Bet. 1991/92:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1991/92:UBU09

Anslag till utveckling av skolväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1991/92:100 bil. 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UbU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till de

två centrala myndigheterna på skolområdet, nämligen statens

skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan.

Under anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet tillstyrks

även regeringens förslag till besparing (53 milj.kr.).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

att slopa bidraget till vissa fackliga centralorganisationers

kursverksamhet (ca 43 milj.kr.). Utskottet tillstyrker

regeringens förslag i övrigt.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet fogas fem reservationer, i vilka bl.a.

begärs medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans

arbetslivsorientering och en kampanj med mottot "Rör inte min

kompis". Vidare avstyrks förslaget om avskaffande av bidraget

till vissa fackliga centralorganisationers kursverksamhet.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1991/92:100 bil. 9

1. Statens skolverk

Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--33) föreslagit

2. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229954000 kr.

2. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under anslaget B 2 (s. 34--36) föreslagit

3. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

90615000 kr.

3. Utveckling och produktion av läromedel

Regeringen har under anslaget B 3 (s. 37--38) föreslagit

4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

17454000 kr.

4. Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under anslaget B 4 (s. 38--40) föreslagit

5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

40822000 kr.

5. Forskning inom skolväsendet

Regeringen har under anslaget B 5 (s. 40--41) föreslagit

6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 812 000

kr.

6. Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under anslaget B 7 (s. 42--43) föreslagit

8. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000

kr.

7. Folkbildning

Regeringen har under avsnitt C (s. 69) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

avskaffande av anslaget Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m.

Motionerna

1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i

uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan, med medel

från anslagsposten B 3. Utveckling och produktion av läromedel.

1991/92:Ub222 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för

döva och hörselskadade elever.

1991/92:Ub223 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar anslå 26 milj.kr. till anslaget Bidrag till

central kursverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93.

1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om extrainsatser i skolan på temat

"Rör inte min kompis",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans arbetslivsorientering i

samverkan med arbetsmarknaden.

1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bidrag till

central kursverksamhet, m.m. 26 milj.kr. för budgetåret

1992/93,

5. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 4. Stöd för

utveckling av skolväsendet 50 822 000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer

än regeringen föreslår och att detta senare belopp används för

det ändamål som angivits i denna motion,

6. att riksdagen beslutar tillföra 4 milj.kr. till anslaget

B 1. Statens skolverk för bidrag till löntagarorganisationers

verksamhet med skolinformatörer och för information om

utbildning och rekrytering av handledare.

1991/92:Ub241 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppdrag till universitetet i Linköping att

i samverkan med Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt

institut.

1991/92:Ub245 av Jan Andersson och Marianne Carlström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ytterligare stödinsatser för

elever med medicinska handikapp.

1991/92:Ub246 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av resurscentra för skolelever

med autism.

1991/92:Ub248 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

för över 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93 från anslaget B 5.

Forskning inom skolväsendet till E 4. Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m.m.

1991/92:Ub252 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av projektmedel för utvecklande av

stöd till elever med medicinska handikapp.

1991/92:Ub263 av Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en sammanslagning av SV och SIH,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en fristående organisation

för utvärdering av skola och skolresultat.

1991/92:Ub282 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av regionala resurscentra för

elever med autism.

1991/92:Ub295 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av förbättrat stöd för barn med

medicinska handikapp.

1991/92:Ub303 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av regionala resurscentra för elever med autism.

1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetsuppgifterna vid statens

skolverk.

1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1992/93 anvisar 50 000 000 kr. utöver

regeringens förslag.

1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av specialpedagogiska

hjälpmedel för handikappade.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en fortsättning av

utvecklingsprojektet "Dans i skolan".

1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en fortsättning på

verksamheten "kultur i skolan".

Utskottet

1. Statens skolverk

Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av

förordningen (1991:1121) med instruktion för statens skolverk.

Föredragande statsrådet föreslår att bidraget (för innevarande

budgetår 3874000 kr.) under detta anslag till

löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer och

för information om utbildning och rekrytering av handledare

slopas. Vidare föreslås att stödet till den av Förbundet mot

läs- och skrivsvårigheter bedrivna verksamheten vid Skrivknuten

bör öka med 700000 kr., varmed det sammanlagda bidraget till

verksamheten blir nära 1,6 milj.kr.

I två motioner behandlas skolverkets funktion och

arbetsuppgifter. I motion 1991/92:Ub263 (m) understryks

vikten av att verksamheten i skolan utvärderas. Enligt

motionären kan skolverkets fältorganisation inte fullgöra en

självständig utvärdering av skolväsendet. I stället bör

utvärderingsfunktionen ligga hos en från skolmyndigheterna

fristående organisation (yrkande 2). Vidare föreslås i samma

motion (yrkande 1) att statens skolverk och statens institut

för handikappfrågor i skolan (SIH) bör slås samman till en

myndighet. Motionären hänvisar till utvecklingen i kommunerna,

där det finns en strävan att öka samverkan mellan den vanliga

undervisningen och undervisningen av elever med olika former av

inlärningsproblem, sociala problem och handikapp. I motion

1991/92:Ub803 (c) yrkande 3 anses det inte förenligt med

skolverkets arbetsuppgifter att fördela bidrag till vissa

organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen inför

arbetet med budgetpropositionen 1993/94 gör en översyn i syfte

att renodla skolverkets arbetsuppgifter.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a.

innebar att två centrala myndigheter på skolans område

inrättades fr.o.m. den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk

och SIH. En av skolverkets huvuduppgifter är att utveckla och

ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad

uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet (jfr nämnda

förordning med instruktion för statens skolverk). Som

utbildningsutskottet framhöll vid behandlingen av propositionen

om ansvaret för skolan skall skolverkets ansvar för

läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta

handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det

speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr

förordningen med instruktion för statens institut för

handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet delar

föredragande statsrådets uppfattning i budgetpropositionen

(s.11) att det är viktigt att se till att ordningen med en

särskild myndighet för handikappfrågor inte försvårar

ambitionen att så långt möjligt integrera de handikappade i den

ordinarie skolverksamheten.

Enligt utskottets mening är det för tidigt att dra några

slutsatser i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de

uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som

eventuellt kan överföras till annan myndighet. Utskottet

instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen (s. 11),

nämligen att det är angeläget att redan från början följa,

studera och utvärdera hur väl den nya myndighetsorganisationen

lyckas motsvara ambitionerna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 yrkandena 1 och 2

samt 1991/92:Ub803 yrkande 3.

I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 3 hävdas att om skolan

skall kunna förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet

behövs en aktiv medverkan från bl.a. parterna på

arbetsmarknaden. Enligt motionärerna bör riksdagen anvisa

medel till löntagarorganisationernas verksamhet i skolans

arbetslivsorientering.

Utskottet hänvisar till vad utbildningsministern i

inledningen till budgetpropositionen (s. 20) anmäler när det

gäller det statsfinansiella läget och besparingar inom

utbildningsdepartementets område.

Löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer

m.m. har behandlats av utskottet vid flera tillfällen och

senast vid föregående riksmöte (jfr bet. 1990/91:UbU21).

Utskottet har därvid framhållit vikten av att det råder goda

kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och

företrädare för anställda vid berörda företag. Utskottet utgår

från att goda kontakter mellan skolan och arbetslivet även i

fortsättningen bör kunna upprätthållas. När det gäller

ersättning till de fackliga organisationerna för deras

medverkan i skolan bör samma villkor gälla som för övrig

informationsverksamhet i skolan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub225

yrkande 3.

Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till statens

skolverk till 229 954 000 kr.

I motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 6 föreslås att 4 milj.kr.

tillförs detta anslag för bidrag till löntagarorganisationernas

verksamhet med skolinformatörer och för information om

utbildning och rekrytering av handledare (dvs. totalt

233954000 kr.) i enlighet med vad som i det föregående i

motion 1991/92:Ub225 yrkande 3 anförts om skolans

arbetslivsorientering.

Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till det

statsfinansiella läget bör genomföra den besparing som föreslås

under detta anslag i vad gäller bidraget till

löntagarorganisationerna. Då utskottet ej heller i övrigt har

något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet

beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub227

yrkande 6 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 229 954 000 kr.

2. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens instituts för handikappfrågor i skolan (SIH)

arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen

(1991:1081) med instruktion för statens institut för

handikappfrågor i skolan.

I budgetpropositionen (s. 35f.) anmäls bl.a. att SIH i sin

anslagsframställning för budgetåret 1992/93 redovisat förslag

till en reformkostnad av ca 55 milj.kr. Föredragande statsrådet

finner anledning att påminna om gränsdragningen mellan

skolverkets och SIH:s verksamhetsområden enligt myndigheternas

instruktioner. Statsrådet beräknar en höjning av medlen till

SIH:s förvaltningskostnader med 6225000 kr. Högsta

prioritet måste ges den verksamhet som direkt riktar sig till

de handikappade eleverna, dvs. stödorganisationen.

I motion 1991/92:Ub222 (s) framförs förslag om särskilda

hörselkonsulenter och regionala team för döva och

hörselskadade elever. Motionärerna konstaterar att det är

landstingens hörselvårdskonsulenter som i dag ansvarar för att

föräldrarna får den information som behövs för att rätt

skolplacering sker för döva och hörselskadade elever. Den

regionala stödorganisationen för handikappade elever som

administreras av SIH har ingen hörselpedagogisk expertis.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Enligt instruktionen för SIH skall institutet samverka med

landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller

hörselskadade elever. Sedan år 1984 har planeringsberedningarna

inom länsskolnämndsorganisationen förfogat över medel för att

köpa tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård. SIH har

från länsskolnämnderna övertagit den regionala

stödorganisationen för pedagogiskt stöd till handikappade, som

för närvarande omfattar 104,5 tjänster för olika slag av

handikapp. Utskottet utgår från att SIH inom ramen för anvisade

medel utnyttjar den hörselpedagogiska expertis som finns inom

landstingen så att kommunerna även i fortsättningen kan få stöd

vid planeringen av hörselskadade elevers skolgång.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222.

I tre motioner, nämligen 1991/92:Ub245 (s), 1991/92:Ub252 (s)

och 1991/92:Ub295 (fp) framförs förslag om stöd till elever

med medicinska handikapp. Enligt motionärerna har ca 10% av

skoleleverna någon form av medicinskt handikapp. Motionärerna

konstaterar att elever med syn- och hörselskador samt

rörelsehinder bistås i sin skolsituation av särskilda

konsulenter, medan elever med medicinska handikapp inte får ett

motsvarande stöd. För dessa elever kan det vara fråga om mycket

kvalificerade pedagogiska utredningar som inte ryms inom

ordinarie skolhälsovård. Motionärerna erinrar slutligen om att

SIH i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2

milj.kr. för stödåtgärder till elever med medicinska handikapp.

Liksom motionärerna vill utskottet fästa uppmärksamheten på

att ett stort antal elever i det ordinarie skolväsendet har

medicinska handikapp. Det rör sig om t.ex. elever med

astma/allergi, diabetes, psoriasis, epilepsi och stamning samt

elever med hjärt-, njur- och lungsjukdomar. Dessa elever har

ofta svårigheter att genomföra sin skolgång på samma sätt som

andra elever. Det gäller problem med praktiska frågor i den

vanliga skoldagen, t.ex. utformningen av skollokalerna,

skolmatens sammansättning och schemaläggningen. Det förekommer

också att elever med visst medicinskt handikapp inte kan delta

i alla verksamheter i skolan.

I skrivelse den 10 februari 1992 till utbildningsutskottet

från Handikappförbundens centralkommitté framhålls att ca 10%

av skoleleverna har ett medicinskt handikapp, dvs. kronisk

sjukdom/handikapp som fordrar medicin eller behandling och är

så funktionellt betydelsefull att elevens skolsituation i

pedagogiskt, fysiskt, psykiskt eller socialt avseende påverkas

av sjukdomen/handikappet. Enligt centralkommittén är medicinska

handikapp i skolan inte i första hand ett medicinskt problem

utan ett pedagogiskt och psykosocialt problem. Okunnigheten

bland skolans personal är enligt centralkommittén stor. Det är

angeläget att kunskap om medicinska handikapp och deras

psykosociala aspekter, lämplig pedagogik m.m. kontinuerligt

samlas in och sprids till samtliga skolor. Enligt

centralkommittén bör den specialkompetens som fordras för

medicinska handikapp finnas inom SIH där övriga handikappfrågor

inom skolan handläggs.

SIH:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93

om 2 milj.kr. för utökning av institutets verksamhetsområde

till att omfatta elever med medicinska handikapp biträds inte i

budgetpropositionen. Föredragande statsrådet framhåller (s. 36)

att ett av de främsta hindren för att dessa elever skall få en

bra skolsituation är bristande kunskap hos lärare om elevernas

sjukdomar och symptom. Det är en uppgift för skolhälsovården,

över vilken skolverket har tillsynen, att sprida kunskap om de

medicinska handikappen. Därmed kan förutsättningar skapas för

att skolans verksamhet anpassas också till de medicinskt

handikappade elevernas behov. Statsrådet understryker att detta

gäller såväl generellt som i fråga om den enskilde eleven.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning i vad

gäller skolhälsovårdens ansvar för elever med medicinska

handikapp. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om

elevvårdskonferensens uppgifter vid varje skola

(grundskoleförordningen 3kap. 3--5§§ resp.

gymnasieförordningen 7kap. 32--36§§). Till

elevvårdskonferens kallas utomstående expertis som har

kompetens i frågor som skall behandlas.

Det är nödvändigt att undervisningen och skolans övriga

verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för detta

vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje skola. På

central nivå ankommer det på skolverket att inom ramen för sin

tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245,

1991/92:Ub252 och 1991/92:Ub295.

När det gäller anslagsbeloppet under detta anslag

beräknar regeringen det samlade medelsbehovet till 90615000

kr. för budgetåret 1992/93. Då utskottet inte har något att

erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen

till Statens institut för handikappfrågor i skolan för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000

kr.

3. Utveckling och produktion av läromedel

Ur anslaget utgår bidrag till produktion av läromedel i ämnen

där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår enligt

förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa

läromedel. Anslaget disponeras av statens skolverk och av

statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

I motion 1991/92:So224 (s) yrkande 4 om handikappolitiken

konstateras att det i dag råder brist på specialpedagogiska

hjälpmedel. Enligt motionärerna är det därför viktigt att

produktionen av läromedel för handikappade elever ökar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

För innevarande budgetår disponerar SIH 9655000 kr. under

detta anslag. Bl.a. betalas kostnader för utveckling och

produktion av samt information om läromedel för elever med

handikapp. Statens skolverk disponerar 5723000 kr. under

detta anslag.

SIH skall enligt sin instruktion (1991:1081) utveckla,

framställa och distribuera läromedel för handikappade elever. I

SIH:s organisation ingår fyra rikscentraler för pedagogiska

hjälpmedel, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR),

rikscentralen i Göteborg (RPH-RH), rikscentralen i Solna

(RPH-SYN) och rikscentralen i Umeå (RPH-SÄR).

Riksrevisionsverket genomförde år 1990 en förvaltningsrevision

av bl.a. verksamheten vid rikscentralerna. Resultatet av

granskningen har redovisats i riksrevisionsverkets

revisionsrapport 1990:1010 (dnr 1989:1983). Såväl statens

skolverk som SIH avser att göra en översyn av det statliga

stödet till utveckling och produktion av läromedel samt

investeringsbehov.

Utskottet utgår från att statens skolverk inom ramen för den

ordinarie utvärderingen och tillsynen av skolverksamheten i

kommunerna beaktar de handikappade elevernas tillgång till

läromedel. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4.

I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 1 begärs att skolverket

ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan.

Enligt motionären finns det inte läromedel om samer, samers

kultur och samernas historia i svenska skolor. Om den samiska

kulturen skall kunna bevaras och utvecklas krävs det att den

görs synlig i samhällets totala kulturbild och att den ges

status bl.a. genom att undervisning om samerna sker i Sveriges

skolor.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Enligt direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:117)

måste kunskaper om det svenska kulturarvet få en mer

framträdande plats i undervisningen. Det framhålls vidare att

perspektivet inte får vara för snävt. Även frågan om förståelse

och respekt för såväl inhemska minoriteters som andra folks

kulturarv skall genomsyra undervisningen.

När det gäller undervisningen om samer, samers kultur och

samernas historia anser utskottet att dessa frågor bör tas upp

i sitt naturliga sammanhang i olika läroämnen. Detta synsätt

bör självfallet även återspeglas vid behandlingen av

samefrågorna i läromedlen. Som anförts i det föregående pågår

inom skolverket en översyn av principerna för stödet till

utveckling och produktion av läromedel. I detta arbete kommer

bl.a. frågan om identifiering av bristområden på

läromedelsområdet att belysas. Mot denna bakgrund finner

utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen vidta någon

särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1991/92:Ub204

yrkande 1 avstyrks. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

regeringen avser att under våren 1992 förelägga riksdagen en

särskild proposition om en samlad samepolitik.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att

riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

17454000 kr.

4. Stöd för utveckling av skolväsendet

Under detta anslag utgör två anslagsposter Utvecklingsarbete

enligt skolverkets bedömning och Vissa specialdestinerade

utvecklingsinsatser den största andelen av det totala

anslagsbeloppet. Den senare anslagsposten skall användas till

medel för vissa av statsmakterna fastlagda specialdestinerade

utvecklingsinsatser enligt förordningen (SKOLFS 1991:4) om

statsbidrag till särskilda utvecklingsinsatser inom

skolområdet. Vidare utgår medel för utvecklings- och

utvärderingsarbete kring skolans dataundervisning.

I enlighet med i inledningen till budgetpropositionen (s. 20)

redovisade besparingar under utbildningsdepartementets

verksamhetsområde har detta anslag minskats med 53 milj.kr.

Denna minskning beräknas på det sammanlagda medelsutrymmet för

de två förstnämnda anslagsposterna.

I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 2 under rubriken Skolan

skall fostra framhålls att arbetet nu måste intensifieras i

skolan för att bemöta mobbning, främlingsfientlighet och

rasism. Enligt motionärerna bör centrala medel anslås för en

kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min

kompis".

Utskottet finner det angeläget att slå fast att skolan bör

engageras för att motarbeta främlingsfientlighet och rasism.

Detta ligger enligt utskottets uppfattning helt i linje med

intentionerna bakom mål och riktlinjer i gällande läroplaner

för grundskolan och gymnasieskolan. Enligt vad utskottet

inhämtat har skolverket i skrivelse till samtliga skolstyrelser

(1991-12-05) redovisat en sammanställning av lämpligt

undervisningsmaterial när det gäller skolans åtgärder mot

etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Statens

invandrarverk har till skolstyrelserna sänt ut sin broschyr

Moteld -- Tips på material som kan användas i undervisningen.

Slutligen har skolverket i slutet av 1991 genomfört en enkät

bland undervisningsråden i verkets fältorganisation om etnisk

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism i skolan.

I budgetpropositionen bil. 12 (kulturdepartementet, s. 164)

tas frågan upp om åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism.

Enligt föredragande statsrådet måste främlingsfientlighet

liksom tendenser till rasism och antisemitism med kraft

bekämpas. En rad initiativ härtill har tagits av ideella

organisationer och andra aktörer i samhället. Regeringen har

också en viktig roll i kampen mot främlingsfientlighet, vilket

har strukits under i regeringsförklaringen, anför föredragande

statsrådet. Mot denna bakgrund föreslås att särskilda medel

avsätts till regeringens disposition för insatser mot

främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Medlen bör kunna

användas för olika ändamål. De insatsområden som kan komma

ifråga är t.ex. skolan, lärarfortbildningen, kulturen samt

arbete bland ungdomar. Regeringen föreslår att 10 milj.kr. får

disponeras för sådana insatser under ett särskilt anslag A5.

Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret

1992/93 (elfte huvudtiteln). Enligt vad utskottet erfarit har

regeringen den 27 februari 1992 fattat beslut om att avsätta

5,2 milj.kr. ur allmänna arvsfonden för insatser mot

främlingsfientlighet och rasism bland barn och ungdom.

Enligt utskottet är motionärernas yrkande i huvudsak

tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 avstyrks.

I två motioner behandlas vissa utvecklingsprojekt inom

skolans verksamhet. I motion 1991/92:Kr273 (s) yrkande 4

framförs önskemål om att verksamheten "kultur i skolan" skall

få möjlighet att utvecklas även i fortsättningen. I motion

1991/92:Kr271 (s) yrkande 24 begärs att projektet "dans i

skolan" skall få fortsatt stöd till sin verksamhet.

När det gäller särskilda utvecklingsinsatser i skolan bör

strävan vara att inlemma kulturinsatser i skolans reguljära

verksamhet och att det efter hand skall bli naturligt att de

enskilda skolorna tar ansvar för sin egen kulturverksamhet (jfr

prop. 1989/90:100, bil. 10, bet. UbU13, rskr. 236). I samband

med riksdagens behandling av propositionen om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) anförde

utskottet beträffande principerna för ett nytt

statsbidragssystem att stor restriktivitet bör iakttas när det

gäller stimulansbidrag för olika ändamål. Mot denna bakgrund

har föredragande statsrådet i årets budgetproposition inte

beräknat några särskilda medel för utvecklingsarbete på

högstadiet eller för att främja kultur i skolan.

När det gäller åtgärder för att stimulera kommunernas

intresse för dans i skolan bör de enligt föredragande

statsrådet fortsätta enligt den plan som upprättas av statens

kulturråd och som enligt denna skall pågå t.o.m. läsåret

1992/93. För detta ändamål beräknas särskilda medel till

statens kulturråd.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och 1991/92:Kr273 yrkande

4.

I motionerna 1991/92:Ub246 och 1991/92:Ub303 (båda s) samt

1991/92:Ub282 (c) framhålls behovet av regionala resurscentra

för elever med autism, där forsknings- och utvecklingsarbete

kan bedrivas och där såväl personal som föräldrar kan få

utbildning och handledning. Det är enligt motionärerna

nödvändigt att barn med autism varhelst i landet de bor skall

garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Till särskolans personkrets hör bl.a. elever med

barndomspsykos. Enligt särskolekommittén (Särskolan, en

primärkommunal skola, SOU 1991:30) är barndomspsykos en

djupgående personlighetsstörning med debut i regel före sju års

ålder. Den tar sig uttryck i bl.a. omfattande avvikelser i

sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i

språkförmågan. Alla barndomspsykotiska elever oavsett begåvning

och som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan

eller gymnasieskolan skall tas emot inom särskolan.

Utskottet har erfarit att Riksföreningen för psykotiska barn,

numera Riksföreningen Autism, bedrivit en försöksverksamhet med

stöd av allmänna arvsfonden under namnet Rebeckaprojektet vid

Bua särskola i Göteborg. För närvarande drivs projekt med

stödteam i Örebro läns landsting och Västerbottens läns

landsting med arvsfondsmedel. SIH har i sin

anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr.

för ett resurscentrum för elever med autism. I

budgetpropositionen (s.40) anmäler föredragande statsrådet

att det inte varit möjligt att beräkna medel i enlighet med

SIH:s förslag om medel för detta ändamål.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte

påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med

anledning av motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282 och

1991/92:Ub303, varför de avstyrks.

I motion 1991/92:Ub241 (s) föreslås att regeringen ger i

uppdrag till universitetet i Linköping att i samverkan med

Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt institut.

Motionärerna uppger att universitetet i Linköping och

Norrköpings kommun har avgivit en gemensam skrivelse till

regeringen vari man förklarat sig beredd att samverka kring ett

läspedagogiskt institut för att bl.a. höja kunskapsnivån och

kompetensen när det gäller att finna olika metoder att avhjälpa

läs- och skrivsvårigheter. Ett sådant institut skulle kunna

lokaliseras till Norrköping och fungera som riksresurs.

I budgetpropositionen (s. 29f.) behandlas frågan om elever

med dyslexi (grava läs- och skrivsvårigheter). Enligt vissa

studier har 5--8% av alla barn allvarliga läs- och

skrivsvårigheter. Betydligt fler är lindrigare drabbade. SIH

har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93

föreslagit att 2 milj.kr. under vartdera av de tre närmast

följande budgetåren anvisas för särskilda insatser inom

dyslexiområdet. I budgetpropositionen informerar föredragande

statsrådet om att Svenska dyslexistiftelsen i särskild

skrivelse hemställt om inrättande av ett statligt

dyslexi-institut för forskning, utveckling och utvärdering av

specialpedagogiska metoder och försöksverksamhet. Vidare

informeras om den i motionen nämnda skrivelsen från

universitetet i Linköping och Norrköpings kommun. Statsrådet

redovisar även verksamheten Skrivknuten, som Förbundet mot läs-

och skrivsvårigheter driver sedan år 1985. Skrivknutens

verksamhet har i hög grad bidragit till att frågan om läs- och

skrivsvårigheter uppmärksammats.

Föredragande statsrådet anser att läs- och skrivsvårigheter i

undervisningssammanhang huvudsakligen är en pedagogisk fråga

och hör till skolverkets verksamhetsområde. Skrivknuten har ett

väl etablerat samarbete med universitetet i Linköping och med

Svenska dyslexistiftelsen. För innevarande budgetår har

Skrivknuten tilldelats drygt 868000 kr. För budgetåret

1992/93 föreslås i budgetpropositionen under anslaget B 1.

Statens skolverk att stödet till Skrivknuten bör öka med

700000 kr. Utskottet har i det föregående (s. 6) tillstyrkt

medelsberäkningen under det anslaget.

Skolverket disponerar bl.a. medel för forskningsinsatser på

för skolområdet aktuella områden och särskilda

fortbildningsinsatser samt medel under förevarande anslag.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det

bör ankomma på skolverket att beakta behovet av särskilda

insatser inom området läs- och skrivsvårigheter och att det

därvid är särskilt viktigt att kunskapen om dyslexi sprids till

lärarna så att problemen uppmärksammas i tid och möts med

relevanta åtgärder. Med hänvisning härtill finner utskottet det

inte nu påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med

anledning av motion 1991/92:Ub241, varför den avstyrks.

Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Stöd för

utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 till

40822000 kr. När det gäller anslagsbeloppet föreslås i

motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 5 att riksdagen anvisar

50822000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer än regeringens förslag i

syfte att finansiera en kampanj under mottot "Rör inte min

kompis". I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 3 föreslås att 50

milj.kr. tillförs detta anslag utöver vad regeringen har

föreslagit för budgetåret 1992/93, dvs. 90822000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller

anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall till

proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna

1991/92:Ub227 yrkande 5 och 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd

för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 40822000 kr.

5. Forskning inom skolväsendet

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och

vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband därmed.

Statens skolverk ansvarar för planering, samordning,

utvärdering och spridning av information om verksamheten.

Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Forskning

inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 till 24812000 kr.

I motion 1991/92:Ub248 (m) framförs uppfattningen att stödet

till forskning i största möjliga utsträckning bör vara fritt

från statlig styrning. Enligt motionären har det länge varit en

strävan att minska den s.k. sektorsforskningen för att i

stället kunna öka resurserna för den reguljära forskningen vid

universiteten och högskolorna. Mot denna bakgrund bör de medel

som fördelas via departement och myndigheter föras över till

fakultetsanslagen. Därför föreslås att 20 milj.kr. överförs

från detta anslag till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga

fakulteterna.

Regeringen kommer att förelägga riksdagen en

forskningspolitisk proposition våren 1993 för en ny

treårsperiod. Med hänvisning härtill och då utskottet inte

finner anledning att nu särskilt pröva verksamheter som

finansieras över förevarande anslag avstyrks motion

1991/92:Ub248. Utskottet föreslår således att riksdagen med

bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion

1991/92:Ub248 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24812000 kr.

6. Särskilda insatser på skolområdet

Från anslaget betalas kostnader enligt förordningen

(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på

skolområdet. Statens institut för handikappfrågor i skolan

(SIH) disponerar anslaget.

Föredragande statsrådet anmäler att under detta anslag

beräknas fr.o.m. budgetåret 1992/93 bidrag som vid sidan av

sektorsbidraget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet lämnas för särskilt

elevbaserat tilläggsbidrag till dels Göteborgs, Stockholms och

Umeå kommuner för utbildningar i gymnasieskolan för svårt

rörelsehindrade elever, dels Örebro kommun för utbildningar i

gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever. Under detta

anslag beräknas även medel för ersättning till Örebro kommun

enligt avtal mellan staten och kommun om viss statlig

ersättning avseende gymnasial utbildning för döva och

hörselskadade elever från hela landet. Medel för stöd till den

verksamhet som bedrivs vid Bräcke Östergård när det gäller stöd

till rörelsehindrade elever och MBD-barn tillförs detta anslag

fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition

1991/92:100 till Särskilda insatser på skolområdet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000

kr.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

Innevarande budgetår finns under litt. C. Folkbildning m.m.

ett anslag rubricerat C 3. Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m. Anslaget disponeras av centrala

studiestödsnämnden som betalar ut medlen till följande

organisationer: Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation, Centralorganisationen SACO, Sveriges

arbetares centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund,

Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas

riksorganisation. Därtill erhåller föreningen Nordisk

folkhögskola i Genève medel från detta anslag. Innevarande

budgetår uppgår anslaget till totalt 43352000 kr. För

verksamheten gäller förordningen (1970:272, ändrad 1991:974) om

statsbidrag till viss central kursverksamhet.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår

regeringen att anslaget upphör med utgången av innevarande

budgetår. Medel till Nordens folkhögskola i Genève bör

fortsättningsvis beräknas under anslaget C 1. Bidrag till

folkbildningen, vilket anslag har remitterats till

kulturutskottet.

I motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4 (båda

s) understryks vikten av att den fackliga centrala

kursverksamheten kan få fortsatt samhällsstöd. Enligt

motionärerna är det viktigt för samhällets utveckling att

ledande företrädare för fackliga organisationer har djupa

kunskaper inom olika samhällsområden. För detta ändamål

föreslås att riksdagen anvisar 26 milj.kr. för budgetåret

1992/93.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänsyn till det

statsfinansiella läget godkänner regeringens förslag att

anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.

avskaffas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Riksdagen bör således

avslå motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

Statens skolverk

1. beträffande skolverkets funktion och arbetsuppgifter

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 och

1991/92:Ub803 yrkande 3,

2. beträffande medel för löntagarorganisationernas

verksamhet i skolans arbetslivsorientering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 3,

res. 1 (s)

3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 till Statens

skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 229954000 kr.,

res. 2 (s) - villk. 1

Statens institut för handikappfrågor i skolan

4. beträffande särskilda hörselkonsulenter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222,

5. beträffande stöd till elever med medicinska handikapp

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245, 1991/92:Ub252

och 1991/92:Ub295,

6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Statens institut för handikappfrågor i skolan för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000

kr.,

Utveckling och produktion av läromedel

7. beträffande behovet av specialpedagogiska hälpmedel för

handikappade

att riksdagen avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4,

8. beträffande läromedel om samer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 1,

9. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och

produktion av läromedel

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17454000 kr.,

Stöd för utveckling av skolväsendet

10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis"

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 2,

res. 3 (s)

11. beträffande vissa utvecklingsprojekt

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och

1991/92:Kr273 yrkande 4,

12. beträffande resurscentra för elever med autism

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282

och 1991/92:Ub303,

13. beträffande inrättande av ett läspedagogiskt institut

att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub241,

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motionerna 1991/92:Ub227 yrkande 5 och

1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 40822000 kr.,

res. 4 (s) - villk. 3

men. (v)

Forskning inom skolväsendet

15. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med

avslag på motion 1991/92:Ub248 till Forskning inom

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 24812000 kr.,

Särskilda insatser på skolområdet

16. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på

skolområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 177988000 kr.,

Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.

17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss

central kursverksamhet, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår

motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.

res. 5 (s)

Stockholm den 12 mars 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:

Ann-Cathrine Haglund (m),

Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Ingvar Johnsson (s),

Larz Johansson (c),

Bo Arvidson (m),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingrid Näslund (kds),

Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m),

Inger Lundberg (s),

Christer Lindblom (fp),

Claus Zaar (nyd) och

Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans

arbetslivsorientering (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 6 slutar med "yrkande

3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att skolans arbetslivsorientering är ett

viktigt inslag i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Detta

framgår klart av nu gällande läroplaner. Om skolan skall kunna

förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet behövs en aktiv

medverkan från bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Stödet till

löntagarorganisationerna för deras verksamhet med

skolinformatörer och för information om utbildning och

rekrytering av handledare är därför av stor betydelse och bör

behållas. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1991/92:Ub225 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande medel för löntagarorganisationernas

verksamhet i skolans arbetslivsorientering

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 229954000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är väsentligt att eleverna i

grundskolan skall få kännedom om hur man genom bl.a. fackligt

arbete kan påverka utvecklingen i samhället. För detta ändamål

har företrädare för fackliga organisationer deltagit i skolans

arbetslivsorientering. I likhet med motionärerna motsätter sig

utskottet att bidraget till löntagarorganisationernas

verksamhet med skolinformation m.m. slopas. Utskottet anser att

4 milj.kr. bör utgå till denna verksamhet för budgetåret

1992/93.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till

motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 och med anledning av proposition

1991/92:100 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 233 954 000 kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 6

och med anledning av proposition 1991/92:100 till Statens

skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

233954000 kr.,

3. Kampanj "Rör inte min kompis" (mom. 10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "yrkande 2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att

svensk skolas bärande princip är respekten för alla människors

lika värde. Skolan skall förmedla en respekt för oliktänkande,

för varje individs egenart och för kulturella skillnader. Den

skall ge kunskaper och insikter om bakgrunden till

skillnaderna. Skolan skall vidare bygga på jämställdhet, och

dess ideal skall vara det aktiva medborgarskapet. Det är

viktigt att skolan på ett tidigt stadium bemöter mobbning och

tendenser till främlingsfientlighet och rasism i samhället.

Utöver de insatser som idag görs på detta område bör

riksdagen anvisa centrala medel för en kampanj inom skolans

område med mottot "Rör inte min kompis". Medlen skall användas

för framställning av material, förmedla tips och idéer. Det

skall också inspirera skolor och kommuner att med egna medel

för lokal skolutveckling genomföra insatser bland elever och

skolpersonal på detta tema. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis"

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet

(mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "på

40822000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 10 milj.kr. för en

kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min kompis".

Dessa medel skall utnyttjas till att inspirera och förmedla

idéer till skolor och kommuner så att de av sina egna medel för

lokal skolutveckling genomför insatser bland elever och

skolpersonal på detta tema. Utskottet föreslår att riksdagen

med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5, med anledning

av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion

1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 50822000 kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5,

med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på

motion 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 50822000 kr.,

5. Avskaffande av anslaget Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m. (mom. 17)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "yrkande 4" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de fackliga

centralorganisationerna får möjlighet att även i fortsättningen

bedriva för förtroendevalda och anställda i medlemsförbunden

utbildning i samhällsfrågor. Under dessa studier får deltagarna

fördjupade kunskaper inom många samhällsområden. Det gäller

bl.a. samhällsekonomi, arbetsmarknadspolitik, EG-frågor,

energipolitik och utbildningspolitik. Sedan drygt 20 år har

organisationerna fått visst samhällsstöd till denna utbildning.

Genom att bidragen föreslås upphöra med utgången av innevarande

budgetår riktas ett hårt slag mot den centrala fackliga

kursverksamheten.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande

4 och med avslag på proposition 1991/92:100 beslutar att ett

nytt anslag, benämnt Bidrag till viss central kursverksamhet,

m.m., förs upp på riksstaten för budgetåret 1992/93 med 26

milj.kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss

central kursverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och

1991/92:Ub227 yrkande 4 och med avslag på proposition

1991/92:100 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till

viss central kursverksamhet, m.m., förs upp på riksstaten för

budgetåret 1992/93 med 26000000 kr.

Särskilt yttrande

Behovet av specialpedagogiska hjälpmedel för handikappade

(mom.7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo

Pärssinen (allas) anför:

Statens skolverk och SIH skall göra en översyn av det

statliga stödet till utveckling och produktion av läromedel

samt investeringsbehov.

I likhet med vad som anförs i motion 1991/92:So224 (s)

konstaterar vi att det råder brist på specialpedagogiska

hjälpmedel. Vi utgår från att den nämnda översynen resulterar i

en ökad tillgång på läromedel för handikappade elever.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 1 om

medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans

arbetslivsorientering och i reservation 3 om kampanj "Rör inte

min kompis".

Vänsterpartiet kan inte acceptera den kraftiga neddragning

med 53 milj.kr. av anslaget B4. Stöd för utveckling av

skolväsendet som regeringen gör i budgetpropositionen. Detta

kommer att drabba viktiga utvecklingsinsatser inom skolområdet.

Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen anvisar 50

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till anslaget Stöd

för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93, dvs.

totalt 90822000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 14 borde ha hemställt:

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 3

och med avslag på proposition 1991/92:100 och motion

1991/92:Ub227 yrkande 5 till Stöd för utveckling av

skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 90822000 kr.,