Bet. 1991/92:UU10

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU10

Nordiskt samarbete

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UU10

Berättelsen

I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska

delegations berättelse (Redog. 1991/92:4) angående sin

verksamhet sedan rådets trettioåttonde session. Särskild

uppmärksamhet har ägnats rådets trettionionde session som ägde

rum i Köpenhamn den 26 februari -- den 1 mars 1991. Betänkandet

behandlar även ett antal motioner som väckts angående vissa

aspekter av det nordiska samarbetet. Av berättelsen framgår

bl.a. följande.

Den utredningsverksamhet som rådets internationella kommitté

och organisationskommitté har genomfört har givit underlag för

bedömningen hur rådets verksamhet bör bedrivas i framtiden. Inom

rådet finns enighet om att rådet bör bygga ut sina kontakter

till parlament och organisationer i övriga Europa. Som framgår

av den arbetsplan för den internationella verksamheten

1990--1992 som presidiet antog i september 1990, behandlar rådet

emellertid inte säkerhets- och utrikespolitiska

frågeställningar. Enligt arbetsplanen skall rådets

internationella verksamhet inriktas på följande områden:

den fortsatta integrationen i Europa, särskilt konsekvenserna

av EES-avtalet för det nordiska samarbetet,

utvecklingen i Östeuropa, särskilt i Baltikum och övriga

närliggande områden i Sovjetunionen (Kolahalvön,

Leningradområdet och Sovjetkarelen),

etableringen av nya samarbetsstrukturer i Europa och en

värdering av rådets roll i relation till dessa.

Det nordiska samarbetets former och framtida organisation har

diskuterats vid flertalet av delegationens möten under 1990/91.

Organisationskommittén överlämnade sitt slutbetänkande i oktober

1990, och den 7 februari avgav delegationen sitt yttrande över

betänkandet. Delegationen konstaterade då att det inte gick att

göra en fullständig bedömning av hur det nordiska samarbetet

skulle utveckla sig i perspektivet av hur de bredare

samarbetsarrangemang Norden och övriga Europa senare under året

skulle komma att ingå i.

En delegation från Nordiska rådet besökte Sovjetunionen och de

baltiska staterna i oktober 1990. Delegationen framhöll senare

det angelägna i omfattande och snabba insatser i Baltikum.

Nordiska informationskontor har nu inrättats i Tallinn, Riga och

Vilnius. Vidare har en stipendiefond för universitets- och

yrkesutbildning upprättats för stipendiater från de baltiska

staterna.

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del

inriktats på budgeten för 1991 och på budgetproceduren för det

nordiska samarbetet. Utvecklingen i Östeuropa, den fortsatta

integrationsprocessen inom EG samt diskussionerna om ett

EES-avtal mellan EG och EFTA har vidare medfört att det nordiska

samarbetets framtid och rådets internationella kontakter

diskuterats i utskottet. I utskottets regi har också under

verksamhetsåret genomförts en granskning av det nordiska

samarbetet inom byggsektorn.

Kommunikationsutskottets arbete har under året dominerats av

frågor rörande transportpolitikens och infrastrukturens

utveckling i framtiden. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt

trafikens miljöeffekter samt trafiksäkerheten.

Juridiska utskottets arbete har under verksamhetsperioden

präglats av internationaliseringen av rådets arbete. Utskottet

har noggrant följt utvecklingen inom EG och i Östeuropa på

utskottets ansvarsområden. Utskottet har behandlat

medlemsförslag om konsumentfrågor, genteknologi och

jämställdhet. Den mest arbetskrävande arbetsuppgiften för

utskottet har dock varit att behandla ett antal medlemsförslag

och ministerrådsförslag om rådets arbetsformer och organisation.

Ekonomiska utskottets arbete har under perioden dominerats av

frågor rörande energisamarbete och stöd till Baltikum. Stor

uppmärksamhet har även ägnats integrationsfrågorna i Europa och

det nordiska samarbetets framtid.

Social- och miljöutskottet har under verksamhetsperioden haft

att ta ställning till en rad förslag som spänner över ett vitt

fält. Bl.a. har utskottet behandlat hälso- och socialpolitiska

initiativ rörande epilepsivård, nordiskt reumatikerår och

internationella standardregler för handikappade. Utskottet har

även uttalat sig till förmån för gemensamma

brandskyddsbestämmelser i Norden.

Vidare har utskottet behandlat miljöfrågor, såsom utarbetande

av en "grön" natur- och nationalräkenskapsmodell. Utskottet har

också tagit ställning för förnyelse och förstärkning av

Östersjösamarbetet, särskilt dess legala struktur, samt för

ytterligare miljöinsatser i Baltikum och Östeuropa.

De viktigaste samarbetsfrågorna för kulturutskottet har under

året varit utvecklingen i Östeuropa och Baltikum och Norden i

Europa i övrigt. Utskottet har haft att ta ställning till ett

antal medlemsförslag på detta område, bl.a. om kultursamarbete

mellan Norden och de östeuropeiska länderna och Sovjetunionen.

Rådets arbetsformer och organisation har också diskuterats i

samband med organisatonskommitténs rapport.

En av de största frågorna som utskottet behandlade i början av

året var förslag från Nordiska ministerrådets programgrupp om

nedläggande av institutioner inom kulturområdet. Detta arbete

har fortsatt under 1991 varvid ett ministerrådsförslag

behandlats om ändrad finansiering och organisation av

kultursektorns institutioner, samarbetsorgan och andra

permanenta aktiviteter.

Motionerna

1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Norden i ett nytt Europa.

1990/91:U508 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det finska språkets särställning som

nordiskt minoritetsspråk i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de

nordiska överenskommelsernas tillämplighet på kommunal nivå.

1990/91:U511 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar för en

utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG och

EFTA-länderna.

1990/91:U518 av Elver Jonsson och Barbro Westerholm (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nordisk överenskommelse om vård av

långtidssjuka.

1990/91:U520 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reformering av Nordiska rådets arbetssätt

och organisation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nordiska samarbetets ställning i ett

EES-avtal,

5. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i

motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den nordiska passfriheten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fri varu- och tjänstehandel i Norden,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de nordiska handlingsplanerna mot luft-

och havsföroreningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den nordiska miljövårdskonventionen.

1990/91:U521 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Nordiska rådet bör avsätta medel som

stöd för genomförande av det nordiska reumatikeråret.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So513.

1990/91:U527 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval

till Nordiska rådet.

1990/91:U534 av Karin Söder och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av att det nordiska samarbetet

markeras tydligt i det europeiska integrationsarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att arbetet med att

förverkliga "Norden som hemmamarknad" bedrivs skyndsamt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stärkande av resurserna för Nordplus och

Nordjobb,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning i propositioner av jämförbara

nordiska lagar och utredningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nordisk plan för uppföljning av

barnkonventionens intentioner.

1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat forskar- och studentutbyte.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.

Utskottet

Utskottet konstaterar att tillkomsten av EES-avtalet och den

ekonomiska och politiska integrationen i Europa kommer att få

betydelsefulla effekter för Norden och det nordiska samarbetet.

I den s.k. Mariehamnsdeklarationen om det framtida nordiska

samarbetet som de nordiska statsministrarna avgav vid Nordiska

rådets fjärde extra session den 12 november 1991 uttalas bl.a.

att "Norden bör sträva efter att aktivt påverka utvecklingen i

Europa och omvärlden utgående från de nordiska medborgarnas

intressen och behov", samt att detta "förutsätter en förnyelse

av de nordiska ländernas samråd också i internationella frågor".

I avsikt att försöka klargöra hur detta samarbete bör gestalta

sig beslöt statsministrarna att inleda en ny granskning av det

nordiska samarbetet, "med beaktande av det förnyelsearbete som

är igång inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet".

Slutresultatet av detta arbete skall presenteras för Nordiska

rådets session i mars 1992 i Helsingfors. De personliga

representanter som statsministrarna har utsett för denna

granskning skall enligt deklarationen också studera hur det

nordiska samarbetet kan utvecklas inom en ram där samtliga eller

flera av de nordiska länderna blivit medlemmar av EG. Utskottet

välkomnar detta initiativ.

I ett antal motioner har frågan om Nordens förhållande till

det övriga Europa berörts. I motion 1990/91:U507 (c), yrkande 3,

föreslås att det nordiska samarbetet utvidgas bl.a. i avsikt att

stärka Nordens position i förhållande till den europeiska

integrationsprocessen. I yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp)

föreslås att riksdagen av regeringen begär att den arbetar för

en utvidgning av den gemensamma nordiska marknaden till EG- och

EFTA-länderna. I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 1 och 2,

föreslås att det nordiska samarbetet inte skall ses som ett

alternativ till det europeiska samarbetet, utan som ett

komplement. I yrkande 3 i samma motion föreslås att målet för

det nordiska samarbetet också efter ett EES-avtal bör vara att

det kan fortsätta och utvecklas. EES-avtalet bör enligt

motionärerna inte förhindra ett fördjupat regionalt samarbete

utöver vad avtalet stipulerar. I motion 1990/91:U534 (c),

yrkande 1, föreslås att de nordiska samarbetssträvandena tydligt

måste markeras i det europeiska integrationsarbetet. Enligt

motionärerna har, vid jämförelse med övriga samarbetsintressen,

under senare tid kunnat förmärkas en lägre ambitionsnivå från de

nordiska regeringarnas sida när det gäller det nordiska

samarbetet.

Utskottet anser att det nordiska samarbetets former är av stor

vikt, men att de självfallet bör bedömas gentemot de krav på

förändringar som det framtida Europasamarbetet ställer. Såsom de

nordiska statsministrarna konstaterade i Mariehamnsdeklarationen

kommer EES-avtalet att bidra till ett utökat regionalt samarbete

och en närmare samverkan mellan de nordiska länderna. Hur

Nordiska rådets arbetsformer och mål skall anpassas för att

svara mot detta nya samarbete kan bäst bedömas efter den

presentation av det pågående utvärderingsarbetet som har

utlovats till Nordiska rådets kommande session i Helsingfors.

Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion 1990/91:U507 (c),

yrkande 2 i motion 1990/91:U511 (mp), yrkandena 1, 2 och 3 i

motion 1990/91:U520 (fp) samt yrkande 1 i motion 1990/91:U534

(c) anses besvarade.

I motion 1990/91:U508 (s) föreslås att den svenska

delegationen i Nordiska rådet bör få i uppdrag att utreda frågan

om det finska språkets ställning i Sverige och föreslå lämpliga

förändringar i språkkonventionen.

Utskottet konstaterar att det finns en nordisk språkkonvention

där vissa av dessa frågor behandlas. Som motionärerna påpekar

garanterar konventionen bl.a. att nordiska medborgare skall

kunna använda sig av sina modersmål i de andra nordiska

länderna. Detta är dock inte detsamma som att det finska

språkets ställning garanteras i lag. Utskottet delar

uppfattningen att utbredd två- och flerspråkighet är berikande

och en tillgång för Sverige. Det ankommer emellertid inte på

Nordiska rådets svenska delegation att utreda frågan om det

finska språkets ställning i Sverige. Vad gäller kontrollen av

överenskommelsernas tillämpning på kommunal nivå förutsätter

utskottet att Nordiska rådet tar de initiativ som kan erfordras.

Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion

1990/91:U508 (s).

I motion 1990/91:U518 (fp) föreslås en överenskommelse som

innebär att det nordiska hemlandet fortlöpande skall påta sig

betalningsansvaret för äldre långtidssjuka så att de kan vårdas

i ett annat nordiskt land i närheten av sina anhöriga.

Utskottet konstaterar att Nordiska ministerrådet snart kommer

att lägga fram ett förslag om en ny nordisk trygghetskonvention.

Detta förslag kommer att ha betydelse för den fråga motionärerna

tar upp. Ärendet är emellertid av den art att det bör tas upp i

Nordiska rådet.

Därmed avstyrks motion 1990/91:U518 (fp).

I motion 1990/91:U520 (fp), yrkande 5, föreslås att regeringen

skall verka för att Nordiska ministerrådet utarbetar en vitbok

om nordbors rättigheter, eftersom det fortfarande uppstår en rad

problem när nordbor verkar och bor i andra nordiska länder än

sitt hemland. En sammanställning av rättsläget vad gäller

nordbors rättigheter i Norden har nyligen gjorts av

ministerrådet. Denna borde enligt motionärerna lämpa sig väl som

bas för ett handlingsprogram som fortlöpande redovisas vid

Nordiska rådets sessioner. I yrkande 6 i samma motion föreslås

att åtgärder vidtas för att värna om den nordiska passfriheten.

I yrkande 7 föreslås att de flesta av de nordiska

tullprocedurerna samt att de nuvarande gränskontrollerna mellan

de nordiska länderna avskaffas. Målet måste enligt motionärerna

vara att svenska företag skall kunna betrakta Norden som

hemmamarknad.

Utskottet konstaterar att ett flertal icke harmoniserade

bestämmelser i de nordiska länderna fortfarande kan verka

hindrande på det fria utbytet av varor, tjänster, arbete och

kapital. Det nyligen uppnådda EES-avtalet kommer att ha

avgörande inflytande på hur dessa frågor bäst skall lösas. Ehuru

de har stor vikt anser utskottet att en bedömning bäst kan ske

efter det att redovisningen av det ovan nämnda utredningsarbetet

kring EES-avtalets betydelse för det nordiska samarbetet har

lämnats.

Med det ovan anförda får yrkandena 5, 6 och 7 i motion

1991/91:U520 (fp) anses besvarade.

I motion 1990/91:U520 (fp), yrkandena 8 och 9, föreslås att de

nordiska handlingsplaner mot havs- och luftföroreningar som

presenterades vid Nordiska rådets session 1990 inte enbart läggs

till handlingarna, utan att Nordiska ministerrådet och de

nordiska regeringarna agerar för att de krav som där sätts upp

också fullföljs samt vidare att de nordiska länderna strävar

efter att samordna sina successiva förbättringar av

miljölagarna.

Utskottet har i sitt betänkande 1990/91:UU19 om

internationella miljöfrågor framhållit vikten av att arbetet med

förbättringar av Nordens och Östersjöns miljö drivs vidare och

samordnas. I september 1990 hölls på initiativ av de svenska och

polska regeringscheferna en särskild konferens i Ronneby om

Östersjöns miljö på regeringschefsnivå. Vid mötet uppnåddes

enighet om att återställa Östersjöns ekologiska balans. En

arbetsgrupp bildades för att utarbeta ett gemensamt

åtgärdsprogram. Världsbanken och andra internationella

finansieringsinstitut deltar i detta arbete. Ronnebykonferensens

länder har även uttryckt behovet av bindande kvalitetsnormer för

vatten och luft i regionen.

Med det ovan anförda får yrkandena 8 och 9 i motion

1990/91:U520 (fp) anses besvarade.

I motion 1990/91:U521 (fp) föreslås att Nordiska rådet bör

avsätta medel som stöd för genomförandet av det nordiska

reumatikeråret.

Utskottet konstaterar att Nordiska rådet har rekommenderat

Nordiska ministerrådet att utse 1993 till "Nordiskt

reumatikerår" och tillsätta en nordisk styrgrupp för

reumatikeråret. Nordiska rådet har också rekommenderat de

nordiska ländernas regeringar att ställa tillräckliga medel till

förfogande för att på nationellt plan säkerställa genomförandet

av det nordiska reumatikeråret. Utskottet finner det önskvärt

att det Nordiska reumatikeråret kan genomföras på avsett vis.

Med det ovan anförda får motion 1990/91:U521 (fp) anses

besvarad.

I yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp) föreslås att

erforderliga initiativ tas för att få till stånd direktval till

Nordiska rådet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan

om direktval till Nordiska rådet. I sitt senaste betänkande om

det nordiska samarbetet (1990/91:UU9) konstaterade utskottet att

"det är värdefullt och en styrka om medlemmarna i Nordiska

rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har säten i sina

resp. hemländers parlament. Rådet har endast rådgivande

funktioner och det samband som nu finns med de nordiska

parlamenten är viktigt för rådets inflytande." Utskottet är

fortfarande av denna åsikt.

Därmed avstyrks yrkande 1 i motion 1990/91:U527 (mp).

I yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c) föreslås att resurserna

för Nordplus och Nordjobb stärks.

Utskottet vill understryka den betydelse utskottet anser att

såväl Nordplus som Nordjobb har. Nordplus kommer under följande

budgetår att få förstärkta resurser, medan Nordjobb kommer att

ställas inför betydande svårigheter om finansiering inte ordnas.

Det ankommer emellertid inte på utskottet att ta ställning i

dessa budgetfrågor.

Därmed avstyrks yrkande 3 i motion 1990/91:U534 (c).

I yrkande 4 i samma motion framhålls att de nordiska länderna

i större utsträckning borde ta del av varandras utredningar och

allt övrigt material som utgör bas för lagstiftningsarbetet samt

därmed skapa så likartade system som möjligt. Motionärerna

föreslår att propositioner av större omfattning som överlämnas

till den svenska riksdagen också bör redogöra för motsvarande

nordisk lagstiftning.

Utskottet konstaterar att det nordiska samarbetet på

lagstiftningsområdet har förekommit sedan lång tid tillbaka. På

ett flertal områden finns vad som skulle kunna betecknas som

samnordisk lagstiftning. Aktiebolagsrätten och familjerätten är

exempel på detta. Samtidigt tillsatta utredningar i de nordiska

länderna har vid flera tillfällen lett till likalydande

lagförslag. Vid ett möte mellan de nordiska justitieministrarna

1980 meddelades dessutom beslut att intensifiera

lagstiftningssamarbetet genom bättre planering och koordinering

av förberedelsearbetet. Kontakt mellan utredande organ på

nationellt plan och koordinering på departementsplan, innan

lagförslag föreläggs resp. parlament, har sedermera blivit

regel. Vidare har ett intensivt samarbete pågått i samband med

internationella möten. Detta har lett till att de nordiska

länderna i många fall har kunnat inta gemensamma ståndpunkter i

de behandlade frågorna samt har kunnat ge varandra erforderligt

stöd. Utskottet förutsätter att detta värdefulla samarbete

kommer att fortsätta.

Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion 1990/91:U534 (c)

anses besvarat.

I nämnda motions yrkande 5 föreslås att regeringen skall verka

för att en nordisk handlingsplan för barnkonventionens

förverkligande i de nordiska länderna, i enlighet med den

rekommendation som rådet tidigare antagit, verkligen kommer till

stånd.

Utskottet konstaterar att barnen världen över, i synnerhet i

vissa av tredje världens länder, befinner sig i en mycket utsatt

position och finner det därför angeläget att barnkonventionens

intentioner efterlevs. De nordiska länderna har flera gånger

givit uttryck för den vikt som fästs vid denna fråga.

Med det ovan anförda får yrkande 5 i motion 1990/91:U534 (c)

anses besvarat.

I motion 1990/91:Ub690 (fp), yrkande 1, föreslås att utökade

insatser görs för att öka och samordna det nordiska forskar- och

studentutbytet.

Utskottet anser att utbytet av forskare och studenter har stor

betydelse för att forskningsresultat och erfarenheter når

utanför det egna landets nationella gränser. Det bör därför

uppmuntras och utökas i den mån de budgetära ramarna tillåter

detta. Av särskild betydelse anser utskottet det vara att det

nordiska forskar- och studentutbytet utökas till att gälla även

forskare och studenter från de baltiska staterna och konstaterar

med tillfredsställelse att Nordiska ministerrådet har inlett en

stipendieverksamhet för dessa stater.

Med det ovan anförda får yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690 (fp)

anses besvarat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Nordiska rådets svenska delegations

berättelse

att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations

berättelse angående sin verksamhet sedan rådets

trettioåttonde session till handlingarna,

2. beträffande Norden och Europa

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U507,

yrkande 2 i motion 1990/91:U511, yrkandena 1, 2 och 3 i motion

1990/91:U520 samt motion 1990/91:U534 besvarade med vad

utskottet anfört,

3. beträffande finska språkets ställning i Sverige

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U508,

4. beträffande betalningsansvaret för äldre långtidssjuka

att riksdagen avslår motion 1990/91:U518,

5. beträffande nordbors rättigheter

att riksdagen förklarar yrkandena 5, 6 och 7 i motion

1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,

6. beträffande miljöfrågor

att riksdagen förklarar yrkandena 8 och 9 i motion

1990/91:U520 besvarade med vad utskottet anfört,

7. beträffande det nordiska reumatikeråret

att riksdagen förklarar motion 1990/91:U521 besvarad med vad

utskottet anfört,

8. beträffande direktval till Nordiska rådet

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U527,

9. beträffande Nordplus och Nordjobb

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U534,

10. beträffande nordiskt lagstiftningsarbete

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U534

besvarat med vad utskottet anfört,

11. beträffande barnkonventionen

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U534

besvarat med vad utskottet anfört,

12. beträffande det nordiska forskar- och studentutbytet

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:Ub690

besvarat med vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 november 1991

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:

Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s),

Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils

T Svensson (s), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),

Ulla-Britt Åbark (s), Hans Göran Franck (s) och Fanny Rizell

(kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Seija Viitamäki-Carlsson

(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.