Bet. 1991/92:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU04

Vissa skolfrågor

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UbU4

Motionerna

1989/90:Ub208 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring

i förläggningen av undervisningstiden vid lantbruksskolorna att

krav på flexibilitet uppfylls, i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Ub111 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att grundvuxlärare med lång

erfarenhet ges möjlighet att förklaras kompetenta som lärare i

"svenska för invandrare".

1990/91:Ub202 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av att eleverna ges läxor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att föreskrifter om läxor skall

finnas i läroplanen.

1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans arbetsmiljö och ansvaret för

denna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevskyddsombud på alla stadier eller

i andra hand föräldraombud för de elevgrupper som ej har

rösträtt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att decentralisera beslut om skolan

ända ner till den enskilda skolans styrelse,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans elevantal.

1990/91:Ub210 av Gullan Lindblad och Margit Gennser (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utvärdering och utökning av

skolundervisningen om HIV och sexuellt överförbara sjukdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So405.

1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i läroplanen markera de enskilda

ämnenas ställning så att varje ämne har en egen kursplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att garantera eleverna rätt till viss

minsta undervisningstid i varje enskilt ämne,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade

valmöjligheter på högstadiet i enlighet med vad som i motionen

anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande

utbildning efter årskurs 9,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anpassad studiegång,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om individuella studieplaner.

1990/91:Ub212 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett

ordinarie ämne i grundskolan.

1990/91:Ub213 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till språkfrämjande

försöksverksamhet för lågstadiet.

1990/91:Ub214 av Ulla Tillander och Håkan Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om undervisningen för vuxna

utvecklingsstörda på lanthushållsskolan i Hammenhög.

1990/91:Ub216 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om värdet av gymnastik och gymnastikbetygets betydelse.

1990/91:Ub217 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolans ansvar att förebygga att ungdomar

får missbruksproblem.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So215.

1990/91:Ub220 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade insatser för vidareutbildning av

lärare och information till elever om hiv och andra sexuellt

överförbara sjukdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So420.

1990/91:Ub222 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konkretisering av målen för

trafikantutbildningen i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att det nya skolverket

får i uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta

del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar

till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.

1990/91:Ub224 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i

konsumentekonomi.

1990/91:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om motiven för ett nytt betygssystem,

2. att riksdagen beslutar införa ett nytt betygssystem i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub226 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om HIV/aids i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So424.

1990/91:Ub232 av Berith Eriksson (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i

uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om

undervisning om samer inarbetas i den kommande läroplanen för

skola och barnomsorg.

1990/91:Ub235 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att stärka bibelns ställning i

skola och religionsundervisning.

1990/91:Ub236 av Marianne Andersson i Gislaved m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att de fackliga

organisationerna ges möjlighet att komma in på skolorna och

informera om arbetslivet och dess lagar och avtal.

1990/91:Ub238 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kost och motion, särskilt i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i

skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt

moment i skolans undervisning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So428.

1990/91:Ub239 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av de svenska läroböckerna med avseende på islam

och muslimer.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.

1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skolans huvuduppgift --

överordnad andra uppgifter -- skall vara att ge alla elever

goda kunskaper och färdigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utbildning som ger alla elever

möjlighet att utvecklas optimalt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om klara mål för skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av att skilja på målen för

omsorg och utbildning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande

utbildning.

1990/91:Ub242 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det i den läroplansöversyn som är en

följd av riksdagens beslut med anledning av proposition

1990/91:18 om ansvaret för skolan skall ingå att lämna förslag

om den naturorienterande sektorns konstruktion,

religionskunskapens ställning och en utökad språkundervisning.

1990/91:Ub244 av Marianne Carlström och Sigrid Bolkéus (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar på

högstadiet för att möta behoven hos de elevkullar som om några

år kommer att innehålla en större spridning i åldrar mellan

eleverna i en årskurs.

1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den kommunala musikskolan skall

garanteras fortleva genom att ingå i det kommunala offentliga

skolväsendet.

1990/91:Ub248 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om undervisningen i religionskunskap i grundskolan.

1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en friare grundskola.

1990/91:Ub252 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i

läroplanen för grund- och gymnasieskolan så att en nödvändig

flexibilitet i språkutbildningen uppnås.

1990/91:Ub258 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att frågor om etik, moral och livskvalitet

skall ges ett ökat utrymme i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So451.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om engelska i årskurs 1 på lågstadiet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare ett obligatoriskt

främmande språk på högstadiet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.

1990/91:Ub265 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om massmediekunskap.

1990/91:Ub271 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens betydelse

för de ungas fostran och som grund för deras uppfattning om

moral och etik.

1990/91:Ub272 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nationellt kulturutbyte för

grundskoleelever.

1990/91:Ub274 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasial trafikant- och

förarutbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.

1990/91:Ub276 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet maskinskrivning i den

förestående läroplansöversynen.

1990/91:Ub282 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om undervisning om värderingar i skolan

samt om behovet av utvecklat samarbete mellan skola, polis och

kriminalvård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en riksomfattande informationskampanj

mot mobbning samt om vikten av skolprogram mot mobbning och

våld i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ju821.

1990/91:Ub285 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om radikalt förbättrade möjligheter till

studier i andra länder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att de som studerar på högstadiet eller gymnasiet ges rätt att

studera ett år utomlands.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U511.

1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att förutsättningar bör ges att införa flyktingkunskap i

skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.

1990/91:Ub289 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om trafikkunskap i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T425.

1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av

kristendomsundervisningens innehåll och utformning som anges i

motionen,

2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana

åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger

lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap

möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.

1990/91:Ub295 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning

och uppförande inom grundskolan.

1990/91:Ub297 av Lena Boström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fredsundervisning i skolan.

1990/91:Ub303 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en garanterad minsta

undervisningstid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "tid till förfogande" i grundskolan.

1990/91:Ub306 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder

för elever med svåra läs- och skrivsvårigheter med de inslag

som tagits upp i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur elever

med svåra läs- och skrivsvårigheter skall få tillgång till

läromedel inlästa på band.

1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att hemspråken skall ha centralt fastställda tim- och

läroplaner,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

utvärdering av hemspråksundervisningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av behörighetsreglerna för

hemspråkslärare.

1990/91:Ub310 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård,

Östergötland.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om grundskolans uppdelning i stadier,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om allmän och särskild kurs i

grundskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetsformerna i grundskolan och

gymnasieskolan.

1990/91:Ub315 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studiegång,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en studieplan för varje elev.

1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försöksverksamhet med införande av

ordningsbetyg i grundskolan i Storstockholmskommunerna.

1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller

antalet hemkunskapstimmar i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande

undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna.

1990/91:Ub322 av Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om återinförande av skolexamen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheterna att avkorta läsåret för

avgångsklasserna i grundskolan och gymnasiet.

1990/91:Ub324 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolans ANT-undervisning samt

lärarutbildningen.

1990/91:Ub327 av Elisabeth Fleetwood och Ann-Cathrine Haglund

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ge kommunerna information

om och uppmuntran att inrätta vertikala skolor.

1990/91:Ub331 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till hur giltig

respektive ogiltig frånvaro skall kunna redovisas på samtliga

betyg givna inom grund- och gymnasieskolan.

1990/91:Ub332 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

återinföra betyg i ordning inom hela grundskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

återinföra betyg i uppförande inom hela grundskolan,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur skolk

skall kunna följas upp.

1990/91:Ub333 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade valmöjligheter i

språkstudierna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om språkundervisning i sammanhållna

kurser.

1990/91:Ub336 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ämnet religionskunskap i grundskolan.

1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande

av det kristna budskapets ställning inom ämnet

religionskunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta

förkunskapskrav för lärare i läroämnet religionskunskap,

3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap

att de goda förutsättningarna i Lgr 80 kan uppnås.

1990/91:Ub339 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stärkande av de nordiska grannspråkens

ställning i utbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U534.

1990/91:Ub341 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär särskilda medel till Tom

Tits verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub803 av Gullan Lindblad och Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utbildning rörande dyslexi

i den reguljära lärarutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att dyslektiker bör prioriteras då

skolan fördelar sina resurser.

1990/91:Ub807 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts beträffande alkoholinformationen i

skolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor

för lärare, journalister, socionomer m.fl.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So239.

1990/91:Ub808 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samlevnadsundervisningen i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So448.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att försök på frivillig basis med ett

praktikår införs i åk 8 eller åk 9 och att andra försök/projekt

stimuleras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och

i vuxenutbildningen,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena

och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att musikskolan omfattas av det

offentliga skolväsendet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationalisering, solidaritet,

fredsundervisning, hushållning och konsumentkunskap.

1990/91:Ub814 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om adekvat utbildning och fortbildning

för berörda lärare på alla nivåer fr.o.m. förskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att samordna all kunskap

och erfarenhet för att tidigt upptäcka barn med dyslexi,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om upphovsrätt

för talböcker till dyslektiker,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betygsättning, skolprov och

antagningsprov till skolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utarbeta anvisningar och

handlingsplaner i skolan för att åtgärda problemen med läs- och

skrivsvårigheter.

1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i

grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.

1990/91:Ub818 av Göran Magnusson och Gunnar Thollander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i skolan och

i lärarutbildningen.

1990/91:Ub819 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne

Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

handlingsprogram för hur dyslexiproblemet skall behandlas.

1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hemkunskapsutbildningen i

grundskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av matkvalitet i skolmåltiden

samt hos regeringen hemställer om att skolverket får i uppdrag

att utarbeta en näringsriktig basstandard för skolmåltider,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att ämnet kostkunskap ingår

i förskollärarutbildningen.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målen för skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betyg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om individuellt utformat studieprogram,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarnas fortbildning.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om start av undervisning i engelska från

första klass,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dubbla tillval på grundskolans

högstadium,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolors möjlighet att välja annat

språk än engelska som första främmande språk,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dubblat timtal för B- och C-språk,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om östeuropeiska språk som tillval på

grundskolan.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet ett antal motioner, som

väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1989/90

och riksmötet 1990/91.

Regeringen beslutade den14 februari 1991 att tillkalla en

kommitté för att utarbeta dels förslag till mål och riktlinjer

för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet, dels förslag

till riktlinjer och modeller för kursplaner, dels ock förslag

till timplaner för grundskolan (dir. 1991:9). Arbetet skall

vara slutfört senast den1 september 1992.

I direktiven till den s.k. läroplanskommittén har regeringen

bl.a. angett definitioner på vad som skall finnas i skollagen,

i mål och riktlinjer, i kursplaner, i kommentarer, i skolplan

och i lokala arbetsplaner.

Mål och riktlinjer skall utfärdas av regeringen sedan

riksdagen fått möjlighet att ta ställning till de grundläggande

principerna i dessa. Mål och riktlinjer skall ha en styrande

funktion i förhållande till kursplanerna. De får således inte

vara så allmänt formulerade att de i praktiken inte kan fungera

som styrinstrument. De skall också vara utvärderingsbara.

Kursplaner som gäller för hela landet skall avse mål och

riktlinjer för samt innehåll i enskilda ämnen och ämnesområden.

De skall utarbetas av skolverket enligt regeringens riktlinjer.

Lokala kursplaner skall utarbetas av kommunen enligt

regeringens riktlinjer. Till stöd och hjälp för arbetet i

skolan skall det finnas särskilda kommentarer som förklarar

syfte och motiv med måldokumenten och ger exempel på hur dessa

kan konkretiseras. Skolplan skall fastställas av

kommunfullmäktige och ange hur kommunens skolväsen skall

gestaltas och utvecklas. Slutligen skall lokala

arbetsplaner utarbetas. De skall innehålla de konkreta målen

för verksamheten vid enskilda skolenheter.

Skolans mål och organisation

I ett stort antal motioner behandlas frågor om skolans mål

och organisation, dvs. generella principer för undervisningen.

Skolans mål och huvuduppgift tas upp i motionerna

1990/91:Ub241 (m) yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt 1990/91:Ub821

(fp) yrkande 1, skolans arbetsformer i motion 1990/91:Ub313

(v) yrkande 11, högstadiets organisation i motion

1990/91:Ub244 (s), kursplan för varje ämne i motionerna

1990/91:Ub211 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp)

delvis, individuella studieplaner i motionerna

1990/91:Ub211 yrkande 7, 1990/91:Ub315 yrkandena 1 och 2 (båda

m) samt 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 6, kompletterande

utbildning i motionerna 1990/91:Ub211 yrkande 4 och

1990/91:Ub241 yrkande 12 (båda m), anpassad studiegång i

motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 6, praktikår i motion

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 3, alternativkurser i motion

1990/91:Ub313 (v) yrkande 10, läxor i motion

1990/91:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2, skolplikt i motion

1990/91:Ub250 (mp) yrkande 1, skolexamen och avkortat läsår

i motionerna 1990/91:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2,

musikskolan i motionerna 1990/91:Ub247 yrkande 2 och

1990/91:Ub813 yrkande 11 (båda mp), decentraliserat

beslutsansvar i motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 3 och 4,

religionskunskap i motionerna 1990/91:Ub336 (m),

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub248 (c) och

1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis, estetiska ämnen och

rörelse i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis,

maskinskrivning i motionerna 1990/91:Ub212 (s) och

1990/91:Ub276 (fp), massmediekunskap i motion 1990/91:Ub265

(mp), etiska frågor i motionerna 1990/91:Ub258 och

1990/91:Ub271 (båda m) samt 1990/91:Ub282 (c) yrkande 2,

fredsfrågor i motionerna 1990/91:Ub297 (s) och

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12, flyktingkunskap i motion

1990/91:Ub288 (mp) yrkande 2, hälsofostran i motion

1990/91:Ub238 (fp) yrkandena 1 och 3, hushållning och

konsumentkunskap i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 12,

alkohol, narkotika och tobak (ANT) i motionerna

1990/91:Ub818 (s), 1990/91:Ub217 och 1990/91:Ub807 yrkande 1

(båda m) samt 1990/91:Ub324 (fp, c, mp), sex- och

samlevnadsundervisning i motionerna 1990/91:Ub210 och

1990/91:Ub808 yrkande 1 (båda m), 1990/91:Ub220 delvis och

1990/91:Ub238 yrkande 2 (båda fp) samt 1990/91:Ub226 (c),

trafikantutbildning i motionerna 1990/91:Ub289 (m),

1990/91:Ub222 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub274 (c)

och undervisning om samer i motion 1990/91:Ub232 (v)

yrkande 2.

Utan att i sak ha bedömt något av de i det föregående

redovisade motionsyrkandena om skolans mål och organisation

föreslår utskottet med hänvisning till pågående

beredningsarbete att riksdagen avslår ifrågavarande

motionsyrkanden.

Till detta vill utskottet lägga följande. I

regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 anförs bl.a. att en ny

läroplan för grundskolan med tydlig kunskapsprofil kommer att

utarbetas. Enligt vad utskottet erfarit kommer

läroplanskommittén att få nya direktiv för sitt fortsatta

arbete.

Skolans språkundervisning

I motionerna 1990/91:Ub213 (m), 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 2

och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 4 föreslås att undervisning i

engelska skall införas redan i årskurs 1 på grundskolans

lågstadium. Möjligheten att studera ytterligare ett eller två

språk som tillval på grundskolans högstadium tas upp i fyra

motioner, nämligen 1990/91:Ub333 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub823

(fp) yrkandena 3 och 10, 1990/91:Ub259 (c) yrkande 5 och

1990/91:Ub242 (m, fp, c, mp) delvis. Enligt motionerna

1990/91:Ub252 (m) och 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 4 bör det vara

möjligt att studera ett annat språk än engelska som första

främmande språk. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 8 föreslås

att den försöksverksamhet som för närvarande bedrivs med

dubbelt timtal för B-språk och C-språk i gymnasieskolan skall

få utökas. De nordiska språken tas upp i motion 1990/91:Ub339

(c). De bör enligt motionärerna få en starkare ställning i

utbildningen. Slutligen förordas i motion 1990/91:Ub333 (m)

yrkande 2 att alternativkurser bör finnas i samtliga språk.

Utskottet vill hänvisa till direktiven till

läroplanskommitténs arbete (dir. 1991:9). Mot bakgrund av krav

på internationell anpassning av utbildningen bör

språkprogrammen i såväl grundskolan som gymnasieskolan

förstärkas, framhålls i direktiven. Kommittén bör för

grundskolans del pröva möjligheten att börja undervisning i

engelska redan i årskurs 1.

Med hänvisning till det anförda och det beredningsarbete som

pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår ifrågavarande

motionsyrkanden i vad gäller skolans språkundervisning.

Skolans undervisning i vissa andra ämnen

Kristendomsundervisningens innehåll och det kristna

budskapets ställning inom ämnet religionskunskap tas upp i tre

motioner, nämligen 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337

yrkande 1 (båda m) samt 1990/91:Ub235 (m, c). I motion

1990/91:Ub216 (fp) delvis understryks vikten av att gymnastik

ingår som ett moment i ämnet idrott.

När det gäller frågor om kursplaner för undervisningen vill

utskottet ånyo hänvisa till direktiven till läroplanskommittén

och det beredningsarbete som pågår. Mot denna bakgrund bör

riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub235,

1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337 yrkande 1.

Vissa timplanefrågor när det gäller grundskolan

I ett antal motioner tas vissa timplanefrågor upp. Den

nuvarande stadieindelningen i grundskolan bör upphöra enligt

motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 9. En garanterad minsta

undervisningstid i varje enskilt ämne föreslås i motionerna

1990/91:Ub211 yrkande 2 och 1990/91:Ub303 yrkande 1 (båda m).

I sistnämnda motion (yrkande 2) föreslås även att "tid till

förfogande" skall införas i grundskolans timplan. Vidare

föreslås i motion 1990/91:Ub211 (m) yrkande 3 utökad tid för

tillvalet på högstadiet. Slutligen begärs i tre motioner,

nämligen 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och

2 samt 1990/91:Ub820 yrkande 1 (samtliga c) att ämnet

hemkunskap skall få utökad undervisningstid i grundskolan och

att undervisningen bör ske i sammanhängande arbetspass.

Som utskottet anfört i det föregående skall

läroplanskommittén enligt regeringens direktiv lägga fram

förslag till timplaner för grundskolan. Bl.a. bör kommittén

därvid pröva om den nuvarande stadieindelningen i grundskolan

kan upphöra. Med hänvisning härtill och till det

beredningsarbete som sker inom regeringskansliet när det gäller

grundskolans timplan föreslår utskottet att riksdagen

avslår ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa lärarutbildningsfrågor

I ett antal motioner om skolans undervisning behandlas även

vissa lärarutbildningsfrågor. Således begärs i motionerna

1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3

delvis samt 1990/91:Ub815 delvis (samtliga m) att åtgärder

vidtas för att förbättra grundutbildningen för lärare i

religionskunskap. I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 4

understryks vikten av att ämnet kostkunskap ingår i

förskollärarutbildningen. En förbättrad utbildning och ökade

informationsinsatser när det gäller alkoholfrågor samt sex- och

samlevnadsfrågor föreslås i motionerna 1990/91:Ub807 (m)

yrkande 2 och 1990/91:Ub220 (fp) delvis.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att kommunerna och andra

utbildningshuvudmän har ansvar för verksamheten i skolan inom

de ramar som riksdagen och regeringen lägger fast i bl.a.

skollag och läroplaner. Enligt direktiven till

läroplanskommittén (dir. 1991:9) skall de nya läroplanerna ange

mål och riktlinjer för utbildningen, vilka huvudsakligen riktas

direkt till lärarna. I riksdagens beslut om ansvaret för skolan

slås vidare fast att den grundläggande lärarutbildningen är ett

viktigt medel att garantera en likvärdig utbildning i alla

delar av landet. Mot bakgrund av bl.a. detta beslut har

regeringen den12 september 1991 beslutat tillkalla en

särskild utredare för att göra en analys av de krav som måste

ställas på lärarnas kunskap och kompetens och lägga fram de

förslag som analysen föranleder (dir. 1991:87). Enligt

direktiven skall denna analys bl.a. ske i anslutning till det

arbete som nu pågår i läroplanskommittén. Arbetet skall

bedrivas så att förslagen kan läggas fram senast den2

november 1992.

Med hänvisning till att frågor om lärarnas kunskap och

kompetens är föremål för beredning föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub294

yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3 delvis,

1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub820

yrkande 4.

Betygsfrågor

I motionerna 1990/91:Ub225 (m) yrkandena 1 och 2 och

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 4 föreslås införandet av ett nytt

betygssystem. Enligt motionärerna bör det nuvarande relativa

betygssystemet ersättas med ett mål- eller kunskapsrelaterat

betygssystem. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 9 hävdas att

betyg inte skall sättas i grundskolan. Enligt motionärerna

innebär betygsättningen av eleverna att lärarna tvingas ge

avkall på sina försök att förverkliga de övergripande målen i

läroplanen. I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub295,

1990/91:Ub320 yrkande 1 och 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2

(samtliga m) föreslås att betyg i ordning och uppförande

återinförs i grundskolan. Frågan om hur elevernas frånvaro --

giltig resp. ogiltig -- skall redovisas i betygen tas upp i

motion 1990/91:Ub331 (m). I motion 1990/91:Ub814 (mp) yrkande 4

efterlyses centrala anvisningar för hur elever med läs- och

skrivsvårigheter skall behandlas vid bl.a. betygsättningen.

Slutligen uppmärksammas i motion 1990/91:Ub216 (fp) delvis

betyget i ämnet idrott och dess betydelse vid intagningen till

gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Regeringen tillkallade den 24 oktober 1990 en beredning för

att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan,

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir.

1990:62). Enligt direktiven bör den s.k. betygsberedningen utgå

från att de relativa betygen skall avskaffas. Istället bör

det finnas andra betyg på grundskolans högstadium, i

gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Det

anförs vidare i direktiven att det är viktigt att arbetet i

skolan leder till att eleverna når upp till en given

kompetensnivå i form av kunskaper och färdigheter. För detta

fordras att läraren bedömer hur elevernas kunskaper och

färdigheter förhåller sig till uppställda mål. Enligt

direktiven skall betygsberedningen även analysera

konsekvenserna av ett borttagande av betygen som urvalsgrund

vid intagningen till gymnasieskolan.

Regeringen har den 5 juni 1991 utsett betygsberedningens

ledamöter till referensgrupp för läroplanskommittén. Enligt

tilläggsdirektiv (dir. 1991:53) till betygsberedningen skall

dess arbete samordnas tidsmässigt med läroplanskommitténs

arbete. Vidare kommer enligt vad utskottet erfarit

betygsberedningen att få nya direktiv för sitt fortsatta

arbete.

Med hänvisning till pågående beredningsarbete i vad avser ett

nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den

kommunala vuxenutbildningen föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis, 1990/91:Ub320 yrkande

1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och

1990/91:Ub821 yrkande 4.

Dyslexi

I ett antal motioner, nämligen 1990/91:Ub306 (fp) yrkandena 1

och 2, 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 7, 1990/91:Ub814 (mp)

yrkandena 1, 2, 3 och 5, 1990/91:Ub819 (c) samt 1990/91:Ub803

(m) yrkande 1 hemställs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att åtgärder vidtas för att underlätta

skolsituationen för elever med grava läs- och skrivsvårigheter

(dyslexi). Det gäller främst frågan om stödundervisning och

specialundervisning för elever med dessa svårigheter, lämpliga

läromedel, bl.a. talböcker för dyslektiker, adekvat

lärarutbildning och fortbildning för lärare på alla nivåer.

Slutligen hävdas i den sistnämnda motionen (yrkande 2) att

dyslektiker bör prioriteras vid fördelningen av skolans

ekonomiska resurser.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens uttalande (bet.

1989/90:UbU3, rskr. 52) när det gäller insatser för elever med

grava läs- och skrivsvårigheter samt läromedel för dessa

elever. Med anledning av detta uttalande anmälde föredragande

statsrådet i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10

s.59) under anslaget B3. Utveckling och produktion av

läromedel att han hade uppdragit åt den särskilde utredaren för

den nya myndigheten för stöd till handikappade elevers skolgång

m.m. att även utreda förutsättningarna för produktion av

läromedel i form av talböcker för elever med grava läs- och

skrivsvårigheter inom ramen för den nya myndighetens

verksamhet. Under anslaget B6. Fortbildning m.m. redovisades

vilka möjligheter som finns i fråga om fortbildning och

vidareutbildning för lärare för att öka deras kompetens i att

undervisa elever med grava läs- och skrivsvårigheter.

Föredragande statsrådet framhöll i detta sammanhang att

riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebär att kommunerna i högre grad skall

svara för fortbildningen i enlighet med det fullständiga

kommunala huvudmannaskapet för personalen i skolan.

I skrivelse till regeringen den 22 februari 1991 beträffande

principförslag till organisation av statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) framförde den särskilde

utredaren vissa förslag om produktion av pedagogiska hjälpmedel

m.m. vid den nya myndigheten. I anslagsframställningen för

budgetåret 1992/93 från SIH hemställs bl.a. att dess

verksamhetsområde utvidgas till att omfatta även elever med

dyslexi.

När det gäller frågan om fördelning av resurser för

skolväsendet till elever med läs- och skrivsvårigheter, vilken

tas upp i motion 1990/91:Ub803 yrkande 2, hänvisar utskottet

till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebär att samtliga

primärkommuner i landet erhåller ett generellt bidrag till

skolsektorn, ett sektorsbidrag. Enligt föredragande statsrådet

ger ett sådant bidrag de bästa möjligheterna för huvudmännen

att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan med

beaktande av lokala förutsättningar och behov. Det ger också

den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för

decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,

eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta

ansvar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag

i denna del.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub803

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7, 1990/91:Ub814

yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819.

Övriga frågor

I motion 1990/91:Ub285 (mp) begärs förbättrade möjligheter

till studier i andra länder (yrkande 1) och att elever på

grundskolans högstadium och i gymnasieskolan skall få rätt att

tillbringa ett av sina studieår i ett annat land (yrkande 2).

Regeringen beslutade den 25 juli 1991 att tillkalla en

särskild utredare för att utreda vissa frågor om skolans

internationalisering och internationella kontakter och om

undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder

(dir. 1991:62). I direktiven framhålls bl.a. att det genom

läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet

inom statens skolverk skall bli möjligt att tillgodose behovet

av internationalisering av skolan. Det framhålls vidare i

direktiven att det finns anledning att ta fasta på enskilda

ungdomars intresse för att tillbringa studieperioder utomlands.

Därför bör utredningen överväga en vidgad rätt till studiestöd

för gymnasiala studier utomlands i linje med vad riksdagen

tidigare beslutat ifråga om studiemedel för högskolestudier i

annat land.

Med hänvisning till pågående beredningsarbete beträffande

vissa frågor om skolans internationalisering m.m. föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1

och 2.

I motion 1990/91:Ub308 (fp) uppmärksammas ett antal frågor om

skolans hemspråksundervisning. Enligt motionären bör

hemspråken ha centralt fastställda tim- och läroplaner (yrkande

1). Vidare begärs en utvärdering av hemspråksundervisningen

(yrkande 4) och en översyn av behörighetsreglerna för

hemspråkslärare (yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I gällande läroplan för grundskolan (Lgr80) finns en

kursplan för hemspråk med mål och huvudmoment för

undervisningen. I föreskrifter för timplanen regleras även

hemspråksundervisningen. Utskottet vill vidare erinra om att

riksrevisionsverket har genomfört en förvaltningsrevision av

invandrarundervisningen i grundskolan. Granskningen har

inriktats på frågor kring resursanvändning samt hur den

statliga styrningen påverkar invandrarundervisningen. Rapporten

har överlämnats till regeringen den 25 september 1990 (dnr

23-90-0609).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och 6.

I tre motioner uppmärksammas skolans kontakter med

samhällslivet i övrigt. I motion 1990/91:Ub236 (s) understryks

vikten av att de fackliga organisationerna ges möjlighet att

informera om arbetslivet m.m., i motion 1990/91:Ub224 (fp)

föreslås ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och

skolan när det gäller konsumentekonomi, och i motion

1990/91:Ub282 (c) yrkande 1 understryks behovet av ett

utvecklat samarbete mellan skola, polis och kriminalvård. I

motion 1990/91:Ub272 (v) framförs förslag om nationellt

kulturutbyte för grundskoleelever, och slutligen uppmärksammas

problemet med skolk i skolan i motion 1990/91:Ub332 (m) yrkande

3.

Enligt utskottets uppfattning bör frågor om samarbete mellan

skolan och olika myndigheter och organisationer avgöras i

kommunerna med utgångspunkt i lokala förhållanden. Dessa frågor

bör således kunna tas upp i kommunens skolplan eller

skolenhetens arbetsplan. Detsamma bör enligt utskottets

uppfattning gälla de i motion 1990/91:Ub272 resp. motion

1990/91:Ub332 aktualiserade frågorna. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236,

1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332

yrkande 3.

I motion 1990/91:Ub239 (c) begärs en översyn av de svenska

läroböckerna med avseende på islam, och i motion 1990/91:Ub232

(v) yrkande 1 begärs att skolverket ges i uppdrag att ta fram

läromedel om samer.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut (prop. 1990/91:115,

bet. UbU17, rskr. 357) om vissa frågor avseende skolväsendet, i

vilket riksdagen även tog ställning till frågan om granskning

av läromedel. I och med detta beslut har

objektivitetsgranskningen av läromedel upphört. I stället

ankommer det på skolverket att i samband med utvärdering av

undervisningen i olika ämnen eller ämnesområden också granska

de läromedel som används i undervisningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och 1990/91:Ub239 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub341 (c, fp, v) begärs särskilda medel till

viss verksamhet beträffande information om naturvetenskap och

teknik i Södertälje kommun (Tom Tits verksamhet).

Enligt vad utskottet erfarit finns det i ett stort antal

kommuner i landet en liknande informationsverksamhet om

naturvetenskap och teknik. Utskottet anser att sådan verksamhet

som riktar sig till eleverna i grundskolan är en kommunal

angelägenhet och bör bekostas med i huvudsak kommunala medel.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341.

Enligt motion 1990/91:Ub327 (m) bör riksdagen göra ett

uttalande om s.k. vertikala skolor, dvs. en

skolorganisation med de tre grundskolestadierna samt

gymnasieskolan inom samma skolorganisation eller skolenhet.

Enligt motionärerna finns det i en sådan skolorganisation

förutsättningar för att utnyttja ett faddersystem, vilket kan

leda till positiva effekter för skolverksamheten och bl.a.

motverka mobbning.

Utskottet har tidigare behandlat motioner om vertikalt

organiserade skolenheter i betänkandena UbU 1982/83:35 resp.

UbU 1984/85:5. Enligt vad utskottet erfarit finns det idag

exempel på vertikal skolorganisation i bl.a. Stockholms kommun.

Det ankommer på kommunerna att organisera sitt skolväsen såsom

de finner lämpligt. Mot denna bakgrund och med hänvisning till

riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub327.

Frågan om elevskyddsombud på alla stadier i skolan och om

skolans arbetsmiljö samt ansvaret för denna tas upp i

motion 1990/91:Ub208 (mp) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen har under riksmötet 1989/90 fattat beslut om

elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet (prop. 1989/90:61, bet.

UbU28, rskr. 240). I detta sammanhang behandlades ett liknande

motionsyrkande om elevskyddsombud på alla stadier. När det

gäller förbättringar av den fysiska miljön i skolorna vill

utskottet hänvisa till riksdagens beslut om kommunalt

huvudmannaskap för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, bet. UbU9,

rskr. 58) som bl.a. innebär att riksdagen till kommunernas

förfogande ställer 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge

under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska

miljö. Efter förslag i årets budgetproposition har riksdagen

beslutat om fördelningen av anslagsbeloppet (prop. 1990/91:100

bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). Med anledning av proposition

1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska

miljön i skolan kommer riksdagen att få ta ställning till

förslag om att stimulansbidrag till investeringar i

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna motsvarande 600

milj.kr. skall tidigareläggas, dvs. att staten skall ställa

sammanlagt 900 milj.kr. till kommunernas förfogande för

förbättringar i skolans arbetsmiljö under budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2.

I motion 1990/91:Ub820 (c) yrkande 3 uppmärksammas

matkvalitén i skolmåltiden. Motionärerna anser att skolverket

bör få i uppdrag att utarbeta en näringsriktig basstandard

för skolmåltider.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flera

tillfällen under senare år (bet. 1988/89:UbU4, bet.

1989/90:UbU1 och bet. 1990/91:UbU1). Riksdagen har avslagit

samtliga yrkanden. Utskottet har inte funnit att något nytt har

framkommit i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion 1990/91:Ub820 yrkande 3.

I motion 1989/90:Ub208 (m) som väcktes under den allmänna

motionstiden år 1990 begärs sådan ändring i

gymnasieförordningen beträffande förläggningen av

undervisningstiden vid lantbruksskolorna att

terminsindelningen skall kunna anpassas till växt- och

skördeperioderna. Syftet därmed är att utbildningen bör

innehålla även praktiska moment som är direkt knutna till den

kommande yrkesverksamheten.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I 2kap. 12§ gymnasieförordningen (SFS 1987:743, senaste

ändring 1991:1116) upptas följande:

Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i

augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på

områdena naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för

utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra

tider...

Utskottet finner således att motionsyrkandet är tillgodosett,

varför motion 1989/90:Ub208 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub214 (c) begärs statsbidrag för

utbildning för utvecklingsstörda vid lanthushållsskolan i

Hammenhög i Kristianstads län. Vid skolan anordnas en

gymnasial hemteknisk specialkurs. Utbildnings- och

kulturnämnden i Kristianstads läns landsting är huvudman för

utbildningen.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om nya riktlinjer

för statsbidragssystemet på skolområdet (jfr prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76). Till samtliga primärkommuner utbetalas

ett sektorsbidrag som skall ange det totala statliga

finansiella stödet till skolsektorn, dvs. grundskola,

gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. Det

primärkommunala ansvaret för de tre skolformerna innebär att

inga statsbidrag utbetalas direkt till landstingskommuner.

Dessa hänvisas till överenskommelser med primärkommunerna för

att få visst bidrag till den utbildning för vilken de är

huvudmän. Utskottet vill vidare hänvisa till riksdagens beslut

om bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356).

Regeringen föreslog, i avvaktan på beslut om huvudmannaskapet

för särskolan och vuxenutbildningen för psykiskt

utvecklingsstörda, att bidrag till driften av vuxenutbildning

för psykiskt utvecklingsstörda skulle anvisas under ett

särskilt anslag. Riksdagen ställde sig bakom regeringens

förslag. Det innebär att landstingskommunerna och de kommuner

som inte ingår i någon landstingskommun får statsbidrag enligt

ett schabloniserat system.

När det gäller kostnader m.m. för elever från annat landsting

i den motionsledes aktualiserade utbildningen utgår utskottet

från att samverkansavtal för samtliga utbildningskostnader

sluts mellan Kristianstads läns landsting och berörda

landstingskommuner/kommuner (jfr regeringsbeslut 1991-06-20,

dnr 1366/91, 1799/91 delvis). Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214.

I motion 1990/91:Ub310 (s) begärs att statliga medel skall

utgå till viss folkhögskoleverksamhet vid Mo Gård i

Finspångs kommun, där utbildning ges för vuxna döva och

dövblinda med tilläggshandikapp.

Utskottet har erfarit att verksamheten vid Mo Gård utgår från

en teckenspråkig miljö som erbjuder möjligheter för individer

med svåra kommunikationsstörningar att utveckla egna former för

kommunikation. För närvarande är landstinget i Östergötlands

län huvudman för verksamheten vid Mo Gård. Fr.o.m. den 1

januari 1992 kommer dock verksamheten att organiseras i dels

aktiebolagsform, dels stiftelseform.

Riksdagens beslut om folkbildningen under föregående riksmöte

(prop. 1990/91:82, bet. UbU18, rskr. 223) innebär bl.a. att

statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor utgår i form

av ett gemensamt bidrag till folkbildningen. Fr.o.m. budgetåret

1991/92 fördelas detta bidrag av det s.k. folkbildningsrådet

dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna

bedömningar. I 2§ förordningen om statsbidrag till

folkbildningen (SFS 1991:977) föreskrivs följande om

statsbidragets syften:

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor

och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom

verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller

kulturellt eftersatta grupper.

Enligt vad utskottet erfarit har omsorgsförvaltningen i

Östergötlands läns landsting den 15 maj 1990 till regeringen

(utbildningsdepartementet) ansökt om att få starta folkhögskola

vid Mo Gård i Finspångs kommun. Ansökan har överlämnats till

folkbildningsrådet.

Det ankommer på folkbildningsrådet att besluta om statsbidrag

till folkhögskoleverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen

därmed avslår motion 1990/91:Ub310.

Behovet av lärare i svenska för invandrare (sfi) tas upp

i motion 1990/91:Ub111 (s). Motionären anser att grundvuxlärare

med mycket lång erfarenhet genom dispensbestämmelser bör

kompetensförklaras som lärare i svenska som andraspråk.

Utskottet hänvisar till skollagens bestämmelser om krav på

utbildning för de lärare som kommunen använder i sitt skolväsen

(2kap. 3--4§§). Den som inte uppfyller dessa krav får

anställas av kommunen som lärare för högst ett år i sänder

(2kap. 5§). Med det anförda avstyrker utskottet motion

1990/91:Ub111.

När det gäller fortbildning för lärare föreslås i motion

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 19 att lärare ges tillfälle till

utbytestjänstgöring på annan arbetsplats inom kommunen under en

termin eller ett läsår.

Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1989/90

har fattat beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I

samband med detta beslut behandlades även förslag till ett

program för lärares fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att

fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av

fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov

av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika

förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels

sådana behov som definieras av nationella mål och ambitioner

som finns för skolan. Utskottet hänvisar vidare till riksdagens

beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4,

rskr. 76) som bl.a. innebär en skyldighet för kommunerna att se

till att lämplig fortbildning anordnas för den personal som har

hand om utbildningen (jfr skollagen 2kap. 7§). Om det finns

behov av sådan fortbildning som aktualiseras i ifrågavarande

motionsyrkande utgår utskottet från att kommunerna tar hänsyn

till detta i sin fortbildningsverksamhet. Något uttalande av

riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte

vara erforderligt, varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 19

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skolans mål och organisation

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub202 yrkandena 1 och

2, 1990/91:Ub208 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub210,

1990/91:Ub211 yrkandena 1, 4, 6 och 7, 1990/91:Ub212,

1990/91:Ub217, 1990/91:Ub220 delvis, 1990/91:Ub222 yrkandena

1 och 2, 1990/91:Ub226, 1990/91:Ub232 yrkande 2,

1990/91:Ub238 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub241 yrkandena

1, 2, 3, 4 och 12, 1990/91:Ub242 delvis, 1990/91:Ub244,

1990/91:Ub247 yrkande 2, 1990/91:Ub248, 1990/91:Ub250 yrkande

1, 1990/91:Ub258, 1990/91:Ub265, 1990/91:Ub271,

1990/91:Ub274, 1990/91:Ub276, 1990/91:Ub282 yrkande 2,

1990/91:Ub288 yrkande 2, 1990/91:Ub289, 1990/91:Ub297,

1990/91:Ub313 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Ub315 yrkandena 1

och 2, 1990/91:Ub322 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub324,

1990/91:Ub336, 1990/91:Ub807 yrkande 1, 1990/91:Ub808 yrkande

1, 1990/91:Ub813 yrkandena 3, 10 delvis, 11 och 12,

1990/91:Ub818 samt 1990/91:Ub821 yrkandena 1, 2 och 6,

2. beträffande skolans språkundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub213, 1990/91:Ub242

delvis, 1990/91:Ub252, 1990/91:Ub259 yrkandena 4 och 5,

1990/91:Ub333 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub339 samt

1990/91:Ub823 yrkandena 2, 3, 4, 8 och 10,

3. beträffande skolans undervisning i vissa andra ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis,

1990/91:Ub235, 1990/91:Ub294 yrkande 1 och 1990/91:Ub337

yrkande 1,

4. beträffande vissa timplanefrågor när det gäller

grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub211 yrkandena 2 och

3, 1990/91:Ub259 yrkande 6, 1990/91:Ub303 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub313 yrkande 9, 1990/91:Ub321 yrkandena 1 och 2 samt

1990/91:Ub820 yrkande 1,

5. beträffande vissa lärarutbildningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub220 delvis,

1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkandena 2 och 3

delvis, 1990/91:Ub807 yrkande 2, 1990/91:Ub815 delvis och

1990/91:Ub820 yrkande 4,

6. beträffande vissa betygsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub216 delvis,

1990/91:Ub225 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub295, 1990/91:Ub320

yrkande 1, 1990/91:Ub331, 1990/91:Ub332 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub813 yrkande 9, 1990/91:Ub814 yrkande 4 och

1990/91:Ub821 yrkande 4,

7. beträffande dyslexi

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub306 yrkandena 1 och

2, 1990/91:Ub803 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub813 yrkande 7,

1990/91:Ub814 yrkandena 1, 2, 3 och 5 samt 1990/91:Ub819,

8. beträffande studier i andra länder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub285 yrkandena 1 och 2,

9. beträffande hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkandena 1, 4 och

6,

10. beträffande vissa skol- och arbetsplanfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub224, 1990/91:Ub236,

1990/91:Ub272, 1990/91:Ub282 yrkande 1 och 1990/91:Ub332

yrkande 3,

11. beträffande granskning av läromedel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub232 yrkande 1 och

1990/91:Ub239,

12. beträffande information om naturvetenskap och teknik

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub341,

13. beträffande vertikal skolorganisation

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub327,

14. beträffande skolans arbetsmiljö m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub208 yrkandena 1 och 2,

15. beträffande basstandard för skolmåltider

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub820 yrkande 3,

16. beträffande lärotider vid lantbruksskolor

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub208,

17. beträffande utbildning vid lanthushållsskolan i

Hammenhög

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub214,

18. beträffande folkhögskoleutbildning vid Mo Gård

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub310,

19. beträffande kompetens som lärare i svenska för

invandrare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub111,

20. beträffande viss lärarfortbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 19.

Stockholm den 12 november 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena

Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),

Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin

(m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s),

Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg

(kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).