Bet. 1991/92:UU16

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU16

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1991/92

UU16

Ärendet

I detta betänkande behandlas den del av regeringens

budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa

(prop. 1991/92:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som

väckts med anledning av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1991/92:100, bilaga 4,

under littera G följande förslag vari yrkas

G 1

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för samarbetet med

Central- och Östeuropa som förordats i det föregående,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp om högst

2900000000kr.,

3. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag

på 994500000kr.

G 2

1. att riksdagen medger att staten ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till

länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst

800000000kr. under budgetåret 1992/93,

2. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder

i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1991/92:U4 av Birger Hagård och Birgit Henriksson (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskild samordning av

utvecklingssamarbetet med länderna i Öst- och Centraleuropa.

1991/92:U502 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av projektanslag inom ramen för anslaget till Östeuropa

till Skånehantverk för kulturinsatser i Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

det framöver bör ges ett anslag (bidrag) inom denna ram till

Skånehantverk för att hjälpa Östeuropa att rädda kulturföremål,

konstklenoder och museala objekt m.m.

1991/92:U505 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om biståndsinsatser på miljöteknikområdet.

1991/92:U507 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa,

2. att riksdagen beslutar om ett treårsprogram för samarbete

med Central- och Östeuropa om sammanlagt 3 miljarder kronor

enligt de principer som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att ett samarbete i såväl

multilaterala som bilaterala former skall kunna utsträckas till

samtliga länder i Central- och Östeuropa samt att huvuddelen av

insatserna skall gå till länderna runt Östersjön,

4. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

300 milj.kr. till BITS för främst kunskapsutvecklande insatser,

5. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

40 milj.kr. till SIDA för insatser genom folkrörelser och

enskilda organisationer,

6. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

20 milj.kr. till Svenska institutet för stipendier, kulturutbyte

m.m.,

7. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

75 milj.kr. som kapitalpåfyllnad till Swedfund International AB,

samt att ytterligare 25 milj.kr. avsätts för näringslivsbistånd

genom Swedecorp,

8. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

400 milj.kr. för finansiellt stöd i samband med ekonomiska

reformprogram,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att ge statskrediter

eller statsgarantier för lån upp till ett belopp av sammanlagt

800 milj.kr., samt att bidrag till erforderlig garantiram

finansieras ur det belopp om 400 milj.kr. som avsätts för

finansiellt stöd,

10. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1992/93 anvisar

140 milj.kr. till regeringens förfogande för särskilda insatser,

för deltagande i multilaterala program samt för eventuell

nödhjälp,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra utfästelser

upp till tre gånger anvisade belopp.

1991/92:U508 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tandhälsosatsningar i Estland.

1991/92:U510 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd för verksamheten vid Svenska skolan på

Nuckö, Estland.

1991/92:U511 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att genom statligt svenskt stöd bidra till

utvecklingen av den kooperativa sektorn i Central- och

Östeuropa.

1991/92:U513 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska folkrörelsers och enskilda

organisationers roll för att främja den demokratiska

utvecklingen i Central- och Östeuropa,

2. att riksdagen ur det totala anslaget för samarbete med

Central- och Östeuropa anvisar medel för insatser via

folkrörelser och enskilda organisationer.

1991/92:U514 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av en baltisk investeringsbank.

1991/92:U516 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att en del av de medel som anslås till utvecklingssamarbete med

Östeuropa bör användas till miljö- och naturresurskartering av

Sveriges grannländer i Östeuropa.

1991/92:U518 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ur medel som ställs till förfogande för

bistånd till Öststaterna avsätta en del för kunskapsöverföring i

form av fem utbildningslinjer i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1991/92:U519 av Inger Koch och Jan-Erik Wikström (m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatt utbildning av baltiska

tandläkarstuderande vid Karolinska institutet.

1991/92:U520 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättandet av en skyndsam utredning om

en valutagarantifond i Estland,

2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1992/93 höjer föreslaget anslag med

650000000kr. för inrättande av en valutagarantifond i

Estland.

1991/92:U521 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1992/93 anslår 350000000kr.

utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen för insatser

främst inom miljöområdet.

1991/92:U522 av Lars Sundin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om katastrofbistånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om produktion i Baltikum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostäder till f.d. sovjetiska

officersfamiljer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser inom socialpolitikens område,

6. at riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser inom utbildningsområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om baltiska studenter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturutbytet mellan Sverige och Baltikum,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturbyggnader,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ideella organisationers och

intresseoranisationernas betydelse,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kunskaper i svenska,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjlighet till aupair-arbete för

baltiska ungdomar.

1991/92:U523 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om baltisk användning av svensk åkermark.

1991/92:U524 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbildning av baltiska lantbrukare.

1991/92:U525 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om insatser för att öka säkerheten

i kärnkraftverk i Central- och Östeuropa.

1991/92:U527 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om låneverksamhet till Östeuropa under

socialt ansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöinriktning av lån och

bidragsverksamhet till Östeuropa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöproblemen i Murmanskregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkrörelseinriktningen av samarbetet med

Öst- och Centraleuropa,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det kommunala vänortsutbytet med

Östeuropa.

1991/92:U528 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om biståndsmedel i samband med vänortsutbyte

mellan orter i Sverige och Baltikums kommuner.

1991/92:U529 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd till fiskeprojekt i syfte att lindra bristen på föda i de

nya staterna på andra sidan Östersjön.

1991/92:U530 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kunskaps- och utbildningsbistånd inom hälso- och

sjukvårdssektorn till bl.a. de baltiska staterna.

1991/92:U531 av Elver Jonsson och Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de

övriga nordiska länderna snarast initierar hjälpsändningar

bestående av jordbruksproduktionens överskott för att, där det

så behövs, bidra till mat- och foderförsörjningen i Baltikum,

2. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de

övriga nordiska länderna genom upphandling och leverans av

nordsjöolja bidrar till erforderlig energiförsörjning i

Baltikum,

3. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med de

övriga nordiska länderna finner en form för att stödja de

baltiska staternas egna valutor.

1991/92:U533 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Litauen med

bl.a. färjelinje Klaipeda--Karlskrona,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade möjligheter till kontakt mellan

södra Sverige och Litauen.

1991/92:U535 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att militärens överskottslivsmedel bör ges till de baltiska

staterna.

1991/92:U536 av Ylva Annerstedt och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett baltiskt center på Södertörn.

1991/92:U537 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd för inrättandet av ett multieuropeiskt

konsortium som lägger upp ecu-anknutna sedelfonder i Baltikum.

1991/92:U540 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om värdet av utökat samarbete mellan vårt land

och de baltiska staterna inom bl.a. nykterhetsområdet.

1991/92:U541 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till de civila polisorganisationerna i

Baltikum.

1991/92:U542 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etniska konflikter.

1991/92:U546 av Sven-Olof Petersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utbyggda och bättre

färjeförbindelser/kommunikationer mellan Sverige och östra

Europa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av svenskt stöd till satsningar på

infrastruktur och kommunikationer i östra Europa.

1991/92:Fi711 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Sverige bör kompensera Estland för den

guldreserv som vi överlämnade till Sovjet i juli 1940.

1991/92:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskfångad fisk som livsmedelsbistånd

till f.d. Sovjetunionen.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om aktivt svenskt deltagande i europeiskt

samarbete för kontroll, avstängning och förbättring av

kärnkraftverk i Europa med prioritet för de ex-sovjetiska

kärnkraftverken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en väsentlig del av den svenska

miljöhjälpen bör anslås till miljöinvesteringar i Baltikum och

Polen, varvid bör användas beprövad svensk teknologi, till stor

del svensk arbetskraft och svensk arbetsledning.

1991/92:Jo668 av Christer Windén och Lars Moquist (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljösatsningar för att

Östersjön skall renas.

1991/92:N250 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inom ramen för biståndet till

östländerna utnyttja upparbetade kontakter i svenska

reparationsvarvs verksamhet och skapa likvärdiga

konkurrensvillkor med andra länder.

1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för

länderfördelning

Propositionen (s. 242--243)

Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har en

särskild karaktär. Syftet är att stödja dessa länder att bygga

demokratiska institutioner och att utveckla marknadsekonomiska

strukturer, för de baltiska staterna även att bistå dessa att

befästa sin nationella suveränitet. Samtidigt finns betydande

svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, näringspolitiska och

kommersiella intressen att tillgodose. De offentligt

finansierade insatserna kommer att utformas i detta perspektiv.

Därvid skall de kontakter som redan finns tas till vara och nya

instrument vara sådana att det breda samhällsintresset kan

utnyttjas.

Stödet till Central- och Östeuropa bör även i fortsättningen

vara öppet för samtliga länder i regionen. Vårt närområde med

tonvikt på Baltikum bör prioriteras i det bilaterala samarbetet.

Därmed sker en anslutning till det mönster som håller på att

utvecklas för samarbetet med Central- och Östeuropa, varvid de

västeuropeiska länderna i sitt bilaterala stöd i första hand

engagerar sig i det egna närområdet och/eller i de central- och

östeuropeiska stater med vilka man har de tätaste kontakterna.

Med mottagarländer längre bort löper samarbetet till största

delen via multilaterala kanaler.

För svenskt vidkommande innebär denna fördelningsprincip att

de största bilaterala satsningarna i första hand görs på de

baltiska länderna, i andra hand på det ryska närområdet samt

Polen. Stödet till de två återstående reformstaterna

Tjeckoslovakien och Ungern samt till Bulgarien, Rumänien och

Albanien bör i huvudsak vara av multilateral natur. Visst

bilateralt samarbete även med dessa länder är dock motiverat,

bl.a. mot bakgrund av ett växande intresse från det svenska

näringslivet. Albanien är också Europas utan jämförelse

fattigaste stat. Ett eventuellt stöd till de stater och

delrepubliker som tidigare bildade Jugoslavien måste göras

avhängigt den fortsatta händelseutvecklingen i dessa.

För samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa föreslår

regeringen 994 500 000 kr. under ett nytt anslag G 1 samt begär

bemyndigande att få göra utfästelser intill ett belopp om högst

2900000000kr.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U507 föreslås liksom i

propositionen ett treårsprogram med en miljard kronor för

l992/93 under ett nytt anslag som är skilt från biståndsanslaget

(yrkandena 1 och 2) samt bemyndigande för regeringen att utfästa

tre gånger det anvisade beloppet (yrkande 11). Resurserna skall

avse ett konkret samarbete till stöd för den samhällsomvandling

som länderna i Central- och Östeuropa nu genomgår dels för

demokratins befästande, dels för fortsatta ekonomiska reformer

och ländernas deltagande i en alleuropeisk säkerhetsordning.

Beträffande länderfördelningen anser motionärerna att

regeringens förslag i onödan inskränker Sveriges möjligheter att

utveckla relationerna i vår världsdel och att såväl

multilaterala som bilaterala former skall kunna utsträckas till

samtliga länder i Central- och Östeuropa (yrkande 3). Sverige

skall särskilt utveckla ett samarbete med de länder där

demokratiseringen fullföljs och starka ekonomiska och sociala

reformprogram genomförts. Huvuddelen av insatserna bör gå till

Sveriges närområde i Östersjöregionen, dvs. Estland, Lettland,

Litauen, Polen och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet.

Ny demokrati föreslår i motionerna U520 och U521 att anslaget

G 1 skall uppgå till en miljard mer än regeringens förslag.

Höjningen består dels av 650 milj.kr. till en valutagarantifond

för Estland, dels 350 milj.kr. till regeringens disposition för

miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Yrkandena behandlas i

senare delar av betänkandet.

I Vänsterpartiets motion U527 välkomnas regeringens förslag

med betoning på en tydligare inriktning av biståndet för stöd

till folkrörelser, demokratisk utveckling och samarbete som kan

engagera en bred allmänhet (yrkande 4). Beträffande länderval

betonas vikten av att möjligheten hålls öppen till miljöinsatser

i längre bort liggande OSS-stater. I motionen framhålls vikten

av att samarbetet inte präglas av förnedrande

välgörenhetsfilosofi. Stödet bör kunna utgå i form av

långsiktiga lån med socialt hänsynstagande och till en början

förmånliga villkor (yrkande 1).

Utskottet

Utskottet välkomnar propositionens förslag att för samarbetet

med Central- och Östeuropa anvisa medel över ett nytt anslag G,

som är skilt från biståndsanslaget. Utskottet har ingen erinran

mot den i propositionen föreslagna allmänna utformningen av

samarbetet.

Därmed anser utskottet yrkandena 1, 2 och 11 i motion U507 (s)

besvarade.

Beträffande samarbetets geografiska fördelning har utskottet

ingen erinran mot propositionens förslag om en prioritering av

länderna i Sveriges närområde, dvs. Estland, Lettland, Litauen,

i Ryssland S:t Petersburgsområdet samt Polen. Utskottet vill

emellertid se denna betoning av hela vårt närområde runt

Östersjön i ett enhetligt perspektiv utan några inbördes

prioriteringar. Som ett resultat av det första treårsprogrammet

för Östeuropasamarbetet kom en särskild tonvikt att gälla

samarbetet med Polen. Genom Estlands, Lettlands och Litauens

självständighet ökar möjligheterna till samarbete med dessa

länder. Det är ett svenskt intresse att utveckla nära

förbindelser med samtliga våra grannar runt Östersjön.

Enligt propositionens förslag bör stödet till övriga länder i

Central- och Östeuropa i huvudsak vara av multilateral natur.

Enligt yrkande 3 i motion U507 (s) innebär detta att Sveriges

möjligheter att utveckla relationer och samarbete med vår

världsdel i onödan inskränks. Utskottet anser emellertid att det

bör finnas möjligheter till bilateralt samarbete med samtliga

länder i Central- och Östeuropa. Vad gäller den huvudsakliga

geografiska tonvikten är motionärerna, med den precisering

utskottet gjort ovan, ense med regeringen. Utskottet finner

därför att deras förslag är förenligt med propositionens.

Därmed anser utskottet yrkande 3 i motion U507 (s) besvarat.

Beträffande samarbetets inriktning och villkor i övrigt

föreslås i yrkande 1 i motion U527 (v) att en stor del av stödet

bör kunna utgå i form av långsiktiga lån med till en början

förmånliga villkor.

Utskottet konstaterar att de i propositionen föreslagna

resurserna avser dels finansiellt stöd i multilateralt

samordnade former, dels ett bilateralt stöd som huvudsakligen

gäller tekniskt gåvobistånd. Några bilaterala krediter av det

slag motionärerna förespråkar förbereds ej. En omfattande

lånefinansiering på kommersiella och i viss utsträckning på

mjuka villkor är förutsedd inom ramen för bl.a. Europeiska

banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), till vars

grundkapital Sverige åtagit sig att betala motsvarande

525milj.kr. (1990/91:UU12).

Därmed anser utskottet yrkande 1 i motion U527 (v) besvarat.

I yrkande 4 i motion U527 (v) föreslås att samarbetet skall

ges en tydligare inriktning på stöd till folkrörelser och

kontakter med en bred allmänhet i stället för att, som

motionärerna uttrycker det, gå till högre tjänstemän och

makthavare. Enligt utskottet är det naturligt att en

kunskapsöverföring som skall underlätta en övergång till

demokrati och marknadsekonomi riktar sig till dem som fyller

viktiga funktioner i övergångsprocessen. Det föreligger enligt

utskottet ingen motsättning mellan denna inriktning och t.ex.

stödet till folkrörelserna. Utskottet vill hänvisa till det

betydelsefulla stöd som via SIDA lämnas till svenska enskilda

organisationers insatser i Central- och Östeuropa. Genom detta

bistånd, som till stor del finansieras av organisationerna

själva, når stödet en bred krets av mottagare.

Därmed anser utskottet yrkande 4 i motion U527 (v) besvarat.

2. Samarbetsformer och samarbetskanaler

Propositionen (s. 243--244)

Kunskapsöverföring på i stort sett alla områden är den

stödform som under många år framöver kommer att ges högsta

prioritet i Baltikum och i övrigt i närområdet.

Kunskapsöverföring kan och bör ske inom samtliga

samhällsområden, på många olika nivåer och i många olika former,

t.ex. konsultinsatser för investeringsstudier, rådgivning och

förvaltningsstöd, institutionssamarbete, besök, kontakter,

dialog och stipendier.

Multilaterala stödformer kommer att spela en central roll. Det

är uppenbart att behoven av kapital för investeringar i

industri, infrastruktur och miljöförbättringar i Central- och

Östeuropa framöver kommer att vara mycket stora. Kapitalbehoven

för sådana investeringar måste framför allt tillgodoses genom de

internationella och regionala finansiella institutionerna och

genom privata investerare. Sveriges roll måste i första hand

vara att på olika sätt underlätta för dessa institutioner att

snarast möjligt engagera sig i bl.a. de baltiska staterna.

Av hänsyn till den särskilda karaktären i östsamarbetet är

erfarenheterna från biståndsarbetet i u-länder relevant endast

till viss del. För vissa typer av insatser finns dock

myndigheter med huvudsaklig inriktning på u-land, som kan

utnyttjas även i samarbetet med länderna i Central- och

Östeuropa. Detta gäller i första hand BITS, Swedecorp och SIDA

(den senare vad avser stöd via enskilda organisationer och

katastrofbistånd). Dessa myndigheter har redan engagerats i

samarbetet, och den erfarenhet de därvid byggt upp bör tas till

vara. Till samma kategori hör Svenska institutet, vars

verksamhet i Central- och Östeuropa delvis finansierats via

BITS.

Således har för kunskapsöverföring genom BITS för

treårsperioden 1990/91--1992/93 anslagits 420 milj.kr. inom

ramen för det av riksdagen är 1990 beslutade s.k.

miljardprogrammet. För budgetåret 1992/93 återstår 120 milj.kr.

att budgetera. BITS har därutöver äskat 300 milj.kr. per år

under tre år med början budgetåret 1992/93 samt begärt

administrativ förstärkning.

SIDA ansvarar för stödet till insatser genom folkrörelser och

enskilda organisationer samt vissa insatser på kulturområdet.

Totalt 90 milj.kr. har i miljardprogrammet avsatts för dessa

ändamål. Därav återstår 20 milj.kr. att budgetera för budgetåret

1992/93. SIDA har äskat ytterligare 15 milj.kr.

Svenska institutet (SI) har hittills via BITS och SIDA fått

medel för studiebesök, stipendier och kultursamarbete. SI har

begärt att de 3 milj.kr. som förutsetts för budgetåret 1992/93

ställs till institutets disposition samt äskat ytterligare

0,5 milj.kr. för svenskundervisning i Östeuropa.

Kompetens- och ärendefördelningen mellan myndigheterna kommer

ytterligare att utredas.

Swedfund International AB har under budgetåret 1991/92 fått

50 milj.kr. som tillskott till sitt kapital för satsningar i

Central- och Östeuropa. Styrelsen för internationellt

näringslivsbistånd, Swedecorp, har dels äskat ytterligare 75

milj.kr. som kapitaltillskott, dels medel för

"främjandeinsatser" (utveckling av näringslivsinstitutioner,

handelsfrämjande, utbildning och rådgivning). Efterfrågan på

medel för riskkapitalsatsningar är mycket stor. En ökning med

60 milj.kr. förordas.

Regeringskansliet och de centrala myndigheterna bör också

spela en viktig roll i samarbetet med länderna i Central- och

Östeuropa. Några av dessa myndigheter har redan tidigare varit

engagerade i samarbetet och har äskat medel för ytterligare

insatser.

Ett mål i samarbetet med Central- och Östeuropa är att

engagera hela det svenska samhället. Förutsättningarna att i

direkta kontakter mellan organisationer, företag,

utbildningsförbund etc. överföra kunskap är mycket goda. För att

skapa en effektiv ordning för detta bör en särskild fond för

kunskapsöverföring inrättas. En motsvarande fond finns i

Storbritannien. Regeringen avser att avdela en stor del av

anslaget att nyttjas såsom en kunskapsfond. Denna kunskapsfond

skall stödja verksamhet i hela regionen, men prioritet bör ges

till stöd inom vårt närområde, dvs. Estland, Lettland, Litauen,

Polen och de närliggande delarna av Ryssland.

För att på ett snabbt sätt kunna omsätta regeringens

intentioner om inriktning och utformning av stödet till

kunskapsöverföring kommer en särskild beredning att inrättas

inom regeringskansliet. De närmare formerna för denna

kunskapsöverföring är föremål för överväganden inom

regeringskansliet. Därvid prövas såväl hur den kompetens som

finns vid bl.a. BITS kan utnyttjas som de erfarenheter som finns

av motsvarande arrangemang i andra länder.

430 milj.kr. föreslås till regeringens disposition. Regeringen

avser återkomma med förslag om fördelning av dessa medel mellan

de olika slag av insatser som redovisats.

Sammantaget fördelar sig därmed programmet för Central- och

Östeuropa på följande poster:

Till regeringens disposition 430 000 000 (1)

Multilateralt stöd 45 000 000

Swedecorp (joint venture) 60 000 000

Polsk stabiliseringsfond 65 000 000

Valutastöd Baltikum 300 000 000

Katastrofbistånd, m.m. 50 000 000

Förlustrisker

Betalningsbalansstöd 50 000 000

1 000 000 000 (1)

__________________________________________________________

1Från programmet avräknas 5 500 000 kr. för

administration av samarbetet.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U507 kritiseras

propositionens förslag för att vara en tom ram utan tydligt

angivande av hanteringsformer eller ändamål. Genom att

myndighetsansvar inte klarläggs blir riskerna för ministerstyre

och politiskt motiverade projektbeslut stora. En ny instans för

kunskapsöverföring bör ej skapas. I stället bör denna uppgift

läggas på BITS, som föreslås få ett anslag på 300 milj.kr.

(yrkande 4). SIDA föreslås få 40 milj.kr. för insatser genom

folkrörelser och enskilda organisationer (yrkande 5), Svenska

institutet 20 milj.kr. för stipendier, kulturutbyte m.m.

(yrkande 6) samt Swedfund International AB 75 milj.kr. och

Swedecorp 25 milj.kr. (yrkande 7). Tillsammans med de yrkanden

som behandlas senare i betänkandet fördelar sig förslagen enligt

motion U507 på följande sätt:

1992/93

Kunskapsutvecklande bistånd 300

genom BITS

Folkrörelser, enskilda organisationer

genom SIDA 40

Kulturutbyte, stipendier, m.m.

genom Svenska institutet 20

Näringslivsbistånd, främst genom

Swedecorp/Swedfund 100

Finansiellt stöd, främst betalnings-

balansstöd, inkl. en garantifond 400

Till regeringens förfogande (nödhjälp,

multilaterala insatser, särskilda insatser) 140

___________

Totalt 1 000

I ett stort antal andra motioner lämnas förslag som på olika

sätt aktualiserar enskilda former och kanaler för samarbetet.

Flertalet av dem refereras nedan under resp. sektor. De förslag

som inte entydigt kan hänföras till någon speciell

samarbetssektor återges under detta avsnitt.

I yrkande 3 i motion U4 (m) föreslås att möjligheten bör

prövas att instifta ett särskilt institut eller organ för att

driva utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. Ett

dylikt institut skulle kunna få form av en stiftelse eller ett

aktiebolag med deltagande av näringslivet.

I flera motioner betonas vikten av folkrörelse- och

vänortssamarbete. Enligt yrkande 1 i motion U513 (s) finns det

ett stort utrymme för enskilda organisationer att spela en

större roll vad gäller kunskapsöverföring. Regeringens förslag

till SIDA på 20 milj.kr. för de enskilda organisationerna

föreslås därför i yrkande 2 i samma motion fördubblat till 40

milj.kr. Ideella organisationer och intresseorganisationers roll

betonas också i yrkande 10 i motion U522 (fp). Svenska kommuner

bör enligt motion U528 (m) kunna få bidrag med allmänna medel

för att fullfölja åtaganden som gjorts inom ramen för

vänortssamarbete med Baltikum. Vänortssamarbetets betydelse

framhålls även i yrkande 5 i motion U527 (v). Enligt motion U541

(fp) bör också genom ortssamarbete stöd lämnas för att bygga upp

civila polisorganisationer i de baltiska länderna. Värdet av

samarbete mellan de svenska och de baltiska

nykterhetsorganisationerna understryks i motion U540 (fp, m, c,

kds).

I några motioner föreslås en bindning av resurserna till

förmedling av svenska varor och tjänster eller speciellt

utnyttjande av medel för att stärka svensk konkurrenskraft.

Enligt motion U505 (m) bör delar av de av regeringen föreslagna

resurserna reserveras till svenska företags leveranser av

miljöreningsanläggningar i Central- och Östeuropa, främst i

Baltikum. I yrkande 2 i motion N250 (s) föreslås att inom ramen

för biståndet till östländerna svenska reparationsvarvs

upparbetade kanaler skall utnyttjas för att ge dessa varv

möjlighet att konkurrera på villkor som är likvärdiga med bl.a.

EG-ländernas.

I motion U522 (fp) föreslås (yrkande 2) att investeringsbidrag

skall utgå till svenska företag som vill förlägga delar av sin

produktion till Baltikum.

I motion Fi711 (fp) föreslås att Sverige skall kompensera

Estland för den del av landets guldreserv som deponerats i

Sverige och vilken Sverige överlämnade till Sovjetunionen i juli

l940.

I motion U542 (fp) föreslås att medel från anslaget G1 skall

kunna utnyttjas till stöd för en utbyggnad av Raoul

Wallenberg-institutets verksamhetsområde, vilket skulle innebära

en specialisering på minoriteters rättigheter och metoder att

lösa etniska konflikter med fredliga medel. Ett sådant uppdrag

skulle ingå i en svensk satsning att med hjälp av

internationella forskare lösa etniska konflikter på fredlig väg.

Utskottet

I propositionen föreslås en fördelning av anslaget G 1 på ett

antal poster för olika ändamål och samarbetsformer. Regeringen

framhåller att vid den vidare fördelningen bör den kompetens som

finns på bl.a. BITS och SIDA utnyttjas. Tillgängliga medel under

anslaget G 1 bör enligt utskottets uppfattning fördelas på

följande sätt:

BITS 195

SIDA 45

Swedfund International (kapital) 40

Swedecorp (främjandeinsatser) 15

SI 30

BIP (Baltiska investeringprogr) 50

övrigt multilat. 70

övriga mynd. 25

till regeringens disp. 199,5

valutastöd 300

avsättning G 2 25

______

SUMMA 994,5

administration Littera A 5,5

TOTALT 1 000,0

Genom denna fördelning överförs vissa medel som i

propositionen ställdes till regeringens förfogande till

myndigheter med ansvar för konkreta insatser. Sålunda tillförs

BITS och Svenska institutet vidgade resurser. Vidare ökar

utrymmet för insatser genom enskilda organisationer genom det

stöd som kanaliseras över SIDA. Större resurser föreslås också

för multilaterala insatser.

Utskottet ser inte skäl att för nästkommande budgetår anslå

medel till den polska stabiliseringsfonden. Utbetalningen till

fonden har redan skett i form av en s.k. reimbursable grant, som

vid återbetalning från Polen bör tillföras biståndsanslaget.

Frågan om svenska insatser vid katastrofer m.m. behandlades

senast i utskottets betänkande 1991/92:UU15. Den betydande

kapacitet som finns inom landet för sådana insatser bör enligt

utskottets mening kunna användas för katastrofer oavsett var i

världen dessa inträffar, och finansiering bör som tidigare kunna

ske över det ordinarie katastrofanslaget.

Utskottets förslag innebär också en sänkning av anslaget för

avsättning för täckande av förlustrisker i samband med

betalningsbalansstöd från 50 till 25 milj.kr. Likaledes innebär

utskottets förslag en minskning av kapitalpåfyllnaden till

Swedecorp med 10 milj.kr. Kapitalbehovet under 1992/93

tillgodoses därmed, och ytterligare behov därefter kan

tillgodoses i budgetbehandlingen för följande budgetår.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 4, 6 och 7 i

motion U507 (s) och betraktar yrkande 5 i samma motion samt

yrkandena 1 och 2 i motion U513 (s) som besvarade.

I anledning av förslaget i motion Fi711 (fp) att Sverige skall

kompensera Estland för det i Sverige deponerade guld som

överlämnades till Sovjetunionen 1940 vill utskottet anföra

följande. Utskottet anser att Estland och Litauen bör få

kompensation för det guld som av Sverige på anmodan av de

estniska resp. litauiska statsbankerna utlämnades till den

sovjetiska statsbanken i en situation då de båda länderna befann

sig under sovjetisk ockupation. Guldet nådde därmed ej sina

rättmätiga ägare. Oavsett vilka juridiska grunder den dåvarande

samlingsregeringen och riksbanken hade för sina bedömningar, hör

denna fråga till dem som utgjort en historisk belastning i

Sveriges förbindelser med Baltikum. Det är därför enligt

utskottets uppfattning nu mycket tillfredsställande att den kan

få sin lösning när Estland och Litauen återvunnit sin ställning

som oberoende stater.

Regeringen anmodas därför att lämna förslag till riksdagen

beträffande finansiering av erforderliga medel för

guldkompensation åt Estland och Litauen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Därmed tillstyrks motion Fi711 (fp).

Insatser för kunskapsöverföring kan som konstateras i

propositionen avse samtliga samhällsområden. Utan att vilja helt

utesluta något område anser utskottet det likväl vara motiverat

med en viss koncentration av insatserna till de områden som är

centrala för samarbetets huvudsakliga mål, dvs. ett

återupprättande och en konsolidering av demokratins och

rättsstatens institutioner, återinförande av en fungerande

marknadsekonomi samt snara åtgärder för att förbättra miljön.

Det innebär i första hand stöd till central administration och

lagstiftning, företags- och näringslivsutveckling i syfte att

stimulera företagande inkl. familjejordbruk samt samarbete i

fråga om forskning och högre utbildning. Behovet av

miljöinsatser är så stort att en viss prioritering inom detta

område är nödvändigt.

Med en viss koncentration av det svenska stödet vinner man

enligt utskottets mening ökad effektivitet genom fördjupade

erfarenheter och kunskaper på de områden som är mest centrala.

Utskottet finner att vissa motionsförslag beträffande

samarbetets inriktning och former redan i större eller mindre

utsträckning kan tillgodoses genom det pågående eller planerade

samarbetet, i första hand genom de medel som kanaliseras via

BITS och SIDA. Det gäller betonandet av ideella organisationers

och intresseorganisationers roll i yrkande 10 i motion U522

(fp), nykterhetsorganisationernas roll i motion U540 (m, fp, c,

kds), understrykandet av de svenska kommunernas och

vänortssamarbetets betydelse i motion U528 (m) och yrkande 5 i

motion U527 (v). Stöd till uppbyggnad av civila

polisorganisationer i Baltikum enligt förslag i motion U541 (fp)

är såsom utskottet konstaterat i föregående betänkande

(l990/91:UU16) redan möjligt inom ramen för pågående

vänortssamarbete.

Med det anförda anser utskottet yrkande 10 i motion U522 (fp),

motion U540 (m, fp, c, kds), motion U528 (m), yrkande 5 i motion

U527 (v) samt motion U541 (fp) besvarade.

Som utskottet ovan anfört välkomnar utskottet propositionens

förslag att anvisa medel för samarbetet med Central- och

Östeuropa över ett nytt anslag G, som är skilt från

biståndsanslaget. Samtidigt är det naturligt att den kompetens

som finns på BITS, SIDA, Swedecorp, Svenska institutet och andra

centrala organ engageras för att kanalisera stödet inom resp.

fackområde. Utskottet har i tidigare betänkanden (senast i

1990/91:UU16) konstaterat att det varit en fördel att på ett

nytt verksamhetsområde snabbt kunna utnyttja den kompetens och

erfarenhet av bistånd och kunskapsöverföring som finns inom

existerande organ. Det innebär bl.a. att det omfattande

vänortssamarbete som Sveriges kommuner bedriver i Central- och

Östeuropa får statligt stöd genom bidrag som fördelas av

kommunförbundet från en ram som ställts till förfogande av BITS.

SIDA fördelar också bidrag från anslaget G 1 till stöd för

enskilda organisationers insatser. Några administrativa fördelar

eller samordningsvinster har enligt utskottet ej stått att finna

genom inrättande av ett nytt organ. Däremot har utskottet

understrukit vikten av att regeringens östsamordnare och dennes

sekretariat ges en sådan ställning som gör det möjligt att

tillse att de olika delarna av det statliga östsamarbetet ligger

inom ramen för en övergripande Östeuropapolitik.

Utskottet gör fortfarande denna bedömning. Samtidigt kommer

ytterligare erfarenheter av samarbetet att ge möjlighet till en

utveckling av formerna för den administrativa styrningen och

beredningen. Utskottet vill understryka behovet av att BITS ges

den administrativa förstärkning som krävs för det fortsatta

samarbetet och beredningen av den stora mängd förslag till

samarbetsinsatser som riktas till BITS från alla delar av det

svenska samhället. Utskottet välkomnar därför regeringens planer

på en ökning av BITS administrativa resurser. I detta sammanhang

vill utskottet också framhålla behovet av resurser för

information från regering och myndigheter till både allmänheten

och engagerade svenska intressenter i det svenska östsamarbetet.

Utskottet välkomnar planerna på en förstärkning av ÖSEK

härvidlag.

Med det anförda avstyrks yrkande 3 i motion U4 (m).

Förslagen i U505 (m) och i yrkande 2 i motion N250 (s) syftar

till att på olika sätt binda det statliga stödet till inköp av

svenska anläggningar eller utnyttjande av svenska

underhållstjänster.

Leverans av varor och tjänster är enligt utskottets

uppfattning ej den primära uppgiften för de begränsade medel som

är tillgängliga. Det statligt finansierade samarbetet mellan

Sverige och Central- och Östeuropa är som ovan framgått i

huvudsak inriktat på olika former av tekniskt bistånd, dvs.

kunskapsöverföring. Utskottet delar regeringens uppfattning att

stöd ändå bör kunna utgå till finansiering av viktiga

insatsvaror, teknisk utrustning m.m. i anslutning till det

tekniska samarbetet. Det är enligt utskottet väsentligt att

behoven i samarbetsländerna är styrande för stödets utformning

och att detta lämnas på villkor som medger effektivast möjliga

utnyttjande av resurserna.

Därmed avstyrker utskottet motion U505 (m) och yrkande 2 i

motion N250 (s).

I yrkande 2 i motion U522 (fp) föreslås investeringsbidrag

till svenska företag som förlägger delar av sin produktion till

Baltikum. Utskottet finner förslaget i viss mån tillgodosett

genom utskottets förslag att anslå 40 milj.kr. till Swedecorp

för höjande av Swedfunds aktiekapital. Utskottet vill också

hänvisa till sitt uttalande (l990/91:UU16) att utskottet utgår

ifrån att projekt i Baltikum särskilt uppmärksammas vid

utnyttjande av de 50 milj.kr. som anvisades i budgeten för

innevarande år till Swedfunds kapitalhöjning för verksamhet i

Central- och Östeuropa.

Med det anförda anser utskottet yrkande 2 i motion U522 (fp)

besvarat.

Utskottet delar den syn som kommer till uttryck i motion U542

(fp) beträffande betydelsen av att etniska konflikter i Europa

kan lösas med fredliga medel och att minoriteters rättigheter

respekteras. Ett internationellt samarbete i fråga om

minoritetsskydd utvecklas inom FN, Europarådet och inte minst

inom ESK. Också forskningen om konfliktorsaker har en viktig

roll att spela. Utskottet finner dock ej motiverat att medel

under anslaget G Samarbete med Central- och Östeuropa tas i

anspråk för sådana forskningsändamål. Vad beträffar Raoul

Wallenberg-institutet, som nämns i motionen, vill utskottet

hänvisa till att institutet i propositionen föreslås få drygt

1,6 milj.kr. över anslaget B 8 Övriga internationella

organisationer m.m. Institutet har även utnyttjats för

förmedling av stipendier och kurser avseende mänskliga

rättigheter med finansiering via Svenska institutet. Raoul

Wallenberg-institutet är en fristående forskningsinstitution som

själv bestämmer inriktningen på sitt forskningsprogram.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U542 (fp).

3. Multilateralt stöd och katastrofbistånd

Propositionen (s. 246)

Multilateralt stöd kommer generellt sett att ges hög

prioritet, inte minst för att främja en effektiv samordning av

stödet till Central- och Östeuropa. När det gäller

kunskapsöverföring finns det anledning att i viss utsträckning

koppla bilaterala insatser till multilaterala program.

Multilaterala organ som FN:s fackorgan, OECD, EFTA,

Europarådet m.fl. har inom sina resp. kompetensområden under

senaste året utvecklat verksamheter och program med särskild

inriktning på de central- och östeuropeiska ländernas behov. I

vissa fall kan det vara angeläget att Sverige genom öronmärkta

bidrag till dessa organisationer kan fungera som katalysator och

därmed främja ett fördjupat internationellt engagemang i t.ex.

de baltiska staterna eller inom fackområden som har särskild

betydelse för reformprocessen i Central- och Östeuropa. Ett av

flera exempel på sådana områden är regional och lokal

förvaltning, där svenska organ kan bidra med relevant

sakkunskap och erfarenhet. I andra fall kan multilaterala bidrag

göra det möjligt för Sverige att på viktiga områden delta i stöd

till länder i Central- och Östeuropa med vilka vi inte utvecklat

ett bilateralt samarbete.

65 milj.kr. bör ställas till regeringens förfogande för

insatser i Central- och Östeuropa genom multilaterala kanaler.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U507 betonas vikten av

att Sverige bidrar till att utveckla multilaterala former för

samarbetet, såväl av omedelbara samordnings- och

effektivitetsskäl som med hänsyn till intresset att bygga upp

bestående internationella samarbetsformer. Deltagande i

multilaterala program föreslås finansieras (tillsammans med

nödhjälp och särskilda insatser) över de 140 milj.kr. som bör

ställas till regeringens förfogande (yrkande 10).

I yrkande 1 i motion U522 (fp) betonas vikten av att det finns

en beredskap till ett snabbt och effektivt katastrofbistånd.

Utskottet

Utskottet delar den syn på vikten av det multilaterala

samarbetet som kommer till uttryck såväl i propositionen som i

motion U507 (s). Förslaget i yrkande 10 i denna motion om

anvisande av 140 milj.kr. gäller såväl multilaterala insatser

som nödhjälp och särskilda insatser. Utskottet föreslår som ovan

framgått att 70 milj.kr. anvisas för multilateralt bistånd. Det

beloppet avser insatser utöver det nyligen beslutade baltiska

investeringsprogrammet (BIP), vilket är ett nordiskt program,

och till vilket utskottet föreslår 50 milj.kr. Sammanlagt

föreslås därmed 120 milj.kr. i multilaterala insatser. Utskottet

finner ingen motsättning föreligga mellan detta förslag och det

som framförs i motion U507. Utskottet vill understryka det

multilaterala samarbetets vikt. De akuta behoven är så

omfattande att insatser från ett mycket stort antal givarländer

krävs. Det är väsentligt att Sverige kan delta aktivt i det

multilaterala arbetet att mobilisera resurser. Inte minst gäller

detta beträffande stödet till Baltikum.

Vad gäller understrykandet i yrkande 1 i motion U522 (fp) av

vikten av en beredskap till ett snabbt och effektivt

katastrofbistånd vill utskottet anföra följande.

Utskottet konstaterar att beslut tagits under innevarande

budgetår om bistånd från anslagsposten Katastrofer m.m. under

anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA. Sammanlagt uppgår

de beslutade insatserna till Central- och Östeuropa från detta

anslag till 145 milj.kr. Härtill kommer andra skyndsamma

bilaterala insatser finansierade efter riksdagens beslut i

december 1991 (1991/92:UU17) att göra medel tillgängliga härför

från anslaget C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram.

På detta sätt uppgår beslutade insatser här till 81 milj.kr.

De tillfälliga försörjningssvårigheterna till följd av en

nödvändig och djupgående ekonomisk omvandling i flera av de

östeuropeiska länderna kan enligt utskottets mening befaras bli

omfattande. Det är angeläget att Sverige under denna

övergångstid har resurser och beredskap att bidra till att

lindra nöden för människor också i vårt eget närområde.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 10 i motion U507

(s) och betraktar yrkande 1 i motion U522 (fp) som besvarat.

4. Finansiellt stöd (anslagen G 1 och G 2)

Propositionen (s. 247--248)

För att stödja Polens ekonomiska reformprogram och

stabiliseringen av den polska valutan skapades år 1990 en

särskild stabiliseringsfond. Denna finansieras med lån eller

gåvobistånd från ett stort antal OECD-länder och administreras

av IMF. Sverige har bidragit med 65 milj.kr., vilka lånats från

det bilaterala anslaget för samarbete med Polen under

miljardprogrammet. Fonden var ursprungligen ettårig men har

förlängts för år 1991. Polen har nu begärt att fonden skall

förlängas ytterligare ett år. Begäran har mött ett brett stöd

från bidragsgivarna. Sverige har anslutit sig till

förlängningen. För detta ändamål bör 65 milj.kr. anslås under

budgetåret 1992/93. Medlen skall enligt överenskommelsen om

förlängningen återbetalas i januari 1993, såvida inte

ytterligare förlängning av stabiliseringsfonden blir aktuell.

För de baltiska staterna kommer under åren 1992 och 1993 behov

av extraordinära finansiella insatser att uppstå. Att exakt

uppskatta behoven är omöjligt med hänsyn till den oklarhet som

råder vad gäller ett antal centrala faktorer såsom villkoren för

och omfattningen av det framtida handelsutbytet, kommande

skuldtjänstförpliktelser på grund av övertagande av andel i

Sovjetunionens utlandsskuld, principer för valutaomräkning etc.

Ett svenskt stöd bör ske dels i form av ett betalningsbalansstöd

som ett led i internationella åtaganden under G24, dels som

ett rent valutastöd, vilket också bör lämnas inom ramen för en

internationell aktion. Valutastödet skall syfta till att

underlätta införandet av egna baltiska valutor, som är

åtminstone partiellt konvertibla (motsvarande den

stabiliseringsfond för Polen som etablerades år 1990).

300 milj.kr. föreslås för detta ändamål under anslaget G 1.

Riksdagen har godkänt att regeringen ikläder sig

betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till

länder i Central- och Östeuropa om högst 800 milj.kr.

(1990/91:FiU30). Med stöd härav har regeringen beslutat om lån

till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien, varför

1 000 kr. anvisas på ett nytt förslagsanslag G 2 Täckande av

eventuella förluster i anledning av statliga garantier för

finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa.

Inom ramen för G24-samarbetet har diskuterats behovet av

fortsatt exceptionell finansiering. De länder som för närvarande

förutses kunna komma i fråga för sådan finansiering under år

1992 är Bulgarien, Rumänien, Albanien och de baltiska staterna.

I linje med Sveriges åtaganden inom G24 bör finnas en

beredskap att delta även i kommande betalningsbalanslån. Med

hänsyn till det särskilda svenska intresset att stödja de

baltiska staterna kan en högre svensk andel än hittills bli

aktuell i stödet för dessa länder. Det är svårt att bedöma exakt

vilka åtaganden som kan bli aktuella under budgetåret 1992/93.

Den uppskattning som nu kan göras innebär för svensk del ett

totalbelopp för nya statsgarantier om 800 milj.kr.

För täckande av eventuella förluster i samband härmed föreslås

enligt det modifierade förslaget 25 milj.kr. över anslaget G 1

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret

1992/93. Täckande av eventuella förluster som överstiger detta

belopp skall finansieras genom omfördelning inom statsbudgeten.

Sammanfattning av motionerna

I den socialdemokratiska partimotionen U507 föreslås att

finansiellt stöd i första hand skall utgå i den

marknadsekonomiskt minst snedvridande formen, dvs. obundet

betalningsbalansstöd. Internationell samordning bör ske, och

stödet bör ges i form av antingen bidrag till

stabiliseringsfonder eller importstöd. Det finansiella stödet

bör beroende på omständigheterna kunna utgå som gåva,

långfristiga statliga lån eller i form av statliga garantier för

upplåning på marknaden. Vad gäller svenska exportkrediter bör

övervägas om staten för vissa projekt av strategisk betydelse

kan bidra till ett visst riskavlyft.

För finansiellt stöd i dessa former, främst

betalningsbalansstöd inkl. bildandet av en garantifond för

eventuella garantiskadefall, föreslås i yrkande 8 i motion U507

sammanlagt 400 milj.kr. för nästkommande budgetår.

Regeringen bör bemyndigas att ge statliga långfristiga lån

eller statsgarantier av marknadslån på sammanlagt högst

800 milj.kr. Bidrag till erforderlig garantiram bör finansieras

ur det belopp om 400 milj.kr. som avsätts för finansiellt stöd

(yrkande 9).

För de baltiska länderna föreslås ett stöd till införandet av

egna nationella valutor, vars storlek först kan preciseras inom

ramen för ett multilateralt samarbete. Därtill förväntar sig

motionärerna förslag från regeringen om den Baltiska

investeringsbank som på uppdrag av Nordiska ministerrådet

föreslagits av Nordiska investeringsbanken. Motsvarande yrkande

framförs i motion U514 (s).

En valutagarantifond för Estland föreslås i motion U520 (nyd)

för att garantera konvertibilitet för en ny estnisk valuta. En

utredning bör enligt yrkande 1 skyndsamt tillsättas och komma

med förslag i tid för ett riksdagsbeslut under innevarande

riksdag. Det svenska garantiåtagandet föreslås bli 600 milj.kr.

Finansiering av övriga kostnader för introducerandet av en

estnisk valuta beräknas uppgå till 50 milj.kr. Enligt yrkande 2

i samma motion bör därför anslaget G 1 Samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa höjas med 650 milj.kr. i jämförelse med

regeringens förslag. Förslag om stöd för införande av

nationella valutor i de baltiska länderna lämnas även i yrkande

3 i motion U531 (fp).

Förslaget i yrkande 2 i samma motion om hjälp med import av

Nordsjöolja kan också betraktas som del av det finansiella

stödet.

Förslag om inrättande av tre multilaterala ecu-anknutna

sedelfonder för Estland, Lettland resp. Litauen framförs även i

motion U537 (fp).

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Vad

beträffar det finansiella stödets omfattning och allmänna

inriktning finner utskottet ett betydande mått av

överensstämmelse mellan propositionen och de förslag som

framläggs i den socialdemokratiska partimotionen U507. Båda

förslagen tar hänsyn till den osäkerhet som gäller såväl

beträffande de framtida ekonomiska och monetära reformerna i

berörda länder som beträffande resultatet av den nödvändiga

internationella samordning framtida stödinsatser måste bygga på.

Skillnaden mellan förslagen är främst att de inför denna

osäkerhet fördelar tillgängliga medel på något olika sätt

mellan anslagsposterna. I sak är de enligt utskottets mening väl

förenliga.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion U507

(s) samt förklarar yrkande 9 i samma motion besvarat.

I motion U514 (s) föreslås inrättande av en baltisk

investeringsbank. En sådan har föreslagits av Nordiska

investeringsbankens administration och diskuterats av de

nordiska finansministrarna, vilka tillsatte en särskild

styrgrupp för att granska hur Norden kan bistå de baltiska

länderna med att upprätta lämpliga finansieringsmekanismer. Vid

Nordiska ministerrådets möte i Helsingfors i mars i år togs

beslut om inrättande av ett baltiskt investeringsprogram (BIP)

om sammanlagt 800 milj.kr. över tre år för finansiering av stöd

till små och medelstora företag i Baltikum. Programmet skall

genomföras av NIB och EBRD, varigenom ytterligare

internationellt stöd till Baltikum kan mobiliseras.

Som framgår ovan föreslår utskottet 50 milj.kr. till det

svenska bidraget under det första året.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion U514 (s).

Vad gäller förslagen att upprätta en valutagarantifond

bilateralt för Estland enligt motion U520 (nyd) och

multilateralt tillsammans med andra västländer för de baltiska

länderna enligt motion U537 (fp) finner utskottet att den

internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är

intressant. Utskottet anser det emellertid svårt att utan vidare

överföra denna erfarenhet till de baltiska ländernas situation.

Utskottet vill också peka på osäkerheten om huruvida dessa

länder skulle vara beredda att acceptera den mycket långtgående

inskränkning av möjligheterna att fatta självständiga

ekonomisk-politiska beslut som skulle bli följden. En valutafond

skulle innebära att Sverige fick delansvaret för att

upprätthålla strikta budgetrestriktioner i ett annat land som

befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge med åtföljande

svåröverskådliga konsekvenser, inte minst med hänsyn till

svårigheterna att från början korrekt bedöma fondens lämpliga

storlek.

Det kan enligt utskottets bedömning föreligga bättre

alternativ för finansiellt stöd, t.ex. i form av

betalningsbalansstöd och stabiliseringsfonder som föreslås i

propositionen och i yrkande 3 i motion U531 (fp). Utskottet vill

därför överlåta en närmare prövning av värdet av en valutafond i

förhållande till andra tillgängliga alternativ till regeringen.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U520

(nyd) samt motion U537 (fp) och förklarar yrkande 1 i motion

U520 (nyd) och yrkande 3 i motion U531 (fp) besvarade.

Förslaget i yrkande 2 i motion U531 (fp) om nordisk

finansiering av baltisk oljeimport bör enligt utskottets mening

ses som ett förslag till importstöd och därmed värderas i

förhållande till andra former av finansiellt stöd som kan vara

angelägna.

Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till de leveranser

av olja som finansierats med katastrofmedel. Härutöver har

regeringen fattat beslut om att upprätta en s.k. revolverande

fond om 10 milj.kr. för att i framtiden underlätta Estlands

import av bl.a. energi. Fonden syftar till att underlätta

igångsättande av exportprojekt som kan generera dels medel för

påfyllnad av fonden, dels medel för import i hårdvaluta av t.ex.

oljeprodukter.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U531

(fp).

5. Enskilda sektorer: allmänt

Propositionen (s. 243)

Den kunskapsöverföring som kommer att ges hög prioritet i

samarbetet kan avse utbildningsområdet, hälso- och

sjukvårdssektorn, jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet,

rättsväsendet, näringslivet, administrationen, den kommunala

demokratin och förvaltningen m.m.

I anslutning till det tekniska samarbetet kan stöd utgå även

för finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m.

Med stöd av statligt riskkapital i s.k. joint ventures eller

samriskföretag kan svenska företag stimuleras att satsa egna

resurser i ett långsiktigt samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa.

Lantbruk och livsmedel

Sammanfattning av motionerna

I motion U536 (fp) föreslås stöd till ett baltiskt center på

Södertörn med inriktning på att utveckla ett biologiskt

självförsörjande jordbruk i Baltikum. I motion U524 (fp)

föreslås utbildning av baltiska lantbrukare vid Stenkvista

lantbruksskola utanför Eskilstuna, vilken står inför

nedläggning.

I motion U523 (fp) föreslås att lantbruksutbildning och

livsmedelshjälp till Baltikum skall kopplas ihop med

omställningen av svenskt jordbruk på så sätt att det statliga

bidrag som utgår för nedläggning av svensk spannmålsodling i

stället utnyttjas för bidrag till baltiska lantbrukares odling

av den aktuella jorden i Sverige. Genom att finansiera maskiner

och insatsvaror skulle nedläggningsbidraget därigenom dels bidra

till att hålla det svenska landskapet öppet, dels förmedla

lantbrukskunnande, dels skapa en spannmålsskörd som direkt kunde

tillfalla Baltikum.

I ett antal motioner ges förslag om biståndsfinansierade

svenska livsmedelsleveranser till Central- och Östeuropa. I

motion U529 (m) och yrkande 5 i motion Jo415 (c) föreslås att

biståndet skall användas till att stödja svenskt fiske att

utnyttja de tillgängliga kvoterna av sill och strömming i

Östersjön för leverans till de länder som tidigare bildat

Sovjetunionen. I yrkande 1 i motion U531 (fp) föreslås att

jordbruksproduktionens överskott skall bidra till mat- och

foderförsörjningen i Baltikum. I motion U535 (fp) föreslås att

den femtedel av det svenska försvarets beredskapslager av mat

som omsätts varje år skall sändas till de baltiska länderna.

Utskottet

När det gäller utvecklingen av lantbruket i Baltikum

konstaterar utskottet att svenska bidrag har kommit att få

betydelse genom mångsidiga insatser från bl.a. LRF och

Kungliga skogs- och lantbruksakademin. BITS har finansierat viss

utbildning i Sverige. I motion U524 (fp) och motion U536 (fp)

föreslås att stöd skall utgå till insatser knutna till

Stenkvista lantbruksskola respektive till ett baltiskt center på

Södertörn.

Utskottet utesluter inte att de insatser som motionärerna

föreslår kan komma i fråga för en finansiering. Det bör

emellertid vara en uppgift för den beredningsordning som

etablerats att göra prioriteringar mellan olika konkreta projekt

som har god förankring hos estniska samarbetsparter.

Med det anförda anser utskottet motion U524 (fp) och motion

U536 (fp) besvarade.

Utskottet kan ej stödja förslaget i motion U523 (fp) att

utnyttja omställningsbidraget till det svenska jordbruket i

syfte att göra det möjligt för baltiska lantbrukare att odla den

jord i Sverige som annars skulle läggas ned. Utskottet finner

att syftet att utveckla det baltiska lantbruket bäst tillgodoses

genom insatser i Baltikum samt genom begränsade

utbildningsinsatser vid svenska utbildningsanstalter.

Därmed avstyrks motion U523 (fp).

I ett antal motioner framförs förslag om utnyttjande av

svenska överskott för att tillgodose livsmedelsbehovet i

Baltikum. Det gäller motion U529 (m) och yrkande 5 i motion

Jo415 (c), enligt vilka en del av stödet till Östeuropa bör

kunna användas som stöd till svenska fiskare att utnyttja

kvoterna i Östersjön av sill och strömming för leverans till de

länder som tidigare utgjort Sovjetunionen.

Avsättningssvårigheter gör att dessa kvoter för närvarande

förblir underutnyttjade, samtidigt som de svenska fiskarna har

svårigheter på grund av torskfiskets tillbakagång.

Utskottet har förståelse för de svårigheter som drabbat den

svenska fiskerinäringen och finner det önskvärt med en lösning

som kan tillgodose ett optimalt utnyttjande av Östersjöns

fiskeresurser. Det är emellertid enligt utskottet inte möjligt

att i detta syfte ta i anspråk medel avsedda att främja våra

grannländers långsiktiga utveckling mot marknadsekonomi och

stabil demokrati. Livsmedelsbistånd ingår däremot ofta i

katastrofbistånd. När medel utnyttjas för katastrofbistånd bör

detta upphandlas på för mottagaren mest fördelaktiva sätt,

vilket i vissa fall kan innebära leverans av svenska produkter.

Därmed avstyrks motion U529 (m) samt yrkande 5 i motion Jo415

(c).

I yrkande 1 i motion U531 (fp) föreslås att det svenska

jordbruksöverskottet, i första hand spannmålsöverskottet, bör

kunna tas i anspråk för att undvika en fortgående bristsituation

i Baltikum. I motion U535 (fp) föreslås att den del, ca

20--25% av det svenska försvarets beredskapslager av

matkonserver som måste omsättas varje år skall ges till de

baltiska staterna i stället för att kastas.

Beträffande livsmedelsbistånd vill utskottet göra en klar

distinktion mellan katastrofbistånd i syfte att avhjälpa en akut

nödsituation å ena sidan och å andra sidan mer fortlöpande

leveranser som ett sätt att disponera ett svenskt

produktionsöverskott. I det senare fallet föreligger enligt

utskottets uppfattning samma risker i Baltikum som på andra håll

att ett permanent livsmedelsbistånd negativt påverkar

förutsättningarna för inhemsk produktion och för strävanden att

bli självförsörjande. Baltikum har goda förutsättningar för en

effektiv jordbruksproduktion, och det är dessa som ett utländskt

stöd bör inriktas på att utveckla.

Utskottet välkomnar eventuella möjligheter som det svenska

försvaret kan ha att kanalisera överskottslager av livsmedel för

täckande av de behov som finns i Baltikum och på andra håll i

Östeuropa. Enligt vad utskottet erfarit har en första sändning

av vissa förnödenheter nyligen skett. Då detta rör sig om gåvor

finner utskottet ingen anledning att göra något uttalande

beträffande dessa lager i upphandlingssammanhang.

Därmed betraktar utskottet yrkande 1 i motion U531 (fp) samt

motion U535 (fp) som besvarade.

Stöd till utbildning och kultur

Sammanfattning av motionerna

I motion U511 (s) föreslås att den kunskapsfond som aviseras i

regeringens förslag skall avsätta en inte oväsentlig del av

tillgängliga medel för kooperativ utveckling i Central- och

Östeuropa genom de svenska kooperativa företagen.

I motion U518 (kds) föreslås att fem föreslagna

utbildningslinjer vid universitetet i Tartu skall finansieras av

Sverige och delvis bemannas av svenska lärare. I motion U510 (s)

föreslås att stöd skall lämnas till Nuckö skola, som har en

speciell inriktning på svenska språket och svensk kultur.

I motion U522 (fp) lämnas ett antal förslag om utbildnings-

och kulturstöd. Svenska universitets- och högskolelärare bör få

bättre möjligheter att föreläsa vid baltiska universitet

(yrkande 6), och fler platser vid svenska utbildningsanstalter

bör reserveras åt ungdomar från Baltikum (yrkande 7), liksom

möjligheterna underlättas för baltiska ungdomar att få au

pairarbete i Sverige (yrkande 12). Undervisning i svenska vid

baltiska skolor måste underlättas t.ex. genom svenska

lärartjänster (yrkande 11). Förmedling av baltisk kultur till

Sverige bör stödjas (yrkande 8) och stöd ges åt föreningar i

Baltikum som söker bevara kulturbyggnader och fornminnesmärken

(yrkande 9).

I motion U502 lämnas förslag till stöd åt hantverkscentrum

Skånehantverk i Landskrona för projekt syftande till

restaurering av kulturföremål i Central- och Östeuropa.

Utskottet

Vad gäller utbildningsområdet vill utskottet markera att det

svenska samarbetet vid sidan av valutastödet generellt är

inriktat på kunskapsöverföring, varför utbildning i en eller

annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser.

Det gäller inte minst samarbetet genom BITS, vars insatser

delvis kommer att motsvara innehållet i en kunskapsfond. Med

hänsyn till den breda inriktning som samarbetet genom BITS har

kan enligt vad utskottet erfarit även kooperativa företag

utnyttjas av BITS för denna typ av kunskapsöverföring. Samarbete

mellan akademiska institutioner för att främja forskning och

högre utbildning är en viktig del av den av regeringen

föreslagna inriktningen. Utbildningssektorn i form av skolor och

grundutbildning vid universitet är däremot ej bland dem som har

prioriterats för det statliga samarbete som finansieras under

tredje huvudtiteln. Det utesluter inte att vissa insatser för

samarbetet mellan olika skolor och universitet kan ske med stöd

av andra statliga medel. Som utskottet noterade i föregående

betänkande om östsamarbetet (l990/91:UU16) har riksdagen också

anvisat 30 milj.kr. över åttonde huvudtiteln för

forskningssamarbete med nya samarbetsländer, främst i Östeuropa.

Härtill anvisas sedan länge under samma huvudtitel ca l0

milj.kr. per år för s.k. akademiavtal beträffande samarbete på

forskningsområdet.

Därmed anses motion U511 (s) besvarad.

Även om utskottet anser att enstaka insatser inom andra

sektorer än de som prioriterats även i fortsättningen skall

kunna övervägas, finner utskottet förslaget i motion U518 (kds)

att finansiera och delvis bemanna fem utbildningslinjer vid

universitetet i Tartu vara av sådan omfattning att det knappast

kan komma i fråga som en dylik enstaka insats. Samtidigt

betraktar utskottet stöd till detta universitet som mycket

önskvärt, och det är utskottets förhoppning att stöd också till

grundutbildning där kan lämnas i andra former av svenska

högskolor och universitet. Utskottet vill också hänvisa till

regeringens beslut att över åttonde huvudtiteln finansiera en

gästprofessur i svenska språket vid universitetet i Tartu som en

följd av riksdagens tillkännagivande (l990/91:UU16).

Med det anförda avstyrker utskottet motion U518 (kds).

Vad gäller förslag om stöd till utbildning och kulturutbyte

inkl. studentutbyte som återfinns i yrkandena 6, 7 resp. yrkande

8 i motion U522 (fp) anser utskottet att möjligheter härtill

inryms inom ramen för propositionens förslag. Något särskilt

stöd till baltiska ungdomars aupair-arbete utgår ej. Utskottet

konstaterar dock att de redan har samma möjligheter härtill som

ungdomar från andra länder.

Beträffande undervisning i svenska vid Nuckö skola enligt

motion U510 (s) och generellt i Baltikum enligt yrkande 11 i

motion U522 (fp) vill utskottet hänvisa till att Svenska

institutet tilldelades 3 milj.kr. i december l991 för stöd just

till undervisning i svenska i Baltikum.

Vad gäller förslaget i yrkande 9 i motion U522 (fp) om

utvidgat samarbete med fornminnesföreningar och liknande

sammanslutningar i Baltikum för att restaurera kulturbyggnader

och historiska minnesmärken, inte minst sådana med anknytning

till Sverige, vill utskottet hänvisa till de insatser som

motsvarande föreningar i Sverige kan göra och till de

möjligheter som finns för stöd till sådana insatser från det

anslag för enskilda organisationer som administreras av SIDA.

Insatser torde också kunna övervägas inom ramen för det

utvidgade kultursamarbete som finansieras genom Svenska

institutet. Detsamma gäller förslagen i yrkandena 1 och 2 i

motion U502 (s) beträffande Skånes hembygdsförbunds

hantverkscentrum Skånehantverk. Utskottet vill dock ej uttala

sig om dessa förslag i sak utan blott hänvisa till den ordning

för beredning av projektförslag som etablerats.

Därmed betraktar utskottet motion U510 (s), yrkandena 6, 7, 8,

9, 11 och 12 i motion U522 (fp) samt yrkandena 1 och 2 i motion

U502 (s) som besvarade.

Hälso- och sjukvård

Sammanfattning av motionerna

Enligt motion U530 (m) är det angeläget att en generös del av

anslaget för samarbete med Central- och Östeuropa avsätts för

medicinskt kunskaps- och utbildningsbistånd, bl.a. via den

nybildade Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté. I yrkande 5

i motion U522 (fp) föreslås svenskt stöd på socialpolitikens

område, inkl. hälso- och sjukvård, barn- och äldreomsorg och

missbrukarvård. I motion U519 (m, fp) föreslås att stöd skall

utgå till Karolinska institutets utbildning av estniska

tandläkare så att det planerings- och utvecklingsarbete som

nedlagts på utbildningen av den första kullen om tio tandläkare

kan utnyttjas för utbildning av ytterligare några kullar

studenter. I motion U508 (fp) föreslås stöd till utbildning av

estniska tandsköterskor och till organiserandet av estnisk

tandvård.

Utskottet

Utskottet behandlade i föregående betänkande av detta slag

(l990/91:UU16) ett antal förslag på hälso- och sjukvårdsområdet

och konstaterade då bl.a. att den allmänna inriktningen av det

svenska stödet -- med dess prioritering i första hand av

kunskapsöverföring till stöd för en fortsatt och fördjupad

demokratisering, marknadsekonomiska reformer och en förbättring

av den hårt belastade miljön -- innebär att utrymmet för

insatser på andra områden blir begränsat. Enstaka insatser

förekommer likväl inom hälso- och sjukvårdsområdet, t.ex. i

samarbete med det polska hälsoministeriet. Utskottet bedömer det

angeläget att sådana insatser även fortsättningsvis kan

förekomma.

Med hänsyn till att behoven och även föreliggande förslag till

insatser så vida överskrider tillgängliga medel under G-anslaget

nödgas utskottet även i år dra samma slutsats beträffande

behovet av en viss koncentration av insatserna. Utskottet

ansluter sig till regeringens ovan redovisade uppfattning

beträffande insatsernas inriktning, som ytterligare markerar

behovet av prioritering inom det centralt finansierade

samarbetet.

Vad gäller stödet till fortsatt utbildning av ytterligare

baltiska tandläkare, utöver vad som i dag redan sker vid

Karolinska institutet med finansiering över annan huvudtitel,

anser utskottet att förslag därom får prövas inom ramen för den

beredningsordning som etablerats för östsamarbetet.

Utskottet vill liksom tidigare peka på att hälso- och

sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom

frivilliga organisationer. Betydelsefulla insatser kan göras och

görs redan av landstingen, inom de gränser som gäller för dessas

kompetens. Utskottet anser alla insatser som på detta sätt kan

komma till stånd värdefulla.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U508 (fp) och

U530 (m) och betraktar yrkande 5 i motion U522 (fp) samt motion

U519 (m, fp) som besvarade.

Miljövård och kärnkraftssäkerhet

Sammanfattning av motionerna

Ny demokrati föreslår i motion U521 att 350 milj.kr. anvisas

utöver regeringens förslag till anslaget G1 för miljöbistånd

till Central- och Östeuropa såväl i form av tekniskt bistånd som

i form av miljöprojekt med medverkan av svensk industri. I

yrkande 6 i motion Jo645 (nyd) föreslås att Sverige skall delta

aktivt i europeiskt samarbete för kontroll, avstängning och

förbättring av kärnkraftverk i Europa med prioritet för de

ex-sovjetiska kärnkraftverken. I yrkande 7 i samma motion

föreslås att en väsentlig del av den svenska miljöhjälpen skall

gå till miljöinvesteringar i Baltikum och Polen med hjälp av

beprövad svensk teknologi, till stor del svensk arbetskraft och

svensk arbetsledning. I motion Jo668 (nyd) föreslås att en del

av dessa medel används för projektbundna satsningar för att rena

Östersjön.

I motion U527 (v) föreslås att de lån och bidrag som lämnas

inom ramen för samarbetet skall få en klar miljöinriktning och

att Sverige skall ställa krav på miljökonsekvensbeskrivningar av

alla projekt som villkor för finansiering (yrkande 2). Vidare

föreslås i motionen att miljöproblemen i Murmanskregionen, såväl

härrörande från kärnkraftsavfall som från industrianläggningar,

särskilt skall uppmärksammas (yrkande 3). Kärnkraftssäkerheten

betonas även i motion U525 (s), i vilken föreslås att en del av

tillgängliga medel borde avsättas för att med svensk teknik dels

kontrollera säkerheten, dels avhjälpa brister. Förslag om

insatser på miljö- och kärnsäkerhetsområdet finns även i yrkande

3 i motion U522 (fp).

I motion U516 (s) föreslås att en del av samarbetet skall

inriktas på miljö- och naturresurskartering av Central- och

Östeuropa, där såväl över- som underexploatering av

naturresurser förekommer.

Utskottet

Utskottet har tidigare tillstyrkt den finansiella ram som

föreslagits under anslaget G. Av statsfinansiella skäl och i

konsekvens härmed avstyrker utskottet förslaget i motion U521

(nyd) att ytterligare 350 milj.kr. skall ställas till förfogande

för miljöinsatser.

Utskottet välkomnar att miljövårdsinsatser, inkl. åtgärder för

att förbättra säkerheten vid existerande kärnkraftverk, enligt

propositionens förslag utgör ett fortsatt prioriterat område i

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. En värdefull

erfarenhet av miljövårdssamarbete har redan vunnits genom

insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och

Polen.

Regeringschefskonferensen om Östersjön i Ronneby l990

tillsatte en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett

åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i ekologisk balans.

I arbetsgruppen ingår även representanter för Världsbanken,

EBRD, Nordiska investeringsbanken samt den Europeiska

investeringsbanken. Åtgärdsprogrammet, som skall vara

färdigställt till april l992, kommer enligt vad utskottet

erfarit att uppta ett hundratal av de största

föroreningskällorna. Huvudelementen i programmet skall enligt

regeringschefernas beslut vara påbörjade under l993.

Erforderliga åtgärder för att eliminera föroreningarna kommer

enligt preliminära beräkningar att kräva medel motsvarande över

100 miljarder kronor.

Det direkta svenska biståndet på miljöområdet gäller liksom på

andra områden i första hand kunskapsöverföring. Utskottet

utesluter inte att detta kan gälla också miljökartering som

föreslås i motion U516 (s). Som framgår av propositionen håller

regeringen möjligheten öppen för att stöd kan utgå till

finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m. i

anslutning till det tekniska biståndet. Samtidigt är det enligt

utskottet uppenbart att miljöinvesteringsprojekt i den mening

som föreslås i yrkande 7 i motion Jo645 (nyd) samt i motion

Jo668 (nyd) är så resurskrävande att de i första hand måste

finna en finansiering genom det multilaterala banksystemet.

Det är enligt utskottet angeläget att regeringen såväl

bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att

förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet

i Östersjöområdet. Miljöområdet bör förbli ett starkt

prioriterat område i det svenska samarbetet med berörda länder.

Värnandet om miljön i Sveriges närområde kommer enligt

utskottets uppfattning att växa till att bli en av

huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under

avsevärd tid framöver.

Därmed avstyrks motion U521 (nyd). Utskottet anser yrkande 7 i

motion Jo645 (nyd), motion Jo668 (nyd), yrkande 3 i motion U522

(fp), yrkande 2 i motion U527 (v) samt motion U516 (s)

besvarade.

I motion U525 (s) och i yrkande 6 i motion Jo645 (nyd)

föreslås insatser för höjande av säkerheten vid kärnkraftverken

i Östeuropa och i yrkande 3 i motion U527 (v) insatser av sådan

karaktär speciellt i Murmanskområdet.

Utskottet konstaterar att det för närvarande i Central- och

Östeuropa finns 58 kärnkraftsreaktorer av sovjetisk konstruktion

i drift, varav 40 av äldre konstruktionsmodell. I Sveriges

närområde finns det tio reaktorer av äldre modell. Det gäller

fyra på Kolahalvön, fyra i Sosnovyj Bor utanför S:t Petersburg

och två i Ignalina i Litauen. Härtill kommer ett stort antal

uttjänta reaktorer och omfattande lagring av radioaktivt bränsle

på Kolahalvön. Även lagring av radioaktivt avfall från

uranutvinning utgör ett allvarligt problem i t.ex. Estland. Med

hänsyn till vad som är känt om säkerheten vid dessa anläggningar

representerar de enligt utskottets uppfattning en omfattande

miljöfara, som kräver omfattande, snabba och internationellt

samordnade insatser.

Det är därför glädjande att kärnkraftssäkerheten redan spelar

en viktig roll i Sveriges samarbete med berörda stater. Statens

kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har inlett

ett samarbete med de tre baltiska staterna och med Ryssland som

bl.a. gäller uppbyggnad av lagstiftning och oberoende

strålskydds- och säkerhetsmyndigheter. l5 milj.kr. har redan

anslagits härtill, och ytterligare 20 milj.kr. planeras för

kommande budgetår.

Kontakter har tagits för att förbättra säkerheten vid

Ignalinaverket i Litauen, i första hand för att utarbeta ett

program för akuta säkerhetsförbättringar i samverkan mellan

myndigheter och industri i Sverige och Litauen. Ett program för

akut erforderliga säkerhetsförbättringar vid samtliga reaktorer

av äldre modell i vårt närområde kräver enligt vad utskottet

erfarit så omfattande resurser att ett genomförande endast är

tänkbart inom ramen för ett multilateralt program. Utskottet

välkomnar att regeringen spelar en aktiv roll i ansträngningarna

att få till stånd sådana internationella insatser.

Med det anförda betraktar utskottet yrkande 3 i motion U527

(v), motion U525 (s) samt yrkande 6 i motion Jo645 (nyd) som

besvarade.

Transport och kommunikationer

Sammanfattning av motionerna

I motion U546 (c) föreslås i yrkande 1 att en satsning på

bättre färjeförbindelser och bättre kommunikationer generellt

skall ingå i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa.

I det planerade stödet bör därför projekt inom infrastruktur och

kommunikationer få en framträdande plats. De framtida

kommunikationerna över Östersjön är därför också enligt yrkande

2 en faktor som måste påverka planeringen av infrastrukturen i

det svenska kommunikationssystemet.

I motion U533 (fp) föreslås att inom ramen för samarbetet med

Central- och Östeuropa hänsyn tas till de stora behov av

infrastrukturinvesteringar som finns, bl.a. i Litauen, för att

få till stånd en färjelinje mellan Klaipeda och Karlskrona

(yrkande 2).

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förbättrade

kommunikationer med omvärlden utgör en väsentlig förutsättning

för de baltiska staternas utveckling och integration i det

europeiska samarbetet. Utskottet välkomnar den snabba

utvecklingen av flygförbindelserna mellan Skandinavien och de

baltiska huvudstäderna. En reguljär färjelinje förbinder

Stockholm och Tallinn. Planer finns enligt vad utskottet

inhämtat på att etablera en regelbunden färjeförbindelse mellan

Norrköping och Riga. Färjelinjen mellan Karlskrona och Gdynia

har nyligen utvidgats till att även omfatta Kaliningrad. Därmed

öppnas också en närmare förbindelse över Östersjön till Litauen,

Vitryssland och Ukraina. Sverige deltar även genom vägverket i

en förstudie avseende restaureringen av den gamla motorvägen

mellan Kaliningrad, dåvarande Königsberg, och Berlin. Samtidigt

sker med hjälp av bl.a. svenska företag en förbättring av

telekommunikationerna i Baltikum, vilka är väsentliga för ökad

handel med omvärlden.

Utskottet välkomnar varje framsteg som nu görs i förbättrandet

av de baltiska staternas kommunikationer med Sverige liksom det

engagemang som finns på kommmunal nivå i vårt land för att bidra

till utvecklad samfärdsel över Östersjön. Samtidigt vill

utskottet framhålla att ett villkor för livskraftiga

transportförbindelser är att de kommersiella förutsättningarna

föreligger. När så är fallet visar erfarenheten att

initiativtagarna till projekt inom kommunikationsområdet i

jämförelse med många andra områden har relativt goda möjligheter

att finna riskkapital och finansiering. Denna sektor hör därför

inte heller till dem som prioriterats för det statligt

finansierade samarbetet med Central- och Östeuropa.

Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 1 och 2 i motion

U546 (c) samt yrkande 2 i motion U533 (fp) som besvarade.

Samarbete med enskilda länder eller regioner

Sammanfattning av motionerna

I yrkande 4 i motion U522 (fp) föreslås att Sverige skall ge

bistånd med bostadsbyggande åt officerare som med sina familjer

bott i Baltikum under tjänstgöring i den f.d. sovjetiska armén

och som nu har svårt att återvända till ryska områden på grund

av bristen på bostäder.

I yrkande 3 i motion U533 (fp) föreslås att regeringen skall

ge sydöstra Sverige en speciell roll i samarbetet med Litauen

och fördela betydande delar av biståndet genom länsstyrelserna,

landstingen och vänorterna i sydöstra Sverige. Enligt motionären

skulle en viss funktionsuppdelning kunna ske så att

Kristianstads län kunde svara för trädgårds- och

jordbruksområdet, Blekinge med Karlskrona för hälso- och

sjukvården och Småland för utbildning i marknadsekonomi och

småföretagarverksamhet.

Utskottet

En diskussion har inletts om eventuellt utländskt bistånd till

bostadsbyggande för i första hand de officerare med familjer som

omfattas av de f.d. sovjetiska truppernas tillbakadragande från

de baltiska staterna. Vid den konferens om humanitärt bistånd

till OSS-länderna som hölls i Washington i januari 1992

tillsattes en arbetsgrupp för att utreda frågan närmare. Sverige

deltar i arbetsgruppen.

Det finns enligt utskottets mening såväl i Baltikum som inom

OSS-länderna ett intresse av att tillbakadragandet av de f.d.

sovjetiska trupperna sker så snabbt och smidigt som möjligt. Det

ligger också i grannländernas uppenbara intresse att så kan ske.

Ett av de främsta problemen i samband med tillbakadragandet är

bristen på bostäder i OSS för den personal som dras tillbaka.

Sverige deltar i den internationella diskussionen om

möjligheterna till utländskt bistånd i detta avseende. Med

hänsyn till bostadsbehovets omfattning kommer verkningsfulla

insatser att kräva stora finansieringsbelopp. De kan också komma

att aktualisera komplicerade avvägningar av skilda slag. Ett

eventuellt stöd från svensk sida bör därför enligt utskottets

mening vara noga förberett och i huvudsak utgör en del av ett

internationellt program.

Med det anförda anser utskottet yrkande 4 i motion U522 (fp)

besvarat.

I yrkande 3 i motion U533 (fp) föreslås att regeringen skall

låta länsstyrelserna, landstingen och vänortskommunerna i

sydöstra Sverige utnyttja och fördela betydande delar av ett

kommande bistånd till insatser för samarbete med Litauen.

Utskottet har tidigare uttalat sin tillfredsställelse över de

insatser som görs av bl.a. kommunerna på frivillig väg för

Baltikum och hänvisat till möjligheten för kommunerna att också

söka visst statligt stöd härför via Sveriges kommunförbund.

Utskottet har också hänvisat till landstingens möjligheter att

inom ramen för sin kompetens göra egna insatser t.ex. på hälso-

och sjukvårdsområdet. Även småföretag har via andra kanaler

möjligheter att anlita visst statligt stöd för engagemang i

Baltikum.

De prioriteringar som är nödvändiga för det statliga

samarbetet har emellertid bestämts av en värdering av de

sektorer inom vilka ett begränsat stöd kan göra störst nytta med

hänsyn till målen för samarbetet. Det regionala perspektiv som

motionären anlägger kan inte läggas till grund för regeringens

avvägningar i detta sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i motion U533

(fp).

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa

1. beträffande riktlinjer för samarbetet med Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner

vad som däri anförts om riktlinjer för samarbetet med Central-

och Östeuropa samt förklarar yrkandena 1--3 i motion

1991/92:U507 och yrkandena 1 och 4 i motion 1991/92:U527

besvarade med vad utskottet anfört,

res. 1 (s) - delvis

2. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med

avslag på yrkandena 4, 6 och 7 i motion 1991/92:U507 och yrkande

2 i motion 1991/92:U513 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört samt förklarar yrkande 5 i motion

1991/92:U507 och yrkande 1 i motion 1991/92:U513 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

3. beträffande kompensation för deponerad guldreserv

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi711 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande stöd till ideella organisationer m.m.

att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1991/92:U522,

yrkande 5 i motion 1991/92:U527, motionerna 1991/92:U528,

1991/92:U540 och 1991/92:U541 besvarade med vad utskottet

anfört,

5. beträffande ett särskilt institut för

utvecklingssamarbetet

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1991/92:U4,

6. beträffande bundet stöd

att riksdagen avslår motion 1991/92:U505 och yrkande 2 i

motion 1991/92:N250,

7. beträffande investeringsbidrag till svenska företag i

Baltikum

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U522

besvarat med vad utskottet anfört,

8. beträffande forskning om konfliktorsaker

att riksdagen avslår motion 1991/92:U542,

9. beträffande multilateralt stöd och katastrofbistånd

att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1991/92:U507 samt

förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U522 besvarat med vad

utskottet anfört,

res. 2 (s) - villk. res. 1

10. beträffande finansiellt stöd

att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1991/92:U507,

res. 3 (s) - villk. res. 1

11. beträffande en baltisk investeringsbank

att riksdagen avslår motion 1991/92:U514,

12. beträffande finansiellt stöd i övrigt

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U520 och

motion 1991/92:U537 samt förklarar yrkande 1 i motion

1991/92:U520 samt yrkande 3 i motion 1991/92:U531 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 4 (nyd)

13. beträffande nordisk finansiering av baltisk oljeimport

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1991/92:U531,

14. beträffande speciella insatser för lantbruksutveckling

att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U524 och

1991/92:U536 besvarade med vad utskottet anfört,

15. beträffande omställningsbidraget till det svenska

jordbruket

att riksdagen avslår motion 1991/92:U523,

16. beträffande fiskleveranser

att riksdagen avslår motion 1991/92:U529 och yrkande 5 i

motion 1991/92:Jo415,

17. beträffande det svenska livsmedelsöverskottet

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1991/92:U531 och

motion 1991/92:U535 besvarade med vad utskottet anfört,

18. beträffande den kooperativa sektorn

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U511 besvarad med vad

utskottet anfört,

19. beträffande stöd till utbildning och kulturutbyte

att riksdagen avslår motion 1991/92:U518 och förklarar motion

1991/92:U510, yrkandena 6--9, 11 och 12 i motion 1991/92:U522

samt motion 1991/92:U502 besvarade med vad utskottet anfört,

20. beträffande insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:U508 och 1991/92:U530

och förklarar motion 1991/92:U519 och yrkande 5 i motion

1991/92:U522 besvarade med vad utskottet anfört,

21. beträffande miljövård

att riksdagen avslår motion 1991/92:U521 och förklarar motion

1991/92:U516, yrkande 3 i motion 1991/92:U522, yrkande 2 i

motion 1991/92:U527, yrkande 7 i motion 1991/92:Jo645 samt

motion 1991/92:Jo668 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 5 (nyd)

22. beträffande kärnkraftssäkerheten

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U525, yrkande 3 i

motion 1991/92:U527 samt yrkande 6 i motion 1991/92:Jo645

besvarade med vad utskottet anfört,

23. beträffande projekt inom infrastruktur och

kommunikation

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1991/92:U533 och

motion 1991/92:U546 besvarade med vad utskottet anfört,

24. beträffande bistånd till bostadsbyggande

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1991/92:U522

besvarat med vad utskottet anfört,

25. beträffande sydöstra Sveriges roll

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1991/92:U533,

26. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar

regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser

intill ett belopp om högst 2 900 000 000 kr. samt lämnar yrkande

11 i motion 1991/92:U507 utan vidare åtgärd,

27. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

994 500 000 kr.,

res. 6 (nyd) - villk. res. 4 och 5

28. beträffande statsgaranti för kreditgivning

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner

att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti

för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett

belopp om högst 800 000 000 kr. samt lämnar yrkande 9 i motion

1991/92:U507 utan vidare åtgärd,

29. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster

i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till

länder i Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till

Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga

garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

Stockholm den 7 april 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic

Grönvall (m), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Inger

Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars

Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s),

Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan Holmberg (fp),

Birgitta Hambraeus (c) och Hans Göran Franck (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa

(mom. 1) och Medelsfördelning mellan myndigheter (mom. 2)

Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran

Franck (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s.8 med "Utskottet har" och som slutar med "U507 (s)

besvarade" borde ha utgått.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I propositionen" och på s. 14 slutar med "som

besvarade" bort ha följande lydelse:

I propositionen presenteras Östeuropaprogrammet utan tydligt

angivande av mål eller hanteringsformer. Huvuddelen av det

föreslagna programmet utgörs av en tom ram till regeringens

förfogande. Oklarheten vad gäller hanteringsordningen har skapat

betydande förseningar i programmet och leder till en betydande

risk för ohållbara och ineffektiva lösningar.

Östeuropaprogrammet skall vara ett led i Sveriges strävan att

bidra till en ordning i Europa som

grundas på gemensam säkerhet,

genomsyras av en demokratisk kultur, och

präglas av en strävan till allas välfärd.

I enlighet med motion U507 (s) skall syftet med programmet

vara att stödja en demokratisk samhällsutveckling och reformer

för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Till skillnad från den hanteringsordning som regeringen

föreslagit, med bl.a. en särskild kunskapsfond, skall huvuddelen

av programmet i enlighet med motion U507 (s) gå till

kunskapsutvecklande bistånd genom BITS,

folkrörelser och enskilda organisationer genom SIDA,

kulturutbyte, stipendier m.m. genom SI, samt

näringslivsbistånd genom Swedecorp/Swedfund.

Den kompetens för internationellt utvecklingssamarbete som

byggts upp inom dessa myndigheter och organ tas därmed till vara

på sätt som inte regeringen föreslagit.

Därutöver bör ett betydande utrymme finnas för multilaterala

och andra särskilda insatser samt för finansiellt stöd.

Det utrymme som finns tillgängligt under anslaget G 1 bör

fördelas som följer (milj.kr.):

Anvisat Utfästelseutrymme

92/93 93/94 94/95

____________________________

Kunskapsutv. BITS 300 300 200

Ensk.org. SIDA 45 45 45

Kultur, stipendier SI 30 30 20

Näringslivsbist. 85

Swedfund kapital (60)

Swedecorp främjande (25 ) 15 10

Finansiellt stöd 375

Valutastöd (300)

Baltiska investeringsprog. (50)

Avsättning G 2 (25)

Till regeringens disposition 165 300 200

(multilateralt, särskilt)

Utrymme som ännu ej kan

utfästas av regeringen 0 310 525

____________________________

TOTALT 1 000 1 000 1 000

BITS bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa insatser om

ytterligare 300 resp. 200 milj. kr. för de två därpå följande

budgetåren.

SIDA bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa insatser om

ytterligare 45 milj. kr. för vart och ett av de två därpå

följande åren.

Svenska institutet bör bemyndigas att under 1992/93 få utfästa

insatser om ytterligare 30 resp. 20 milj. kr. för de två därpå

följande budgetåren.

Swedecorp bör bemyndigas att under 1992/93 göra utfästelser

för främjandeinsatser om ytterligare 15 resp. 10 milj. kr.

Ytterligare kapitalbehov för Swedfund AB kan tillgodoses i

budgetbehandlingen för följande budgetår.

Härigenom har totalt 1665 milj.kr. intecknats av

Östeuropaprogrammets totala utrymme om tre miljarder kronor

under treårsperioden. Regeringen bör ytterligare bemyndigas att

under 1992/93 få göra utfästelser om totalt 500 milj.kr. för de

två därpå följande budgetåren.

Med en sådan utformning av Östeuropaprogrammet bör regeringen,

tillsammans med de olika svenska och multilaterala parter med

vilka samarbete härigenom kan inledas och fullföljas, utforma

samlade program för särskilda insatser på bl.a. följande

områden:

för att stärka demokratins utveckling i hela Central- och

Östeuropa,

för att följa upp miljösamarbetet i Östersjöregionen med ett

särskilt handlingsprogram, inklusive vad gäller kärnsäkerhet,

för att främja en hållbar energiförsörjning i de baltiska

staterna,

för att åstadkomma också socialt hållbara hållbara ekonomiska

reformprogram i Estland, Lettland och Litauen,

för att utveckla livsmedelsproduktionen och -distributionen i

regionen, inklusive S:t Petersburgsområdet och övriga delar av

närområdet,

för att underlätta framväxten av ett livskraftigt små- och

nyföretagande.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1, 2 och 4

samt betraktar yrkandena 5--7 samt 11 i motion U507 (s) och

yrkandena 1 och 2 i motion U513 (s) som besvarade.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för samarbetet med Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion

1991/92:U507 och med anledning av budgetpropositionen som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt

förklarar yrkande 3 i motion 1991/92:U507 och yrkandena 1 och 4

i motion 1991/92:U527 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1991/92:U507

och med anledning av budgetpropositionen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar

yrkandena 5--7 i motion 1991/92:U507 och motion 1991/92:U513

besvarade med vad utskottet anfört,

2. Multilateralt stöd och katastrofbistånd (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran

Franck (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "i motion U507"

bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår som ovan framgått att 165 milj.kr. anvisas

för multilaterala och andra särskilda insatser.

Vad gäller insatser vid katastrofer, i nödsituationer,

humanitärt bistånd m.m. i Central- och Östeuropa bör sådana

kunna finansieras även över det ordinarie katastrofanslaget i

den utsträckning sådan användning står i överensstämmelse med de

riktlinjer som gäller för katastrofinsatser.

Utskottet betraktar därmed yrkande 10 i motion U507 (s) som

besvarat.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Med det" och slutar med "som besvarat" bort ha

följande lydelse:

Med det anförda betraktar utskottet yrkande 1 i motion U522

(fp) som besvarat.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande multilateralt stöd och katastrofbistånd

att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1991/92:U507 och

yrkande 1 i motion 1991/92:U522 besvarade med vad utskottet

anfört,

3. Finansiellt stöd (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Hans Göran

Franck (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag"

borde ha utgått.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Med det" och slutar med "motion besvarat" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med vad som ovan framgått föreslår utskottet att

375 milj.kr. anvisas för finansiellt stöd. Av detta bör

300milj.kr. avse valutastöd till Estland, Lettland och

Litauen, 50 milj.kr. bör avse 1992/93 års bidrag till ett

baltiskt investeringsprogram (BIP) samt 25 milj.kr. avse en

avsättning till en fond för att täcka eventuella förluster i

samband med det finansiella stöd om 800 milj.kr. som kan lämnas

enligt anslaget G2.

Vad gäller det svenska bidraget om 65 milj.kr. till polska

stabiliseringsfonden skall detta enligt avtal återbetalas i

januari 1992 och tillfaller då biståndsanslaget. Förutser

regeringen en ytterligare insats för Polen i detta avseende

skall den finansieras över Östprogrammet. En finansiering över

biståndsanslaget skulle gå ut över där tillgängligt utrymme.

Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 8 och 9 i motion

U507 (s) som besvarade.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande finansiellt stöd

att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1991/92:U507 som

besvarat med vad utskottet anfört,

4. Finansiellt stöd i övrigt (mom. 12)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Vad gäller" och slutar med "(fp) besvarade" bort ha

följande lydelse:

Vad gäller förslagen att upprätta en valutagarantifond

bilateralt för Estland enligt motion U520 (nyd) och

multilateralt tillsammans med andra västländer för de baltiska

länderna enligt motion U537 (fp) finner utskottet att den

internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är mycket

intressant. Ett bra monetärt system med låga

inflationsförväntningar är det som skulle gagna våra baltiska

grannar bäst. En valutagarantifond skulle skapa trygghet för

utländska investeringar i Estland och naturligtvis även gagna

svenskt näringsliv. En sådan fond förväntas ge en progressiv

utveckling med låg inflation.

Ett svenskt initiativ om en valutagarantifond i Estland kan få

till följd att andra västeuropeiska nationer gör motsvarande

åtaganden för Lettland och Litauen. Om så inte blir fallet kan

Sverige inför budgetåret 1993/94 överväga att inrätta

valutagarantifonder även i dessa länder.

Utskottet anser att frågan om inrättandet av en bilateral

valutagarantifond för Estland skyndsamt bör utredas av

regeringen. Även sådana former av finansiellt stöd som föreslås

i yrkande 3 i motion U531 (fp) bör prövas av nämnda utredning.

Utskottet anser som en konsekvens av det ovan anförda att

anslaget G 1 bör höjas med 650 000 000 kr. i jämförelse med

budgetpropositionen för inrättandet av valutagarantifonden.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U520 och

förklarar yrkande 3 i motion U531 och motion U537 besvarade.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande finansiellt stöd i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U520 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

valutagarantifond i Estland samt förklarar yrkande 3 i motion

1991/92:U531 och motion 1991/92:U537 besvarade med vad utskottet

anfört,

5. Miljövård (mom. 21)

Lars Moquist (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet har" och slutar med "för miljöinsatser"

bort ha följande lydelse:

Våra närmaste grannar -- Estland, Lettland, Litauen och Polen

-- har stora miljöproblem. En svag ekonomi med brister inom

samtliga samhällssektorer kommer att leda till att miljösektorn

blir helt utan resurser om man inte får särskild hjälp för att

rätta till problemen. Utskottet anser därför, i likhet med vad

som anförs i motion U521 (nyd), att Sverige härvidlag skall göra

en större insats än vad regeringen föreslår. Utöver vad som

föreslås i budgetpropositionen bör därför 350 000 000 kr. anslås

under G 1 för miljöinsatser.

Därmed tillstyrks motion U521 (nyd).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Därmed avstyrks" och slutar med "U521 (nyd)" borde

ha utgått.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande miljövård

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U521 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

miljövård samt förklarar motion 1991/92:U516, yrkande 3 i motion

1991/92:U522, yrkande 2 i motion 1991/92:U527, yrkande 7 i

motion 1991/92:Jo645 samt motion 1991/92:Jo668 besvarade med vad

utskottet anfört,

6. G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa

(mom.27)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5

Lars Moquist (nyd) anser att moment 27 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

27. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen till

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 994 500

000 kr.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa

(mom.1)

Lars Moquist (nyd) anför:

Ny demokrati delar inte utskottets positiva inställning till

att ett nytt anslag (G) införs. Enligt vår mening bör hela det

internationella biståndet ses i ett sammanhang och ingå i

C-anslaget Internationellt utvecklingssamarbete. Av våra

motioner framgår att vi prioriterar stöd till folk i vårt

närområde, och vi önskar höja anslagen med 1000000000kr.

till de länder som i budgetpropositionen omfattas av G-anslaget.

2. Kompensation för deponerad guldreserv (mom. 3)

Lars Moquist (nyd) anför:

Ny demokrati är överens med övriga riksdagspartier om att

Estland och Litauen skall kompenseras för deponerad guldreserv.

Utskottet har föreslagit att riksdagen anmodar regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag om finansieringen. Enligt

min mening borde emellertid utskottet, i avvaktan på regeringens

förslag, i betänkandet ha angett att baltguldet inte skall

finansieras inom ramen för det s k G-anslaget om 1 miljard.

Ny demokrati, som i särskilda motioner yrkat att G-anslaget

Samarbete med Central- och Östeuropa skall fördubblas, anser att

baltguldet skall finansieras över C-anslaget Internationellt

utvecklingssamarbete. Vi har i motioner föreslagit en minskning

av C-anslaget med ca 3,4 miljarder kronor och kommer sedermera

att närmare precisera under vilket eller vilka delanslag

finansieringen av baltguldet bör ske.

3. Miljövård (mom. 21) och kärnkraftssäkerheten (mom. 22)

Birgitta Hambraeus (c) anför:

De öst- och centraleuropeiska kärnkraftsreaktorerna i Sveriges

närhet utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.

I likhet med de östtyska reaktorerna bör de stängas så fort som

möjligt.

Vi bör erbjuda oss att omedelbart utvidga det skandinaviska

elnätet till de baltiska staterna så att det nordiska

elöverskottet skall kunna ersätta strömmen från de nedgångna

kärnkraftsreaktorerna.

Förutom de nödvändiga omedelbara säkerhetsåtgärder och

åtgärder för det radioaktiva avfallet som Sverige nu bidrar med

bör resurserna inte satsas i kärnkraft. I samarbete med andra

länder bör Sverige ge bistånd till ett modernt energisystem som

håller för framtiden, dvs. som baseras på de förnybara

energikällorna.

En nödvändig åtgärd är en successiv höjning av energipriset

samtidigt som bistånd ges till modernisering av industri,

bostäder och transporter. Därmed får man ut mer nytta av mindre

tillförd energi, dvs. en effektivare energianvändning.

Finansutskottets yttrande

1991/92:FiU5y

Bilaga

De baltiska staternas gulddepositioner i Sverige

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett finansutskottet tillfälle att

yttra sig över motion 1991/92:Fi711 av Lars Sundin och Elver

Jonsson (fp). Motionärerna tar upp frågan om det guld som den

estniska centralbanken deponerade i Sverige under 1939 och som

året därpå utlämnades till den sovjetiska statsbanken. Estland

och dess invånare har fått lida under kommunismens förtryck,

skriver motionärerna, som anser att landet behöver allt stöd det

kan få i återuppbyggnadsarbetet. För att bistå landet och

återställa det goda samförståndet och grannskapsförhållandet

borde, enligt motionärernas mening, Sverige deklarera att man

inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet i Baltikum avser

att ersätta Estland för dess guldförlust. Motionen utmynnar i en

hemställan om att riksdagen som sin mening skall ge regeringen

till känna vad som anförts i motionen om att Sverige bör

kompensera Estland för den guldreserv som överlämnades till

Sovjet i juli 1940.

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Under

1939 deponerade Estland och Litauen delar av sitt

centralbanksguld hos Sveriges riksbank. Den estniska

gulddepositionen uppgick till 2908 kg och den litauiska till

1250 kg. Tillsammans representerade de ett värde på närmare 20

milj.kr. vilket i dag motsvarar 275 milj.kr.

Någon månad efter det att de sovjetiska trupperna i juni 1940

ryckt in i de baltiska staterna anmodades Sveriges riksbank av

först den litauiska och därefter den estniska nationalbanken att

ställa depositionerna till förfogande för den sovjetiska

statsbanken, Gosbank. Så skedde också efter det att dåvarande

riksbankschefen Ivar Rooth först rådgjort med regeringen i

frågan.

En av motionärerna, Lars Sundin (fp), har i riksdagen också

tagit upp de baltiska staternas gulddepositioner i form av en

enkel fråga, som besvarades av utrikesminister Margaretha af

Ugglas den 18 februari 1992. Av svaret framgår att det är

regeringens uppfattning att balterna bör ersättas för de

guldreserver som hade deponerats i Sverige, och att

överläggningar om formerna härför pågick inom regeringskansliet.

Med utrikesministerns deklaration är, som utskottet ser det,

motionärernas önskemål tillgodosett.

Det ankommer i riksdagen i första hand på utrikesutskottet att

bedöma om och på vilket sätt Estland och Litauen skall

kompenseras för de guldreserver som överlämnades till

Sovjetunionen efter den sovjetiska ockupationen.

Finansutskottet begränsar sig i det följande därför till

frågan om hur överföringen lämpligen bör finansieras. Några

medel finns nämligen inte avsatta för detta ändamål i

regeringens budgetförslag.

Finansieringen kan i princip ske på tre sätt, nämligen genom

omdisponeringar inom befintliga budgetramar, genom ökning av

budgetunderskottet eller genom utnyttjande av externa tillgångar

i form av extra inleveranser från t.ex. riksbanken.

Riksbanken levererar varje år in betydande belopp till

statsverket. Under senare år har dessa inleveranser uppgått till

mellan 6 och 7 miljarder kronor. Inleveransernas storlek

fastställs varje år enligt principer som riksbanksfullmäktige

fastställde år 1988 och som riksdagen anslöt sig till

(1988/89:FiU27, rskr. 232).

Eftersom riksbankens tillgångar och skulder värderas till

marknadsvärde, kan det inträffa att resultatet ett visst år

påverkas mycket kraftigt av stora ränte- eller

valutakursförändringar. För att uppnå stabilitet i

inleveranserna fastställs dessa på grundval av de fem senaste

årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Av

detta belopp skall 80% avrundat till närmaste 100-tal milj.kr.

levereras in till staten och 10% sättas av till

dispositionsfonden. Återstoden av årets resultat före

bokslutsdispositioner skall sättas av till ett

resultatutjämningskonto.

Enligt utskottets mening bör dessa principer ligga fast. Det

bör således inte komma i fråga att utgifter på statsbudgeten

finansieras genom att riksbanken från tillfälle till tillfälle

ändrar principerna för inleveranser till statsverket.

Riksbankens inleveranser redovisas under en särskild

inkomsttitel på statsbudgeten och innefattas i regeringens

budgetförslag. Skulle en del av riksbankens ordinarie inleverans

utnyttjas för att direkt finansiera kompensationen får detta

således till följd att statsbudgetens inkomster minskar, vilket

automatiskt leder till att budgetunderskottet ökar i motsvarande

mån. Åtgärden får med andra ord samma effekt som om ett nytt

ofinansierat anslag förs upp på statsbudgeten. Finansutskottet

har vid upprepade tillfällen tidigare slagit fast att inga nya

utgiftsåtaganden får föras upp på statsbudgeten utan att vara

finansierade. Något skäl att frångå denna princip föreligger

enligt utskottets mening inte i detta fall.

Därmed återstår endast det alternativ som innebär att

kompensationen för gulddepositionerna finansieras på annat sätt,

i första hand genom omdisponeringar inom befintliga budgetramar.

Det ankommer därvid närmast på utrikesutskottet att göra de

avvägningar som erfordras. Av utrikesministerns tidigare nämnda

svar framgår att denna fråga också prövas av regeringen.

Stockholm den 31 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof

Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan

Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Karin

Starrin (c) och Carl B Hamilton (fp).