Bet. 1991/92:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU05

Bostäder för gäststuderande m.fl.

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1991/92

UbU5

Motionerna

1990/91:Ub647 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

internationellt studenthus för gäststuderande i Lund.

1990/91:Ub669 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett internationellt studenthus i anslutning till Lunds

universitet.

1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationella studentbostäder.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bostadsförsörjningen för studenter.

1990/91:Bo213 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om villkor för att tillgodose de studerandes

bostadsbehov vid upprättande och utvidgande av högskole- och

universitetsutbildning.

Utskottet

Den vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning

och konkurrens mellan forskare världen över. Internationella

kontakter är av avgörande betydelse för att svenska forskare

skall kunna bidra till kunskapsutvecklingen på ett kvalificerat

sätt. Som ett allmänt mål för utbildningen inom högskolan

gäller att den skall främja förståelsen för andra länder och

för internationella förhållanden (2 § tredje stycket

högskolelagen (SFS 1977:218)).

I den internationaliseringsutredning som

universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatte år 1972 togs ett

ökat internationellt utbyte av studerande, lärare, forskare och

utbildningsadministratörer upp som ett av de väsentligaste

medlen för att åstadkomma verkliga

internationaliseringseffekter (Utbildningens

internationalisering. UKÄ-rapport nr 21 1974). Budgetåret

1976/77 anvisades för första gången särskilda medel (2

milj.kr.) för internationaliseringsåtgärder, främst

studerandeutbyte på grundutbildningsnivå (prop. 1975/76:100

bil. 10, bet. UbU20, rskr. 245). Innevarande budgetår finns

under anslaget D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan

m.m. enligt regleringsbrevet 22,8 milj.kr. anvisade för

motsvarande ändamål (prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU11,

rskr. 226).

Under 1980-talet har både UNESCO, Europarådet, Nordiska

ministerrådet och EG arbetat för en ökad akademisk rörlighet. I

januari 1986 undertecknades ett ramavtal mellan Sverige och EG

om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Budgetåret 1989/90

anvisades 9,7 milj.kr. under åttonde huvudtiteln för

förstärkning av detta samarbete, inklusive deltagande i COMETT,

EGs program för utveckling av kontakterna mellan högskolan och

näringslivet (prop. 1988/89:150 bil. 2 och 7, bet. UbU32, rskr.

330). Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte (prop.

1990/91:172, bet. UbU5, rskr. 354) att godkänna ett avtal

mellan Sverige och EG avseende svenskt deltagande i "the

European Action Scheme for the Mobility of University Students"

(ERASMUS) fr.o.m. budgetåret 1992/93. År 1989 inleddes NORDPLUS

(nordiskt program för lärare, utbildningssökande och

studerande) som en femårig försöksverksamhet. Såväl NORDPLUS

som ERASMUS innebär att universitet och högskolor i Sverige

träffar avtal med motsvarande läroanstalter i andra nordiska

länder resp. i EG- och EFTA-länder om bl.a. lärar- och

studerandeutbyte.

Studerande-, lärar- och forskarutbytet med utländska

universitet och högskolor har ökat i omfattning de senaste

åren, och man räknar med en ytterligare väsentlig ökning när

ERASMUS-utbytet kommer i gång.

I fyra motioner påtalas att bostadsfrågan för

gäststuderande och gästforskare redan är och i framtiden än

mer kommer att bli ett allvarligt problem. Enligt motionerna

1990/91:Ub647 (m) och 1990/91:Ub669 (c) är det nödvändigt att

universitet och högskolor som skall delta i ERASMUS-utbyte kan

erbjuda bostäder åt hitkommande studenter, även om motionärerna

inte anser att universitetet skall bekosta bostäderna. Ett

internationellt studenthus bör därför enligt motionärerna

inrättas i anslutning till universitetet i Lund. När det gäller

internationalisering av utbildningen är enligt motion

1990/91:Ub693 (v) yrkande 3 det sociala mottagandet viktigt,

och det största problemet är därvid bostadsfrågan. Varje

högskola måste därför enligt motionärerna ta ansvar för ett

visst antal internationella studentbostäder, som öronmärks för

utbytesstudenter och gästforskare. I motion 1990/91:Ub722 (fp)

yrkande 17 framhålls bristen på bostäder som ett av allt att

döma växande problem i högskoleutbildningen generellt sett.

Kommunernas ansvar för att tillsammans med högskolorna och

studentkårerna finna bra former för att tillgodose studenternas

behov av bostäder under studietiden understryks. I samarbetet

med andra länder är enligt motionärerna bristen på bostäder ett

stort handikapp. Även i motion 1990/91:Bo213 (s) framhålls

kommunernas ansvar för bostäder till studerande i högskolan.

Motionärerna anser att kommunernas beredskap att tillgodose de

studerandes bostadsbehov bör beaktas när staten överväger vart

nya utbildningsplatser skall lokaliseras.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från

universiteten och fackhögskolorna samt från UHÄ och Svenska

institutet. Av yttrandena framgår att flertalet universitet och

fackhögskolor hittills har kunnat anskaffa bostäder för sina

utbytesstudenter och gästforskare, men att de liksom UHÄ

befarar stora svårigheter att lösa bostadsfrågan vid den

förväntade ökade tillströmningen av utbytesstuderande. Svenska

institutet har redan fått känna av allvarliga problem när det

gäller bostadsanskaffning för sina stipendiater (studenter och

forskare). Alla som besvarat remissen anser det som en faktisk

nödvändighet att svenska högskoleenheter kan garantera

inkommande studenter inom utbytesprogrammen bostad, även om

detta inte formellt krävs inom ramen för ERASMUS regler.

Hyresnivån i nyproducerade bostäder framhålls från de flesta

håll som ett allvarligt hinder. Sammanställning över yttrandena

bifogas som bilaga.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Det finns inte anledning att överge den nuvarande ordningen,

att bostadsförsörjningen för alla i en kommun är en

angelägenhet för kommunen. I detta ansvar ingår också

högskolans studerande och forskare. Behovet av bostäder för

avtalsbundet internationellt student- och forskarutbyte bör

enligt utskottets mening beaktas i

bostadsförsörjningsplaneringen i berörda kommuner.

Utländska studenter och forskare som kommer till svenska

universitet och högskolor inom ramen för utbytesavtal eller

svenska statliga stipendieprogram måste kunna erbjudas bostad

av högskoleenheten resp. Svenska institutet. Av

remissyttrandena framgår att de olika högskoleenheterna har

känt ansvar för detta och knutit kontakter med olika parter

såsom studentbostadsstiftelser, kommunala bostadsstiftelser,

andra stiftelser, kommuner m.fl. Eftersom förhållandena skiftar

på de olika universitetsorterna är det enligt utskottets mening

rimligt att lösningarna ser olika ut. De redan vidtagna och de

planerade åtgärder som redovisas i remissyttrandena ger

utskottet anledning till förväntan att universiteten och

högskolorna samt Svenska institutet även framdeles skall lyckas

anskaffa bostäder för sitt internationella student- och

forskarutbyte så att detta kan utvecklas i önskvärd omfattning,

vilket är väsentligt för kvaliteten på högre utbildning och

forskning i Sverige. Utskottet utgår från att regeringen följer

utvecklingen även i detta avseende och vid behov förelägger

riksdagen förslag om de åtgärder som bedöms erforderliga.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647, 1990/91:Ub669,

1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722 yrkande 17.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande bostäder för gäststuderande m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo213, 1990/91:Ub647,

1990/91:Ub669, 1990/91:Ub693 yrkande 3 och 1990/91:Ub722

yrkande 17.

Stockholm den 12 november 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena

Hjelm-Wallén (s), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),

Stefan Kihlberg (nyd), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin

(m), Jan Björkman (s), Ulf Kristersson (m), Inger Lundberg (s),

Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c), Tuve Skånberg

(kds), Leif Carlson (m) och Ulrica Messing (s).

Särskilt yttrande

Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Jan Björkman, Inger Lundberg och Ulrica

Messing (allas) anför:

För att göra det möjligt att öka utbytet av studerande och

forskare är det nödvändigt att ha god tillgång till bostäder

till rimliga hyreskostnader.

Möjligheten till nyproduktion av studentbostäder kommer

kraftigt att försämras genom regeringens förslag till

omläggning av bostadspolitiken, bl.a. sänkningen av

investeringsbidraget från 9,3% till 3,1%.

Detta kommer att innebära en avsevärd fördyring av de

enskilda gäststuderandenas och gästforskarnas hyreskostnader

och motverka utskottets intentioner.

Remissammanställning

Bilaga

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ hänvisar till den kartläggning av bostadssituationen för

gäststudenter och gästforskare som UHÄs policygrupp för

internationella frågor tagit fram (UHÄ-rapport 1991:13 av Gia

Boyd-Kjellén). Kartläggningen, som avser flertalet studieorter,

visar att vissa högskolor har mindre problem att skaffa fram

bostäder än andra, och att man på de orter där problemen är små

ofta har ett bra förhållande till sin kommun. Ingen regel inom

ERASMUS säger att värdlandet måste kunna erbjuda

utbytesstudenten bostad, men en bostadsgaranti måste vanligtvis

skrivas in för att ett avtal mellan två högskolor skall komma

till stånd. UHÄ understryker vikten av att bostadsfrågan får en

lösning och menar att kommunerna, som ytterst är ansvariga för

bostadsförsörjningen, måste bygga nya studentbostäder för att

alla studenter skall få en bra bostad. Staten och kommunerna

med högskoleutbildning måste samverka på detta område. UHÄ

understryker vikten av att de studenter som kommer till Sverige

inte blir isolerade utan på ett naturligt sätt kan träffa

svenska studiekamrater och få en inblick i den svenska kulturen

och samhället i övrigt. UHÄ framhåller också som angeläget att

hyreskostnaderna kan hållas på en internationellt sett rimlig

nivå, eftersom dessa kostnader eljest kan bli en starkt

återhållande faktor på möjligheterna att erbjuda gäststudenter

och gästforskare vistelse i Sverige.

Svenska institutet

Svenska institutet (SI) har ett omfattande stipendieprogram

för både utländska och svenska studenter och forskare. Som ett

led i sitt omhändertagande av utländska gäststuderande och

gästforskare i Sverige sörjer institutet för att lämplig bostad

erbjuds utländska långtidsstipendiater under vistelse i

Sverige. Vistelsetiderna varierar mellan några månader och tre

läsår.

SI har under åren utvecklat ett mycket gott samarbete med

studentkårernas bostadsorgan, som ställt studentrum till SIs

förfogande för de utländska stipendiaterna. Detta samarbete

fungerade med få undantag mycket bra fram till för några år

sedan. Från och med 1990 blev situationen närmast desperat på

vissa universitetsorter i samband med att både antalet

utländska stipendiater och antalet nyinskrivna studenter ökade

och därmed efterfrågan på studentrum. Vissa

studentbostadsstiftelser deklarerade sin avsikt att säga upp

alla långtidskontrakt med SI.

SI anser sig inte längre kunna lösa problemen enbart i

samarbete med privata bostadsföretag och anser det motiverat

att statsmakterna utan dröjsmål vidtar kraftfulla åtgärder i

frågan, eftersom bostadsförsörjningen är ett nödvändigt led i

det av staten finansierade stipendieutbytet mellan Sverige och

utlandet.

Universiteten och fackhögskolorna

Bostadsfrågans lösning hittills

I samarbete med respektive studentkår(er) och

studentbostadsföretag har universiteten och fackhögskolorna

hittills i allmänhet kunnat få fram bostäder som täcker behovet

för det relativt begränsade avtalsbundna studentutbytet.

Rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Linköping

känner inte till något utbyte som måst inställas på grund av

att bostad inte kunnat ordnas. Universitetet i Linköping har

under ett antal år genomfört längre utbildningar för studerande

från både Europa och Asien och därvid bl.a. löst bostadsbehovet

genom att de studerande erbjudits bostad på folkhögskolor.

Detta har enligt rektorsämbetet fungerat väl. Genom

överenskommelse med de två bostadsstiftelserna i Göteborg har

Chalmers tekniska högskola med viss svårighet kunnat ordna

bostad för inkommande studenter i hittillsvarande

utbytesprogram. Vid universitetet i Umeå tillfrågas

utresande svenska studenter om de är villiga att avstå sitt rum

till en utländsk student, och en ökad beredvillighet till detta

har förmärkts. Universitetet har regelbundna överläggningar med

Umeå kommun när det gäller studentbostäder. Högskolan i

Luleå har hittills relativt enkelt kunnat få studentbostäder

"öronmärkta" i tillräcklig omfattning för det begränsade

studerandeutbytet inom ramen för avtal med europeiska

högskolor.

Till gästforskare kan universiteten i Uppsala, Lund och

Göteborg erbjuda ett mindre antal bostäder i av universitetet

ägda byggnader. I Stockholm hyr Axel Wenner-Grens stiftelse

för internationellt forskarutbyte ut bostäder till

gästforskare. Hyrorna hålls på en för dessa acceptabel nivå

genom stipendier från Stiftelsen Wenner-Gren Center.

Universitetet i Stockholm förfogar över ett antal möblerade

lägenheter genom avtal med bostadsföretag. Universitetet i

Linköping disponerar mer än 20 bostäder som är "öronmärkta"

för utländska lärare/forskare som vistas i Linköping mellan 3

månader och 2 år. Universitetet i Umeå disponerar ett antal

bostäder för gästforskare dels i den s.k. Lars Färgares gård,

som ägs av en stiftelse, dels i Stiftelsen Bostaden. På

samtliga orter måste dessa bostäder kompletteras med

andrahandsförhyrningar, vilket både är tidskrävande för

institutionerna och i Stockholm ofta innebär att gästforskaren

måste bo på alltför långt avstånd från värdinstitutionen, till

förfång för utbytet av vistelsen vid institutionen.

Ett gemensamt problem för flertalet universitet är att

hyresnivåerna är för höga för att gästforskare och

utbytesstudenter skall kunna betala hela kostnaden.

Universiteten måste ta på sig kostnaderna för outhyrda månader

när utbytesstudenter kommer dit för en kortare period.

Dagens verksamhet med anskaffning av lägenheter för

gästforskare kostar universitetet i Stockholm ca

125000--150000 kr. Verksamheten med studentrum kostar

universitetet avsevärt mer än 100000 kr. innevarande

budgetår. Därtill kommer kostnader för de institutioner som har

egen rumstilldelning. Högskolan i Luleå har för sina fem

utbytesstudenter innevarande budgetår anslagit 50 000 kr. för

att utrusta deras bostäder.

Planering för framtiden

Enligt samtliga universitet och fackhögskolor kommer behovet

av bostäder för gäststudenter och gästforskare att öka kraftigt

under de närmaste åren när ERASMUS-utbytena kommer i gång. I

yttrandena redovisas högskoleenheternas planering inför detta.

I Stockholm har universitetet, tekniska högskolan,

Karolinska institutet och Handelshögskolan ingått ett

samarbetsavtal med stiftelsen Vetenskapsstaden. Ett centralt

kansli för förmedling av andrahandsbostäder åt i första hand

gästforskare

har startat den 1 juli 1991 vid Högskolerestauranger i

Stockholm AB. Universitetet i Stockholm räknar med att

bostadsproblemet för gästforskare därmed skall minska avsevärt.

Universitetet nämner också att Stiftelsen Stockholms

Studentbostäder ställt i utsikt att tillhandahålla bostäder för

ett väsentligt ökat antal ERASMUS-studerande. De nämnda

högskoleenheterna och stiftelsen Vetenskapsstaden driver också

frågan om nyproduktion av bostäder åt gästande forskare och

studenter och ser gärna att ett samarbete etableras med

kommunen i bostadsplaneringsfrågor. De anser det nödvändigt att

hyrorna för gästforskare och gäststudenter på ett eller annat

sätt subventioneras. Kostnaden för en subventionering av hyran

till halva marknadshyran uppges motsvara ett anslag på ca 5--10

milj.kr. för Stockholms del. Högskolorna förordar dispens från

gällande byggnormer med oförändrade möjligheter till statliga

lån, för att förbilliga boendet i nyproducerade bostäder.

Enligt högskolan för lärarutbildning i Stockholm krävs

kraftfulla insatser för att ge högskolorna möjlighet att få

tillgång till bostäder för utbytesstudenter och lärare från

andra länder. Det kan enligt högskolan ske genom att

högskolorna tillförs extra resurser och/eller att man i ett

långsiktigt perspektiv bygger in i lokalnormerna att bostäder

för detta ändamål skall ingå i en viss kvantitet.

Universitetet i Uppsala förväntar att antalet inkommande

utbytes- och gäststuderande kommer att öka från dagens drygt

150 till ca 500 vid slutet av nästkommande treåriga

planeringsperiod. Rektorsämbetet anser att direkta statsanslag

till investeringar för att underlätta bostadsanskaffningen för

utbytes- och gäststuderande skulle vara ett påtagligt bevis för

statsmakternas stöd. Dessutom måste riksdag och regering på

olika andra sätt underlätta hanteringen av bostadsförsörjningen

i stort, t.ex. genom att ge bättre ekonomiska förutsättningar

för nybyggande eller genom att anpassa gällande lagstiftning i

fråga om ordning för förhandling om hyressättning och om

besittningsskydd för hyresgäster så att en rationellare och mer

ändamålsenlig studentbostadsförsörjning kan åstadkommas.

Beskattningen av inkomster från uthyrning av enstaka rum utövar

enligt rektorsämbetet uppenbarligen en starkt återhållande

verkan på beredvilligheten att ställa rum till förfogande.

Rektorsämbetet anser det vara av stor betydelse att kommunerna

medverkar i bostadsförsörjningen för de studerande, t.ex. genom

engagemang i byggande och bostadsanskaffning men också genom

åtgärder för att bereda möjligheter för studerande som slutfört

sina studier och fått arbete på studieorten att få en

tillfredsställande bostad på allmänna marknaden, så att den

önskvärda genomströmningen i studentbostäderna inte onödigtvis

hejdas.

För att undvika problem när det gäller bostadsförsörjningen

vid en ökad oplanerad tillströmning av utländska gäststuderande

har universitetet i Linköping tagit initiativ till

överläggningar med representanter för fastighetsbolag,

kommunledning och de studerandes organisationer.

Intresseväckande förslag och idéer prövas och bearbetas nu av

deltagarna i överläggningarna.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund bedömer att

bostadsbehovet för utländska forskare och studenter inom och

utanför de europeiska programmen kommer att öka från 150 år

1992 till 240 år 1995 och till 400 år 2000. Universitetet kan

nödtorftigt lösa situationen under de närmaste åren om

särskilda medel (ca 1 milj.kr. per år) kan tillskjutas för att

täcka hyresförluster m.m. På längre sikt är en förutsättning

för det fortsatta internationella utbytet att statsmakterna

medverkar till lösningar i form av internationella studenthus,

antingen genom direkt finansieringsansvar eller genom

underlättandet av kapitalavskrivningar till en årskostnad i

storleksordningen 6--7 milj.kr. Stiftelsen AF Bostäder har i

samarbete med stadsarkitektkontoret undersökt ett alternativ

som innebär en förtätning av de olika studentbostadsområdena i

Lund. Samarbete med kommunala bostadsstiftelser och andra

bostadsföretag kan enligt rektorsämbetet endast ge marginella

effekter.

Universitetet i Göteborg har i anslutning till sitt

hundraårsjubileum som gåva av grannkommunerna runt Göteborg

fått drygt en milj.kr. till en fond vars avkastning skall bidra

till finansieringen av bostäder för utbytesstudenter och

forskare. Samtidigt har Göteborgs kommun under hand ställt i

utsikt att universitetet skall kunna få disponera Sahlgrenska

sjukhusets nuvarande administrationsbyggnad på

Medicinareberget. Efter om- och tillbyggnad skulle detta

"Internationella gästhus" kunna bli basen för universitetets

internationella engagemang. Det stora problemet är

finansieringsfrågan. Rektorsämbetet önskar en ändring av

normerna så att det blir möjligt att producera studentbostäder

med lägre standard än vad som gäller för vanliga bostäder,

vilket skulle möjliggöra en lägre hyressättning. Universitetet

hävdar också att tre fastigheter, som friställs när det

pågående nybygget för de sceniska utbildningarna står

inflyttningsklart våren 1992, skall betraktas som

universitetets egendom och inte utbjudas till försäljning av

byggnadsstyrelsen. Chalmers tekniska högskola har den

bestämda uppfattningen att ett ökat internationellt utbyte för

Göteborgs del kräver tillskott av bostäder och att resurser

från olika håll måste samordnas för att lösa frågan.

Universitetet i Umeå tar för närvarande kontakter med

tänkbara donatorer för ett internationellt studenthus. Vidare

överlägger rektorsämbetet med Västerbottens läns

landsting om hyresoptioner i det patienthotell som ligger i

anslutning till campusområdet. På längre sikt är det

rektorsämbetets strävan att på campusområdet uppföra ett

lågprishotell, som kan nyttjas av studerande i

distansundervisning, utbytesstuderande samt gästforskare.

Högskolan i Luleå hävdar att extra resurser måste

tillföras för att högskolan skall kunna motsvara de krav som

kan ställas för ett gediget studerande- och forskarutbyte inom

utbytesprogrammen inom EGs ram.

Integrationsfrågan

Universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg påpekar att

det är viktigt att gäststuderande inte segregeras från övriga

studenter. Chalmers tekniska högskola menar att de

internationella studenternas boende fordrar en något högre

servicenivå än vad som ges vid studenthemmen i Göteborg idag.

Högskolan anser att de fördelar som kan nås med ett

internationellt studenthem (med husfru) uppväger nackdelarna

med att samla utländska studenter på ett ställe.

Universitetet i Lund förespråkar också ett internationellt

studenthus, placerat i ett befintligt studentbostadsområde.