Bet. 1991/92:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU03

Miljöfrågor i utbildningen

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UbU3

Motionerna

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om betydelsen av skolans

miljöundervisning.

1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöutbildning inom de grundläggande

högskoleutbildningarna.

1990/91:Ub87 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 2 §

högskolelagen som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningens roll för

miljöundervisningen.

1990/91:Ub230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa miljökunskap fr.o.m.

förskola t.o.m. högskola.

1990/91:Ub240 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kulturmiljökunskap i såväl allmän

lantbruksutbildning som utbildning för yrken inom

byggnadssektorn.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr230.

1990/91:Ub281 av Birger Andersson och Sven-Olof Petersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning i miljökunskap.

1990/91:Ub517 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

arbetsmiljöutbildning inom högre teknisk utbildning och inom

skogs- och jordbruksutbildning.

1990/91:Ub523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om "arbetsmiljö" som ett moment i

civilingenjörsutbildningen.

1990/91:Ub683 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett miljövetenskapligt

utbildningsråd.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett

obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m. högskola.

Utskottet

Behovet av att förstärka inslaget av miljökunskap i olika

utbildningar har uppmärksammats såväl av regeringen som av

motionärer under de fyra senaste riksmötena. Undervisningen i

miljöfrågor i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen behandlades ingående i budgetpropositionen

1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 67--70). Riksdagen anvisade

medel för s.k. miljöresurspersoner vid länsskolnämnderna och

för utvecklingsarbete med s.k. naturskolor. Miljöundervisningen

i skolan togs även upp i budgetpropositionen 1990. Insatser

inom miljöområdet nämndes där som något som skulle kunna

stödjas med hjälp av de medel för utvecklingsarbete som

länsskolnämnderna fick större frihet att disponera (prop.

1989/90:100 bil. 10 s. 30 f.). När det gäller högskolan lades

förslag om förstärkning av utbildningen i miljöfrågor fram i

budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 70 f.).

Följande år redovisade regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 10 s.

162 f.) gjorda insatser och pågående arbete på detta område och

strök under vikten av att utveckla miljöaspekterna inom

utbildningen. Regeringen påpekade att dessa aspekter inte bör

ses som isolerade tillägg till den hittillsvarande utbildningen

utan i själva verket utgör några av de grundläggande

förutsättningarna för t.ex. teknisk och ekonomisk verksamhet.

Miljökunskap som ett centralt kunskapsområde för

undervisningen på olika nivåer inom utbildningsväsendet togs

under föregående riksmöte upp av regeringen i tre olika

propositioner. Efter förslag i proposition 1990/91:18 om

ansvaret för skolan antog riksdagen (1990/91:UbU4, rskr. 76) en

ändring i skollagen som innebär att det numera är en

grundläggande uppgift för var och en som verkar inom skolan att

främja respekt för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 § tredje

stycket skollagen). I proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper

-- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslogs att

miljökunskap skall betraktas som ett centralt kunskapsområde

som skall behandlas på alla studievägar i gymnasieskolan.

Riksdagen hade inga invändningar mot detta. I direktiven till

den läroplanskommitté som regeringen tillkallade i februari

1991 lyftes också miljöfrågorna fram som ett centralt

kunskapsområde såväl för grundskolan som för gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Slutligen framlades våren 1991 proposition

1990/91:90 En god livsmiljö, i vilken regeringen ytterligare

underströk vikten av utbildning i miljökunskap på alla nivåer i

utbildningsväsendet. Flertalet av de yrkanden som behandlas i

detta betänkande framställdes innan de två sistnämnda

propositionerna hade lagts fram.

Ett uttalande av riksdagen om betydelsen av skolans

miljöundervisning begärs i motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande

17, som väcktes under allmänna motionstiden 1990. Enligt

motionärerna bör riksdagen genom ett sådant uttalande markera

den vikt som riksdagen lägger vid skolans centrala roll i

miljöundervisningen på samtliga nivåer inom

utbildningsväsendet.

Utskottet behandlade detta yrkande såvitt avser grundskolan i

betänkandet 1990/91:UbU1 (s. 15). Under hänvisning till vad

regeringen anfört i propositionerna 1987/88:100 bil. 10,

1989/90:100 bil. 10 och 1990/91:18 avstyrktes förslaget. När

det gäller gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och

högskolan har regering och riksdag våren 1991 gjort så kraftiga

markeringar att det uttalande som begärs i motionen inte

behövs. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion

1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis.

I motionerna 1990/91:Ub230 (mp) yrkande 3 och 1990/91:Ub813

(mp) yrkande 4 framförs förslag om att miljökunskap skall

införas som obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m.

högskola.

Utskottet vill med anledning av förslaget anföra följande.

I direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:9 s. 7) har

föredragande statsrådet angivit miljökunskapen som ett centralt

kunskapsområde för samtliga skolformer. Statsrådet hänvisar

till det resonemang som förts i proposition 1990/91:85 Växa med

kunskaper, när det gäller miljöfrågornas roll och plats i

utbildningen. I nämnda proposition (s. 159) sägs att det är

naturligt att i undervisningen i samhällskunskap -- ett ämne

som ingår i den för alla nationella program i gymnasieskolan

gemensamma kärnan -- knyta ihop frågor om naturtillgångar med

frågor om ekonomiska system, sysselsättning och överlevnad.

Vidare framhålls att tyngdpunkten i den undervisning i

naturkunskap som likaså skall ingå i den för alla nationella

program gemensamma kärnan bör vara miljökunskap. Såväl i

propositionen (s. 100 f.) som i riksdagens beslut

(1990/91:UbU16 s. 139) är miljökunskap upptaget som ett

särskilt ämne endast inom naturvetenskapsprogrammet i

gymnasieskolan. I övrigt har det överlåtits till skolverket att

i samband med en kursplaneöversyn överväga hur detta

kunskapsområde skall organiseras. Läroplanskommittén har den 11

juni 1991 till regeringen överlämnat en promemoria "Förslag

till riktlinjer och modeller för kursplaner för

gymnasieskolan och vuxenutbildningen". I denna PM nämns

miljökunskap som exempel på ett tema för vilket en särskild

temaplan behöver utarbetas. Kommittén lämnar i promemorian

också förslag om att en temaplan skall ange temats mål och

inventera dess kunskaps- och färdighetsstruktur så att det blir

möjligt att integrera det i programmet och i skilda kurser. Mot

bakgrund bl.a. av läroplanskommitténs skrivelse har

regeringen den 12 september 1991 givit skolverket i uppdrag att

utarbeta förslag till och i förekommande fall besluta om

utbildningsplaner och kursplaner för gymnasieskolan m.m. I den

till uppdraget fogade departementspromemorian sägs bl.a. (s. 3)

att regeringen skall besluta om vilka teman som måste behandlas

i rikets skolor, och att skolverket till hjälp för planeringen

av ett nationellt tema skall ge ut förslag till temaplan.

Utskottet anser att skolverkets och läroplanskommitténs

arbete med frågan om miljökunskapens organisation inte bör

föregripas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub230

yrkande 3 och 1990/91:Ub813 yrkande 4, båda delvis.

Behovet av undervisning i kulturmiljökunskap tas upp i

motion 1990/91:Ub240 (fp). Motionärerna anser det besvärande

att det i dag -- med undantag för arkitektutbildningen --

knappast finns någon undervisning i detta ämne för de

yrkesgrupper som är verksamma inom byggnadssektorn. Likaså

saknas i lantbruksskolorna heltäckande undervisning i

jordbrukets historia och om vård av kulturvärden i

odlingslandskapet.

Utskottet erinrar om att riksdagen inte hade något att erinra

mot vad som anfördes i proposition 1990/91:85 (s. 157) om att

mål och riktlinjer för gymnasieskolan skall fastställas av

regeringen på grundval av riksdagens ställningstaganden till

förslagen i nämnda proposition. Skolverket har nyligen fått

regeringens uppdrag att utarbeta förslag till utbildningsplaner

som anger målet för vart och ett av de nationella programmen i

gymnasieskolan. Utbildningsplanerna avses bli fastställda av

regeringen. Vidare har skolverket fått i uppdrag att utarbeta

och fastställa nationella kursplaner. Med den ansvarsfördelning

som riksdagen således har ställt sig bakom blir frågan om

kulturmiljökunskapens plats i bygg- och naturbruksprogrammen

inte en riksdagsfråga.

När det gäller högskoleutbildning förbereds för närvarande i

regeringskansliet en övergång från nuvarande studieorganisation

med av riksdagen inrättade allmänna utbildningslinjer till ett

system med en centralt fastställd examensordning, varvid

ansvaret för utbildningens närmare organisation och innehåll i

ännu högre grad än hittills skall åvila organ på lokal nivå

(prop. 1990/91:150 s. 71 f., bet. UbU21, rskr. 389).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub240.

Arbetsmiljöfrågor bör enligt motionerna 1990/91:Ub517 (c)

och 1990/91:Ub523 (s) ingå i utbildningen för civilingenjörer,

agronomer, lantmästare, skogsmästare och jägmästare.

Utskottet erinrar om vad som i det föregående sagts om

ansvaret för högskoleutbildningens närmare organisation och

innehåll. I en nyligen framlagd rapport till UHÄ

(Civilingenjörs- och arkitektutbildning. Mål och struktur.

UHÄ-rapport 1991:12) föreslås att den planerade

examensordningen -- liksom de tidigare gällande av UHÄ

fastställda utbildningsplanerna -- för

civilingenjörsutbildningens del skall innehålla ett uttryckligt

omnämnande av att civilingenjören skall kunna "utforma

produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till

människornas förutsättningar och behov och till samhällets mål

avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och

ekonomi".

Med hänvisning till det pågående beredningsarbetet i

regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub517 och 1990/91:Ub523.

I motionerna 1990/91:Ub281 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub87

(mp) yrkande 2 framhålls vikten av miljökunskap i

grundutbildningen och fortbildningen av lärare.

Utskottet utgår från att den examensordning som nu förbereds

kommer att ha de grundläggande målen för skolverksamheten som

utgångspunkt, när det gäller utbildningen av lärare för skolan.

Som utskottet inledningsvis erinrat om har främjande av

respekten för vår gemensamma miljö skrivits in som ett

grundläggande mål för skolverksamheten (skollagens 1 kap. 2 §),

vilket berör alla som verkar inom skolan. Av miljöpropositionen

1991 (prop. 1990/91:90 s. 208) framgår att lärarutbildningarna

hör till dem där UHÄ ser störst behov av att utveckla kurser

och kursmoment i miljöfrågor. Utskottet anser mot denna

bakgrund att de tillkännagivanden som begärs i ifrågavarande

motionsyrkanden inte behövs, varför yrkandena avstyrks.

En komplettering av högskolelagens målparagraf föreslås i

motion 1990/91:Ub87 (mp) yrkande 1. Enligt motionärerna bör

högskolelagens 2 § kompletteras med föreskriften att all

högskoleutbildning skall främja miljömedvetandet och

förståelsen för människans roll i det globala ekologiska

systemet.

Utskottet noterar att UHÄ till regeringen har ingivit ett

sådant förslag. Regeringen, som ansåg att målet bör vara att

miljöfrågorna behandlas i samtliga högskoleutbildningar, hade

dock enligt proposition 1990/91:90 (s. 208) inte funnit skäl

att föreslå en förändring av högskolelagen. Utskottet finner

inte heller skäl för en sådan förändring, varför motion

1990/91:Ub87 yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

I motion 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 2 kritiseras regeringens

förslag (prop. 1990/91:90 s. 208) när det gäller

miljöstoffets infogande i olika högskoleutbildningar.

Enligt propositionen bör miljöfrågorna behandlas i varje

enskild utbildning i sådan omfattning och med sådan inriktning

som motiveras av den verksamhet utbildningen förbereder för.

UHÄs uppfattning, att en omfattning av miljöstoffet svarande

mot 3--5 poäng för all utbildning bör uppnås, kan därvid enligt

propositionen vara en rimlig minsta ambitionsnivå vid

högskolornas fortsatta arbete. Motionärerna anser att detta

innebär en alltför kategorisk formulering av direktiv till

kursplaneöversyn inom högskolan. De bejakar att insikten om och

hänsynen till miljöförutsättningar bör tillföras de

grundläggande aspekterna av respektive ämnesområde, men

ifrågasätter om det i alla utbildningar kan ske på ett sätt

som upplevs som meningsfullt. Som exempel nämns språken. Därför

bör enligt motionärerna kvantifieringen 3--5 poäng vara ett

riktmärke, men en förutsättning måste vara att miljöstoffet kan

fogas in på ett naturligt sätt och att kvaliteten på

utbildningen kan upprätthållas.

Utskottet anser inte att propositionen behöver tolkas så

snävt som motionärerna gör. Enligt utskottets uppfattning finns

det inte någon motsättning mellan propositionen och

motionärerna på denna punkt. Yrkandet avstyrks därför.

Ett miljövetenskapligt utbildningsråd föreslås i motion

1990/91:Ub683 (s), som väcktes under allmänna motionstiden.

Utskottet hänvisar till att regeringen enligt proposition

1990/91:90 En god livsmiljö (s. 208) avsåg att uppdra åt UHÄ

att tillsätta en särskild referensgrupp för att följa det

fortsatta arbetet med miljöfrågorna i högskoleutbildningen.

Vidare har på skolområdet läroplanskommittén fått i

uppdrag att särskilt uppmärksamma miljökunskapen. Motionärernas

syfte (en nationell satsning på miljöutbildning) kan därmed

förväntas bli tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion

1990/91:Ub683.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om betydelsen av skolans

miljöundervisning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis,

2. beträffande miljökunskap som obligatoriskt ämne fr.o.m.

förskola t.o.m. högskola

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub230 yrkande 3 och

1990/91:Ub813 yrkande 4, båda delvis,

3. beträffande kulturmiljökunskap i vissa utbildningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub240,

4. beträffande arbetsmiljöfrågor i viss högre utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub517 och

1990/91:Ub523,

5. beträffande miljökunskap i grundutbildning och

fortbildning av lärare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub281 yrkande 1 och

1990/91:Ub87 yrkande 2,

6. beträffande komplettering av högskolelagens 2 §

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub87 yrkande 1,

7. beträffande miljöstoffets infogande i olika

högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub84 yrkande 2,

8. beträffande miljövetenskapligt utbildningsråd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub683.

Stockholm den 24 oktober 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Rune Rydén

I beslutet har deltagit:

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp),

Ingvar Johnsson (s),

Bo Arvidson (m),

Ingrid Näslund (kds),

Stefan Kihlberg (nyd),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ulf Melin (m),

Eva Johansson (s),

Chris Heister (m),

Jan Björkman (s),

Inger Lundberg (s) och

Birgitta Carlsson (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.