Bet. 1991/92:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU14

Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

UU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens framställning i

proposition 1991/92:100, bilaga 4, avseende anslagsbehov m.m.

under littera A (Utrikesdepartementet m.m.), anslagen B1--B5

och B8 under littera B (bidrag till vissa internationella

organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),

anslagen E4--E6 under littera E (Utrikeshandel och

exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts i

anslutning till dessa delar av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 4,

(utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D,

E och F:

1991/92:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas

1. att riksdagen godkänner möjligheterna till omdisponering

av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2.

Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D

3. Övrig information om Sverige i utlandet.

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 425 327 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 14 170 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till

Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell

organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 58 451 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 783 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 13 252 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 8 vari yrkas att riksdagen till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 9 693 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 A 9 vari yrkas att riksdagen till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 635 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta

nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

242 232 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 250000000kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till

Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

28 240 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000

kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga

internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska

institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 65 797 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas

1. att riksdagen godkänner riktlinjerna för investeringarna i

nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91--2001/02.

1991/92:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas

2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet

för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 60809000kr.

1991/92:100 bilaga 4 D 3 vari yrkas att riksdagen till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till

Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett förslagsanslag på 100 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till

Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1992/93

anvisar ett anslag på 2250000kr.

1991/92:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till ett institut för Japanstudier för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

5 529 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 23 982 000 kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

21310000kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till

Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 840 000

kr.

1991/92:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till

Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 10028000kr.

Motionerna

1991/92:U238 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utredning bör tillsättas med

uppdrag att se över UD:s organisation beträffande samarbetets

utformning mellan UD, UDH och UDU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda en sammanslagning i varje

individuellt u-land som går ut på att inom ambassadens ram

sammanföra alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati,

exportstöd, turism och bistånd.

1991/92:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förstärka kunskaper om Sverige och

svenska förhållanden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en genomlysning av Svenska

institutet.

1991/92:U302 av Lars Moquist m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar

3500000kr.,

2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Information, studier och forskning om

freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar 18000000kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (Sipri) för budgetåret 1992/93 anvisar

16 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93

anvisar 11 500 000 kr.,

6. att riksdagen till Utrikespolitiska institutet (UI) för

budgetåret 1992/93 anvisar 8 000 000 kr.

1991/92:U303 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att pröva frågan om gemensam nordisk

utlandsrepresentation i vissa stater.

1991/92:U304 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala

universitet från och med budgetåret 1992/93 bör ges ett

regelbundet anslag från utrikesdepartementet på en tillräcklig

nivå för att kunna upprätthålla internationellt hög kvalitet på

forskning om konflikter och konfliktlösning.

1991/92:U305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om minskat anslag till Nordiska rådet från 250

till 50 milj.kr. per år för budgetåret 1992/93.

1991/92:U306 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att förbättra relationerna till

Republiken Kina (Taiwan).

1991/92:U307 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående utlandssvenskars

möjligheter att läsa svenska dagstidningar.

1991/92:U308 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier

och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.,

utrikesdepartementet, F 3, för budgetåret 1992/93 och i

framtiden fastställs till 1promille av den årliga

försvarsbudgeten,

2. att riksdagen till Information, studier och forskning om

freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93

anslår 23 982 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller

således totalt 60 982 000 kr.

1991/92:U309 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anslaget till Information, studier och

forskning om freds- och nedrustningssträvanden.

1991/92:U310 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upprättande av en permanent svensk-baltisk

mellanvågsradiostation på Gotland.

1991/92:U311 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den återkommer med förslag om

konfliktforskning i enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:U312 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om anslaget F 3 Information om

freds- och nedrustningssträvanden m.m.

1991/92:U313 av Kent Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att involvera ungdomar och deras

organisationer i FN-arbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kontinuerligt utse en ungdomsdelegat i

den svenska FN-delegationen.

1991/92:U314 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett Sverigehus i S:t Petersburg.

1991/92:U315 av Birger Andersson och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvidgat nordiskt samarbete både

lokalmässigt och personellt på utrikesförvaltningens

verksamhetsområde.

1991/92:U316 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en höjning av anslaget F 3 till 26

milj.kr. för budgetåret 1992/93 samt hur denna höjning kan

finansieras,

2. att riksdagen beslutar att en redogörelse om hur

grundbidragen fördelas också i fortsättningen skall lämnas till

riksdagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppräkning av organisationernas

grundbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uttala inriktningen av att

F3-anslaget bör vara 1 promille av försvarsanslaget.

1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att upplysnings-, forsknings- och

studiearbetet om fred och nedrustning bör fortsätta och att

promillemålet successivt uppnås i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:U406 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m.

1991/92:U407 av Ian Wachtmeister (nyd) (delvis) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ny utrikespolitik för Sverige.

1991/92:U534 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag, som

innebär att de olika anslagen för den västeuropeiska

integrationen skall minskas med 93 000 000 kr. under budgetåret

1992/93.

1991/92:K314 av Richard Ulfvengren och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya villkor vad beträffar parlamentarisk

representation under FN:s generalförsamling.

1991/92:So268 av Marianne Jönsson m.fl. (c, s, m, fp, kds, v)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett aktivt stöd ges till de drabbade

kvinnorna.

1991/92:A808 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör verka för ökad rekrytering

av kvinnor till internationella organisationer och om

upprättandet av en handlingsplan för detta arbete.

A. Utrikesdepartementet m.m.

Propositionen (s. 10--l6, 26--28 samt 33--40)

De senaste årens internationella omvälvningar har lett till en

situation som inte längre domineras av ideologiska och

säkerhetspolitiska motsättningar mellan två rivaliserande

stormaktsblock. Därmed har nya förutsättningar skapats inte bara

för Europas utveckling utan för internationell politik i stort.

Breddningen av Sveriges internationella kontaktyta och den

tilltagande globaliseringen av politiska och ekonomiska frågor

har starkt ökat kraven på den svenska utrikesförvaltningen.

Utrikesförvaltningens resurser kommer bl.a. att tas i anspråk

för att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt

närområde, för att vidareutveckla kontakterna med Baltikum och

för det fortsatta arbetet i samband med ikraftträdandet av

EES-avtalet samt förhandlingar om svenskt medlemskap i den

Europeiska gemenskapen. Den fortsatta utvecklingen i Central-

och Östeuropa fordrar ökad uppmärksamhet, liksom arbetet inom

ESK och FN.

För att tillgodose besparingskraven inom den offentliga

förvaltningen och för att bereda utrymme för de nya myndigheter

som utvecklingen motiverat kommer fyra lönade myndigheter att

läggas ned under budgetåret 1992/93 (ambassaden i Quito,

ambassadkansliet i Muscat samt karriärkonsulaten i Las Palmas

och Marseille. Sveriges informationskontor för Nordamerika (SIS)

kommer från den l juli l992 att inordnas i generalkonsulatet i

New York.

Under innevarande budgetår har de lönade konsulaten i

Vancouver och Rio de Janeiro omvandlats till honorärkonsulat.

Ambassaderna i Bagdad och Kinshasa är för närvarande och kommer

tills vidare att förbli obemannade. Fortsatta behov av

besparingar och omprioriteringar nödvändiggör beredskap för

nedläggning av ytterligare tre till fyra myndigheter under

l993/94.

Under l99l upprättades nya ambassader i de tre baltiska

huvudstäderna samt ett lönat generalkonsulat i Jerusalem. Beslut

togs också om att Vatikanambassaden permanent skall placeras i

Rom.

Regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram underlag

för en vidare omprioritering och anpassning av

utrikesförvaltningens verksamhet. Utredningsarbetet skall vara

slutfört under hösten l992. Under året har också statskontorets

tjänster utnyttjats för att bl.a. se över departementets

verksamhetsplanering avseende utlandsmyndigheterna. En rapport

med ett antal konkreta förslag har framlagts efter en studie av

tre utlandsmyndigheter. Samarbetet med statskontoret förutsätts

fortsätta. En rapport efter en studie av ytterligare tre

utlandsmyndigheter väntas under första halvåret l992.

Den snabba tekniska utvecklingen innebär en alltmer

långtgående integration av ADB och kommunikation. Departementet

står inför avsevärda investeringar i ett helt nytt

kommunikationssystem som medger större automation och

effektivitet.

Vad gäller lokalförsörjning utomlands planeras bl.a.

införskaffande av lämpliga fastigheter för en framtida svensk

ambassad resp. chefsbostad i det enade Tyskland. I Bryssel har

Sverige köpt en fastighet för EG-delegationens kanslibehov.

Därutöver har olika lokaler för de nyöppnade ambassadernas

behov i de baltiska länderna anskaffats. Regeringens strävan är

att finna en balans mellan statligt ägande och förhyrningar och

därigenom uppnå rationella och på sikt stabila och mindre

kostnadskrävande former för lokalförsörjningen utomlands.

Sammanfattning av motionerna

I motion U407 (nyd) (delvis) samt i yrkande 1 i motion U238

(nyd) föreslås att en utredning, som inte bör vara

parlamentariskt sammansatt, skall tillsättas med uppdrag att se

över UDs organisation beträffande samarbetet mellan

förvaltningens olika grenar i syfte att uppnå en mera

slagkraftig närvaro i länder utanför Europa och våra viktigaste

handelspartners. I yrkande 3 i motion U238 (nyd) föreslås att

alla aktiviteter beträffande handelsdiplomati, exportstöd,

turism och bistånd skall sammanföras inom ambassadens ram i

varje enskilt u-land.

I motion U315 (c) framhålls att det av regeringen föreslagna

beloppet för utrikesförvaltningen (A1) innebär en mycket

kraftig ökning jämfört med för två år sedan och att alternativa

lösningar måste sökas för utlandsrepresentationen. Motionärerna

föreslår liksom motionärerna i U303 (fp) att en nordisk

samordning skall ske i första hand i fråga om upprättande av

representation i nya länder. En systematisk genomgång bör dock

göras av utrikesförvaltningens alla nuvarande utlandsmöjligheter

med inriktning på möjligheter till lokalmässigt och personellt

samarbete med övriga nordiska länder. Fördelarna skulle ligga

såväl i större utlandsnärvaro som i ett understrykande av den

nordiska samhörigheten.

I motion U314 (fp) föreslås att möjligheten att inrätta ett

Sverigehus i den förutvarande svenska legationen i S:t

Petersburg bör utredas skyndsamt med syfte att Sverige tidigt

skall kunna markera en synlig närvaro.

I motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) lämnas förslag till hjälp

åt de svenska kvinnor som fått sina barn bortrövade av barnens

utländska pappor och kvinnor som lever under starkt hot om att

kidnappning skall ske. I yrkande 4 föreslås att

utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands

skall göra allt de kan för att stödja dessa kvinnor.

I motion U306 (m) föreslås att Sverige uppgraderar sitt

förhållande till Taiwan på så sätt att Republiken Kinas

handelskontor i Stockholm kommer i åtnjutande av samma

privilegier som Sveriges intressekontor på Taiwan gör.

Utskottet

Beträffande förslaget i U407 (nyd) (delvis) och U238 (nyd) om

en utredning med uppgift att se över UDs organisation noterar

utskottet att regeringen, såsom anmäls i propositionen, tillsatt

en utredning för att ta fram underlag för en vidare

omprioritering och anpassning av utrikesförvaltningens

verksamhet. Utredningen skall vara slutförd under hösten

innevarande år. Den representerar ett led i en lång rad av

studier och översyner av olika sidor av utrikesförvaltningens

arbetsformer som företagits under de senaste decennierna för att

hålla organisationen anpassad till den snabbt skiftande

omgivningens krav. Med hänsyn till förändringstakten i vår

omvärld är det enligt utskottets uppfattning naturligt att denna

typ av utredningar ingår i departementets löpande arbete. Något

behov av ett särskilt initiativ från riksdagens sida i denna

fråga anser utskottet inte föreligga. Vad särskilt gäller

arbetsfördelningen på det handelsfrämjande området har

regeringen nyligen presenterat sin uppfattning härom i

propositionen om statens roll i den exportfrämjande verksamheten

vid Sveriges exportråd (prop. 1991/92:108).

Förslaget i motion U238 (nyd) om en sammanföring av en rad

aktiviteter inom ambassadens ram motsvarar vad som i huvudsak är

fallet redan i dag. Eventuella förändringar härvidlag bör enligt

utskottets mening ske som resultat av fortsatta utredningar och

ej till följd av något uttalande från riksdagen.

Med det anförda avstyrks motion U407 (nyd) (i denna del) samt

yrkandena 1 och 3 i motion U238 (nyd).

Frågan om nordisk samordning av utlandsrepresentationen i

vissa länder, såsom föreslås i motion U315 (c) och U303 (fp), är

enligt utskottets mening väl värd att studera. Enligt vad

utskottet erfarit har frågan redan diskuterats mellan de

nordiska utrikesministerierna. Vid det nordiska

utrikesministermötet i Rejkjavik i januari l992 beslöts att låta

en gemensam arbetsgrupp utreda ett sådant vidareutvecklat

samarbete särskilt avseende den nordiska representationen i

OSS-länderna.

Utskottet konstaterar att begränsningar för en långtgående

integrering av den diplomatiska personalen föreligger så länge

de samarbetande staterna inte för en identisk utrikespolitik.

Vissa komplikationer kan också tänkas på t.ex. det

exportfrämjande området. I fråga om lokalförsörjning och olika

stödfunktioner samt i vissa fall service på det konsulära

området borde det enligt utskottets mening dock finnas en

samarbetspotential att ta vara på.

Med det anförda anser utskottet motionerna U303 (fp) och U315

(c) besvarade.

Utskottet konstaterar att förslaget i motion U314 (fp) att

utreda möjligheten att inrätta ett Sverigehus i den förutvarande

legationen i S:t Petersburg redan är tillgodosett såtillvida att

utredningen pågår. Utskottet välkomnar i hög grad en satsning på

utökad svensk närvaro i olika former i S:t Petersburg som en

betydelsefull del av vårt lands närområde. Prövningen av den

aktuella fastighetens förutsättningar överlåter utskottet

emellertid på regeringen.

Därmed anses motion U314 (fp) besvarad.

Förslaget i motion So268 (c, s, m, fp, kds, v) att

utrikesdepartementet och de svenska beskickningarna utomlands

skall göra allt de kan för att stödja de kvinnor som fått sina

barn bortrövade av barnens utländska fäder aktualiserar som

motionärerna konstaterar fall av mycket tragisk art.

Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna ägnar betydande

tid åt dem. På UDs rättsavdelning inrättades för ett år sedan en

tjänst med huvudsaklig inriktning just på dessa frågor.

En grupp av fall gäller barn som förts mellan länder som är

medlemmar i l980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på

internationella bortföranden av barn. Medlemmar är de flesta

länder i Västeuropa samt USA, Canada och Australien.

De fall motionärerna i första hand avser gäller emellertid

bortförande till sådana länder som inte är medlemmar av nämnda

Haagkonvention. Huvudsakligen gäller det muslimska länder, i

vilka faderns rättsställning är mycket stark, och i vilka en

svensk dom som ger vårdnaden till modern ej erkänns. De svenska

beskickningarna i dessa länder lägger ned mycket tid och arbete

på sådana ärenden. Utrikesdepartementet har också i något fall

lämnat förslag till ingående av ett bilateralt avtal med

bestämmelser motsvarande Haagkonventionens, dock utan framgång.

Departementet kommer enligt vad utskottet inhämtat att fortsätta

dessa strävanden.

Utskottet delar till fullo motionärernas uppfattning om det

angelägna i att de mödrar som drabbas av att deras barn

olovligen bortförs får allt tänkbart stöd och att Sverige

internationellt söker verka för att deras rättsliga situation

stärks. Utskottet understryker vikten av att regeringen

fortsätter ansträngningarna att ingå bilaterala avtal med sådana

berörda länder som ej anslutit sig till Haagkonventionen.

Därmed anser utskottet yrkande 4 i motion So268 (c, s, m, fp,

kds, v) besvarat.

Utskottet har tidigare (senast i l990/9l:UU14) behandlat

frågan om vilken ställning i Sverige som kan åtnjutas av Taiwans

representation i Stockholm, Taipei Tourism, Trade and

Information Office (TTTIO). I föregående års betänkande tog

utskottet ställning till ett förslag som gick ut på att Sverige

utan att förändra vad som gäller beträffande de faktiska

diplomatiska relationerna likväl skulle bevilja TTTIO samma

status som en ambassad. Utskottet konstaterade därvid att detta

ej var möjligt.

I motion U306 (m) framförs motsvarande förslag med

tilläggsförslaget att TTTIO i varje fall borde få avsevärda

lättnader på olika områden. Utskottet konstaterar att

hittillsvarande svensk tillämpning av Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser inte är förenlig med motionärens

förslag.

Därmed avstyrks motion U306 (m).

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 41--50)

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget (anslaget

B1) för kalenderåret l993 kan med ledning av

generalsekreterarens budgetförslag beräknas till 88,6

milj.kr. Sveriges bidragsandel uppgår liksom tidigare till

1,21%.

I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FN:s

fredsbevarande operationer. Under förutsättning att pågående

operationer förlängs och att planerade genomförs, och att

medlemmarnas bidragsandelar förblir oförändrade, kan Sverige för

nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de

fredsbevarande operationerna:

Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr.

Fredsstyrkan i södra Libanon (Unifil) 12

Observatörsstyrkan i Centralamerika (Onuca) 2

Observatörsstyrkan på gränsen mellan Irak och

Kuwait (Unikom) 6

Övervakningsstyrkan i Angola (Unavem II) 2

Observatörsstyrkan i El Salvador (Onusal) 3

För den större fredsbevarande operation som för närvarande

planläggs för Kambodja under arbetsnamnet UNTAC (United Nations

Transitional Authority in Cambodia) reserveras enligt preliminär

uppskattning 50 milj.kr. för Sveriges obligatoriska bidrag.

Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3

milj.kr. till FN-styrkan på Cypern (Unficyp), vilken Sverige

lämnade 1987 med hänsyn till den otillfredsställande

finansieringen. Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav

för kostnaden avseende den svenska kontingentens medverkan i

Unficyp. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas

för bidrag till nya operationer som kan uppkomma till följd av

de starkt ökade anspråken på FN:s fredsskapande och

fredsbevarande insatser.

Inom anslaget har också avsatts 632000kr. för det allmänna

FN-arbete som bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m.

I denna ram ingår 87000kr. för täckande av resekostnader för

stipendiater från Sverige, vilka utses av Förenta nationerna.

För Nordiska ministerrådet föreslås oförändrat 250milj.kr.

Den svenska bidragsandelen beräknas till 37,7% enligt den

fördelningsnyckel som tillämpas.

Sveriges bidragsandel av den europeiska

frihandelssammanslutningen EFTAs budget (anslaget B5) utgör

för närvarande 24,94%, vilket innebär ett bidrag på 60

milj.kr. för budgetåret l99l/92. Avtalet mellan EFTA-länderna

och EG kommer att ställa krav på EFTA på en rad nya områden där

organisationen tidigare saknat kompetens, t.ex. tjänstesektorn,

personers rörlighet och de s.k. angränsande politikområdena.

Avtalet med EG kräver också uppbyggande av för EFTA gemensamma

och fristående övervakningsorgan. Med hänsyn till de ökade

resursbehovet föreslås en ökning av anslaget med 50 milj.kr.

till 110 milj.kr. för att möta Sveriges andel av den preliminärt

beräknade EFTA-budgeten.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för

Sveriges medlemskap i Europarådet (B3), OECD (B4) samt ett

anslag Övriga internationella organisationer (B8). (Anslagen

B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)

Sammanfattning av motionerna

I motion U305 (nyd) föreslås anslaget B2. Nordiska

ministerrådet minskas med 80% från 250 milj.kr. till 50

milj.kr. för nästkommande budgetår. Motionärerna hänvisar till

att verksamheten är förlegad och ineffektiv. Endast de delar som

kan ha betydelse för EG-samarbetet bör behållas.

I Vänsterpartiets motion U534 yrkande 9 föreslås att de

kostnader regeringen redovisat för den västeuropeiska

integrationen under nästkommande budgetår om sammanlagt 930

milj.kr. skall reduceras med 10% eller 93 milj.kr. Enligt

motionärerna skall regeringen fördela denna besparing, vilket

innebär att yrkandet berör en rad i motionen icke preciserade

anslag.

I motion K314 (nyd) föreslås att regeringen minskar antalet

representanter från politiska partier och intresseorganisationer

i den svenska delegationen till FN:s generalförsamling. Om

kostnaderna för intresseorganisationers representanter utgår och

antalet partirepresentanter minskades till två per parti,

vardera utsänd under en femveckorsperiod, skulle enligt

motionärerna en besparing på 537000kr. göras.

I motion A808 (fp, m, c, kds) föreslås att regeringen med

kraft skall verka för ökad representation och rekrytering av

kvinnor till toppbefattningar inom internationella

organisationer och till styrelseplatser och expertgrupper. En

handlingsplan till detta bör utarbetas och drivas

internationellt.

I motion U313 (s) föreslås i yrkande 1 att Sverige skall agera

för att involvera svenska ungdomar i FN-arbetet, bl.a. genom

regelbundna FN-möten för ungdomar och resurser för

FN-information bland svenska ungdomar. I yrkande 2 i samma

motion föreslås att regeringen kontinuerligt skall utse en

ungdomsdelegat till den svenska delegationen till FN:s

generalförsamling. Senast ett sådant deltagande förekom var

1987.

Utskottet

Utskottet avvisar den negativa syn på Nordiska rådets och

Nordiska ministerrådets verksamhet som kommer till uttryck i

motion U305 (nyd). Det svenska bidraget på 250 milj.kr. utgör

Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för l992,

vilken grundas på överenskommelse mellan de nordiska

regeringarna. I reala termer är bidraget oförändrat.

Utskottet vill i anslutning härtill peka på det

förnyelsearbete som pågår inom Nordiska rådet och Nordiska

ministerrådet och som diskuterades vid Nordiska rådets nyligen

avhållna session i Helsingfors. En första rapport avlades av de

nordiska statsministrarnas personliga representanter, vilka

utsågs i november 1991 med uppdrag att inleda en nyvärdering av

det nordiska samarbetet genom att bl.a. studera hur det kan

utvecklas inom den europeiska ramen i en situation där samtliga

eller flera av de nordiska länderna blivit medlemmar i EG. I

uppgiften ingår även att skissera nya strukturer för nordisk

politik och europeisk samverkan som i så fall kunde komplettera

och ersätta dagens strukturer. Såväl de personliga

representanternas rapport som diskussionen vid Nordiska rådets

Helsingforsmöte demonstrerar en klar medvetenhet om behovet att

anpassa det nordiska samarbetet till de framtida

samverkansstrukturerna i Europa. Diskussioner härom kommer att

fortsätta vid nästa session med Nordiska rådet i Aarhus i

november i år.

Därmed avstyrks motion U305 (nyd).

Förslaget i motion U534 (v) att reducera de kostnader som

redovisas i budgetpropositionen för det västeuropeiska

integrationsarbetet berör en rad skilda verksamheter och

budgetanslag. Dessa redovisas närmare i finansplanen

(prop.l991/92:l00 bil. 1). Utskottet konstaterar att det

gäller medel som budgeterats till följd av åtaganden enligt

EES-avtalet och behov som aktualiseras av den svenska ansökan om

medlemskap i EG. Det är enligt utskottet ett klart intresse att

denna politik fullföljs.

Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U534 (v).

Norden och framför allt Sverige har ett stort inslag av

parlamentariker och organisationsrepresentanter i sin delegation

till FN:s generalförsamling. Det ligger enligt utskottets mening

ett stort värde i en bred politisk förankring av FN-arbetet och

en spridning av kunskaperna om hur organisationen fungerar.

Erfarenheter vunna genom ett aktivt deltagande i den svenska

delegationens arbete är också en stor tillgång för riksdagens

ledamöter och fyller en viktig funktion för riksdagsarbetets

internationalisering. Utskottet avvisar därför bestämt förslaget

i motion K314 (nyd) att minska antalet parlamentariker i

FN-delegationen.

Ej heller anser utskottet att antalet representanter från de

intresseorganisationer motionärerna nämner bör minska. Däremot

bör enligt utskottet kunna prövas om inte dessas deltagande kan

finansieras av berörda intresseorganisationer själva med hänsyn

till att det rör sig om organisationer som till skillnad från de

ideella organisationerna förfogar över betydande resurser. Någon

ändring av finansieringen av ideella organisationers deltagande

bör däremot ej ske.

Med det anförda avstyrker utskottet motion K314 (nyd).

Vad gäller förslaget i motion A808 (fp, m, c, kds) att

regeringen skall verka för ökad representation och rekrytering

av kvinnor till toppbefattningar inom internationella

organisationer har utskottet vid ett flertal tillfällen

behandlat liknande förslag. Senast föregående år (l990/91:UUl4)

konstaterade utskottet att Sverige vid generalförsamlingen

hösten l990 varit medförslagställare till en resolution, i

vilken en rad förbättringar föreslås vad gäller möjligheterna

för kvinnor att arbeta inom FN.

Utskottet konstaterar att i en ny resolution 1991, till vilken

Sverige också var medförslagställare, uppmanas

generalsekreteraren att ge större prioritet åt ansträngningarna

att öka antalet kvinnor i FN-sekretariatet för att uppfylla

målsättningen i tidigare antagna resolutioner, nämligen att

andelen kvinnor på handläggar- och chefsnivå år 1995 skall vara

uppe i 35% resp. 24%. Speciellt framhålls att andelen

kvinnor från utvecklingsländer måste öka. Medlemsstaterna ombeds

återigen att nominera fler kvinnliga kandidater och att

uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN.

Generalsekreteraren ombeds se till att det maskineri som

inrättats för att främja kvinnans ställning i sekretariatet

bibehålls och om möjligt stärks. Generalsekreteraren ombeds

också se till att en studie görs av vilka hinder som finns för

kvinnor att bli befordrade inom FN-sekretariatet och att ett

handlingsprogram utarbetas för att främja sådan befordran.

Utskottet noterar att Sverige under de senaste åren har

finansierat en juniorhandläggartjänst vid kvinnoenheten i FN:s

Wiensekretariat för att förstärka sekretariatets arbete med

frågor om kvinnor och utveckling.

Utskottet stödjer den linje som regeringen för och vill

framhålla vikten av att den fortsätter att drivas med konsekvens

ej blott inom FN-systemet utan också inom andra internationella

organisationer där Sverige är medlem.

Därmed anser utskottet motion A808 (fp, m, c, kds) vara

besvarad.

Även förslaget i motion U313 (s) att regeringen bör involvera

ungdomar i FN-arbetet och kontinuerligt utse en ungdomsdelegat

till den svenska delegationen till generalförsamlingen har

utskottet behandlat flera gånger förut. Utskottet vill liksom

tidigare beträffande informationsresurser hänvisa till att ett

brett underlag för informationsverksamhet kan erhållas genom

utrikesdepartementet och Svenska FN-förbundet, men att ansvaret

för informationen åvilar de enskilda organisationerna, inklusive

ungdomsorganisationerna, själva.

Ungdomsrepresentanter har deltagit på ad hoc-bas i den svenska

delegationen till FN:s generalförsamling l984 och l985 i samband

med det internationella ungdomsåret. Vilka enskilda

organisationer som inbjuds att delta beror på församlingens

dagordning. Ungdomsdelegater kan därmed förväntas delta när

särskilda skäl på detta sätt föreligger.

Utskottet anser det värdefullt att intresserade ungdomar på

olika sätt kan ges möjlighet att stifta bekantskap med FN:s

arbete och välkomnar nya former genom vilka ungdomar kan få

kontakt med organisationen. Liksom tidigare är utskottet dock

inte berett att förorda inkluderandet av en ungdomsdelegat på

regelbunden bas i den svenska FN-delegationen. I stället vill

utskottet hänvisa till andra möjligheter, t.ex. i form av det UN

Youth Forum som motionären själv pekar på liksom till

möjligheten att söka stipendier för besök och studier vid FN.

Med det anförda anser utskottet yrkande 1 i motion U313 (s)

besvarat och avstyrker yrkande 2 i samma motion.

D. Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 28--29 samt 211--216)

Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om

Sverige i utlandet.

Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad

stiftelse som förmedlar information om det svenska samhället

genom publikationer, filmer, utställningar, seminarier,

personutbyte, kurser, konferenser, bidrag till undervisning i

svenska vid utländska läroanstalter m.m. Regeringen beräknar

anslaget för nästa budgetår till 65 797 000 kr. Genom en

omprioritering av anslaget bör en särskild satsning på Europa

göras. Mot bakgrund av Sveriges EG-ansökan är det angeläget att

informationen om det svenska samhället intensifieras i ett antal

av EG:s nuvarande medlemsländer.

Den statligt finansierade Sverigeinformationen skall syfta

till att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka

intresse och förståelse för den svenska synen på olika

samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges deltagande i det

internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt

intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i

utlandet. Informationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha

betydelse för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl

export som turism.

Avsikten med den statliga Sverigeinformationen skall inte vara

att förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land.

Sverigebilden utomlands bestäms i första hand av faktiska

förhållanden. Men den internationella nyhetsförmedlingen

uppmärksammar ofta endast enstaka händelser och utvecklingsdrag.

De statliga informationsinsatserna bör därför söka komplettera

bilden genom att särskilt belysa utvecklingen inom sektorer av

det svenska samhället som annars kanske skulle hamna i skymundan

-- högteknologisk industri, forskning och utveckling,

miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det

mångfasetterade kulturlivet m.m. En avveckling av statens

engagemang i turistrådet kan komma att medföra en förändring av

Svenska institutets uppgifter. Frågan kommer att beredas

särskilt. Därvid är en förutsättning att de statliga insatserna

skall ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl

kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som turistaspekter.

Ett förslag kommer att framläggas baserat på beredningsarbetet

om inriktningen och omfattningen av Svenska institutets

verksamhet vad gäller turistfrämjandet. Därvid kan ytterligare

resurser komma att tillföras.

För Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

(anslaget D2), vilken för närvarande omfattar sändningar på

åtta språk och till samtliga världsdelar, föreslås ett anslag på

60 809 000 kr. Däri ingår en engångsanvisning på 6,5 milj.kr.

för täckande av investeringskostnader under l992/93 för tre nya

kortvågssändare.

För anslaget D3. Övrig information om Sverige i utlandet

föreslås l6 754 000 kr. Det avser sådant informations- och

erfarenhetsutbyte som samordnas av utrikesdepartementets press-

och informationsenhet samt bidrag till Svensk-internationella

pressbyrån (SIP) och Ingenjörsakademien (IVA). Förslaget innebär

att särskilda insatser i Europa skall prioriteras.

Sammanfattning av motionerna

I motion U301 (m) lämnas förslag till en förbättring av

Sverigeinformationen. I yrkande 3 föreslås att en genomlysning

av Svenska institutet sker med syfte att ge institutet en ny

instruktion som bl.a. tar hänsyn till det ökade behovet av

strategiska och målinriktade, ej blott efterfrågestyrda,

informationsinsatser. I yrkande 1 i samma motion understryks att

informationer om Sverige utomlands främst förmedlas av enskilda

svenskar och att skolundervisningen i Sverige därför bättre

måste förmedla grundläggande kunskaper om vårt eget land.

I motion U307 (s) föreslås att Svenska institutet i sin

verksamhet skall kunna stödja utlandssvenskars möjlighet att

läsa svenska dagstidningar, något som för många utomlands är

svårt med hänsyn till portokostnaderna.

I motion U310 (c) föreslås att en ny mellanvågsradiostation

skall upprättas på Gotland för att kunna erbjuda kontinuerlig

sändning såväl på baltiska språk som på svenska. Stationen

skulle också kunna vara till stor nytta för sjöfarande i

Östersjön genom att lämna väderinformation till fritidsbåtar.

Motionärerna hänvisar till att Sverige i dag genom

internationella överenskommelser disponerar ett antal

mellanvågsfrekvenser som ej längre utnyttjas och därför kan

komma att tillfalla andra länder.

Utskottet

Enligt motion U301 (m) har samverkan inte fungerat mellan

Turistrådet, Exportrådet och Svenska institutet när det gäller

uppgiften att åstadkomma en samlad presentation av Sverige.

Motionären önskar i yrkande 3 en genomlysning av Svenska

institutet i syfte att förändra den nu efterfrågestyrda

verksamheten till en mer medvetet målgruppsrelaterad inriktning.

Utskottet konstaterar att som ovan framgått av propositionen

avser regeringen att särskilt bereda frågan om Svenska

institutets uppgifter i samband med en avveckling av statens

roll i Turistrådet. Utskottet vill dock erinra om riksdagens

beslut (1991/92:FiU10) att Turistrådet skall utvecklas och

omstruktureras samtidigt som branschens delaktighet bör öka.

Riksdagen uttalade vidare att staten bör fortsätta att ge stöd

till ett omstrukturerat Turistråd.

Utskottet förutsätter att de förändringar som planeras av

verksamheten motiverar en beredning av frågan om Svenska

institutets uppgifter på sätt som anges i propositionen. En

förutsättning sägs därvid vara att de statliga insatserna skall

ge en samlad presentation av Sverige som omfattar såväl

kulturella, samhällspolitiska och ekonomiska som

turistaspekter. Utskottet finner därmed att motionärens

önskemål är tillgodosett genom regeringens förslag.

I yrkande 1 i samma motion framhålls behovet av grundläggande

kunskaper hos svenskarna om sitt eget land. Motionären föreslår

att behovet av sådana kunskaper uppmärksammas i den pågående

översynen av skolans läroplaner. Även på denna punkt är enligt

vad utskottet inhämtat förslaget tillgodosett i direktiven till

den arbetande läroplanskommittén, såväl vad gäller skolans

internationalisering som betoning av kunskaperna om det egna

kulturarvet.

Med det anförda anser utskottet yrkandena 1 och 3 i motion

U301 (m) besvarade.

Stöd genom Svenska institutet till utlandssvenskars

möjligheter att få tillgång till svenska dagstidningar föreslås

i motion U307 (s). Utskottet konstaterar att Svenska institutets

huvuduppgift är att ge information om Sverige till andra länder

och deras medborgare. Svenskar utomlands erbjuds möjligheter att

läsa svenska tidningar bl.a. på svenska utlandsmyndigheter, i

svenska kyrkor och sjömanshem. Utskottet vill också erinra om

den omfattande nyhetssändning på svenska som sker inom ramen för

Radio Swedens utlandssändningar.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U307 (s).

Vad gäller förslaget i motion U310 (c) att upprätta en ny

mellanvågsradiostation på Gotland för att kunna erbjuda

kontinuerlig sändning såväl på svenska som på baltiska språk

vill utskottet hänvisa till det omfattande program för

investering i tre nya kortvågssändare vilket beräknas uppgå till

sammanlagt 45 milj.kr. och till vilket medel anvisas i

propositionen. Utskottet kan mot bakgrund av denna ambitiösa

satsning inte finna det motiverat att överväga ytterligare

utbyggnad av sändarkapaciteten.

Därmed avstyrks motion U310 (c).

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 227--230)

Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de

nämnder som är knutna till krigsmaterielinspektionen (KMI).

Kostnaderna för KMIs organisation och verksamhet skall bestridas

genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt

expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för

nämnderna beräknas uppgå till 100000kr. kommande budgetår

(anslaget E4).

Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslaget E5) bildades

1989 genom ett avtal mellan staten och ett antal intressenter

från näringslivet. Institutets syfte är att främja kunnandet i

Sverige om de ekonomiska förhållandena i Sovjetunionen och

Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande budgetår föreslås

bli 2250000kr.

För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna

hävda svenska intressen i världens mest expansiva region

föreslås ett bidrag på 3milj.kr. till ett Institut för

Japanstudier (anslaget E6). En insamling av frivilliga medel

på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om

50milj.kr.

Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 231--241)

För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området (anslaget F1) föreslås 5 529 000 kr. och för

konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (anslaget F2)

10000000 kr.

För information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden (anslaget F3) föreslås med hänsyn till

beslut att minska de statliga utgifterna 23 982 000 kr., vilket

innebär en minskning med 2 milj.kr. De senaste årens utveckling

i Europa och Sovjetunionen har förändrat förutsättningarna för

säkerhets- och nedrustningspolitiken. Regeringen avser att i vår

efter en diskussion av principerna för anslagsfördelning fatta

beslut om hur grundbidragen skall fördelas.

Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut

föreslås uppgå till 21 310 000 kr. Regeringen ställer sig bakom

förslagen i utredningsbetänkandet SIPRI 90 (SOU l990:69) vad

gäller en utvidgning av SIPRIs styrelse samt beslut beträffande

tillsättande av biträdande direktör vid institutet och

föreskrifter för institutets vetenskapliga råd.

Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning (F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid

försvarets forskningsanstalt. Det föreslås uppgå till l5 840 000

kr.

För utrikespolitiska institutet (anslaget F6) föreslås en

höjning med 1 309 000 kr. till 10 028 000 kr. Höjningen

motiveras med behovet av fördjupad analys av förändringarna i

Europa och Sovjetunionen.

Sammanfattning av motionerna

I motion U302 (nyd) föreslås en minskning av hela F-anslaget

mot bakgrund av att de djupgående förändringarna i de

internationella relationerna också innebär en helt annorlunda

situation för fredsrörelserna. Fredsrörelseverksamheten får inte

enligt motionärerna bli ett självändamål. Motionens förslag

innebär en cirka 25-procentig minskning av anslaget från

86689000kr. till 65000000kr. fördelat på följande

sätt:

F 1. Utredningar inom det nedrustnings-

och säkerhetspolitiska området

(yrkande 1) 3 500 000 kr.

F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr.

F 3. Information, studier och forskning

om freds- och nedrustningssträvanden

(yrkande 3) 18 000 000 kr.

F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr.

F 5. Forskningsverksamhet för rustnings-

begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr.

F 6. Utrikespolitiska institutet

(yrkande 6) 8 000 000 kr.

I motion U304 (s) och U311 (fp) föreslås att Institutionen för

freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet skall ges

ett regelbundet anslag på en nivå som är tillräcklig för att

institutionen skall kunna upprätthålla en internationellt hög

nivå i sin forskning. Enligt de beräkningar motionärerna återger

skulle ett regelbundet bidrag på 850000kr. behövas.

Förutom den ovan återgivna motionen U302 (nyd) tar ett antal

motioner speciellt upp anslaget F 3. Studier, information och

forskning om freds- och nedrustningssträvanden. I yrkande 2 i

motion U308 (v) föreslås att F 3-anslaget skall uppgå till

60982000kr. och i yrkande 1 i motion U316 (s) föreslås att

det skall vara 26 milj.kr. för nästkommande budgetår.

I motionerna finns också ett antal förslag med olika

formuleringar beträffande F 3-anslaget. Enligt riksdagens

uttalande (1986/87:UU11) bör det genom en gradvis uppräkning öka

till en nivå motsvarande en promille av försvarskostnaderna.

Enligt yrkande 1 i motion U308 (v) skall anslaget fastställas

till en promille redan för nästkommande budgetår. Enligt motion

U316 (s) yrkande 4 bör inriktningen att F 3-anslaget skall

motsvara denna nivå ligga fast. I yrkande 4 i motion U402 (s)

föreslås att enpromillemålet successivt skall uppnås. Enligt

motionerna U406 (c) och U312 (fp) bör enpromillemålet bekräftas

genom ett principiellt ställningstagande.

Vad beträffar de grundbidrag som utgår till ett antal

organisationer från anslaget F3 föreslås i motion U309 (kds)

samt i yrkande 3 i motion U316 (s) att dessa inom den föreslagna

ramen bör uppräknas med 10% med motsvarande nedräkning av

projektbidragen. Enligt yrkande 2 i motion U316 bör regeringen

också i fortsättningen till riksdagen lämna en redogörelse för

hur grundbidragen fördelas mellan organisationerna.

Utskottet

Vad beträffar föreslagna belopp under anslagen F1--F6

tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker

därmed yrkandena 1--6 i motion U302 (nyd), yrkande 1 i motion

U316 (s) samt yrkande 2 i motion U308 (v).

Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala

universitet bedriver enligt utskottets uppfattning en intressant

verksamhet som det finns anledning att stödja. Denna bedömning

delas enligt vad utskottet inhämtat av utrikesdepartementet, som

räknar med att fortsatta finansiella bidrag kommer att utgå.

Motionerna U304 (s) och U311 (fp) anses därmed besvarade.

Utskottet noterar regeringens avsikt att bl.a. i ljuset av de

förändrade storpolitiska förutsättningarna för

nedrustningspolitiken dels göra en översyn av anslagen under

littera F, dels utvärdera användningen av de belopp som hittills

anvisats över F 3-anslaget samt i samband därmed utarbeta

riktlinjer för F 3-anslagets framtida utnyttjande.

I avvaktan på dessa utredningar finner utskottet ingen

anledning att nu göra några nya uttalanden om F 3-anslagets

storlek. Utskottet utgår dock ifrån att ett betydande stöd till

freds- och ideella organisationer kommer att utgå även i

framtiden.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U308 (v).

Yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402 (s), motion

U406 (c) samt motion U312 (fp) anses besvarade.

Vad gäller grundbidragen från F 3-anslaget till olika

organisationer avser regeringen enligt vad utskottet inhämtat

att till riksdagen redovisa den beslutade fördelningen när denna

föreligger. Utskottet får då anledning att återkomma till

frågan.

Därmed anser utskottet motion U309 (kds) samt yrkandena 2 och

3 i motion U316 (s) besvarade.

Vad beträffar propositionens förslag i anledning av

utredningen om SIPRIs verksamhet tillstyrker utskottet förslagen

med det tillägget att det bör ankomma på regeringen att bestämma

styrelsens storlek inom intervallet åtta till tio medlemmar.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera A. Utrikesdepartementet m.m.

1. beträffande förslag till omdisponering av anslagsmedel

att riksdagen godkänner budgetpropositionens förslag om

möjlighet till omdisponering av medel mellan anslagen A1.

Utrikesförvaltningen, A2. Utlandstjänstemännens

representation, A4. Honorärkonsuler och D3. Övrig

information om Sverige i utlandet,

2. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4

till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1425327000kr.,

3. beträffande nordisk samordning av utlandsrepresentation

att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U303 och

1991/92:U315 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande inrättande av ett Sverigehus i S:t

Petersburg

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U314 besvarad med vad

utskottet anfört,

5. beträffande stödjande av bortrövade barns föräldrar

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:So268

besvarat med vad utskottet anfört,

6. beträffande Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1991/92:U306,

7. beträffande utlandstjänstemännens representation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utlandstjänstemännens representation för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsförslag på 20690000kr.,

8. beträffande kursdifferenser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

9. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 14170000kr.,

10. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller

inom internationell organisation

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 58451000kr.,

11. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1783000kr.,

12. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 13252000kr.,

13. beträffande förändringar i utrikesförvaltningens

organisation

att riksdagen avslår motion 1991/92:U407 i denna del och

yrkandena 1 och 3 i motion 1991/92:U238,

14. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 9693000kr.,

15. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare

i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

3635000kr.,

till littera B.Bidrag till vissa internationella

organisationer

16. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 242232000kr.,

17. beträffande besparingar i fråga om den svenska

delegationen till FN:s generalförsamling

att riksdagen avslår motion 1991/92:K314,

18. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan

könen i FN

att riksdagen förklarar motion 1991/92:A808 besvarad med vad

utskottet anfört,

19. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bil. 4

och med avslag på motion 1991/92:U305 till Nordiska

ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 250000000kr.,

res. 1 (nyd)

20. beträffande åtgärder för att involvera svenska ungdomar

i FN-arbetet

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U313

besvarat med vad utskottet anfört,

21. beträffande ungdomsrepresentation i den svenska

FN-delegationen

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U313,

22. beträffande kostnaderna för det västeuropeiska

integrationsarbetet

att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1991/92:U534,

men. (v)

23. beträffande Europarådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 28240000kr.,

24. beträffande Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

20000000kr.,

25. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110000000kr.,

26. beträffande övriga internationella organisationer,

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Övriga internationella organisationer, m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3638000kr.,

till littera D. Information om Sverige i utlandet

27. beträffande Svenska institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 65797000kr.,

28. beträffande genomlysning av Svenska institutet

att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U301

besvarat med vad utskottet anfört,

29. beträffande förbättrad Sverigekunskap i Sverige

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U301

besvarat med vad utskottet anfört,

30. beträffande nya kortvågssändare

att riksdagen godkänner de i budgetpropositionen angivna

riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under

budgetåren 1990/91--2001/02,

31. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för

utlandet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

60809000kr.,

32. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 16754000kr.,

33. beträffande stöd till utlandssvenskars möjligheter att

få svenska dagstidningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:U307,

34. beträffande ny mellanvågsradiostation på Gotland

att riksdagen avslår motion 1991/92:U310,

till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande

35. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 100000kr.,

36. beträffande Stiftelsen Östekonomiska institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Stiftelsen Östekonomiska institutet för budgetåret 1992/93

anvisar ett anslag på 2250000kr.,

37. beträffande bidrag till ett institut för Japanstudier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,

till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U302 till

Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 5529000kr.,

res. 2 (nyd)

39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK)

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 2 i motion 1991/92:U302 till

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

10000000kr.,

res. 2 (nyd)

40. beträffande information, studier och forskning om freds-

och nedrustningssträvanden m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 3 i motion 1991/92:U302, yrkande 2 i

motion 1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 23982000kr.,

res. 2 (nyd)

res. 3 (s)

41. beträffande målet för F3-anslagets storlek

att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308

förklarar motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion 1991/92:U316,

yrkande 4 i motion 1991/92:U402 samt motion 1991/92:U406

besvarade med vad utskottet anfört,

res. 3 (s)

men. (v)

42. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U309 och yrkandena 2

och 3 i motion 1991/92:U316 besvarade med vad utskottet anfört,

43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 4 i motion 1991/92:U302 till Bidrag

till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 21310000kr.,

res. 2 (nyd)

44. beträffande forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 5 i motion 1991/92:U302 för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15840000kr.,

res. 2 (nyd)

45. beträffande institutionen för freds- och

konfliktforskning vid Uppsala universitet

att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U304 och

1991/92:U311 besvarade med vad utskottet anfört,

46. beträffande Utrikespolitiska institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100, bil. 4

och med avslag på yrkande 6 i motion 1991/92:U302 till

Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag om 10028000kr.

res. 2 (nyd)

Stockholm den 12 mars 1992

På utrikesutskottets vägnar

Pierre Schori

I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Maj Britt

Theorin (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger

Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola

Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson

(s), Göran Lennmarker (m), Peeter Luksep (m), Hans Göran Franck

(s), Fanny Rizell (kds) och Stig Alemyr (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Nordiska ministerrådet (mom. 19)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "motion U305

(nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker propositionens förslag om 250milj.kr.

till Nordiska ministerrådet. Det nordiska samarbetet har enligt

utskottets mening under en lång rad år tillåtits växa av sig

självt utan någon egentlig prövning av det sakliga innehållet

och utan beaktande av att mycket av verksamheten kommit att

överskuggas av andra former av europeiskt samarbete. Regeringen

bör därför i Nordiska ministerrådet verka för en nedläggning av

den del av samarbetet som inte är av betydelse för det vidare

Europasamarbetet inom EG. Med hänsyn till att detta gäller

merparten av Nordiska ministerrådets budget förordar utskottet

en minskning av regeringens förslag med 80% och anvisar

50milj.kr. för nästkommande budgetår.

Därmed tillstyrks motion U305 (nyd).

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U305 och med

avslag på proposition 1991/92:100, bil. 4 för budgetåret 1992/93

till Nordiska ministerrådet anvisar ett förslagsanslag på

50milj.kr.,

2. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området, m.m. (mom. 38--40, 43--44 samt moment 46)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion

U308 (v)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett folkligt stöd för freds- och

nedrustningsarbete har varit en förutsättning för svenska

nedrustningsinsatser. En nästan total förändring i de

internationella relationerna -- Tysklands återförening,

öststaternas demokratisering, Warszawapaktens upplösning,

Sovjetunionens sönderfall -- innebär emellertid också en helt

annorlunda situation för fredsrörelserna.

Fredsrörelseverksamheten får aldrig bli ett självändamål.

Målet är global fred och nedrustade nationer. Dit är steget ännu

långt men den avspänning som nu pågår bör beaktas vid

fastställande av F-anslagets storlek. Utskottet avvisar därför

regeringens förslag beträffande anslagen F 1--F 6 och anvisar

följande belopp som är ca 25% lägre än regeringens förslag.

F 1. Utredningar inom det nedrustnings-

och säkerhetspolitiska området

(yrkande 1) 3 500 000 kr.

F 2. ESK-konferensen (yrkande 2) 8 000 000 kr.

F 3. Information, studier och forskning

om freds- och nedrustningssträvanden

(yrkande 3) 18 000 000 kr.

F 4. SIPRI (yrkande 4) 16 000 000 kr.

F 5. Forskningsverksamhet för rustnings-

begränsning och nedrustning (yrkande 5) 11 500 000 kr.

F 6. Utrikespolitiska institutet

(yrkande 6) 8 000 000 kr.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U302 (nyd),

yrkandena 1--6 och avstyrker regeringens förslag samt motionerna

U308 (yrkande 2) och U316 (yrkande 1).

dels att momenten 38--40 och 43--44 samt moment 46 i

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag till Utredningar inom

det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

3500000kr.,

39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa (ESK)

att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag till Konferensen om

säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 8000000kr.,

40. beträffande information, studier och forskning om freds-

och nedrustningssträvanden m.m.

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag samt på yrkande 2 i motion

1991/92:U308 och yrkande 1 i motion 1991/92:U316 till

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 18000000kr.,

43. beträffande Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag till Bidrag till

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

16000000kr.,

44. beträffande forskningsverksamhet för

rustningsbegränsning och nedrustning

att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag till

Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag

på 11500000kr.,

46. beträffande Utrikespolitiska institutet

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1991/92:U302

och med avslag på regeringens förslag till Utrikespolitiska

institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 8000000kr.,

3. Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden, m.m. (momenten 40 och 41)

Pierre Schori, Maj-Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Hans Göran Franck och Stig Alemyr

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Vad beträffar föreslagna" och slutar med "i motion

U308 (v)" bort ha följande lydelse:

Vad beträffar föreslagna belopp tillstyrker utskottet

propositionens förslag under anslagen F1, F2 samt

F4--F6. Därmed avstyrker utskottet yrkandena 1, 2, 4, 5 och

6 i motion U302 (nyd).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet noterar" och på s. 20 slutar med "U312

(fp) anses besvarade" bort ha följande lydelse:

Vad gäller anslaget F3. Information, studier och forskning

om freds- och nedrustningssträvanden avvisar utskottet

regeringens förslag. Med anledning av en trepartimotion (s, fp,

c) beslöt riksdagen 1986/87 att under perioden fram till 1990 i

etapper räkna upp anslaget till 25milj.kr. Utrikesutskottet

och riksdagen har senare uttalat "att anslaget F3 på sikt bör

öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget".

För budgetåret 1990/91 gjordes en uppräkning till 26milj.kr.

Anslaget frystes av statsfinansiella skäl på denna nivå för

innevarande budgetår, men utrikesutskottet bekräftade sin

principiella syn på det s.k. promillemålet.

I årets budgetproposition föreslås att anslaget skall minskas

med 2milj.kr. med anledning av regeringens beslut att minska

de statliga utgifterna. Detta innebär en minskning av

fredsrörelsens anslag med 8%.

Sveriges arbete med fred och nedrustning har ett mycket starkt

folkligt stöd i vårt land. Det är enligt utskottet angeläget att

behålla och vårda det engagemang som finns för att Sverige

effektivt skall kunna bidra till en ny världsordning baserad på

gemensam säkerhet.

Utskottet håller därför fast vid att anslaget bör vara

26milj.kr. Riksdagen bör vidare enligt utskottets mening

uttala dels att de organisationer som erhåller grundbidrag bör

få dessa uppräknade med 10% med motsvarande minskning av

projektbidragen, dels att inriktningen om en promille av

försvarsanslaget till F3 ligger fast. Regeringen bör liksom

tidigare lämna en redogörelse till riksdagen hur grundbidragen

fördelats. Den föreslagna höjningen till 26milj.kr. torde

kunna finansieras genom en motsvarande minskning inom anslaget

A. Utrikesdepartementet m.m. eller inom ramen för anslaget

F.Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. Regeringen

bör återkomma till frågan i kompletteringspropositionen.

Därmed tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion U316 (s) och

avstyrker regeringens förslag samt yrkande 3 i motion U302 (nyd)

och yrkande 2 i motion U308 (v).

Beträffande målet för F3-anslagets storlek tillstyrker

utskottet yrkande 4 i motion U316 (s), yrkande 4 i motion U402

(s) samt motionerna U312 (fp) och U406 (c). Yrkande 1 i motion

U308 (v) avstyrks. Vad som ovan anförts bör enligt utskottet

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att momenten 40 och 41 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

40. beträffande information, studier och forskning om freds-

och nedrustningssträvanden m.m.

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U316

samt med avslag på regeringens förslag, yrkande 3 i motion

1991/92:U302 och yrkande 2 i motion 1991/92:U308 till

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag om 26milj.kr.,

41. beträffande målet för F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U316,

yrkande 4 i motion 1991/92:U402, motion 1991/92:U312 och motion

1991/92:U406 samt med avslag på yrkande 1 i motion 1991/92:U308

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Kostnaderna för det västeuropeiska integrationsarbetet

(mom.22)

Regeringen har under flera olika budgetanslag begärt

930milj.kr. för en rad skilda verksamheter, som dels gäller

åtaganden enligt EES-avtalet, dels behov, som aktualiseras av

Sveriges ansökan om medlemskap i EG. En stor del av detta anslag

avses finansiera verksamhet vid myndigheter och

regeringskansliet, och kostnaderna för denna skall -- om

regeringen får sin vilja igenom -- tillåtas växa med

356milj.kr. Detta är inte försvarbart i tider då hårdhänta

besparingar görs på mycket väsentligare verksamhet. Det är

dessutom, när det gäller EG-relaterad verksamhet, en stor och

kostsam satsning på okritiskt EG-positiv publicitet, medan den

kritiska EG-informationen stryps av penningbrist.

Jag anser därför att riksdagen med bifall till motion

1991/92:U534 yrkande 9 som sin mening bör ge regeringen till

känna vad ovan anförts om att anslagen för den västeuropeiska

integrationen skall minskas med 10% eller 93milj.kr. under

budgetåret 1992/93.

Målet för F3-anslagets storlek (mom. 41)

Regeringen har föreslagit kraftigt ökat anslag till det

militära försvaret men vill minska anslaget till information,

studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden. Det

sker vid en tidpunkt, då nya möjligheter till nedrustning

öppnats genom det kalla krigets slut. Nu behövs verkligen en

kunnig allmänhet och en fri debatt. Därför måste det gamla

löftet infrias att motsvarande en promille av försvarsanslaget

skall ges till fredsinformation.

Jag anser därför att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna vad ovan anförts om att anslaget till

Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 och i

framtiden skall fastställas till en promille av den årliga

försvarsbudgeten.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 22 och 41 bort ha följande lydelse:

22. beträffande kostnaderna för det europeiska

integrationsarbetet

att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1991/92:U534

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

41. beträffande målet för F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1991/92:U308

samt med avslag på motion 1991/92:U312, yrkande 4 i motion

1991/92:U316, yrkande 4 i motion 1991/92:U402 och motion

1991/92:U406 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.