för en ung studerande att redan i början av lärarstudierna bestämma sig

för att bli lärare just för vuxna. Bland annat ökade insatser av information,

främst riktad till dem som har några års lärarerfarenhet, skulle kunna

förbättra situationen. Utskottet erinrar om de medel till utbildningsarvoden

som står till förfogande. Det ankommer på regeringen att bestämma för vilka

utbildningar arvode skall kunna beviljas.

Som framgår av propositionen skall den föreslagna påbyggnadsutbildningen ge

de blivande lärarna inom grundläggande vuxenutbildning kunskaper om

undervisningsmetoder och stoffurval för undervisning av vuxna. När det gäller

möjligheten för redan utbildade komvuxlärare att antas till

påbyggnadsutbildningen, bör det ankomma på regeringen eller myndighet under

regeringen att bestämma om tillgodoräknande av tidigare utbildning och

yrkeserfarenhet.

Utskottet delar regeringens bedömning att en ny ordning för lärarutbildning

för grundläggande vuxenutbildning bör prövas och föreslår att riksdagen

godkänner vad i propositionen anförts om inrättande av ifrågavarande

påbyggnadslinje och avveckling av grundskollärarlinjens variant för utbildning

av lärare för grundläggande utbildning av vuxna. Därmed avstyrks motionerna

1991/92:Ub34 yrkande 2, 1991/92:Ub45 yrkandena 17, 20, 21 och 22 samt

1991/92:Ub54 i motsvarande del.

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildning som riksdagen beslutat om med

anledning av förslag i propositionen om skolans utveckling och styrning (prop.

1988/89:4, bet. UbU4, rskr. 95) startade 1990/91. Den syftar till att ge

kvalificerade kunskaper om olika inlärningsmöjligheter och

funktionsnedsättningar samt ett särskilt pedagogiskt och praktiskt kunnande som

grund för undervisning i samtliga skolformer och inom barnomsorgen.

Utbildningen omfattar mellan 40 och 60 poäng och vänder sig till dem som har

grundläggande lärarutbildning och fem års yrkeserfarenhet som lärare eller

erfarenhet från annan verksamhet (barnomsorgen).

I propositionen anförs att det behöver göras en översyn av den

specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen med sikte på en samordning av

utbildningen av lärare för komplicerad inlärningssituation resp. för

inriktningen mot utvecklingsstörning. Utbildningsministern hänvisar härvid till

den förestående förändringen vad gäller huvudmannaskapet för särskolan (prop.

1991/92:94) och de

fördelar för kommunerna som följer av att flexibelt kunna utnyttja lärarna i

resp. skolformer.

Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen för hörselskadade och döva är

för närvarande förlagd enbart till lärarhögskolan (HLS) i Stockholm.

Utbildningsministern anser att en försöksvis lokalisering till en alternativ

ort bör övervägas. Han finner det ändamålsenligt med t.ex.

vartannatårsintagning till högskolan i Örebro resp. HLS.

Utbildningsministern avser att återkomma till regeringen med förslag om ett

uppdrag till universitetet i Stockholm, HLS och högskolan i Örebro att i samråd

utreda lärarutbildningen för döva och hörselskadade. I avvaktan på ett sådant

uppdrag anser han att möjligheter bör öppnas för döva, hörselskadade och

hörande som genomgår grundläggande lärarutbildning att få vissa delar av den

specialpedagogiska utbildningen redan under den grundläggande lärarutbildningen

och därmed få formell kompetens att undervisa döva och hörselskadade elever.

Det har visat sig att endast ett fåtal uppfyller det krav på förkunskaper i

teckenspråk om 20 poäng som ställs för antagning till påbyggnadsutbildning

med inriktning mot döva och hörselskadade. Läsåret 1990/91 uppfyllde 13 sökande

av 44 detta krav. För att på kort sikt underlätta rekryteringen till

påbyggnadsutbildningens specialisering för döva och hörselskadade bör särskilda

preparandkurser i teckenspråk för blivande lärare anordnas på fler orter i

landet. Vidare bör det vara möjligt att i ett övergångsskede medge viss dispens

från inträdeskravet på 20 poäng i teckenspråk.

Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att fatta erforderliga

beslut vad gäller förändringar i de specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningarna.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om åtgärder vad gäller specialpedagogisk utbildning.

Enligt motion 1991/92:Ub45 (s) förbigår regeringen problemet med tillgången

på lärarutbildare. Tillgången på sådana kan på lång sikt bli en begränsande

faktor för utbildningen, och motionärerna begär att regeringen snarast låter

göra en översyn av tillgång och behov (yrkande 23). Regeringen bör vidare

utreda behovet av lärare med speciell inriktning mot utbildning i

vuxenpedagogik för bl.a. personal som arbetar med olika handikappgrupper inom

bl.a. landstingens rehabiliteringsverksamhet (yrkande 25). Med hänvisning till

den i propositionen aviserade översynen av den specialpedagogiska

vuxenutbildningen anförs i samma motion att översynen bör gälla hela frågan om

den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningens utformning i framtiden (yrkande

26). I motionerna 1991/92:Ub431 (s) och 1991/92:Ub539 (s) begärs åtgärder

snarast för avhjälpa den besvärande bristen på speciallärare.

Vad i propositionen anförts om åtgärder avseende kravet på kunskaper i

teckenspråk har föranlett ett par motionsyrkanden. Enligt motion 1991/92:Ub45

(s) yrkande 24 bör det understrykas att dispensen från kunskap i teckenspråk

bara får utgöra en tillfällig åtgärd. De studerande som antagits på dispens

måste ges möjligheter att så tidigt som möjligt under utbildningen komplettera

sina kunskaper i teckenspråk. Enligt motion 1991/92:Ub54 (fp) bör dispens ges

restriktivt, och dispensgivningen bör följas upp.

Utskottet anser att det klart framgår av propositionen att regeringen

uppmärksammat och fäster stor vikt vid de problem som i olika avseenden

föreligger när det gäller den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen. Av

propositionen framgår också att utbildningsarvode idag kan lämnas till

studerande på specialpedagogisk utbildningslinje.

Beträffande den översyn av den specialpedagogiska utbildningen som aviseras

framgår det av vad utskottet redan redovisat att den tar sikte på en samordning

av utbildningen av lärare för komplicerad inlärningssituation resp. för

inriktningen mot utvecklingsstörning. Utskottet vill liksom motionärerna stryka

under att den inte får leda till att det kommer att finnas färre lärare med

specialkompetens för varje handikapp. Det bör ankomma på regeringen att

föranstalta om åtgärder för att tillgodose även behovet av lärare med

vuxenpedagogutbildning.

När det gäller den föreslagna möjligheten till viss dispens från

inträdeskravet på 20 poäng i teckenspråk instämmer utskottet i vad

utbildningsministern anför, att detta inte innebär att kravet på förkunskaper i

teckenspråk skall tonas ned. Huvudinriktningen bör vara att tillräckliga

kunskaper i teckenspråk liksom hittills skall ha förvärvats före utbildningens

början. Högskolan bör dock kunna medge undantag från 20-poängskravet vid en

teckenspråksutbildning motsvarande 10--15 poäng. För slutbetyg bör dock gälla

att 20 poängs utbildning i teckenspråk har inhämtats. Den föreslagna ordningen

med möjlighet till dispens skall enligt utskottet ses som en tillfällig åtgärd.

Utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen uppmärksamt iakttar

situationen när det gäller tillgången på såväl lärare i skolan med

specialpedagogiska kunskaper som lärare i högskolan för den specialpedagogiska

utbildningen.

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör fatta särskilt beslut med anledning

av motionerna 1991/92:Ub45 yrkandena 23, 24, 25 och 26, 1991/92:Ub54 i denna

del, 1991/92:Ub431 och 1991/92:Ub539, varför de avstyrks. Utskottet föreslår

härmed beträffande åtgärder vad gäller specialpedagogisk påbyggnadsutbildning

att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Studie- och yrkesorientering (syo)

Skolans studie- och yrkesorientering regleras i läroplanerna.

I avvaktan på läroplanskommitténs förslag föreslås i propositionen nu inte

någon ändring av utbildningen av syo-funktionärer.

I motion 1991/92:Ub206 (fp) framläggs förslag om kompletteringsutbildning i

studie- och yrkesorientering för lärare respektive viss lärarutbildning för

syo-funktionärer, så att syons ursprungliga tjänster som yrkesvalslärare

åter kan besättas med tjänsteinnehavare som har lämplig kombinationsutbildning.

Utskottet behandlade under riksmötet 1989/90 utförligt ett likartat

motionsyrkande (mot. 1989/90:Ub623, bet. UbU22) och anförde då att det skulle

vara av intresse om ansvarig högskoleenhet vidtar sådana anordningar att lärare

kan genomgå kompletterande syo-utbildning, och det påpekades att även

syo-funktionärer har möjlighet att bedriva kompletterande studier.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet anförde för två år sedan, konstaterar

att det ankommer på kommunen att besluta om anställning som lärare.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Barn- och ungdomspedagogiska utbildningar

I propositionen erinras om att skolbarnsomsorgskommittén i sitt betänkande

(SOU 1991:54) har gått igenom nuvarande utbildningar för förskola, skola och

skolbarnsomsorg. Kommittén har bl.a. behandlat frågan om samverkan mellan

utbildningar på skolans, förskolans och skolbarnsomsorgens områden samt kommit

med förslag om breddning av fritidspedagogernas kompetens och barnskötares

möjligheter till vidareutbildning. Med hänvisning till remissopinionen samt

till vikten av flexibilitet inom utbildningssystemet, varigenom önskemål om

vidareutbildning av skilda slag kan tillgodoses, finner utbildningsministern

att några åtgärder från hans sida inte är aktuella.

Av bilagorna till propositionen framgår att regeringen överväger förslag om

inrättande av en barn- och ungdomspedagogisk examen.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att del av vad utbildningsministern

anfört om barn- och ungdomspedagogiska utbildningar.

I motionerna 1991/92:Ub45 (s) yrkande 13, 1991/92:Ub30 (s) och 1991/92:Ub405

(s) anförs skäl för en förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen. Enligt den förstnämnda motionen finns det

dessutom motiv för att se över dimensioneringen av utbildningen, som för

närvarande är mycket hög. Motionärerna åberopar de omfattande förändringar som

skett under 1980-talet på förskole- och fritidshemsområdet och pekar på att

Sverige har en relativt sett kort utbildning.

Utskottet anser att det i första hand ankommer på regeringen att följa

utvecklingen och överväga förslag om förändringar i dimensioneringen av

lärarutbildningen.

När det gäller en viss utbildnings längd bör riksdagen, som just nämnts i det

föregående, lämpligen avvakta med ställningstagande till regeringens förslag om

den grundläggande högskoleutbildningen avseende nästa budgetperiod. Utskottet

utgår från att regeringen samråder med berörda högskoleorgan om behov av sådana

förändringar som föreslås i nu förevarande motioner samt gör de bedömningar i

övrigt på vilka eventuella förslag om förändringar kan grundas.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet anfört

avslår motionerna 1991/92:Ub30, 1991/92:Ub45 yrkande 13 och 1991/92:Ub405 samt

lägger propositionen i nu berörd del till handlingarna.

Folkhögskollärarutbildningen

I den av regeringen föreslagna planeringsramen för folkhögskollärarlinjen, 40

poäng, föreslås oförändrat 75 nybörjarplatser i Linköping. Utöver detta berörs

inte folkhögskollärarutbildningen i den föreliggande propositionen eller dess

bilagor.

Den planerade förändringen av studieorganisationen för högskolan och

frånvaron av besked beträffande folkhögskollärarutbildningen framdeles har

föranlett att denna utbildning behandlas i sex motioner. Sammanfattningsvis

yrkas i motionerna 1991/92:Ub18 (s), 1991/92:Ub34 (s) yrkande 1, 1991/92:Ub38

(c), 1991/92:Ub45 (s) yrkande 16, 1991/92:Ub46 (fp) och 1991/92:Ub51 (v)

yrkande 10 att folkhögskollärarutbildningen skall finnas kvar i huvudsak

motsvarande dagens utbildning, att folkhögskollärarutbildningen skall inordnas

i ett kommande examenssystem med egen examensbenämning samt att

folkhögskollärarutbildningen även fortsättningsvis skall vara förlagd till

universitetet i Linköping. Motionärerna åberopar behovet av en utbildning som

ger särskild kompetens för verksamhet på folkbildningsområdet och hänvisar till

att den nuvarande folkhögskollärarlinjen har utvecklats från att ha varit en

del av den tidigare ämneslärarutbildningen till att bli en fristående

utbildning. Vidare erinras i motionerna om den särskilda kompetens som har

byggts upp vid universitetet i Linköping på det vuxenpedagogiska området.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i frågan om behovet av en särskild

lärarutbildning som skall kunna tillgodose de speciella krav som ställs på den

som undervisar i folkhögskolan eller arbetar inom ett studieförbund. Det finns

enligt utskottet också skäl att erinra om den nuvarande folkhögskollärarlinjens

speciella rekryteringsprofil och linjens innehåll som gör att den avsevärt

skiljer sig från övrig lärarutbildning.

Utskottet vill liksom motionärerna också peka på den särskilda kompetens som

byggts upp och vidareutvecklats vid universitetet i Linköping för att möta

folkbildningens behov.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att den nuvarande

folkhögskollärarutbildningen i Linköping vid en kommande avveckling av

högskolans linjesystem skall inordnas i en framtida examensordning med

angivande av en särskild examensbenämning bland yrkesexamina. Benämningen

skall vara folkhögskollärarexamen, och denna skall få avläggas vid

universitetet i Linköping.

Vad utskottet nu anfört om folkhögskollärarutbildningen bör riksdagen med

bifall till motionerna 1991/92:Ub18 yrkande 2, 1991/92:Ub34 yrkande 1,

1991/92:Ub38, 1991/92:Ub45 yrkande 16, 1991/92:Ub46 och 1991/92:Ub51 yrkande 10

samt med anledning av motion 1991/92:Ub18 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

Fortbildning av lärare

I propositionen erinras om att kommunerna efter den 1 januari 1991 har det

fulla arbetsgivaransvaret för lärarna. Det innebär bl.a. att kommunerna

ansvarar för att all i skolan anställd personal får lämplig fortbildning.

Av riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan

(prop. 1990/91:18, bet. UbU18, rskr.76) framgår att fortbildningen av lärare

är ett av statens styrmedel i en mål- och resultatstyrd skola. De av staten

angivna målen för skolan skall styra kommunernas beslut även när det gäller

lärarfortbildningen. Staten ansvarar, genom statens skolverk, för att det finns

tillgång till fortbildning av hög kvalitet i alla delar av landet.

Utbildningsministern berör vilka utvecklingsbehov i skolan som han anser vara

de viktigaste utgångspunkterna för fortbildningens planering de närmaste åren.

Han anser det angeläget att fortbildningsresurserna i ökad utsträckning används

för ämnesfördjupning inom ramen för samarbete med högskolan.

I propositionen anges en rad områden och ämnen som bör bli föremål för

fortbildning. Ett särskilt avsnitt ägnas åt fortbildning av internationell

karaktär.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad utbildningsministern

anfört om fortbildning av lärare.

Enligt motion 1991/92:Ub51 (v) saknas en genomtänkt modell i den av

regeringen skisserade konstruktionen av lärarfortbildningen. Motionärerna vill

ha en ordning som dels garanterar kontinuitet i fortbildningsverksamheten som

går via högskolan, dels starkt bidrar till utvecklingen av en likvärdig skola

(yrkande 8).

Utskottet erinrar om den ordning som nu gäller beträffande ansvaret för

skolan och som just redovisats. Ett uttryck för statens ansvar att garantera

ett adekvat fortbildningsutbud är de särskilda medel som finns reserverade för

lärarfortbildning. Medlen disponeras av statens skolverk. Utifrån de mål och

riktlinjer för utvecklingen av skolan som riksdagen och regeringen fastställt

uppdrar skolverket åt företrädesvis universitet och högskolor att anordna

fortbildning. Sådan fortbildning som inte högskolan kan åta sig uppdras åt

andra fortbildningsanordnare. Detta gäller t.ex. fortbildning för vissa

yrkeslärare.

Det bör enligt utskottet ankomma på kommunerna att lägga fast riktlinjer för

lärarfortbildning i den skolplan för utvecklingen av skolan som varje kommun

har skyldighet att göra. Utskottet instämmer i vad utbildningsministern anför

om att det är önskvärt att kommunerna därvid sätter upp målet att alla lärare

skall få möjlighet till personalutveckling med en viss regelbundenhet.

Utskottet anser att syftet med förevarande motionsyrkande är tillgodosett med

vad utskottet nu anfört. Utskottet är inte berett att nu förorda ytterligare

reglering av verksamheten utan utgår från att kommunerna är angelägna om att

den i kommunen anställda skolpersonalen får den fortbildning som bäst gagnar

såväl skolans verksamhet som personalens utveckling.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande fortbildning av

lärare med avslag på motion 1991/92:Ub51 yrkande 8 lägger propositionen i

motsvarande del till handlingarna.

Under allmänna motionstiden under innevarande riksmöte väcktes ett antal

motioner om behov av fortbildning i vissa ämnen eller på visst område.

Utskottet tar upp dem till behandling i detta sammanhang.

En sammanhållen plan för fortbildning inom miljö- och

naturresursområdet bör enligt motion 1991/92:Ub202 (s) utarbetas (yrkande

1). Högskolan i Kalmar bör ges möjlighet att delta i utvecklandet och

genomförandet av en sådan plan (yrkande 2).

I motion 1991/92:Ub207 (fp) sägs att en omfattande fortbildning av lärare i

religionskunskap är nödvändig för att förbättra religionskunskapsämnets

ställning i grundskolan. Ett uttalande av riksdagen om tillfredsställande

möjligheter för lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap att i

grundutbildning och fortbildning skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom

begärs i motion 1991/92:Ub808 (m) yrkande 2.

Det föreslås i motion 1991/92:Ub256 (s) att regeringen skall utreda och

utarbeta förslag om vad som ytterligare kan göras i fråga om fortbildning för

att öka lärarnas och speciallärarnas kompetens i att undervisa elever med

läs- och skrivsvårigheter.

I motion 1991/92:K424 (c) yrkande 3 anförs att skolorna i sin sex- och

samlevnadsundervisning har ett stort ansvar för att eleverna ges en saklig

information om homosexualitet och homosexuellas situation. Det är därför

viktigt att lärare som skall undervisa om sex och samlevnad ges tillräckliga

kunskaper om homosexuella i utbildning och fortbildning.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I avsnittet om fortbildning för lärare anförs i propositionen att

miljökunskap är ett väsentligt kunskapsområde att betona i lärarfortbildningen.

Det ankommer på skolverket att bestämma vid vilken högskola/vilka högskolor

fortbildningen lämpligen bör anordnas.

I samma avsnitt framhålls religionskunskapen som ett ämne vari klasslärare på

grundskolans låg- och mellanstadium bör ges ökade kunskaper genom fortbildning.

Nya kursplaner för den reformerade gymnasieskolan berör bl.a. ämnet

religionskunskap, som dessutom kommer att återfinnas i samtliga nationella

program. Detta innebär att lärarna bör få möjlighet till fortbildning, och

därmed få erforderliga kunskaper även i kristendom.

Utskottet vill liksom utbildningsministern understryka att den

specialpedagogiska kompetensen inkluderar metoder mot läs- och skrivsvårigheter

och att detta är ett angeläget fortbildningsområde. Utskottet utgår från att

kommunerna kommer att bedöma den del av den s.k. kompletteringsfortbildningen

som avser att öka bl.a. den specialpedagogiska kompetensen hos alla lärare i

grundskolan och i grundläggande vuxenutbildning som väsentlig för att

tillgodose skolans behov.

Beträffande lärarnas kunskaper om homosexualitet utgår utskottet från att

lärarna genom fortbildningsinsatser ges möjligheter att skaffa sig tillräckliga

kunskaper härom. Utskottet instämmer med motionären i vad hon anför om behovet

av utbildning i ämnet i syfte att undanröja fördomar och ändra attityder som

har sin grund i okunnighet. Även om ämnet inte nämns i den redovisning över

angelägna fortbildningsområden som ges i propositionen utgår utskottet från att

kommunerna och den ansvariga statliga myndigheten svarar för att nödvändiga

fortbildningsinsatser görs.

Utskottet anser att någon särskild riksdagens åtgärd inte är påkallad med

anledning av de förevarande motionerna. Riksdagen bör med hänvisning till vad

utskottet anfört sålunda avslå motionerna 1991/92:Ub202, 1991/92:Ub207,

1991/92:Ub256, 1991/92:Ub808 yrkande 2 och 1991/92:K424 yrkande 3.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett par motionsyrkanden som avser den

grundläggande lärarutbildningen och fortbildningen på ett par speciella

områden.

En kvalitativt god undervisning inom de områden som handlar om alkohol,

narkotika, tobak (ANT), doping och läkemedel kräver enligt motion

1991/92:Ub26 (c, s, m, fp, kds) en vägledning redan i lärarnas grundutbildning,

så att ANT-kunskaperna integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. I

motion 1991/92:Ub425 (m) yrkande 1 anförs att varje lärare och skolledare bör

ha sådan kunskap om dyslexi att specialpedagogisk hjälp och träning kan

sättas in redan från skolstarten.

I läroplanen för grundskolan (Lgr80) föreskrivs att skolan skall ge

eleverna insikter i bl.a. farorna med alkohol, narkotika och tobak. Enligt

utskottet bör naturligtvis härav följa att lärarna i sin utbildning får

nödvändiga kunskaper i ämnet och utskottet utgår från att så även är fallet.

Utskottet har från en högskola och ett universitet inhämtat kursplaner och

kunnat konstatera att utbildningen bl.a. omfattar medicinsk orientering,

skolans hälsofostran samt undervisning om sniffning, alkohol, narkotika och

tobak.

Av det föregående (s.40f.) framgår att regeringen berett riksdagen

tillfälle att ta del av ett särskilt avsnitt av den föreliggande propositionen

vari behandlas åtgärder vad gäller specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.

I det avsnitt av propositionen som behandlar grundskollärarutbildningen tas

särskilt upp frågan om läs- och skrivsvårigheter. Utbildningsministern

understryker att det är skolans uppgift att lära alla elever läsa och skriva.

Skillnader mellan olika barns utveckling måste till övervägande delen kunna

mötas av läraren inom klassens ram. För detta behöver läraren goda kunskaper i

specialpedagogik. Sådana kunskaper, heter det i propositionen, skall ges till

alla lärare i den grundläggande lärarutbildningen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och till vad som anförs i

förevarande proposition anser utskottet att syftet med motionerna 1991/92:Ub26

och 1991/92:Ub425 yrkande 1 är tillgodosett, varför de bör avslås av riksdagen.

Rektorsutbildning

I propositionen anförs att riksdagens beslut om en förändrad styrning av

skolan innebär inte bara en förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun

utan även en förändrad ledningsfunktion i skolan. Skolledaren har i detta

perspektiv en ännu viktigare funktion än tidigare och en nyckelroll när det

gäller att förverkliga en nationellt likvärdig och kvalitativt högtstående

skola.

Rektorns huvuduppgifter är att ansvara för den pedagogiska ledningen av

verksamheten i skolan och att verka för att utbildningen utvecklas. Till

rektorsrollen hör därmed den viktiga uppgiften att ansvara för att skolans

personal arbetar i riktning mot de mål som staten och skolans huvudman ställer

upp.

Utbildningsministern finner att rektorns ansvar motiverar att staten även i

framtiden engagerar sig i utbildningen av skolledare och svarar för den del av

en rektors utbildning som framför allt är att hänföra till dessa uppgifter.

Regeringen förslår nu att staten skall erbjuda en ny särskild statlig

grundläggande rektorsutbildning.

Skolverket har för regeringen redovisat ett förslag om ny rektorsutbildning.

Enligt detta bör utbildningen dimensioneras för 400 deltagare hösten 1992 och

för 800 deltagare 1993/94. Utbildningsministern anser det väsentligt att det

finns en sådan flexibilitet i dimensioneringen av rektorsutbildningen att den i

huvudsak motsvarar efterfrågan. De medel som under anslaget B6. Fortbildning

m.m. har beräknats för rektorsutbildningen är beräknade med utgångspunkt i att

staten i huvudsak skall stå för utbildningskostnaderna, medan kommunerna själva

står för rese- och inackorderingskostnader liksom för eventuella

vikariekostnader etc. Det bör också vara möjligt för skolverket att ta ut en

mindre avgift för utbildningen.

I motion 1991/92:Ub45 (s) instämmer motionärerna i vad i propositionen

anförts om att det finns ett statligt ansvar att förvissa sig om att rektorer

får en grundläggande utbildning i sådant som rör de nationella målen för och

den statliga styrningen av skolan. De utgår från att också befattningshavare

med annan yrkesbenämning än rektor, t.ex. områdeschef, ingår i kretsen som

skall få denna utbildning. Emellertid föreslås det i motionen, mot bakgrund av

att rektorsutbildningen är ett viktigt nationellt styrinstrument över skolan,

att den bör vara obligatorisk för rektorer eller motsvarande befattningshavare

(yrkande 27). Skälet till att staten skall bekosta en chefsutbildning efter det

att ifrågavarande chefer anställts av kommunen ifrågasätts i motion

1991/92:Ub51 (v). Motionärerna kan i stället tänka sig en motsvarande

utbildning före anställningen som rektor. I de fall en rektor behöver

fortbildning torde den kunna ges genom högskolekurser eller genom fortbildning

som erbjuds av skolverket (yrkande 9). Enligt motion 1991/92:Ub54 (fp) är det

viktigt att rektorsutbildningens innehåll breddas så att den även omfattar

ekonomi, arbetsledning och management.

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförts om statlig

rektorsutbildning. Även för egen del vill utskottet understryka såväl rektorns

mycket viktiga roll när det gäller att vid den enskilda skolenheten söka uppnå

de av staten ställda målen för skolans verksamhet som statens ansvar för att

rektorn ges de bästa förutsättningarna härför.

I vad gäller frågan huruvida den nya statliga rektorsutbildningen skall vara

obligatorisk vill utskottet inte förorda en sådan ordning. Utskottet

förutsätter att utbildningen kommer att få så hög kvalitet att den blir

attraktiv för kommunerna och att den rektor som så önskar ges möjlighet att

genomgå utbildningen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det, i de fall en rektor också är

förvaltningschef med administrativt och ekonomiskt ansvar för verksamheten,

självklart är ett kommunalt ansvar att se till att rektor såsom chefstjänsteman

får den utbildning som behövs för uppgiften i fråga, t.ex. i ledarskap och

ekonomi.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i nu förevarande del och

avstyrker med det anförda motionerna 1991/92:Ub45 yrkande 27, 1991/92:Ub51

yrkande 9 och 1991/92:Ub54 i denna del.

Med hänvisning till att det redan finns uppbyggd en kompetens vid högskolan i

Örebro för skolledarutbildning föreslås i motion 1991/92:Ub15 (s) att

skolledarutbildningen lokaliseras till Örebro och att resurser tillförs

högskolan i Örebro för fortsatt skolledarutbildning.

Utskottet erinrar om att den nuvarande skolledarutbildningen i Örebro bygger

på grundutbildning för skolledare och alltså är fortbildning för denna

kategori.

Beträffande den nu föreslagna statliga rektorsutbildningen utgår utskottet

från att skolverket kommer att vara huvudansvarigt för genomförandet av

utbildningen såsom beställare av utbildning och att den kommer att anordnas med

anknytning till högskolan. Det ankommer på regeringen att närmare bestämma om

utformningen av utbildningen. Utskottet avstyrker härmed motionen.

Forskning och forskningsanknytning

I propositionens avsnitt om forskning och forskningsanknytning erinrar

utbildningsministern bl.a. om promemorian Fria universitet och högskolor

(Ds1991:1), som har remissbehandlats och vars förslag för närvarande bereds

inom regeringskansliet. I promemorian föreslås att för alla lärartjänster inom

högskolan, förutom på det konstnärliga området, skall krävas doktorsexamen. Om

dessa förslag genomförs, innebär detta en avsevärd förändring av

förutsättningarna för den del av grundutbildningen som tidigare haft svag

vetenskaplig anknytning, anför utbildningsministern.

Det sägs avslutningsvis att frågor om forskning och forskarutbildning kommer

att ges en samlad bedömning i den forskningsproposition som regeringen planerar

att förelägga riksdagen under våren 1993.

Med tanke på skolväsendets och lärarutbildningens stora betydelse för

samhället finns det enligt motion 1991/92:Ub45 (s) goda skäl att förstärka den

forskning som har anknytning till lärarutbildningen, inte minst den didaktiska

forskningen. Motionärerna begär att denna fråga skall särskilt uppmärksammas i

samband med arbetet på den forskningspolitiska propositionen våren 1993

(yrkande 29). Mot bakgrund av förslaget i promemorian Fria universitet och

högskolor om krav på doktorsexamen för lärare inom högskolan anför motionärerna

att en sådan ordning inte får innebära att högskolorna för lärarutbildning inte

skall ha möjlighet att i sin lärarkår även ha lärare som vunnit sin

lärarskicklighet genom praktisk yrkeserfarenhet och som med aktuella

erfarenheter från pedagogiskt arbete ute i skolväsendet kan berika utbildningen

(yrkande 30).

Utskottet anser liksom utbildningsministern att frågor om forskning,

inklusive sådan forskning som har betydelse för lärarutbildningen, bör

behandlas av riksdagen i ett sammanhang i anslutning till den

forskningspolitiska propositionen våren 1993. I vad gäller frågan om ett

principiellt krav på doktorsexamen för lärare inom högskolan bör riksdagen

avvakta med sitt ställningstagande till dess att regeringen förelägger

riksdagen förslag om eventuella förändringar härvidlag.

Utskottet avstyrker med det anförda de båda förevarande motionsyrkandena.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

I propositionen redovisas tidigare förslag om lokaliseringen av högskolan

för lärarutbildning i Stockholm (HLS).

I budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10) begärde den dåvarande

regeringen riksdagens bemyndigande att lokalisera huvuddelen av verksamheten

vid HLS till Södertälje. Som skäl för en sådan lokalisering angavs behovet av

en jämnare fördelning av offentlig verksamhet och särskilt högskoleutbildning i

Stockholms län.

Riksdagen behandlade förslaget under hösten 1989 och begärde då en mera

ingående analys av ett antal aspekter på lokaliseringsfrågan före ett slutligt

ställningstagande till lokaliseringen av lärarutbildning i Stockholmsregionen

(bet. UbU1989/90:7, rskr.57). I januari 1990 uppdrog utbildningsdepartementet

åt en särskild sakkunnig att göra den av riksdagen beställda analysen.

Uppdraget har redovisats i rapporten Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

-- en

analys av lokalisering av högre utbildning i Stockholmsregionen (Ds 1990:55).

Rapporten har remissbehandlats.

Utbildningsministern redovisar nu för riksdagen sina överväganden kring ett

antal faktorer som enligt riksdagens beslut år 1989 och enligt

utredningsrapporten bör vägas in vid beslut om lokalisering. Det gäller den

inomregionala balansen, lokalfrågan, lokaliseringens betydelse för

rekryteringen, samspelet mellan olika utbildningsavsnitt samt frågan om samlad

lösning eller delning av HLS.

Utbildningsministern anser sammanfattningsvis att det är nödvändigt med

ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda en effektiv lärarutbildning med

hög kvalitet. En ny samlad lokallösning bör tillgodose behovet av funktionella

lokaler i en akademisk miljö och placeringen bör vara så central och

lättillgänglig från regionens olika delar om möjligt. Den skall vidare vara

sådan att sambandet mellan de ämnesteoretiska och de pedagogiska delarna i

utbildningen underlättas och stimuleras. Även behovet av samarbete med de

konstnärliga högskolorna och idrottshögskolan måste beaktas. Vidare bör det

finnas expansionsmöjligheter.

Utbildningsministerns bedömning innebär att HLS bibehålls som självständig

högskoleenhet. Som ett alternativ till upprustning och utbyggnad vid Rålambshov

skall förutsättningarna prövas för en omlokalisering av högskolan till i första

hand Brunnsvikenområdet. Ett uppdrag bör ges till HLS och universitetet i

Stockholm att ta fram underlag för ett avtal om samverkan på olika områden.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om HLS.

I sju motioner föreslås att HLS skall lokaliseras till Södertälje. Sex av

dessa har i huvudsak likartade motiveringar, nämligen motionerna 1990/91:Ub650

(fp, c, v), 1991/92:Ub20 (s), 1991/92:Ub41 (fp, c, v), 1991/92:Ub45 (s) yrkande

28 och 1991/92:Ub51 (v) yrkande 12. En lokalisering i Stockholm skulle

förmodligen innebära en fortsatt splittrad och provisorisk lokalsituation.

Regeringens aviserade åtgärder kommer att medföra en fortsatt utdragen

behandling av ärendet; motionärerna pekar på att Brunnsvikenområdet är mycket

känsligt ur kultur- och naturvårdssynpunkt. En flyttning till Södertälje bidrar

till en bättre inomregional balans sett ur lokaliseringspolitiska aspekter och

i Södertälje finns god beredskap för att omedelbart starta

projekteringsarbetet. Genom pågående utbyggnad av kommunikationerna kommer i

framtiden inte avståndet att spela någon avgörande roll för tillgängligheten.

Motionärerna framhåller även betydelsen av en lokalisering till Södertälje för

lärarrekryteringen i den södra länsdelen, som nu har den högsta andelen

outbildade lärare i länet. I motion 1990/91:Ub719 (v) yrkande 2 understryks att

det måste finnas nödvändiga expansionsmöjligheter för HLS och därför bör

huvuddelen av HLS lokaliseras till Södertälje (yrkande 3).

Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen har anförts om HLS och

delar sålunda utbildningsministerns bedömning såvitt gäller skälen för ett

fortsatt planeringsarbete med inriktning på placering i Stockholm av HLS. Mot

bakgrund av den nuvarande lokalsituationen för HLS anser utskottet att

planeringsarbetet måste bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Utskottet föreslår sålunda att samtliga förevarande motionsyrkanden avslås av

riksdagen och att propositionen i nu berörd del läggs till handlingarna.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1991/92:T227 (fp) vari föreslås

att antalet högskoleplatser på Södertörn skall ökas kraftigt. Härigenom kan den

inomregionala balansen förbättras. Motionärerna begär ett uttalande av

riksdagen om lokalisering av högskoleutbildning på Södertörn.

Utskottet erinrar om att det ankommer på de enskilda högskoleenheterna att

avgöra olika utbildningars förläggning i regionen. Yrkandet bör därför avslås

av riksdagen.

Anslag och planeringsramar

Fortbildning

Under anslaget Fortbildning m.m. har de senaste åren betydande belopp

beräknats för särskilda åtgärder för att förbättra tillgången på lärare.

Innevarande budgetår uppgår anslagsposten för detta ändamål till 92250000

kr. I propositionen beräknas nu medel för detta ändamål i stället under

anslaget Utbildning för undervisningsyrken, till vilket utskottet återkommer i

det följande. Från förevarande anslag till anslaget Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser har vidare överförts vissa medel för

skolledarhögskolan i Örebro. Anslaget till fortbildning har också minskats med

875000 kr. med hänsyn till de rationaliseringskrav som enligt

budgetdirektiven åligger all statlig verksamhet.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 41) behandlar

skolministern frågan hur ansvarsfrågan m.m. när det gäller dispositionen av

internationella medel för lärarfortbildning lämpligen bör lösas, sedan

fortbildningsnämnderna som varit knutna till universiteten och högskolan för

lärarutbildning i Stockholm avvecklats. Denna fråga togs upp av utskottet i

bet. 1990/91:UbU4 (rskr. 76). Skolministern ställer sig bakom ett förslag som

skolverket framfört i redovisningen av ett regeringsuppdrag, nämligen att

fortbildningsavdelningen vid universitetet i Uppsala skall få fortsätta att

ansvara för språkassistentverksamheten och viss fortbildning inom området

moderna språk när det gäller utbildning i utlandet. De medel som hittills

använts vid universitetet i Uppsala för viss internationell lärarfortbildning

samt språkassistentverksamhet m.m. har i förevarande proposition överförts från

anslaget Fortbildning till anslaget Utbildning för undervisningsyrken,

anslagsposten Universitetet i Uppsala.

I motionerna 1991/92:Ub243 (s) och 1991/92:Ub251 (fp, m, c, kds) yrkande 1

hävdas att denna modell har visat sig bl.a. alstra mycket höga

administrationskostnader och vara till hinder för en nödvändig regional

kompetensutveckling av språkundervisningen. De fyra nordligaste länen har

enligt motionärerna fått en mycket liten del av språkassistenternas insatser.

Motionärerna vill att varje universitet skall ges ansvar för fortbildningen i

de stora undervisningsspråken. Universitetet i Umeå har enligt motion

1991/92:Ub251 ett omfattande nätverk för internationella kontakter i bl.a.

Europa, varför nämnda universitet genom omfördelning bör tillföras ökade

resurser för fortbildning i språk och internationella frågor (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionerna betona att

fortbildningsavdelningens i Uppsala verksamhet och språkassistentorganisationen

naturligtvis inte får utesluta att insatser för språkutbildning också görs vid

andra universitet och högskolor. När det gäller kursverksamhet av

internationell karaktär med tyngdpunkt på moderna språk -- kurser som till

största delen är utlandsförlagda -- vill utskottet erinra om att syftet med

uppdraget till universitetet i Uppsala är att garantera likvärdiga möjligheter

till fortbildning av internationell karaktär oberoende av var i Sverige en

lärare arbetar. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu frångå

regeringens förslag -- baserat på ett uttalande av riksdagen förra året -- att

lägga ansvaret för viss internationell lärarfortbildning samt

språkassistentverksamheten på ett organ, nämligen universitetet i Uppsala.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till proposition 1991/92:75 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub243 och

1991/92:Ub251 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 81379000 kr.

Utbildning för undervisningsyrken

De av riksdagen fastställda planeringsramarna för de allmänna

utbildningslinjerna inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar

innevarande budgetår sammanlagt 9250 nybörjarplatser. Utöver dessa platser

har de senaste åren ett betydande antal ytterligare platser för reguljär

utbildning inom grundskollärarlinjen anordnats med medel som hittills beräknats

under anslaget Fortbildning för särskilda åtgärder för att förbättra tillgången

på lärare. Dessa platser, som alltså inte ingår i de av riksdagen fastställda

planeringsramarna för utbildningslinjerna, har fördelats av regeringen efter

behov och är inte att betrakta som permanent inrättad utbildning vid respektive

högskoleenhet. Medlen för särskilda åtgärder har även använts för att i andra

former än reguljär linjeutbildning utbilda lärare för grundskolan. Ett exempel

på sådan verksamhet är vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger

för undervisning i grundskolan.

Inför anslagsframställningarna till regeringen har UHÄ under senare år varje

gång gjort beräkningar av lärarbehovet och på grundval av dessa beräknat

behovet av platser i olika lärarutbildningar. UHÄ har använt underlag från SCB

(bl.a. befolkningsprognoser och uppgifter ur lärarregistret om lärartillgången)

och SÖ (bl.a. de s.k. septemberundersökningarna om behörighetssituationen och

olika specialanalyser kring vissa speciella lärarkategorier). Prognosarbetet

har fortlöpande samordnats i en prognosgrupp med företrädare för SÖ, SCB,

Svenska kommunförbundet och UHÄ.

Enligt UHÄ:s senaste beräkning (Reviderade beräkningar av lärarbehovet som

underlag för beslut om lärarutbildningens framtida dimensionering, UHÄ-rapport

1991:15) behövs följande förändringar av dimensioneringen av lärarutbildningen:

antalet platser för reguljär utbildning på grundskollärarlinjens inriktning

mot årskurserna 1--7 (inklusive platser finansierade med medel för särskilda

åtgärder) bör ligga kvar på nuvarande nivå, dvs. ca 2500 platser

de särskilda utbildningsinsatserna inom inriktningen mot årskurserna 1--7

främst i form av vidareutbildning av förskollärare, fritidspedagoger och

hemspråkslärare bör utökas med ytterligare 900 utbildningsplatser per år under

de kommande fyra budgetåren (totalt 3600 nya platser)

antalet platser på grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9

(inklusive platser finansierade med medel för särskilda åtgärder) bör ökas

kraftigt till ca 3100 platser per år

antalet utbildningsplatser för lärare i teoretiska ämnen för gymnasieskolan

och vuxenutbildningen bör utökas från i dag ca 360 till ca 1800 per år

Enligt utbildningsministern (prop. s. 57) är det uppenbart att behovet av

lärare på låg- och mellanstadierna kommer att öka under de närmaste åren.

Behovet på längre sikt är enligt honom mera svårbedömbart. Den kraftiga

ökning av lärarbehovet som UHÄ förutser på längre sikt behöver analyseras

närmare innan ställning tas för en motsvarande ökning av resurserna till

högskolans lärarutbildningar. Såväl när det gäller avtappningen av

lärarutbildade till andra yrken som när det gäller födelsetalen gör

utbildningsministern en annan bedömning än UHÄ. Vidare är enligt honom

effekterna av den nya gymnasieskolan och av den nedsatta

undervisningsskyldigheten för vissa lärarkategorier svårbedömda i ett längre

perspektiv.

Regeringen föreslår att de reguljära planeringsramarna för

lärarutbildningarna utökas med 1450 budgetåret 1992/93. Därav avser

460 platser grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 1--7. Dessa

har fördelats mellan flertalet av de högskoleenheter där linjen med denna

inriktning finns inrättad. Vidare avser 540 platser den föreslagna nya

praktisk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng för lärare för grundskolans

årskurser 4--9. Dessa platser förläggs enligt förslaget till samtliga

högskoleenheter där grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 finns

inrättad samt dessutom till högskolorna i Örebro och Växjö. För

praktisk-pedagogisk utbildning för gymnasielärare 40 poäng, som skall ersätta

nuvarande ämneslärarlinje 40 poäng, föreslås ytterligare 300 platser

fördelade på HLS samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och

Umeå. Slutligen föreslås sammanlagt 150 nya platser på bild-, musik- och

idrottslärarlinjerna. Regeringen räknar vidare med att de särskilda insatserna

för att förbättra tillgången på lärare kommer att behövas även i

fortsättningen. Enligt vad utskottet erfarit är regeringens förslag till

medelsanvisning för särskilda åtgärder tänkt att inrymma ca 750 tillfälliga

nybörjarplatser inom den reguljära grundskollärarlinjen, samt därutöver

insatser för att i olika andra former ge utbildning för lärarverksamhet i

grundskolan. I propositionen sägs att antagningen till utbildning för att bli

lärare i grundskolan beräknas kunna omfatta ca 5 300 personer budgetåret

1992/93. Då är enligt vad utskottet inhämtat både fullständig linjeutbildning

och olika former av andra särskilda åtgärder inräknade. Motsvarande antal

innevarande budgetår är enligt propositionen ca 4 600.

I motion 1991/92:Ub466 (s), som väcktes under allmänna motionstiden och

således innan proposition 1991/92:75 lades fram för riksdagen, framhålls

behovet av att etablera grundskollärar- och ämneslärarutbildning i Örebro.

Förutsättningarna vid högskolan är enligt motionärerna goda, inte minst med

hänsyn till att ettämnesutbildning av musiklärare och idrottslärare redan finns

där. Örebro län hör till dem där antalet obehöriga lärare i skolväsendet är

störst, och rekryteringssituationen försämras successivt.

Utskottet konstaterar att regeringen i förevarande proposition föreslår att

grundskollärarutbildning i form av den nya praktisk-pedagogiska utbildningen om

40 poäng för lärare för grundskolans årskurser 4--9 skall etableras vid

högskolan i Örebro budgetåret 1992/93. Högskolans resurser i olika teoretiska

ämnen kan därigenom tas till vara för lärarutbildningen, som även kan innefatta

lärare i kombinationer av teoretiskt ämne och idrott eller musik. Motionärerna

är således till viss del tillgodosedda genom förslagen i propositionen.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att regeringen även föreslagit

utökningar vid högskolan i Örebro av ettämnesutbildningen av musik- resp.

idrottslärare.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub466.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att planeringsramarna för

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 1--7 utökas med sammanlagt

460 platser.

För högskolan i Sundsvall--Härnösand föreslås i propositionen ingen

förändring av planeringsramen. En utökning av denna föreslås i motionerna

1991/92:Ub17 (s) yrkande 2, 1991/92:Ub24 (fp, m) yrkande 2, 1991/92:Ub29 (m)

samt 1991/92:Ub36 (c) yrkande 2. Samtliga påtalar att mellersta Norrland har

problem med rekryteringen av behöriga lärare till skolan och att högskolan i

Sundsvall--Härnösand framgångsrikt har prövat distansundervisning som medel att

förbättra rekryteringen till grundskollärarutbildningen. Enligt motionärerna

antogs 100 studerande till 60 erbjudna platser i distansundervisning på

grundskollärarlinjen våren 1992 vid högskolan i Sundsvall--Härnösand.

Utskottet har inhämtat att högskolan i Sundsvall--Härnösand inte har fyllt

alla de platser inom grundskollärarlinjen, som högskolan tilldelats i den av

riksdagen fastställda planeringsramen. Däremot har den distansutbildning, som

anordnats med medel som regeringen tilldelat högskolan för särskilda åtgärder,

visat sig kunna dra till sig många sökande. Den 15 april 1992 har regeringen

beslutat att av de medel som i propositionen föreslagits anvisade för särskilda

åtgärder reservera medel bl.a. för 30 ytterligare nybörjarplatser budgetåret

1992/93 vid högskolan i Sundsvall--Härnösand på grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 1--7. Samtidigt reserverade regeringen medel för

ytterligare utbildningsplatser vid universitetet i Umeå och högskolan i Luleå,

likaså inriktade på utbildning av lärare för grundskolan. Därmed har regeringen

strukit under betydelsen av att snarast förbättra lärarförsörjningen i

Norrland. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att nu öka

planeringsramen för grundskollärarlinjen vid högskolan i Sundsvall--Härnösand.

Riksdagen bör därför avslå motionerna 1991/92:Ub17 yrkande 2, 1991/92:Ub24

yrkande 2, 1991/92:Ub29 samt 1991/92:Ub36 yrkande 2.

När man ökar antalet platser inom grundskollärarutbildningen i riket är det

enligt motion 1991/92:Ub33 (s) nödvändigt att i viss mån ta hänsyn till olika

regioners behov av lärarförsörjning samt rekrytering av studerande. Detta talar

enligt motionärerna för att grundskollärarlinjen med inriktning mot årskurserna

1--7 borde inrättas vid högskolan i Skövde. Denna högskola har enligt

motionärerna nu en alltför smal inriktning på utbildning för näringslivet.

Utskottet hänvisar till sitt konstaterande vid föregående riksmöte (bet.

1990/91:UbU12 s. 71) att stor försiktighet måste iakttas när det gäller

riksdagsbeslut om ökad spridning av grundskollärarutbildning utöver vad som

redan har beslutats. Vid högskolan i Skövde finns inte någon utbildningslinje

inom sektorn för undervisningsyrken inrättad, vilket enligt utskottets mening

ytterligare talar emot en etablering av grundskollärarlinjen där. Med det

anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub33.

Grundvuxlärarutbildning i form av en variant av grundskollärarlinjen bör

enligt motion 1991/92:Ub45 (s) fortfarande finnas lokaliserad till

universitetet i Linköping (yrkande 18). Riksdagen bör enligt motionärerna

fastställa en planeringsram på 24 platser för denna (yrkande 19).

Utskottet har i det föregående (s. 39) avstyrkt förslaget att bibehålla

grundvuxlärarutbildningen som en variant inom grundskollärarlinjen och har

anslutit sig till regeringens förslag att i stället inrätta en påbyggnadslinje

om 20 poäng för lärare för grundläggande utbildning av vuxna. Denna skall

enligt propositionen förläggas till högskolan för lärarutbildning i Stockholm

samt universitetet i Linköping, som skall anordna påbyggnadslinjen med

användning av de resurser som frigörs vid avvecklingen av grundvuxvarianten på

grundskollärarlinjen där. Detta förutsätts ske utan att riksdagen fastställer

några planeringsramar för påbyggnadslinjen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1991/92:Ub45 yrkandena 18 och 19.

I anslutning till regeringens förslag om oförändrade planeringsramar för

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 har väckts elva

motioner. Under allmänna motionstiden väcktes dessutom två motioner som rör

dessa planeringsramar.

I motion 1991/92:Ub45 (s) avvisas, som tidigare nämnts, inrättandet av en

praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för lärare i grundskolans årskurser

4--9. I stället föreslås i motionen (yrkande 6) att ytterligare 540 platser

inrättas på grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9, fördelade på

följande sätt:

80 högskolan för lärarutbildning, Stockholm

50 universitetet i Uppsala

20 universitetet i Linköping

50 universitetet i Lund

60 högskolan i Växjö

80 universitetet i Göteborg

40 högskolan i Karlstad

60 högskolan i Örebro

40 universitetet i Umeå

60 högskolan i Luleå

Summa 540

Även i motion 1991/92:Ub51 (v) avstyrks, som tidigare nämnts, inrättande av

den nya praktisk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng för lärare för

årskurserna 4--9. Motionärerna menar att de medel som avses för

40-poängsutbildningen i stället skall användas dels för ökad dimensionering av

den reguljära lärarutbildningen, dels för behörighetskompletterande utbildning

så att fler studerande kan söka grundskollärarutbildningen (yrkande 11). Med

hänsyn till att närheten till utbildning verkar gynnsamt på rekryteringen

föreslås (yrkande 13) att grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9

skall inrättas vid högskolan i Luleå. Utbildningen vid högskolan i Karlstad bör

vidare enligt samma motion (yrkande 14) ökas med 60 platser. Motionärerna

hänvisar till att högskolan i Karlstad innevarande budgetår utöver

planeringsramen på 60 platser fått medel från anslagsposten till särskilda

åtgärder så att ytterligare 90 studerande kunnat tas in till denna utbildning.

Regeringens förslag innebär enligt motionärerna att högskolan i Karlstad skulle

vidkännas en reell minskning i förhållande till dagens volym.

Även i motionerna 1991/92:Ub19 (m) yrkande 1, 1991/92:Ub21 (s) yrkande 1 och

1991/92:Ub25 (c) yrkande 1 föreslås en ökning av planeringsramen för

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 vid högskolan i Karlstad

med 60 platser.

I motion 1991/92:Ub40 (c, fp) föreslås att grundskollärarutbildning inrättas

vid högskolan i Luleå antingen i form av grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 eller i form av den föreslagna nya praktisk-pedagogiska

utbildningen 40 poäng för lärare för årskurserna 4--9.

I motion 1991/92:Ub14 (s) föreslås inrättande vid högskolan i Falun--Borlänge

av grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 (yrkande 1). Antalet

platser budgetåret 1992/93 bör vara 60 (yrkande 2) och högskolan i

Falun--Borlänge bör i examensordningen ges examinationsrätt för

grundskollärarlinjens båda inriktningar (årskurserna 1--7 resp. 4--9).

Inrättande av denna inriktning av grundskollärarlinjen vid högskolan i

Jönköping resp. vid högskolan i Växjö föreslås i motionerna 1991/92:Ub22 (s)

yrkande 1 resp. 1991/92:Ub437 (s) yrkande 1. Rekryteringen till linjens

inriktning mot årskurserna 1--7 har lyckats väl vid högskolan i Jönköping,

vilket enligt den förstnämnda motionen visar att högskolan är väl lämpad att

även anordna inriktningen mot årskurserna 4--9. Genom inrättande av bl.a.

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 skulle högskolan i Växjö

enligt den sistnämnda motionen på ett mera adekvat sätt kunna tjänstgöra som en

motor i regionens lokala skolutveckling.

Inrättande av grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 vid

högskolan i Sundsvall--Härnösand föreslås i motionerna 1991/92:Ub17 (s) yrkande

1, 1991/92:Ub24 (fp, m) yrkande 1, 1991/92:Ub36 (c) yrkande 1 och 1991/92:Ub408

(s). Motionärerna hänvisar till den goda tillgången på forskarutbildade lärare

vid högskolan i Sundsvall--Härnösand och till att högskolan har god kompetens

inom de teknisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena samt att

det humanistiska området där befinner sig under uppbyggnad.

Utskottet ställer sig, som tidigare nämnts, bakom regeringens förslag att det

skall inrättas en praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för lärare för

grundskolans årskurser 4--9. Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning

att föreslå några förändringar av de planeringsramar för budgetåret 1992/93 som

föreslås i propositionen när det gäller den befintliga grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 4--9, och som är desamma som innevarande budgetår.

Om en närmare analys av lärarbehovet på längre sikt visar att dimensioneringen

behöver ökas (jfr prop. s. 57) utgår utskottet från att högskolorna i Luleå och

Sundsvall--Härnösand kommer i fråga som lokaliseringsorter för nytillkommande

platser. Som nämnts i det föregående inryms i det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet ytterligare särskilda åtgärder under nästa budgetår för att öka

lärartillgången. Av de föreslagna medlen för särskilda åtgärder nästa budgetår

har regeringen den 15 april 1992 beslutat reservera medel för 120 ytterligare

nybörjarplatser vid universitetet i Umeå på grundskollärarlinjens inriktning

mot årskurserna 4--9. Platserna föreslås inriktade mot Norrlands inland. Extra

platser inom den nu aktuella utbildningslinjen kommer alltså att tilldelas av

regeringen även nästa budgetår. Jämförelsen som görs i vissa motioner mellan

det sammanlagda antalet platser innevarande budgetår (planeringsram + särskilda

åtgärder) med de föreslagna planeringsramarna för nästa budgetår är

missvisande, eftersom det sammanlagda antalet platser vid olika högskoleenheter

nästa budgetår inte står klart förrän regeringen fördelat medlen för särskilda

åtgärder. Med hänsyn till osäkerheten om behovet på längre sikt är det enligt

utskottets uppfattning motiverat att en relativt stort antal platser fördelas

på det sättet och således inte etableras permanent.

Men hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1991/92:Ub14 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub17 yrkande 1,

1991/92:Ub19 yrkande 1, 1991/92:Ub21 yrkande 1, 1991/92:Ub22 yrkande 1,

1991/92:Ub24 yrkande 1, 1991/92:Ub25 yrkande 1, 1991/92:Ub36 yrkande 1,

1991/92:Ub40 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkande 6, 1991/92:Ub51 yrkandena 11 i

denna del samt 13 och 14, 1991/92:Ub408 och 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna del

och fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som

förordats i proposition 1991/92:75.

Enligt motionerna 1991/92:Ub27 (s) och 1991/92:Ub50 (v) bör

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 inrättas vid högskolan

i Gävle--Sandviken budgetåret 1993/94. Förslaget motiveras med behovet i

Gävleborgs län av nyrekrytering av lärare för dessa årskurser och av att goda

erfarenheter finns av nuvarande utbildning för årskurserna 1--7. Lärarresurser

finns enligt motionärerna redan i stor utsträckning.

Utskottet anser inte att regeringens prövning av dimensioneringen och

lokaliseringen av den grundläggande högskoleutbildningen för nästa treårsperiod

bör föregripas. Därtill kommer att beredningsarbete pågår i regeringskansliet

med utgångspunkt bl.a. i det tidigare för riksdagen redovisade

ställningstagandet att från den 1 juli 1993 avveckla högskolans allmänna

utbildningslinjer. Riksdagen har ännu inte förelagts förslag om hur

studieorganisationen i så fall skall regleras och inte heller hur riksdagens

och regeringens styrning av utbildningsutbudet skall utformas.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Ub27 och 1991/92:Ub50, båda i denna del.

För den nya praktiskt-pedagogiska utbildningen för lärare för grundskolans

årskurser 4--9 föreslås i propositionen en planeringsram för budgetåret

1992/93 på 540 platser. Dessa är fördelade på HLS, universiteten i Uppsala,

Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt högskolorna i Karlstad, Örebro och

Växjö. Vid högskolorna i Örebro och Växjö finns för närvarande inte

grundskollärarlinje med inriktning mot årskurserna 4--9.

I motionerna 1991/92:Ub45 (s) yrkande 5 och 1991/92:Ub51 (v) yrkande 11

avstyrks regeringens förslag. I den förstnämnda motionen föreslås som tidigare

nämnts i stället en sammanlagt lika stor utökning av planeringsramen för

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9. Enligt den sistnämnda

motionen bör de medel som regeringen beräknat för den nya 40-poängslinjen i

stället användas för ökad dimensionering av den reguljära grundskollärarlinjen

samt för kompletterande utbildning. Som tidigare anförts föreslås i motion

1991/92:Ub40 att lärarutbildning för årskurserna 4--9 inrättas vid högskolan i

Luleå antingen i form av grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9

eller i form av den nya praktisk-pedagogiska utbildningen 40 poäng för lärare

för nämnda årskurser.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande.

Som i det föregående anförts har regeringen beslutat satsa medel för

särskilda åtgärder för att budgetåret 1992/93 tillfälligt utöka antalet

nybörjarplatser på grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 vid

universitetet i Umeå. De nya platserna föreslås inriktade på Norrlands inland.

Utskottet utgår från att denna åtgärd kommer att bidra till att underlätta

lärarförsörjningen i nämnda del av landet när utbildningen genomförts, dvs. om

ca fyra och ett halvt år. Problemen kan emellertid bedömas vara av längre

varaktighet. En fast etablering av lärarutbildning vid högskolan i Luleå för

grundskolans årskurser 4--9 är därför enligt utskottets mening motiverad. Genom

att budgetåret 1992/93 där inrätta den nya praktisk-pedagogiska utbildningen 40

poäng för lärare för nämnda årskurser kan man mer permanent förse övre Norrland

med ett årligt tillskott av utbildade lärare för årskurserna 4--9. Åtgärden

börjar få effekt redan om ett år. Genom det utbud av fristående kurser som

funnits och finns vid högskolan i Luleå och vid universitetet i Umeå, i stor

omfattning i form av distansutbildning, bör det enligt utskottets bedömning

både nu och framgent vara möjligt att till den praktisk-pedagogiska

utbildningen 40 poäng vid högskolan i Luleå rekrytera studerande med den

ämnesutbildning som behövs. Utskottet utgår från att universitetet i Umeå vid

sin planering av fristående kurser i form av exempelvis distansutbildning

samverkar med högskolan i Luleå så att rekryteringsunderlaget säkras.

Utskottet föreslår alltså att praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng för

lärare för årskurserna 4--9 inrättas den 1 juli 1992 vid högskolan i Luleå med

en planeringsram på 30 platser. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition

1991/92:75 och motion 1991/92:Ub40 i denna del och med avslag på motionerna

1991/92:Ub45 yrkande 5 i denna del och 1991/92:Ub51 yrkande 11 i denna del

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad utskottet

förordat.

En grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 speciellt i

naturvetenskap kan enligt motion 1991/92:Ub35 (c) komma till stånd genom

samverkan mellan högskolan i Kalmar och högskolan i Växjö. Högskolan i

Kalmar har enligt motionärerna byggt upp en mycket hög vetenskaplig kompetens

när det gäller miljöområdet. De anser att insatser för att förbättra

rekryteringen av lärarstuderande med inriktning mot matematik och

naturvetenskap bör särskilt beaktas när regeringen beslutar om disponering av

medlen för särskilda åtgärder.

Utskottet konstaterar att motionärernas synpunkter på användningen av medlen

för särskilda åtgärder helt överensstämmer med vad som anförts i propositionen.

I det föregående har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att

praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng för lärare för grundskolans årskurser

4--9 skall inrättas vid högskolan i Växjö. Därigenom skapas enligt utskottets

uppfattning möjlighet för studerande att utbilda sig till lärare genom

ämnesstudier vid högskolan i Kalmar och praktisk-pedagogisk utbildning vid

högskolan i Växjö. Syftet med motion 1991/92:Ub35 kan därför anses vara

tillgodosett, varför den bör avslås av riksdagen.

När det gäller förskollärar- och fritidspedagoglinjerna föreslås i

propositionen ingen förändring av planeringsramarna. Innevarande år har

utöver de platser som angivits i planeringsramarna för skilda högskoleenheter

funnits 96 platser i 50-poängsutbildning på fritidspedagoglinjen och 520

platser i 50-poängsutbildning på förskollärarlinjen. Dessa har fördelats av

UHÄ. I propositionen föreslås att dessa platser nästa budgetår skall fördelas

av regeringen i mån av behov.

Vid högskolan i Trollhättan--Uddevalla finns förskollärarlinjen med 60

nybörjarplatser. I motionerna 1991/92:Ub23 (s), 1991/92:Ub43 (c) och

1991/92:Ub499 (m, fp, c, kds) föreslås att även fritidspedagoglinjen inrättas

där med 30 nybörjarplatser. Enligt samtliga motionärer är volymen 60 platser på

förskollärarlinjen för liten för att utgöra en god bas för utbildningen vid

högskolan i Trollhättan--Uddevalla. I motion 1991/92:Ub499 nämns en ökning av

planeringsramen för förskollärarlinjen som ett alternativ till inrättande av

fritidspedagoglinjen. Enligt de båda övriga motionärerna behövs såväl

inrättande av fritidspedagoglinjen som utökning av förskollärarlinjen.

Behovet av en 100-poängsutbildning av förskollärare i Helsingborg påtalas i

motion 1991/92:Ub493 (s). Enligt motionärerna har 50-poängsutbildning startats

där och fått många sökande, men personalbehovet inom barnomsorgen är så stort

att 100-poängsutbildning bör lokaliseras till Helsingborg. Till sådan

utbildning lokaliserad till Malmö (universitetet i Lund) söker sig nämligen

alltför få sökande från den nordvästskånska regionen.

Utskottet har inhämtat att högskolan i Trollhättan--Uddevalla innevarande

budgetår har tilldelats platser för 50-poängsutbildning inom den ram som UHÄ

fördelat. I mån av behov kommer så att kunna ske även nästa år genom beslut av

regeringen. Utskottet erinrar om att det ankommer på respektive högskoleenhet

att besluta om vart utbildning som högskoleenheten har ansvar för skall

förläggas (jfr 1989/90:UbU18 s. 13 f.). Regeringens förslag till

planeringsramar är enligt utskottets mening väl avvägt, varför riksdagen bör

avslå motionerna 1991/92:Ub23, 1991/92:Ub43, 1991/92:Ub493 och 1991/92:Ub499.

Innevarande budgetår omfattar planeringsramarna för

idrottslärarlinjen 105 nybörjarplatser vid högskolan för lärarutbildning

i Stockholm och högskolan i Örebro. Av platserna i Stockholm avser 45 den

variant inom idrottslärarlinjen som avser specialidrottslärarutbildning. I

proposition 1990/91:100, där förslaget om inrättande av idrottshögskolan i

Stockholm lades fram för riksdagen, redovisades att den särskilde utredare som

förberedde högskolans inrättande föreslagit att denna variant skulle avvecklas

och platserna i stället användas för utveckling av nya linjer och kurser för

idrottsområdet (prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 115). Den särskilde utredaren

föreslog att medlen skulle överföras till anslaget Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser (SOU 1990:3 En idrottshögskola i Stockholm, s.

87). I förevarande proposition har dessa platser förts bort ur planeringsramen.

De berörda medlen har emellertid i propositionen beräknats under anslaget

Utbildning för undervisningsyrken, dock med avsikt att de skall användas för

nyss nämnda utbildningsändamål. Utöver denna förändring har planeringsramarna i

förevarande proposition ändrats genom tillägg av 48 nybörjarplatser vid

idrottshögskolan i Stockholm och 24 vid högskolan i Örebro.

Den ökade dimensioneringen av idrottslärarlinjen välkomnas i motionerna

1991/92:Ub47 (fp, m, c, kds) och 1991/92:Ub49 (s). Motionärerna vill dock att

linjen ges ökad geografisk spridning. De föreslår att linjen inrättas vid

universitetet i Umeå och att 24 nybörjarplatser omdisponeras från

idrottshögskolan i Stockholm och högskolan i Örebro. Motionärerna anser att

detta är nödvändigt för att trygga försörjningen i Norrland med personal med

idrottsinriktad högskoleutbildning. De pekar också på det faktum att det vid

universitetet i Umeå finns två professurer med inriktning mot idrottsområdet,

en i idrottsmedicin och en i idrottspedagogik, samt på att universitetet

förfogar över utomordentliga lokaler för idrottsundervisning.

Utskottet, som inte finner anledning att göra någon annan bedömning än

regeringen, föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub47 och

1991/92:Ub49 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med

vad som förordats i proposition 1991/92:75.

Platser för idrottslärarutbildning bör enligt motion 1991/92:Ub44 (s)

föras över från universitetet i Uppsala och högskolan i Karlstad till

högskolan i Örebro. Motionären påtalar att ämnesutbildningen i idrott inom

grundskollärarlinjen vid universitetet i Uppsala och högskolan i Karlstad

anordnas vid högskolan i Örebro, medan universitetet i Uppsala resp. högskolan

i Karlstad disponerar resurserna. Han anser att denna anordning motverkar det

glädjande trendbrott som utökningen av idrottslärarlinjen vid högskolan i

Örebro utgör, och att det är principiellt tveksamt att en högskola kan styra

utbudet vid en annan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

När grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 inrättades angavs

att den vid universitetet i Uppsala bl.a. skulle omfatta specialiseringen mot

idrott + annat ämne (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 271, bet. UbU25, rskr. 333),

som skulle anordnas i samverkan med högskolan i Örebro. Den

grundskollärarutbildning som anordnas vid högskolan i Karlstad med idrott +

annat ämne har kommit till stånd genom medlen för särskilda åtgärder och är

således inte permanent inrättad. Det finns enligt utskottets mening inte

anledning att frångå den grundläggande principen att den högskoleenhet som har

ansvar för en utbildningslinje också tilldelas de resurser som avser linjen.

Den högskoleenheten bör fortsatt ansvara för att medlen fördelas mellan

medverkande institutioner på för utbildningsresultatet bästa sätt. Utskottet

föreslår därför att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub44.

Musiklärarlinjen anordnas dels vid musikhögskolan i Stockholm, dels vid

universiteten i Lund och Göteborg samt högskolorna i Örebro och Luleå, dels

också vid Ingesunds Musikhögskola, som är belägen i Arvika och drivs av

Värmlands läns landsting. Den sistnämnda utbildningen finansieras med

statsbidrag enligt ett avtal ingånget år 1978 mellan staten och Värmlands läns

landstingskommun. Statsbidraget utgår numera från anslaget Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

I propositionen föreslås en utökning av planeringsramen för musiklärarlinjen

med 10 platser vid var och en av de fem statliga högskoleenheterna. I

motionerna 1991/92:Ub31 (m, fp, c, kds) och 1991/92:Ub52 (v) hävdas att även

musiklärarutbildningen i Arvika bör få del av den ökning som föreslås i

propositionen. Enligt den sistnämnda motionen bör Ingesunds musikhögskola

tilldelas ytterligare 10 nybörjarplatser.

Utskottet har erfarit att kostnaden per årsstudieplats för musiklärarlinjen i

Arvika är väsentligt högre än vid de statliga högskoleenheterna. Statens

åtagande när det gäller musiklärarlinjen i Arvika är bundet genom ett avtal.

Med tillämpning av avtalet har statens kostnader för lokalerna i Arvika blivit

oproportionerligt höga. Enligt vad utskottet vidare inhämtat finns det utrymme

för att utan ökning av de totala lokalkostnaderna ta in ytterligare 10

studerande på musiklärarlinjen i Arvika. Utskottet anser att regeringen bör var

oförhindrad att medge en utökning av platsantalet på musiklärarutbildningen i

Arvika, om det kan ske inom ramen för de medel som finns till regeringens

disposition under de anslag som riksdagen anvisat. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ub31 och 1991/92:Ub52 som sin

mening ge regeringen till känna.

Den nuvarande ämneslärarlinjen 40 poäng föreslås i propositionen avvecklas

den 1 juli 1992 samt ersättas av gymnasielärarlinjen 40 poäng.

Planeringsramarna för denna föreslås omfatta 450 platser, dvs. 300 fler

platser än den avvecklade ämneslärarlinjen 40 poäng. Den nya linjen föreslås

liksom den gamla inrättad vid HLS och universiteten i Uppsala, Linköping, Lund,

Göteborg och Umeå.

Inrättande av denna linje även vid högskolan i Karlstad föreslås i motionerna

1991/92:Ub51 (v) yrkande 14, 1991/92:Ub19 (m) yrkande 3, 1991/92:Ub21 (s)

yrkande 2 och 1991/92:Ub25 (c) yrkande 3. Motionärerna pekar på att

utbildningen lätt kan organiseras vid högskolan i Karlstad, som har lärar- och

forskningskompetens samt många erfarna praktikhandledare. Högskolan har ett

stort och djupt utbud av kurser för den grundläggande ämneslärarutbildningen

och erfarenhet av lärarutbildning för gymnasieskolan genom industri- och

hantverkslärarlinjen och vårdlärarlinjen, som av universitetet i Göteborg har

lokaliserats till Karlstad. I motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 3 föreslås att

bl.a. gymnasielärarutbildning inrättas vid högskolan i Växjö. En sådan

utbildning skulle enligt motionärerna kunna tjänstgöra som en motor i den

regionala skolutvecklingen.

Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå regeringens förslag och

föreslår därför att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub19 yrkande 3,

1991/92:Ub21 yrkande 2, 1991/92:Ub25 yrkande 3, 1991/92:Ub51 yrkande 14 i denna

del samt 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna del fastställer planeringsramar för

budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:75.

I motion 1991/92:Ub406 (s), som väcktes under allmänna motionstiden och

således innan proposition 1991/92:75 lades fram för riksdagen, föreslås ändrad

lokalisering av den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen för

hörselskadade och döva. Denna utbildning, som visat sig ha stora

rekryteringsproblem, bör enligt motionärerna decentraliseras från Stockholm

till Örebro. Genom sin specialskola för döva och hörselskadade barn

(Birgittaskolan), riksgymnasierna för döva och hörselskadade och en mängd

komplementära resurser på döv- och hörselområdet är Örebro den kommun i landet

som har den ojämförligt största kompetensen för de döva barnens behov och stor

potential för att rekrytera kompetenta lärare till högskolan. Motionärerna vill

också att en påbyggnadsutbildning om 40 poäng skall kunna ges i direkt

anslutning till och i integrerad form med grundskollärarutbildningen för

studerande som vill utbilda sig till speciallärare för döva och hörselskadade

barn.

Utskottet noterar att regeringen i proposition 1991/92:75 givit uttryck för i

stort sett samma uppfattning om hur rekryteringen till speciallärarutbildning

för döva och hörselskadade skall kunna förbättras. Där sägs bl.a. att en

försöksvis lokalisering av den specialpedagogiska utbildningslinjen till

högskolan i Örebro bör övervägas. Vidare aviseras ett uppdrag till

universitetet i Stockholm, HLS och högskolan i Örebro att i samråd utreda

lärarutbildningen för döva och hörselskadade. I avvaktan på ett sådant uppdrag

anser utbildningsministern vidare att möjligheter bör öppnas för döva,

hörselskadade och hörande att få vissa delar av den specialpedagogiska

utbildningen redan medan de genomgår den grundläggande lärarutbildningen.

Motionärernas önskemål förefaller därmed i stort sett bli tillgodosedda. Mot

den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub406.

Mot regeringens förslag till planeringsramar i övrigt har utskottet inga

invändningar, varför utskottet föreslår att riksdagen fastställer

planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i

proposition 1991/92:75.

Ett överförande till högskolan av trafiklärarutbildningen, som för

närvarande anordnas som påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan, föreslås i

motion 1991/92:Ub16 (s) yrkande 1. Enligt motionärerna bör examensbenämningen

för en sådan högskoleutbildning vara trafiklärarexamen (yrkande 2) och den bör

etableras vid HLS samt högskolorna i Falun--Borlänge och Kristianstad (yrkande

3), vilka därvid bör tillföras resurser för utbildningen (yrkande 4).

Motionärerna hänvisar till upprepade framställningar från trafiksäkerhetsverket

(TSV) och till ett förslag från UHÄ i september 1991, föranlett av ett uppdrag

från regeringen att i samråd med TSV överväga ett överförande av utbildningen

till högskolan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Frågan om att överföra utbildningen av trafiklärare till högskolan

aktualiserades redan 1979 av trafiksäkerhetsutredningen i betänkandet (Ds K

1979:11) Trafikant- och förarutbildningen. Där föreslogs också att

trafikantutbildning, motsvarande den teoretiska delen av

körkortsutbildningen, skulle bli obligatorisk i gymnasieskolan. Regeringen

avvisade det sistnämnda i proposition 1981/82:81 och ansåg det därför inte då

motiverat att vidta så omfattande förändringar i trafiklärarutbildningen som en

omläggning till högskoleutbildning skulle innebära. Den år 1989 tillkallade

kommittén (K 1989:03) KÖRKORT 2000 framförde i sitt slutbetänkande i maj 1991

Säkrare förare (SOU 1991:39) ett nytt förslag om trafikantutbildning i

gymnasieskolan, inte obligatorisk men innefattande såväl teori som praktiska

körövningar. Trafikantutbildningen tänktes av kommittén pågå under hela

gymnasietiden, vilket skulle åstadkomma en ökad säkerhet i observationsrutiner

och informationsinhämtning hos den nye föraren liksom ett mer avspänt

förhållningssätt i trafiken genom den mer omfattande körträningen jämfört med

nuvarande utbildning i trafikskola. En proposition om det framtida

trafiksäkerhetsarbetet, på grundval bl.a. av nämnda kommittébetänkande,

planeras enligt vad utskottet inhämtat bli framlagd i juni innevarande år.

I förevarande proposition behandlas lärarutbildningar för skolväsendet och

barnomsorgen. Utskottet noterar att regeringen inte har tagit upp UHÄ:s förslag

om att överföra trafiklärarutbildningen till högskolan. Det finns enligt

utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra någon annan bedömning

än regeringen gjort, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion

1991/92:Ub16.

Medlen för särskilda åtgärder för att öka tillgången på lärare bör enligt

motionerna 1991/92:Ub19 (m) yrkande 2, 1991/92:Ub25 (c) yrkande 2 och

1991/92:Ub51 (v) yrkande 15 bl.a. användas för att inrätta fler platser i

reguljär utbildning vid högskolan i Karlstad av grundskollärare för såväl

årskurserna 1--7 som 4--9. I motionerna 1991/92:Ub27 (s) och 1991/92:Ub50 (v)

föreslås att högskolan i Gävle--Sandviken för budgetåret 1992/93 skall

tilldelas medel från anslagsposten för särskilda åtgärder, för att utveckla

kursplaner som en förberedelse för inrättande där budgetåret 1993/94 av

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9.

Högskolorna har de senaste åren genom särskilda regeringsbeslut disponerat

medel från anslagsposten för särskilda åtgärder för att kunna erbjuda

oexaminerade lärare lärarutbildning. Det är enligt motion 1991/92:Ub45 (s)

yrkande 12 synnerligen angeläget att denna utbildning kan fortsätta i den

omfattningen att det tillgodoser ett behov och det finns rekryteringsunderlag.

I den akuta bristsituationen och med den osäkerhet som råder om lärarbehovet

på längre sikt är det enligt utskottets mening värdefullt att regeringen

disponerar ett betydande utrymme för särskilda åtgärder av tillfällig karaktär.

Det ligger i sakens natur att riksdagen inte skall låsa användningen till viss

utbildning av viss omfattning eller vid viss högskoleenhet. Motionerna

1991/92:Ub19 yrkande 2, 1991/92:Ub 25 yrkande 2, 1991/92:Ub27 i denna del,

1991/92:Ub50 i denna del samt 1991/92:Ub51 yrkande 15 bör därför avslås av

riksdagen. Utskottet noterar att utbildning av oexaminerade lärare i

propositionen (s. 61) nämns som det som medlen för särskilda åtgärder i första

hand skall användas till. Det tillkännagivande som begärs i motion 1991/92:Ub45

yrkande 12 är därför inte behövligt. Riksdagen bör således avslå yrkandet.

Genom planeringsramarna fastställer riksdagen dimensioneringen av

lärarutbildningen. I den mån medlen för särskilda åtgärder för att förbättra

lärartillgången bedöms behöva användas för extra platser i reguljär

lärarutbildning behövs enligt propositionen ett bemyndigande för

regeringen att öka dimensioneringen av denna.

Motsvarande bemyndigande gavs vid föregående riksmöte när det gäller

grundskollärarlinjen (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU12, rskr. 355).

Utskottet tillstyrker att riksdagen ger regeringen det nu begärda bemyndigandet

att vid behov öka dimensioneringen av lärarutbildningen.

I propositionen beräknas anslagsbeloppet under Utbildning för

undervisningsyrken till 1278667000 kr. Medel för särskilda åtgärder för

att förbättra lärartillgången, som tidigare beräknats under anslaget

Fortbildning, har nu beräknats under förevarande anslag. Därvid har de medel

som avser fullföljande av tidigare påbörjade särskilda åtgärder beräknats under

anslagsposterna för resp. högskoleenheter. Utbildningsministern beräknar vidare

att 43900000 kr. skall reserveras för nya särskilda åtgärder för att

förbättra lärartillgången, för utbildning av oexaminerade lärare, olika

vidareutbildningsinsatser samt för projekt i syfte att stärka samverkan mellan

skola och högskola. Under förevarande anslag föreslås också 422 000 kr. anvisas

för den skolledarfortbildning som bedrivs vid högskolan i Örebro, utöver det

belopp som anvisats under anslaget Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser (jfr prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU14, rskr. 242). Vidare

föreslås under förevarande anslag medel (5500000 kr.) för den samordning av

lärarfortbildning av internationell karaktär och språkassistentverksamhet m.m.

för vilken universitetet i Uppsala föreslås få ansvaret.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att

riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 till Utbildning för

undervisningsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1278667000 kr.

Lantmäteriutbildning m.m.

Den dåvarande regeringen beslutade i augusti 1991 om en utredning om behovet

av utbildning inom lantmäteriområdet. Utredningen har överlämnat ett

delbetänkande, Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund (SOU 1991:96).

På grundval av utredningens förslag föreslår nu regeringen att

lantmäterilinjen inom civilingenjörsutbildningen lokaliseras till universitetet

i Lund fr.o.m. den 1 juli 1992 med 30 nybörjarplatser.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av civilingenjörer med

lantmäteriutbildning. Med hänsyn till att behovet och svårigheterna att

rekrytera lantmätare är störst i de västra och södra delarna av landet

tillstyrker utskottet förslaget om etablering av en lantmäterilinje vid

universitetet i Lund med 30 platser fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Mot bakgrund av vad utskottet just anfört om lantmäteriutbildning i Lund bör

riksdagen med ändring av sitt beslut tidigare i vår (prop. 1991/92:100 bil.9,

bet. UbU14, rskr. 242) öka planeringsramarna under anslaget D8. Utbildning

för tekniska yrken i enlighet med vad utskottet förordat. Vidare bör riksdagen

under samma anslag för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag som är

1500000kr. högre än vad riksdagen beslutade vid samma tillfälle, eller

sammanlagt 1625318000kr.

Med hänvisning till vad utskottet i detta betänkande har förordat om nya

utbildningsplatser i högskolan bör anslaget G1. Inredning och utrustning av

lokaler vid högskoleenheter m.m. räknas upp med sammanlagt 14,6 milj.kr. i

förhållande till riksdagens beslut tidigare i vår (prop.1991/92:100 bil.9,

bet. UbU16, rskr.240). Sammanlagt bör riksdagen för budgetåret 1992/93

sålunda anvisa ett reservationsanslag om 872600000kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub39 yrkandena 1--3, 1991/92:Ub45

yrkande 1, 1991/92:Ub225 yrkande 14, 1991/92:Ub527 i denna del och

1991/92:Ub810 yrkande 5,

res. 1 (s)

2. beträffande skolans värdemässiga grund

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub51 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande profilering m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub51 yrkande 2,

4. beträffande krav på lärarutbildningen

att riksdagen dels med bifall till proposition 1991/92:75 godkänner i

propositionen förordade riktlinjer för vilka kompetenskrav som bör ställas på

den som skall utöva läraryrket, dels avslår motionerna 1991/92:Ub39 yrkande

5 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub51 yrkande 3 i denna

del samt 1991/92:Ub527 i denna del,

res. 3 (s)

5. beträffande examensbeskrivningar och examinationsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub14 yrkande 3 och 1991/92:Ub51

yrkande 6,

men. (v) - delvis

6. beträffande tillgodoräknanderegler

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub45 yrkande 7 och 1991/92:Ub51

yrkande 4,

res. 4 (s)

7. beträffande individuella studieprogram

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub39 yrkande 4,

8. beträffande principer för lärarcertifikat

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 8, 1991/92:Ub45

yrkande 14, 1991/92:Ub51 yrkande 7 och 1991/92:Ub527 i denna del lägger

proposition 1991/92:75 i denna del till handlingarna,

res. 5 (s)

9. beträffande ämnet engelska i grundskollärarutbildningen med inriktning

mot årskurserna 1--7

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub45 yrkande 4,

10. beträffande förlängning av grundskollärarutbildningen med inriktning

mot årskurserna 1--7

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub51 yrkande 5,

men. (v) - delvis

11. beträffande vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger till

grundskollärare

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub22 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ub45

yrkande 10 och 1991/92:Ub429,

res. 6 (s)

12. beträffande en ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av

lärare med inriktning på årskurserna 4--9

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med avslag på

motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 5 i denna del och yrkande 6, 1991/92:Ub45

yrkande 5 i denna del samt 1991/92:Ub51 yrkande 3 i denna del godkänner vad i

proposition 1991/92:75 anförts om inrättandet av en ny allmän utbildningslinje

om 40 poäng för utbildning av lärare med inriktning på årskurserna 4--9 i

grundskolan,

res. 7 (s) - villk. 3

13. beträffande rekrytering m.m. av lärare i slöjd, barnkunskap och

hemkunskap

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub45 yrkande 8,

14. beträffande utbildning av lärare i praktisk-estetiska ämnen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub45 yrkande 9,

15. beträffande vidareutbildning av hemspråkslärare till grundskollärare

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub45 yrkande 11,

men. (v) - delvis

16. beträffande lärarförsörjning m.m. vid små skolor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 7 och 1991/92:Ub54 i

denna del,

res. 8 (s)

17. beträffande ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av

gymnasielärare, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 godkänner vad i

propositionen anförts om inrättandet av en ny allmän utbildningslinje om 40

poäng för utbildning av gymnasielärare och avvecklingen av nuvarande

ämneslärarlinje om 40 poäng,

18. beträffande vårdlärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub28 yrkande 1 i denna del,

1991/92:Ub32, 1991/92:Ub37, 1991/92:Ub42, 1991/92:Ub45 yrkande 15, 1991/92:Ub48

och 1991/92:Ub53,

19. beträffande distansutbildning inom områdena vård och naturbruk

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub28 yrkande 2,

20. beträffande utbildning av gymnasielärare i jordbruk, skogsbruk och

trädgårdsskötsel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub28 yrkande 1 i denna del och yrkande 3,

21. beträffande påbyggnadslinje om 20 poäng för lärare för grundläggande

utbildning av vuxna, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med avslag på

motionerna 1991/92:Ub34 yrkande 2, 1991/92:Ub45 yrkandena 17, 20, 21, och 22

samt 1991/92:Ub54 i denna del godkänner vad i propositionen anförts om

inrättandet av en påbyggnadsutbildning om 20 poäng för lärare för grundläggande

utbildning av vuxna och avvecklingen av grundskollärarlinjens variant för

utbildning av lärare för grundläggande utbildning av vuxna,

res. 9 (s)

22. beträffande åtgärder vad gäller den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub45 yrkandena 23, 24, 25 och

26, 1991/92:Ub54 i denna del, 1991/92:Ub431 och 1991/92:Ub539 lägger

proposition 1991/92:75 i denna del till handlingarna,

res. 10 (s)

23. beträffande studie- och yrkesorientering m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub206,

24. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen

m.m. samt vad i propositionen anförts om barn- och ungdomspedagogiska

utbildningar

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub30, 1991/92:Ub45 yrkande 13

och 1991/92:Ub405 lägger proposition 1991/92:75 i denna till handlingarna,

res. 11 (s)

25. beträffande folkhögskollärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub18 yrkande 2, 1991/92:Ub34

yrkande 1, 1991/92:Ub38, 1991/92:Ub45 yrkande 16, 1991/92:Ub46 och 1991/92:Ub51

yrkande 10 samt med anledning av motion 1991/92:Ub18 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande fortbildning av lärare

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub51 yrkande 8 lägger proposition

1991/92:75 i denna del till handlingarna,

men. (v) - delvis

27. beträffande fortbildning i vissa ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub202, 1991/92:Ub207, 1991/92:Ub256,

1991/92:Ub808 yrkande 2 och 1991/92:K424 yrkande 3,

28. beträffande undervisning om alkohol, narkotika, m.m. och dyslexi i

lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub26 och 1991/92:Ub425 yrkande 1,

29. beträffande rektorsutbildning

att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:75 anförts om statlig

rektorsutbildning samt avslår motionerna 1991/92:Ub45 yrkande 27, 1991/92:Ub51

yrkande 9 och 1991/92:Ub54 i denna del,

res. 12 (s)

men. (v) - delvis

30. beträffande lokalisering m.m. av rektorsutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub15,

31. beträffande forskning med anknytning till lärarutbildningen, m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub45 yrkandena 29 och 30,

res. 13 (s)

32. beträffande högskolan för lärarutbildning i Stockholm

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub650, 1990/91:Ub719 yrkandena

2 och 3, 1991/92:Ub20, 1991/92:Ub41, 1991/92:Ub45 yrkande 28 och 1991/92:Ub51

yrkande 12 lägger proposition 1991/92:75 till handlingarna,

res. 14 (s)

33. beträffande högskoleutbildning på Södertörn

att riksdagen avslår motion 1991/92:T227 yrkande 4,

34. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med avslag på

motionerna 1991/92:Ub243 och 1991/92:Ub251 till Fortbildning m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 81379000 kr.,

35. beträffande inrättande av grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen vid

högskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub466,

36. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 1--7

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub17 yrkande 2, 1991/92:Ub24

yrkande 2, 1991/92:Ub29, 1991/92:Ub33, 1991/92:Ub36 yrkande 2 och 1991/92:Ub45

yrkandena 18 och 19 fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i

enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:75,

res. 15 (s) - villk. 9

37. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub14 yrkandena 1 och 2,

1991/92:Ub17 yrkande 1, 1991/92:Ub19 yrkande 1, 1991/92:Ub21 yrkande 1,

1991/92:Ub22 yrkande 1, 1991/92:Ub24 yrkande 1, 1991/92:Ub25 yrkande 1,

1991/92:Ub36 yrkande 1, 1991/92:Ub40 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkande 6,

1991/92:Ub51 yrkandena 11 i denna del samt 13 och 14 i denna del, 1991/92:Ub408

och 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna del fastställer planeringsramar för

budgetåret 1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:75,

res. 16 (s)

men. (v) - delvis

38. beträffande inrättande av grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 vid högskolan i Gävle--Sandviken budgetåret 1993/94

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub27 och 1991/92:Ub50, båda i denna

del,

men. (v) - delvis

39. beträffande planeringsramar för praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng

för lärare för årskurserna 4--9

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:75 och motion 1991/92:Ub40

i denna del och med avslag på motionerna 1991/92:Ub45 yrkande 5 i denna del och

1991/92:Ub51 yrkande 11 i denna del fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 17 (s) - villk. res. 16

men. (v) - delvis

40. beträffande samarbete mellan högskolorna i Kalmar och Växjö i

grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9

i naturvetenskapliga ämnen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub35,

41. beträffande planeringsramar för förskollärar- och

fritidspedagoglinjerna

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub23, 1991/92:Ub43,

1991/92:Ub493 och 1991/92:Ub499 fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:75,

42. beträffande planeringsramar för idrottslärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub47 och 1991/92:Ub49

fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition

1991/92:75,

43. beträffande överföring av platser för idrottslärarutbildning till

högskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub44,

44. beträffande musiklärarutbildning i Arvika

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ub31 och 1991/92:Ub52 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45. beträffande planeringsramar för gymnasielärarlinjen 40 poäng

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Ub19 yrkande 3, 1991/92:Ub21

yrkande 2, 1991/92:Ub25 yrkande 3, 1991/92:Ub51 yrkande 14 i denna del samt

1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna del fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad som förordats i proposition 1991/92:75,

46. beträffande lokalisering av den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen för hörselskadade och döva

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub406,

47. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1991/92:75,

48. beträffande trafiklärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub16,

49. beträffande användningen av medel för särskilda åtgärder för att

förbättra lärartillgången

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub19 yrkande 2, 1991/92:Ub25 yrkande

2, 1991/92:Ub27 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkande 12, 1991/92:Ub50 i denna

del och 1991/92:Ub51 yrkande 15,

res. 18 (s)

men. (v) - delvis

50. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov öka dimensioneringen av

lärarutbildningen,

51. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 till Utbildning för

undervisningsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

1278667000 kr.,

52. beträffande lantmäterilinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 godkänner vad i

propositionen anförts om lokalisering av lantmäterilinjen inom

civilingenjörsutbildningen till universitetet i Lund den 1 juli 1992,

53. beträffande planeringsramarna för utbildning för tekniska yrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med ändring av sitt

tidigare beslut (prop. 1991/92:100 bil. 9, bet.UbU14, rskr.242) ökar

planeringsramen för lantmäterilinjen med 30 platser vid universitetet i Lund,

54. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med ändring av sitt

tidigare beslut (prop. 1991/92:100 bil.9, bet. UbU14, rskr.242) till

Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1625318000kr.,

55. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och utrustning av lokaler

vid högskoleenheterna m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:75 och med ändring av sitt

tidigare beslut (prop. 1991/92:100 bil. 9, bet. UbU16, rskr.240) till

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 872600000kr.

Stockholm den 14 maj 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Jan Björkman (s),

Chris Heister (m) och

Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen

(mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet, som är" och på s.20 slutar med "och

1991/92:Ub810 yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Våren 1985 beslutade riksdagen att införa en lärarutbildning

för grundskolan. Denna utbildning har kommit att utformas helt

efter grundskolans behov. Utbildningen har därefter ersatt de

skilda utbildningarna för lågstadiet, mellanstadiet och

högstadiet. Grundskollärarutbildningens utformning var i hög

grad grundad på lärarutbildningsutredningen (LUT74).

Utskottet vill erinra om att utredningen presenterade sina

förslag med stöd av en omfattande forskning. Man konstaterade

bl.a. att den mångfald lärare eleverna möter i årskurserna 7--9

skapade ogynnsamma betingelser för ett socialt samspel mellan

lärare och elever, vilket i sin tur försvårade elevernas

inlärning. Man förordade därför lärare med en större

ämnesmässig bredd än vad dåtidens ämneslärarutbildning gav. En

sådan större bredd i ämneskunskaper skulle även medföra andra

för skolans arbete positiva fördelar, t.ex. att bibehålla

skolor på orter med få elever eller att öka möligheterna till

integration av kunskaper från olika ämnesområden och därmed

möjligheten att anknyta undervisningen till elevernas egen

erfarenhetsvärld. Riksdagen delade denna principiella syn genom

sitt beslut år 1985.

För att skapa goda förutsättningar för

grundskollärarutbildningen höjdes vidare behörighetskraven att

avse tre års gymnasiestudier samtidigt som utbildningstiden

förlängdes.

Genom de båda inriktningarna mot årskurserna 1--7 respektive

årskurserna 4--9 ges möjlighet för lärarna att följa de

enskilda eleverna under en längre tid än tidigare utbildning

gav möjlighet till, vilket innebär att en större stabilitet i

kontakterna mellan lärare och elev kan etableras.

Utskottet instämmer i att goda ämneskunskaper självfallet

krävs för att lyckas som lärare. Enligt utskottets uppfattning

är de ämneskunskaper som de studerande får under sin utbildning

till grundskollärare enligt den nuvarande ordningen omfattande.

Emellertid kräver läraryrket oerhört mycket mer än

ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper är en nödvändig men inte

tillräcklig förutsättning för verklig yrkeskompetens för

lärare. Förutom ämneskunskaper krävs ett helhetsperspektiv på

barns och ungdomars utveckling och inlärning, på kunskaper och

färdigheter och på skolans uppgifter i samhället. Det är enligt

utskottet vidare väsentligt att läraryrket ses mot bakgrund av

verkligheten i skola och samhälle och i ett vidare perspektiv

än den egna fördjupningen eller specialiseringen. Lärarens

professionella kunskap kännetecknas framför allt av dennes

kunskap om hur man skapar så goda villkor för inlärning som

möjligt utifrån de enskilda elevernas skilda förutsättningar.

Elevers olika möjlighet till förståelse för och svårigheter med

ämnenas innehåll (teorier, principer, begrepp etc.) är således

av lika stor betydelse för läraren att känna till som

ämneskunskaperna i sig. Utbildningen måste därför ge såväl ett

ämneskunnande som ett didaktiskt kunnande på ett integrerat

sätt. Den blivande läraren måste dessutom utveckla sin

personliga förmåga att stimulera elever till ett engagerat

arbete i skolan.

Utskottet kan inte instämma i vad som enligt propositionen

förefaller vara utbildningsministerns uppfattning, nämligen att

ämneskunskaper skall ges en helt dominerande och överordnad

roll över pedagogiskt-didaktiska kunskaper. Ett sådant synsätt

saknar helt stöd i forskning eller i erfarenhet från genomförd

lärarutbildning. Forskningen ger däremot starkt stöd åt

grundskollärarutbildningen i den form som den nu bedrivs. I

utbildningen varvas de praktisk-pedagogiska delarna med

ämnesstudierna. Den tidiga och återkommande praktiken i

grundskolan är en ovärderlig del i utbildningen. Härav följer

att det enligt utskottets uppfattning är en stor fördel om den

studerande påbörjar sin högskoleutbildning med avsikt att bli

lärare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att som utgångspunkt för

grundskollärarutbildningen bör även i fortsättningen gälla att

utbildningen skall utgöra en helhet med integration av

ämneskunskaper, praktik, didaktik, metodik och pedagogik. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed

tillstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub39 yrkandena 1--3,

1991/92:Ub45 yrkande 1, 1991/92:Ub225 yrkande 14 och

1991/92:Ub810 yrkande 5. Motion 1991/92:Ub527 i denna del bör

avslås.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande skolpolitiska utgångspunkter för

lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub39

yrkandena 1--3, 1991/92:Ub45 yrkande 1, 1991/92:Ub225 yrkande

14 och 1991/92:Ub810 yrkande 5 samt med avslag på motion

1991/92:Ub527 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Skolans värdemässiga grund (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet utgår" och på s. 21 slutar med "skolan

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

utbildningsministerns uttalande att skolan kräver lärare som

har "förståelse för skolans värdemässiga grund i kristen etik

och humanism" är anmärkningsvärt.

Utskottet utgår från att några ändringar inte skall göras i

de värderingar som skall genomsyra skolans verksamhet jämfört

med det som gäller i dag och som kommer till uttryck i nu

gällande läroplan, Lgr 80. Där heter det att skolan aktivt och

medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att

vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta

dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling. Att

väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde,

för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till

personlig integritet är en huvuduppgift för skolan.

Tankegångarna återkommer -- oförändrade, som utskottet har

uppfattat det -- i de nya direktiven till läroplanskommittén

(dir. 1991:117). Där står det att skolans verksamhet "bör

liksom tidigare bygga på de etiska normer, såsom människolivets

okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga och

utsatta, respekt för den enskilda människans särart och

integritet och allas lika värde". Denna värdemässiga grund är

djupt förankrad i det svenska samhället och bör vara

utgångspunkt för skola och lärarutbildning. Formuleringen

"skolans värdemässiga grund i kristen etik" (kurs. här)

innebär dock att man snävar in innebörden av demokratins

grundläggande värderingar. Det kan dessutom med rätta leda till

ifrågasättanden från individer och grupper med annan

trosinriktning. I dagens pluralistiska samhälle skulle det vara

olyckligt om det föreskrevs att man i lärarutbildningen skulle

sätta en religiös övertygelse före en annan.

Utskottet anser att skolan och lärarutbildningen även i

framtiden skall vara obunden i konfessionellt avseende, dvs.

inte grundas på en speciell trosinriktning eller livsåskådning.

Vad utskottet anfört om skolans värdemässiga grund bör

riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub51 yrkande 1 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande skolans värdemässiga grund

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ub51 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Krav på lärarutbildningen (mom.4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25

börjar med "När det gäller" och på s.26 slutar med "i denna

del" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottet anledning att i detta sammanhang

erinra om riksdagens beslut hösten 1989 att kommunalisera

lärartjänsterna (prop. 1989/90:41, bet.UbU9, rskr.58). Det

framhölls då att lärarutbildningen är ett bland flera styrmedel

för att uppnå en över hela landet likvärdig skola. En mycket

splittrad struktur på lärarutbildning och i synnerhet det nya

förslaget om "ämneslärarutbildning" kan som utskottet ser det

inte uppfylla kravet att utgöra det styrmedel som avsågs i

riksdagens beslut. Det är utskottets uppfattning att

grundskollärarutbildningen även fortsättningsvis måste vara en

del av den statliga styrningen av skolan. Detta uppnås genom

den nuvarande grundskollärarutbildningen, som under hela

utbildningen väver in moment som ger de blivande lärarna insikt

i elevernas och skolans villkor och de krav som måste ställas

för att uppnå en likvärdig skola.

Utskottet anser att lärarutbildningen även fortsättningsvis

bör läggas upp så att den förbereder för en klart definierad

yrkesroll. Ett likvärdigt innehåll och en någorlunda enhetlig

studieorganisation är här en förutsättning för att

utbildningens mål skall uppnås. Även när linjesystemet

avskaffas bör lärarutbildningen ingå i ett

studieorganisatoriskt mönster som i huvudsak liknar dagens.

Självfallet bör en centralt beslutad

utbildningsplan/examensordning ge utrymme för flexibilitet och

lokala varianter. Utan att föregripa kommande beslut om en ny

studieorganisation för högskolan vill utskottet redan i detta

sammanhang framhålla att en sådan studieorganisation också bör

ge grund för ett organ motsvarande dagens linjenämnd som

planerar och utformar utbildningarna på respektive högskola. I

detta organ bör förutom representanter för högskolan och

studerande också finnas företrädare för avnämarna -- skolan och

utbildningssamhället i vid mening.

Universitets- och högskoleämbetet UHÄ genomför för närvarande

på regeringens uppdrag en utvärdering av

grundskollärarutbildningen. Utbildningsministern anför själv

att det är för tidigt att uttala sig om i vilken utsträckning

högskoleenheterna lyckas nå de uppställda målen. UHÄ har vidare

i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att ge underlag för en

bedömning av om lärarutbildningen i sin nuvarande form och med

nuvarande centrala styrning är tillräckligt effektiv för

styrning och utveckling av skolan. Enligt propositionen skall

utvärderingen redovisas i september 1992. Utskottet finner det

anmärkningsvärt att regeringen inte velat avvakta den pågående

utvärderingen.

Vad regeringen nu föreslår om krav på lärarutbildningen, dess

studieorganisation innefattande en ny ämneslärarutbildning med

inriktning på undervisning i årskurserna 4--9 är, vad utskottet

kunnat finna, varken grundat på forskning eller på önskemål

bland studerande och lärarutbildare. Genom regeringens förslag

förlorar lärarutbildningen helt de fördelar som varvning av

teori och praktik under hela yrkesutbildningen innebär. Genom

varvningen kan utbildningen tillgodogöras på ett mer fullödigt

sätt. Det krävs ett stort mått av pedagogisk yrkesskicklighet

hos varje lärare. Denna skicklighet kan inte nås under ett år,

utan måste enligt utskottets uppfattning förvärvas genom

varvade perioder av teori och praktik.

Enligt utskottets uppfattning ger den nuvarande utbildningen

av lärare för årskurserna 4--9 goda och relevanta

ämneskunskaper samtidigt som den ger de utbildade lärarna en

stor ämnesbredd. Nu kommer risken för att de blivande lärarna

skall behöva undervisa i ämnen för vilka de saknar utbildning

("kvacka") att öka avsevärt. Dessutom kommer mindre skolenheter

att få svårigheter att kunna erbjuda tjänster till lärare med

minskad bredd vad gäller antalet ämnen. Dessa praktiska

olägenheter med den föreslagna lärarutbildningen har inte

beaktats i propositionen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det förslag till

utbildning av lärare för årskurserna 4--9 som regeringen nu

lägger fram kommer att leda till en betydande försämring av

kvaliteten på lärarutbildningen för dessa årskurser.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen

avslå vad regeringen förordat om krav på lärarutbildningen och

som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört härom. Därmed tillstyrker utskottet motionerna

1991/92:Ub39 yrkandena 5 och 6, 1991/92:Ub45 yrkandena 2 och 3

samt 1991/92:Ub51 yrkande 3. Motion 1991/92:Ub527 i denna del

avstyrks.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande krav på lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub39 yrkande

5 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkandena 2 och 3 och 1991/92:Ub51

yrkande 3 i denna del samt med avslag på proposition 1991/92:75

och motion 1991/92:Ub527 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Tillgodoräknanderegler (mom.6)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Utskottet har i" och slutar med "med hänvisning

härtill" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som utskottet vill slå fast att den nuvarande

integrerade grundskollärarutbildningen skall vara den normala

studiegången för utbildning till grundskollärare, även för

undervisning med inriktning mot årskurserna 4--9, instämmer

utskottet i motionärernas synpunkter när det gäller att

förbättra möjligheterna för högskolestuderande som, efter det

att de påbörjat högskolestudier med annan inriktning än

läraryrket, önskar ändra sin studieinriktning för att utbilda

sig till lärare. Vissa möjligheter finns redan. Utskottet har

inget att erinra mot att större generositet bör kunna visas vid

tillgodoräknandet av andra högskolestudier utan att strukturen

i grundskollärarlinjen går förlorad. Riksdagen bör begära

förslag av regeringen härom. Den av utskottet åsyftade

ordningen får emellertid inte innebära att behörighet ges åt

ettämneslärare eller lärare med alltför snäv utbildning.

Vad utskottet anfört om tillgodoräknanderegler bör riksdagen

med bifall till motionerna 1991/92:Ub45 yrkande 7 och

1991/92:Ub51 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande tillgodoräknanderegler

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub45 yrkande

7 och 1991/92:Ub51 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

5. Principer för lärarcertifikat (mom.8)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28

börjar med "Regeringen har i" och på s.29 slutar med "i denna

del" bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att det finns åtskilliga

invändningar mot det av regeringen förordade systemet med

lärarcertifikat. Som utskottet uppfattat förslaget innebär det

att den studerande först efter en utbildning på 3,5--4,5 år

samt ett års tjänstgöring får klarhet i om hon eller han

skall kunna godkännas som lärare. Utskottet delar den

uppfattning som framförts i en av motionerna att rekryteringen

till läraryrket kan komma att försvåras genom en sådan ordning.

Det kommer också, som utskottet ser det, att bli mycket svårt

för rektor eller kollega på den gemensamma arbetsplatsen att

göra en verklig bedömning och att fatta ett beslut som kan ha

dramatiska konsekvenser för lärarkandidaten.

Men även av principiella skäl finns det anledning att

avstyrka förslaget. Utskottet anser att det är naturligt att

lägga ansvaret på den utbildande högskolan att svara för att de

utexaminerade lärarna verkligen också är kompetenta och

lämpliga för sin kommande yrkesroll som lärare. Om en

lärarstuderande trots mycket stöd ändå inte bedöms klara de

krav som yrkesrollen ställer, måste han eller hon avrådas så

fort som möjligt från att fortsätta sin utbildning. Att avstå

från att i uppenbara fall avråda från fortsatta studier är

inhumant och kan leda till tragedier i en senare yrkesutövning.

Av de skäl som utskottet nu anfört bör riksdagen avvisa

regeringens förslag om lärarcertifikat och med bifall till

motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 8, 1991/92:Ub45 yrkande 14 och

1991/92:Ub51 yrkande 7 och med avslag på motion 1991/92:Ub527 i

denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande principer för lärarcertifikat

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub39 yrkande

8, 1991/92:Ub45 yrkande 14 och 1991/92:Ub51 yrkande 7 och med

avslag på proposition 1991/92:75 och motion 1991/92:Ub527 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger

till grundskollärare (mom.11)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Som framgår av" och slutar med "del till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

För de förskollärare och fritidspedagoger som önskar utbilda

sig till grundskollärare med inriktning mot årskurserna 1--7

krävs i dag en utbildning som omfattar 100 poäng. Tillsammans

med den redan genomgångna utbildningen innebär detta ett krav

på sammanlagt fem års utbildning (200 poäng) för att bli

behörig som grundskollärare.

Enligt utskottets uppfattning har förskollärare och

fritidspedagoger en god utbildning. Det finns därför mycket

goda skäl att underlätta för dem som önskar genomgå utbildning

till grundskollärare genom att av dem kräva en

kompletteringsutbildning som är mindre omfattande än för

närvarande för att bli grundskollärare för årskurserna 1--7.

Regeringen bör föranstalta om bestämmelser med denna innebörd.

Den av utskottet nu föreslagna åtgärden tillmötesgår syftet med

motionerna 1991/92:Ub22 och 1991/92:Ub429 om dimensioneringen

av den ifrågavarande kompletteringsutbildningen.

Vad utskottet anfört om vidareutbildning av förskollärare och

fritidspedagoger till grundskollärare bör riksdagen med bifall

till motionerna 1991/92:Ub22 yrkande 2 och 1991/92:Ub45 yrkande

10 samt med anledning av proposition 1991/92:75 och motionerna

1991/92:Ub22 yrkande 3 och 1991/92:Ub429 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande vidareutbildning av förskollärare och

fritidspedagoger till grundskollärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub22 yrkande

2 och 1991/92:Ub45 yrkande 10 samt med anledning av motionerna

1991/92:Ub22 yrkande 3 och 1991/92:Ub429 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. En ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning

av lärare med inriktning på årskurserna 4--9 (mom.12)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.32

börjar med "Utskottet tillstyrker förslaget" och slutar med "i

denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anfört en rad skäl mot

godkännande av regeringens förslag om att parallellt med den

nuvarande grundskollärarutbildningen med inriktning mot

årskurserna 4--9 införa en annan typ av lärarutbildning.

Utskottet ser i denna åtgärd i praktiken ett återinförande av

den gamla ämneslärarutbildningen. Det finns starka skäl att

mycket bestämt avvisa detta förslag. Önskemålet att bredda

rekryteringen till lärarutbildningen kan tillgodoses genom

generösa dispensmöjligheter inom nuvarande

grundskollärarutbildning.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att det

förslag som regeringen nu lägger fram om lärarutbildning för

årskurserna 4--9 riskerar att försämra kvaliteten på

lärarutbildningen. Utskottet nöjer sig med att i detta

sammanhang peka på problemet med att flera ämnen inte finns som

självständiga ämnen på universiteten. Som exempel kan nämnas

svenska och religionskunskap. Dessa ämnen ges endast inom den

nuvarande samordnade lärarutbildningen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag

om en ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för utbildning av

lärare med inriktning på årskurserna 4--9. Därmed tillstyrks

motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 5 i denna del och yrkande 6,

1991/92:Ub45 yrkande 5 i denna del och 1991/92:Ub51 yrkande 3 i

denna del.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande en ny allmän utbildningslinje om 40 poäng

för utbildning av lärare med inriktning på årskurserna 4--9

att riksdagen bifaller motionerna 1991/92:Ub39 yrkande 5 i

denna del och yrkande 6, 1991/92:Ub45 yrkande 5 i denna del

samt 1991/92:Ub51 yrkande 3 i denna del och avslår proposition

1991/92:75,

8. Lärarförsörjning m.m. vid små skolor (mom.16)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.34

börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "nu berörd del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de farhågor som uttrycks i motion

1991/92:Ub39 beträffande lärarsituationen framdeles vid mindre

skolor i glesbygd, om det till följd av regeringens förslag om

alternativ utbildning av lärare för årskurserna 4--9 examineras

ett stort antal lärare med smal ämneskompetens. Det problem som

kan uppstå är att många av dessa lärare tvingas att tjänstgöra

vid flera skolor för att erhålla full tjänst. På sikt kan detta

i sin tur innebära att det inte är möjligt att bedriva en

komplett undervisning med behöriga lärare i glesbygder.

Utskottet finner det även i detta sammanhang angeläget att

betona vikten av att lärarna i grundskolan har en bred

ämneskompetens. Detta var en av utgångspunkterna för den

nuvarande grundskollärarutbildningen. Riksdagen bör begära att

regeringen särskilt följer utvecklingen i nu berört hänseende

vid mindre skolor och vidtar det åtgärder som den finner

påkallade. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub39 yrkande 7 och med anledning av motion 1991/92:Ub54

i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande lärarförsörjning m.m. vid små skolor

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub39 yrkande 7

och med anledning av motion 1991/92:Ub54 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Påbyggnadslinje om 20 poäng för lärare för grundläggande

utbildning av vuxna, m.m. (mom.21)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.39

börjar med "Utskottet vill liksom" och slutar med "i

motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit beträffande

lärarutbildningar för vuxenutbildningens behov är det enligt

utskottet angeläget att erinra om att möjligheterna till

återkommande utbildning för vuxna är en viktig del av det

svenska utbildningssamhället. Det är uppenbart att

vuxenutbildningen i sina olika former arbetar under speciella

förutsättningar, vilka ställer alldeles särskilda krav på

vuxenutbildningen och på de lärare som skall arbeta där.

Lärarna behöver vuxenpedagogisk kunskap och en utbildning som

utvecklar deras förmåga att iaktta vad som händer i vuxnas

studier och att låta sitt eget agerande påverkas av en

systematisk reflexion över det man iakttar. De behöver också

ordentliga kunskaper om de samhällsförhållanden som påverkar

deras elevgrupper. Utbildningarnas kvalitet påverkas därför

påtagligt av i vilken utsträckning lärarnas utbildning beaktar

vuxenutbildningens egna förutsättningar. Det är enligt

utskottets övertygelse nödvändigt att särskilt avpassade

lärarutbildningar tillhandahålls för att värna möjigheterna

till återkommande utbildning och hjälpa till att utveckla deras

kvalitet.

Grundskollärarlinjens variant avseende utbildning av lärare

för grundläggande vuxenutbildning finns inrättad vid högskolan

för lärarutbildning i Stockholm (HLS) och vid universitetet i

Linköping. Utskottet vill erinra om att det i Linköping byggts

upp en särskild kompetens när det gäller vuxenutbildning och

folkbildning. Där finns landets enda professur i

vuxenpedagogik.

De skäl som regeringen anför för nedläggning av

grundskollärarlinjens variant för utbildning av lärare för

grundläggande vuxenutbildning --svag rekrytering och

uppfattningen att den grundläggande vuxenutbildningen till

största delen ställer samma krav som grundskolan -- kan

utskottet inte godta. Rekryteringssituationen kan framför allt

förklaras av bristande information om utbildningen, de

nuvarande behörighetskraven och formerna för utbildningen.

Utskottet anser sålunda att den ifrågavarande varianten av

grundskollärarlinjen inte bör avvecklas. I stället bör formerna

för utbildningen ses över så att bl.a. möjligheter till

decentraliserad utbildning, såväl ortsförlagd som

distansutbildning, prövas. Utskottet anser samtidigt att det

bör finnas ett visst utrymme för dem som genomgått "vanlig"

grundskollärarutbildning och arbetat ett antal år att genom

vuxenpedagogisk påbyggnad kunna bli behöriga som lärare i

grundläggande vuxenutbildning. Exakt hur denna

påbyggnadsutbildning skall utformas bör kunna anförtros åt den

ansvariga lärarutbildningsenheten att bestämma. Utskottet är

tveksamt till att enbart 20 poäng är tillräckligt.

För att tydliggöra grundvuxlärarens yrkesprofil bör

utbildningen ges en egen examensbenämning.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens

förslag att avveckla grundskollärarlinjens variant för

utbildning av lärare för grundläggande utbildning av vuxna.

Vidare bör riksdagen uttala sig om en översyn av den befintliga

varianten i enlighet med vad som anförts av utskottet och i

motion 1991/92:Ub45 samt vad likaså anförts om kompletterande

vuxenpedagogisk utbildning i vissa fall. Riksdagen bör även ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om examensbenämning

vid grundvuxlärarutbildning. Med det anförda tillstyrker

utskottet motionerna 1991/92:Ub34 yrkande 2 och 1991/92:Ub45

yrkandena 17, 20, 21 och 22 samt avstyrks motion 1991/92:Ub54 i

denna del.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande påbyggnadslinje om 20 poäng för lärare för

grundläggande utbildning av vuxna, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub34 yrkande

2 och 1991/92:Ub45 yrkandena 17, 20, 21 och 22 samt med avslag

på proposition 1991/92:75 och motion 1991/92:Ub54 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om översyn av grundskollärarlinjens variant för utbildning av

lärare för grundläggande utbildning av vuxna, om kompletterande

utbildning för studerande med tidigare genomgången

grundskollärarutbildning och om examensbenämning,

10. Åtgärder vad gäller den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen (mom.22)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.41

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "del till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget

att vidta sådana åtgärder att rekryteringen av speciallärare

kan förbättras. Utöver vad som behandlas i propositionen vill

utskottet ta upp problemet med lärarutbildare. Det är en

otillfredsställande situation att tillgången på lärare för de

nu aktuella lärarutbildningarna på lång sikt kan bli en

begränsande faktor för utbildningen, speciellt om man vill

permanenta en bättre spridning av utbildningen över landet. Det

krävs därför insatser för att öka tillgången till

lärarutbildare. Regeringen bör snarast låta göra en översyn av

tillgång och behov och återkomma till riksdagen med förslag i

frågan.

Mot bakgrund av rekryteringssituationen har utskottet

förståelse för den av utbildningsministern planerade åtgärden

vad gäller förkunskapskraven i teckenspråk. Emellertid bör

gälla att studerande som antagits på dispens så tidigt som

möjligt under utbildningen får möjlighet att komplettera sina

kunskaper i teckenspråk. Utskottet vill stryka under att

dispensen från kunskap i teckenspråk bara får utgöra en

tillfällig åtgärd.

I vad gäller de behov av en särskild vuxenpedagogutbildning

för bl.a. personal som arbetar med olika handikappgrupper inom

t.ex. landstingens rehabiliteringsverksamhet instämmer

utskottet i motionärernas begäran om utredning av behovet av

lärare med sådan speciell inriktning.

Beträffande den av regeringen aviserade översynen av den

specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen med avsikt att

samordna den utbildning som tar sikte på barn, med en

komplicerad inlärningssituation, t.ex. på grund av dyslexi, med

en utbildning som avser utvecklingsstörda barn bör den inte

leda till att det utbildas färre lärare med specialkompetens

för varje handikapp. Mot den bakgrunden bör översynen gälla

hela frågan om den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningens

utformning i framtiden.

Vad utskottet nu anfört om åtgärder vad gäller den

specialpedagogiska utbildningen bör riksdagen med bifall till

förevarande motionsyrkanden och med anledning av proposition

1991/92:75 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande åtgärder vad gäller den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub45

yrkandena 23--26, 1991/92:Ub54 i denna del, 1991/92:Ub431 och

1991/92:Ub539 och med anledning av proposition 1991/92:75 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen m.m. samt vad i propositionen

anförts om barn- och ungdomspedagogiska utbildningar (mom.24)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "del till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottet anledning att erinra om förskolans

och fritidshemmens stora betydelse för barns och ungdomars

uppväxtvillkor. Förskolan svarar för barns introduktion till

ett livslångt lärande. I allt högre grad arbetar man nu i olika

samverkansformer lokalt mellan grundskolan/förskolan och

grundskolan/fritidshem. Under senare tid har målen för både

fritidshem och förskola preciserats och fastställts av

riksdagen. Förskolan och fritidshemmen är nu mer än någonsin en

del av det nationella utbildningssystemet.

Sedan 20 år har de barnpedagogiska utbildningarna omfattat

100 poäng. Alla nya krav på utbildningarna har fått rymmas utan

att utbildningstiden utökats. Sverige har en relativt sett kort

utbildning för ifrågavarande yrken. Dimensioneringen av

utbildningen har under en tid varit mycket hög.

Mot bakgrund av de nya och allt större kraven som ställts på

förskole- och fritidshemsverksamheten och den nuvarande höga

dimensioneringen av utbildningen anser utskottet att såväl

längden som dimensioneringen av den nuvarande förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen behöver ses över. Detta bör

riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub30, 1991/92:Ub45

yrkande 13 och 1991/92:Ub405 samt med anledning av proposition

1991/92:75 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen m.m. samt vad i propositionen

anförts om barn- och ungdomspedagogiska utbildningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub30,

1991/92:Ub45 yrkande 13 och 1991/92:Ub405 samt med anledning av

proposition 1991/92:75 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

12. Rektorsutbildning (mom.29)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.47

börjar med "Utskottet har inget" och på s.48 slutar med "i

denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett

statligt ansvar att förvissa sig om att rektorer får en

grundläggande utbildning i sådant som rör de nationella målen

för och den nationella styrningen av skolan. Särskilt viktigt

är detta nu när det blir allt vanligare att kommunerna utser

också andra än personer med erfarenhet från skolan till rektor

eller till motsvarande befattning. Med hänvisning till

rektorsutbildningen som ett viktigt nationellt styrinstrument

över skolan anser utskottet i likhet med motionärerna att den

statliga rektorsutbildningen bör vara obligatorisk och omfatta

alla skolledare.

Utöver denna utbildning är det ett ansvar för kommunerna

själva att se till att rektorerna får den utbildning som behövs

för rektor i rollen som kommunal chefstjänsteman.

Vad utskottet nu anfört om rektorsutbildning bör riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 27, med anledning

av proposition 1991/92:75 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub51 yrkande 9 och 1991/92:Ub54 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande rektorsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 27,

med anledning av proposition 1991/92:75 och med avslag på

motionerna 1991/92:Ub51 yrkande 9 och 1991/92:Ub54 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Forskning med anknytning till lärarutbildningen, m.m.

(mom.31)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.49

börjar med "Utskottet anser liksom" och slutar med "båda

förevarande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar liksom motionärerna att

lärarutbildningen är ett stort och betydelsefullt område inom

högskolan. I likhet med vad som gäller för andra

yrkesutbildningar, t.ex. utbildningar till läkare, ingenjörer,

agronomer och jurister, finns behov av forskning i anslutning

till lärarutbildningen. Mot bakgrund av lärarutbildningens

stora betydelse för samhället föreligger det enligt utskottets

uppfattning goda skäl att förstärka sådan forskning som har

anknytning till lärarutbildningen. Riksdagen bör nu begära att

denna fråga ägnas särskild uppmärksamhet i samband med arbetet

på den forskningspolitiska propositionen som skall föreläggas

riksdagen våren 1993.

Beträffande det i promemorian Fria universitet och högskolor

(Ds 1992:1) framlagda förslaget att det för alla lärartjänster

inom högskolan, utom det konstnärliga området, skall krävas

doktorsexamen instämmer utskottet i vad motionärerna anfört om

högskolornas för lärarutbildning möjligheter att i framtiden ha

lärare med annan utbildningsbakgrund än avlagd doktorsexamen.

Riksdagen föreslås som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet nu anfört om forskning med anknytning till

lärarutbildningen och om högskolelärare inom lärarutbildningen.

Utskottet tillstyrker därmed motion 1991/92:Ub45 yrkandena 29

och 30.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande forskning med anknytning till

lärarutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:45 yrkandena 29

och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (mom.32)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.50

börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "läggs till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Som framgår av utskottets redovisning ovan har frågan om

lokalisering av HLS varit aktuell under lång tid. Utbildningen

vid HLS ryms för närvarande i många olika lokaler, och det är

enligt utskottets uppfattning nu nödvändigt att ett beslut om

den framtida förläggningen kan fattas så snart som möjligt.

Vad utbildningsministern i propositionen anför om det

fortsatta planeringsarbetet innebär dels en uppenbar risk för

en mycket utdragen behandling av ärendet, dels att regeringen

helt bortser från de lokaliseringspolitiska aspekterna.

Utbildningsministern förordar som alternativt område för

lokalisering ett av de känsligaste områdena i Stockholm, ett

område av riksintresse när det gäller natur- och kulturvård och

ett av de mest attraktiva områdena för eventuell exploatering.

Enligt utskottet finns det anledning att förmoda att den

fortsatta planeringen av hur Brunnsvikenområdet skall användas

kommer att bli komplicerad. Slutliga beslut om utnyttjande av

mark etc. kommer att dröja länge.

Lokaliseringspolitiskt innebär en placering av HLS på det

redan högexploaterade Frescatiområdet en förstärkning av den

inomreginala obalansen både vad gäller tillgång till

högskoleutbildning och investeringar i allmänhet. En

lokalisering till Södertälje skulle väsentligt bidra till en

bättre balans inom länet, inte minst ur skolans synvinkel.

Utskottet vill erinra om att man i kommunerna i den södra

länsdelen har den högsta andelen outbildade lärare och att det

där är en betydligt mindre andel ungdomar som söker sig till

lärarutbildningen.

Utskottet har erfarit att det i Södertälje finns god

beredskap att omedelbart efter ett besked från riksdagen sätta

i gång arbete med att få fram bra och ändamålsenliga lokaler i

campusmiljö.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och till de

motiveringar härutöver som redovisas i motionerna anser

utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:75

och motion 1990/91:Ub719 yrkande 2 och med bifall till övriga

förevarande motionsyrkanden bör uttala sig för att HLS placeras

i Södertälje.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande högskolan för lärarutbildning i Stockholm

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub650,

1990/91:Ub719 yrkande 3, 1991/92:Ub20, 1991/92:Ub41,

1991/92:Ub45 yrkande 28 och 1991/92:Ub51 yrkande 12 samt med

anledning av proposition 1991/92:75 och motion 1990/91:Ub719

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 1--7 (mom.36)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 19" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att utbildning av lärare för grundläggande

vuxenutbildning även i fortsättningen bör anordnas inom ramen

för en särskild variant av grundskollärarlinjen. Denna bör vara

förlagd till universitetet i Linköping, som genom

Vuxenutbildarcentrum, folkhögskollärarlinjen och professuren i

vuxenpedagogik har särskilt goda förutsättningar för sådan

utbildning. Planeringsramen bör fastställas till 24 platser.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub45 yrkande 18 och med anledning av motion

1991/92:Ub45 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 1--7

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 18,

med anledning av proposition 1991/92:75 och motion 1991/92:Ub45

yrkande 19 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub17 yrkande 2,

1991/92:Ub24 yrkande 2, 1991/92:Ub29, 1991/92:Ub33 och

1991/92:Ub36 yrkande 2 dels fastställer planeringsramar i

enlighet med vad som förordats i propositionen, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

utbildning av lärare för grundläggande vuxenutbildning,

16. Planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 (mom.37)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "proposition

1991/92:75" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion

1991/92:Ub45 att ökningen av utbildningen av lärare för

grundskolans årskurser 4--9 bör ske genom utökning av

planeringsramen för grundskollärarlinjen. Den fördelning av 540

nytillkommande platser som föreslås i motionen är enligt

utskottets mening väl avvägd. I förslaget ingår inrättande av

utbildningen vid högskolan i Luleå, vilket enligt utskottets

mening är angeläget med hänsyn till lärarförsörjningen i övre

Norrland och lämpligt med hänsyn till befintlig kompetens vid

högskolan i Luleå.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 6,

1991/92:Ub51 yrkande 13 och 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna

del, med anledning av proposition 1991/92:75 och motionerna

1991/92:Ub19 yrkande 1, 1991/92:Ub21 yrkande 1, 1991/92:Ub25

yrkande 1 och 1991/92:Ub51 yrkandena 11 och 14, båda i denna

del, samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub14 yrkandena 1 och

2, 1991/92:Ub17 yrkande 1, 1991/92:Ub22 yrkande 1, 1991/92:Ub24

yrkande 1, 1991/92:Ub36 yrkande 1, 1991/92:Ub40 i denna del

samt 1991/92:Ub408 fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

37. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 4--9

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 6,

1991/92:Ub51 yrkande 13 och 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna

del, med anledning av proposition 1991/92:75 och motionerna

1991/92:Ub19 yrkande 1, 1991/92:Ub21 yrkande 1, 1991/92:Ub25

yrkande 1 och 1991/92:Ub51 yrkandena 11 och 14, båda i denna

del, samt med avslag på motionerna 1991/92:Ub14 yrkandena 1 och

2, 1991/92:Ub17 yrkande 1, 1991/92:Ub22 yrkande 1, 1991/92:Ub24

yrkande 1, 1991/92:Ub36 yrkande 1, 1991/92:Ub40 i denna del och

1991/92:Ub408 fastställer planeringsramar för budgetåret

1992/93 i enlighet med vad utskottet förordat,

17. Planeringsramar för praktisk-pedagogisk utbildning 40

poäng för lärare för årskurserna 4--9 (mom.39)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Som i det" och på s. 59 slutar med "vad utskottet

förordat" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en utökning av

planeringsramen för grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 med 540 platser. Av dessa avser 60 platser

högskolan i Luleå. Det finns därför inte anledning att

fastställa någon planeringsram för praktisk-pedagogisk

utbildning 40 poäng för lärare för dessa årskurser. Riksdagen

bör således med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 5 i

denna del och med anledning av motion 1991/92:Ub51 yrkande 11 i

denna del avslå förslaget i proposition 1991/92:75 till

planeringsramar för praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng för

lärare för grundskolans årskurser 4--9. Likaså bör riksdagen

avslå motion 1991/92:Ub40 i denna del.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande planeringsramar för praktisk-pedagogisk

utbildning 40 poäng för lärare för årskurserna 4--9

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 5 i

denna del och med anledning av motion 1991/92:Ub51 yrkande 11 i

denna del avslår proposition 1991/92:75 och motion 1991/92:Ub40

i denna del,

18. Användningen av medel för särskilda åtgärder för att

förbättra lärartillgången (mom.49)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan

Björkman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64

börjar med "I den" och slutar med "avslå yrkandet" bort ha

följande lydelse:

I den akuta bristsituationen och med den osäkerhet som råder

om lärarbehovet på längre sikt är det enligt utskottets mening

värdefullt att regeringen disponerar ett betydande utrymme för

särskilda åtgärder av tillfällig karaktär. Det ligger i sakens

natur att riksdagen inte skall låsa användningen till viss

utbildning av viss omfattning eller vid viss högskoleenhet.

Motionerna 1991/92:Ub19 yrkande 2, 1991/92:Ub25 yrkande 2,

1991/92:Ub27 i denna del samt 1991/92:Ub51 yrkande 15 bör

därför avslås av riksdagen. Det är enligt utskottets mening

synnerligen angeläget att utbildning av oexaminerade lärare kan

fortsätta inom ramen för särskilda åtgärder och i den

omfattning att det tillgodoser ett behov och det finns

rekryteringsunderlag. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1991/92:Ub45 yrkande 12 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

49. beträffande användningen av medel för särskilda

åtgärder för att förbättra lärartillgången

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 12

och med avslag på motionerna 1991/92:Ub19 yrkande 2,

1991/92:Ub25 yrkande 2, 1991/92:Ub27 i denna del, 1991/92:Ub50

i denna del och 1991/92:Ub51 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Forskning med anknytning till lärarutbildningen, m.m.

(mom.31)

Margitta Edgren (fp) och Larz Johansson (c) anför:

Folkpartiet liberalerna och centern har haft invändningar vid

tidigare diskussioner om kravet på att alla lärare i högskolan

skall ha doktorsexamen.

Utöver de konstnärliga utbildningarna anser vi att kravet på

doktorsexamen för alla lärare i högskolan inte bör gälla för

delar av vårdutbildningarna och lärarutbildningarna. De nämnda

utbildningarna har i sin kärna också praktiska

kunskaper/beprövad erfarenhet, kunskaper som inte nås i

traditionell forskarutbildning och som inte kan mätas i en

doktorsexamen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Utbildningspolitiken utgör för Vänsterpartiet en del av en

samlad politik för rättvis fördelning. Denna politik bygger på

en ekologiskt riktig tillväxt, och en grundpelare för en sådan

tillväxt är ett ökat tillgängligt bildningskapital. Skolan

skall lära eleverna att se samband och ge dem förmåga att

analysera så att de kan förstå och förändra samhället. Detta är

kunskaper som är nödvändiga i en demokrati stadd i utveckling

mot rättvisa och jämlikhet och som vida överskrider

torftigheten i den "enda kunskap" som enbart definieras utifrån

snäva ämnesgränser. Vänsterpartiet delar inte, bl.a. mot denna

bakgrund, flera av de skolpolitiska utgångspunkter som

presenteras i propositionen som skäl för förändringar.

Regeringen föregriper bl.a. läroplanskommitténs arbete genom

att referera dess direktiv som om konsekvenserna av dem för

läroplanen redan vore riksdagens beslut. Detta gäller t.ex.

uppdelningen av natur- och samhällsorienterande ämnen. Jag

menar att den politiska beslutsprocessen måste få ha sin gång.

I propositionen talas det inte om att olika hem har olika

materiella förutsättningar för att klara uppgiften att fostra

och ge barnen omvårdnad. Dessa förutsättningar ökar inte av en

ekonomisk politik som ökar klyftorna i samhället, och

självfallet kommer dessa förhållanden att påverka skolans

möjligheter att ta sitt ansvar för kunskapsförmedling, fostran

och omvårdnad.

Med det anförda instämmer jag i reservation 1.

Beträffande lärarutbildningen och skolans värdemässiga

grund anser jag att ingen skall på grund av trosuppfattning

eller religiös åskådning förhindras att utbilda sig till eller

vara verksam som lärare i den svenska skolan. Detta har jag

särskilt behandlat i motion 1991/92:Ub51. Socialdemokraternas

reservation 2 ansluter sig till yrkande 1 i motionen, varför

jag instämmer i reservationen.

När det gäller profilering och specialisering vill jag

understryka att pedagogisk och innehållslig variation inte

främst bör känneteckna olika skolor utan finnas inom skolor och

inom skolklasser för att undervisningen på ett individualiserat

sätt skall anpassas till elevers skiftande erfarenheter,

förutsättningar och intressen. Det bör vara lärare och elever

som tillsammans väljer arbetssätt och innehåll inom läroplanens

ramar. Att göra profilering eller specialisering till en

isolerad fråga om olikhet mellan skolor i stället för variation

inom skola och skolklass riskerar att utarma skolornas och

lärarnas ansvar för innehållslig och pedagogisk variation.

Eftersom läraryrket kräver särskild kompetens är det enligt

min mening av vikt att lärarutbildningen är sammanhållen och

utformad i enlighet med läraryrkets krav. Detta kom till

uttryck bl.a. genom riksdagens beslut om den s.k.

kommunaliseringen. Där betonades och förstärktes kraven på

formell behörighet för läraryrket. Jag vill också erinra om

att riksdagen i samband med frågan om den framtida

studieorganisationen i högskolan uttalat vikten av sammanhållen

utbildning för yrkesgrupper som lärare, läkare, psykologer

m.fl.

Med det anförda instämmer jag i reservation 3.

I propositionen anförs det att det bör ankomma på regeringen

att fastställa målen för respektive lärarexamen. Av vad jag

redan sagt framgår att riksdagen ännu inte tagit ställning till

en ny läroplan för grundskolan. Ej heller har frågan om

gymnasieskolans framtida inriktning behandlats. Jag vill också

peka på den omfattande diskussion som föregick UHÄ:s

fastställande av central studieplan för lärarutbildningen.

Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör få avgöra

frågan om examensbeskrivningarna.

Beträffande generösare tillgodoräknanderegler instämmer

jag i reservation 4.

Lärarutbildningen omfattar praktik som skall bedömas. Att ha

ytterligare en bedömning ett år efter genomgången utbildning

anser jag oskäligt. Genom den av regeringen föreslagna

ordningen med lärarcertifikat hotas rättstryggheten,

eftersom det finns risk för att lämplighetsprövningen kan komma

att gälla helt andra saker än lärarskicklighet. I de fall en

studerande kan anses olämplig för läraryrket bör detta kunna

uppdagas och åtgärder vidtas, innan examen avläggs. Anställning

som lärare skall vila på avlagd examen och inget annat.

Med det anförda instämmer jag i reservation 5.

När det gäller frågan om lärarutbildningarnas innehåll vill

jag upprepa Vänsterpartiets tidigare förslag om en

förlängning med 20 poäng av utbildningen för lärare i

årskurserna 1--7. Detta skulle bl.a. ge dessa lärare full

behörighet i engelska.

I fråga om vidareutbildning av förskollärare och

fritidspedagoger till grundskollärare instämmer jag i

reservation 6.

Den av regeringen förslagna nya grundskollärarutbildningen

för årskurserna 4--9 kan snarast jämföras med tidigare

ämneslärarutbildning. Av propositionen framgår inte den

definition som måste göras vad gäller universitetsämnens

överensstämmelse med respektive skolämnen. I vår motion

1991/92:Ub51 ges exempel på denna problematik. Jag hänvisar

till motiveringen i den. Den nya alternativa utbildningen torde

inte öka rekryteringen till läraryrket. Jag har redan

framhållit och vill än en gång understryka vikten av att

utbildningen skall vara sammanhållen och utformad enligt

läraryrkets krav.

Med det anförda instämmer jag i reservation 7.

Det skulle vara av värde att eleverna i skolan får möta

lärare med invandrarbakgrund även i andra ämnen än hemspråk.

Jag instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:Ub45 yrkande 11

om att det är angeläget att försöka fånga upp alla de

hemspråkslärare som gjort betydelsefulla insatser i den

svenska skolan och erbjuda dem vidareutbildning till en

fullständig grundskollärarkompetens. De medel som avsatts för

särskilda åtgärder bör bl.a. användas för detta. Saken är så

viktig att riksdagen borde ge regeringen detta som sin mening

till känna.

Jag instämmer också i reservation 8 om svårigheterna för

lärarförsörjningen vid små skolor till följd av regeringens

förslag om ny grundskollärarutbildning.

Jag instämmer vidare i reservation 9 när det gäller

regeringens förslag att avveckla grundskollärarlinjens

variant för utbildning av lärare för grundläggande utbildning

för vuxna samt i vad reservanterna anför om viss översyn av

innehåll och former för den utbildningen.

Även beträffande åtgärder vad gäller den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen är jag överens med reservanterna i

reservation 10.

Beträffande förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen instämmer jag i reservation 11.

Enligt min uppfattning finns ingen genomtänkt modell i den

konstruktion av lärarfortbildningen som regeringen

skisserar. Jag hävdar att samstämmigheten mellan de

övergripande politiska besluten i riksdagen och fortbildningens

huvudsakliga inriktning måste ökas. Denna princip borde gälla

för en modell som enligt motion 1991/92:Ub51 dels garanterar

kontinuiteten i fortbildningsverksamheten som går via

högskolan, dels starkt bidrar till utvecklingen av en likvärdig

skola.

När det gäller rektorsutbildningen har jag svårt att inse

varför staten skall bekosta en chefsutbildning efter det att

rektorerna (kommunala chefer) anställts av kommunen. En helt

annan sak är ju att erbjuda utbildning inför rektorskarriären

att genomgås, innan man anställs. I de fall när rektorer

behöver fortbildning torde denna kunna ges via fristående

kurser eller kursmoment vid olika högskolor. Även skolverket

bör kunna erbjuda viss fortbildning. Vad jag anfört här bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jag instämmer i reservation 13 beträffande forskning med

anknytning till lärarutbildningen och det betänkliga i ett

generellt krav på doktorsexamen för högskolelärare.

Vänsterpartiet anser att HLS bör lokaliseras till

Södertälje. Med hänvisning härtill instämmer jag i reservation

14.

Liksom Socialdemokraterna anser jag att varianten för

grundvuxlärare inom grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 1--7 bör bibehållas och att planeringsram för

denna med 24 platser vid universitetet i Linköping bör

fastställas av riksdagen. Jag instämmer därför i reservation

15.

Jag anser att grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 bör inrättas vid högskolorna i

Sundsvall--Härnösand och Luleå nästa budgetår. Dessutom bör

platsantalet på denna linje vid högskolan i Karlstad utökas med

60 platser. Medel för detta finns inom ramen för anslaget till

regeringens disposition för särskilda åtgärder.

Vid högskolan i Gävle--Sandviken bör nästa budgetår

kursplaner utarbetas med användning av medel för särskilda

åtgärder, så att grundskollärarlinjens inriktning mot

årskurserna 4--9 kan starta där påföljande år, alltså

budgetåret 1993/94.

När det gäller planeringsramar för praktisk-pedagogisk

utbildning 40 poäng för lärare för årskurserna 4--9 anser jag

liksom Socialdemokraterna att regeringens förslag bör avslås.

Utbildningen bör alltså inte inrättas. De medel som beräknats

för denna bör i stället användas för ökad dimensionering av den

reguljära lärarutbildningen -- bl.a. genom inrättande av

grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4--9 vid

högskolan i Luleå och utökning av planeringsramen vid högskolan

i Karlstad -- samt för kompletterande utbildning, så att

ytterligare i dag ej behöriga studerande görs behöriga. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 11 i

denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Medlen för särskilda åtgärder för att förbättra

lärartillgången bör enligt min mening förutom till

kursutveckling vid högskolan i Gävle--Sandviken användas bl.a.

för att inrätta fler platser vid högskolan i Karlstad i

reguljär utbildning av grundskollärare för såväl årskurserna

1--7 som 4--9.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 5, 10, 15, 26, 29, 37, 38, 39 och 49 borde ha

hemställt:

5. beträffande examensbeskrivningar och examinationsrätt

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 6

och med avslag på motion 1991/92:Ub14 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

10. beträffande förlängning av grundskollärarutbildningen

med inriktning mot årskurserna 1--7

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

15. beträffande vidareutbildning av hemspråkslärare till

grundskollärare

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub45 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

26. beträffande fortbildning av lärare

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 8

och med anledning av proposition 1991/92:75 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan,

29. beträffande rektorsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 9

och med avslag på proposition 1991/92:75 samt motionerna

1991/92:Ub45 yrkande 27 och 1991/92:Ub54 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,

37. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 4--9

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub17 yrkande

1, 1991/92:Ub19 yrkande 1, 1991/92:Ub21 yrkande 1, 1991/92:Ub25

yrkande 1 och 1991/92:Ub51 yrkandena 11 i denna del samt 13 och

14 i denna del, med anledning av proposition 1991/92:75 och

motionerna 1991/92:Ub24 yrkande 1, 1991/92:Ub36 yrkande 1,

1991/92:Ub40 i denna del, 1991/92:Ub45 yrkande 6, 1991/92:Ub408

och med avslag på motionerna 1991/92:Ub14 yrkandena 1 och 2,

1991/92:Ub22 yrkande 1 och 1991/92:Ub437 yrkande 3 i denna del

fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet

med vad som ovan anförts,

38. beträffande inrättande av grundskollärarlinjens

inriktning mot årskurserna 4--9 vid högskolan i

Gävle--Sandviken budgetåret 1993/94

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub27 och

1991/92:Ub50, båda i denna del, som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

39. beträffande planeringsramar för praktisk-pedagogisk

utbildning 40 poäng för lärare för årskurserna 4--9

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub51 yrkande 11

i denna del och med anledning av motion 1991/92:Ub45 yrkande 5

i denna del dels avslår proposition 1991/92:75 och motion

1991/92:Ub40 i denna del, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts om användningen av de medel som

beräknats för den i detta moment avsedda utbildningen,

49. beträffande användningen av medel för särskilda

åtgärder för att förbättra lärartillgången

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub19 yrkande

2, 1991/92:Ub25 yrkande 2, 1991/92:Ub27 i denna del,

1991/92:Ub50 i denna del och 1991/92:Ub51 yrkande 15 och med

avslag på motion 1991/92:Ub45 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 3

Motionerna 4

Utskottet 15

Inledning 15

Den nuvarande lärarutbildningen 15

Skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen 16

Krav på lärarutbildning samt krav för att utöva

läraryrket 21

Principer för lärarcertifikat 28

Grundskollärarutbildning 29

Grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna

1--7 29

Ny grundskollärarutbildning med inriktning mot

årskurserna 4--9 31

Gymnasielärarutbildning 34

Lärarutbildning för grundläggande vuxenutbildning 38

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning 39

Studie- och yrkesorientering (syo) 41

Barn- och ungdomspedagogiska utbildningar 42

Folkhögskollärarutbildningen 43

Fortbildning av lärare 44

Rektorsutbildning 47

Forskning och forskningsanknytning 48

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 49

Anslag och planeringsramar 51

Fortbildning 51

Utbildning för undervisningsyrken 52

Lantmäteriutbildning m.m. 65

Hemställan 66

Reservationer 72

1. Skolpolitiska utgångspunkter för lärarutbildningen

(mom.1) 72

2. Skolans värdemässiga grund (mom. 2) 74

3. Krav på lärarutbildningen (mom.4) 75

4. Tillgodoräknanderegler (mom.6) 77

5. Principer för lärarcertifikat (mom.8) 77

6. Vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger

till grundskollärare (mom.11) 78

7. En ny allmän utbildningslinje om 40 poäng för

utbildning av lärare med inriktning på årskurserna

4--9 (mom.12) 79

8. Lärarförsörjning m.m. vid små skolor (mom.16) 80

9. Påbyggnadslinje om 20 poäng för lärare för

grundläggande utbildning av vuxna, m.m. (mom.21)

80

10. Åtgärder vad gäller den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen (mom.22) 82

11. Förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen m.m. samt vad i

propositionen anförts om barn- och ungdomspedagogiska

utbildningar (mom.24) 83

12. Rektorsutbildning (mom.29) 84

13. Forskning med anknytning till lärarutbildningen, m.m.

(mom.31) 85

14. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

(mom.32) 85

15. Planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning

mot årskurserna 1--7 (mom.36) 87

16. Planeringsramar för grundskollärarlinjens inriktning

mot årskurserna 4--9 (mom.37) 87

17. Planeringsramar för praktisk-pedagogisk utbildning 40

poäng för lärare för årskurserna 4--9 (mom.39) 88

18. Användningen av medel för särskilda åtgärder för att

förbättra lärartillgången (mom.49) 89

Särskilt yttrande 90

Meningsyttring av suppleant 90