Bet. 1991/92:UU22

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU22

Internationella miljöfrågor

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1991/92

UU22

Motionerna

1991/92:U239 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om miljö och utveckling.

1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED aktivt arbetar

för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i

FN-studien.

1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferenser

aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda

och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och

motionen.

1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utvidga den globala miljöfaciliteten

till fattigdomsrelaterade miljöproblem och att u-länderna skall

garanteras ett rimligt demokratiskt inflytande över styrningen

av medel till sådana projekt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Agenda 21.

1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i

samband med UNCED.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avvisande av regeringens synpunkter på

"kostnadseffektivitet" i internationella miljöåtaganden.

Sammanfattning av motionerna

I socialdemokraternas partimotion Jo612 behandlas ett flertal

frågor som berör FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED,

i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I yrkande 3 föreslås att

användningsområdet för den globala miljöfaciliteten, GEF, skall

utvidgas till att omfatta de miljöproblem som orsakas av

fattigdom samt att nya resurser skall tillföras fonden utöver de

som följer av olika globala konventioner. Motionärerna föreslår

även att u-länderna skall garanteras ett rimligt inflytande över

styrningen av medel för projekt som skall minska

fattigdomsrelaterade miljöproblem.

I yrkande 5 föreslås att en konvention till skydd för klimatet

i ett första steg måste innehålla ett bindande åtagande om att

industriländernas samlade utsläpp av koldioxid skall

stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå. Konventionen bör också

enligt motionärerna innehålla ett system för hur de fortsatta

förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av

utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Motionärerna säger sig utgå

från att den svenska regeringen driver på inom ramen för EG och

EFTA för att se till att de beslut som fattades gemensamt av EG

och EFTA i november 1990 kan säkerställas.

I förhandlingarna inför den principdeklaration för skydd av

världens skogar som torde komma att antas vid konferensen bör

Sverige enligt den socialdemokratiska partimotionens yrkande 7

vidare verka för att deklarationen dels behandlar skogsfrågorna

kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en

konvention på området kan inledas efter konferensen.

Beträffande handlingsprogrammet för vidare åtgärder på

miljöområdet efter UNCED:s avslutande, Agenda 21, föreslås i

samma motions yrkande 8 att vissa sektorsfrågor, som exempelvis

energi och trafik, skall föras upp på global nivå. Regeringen

bör därför enligt motionärerna i det förberedande

förhandlingsarbetet ta upp frågan om hur uttalanden från det

gemensamma miljö- och trafikministermötet 1989 har följts upp i

skilda länder.

Frågan om utfasningen av farliga kemikalier måste enligt

motionärerna också föras upp på denna nivå i samverkan med OECD.

Motionärerna säger vidare att ytterligare koordinering mellan

FN-organen behövs, att ett forum behöver inrättas för att öka

kunskaperna i u-länderna om kontroll av kemikalier samt att ett

globalt märkningssystem behövs.

I den socialdemokratiska partimotionen U402 yrkande 17

föreslås att Sverige vid UNCED skall verka för att militära

resurser effektivt används för att rädda och återställa miljön i

enlighet med de förslag som har framlagts av en FN-studie under

svenskt ordförandeskap. Sverige bör enligt motionärerna aktivt

verka för att studiens förslag antas av Brasilienkonferensen.

Varje land bör enligt motionärerna granska sina miljöbehov och

vilka militära resurser som kan användas för miljön och göra upp

en nationell aktionsplan. Regeringen bör vidare genomföra de

nationella förslag som föreslås i studien. I motion Fö313 (s)

föreslås likaledes att regeringen vid UNCED aktivt skall arbeta

för att rädda och återställa miljön i enlighet med den citerade

FN-studien.

Enligt motion U627 (fp) bör Sverige i FN verka för att det

sker en internationell uppföljning av UNCED:s beslut. I yrkande

1 föreslås att Sverige bör ta ansvar för industriländernas

aktiva agerande i samband med UNCED.

I motion U239 (c) föreslås bl.a. att en särskild

miljörättighetsförklaring, en "miljöcharter", som fastställer

människans rätt till ren luft, rent vatten och en tillvaro utan

hälsofarliga gifter skall antas. Vidare bör enligt motionären de

rika länderna ta ett större ekonomiskt ansvar, förbrukningen per

individ i den rika världen minskas, familjeplaneringsinsatserna

i den fattiga världen ökas, i-världen betala igen sin

"miljöskuld", FN:s överstatlighet stärkas, klimatförändringarna

hejdas genom insatser i de länder som orsakar dem och jordens

artrikedom bevaras. Motionären anser även att konsekvenserna av

genmodifierade organismer i naturen måste undersökas.

Biotekniken inom jordbruket och livsmedelsproduktionen kan

enligt motionären komma att förstärka de för kvinnor negativa

effekter som den "gröna revolutionen" har påbörjat. Motionären

vill slutligen att resultaten från UNCED tas på största allvar

genom att överenskomna principer och avtal implementeras i de

berörda ländernas lagstiftning.

I motion U603 yrkande 2 föreslås att kvinnornas erfarenheter

när det gäller att utnyttja miljön för människornas överlevnad

skall tas till vara vid UNCED.

I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) anser motionärerna att

det resonemang som regeringen för om kostnadseffektivitet i

proposition 1991/92:100 bilaga 15 som konsekvens får att

fattigare länder får proportionellt alltför höga kostnader på

miljöskyddsområdet. Kostnaderna för miljöåtgärder kan enligt

motionärerna visserligen vara lägre i andra länder, men i det

berörda landet kan en kostnad för miljöförbättrande åtgärder

ändå bli oöverstiglig i förhållande till landets ekonomiska läge

i övrigt. Motionärerna föreslår att riksdagens avvisar

regeringens resonemang.

Utskottet

Utskottet konstaterar att Sverige har varit pådrivande i det

förhandlingsarbete som har skett inom den förberedande kommittén

för FN:s konferens om miljö och utveckling. I många viktiga

frågor har Sverige ensamt, eller tillsammans med övriga nordiska

länder, presenterat förslag och initiativ. Det gäller bl.a. inom

områden som finansiering av föreslagna åtaganden på

miljöområdet, utvecklingen av det institutionella samarbetet,

innehållet i den s.k. Riodeklarationen (tidigare kallad Earth

Charter), frågan om biologisk mångfald samt särskilda avsnitt om

förhållandet militära aktiviteter och miljön i det kommande

handlingsprogrammet, Agenda 21. Utskottet utgår från att Sverige

fortsätter detta aktiva arbete under själva konferensen.

Vad beträffar den i motion Jo612 (s) föreslagna utvidgningen

av den globala miljöfaciliteten GEF (Global Environment

Facility) har långtgående diskussioner om fondens mandat och

framtida arbetsformer förts inom ramen för den förberedande

kommitténs arbete. Faciliteten skapades i juli 1991 för att

hjälpa utvecklingsländerna med åtgärder på fyra huvudområden --

klimatfrågan, särskilt effekterna av den s.k. växthuseffekten,

föroreningar av internationella vatten, hotet mot den biologiska

mångfalden samt ozonproblemet.

GEF är ett treårigt projekt som förmedlar anslag till

investeringsprojekt, tekniskt bistånd och -- i mindre grad --

forskning. Alla länder med en BNP per capita som understiger USD

4 000 och som har ett pågående UNDP-program (United Nations

Development Programme) är kvalificerade för GEF-bidrag. Ansvaret

för handläggningen av GEF delas av UNDP, UNEP (United Nations

Environment Programme) och Världsbanken. Avsikten är att

faciliteten skall kunna skötas på ett sådant sätt att en

harmonisering med dessa organs verksamhet underlättas samt att

en ny byråkratisk organisation inte tillskapas. GEF:s verksamhet

är avsedd att komplementera -- inte ersätta -- reguljära

hjälpprogram. Resurserna är inriktade på insatser där globala

fördelar uppnås och där annat bistånd normalt inte är

tillgängligt. GEF-projekt kan även föreslås av regionala

utvecklingsbanker och andra FN-organ än de ovan nämnda. De tre

implementerande organen har redan från facilitetens tillskapande

dessutom varit inriktade på ett nära samarbete med enskilda

organisationer.

Vad u-ländernas inflytande över faciliteten beträffar har

minimibidraget till facilitetens s.k. core fund (ung. "centrala

fond") satts medvetet lågt, SDR 4 miljoner, för att just

möjliggöra dessa länders aktiva deltagande. Inbetalningen av

dessa medel kan u-länderna dela upp på en åttaårsperiod.

Dessutom har Världsbanken utfäst sig att bidra med hälften.

Utskottet anser det väsentligt att fondens mandat och

arbetsformer även i framtiden utformas på ett sätt som effektivt

kompletterar, dvs. inte onödigtvis överlappar, det arbete som

bedrivs inom andra internationella organ.

Fattigdomsaspekten bör självfallet ges en central plats i det

arbete som bedrivs inför, under och efter UNCED. Utskottet

konstaterar att i det förhandlingsunderlag som föreligger efter

den förberedande kommitténs förhandlingar i New York under våren

1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en särskild princip om

vikten av mellanstatligt samarbete för fattigdomens bekämpande.

Därmed får yrkande 3 i motion Jo612 (s) anses besvarat.

Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att

UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om

klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det

konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av

dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I

årets budgetproposition bilaga15 redogör miljöministern för

det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda

kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser

inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter

för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna

leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater.

Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med

konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta

område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte

att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid.

Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för

undertecknande vid UNCED.

Ett samlat handlingsprogram för nationella och

internationella miljöåtaganden under detta och in i nästa

århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål för

förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård och

skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att

inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om

förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Från

svensk sida har bedrivits ett aktivt arbete för att få till

stånd en sådan konvention. Trots att frågan har visat sig

kontroversiell har begreppet "ett varaktigt hållbart skogsbruk"

fått stort genomslag i debatten. Sverige fortsätter sitt arbete

för att beslut om en internationell skogskonvention kommer att

fattas vid UNCED.

Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet

till att söka anordna en världskonferens om trafik- och

miljöfrågor i FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt

miljöministern kunna fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan

konstateras att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med

sikte på att Sverige kraftfullt skall medverka till att

FN-konferensen blir en framgång för det multilaterala

miljösamarbetet inom FN:s ram och i linje med de övergripande

målen för den svenska miljöpolitiken.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkandena 5, 7 och 8

i motion Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp) som

besvarade.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget

och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot

mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det

internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för

tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag

används inom det militära området och som kommer att framläggas

vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik,

forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser

att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en

överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter

att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i

det internationella arbetet.

Sveriges aktiva agerande i förberedelsearbetet inför UNCED har

bl.a. lett till att ökad uppmärksamhet har riktats på

möjligheterna att använda militär teknik och kunskaper för

miljöändamål samt vikten av strikta miljönormer för militära

aktiviteter i fredstid. Utskottet utgår från att regeringen

fortsatt driver dessa frågor på ett sätt som den finner

ändamålsenligt.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 17 i motion

U402 (s) och yrkande 1 i motion Fö313 (s) som besvarade.

Frågan om UNCED har också behandlats av jordbruksutskottet,

vars yttrande 1991/92:JoU8y bifogas detta betänkande.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge aktivt verkar

för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för

att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta

gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det

multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad

medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja

kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet har bl.a. i

sitt senaste biståndsbetänkande (1991/92:UU15) mycket klart

markerat den vikt utskottet anser att kvinnofrågorna har och

utgår från att regeringen även framdeles driver dessa frågor i

alla relevanta fora.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 2 i motion

U603 (kds) som besvarat.

Utskottet instämmer vidare i mycket av vad som framförs i

motion U239 (c) om de internationella miljöfrågorna. Som

motionären framhåller är det väsentligt att förverkliga

överenskomna principer och avtal i UNCED på såväl nationell som

regional nivå. Även om utskottet inte helt delar motionärens

åsikt att bioteknikens utveckling inom jordbruk och

livsmedelsproduktion ger effekter som skulle vara specifikt

negativa för kvinnor är det naturligtvis viktigt att

konsekvenserna av introduktionen av genmodifierade organismer

studeras med stor omsorg. Det är vidare väsentligt att den

erfarenhet som finns samlad hos kvinnor inom jordbruket och

livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna tas till vara. Det

är angeläget att tekniska landvinningar utnyttjas på ett sätt

som kan bidra till en förstärkning av kvinnornas ställning i

dessa samhällen.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U239 (c) som

besvarad.

Utskottet delar inte de åsikter som framförs i motion Jo646

(v) om kostnadseffektivitet på miljöskyddsområdet. Kostnader för

miljöförbättrande åtgärder bör självfallet inte läggas på

utvecklingsländerna på ett sätt som kan betecknas som orättvist

eller ineffektivt. Tillkomsten av den globala miljöfaciliteten,

GEF, är ett exempel på att det finns internationellt stöd för

tanken att angelägna miljöåtgärder inte skall hindras av

bristande ekonomiska resurser hos utvecklingsländerna. Sverige

har också tillsammans med den nordiska kretsen i

förberedelsearbetet för UNCED varit mycket drivande i frågan om

finansiella resurser för miljö och utveckling. Vidare bör enligt

utskottets mening eventuella oklarheter om de verkliga orsakerna

till globala miljöproblem inte användas som argument mot

finansiering av miljöåtgärder i industriländerna. Däremot anser

utskottet det vara naturligt att källorna till

gränsöverskridande miljöproblem åtgärdas på mest

kostnadseffektiva sätt.

Därmed avstyrks yrkande 14 i motion Jo646 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den globala miljöfaciliteten

att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande klimatkonvention

att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 5

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

3. beträffande skogskonvention

att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 7

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

4. beträffande Agenda 21

att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U627 och

1991/92:Jo612 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

5. beträffande militära aktiviteter och miljö

att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U402 yrkande 17 och

1991/92:Fö313 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

res. 3 (s)

6. beträffande kvinnor och miljö

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U603 yrkande 2 besvarad

med vad utskottet anfört,

7. beträffande internationella principer och avtal på

miljöområdet

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U239 besvarad med vad

utskottet anfört,

8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkande 14.

men. (v)

Stockholm den 12 maj 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:

Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s),

Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds),

Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker

(m), Berndt Ekholm (s), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus

(c), Hans Göran Franck (s), Sonia Karlsson (s), Bertil Måbrink

(v) och Ian Wachtmeister (nyd).

Reservationer

1. GEF (mom. 1)

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina

Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "anses besvarat" bort ha

följande lydelse:

Fonden har uppfattats som trovärdig, inte minst av

givarländerna, varför den har goda förutsättningar att fortsätta

att verka. Hittills har fonden verkat inom sådana områden där

i-länderna är orsak till problemen eller har särskilt intresse

av att de löses. Enligt utskottets mening måste fondens

användningsområde utvidgas till de miljöproblem som orsakas av

fattigdom. Det innebär dels att fonden måste tillföras nya

resurser, utöver de som följer av olika globala konventioner,

dels att u-länderna garanteras ett rimligt inflytande över

styrningen av medel för projekt som skall minska

fattigdomsrelaterade miljöproblem. Den svenska regeringen bör

driva dessa frågor. Detta bör ges regeringen till känna.

Därutöver bör fattigdomsaspekten självfallet helt allmänt ges

en central plats i det arbete som bedrivs inför och under UNCED.

Utskottet konstaterar att i det förhandlingsunderlag som

föreligger efter den förberedande kommitténs förhandlingar i New

York under våren 1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en

särskild princip om vikten av mellanstatligt samarbete för

fattigdomens bekämpande.

Därmed tillstyrks yrkande 3 i motion Jo612 (s).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande den globala miljöfaciliteten

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:Jo612

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Klimatkonvention m.m. (mom. 2--4 )

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina

Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Ett samlat" och slutar med "som besvarade" bort ha följande

lydelse:

Som anförts i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i

arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd

för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt

viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell

utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m.

och en betydelsefull signal till såväl regeringar som

industrier. Det är utskottets uppfattning att i en sådan

konvention måste som ett första steg ingå ett bindande åtagande

om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år 2000

skall stabiliseras på 1990 års nivå. Konventionen bör även

innehålla ett system för hur de fortsatta förhandlingarna skall

drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k.

växthusgaser. Sverige har även arbetat aktivt för EG:s och

EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera koldioxidutsläppen.

Vi utgår från att regeringen driver på så att det beslut som i

november 1990 fattades gemensamt av EG och EFTA kan

säkerställas.

Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få

till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället

kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration

härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels

behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella

förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen.

Agenda 21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i

2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form

för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta

internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste

innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till

miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik.

Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex.

energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet.

Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och

OECD år 1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om

transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu

föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan

om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och

trafikministermötet har följts upp i olika länder.

Frågan om utfasningen av farliga kemikalier bör också föras

upp på denna nivå i nära samverkan med OECD. Ytterligare

koordinering mellan FN:s olika organ behövs. Ett forum behöver

inrättas för att öka kunskaperna i u-länderna om kontroll av

kemikalier. Vidare erfordras ett globalt märkningssystem.

Vad som anförts om klimatkonventionen, skogskonventionen och

Agenda 21 bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker härmed yrkandena 5, 7 och 8 i motion

Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp).

dels att momenten 2, 3 och 4 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

2. beträffande klimatkonvention

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande skogskonvention

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U627 och motion

1991/92:Jo612 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. beträffande Agenda 21

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Militära aktiviteter och miljö (mom. 5)

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina

Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Som anförs" och på s. 6 slutar med "som besvarade" bort ha

följande lydelse:

FN-studie

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget

och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot

mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det

internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt

ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för

miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det

militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om

omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och

produktion kommer att framläggas vid UNCED. Utskottet anser att

regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid

FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som

föreslås i studien. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 17 i motion U402 (s) och

yrkande 1 i motion Fö313 (s).

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande militära aktiviteter och miljö

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:U402 yrkande

17 och 1991/92:Fö313 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Vänsterpartiet avvisar det resonemang som regeringen för kring

det internationella miljösamarbetet och som går ut på att

svenska åtaganden inte är kostnadseffektiva. Regeringen skriver:

"Även om alla länder använder kostnadseffektiva styrmedel

nationellt för att nå miljömålen leder inte detta nödvändigtvis

till en internationellt kostnadseffektiv lösning. För att uppnå

detta måste utsläppsreduktioner etc. vara störst i de länder där

kostnaderna för dessa är låga." Man skriver vidare: "När avtalen

skall revideras och nya förhandlas fram är det viktigt att de

leder till kostnadseffektiva och flexibla lösningar."

Det är upprörande att regeringen på detta sätt försöker

maskera sjunkande ambitioner i termer av kostnadseffektivitet.

Med svenska mått mätt kan naturligtvis kostnaderna för

miljöåtgärder vara lägre i andra länder, men i det landets

perspektiv kan kostnaden ändå vara oöverstiglig i förhållande

till landets ekonomiska läge i övrigt. Detta blir uppenbart när

man betänker hur världen delas upp i rika i-länder och fattiga

u-länder. Regeringen lämnar inget förslag på vems bedömning av

kostnadseffektiviteten som skall gälla. Det kommer att finnas

lika många åsikter som berörda länder.

Regeringens resonemang förutsätter en koppling till förslag om

överföring av resurser från rika länder till fattiga för att

vidta miljöåtgärder. Ett accepterande av regeringens cyniska

resonemang kan leda till stora problem att upprätthålla

internationella överenskommelser.

Vänsterpartiet finner förslaget oacceptabelt och anser att

riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 8 borde ha hemställt:

8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU8y

FN:s konferens Miljö och utveckling m.m.

Bilaga

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 10 mars 1992 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över vissa under

den allmänna motionstiden 1992 väckta motioner om FN:s konferens

Miljö och utveckling (UNCED), om Sverige och den västeuropeiska

integrationen och om Östersjöns miljö.

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferensen

aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda

och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och

motionen.

1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.

1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i

samband med UNCED.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Agenda 21,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör redovisa en samlad

strategi för ett offensivt miljöarbete inom EES och inför ett

EG-medlemskap under 1992,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör redovisa på vilka

områden som Sverige bör begära undantag från EG:s regler i

avvaktan på att de senare blir strängare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör verka för att den s.k.

substitutionsprincipen omsätts i lag inom EG,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör föra fram kravet på ökad

användning av miljöavgifter/skatter inom EG och att svenska ej

bör sänkas i avvaktan på resultat i förhandlingar med EG,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att

återställa Östersjöns miljö.

Utskottet

FN:s konferens Miljö och utveckling

Den socialdemokratiska partimotionen Jo612 behandlar ett antal

frågor inför FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de

Janeiro i juni 1992. Ett avtal till skydd för klimatet tas upp i

motionens yrkande5. I avtalet måste som ett första steg ingå

ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp

av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå och att

ett system måste utarbetas för hur de fortsatta förhandlingarna

skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla

s.k. växthusgaser. I förhandlingarna inför den

principdeklaration för skydd av världens skogar som torde komma

att antas vid konferensen bör Sverige enligt motionens

yrkande7 verka för att deklarationen dels behandlar

skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella

förhandlingar om en konvention på området kan inledas efter

konferensen. Inom ramen för den s.k. Agenda21, dvs. ett

handlingsprogram fram till och in i 2000-talet, bör även

sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i det globala

arbetet. Även frågan om uppföljningen i skilda länder av

uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet

(den europeiska transportministerkonferensen och OECD år 1989)

bör tas upp i detta sammanhang (yrkande8). Enligt partimotion

U402(s) yrkande17 bör regeringen vid UNCED-konferensen

arbeta för att militära resurser aktivt används för att rädda

och återställa miljön i enlighet med de förslag som har

framlagts av en FN-studie under svenskt ordförandeskap. Vikten

av att kvinnors erfarenheter när det gäller att utnyttja miljön

för sin egen och familjens överlevnad tas till vara vid

konferensen betonas i motion U603(kds) yrkande2. Sveriges

ansvar för ett aktivt agerande i samband med UNCED-konferensen

framhålls i motion U627(fp) yrkande1.

Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att

UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om

klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det

konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av

dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I

årets budgetproposition, bilaga15, redogör miljöministern för

det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda

kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser

inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter

för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna

leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater.

Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med

konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta

område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte

att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid.

Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för

undertecknande vidUNCED. Ett samlat handlingsprogram för

nationella och internationella miljöåtaganden under detta

och in i nästa århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål

för förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård

och skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att

inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om

förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Som

utskottet konstaterade våren 1991 har från svensk sida bedrivits

ett aktivt arbete att få till stånd en sådan konvention. Trots

att frågan har visat sig kontroversiell har begreppet "ett

varaktigt hållbart skogsbruk" fått stort genomslag i debatten.

Sverige fortsätter sitt arbete för att beslut om en

internationell skogskonvention kommer att fattas vid UNCED.

Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet till

att söka anordna en världskonferens om trafik- och miljöfrågor i

FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt miljöministern kunna

fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan konstateras att det

svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att Sverige

kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir en

framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram och

i linje med de övergripande målen för den svenska

miljöpolitiken. Det anförda innebär att något särskilt uttalande

med anledning av motionerna Jo612 yrkandena5, 7 och8 och

U627 yrkande1 inte kan anses påkallat.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget

och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot

mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det

internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för

tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag

används inom det militära området och som kommer att framläggas

vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik,

forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser

att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en

överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter

att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i

det internationella arbetet. Något särskilt uttalande härom

finner utskottet emellertid inte påkallat och föreslår att

motionens yrkande17 lämnas utan någon vidare åtgärd.

Utskottet kan konstatera att Sverige sedan länge aktivt verkar

för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för

att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta

gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det

multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad

medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja

kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet utgår från

att regeringen även framdeles driver dessa frågor i lämpliga

fora och är därför inte berett att särskilt tillmötesgå motion

U603 yrkande2. Motionsyrkandet torde kunna tillgodoses utan

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Sverige och den västeuropeiska integrationen

I motion Jo612(s) konstateras att EES-avtalet och ett

EG-medlemskap innebär nya förutsättningar för miljöarbetet. För

att Sverige skall kunna fortsätta en offensiv miljöpolitik

behövs en samlad strategi som utgår från dessa förutsättningar.

Närmandet till EG får inte bli en fråga om ensidig anpassning

från Sveriges sida till EG:s regelverk. Redan nu måste

insatserna för att påverka EG:s miljöpolitik förstärkas, och

regeringen bör under år1992 redovisa en samlad strategi härför

(yrkande9). Vidare bör regeringen redovisa på vilka områden

Sverige bör begära undantag från EG:s regler i avvaktan på att

de senare blir strängare(yrkande10). Regeringen bör även

verka för att den s.k. substitutionsprincipen omsätts i lag inom

EG(yrkande11). I EG-kommissionens studie av

miljökonsekvenserna av den inre marknaden som redovisades hösten

1989 framhölls att sambandet mellan tillväxt och ökad

miljöbelastning måste brytas, bl.a. med hjälp av miljöavgifter.

Sverige bör i sina förhandlingar med EG föra fram kravet på ökad

användning av miljöavgifter/skatter inom EG. I avvaktan på

resultatet av förhandlingarna bör inte några svenska

miljörelaterade skatter eller avgifter sänkas (yrkande12).

En allmän utgångspunkt för miljöområdet är att Sverige skall

uppfylla de kravnivåer som EG:s regler innehåller. Generellt kan

sägas att på de områden som regleras såväl av EG:s bestämmelser

som av den svenska miljölagstiftningen de svenska bestämmelserna

redan i praktiken uppfyller EG:s kravnivåer. I sammanhaget bör

påpekas att de nu aktuella reglerna i huvudsak har status som

rådsdirektiv, vilka är bindande för medlemsstaterna i fråga om

det resultat som skall uppnås vid en viss tidpunkt.

Medlemsstaterna får däremot välja form och metod för att uppnå

resultatet.

När det gäller EG:s miljöpolitik bör inledningsvis framhållas

att varje land har rätt att införa strängare miljöskyddsregler

än de gemensamt beslutade, så länge de är förenliga med

Romfördraget i övrigt. Genom den s.k. Maastrichtöverenskommelsen

(unionsfördraget) i december 1991 föreslås miljöintressena bli

förstärkta genom att Romfördragets artikel om gemenskapens mål

utvidgas till att innefatta bl.a. en långsiktigt hållbar

utveckling utan inflation, respekt för miljökraven samt

livskvalitet. Den s.k. subsidiaritetsprincipen fastslås på ett

sätt som ger den allmän giltighet inom gemenskapens

verksamhetsområde, vilket innebär att gemensamma åtgärder skall

vidtas endast om sådana åtgärder ger bättre resultat än åtgärder

av individuella medlemsstater. Enhetsaktens miljökapitel

utvidgas och revideras. En nyinförd passus behandlar åtgärder på

internationell nivå för att komma till rätta med globala och

regionala miljöproblem. En bestämmelse införs om en hög

miljöskyddsnivå och att hänsyn tas till de skiftande

förhållandena i olika delar och regioner av gemenskapen.

Politiken på miljöområdet skall bygga på principerna om

förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens

ansvar. Miljöskyddskraven skall integreras i definitionen och i

genomförandet av EG:s politik på övriga områden. Vidare införs

en bestämmelse om att EG:s harmoniseringsåtgärder skall förses

med undantagsklausuler för att möjliggöra för medlemsstaterna

att vidta provisoriska åtgärder av icke-ekonomiska miljöskäl.

Enhetsaktens bestämmelser om att miljöpolitiken skall grundas på

vetenskapligt och tekniskt tillgängliga fakta och ta hänsyn till

skilda förhållanden m.m. återkommer i unionsfördraget. Likaså

återkommer den bestämmelse som medger medlemsstaterna att

behålla resp. införa strängare miljökrav än dem som beslutats av

gemenskapen. De måste emellertid vara förenliga med fördraget i

övrigt och, vilket är ett tillägg, notificeras med kommissionen.

Det har visat sig förekomma åtskilliga brister i efterlevnaden

av EG:s miljöregler. Nu införs en möjlighet för domstolen att

besluta om sanktioner genom att bötfälla ett land som inte har

vidtagit erforderliga åtgärder för att rätta sig efter

domstolens utslag.

Romfördragets artiklar om förbud mot vissa handelshinder och

om undantag från förbudet kan påverka Sveriges möjligheter till

egna bestämmelser på miljöområdet. Undantag utgör åtgärder som

motiveras av hänsyn till bl.a. skydd för allmän hälsa, djur

eller växter eller allmän ordning och säkerhet. I EG-domstolens

praxis har det visat sig att t.ex. skydd för miljön kan utgöra

sådana tvingande nationella hänsyn som medger hinder för varors

fria rörlighet, i den mån åtgärderna inte är diskriminerande.

Den överenskommelse om ett EES-avtal som träffades i oktober

1991 omfattar EG:s inre marknad samt utvecklar och breddar

samarbetet även på angränsande områden, t.ex. miljöpolitiken. I

relationen EG--EFTA motsvarar EES-avtalet Romfördraget. Avtalet

innehåller således dels den generella skyddsklausulen om rätt

att under vissa förhållanden temporärt göra avsteg från avtalets

regler, dels de tre principerna om förebyggande åtgärder,

åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Likaså skall krav

på miljöskydd ingå i de avtalsslutande parternas övriga politik.

I syfte att etablera ett samordnande regelverk innebär

EES-avtalet också att EFTA-länderna skall tillämpa EG:s regler

på bl.a. områdena miljökonsekvensbedömningar, tillgång till

miljöinformation, utsläpp till luften av svavel, bly och kväve

samt utsläpp från stora förbränningsanläggningar och kommunala

anläggningar för avfallsförbränning samt avfall, inkl.

gränsöverskridande transporter. Vad gäller dessa regler är det i

princip ingenting som hindrar att Sverige har eller inför

strängare miljöskyddsåtgärder.

Betydande framsteg har på senare år gjorts i det

miljöpolitiska arbetet inom EG, och miljölagstiftningen är

numera en mycket viktig del av EG:s rättssystem. Detta visar sig

inte minst genom de skärpningar av Romfördraget som föreslagits

i den s.k. Maastrichtöverenskommelsen och som utskottet har

redogjort för ovan. För ministerrådets beslut i miljöfrågor

skall som huvudregel gälla att rådet fattar sina beslut med

kvalificerad majoritet i stället för som hittills i enhällighet.

Kommissionen har i dagarna presenterat en femte aktionsplan för

miljön som är avsedd att gälla för återstoden av 1900-talet. I

planen föreslår kommissionen att tre nya institutioner inrättas.

En konsultativ församling skall bildas med representanter för

fackliga organisationer, företag, konsumenter och berörda

organisationer och myndigheter. Vidare skall en församling,

bestående av representanter för kommissionen och nationella

miljömyndigheter inrättas bl.a. för att följa miljöpolitiken.

Slutligen skall tjänstemän på generaldirektörsnivå från

medlemsländerna och kommissionen bilda en grupp bl.a. för att

utbyta synpunkter på miljöpolitiken och på vidtagna åtgärder.

Genom EES-avtalet skapas nya möjligheter för ett intensifierat

miljösamarbete, och Sverige erhåller en plattform för att

påverka den framtida gemensamma miljöpolitiken i Västeuropa.

Sverige och övriga EFTA-länder kommer vidare att samarbeta med

EG på en rad miljöområden såsom miljöavgifter, framtagande av

aktionsprogram på miljöområdet samt samråd inför internationella

förhandlingar. Det bör tilläggas att enligt EES-avtalet kommer

Sverige och de övriga EFTA-länderna att delta i EG:s hela

ramforskningsprogram, i vilket miljöforskningen ingår som en

del.

Med anledning av motion Jo612 yrkande9 vill utskottet erinra

om att inom regeringskansliet pågår ett intensivt arbete med de

förslag om lagändringar som kan bli aktuella i samband med den

till maj 1992 aviserade propositionen om ett EES-avtal. Enligt

vad utskottet erfarit kommer förslag om lagändringar på

miljöområdet att föreläggas riksdagen under hösten 1992.

Utskottet förutsätter härvid att regeringen i detta arbete

fullföljer den målsättning som slogs fast i riksdagens beslut

våren 1991 om miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, JoU30,

rskr.338) och vill erinra om att det i regeringsförklaringen

uttalades att Sverige i förhandlingarna om svenskt medlemskap i

EG skall utgå från att högsta tillämpade ambitionsnivå skall

gälla på miljöområdet. Med det nu anförda finner utskottet

syftet med motion Jo612 yrkande9 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens

vidare åtgärd.

Utskottet kan konstatera att Sverige i förhandlingarna om ett

EES-avtal har lyckats få gehör för principen att de högre

skyddsnivåerna på miljöområdet skall bibehållas tills vidare.

Utskottet förutsätter att denna princip kommer att beaktas även

i kommande förhandlingar om ett medlemskap i EG. Utskottet

finner i allt väsentligt syftet med motion Jo612 yrkande10

tillgodosett utan något särskilt uttalande av den innebörd som

föreslås i motionen. Motionsyrkandet bör inte medföra någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Under en följd av år har utskottet betonat den roll en skärpt

kemikaliekontroll spelar för ett framgångsrikt miljöarbete och

framhållit det internationella samarbetets avgörande betydelse

för en effektiv kemikaliekontroll. Utskottet har även uttryckt

sin tillfredsställelse med det arbete kemikalieinspektionen

utför på det internationella planet. Av EES-avtalet framgår att

parterna är eniga om syftet att EFTA-länderna skall acceptera

EG:s regler om klassificering och märkning av farliga kemikalier

så som de kommer att vara utformade den 1 januari 1995. Skulle

Sverige eller något annat EFTA-land då finna att EG:s regler

inte kan godtas föreligger inte skyldighet för landet i fråga

att tillämpa dessa regler. Detta innebär emellertid att landet

kommer att stå utanför samarbetet i denna del såvida man inte

kommer överens om en annan ordning. Utskottet förutsätter att

Sverige även i internationella sammanhang kommer att fortsätta

sitt aktiva arbete på kemikaliekontrollens område, t.ex. vad

gäller substitutionsprincipen. Utskottet är emellertid inte

berett att föreslå något särskilt uttalande härom och avstyrker

således motion Jo612 yrkande11.

Enligt vad utskottet erfarit är EG:s ministerråd numera av den

uppfattningen att ekonomiska styrmedel bör spela en större roll

i miljöpolitiken. Inom kommissionen pågår arbete med ett

formellt förslag om energi/koldioxidskatt, och avsikten är att

förslaget skall presenteras senast i maj 1992. Även frågor om

beskattning av elproduktion och energikrävande industri är

föremål för överväganden. Kommissionen diskuterar också frågan

om införande av avgifter och skatter på bl.a. avfall,

avloppsvatten och handelsgödsel. Inom EFTA är Sverige pådrivande

när det gäller ökad användning av ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken. En arbetsgrupp inom EFTA har kontakter med EG

för bl.a. kunskapsutbyte på området. Det saknas således

anledning till något särskilt uttalande av den innebörd som

föreslås i motion Jo612 yrkande12. Motionsyrkandet avstyrks.

Östersjöns miljö

I september 1990 enades länderna kring Östersjön om att

gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall

återställas och hur detta arbete skall finansieras. Enligt

motion Jo612(s) yrkande13 måste Sverige vara pådrivande för

att utveckla och fullfölja dessa ambitioner.

Som anförs i motionen beslöts vid den s.k. Ronnebykonferensen

år 1990 att ett åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i

ekologisk balans skulle tas fram. Sverige var tillsammans med

Polen initiativtagare till konferensen. Utskottet har erfarit

att arbetet pågår i enlighet med de direktiv som lades fram vid

konferensen med undantag av den exakta tidpunkten för

färdigställande av själva rapporten. Arbetet beräknas vara

slutfört till den 8 och 9april1992 då miljöministrarna

kommer att underteckna en deklaration om åtgärdsprogrammet. I

arbetet deltar samtliga berörda länder. Åtgärder i såväl Sverige

som övriga länder ingår i programmet. I programmet redovisas

varje lands föroreningskällor uppdelade efter de områden i

Östersjön som påverkas. Som miljöministern framhåller i

budgetpropositionens bilaga 15 är en förutsättning för att

åtgärder skall kunna påbörjas under år1993, i enlighet med

regeringschefernas beslut, att projekteringsarbeten påbörjas

snarast. Av miljöministerns uttalanden framgår även att de

insatser som inletts på miljöområdet när det gäller Öst- och

Centraleuropa och som främst avser Östersjön kommer att

fortsätta i än högre grad än hittills. Med anledning av bl.a.

Östersjöns miljösituation konstaterade utskottet våren 1991

(prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) att ett konsekvent och

målmedvetet arbete måste göras för att minska dagens hot mot

våra hav, i nära samarbete med övriga strandstater. Som ett led

i detta aktiva arbete framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella

åtgärdsprogrammet. Utskottet ansåg att det multilaterala

miljösamarbetet i Östersjöområdet bör ha sin bas i

Helsingforskommissionen men att det knappast kan vara riksdagens

uppgift att i detalj reglera hur verksamheten inom kommissionen

skall utformas och hur de enskilda staterna skall genomföra de

överenskommelser som träffas inom kommissionen. Utskottet vill

erinra om att regeringen i årets budgetproposition föreslår att

medel avsätts för insatser till följd av programmet under

utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och

Östeuropa (bilaga4). Mark- och planministern har vidare tagit

initiativ till en konferens i Karlskrona i augusti i år.

Konferensen skall inleda ett större tvärvetenskapligt projekt

vid Östersjöinstitutet. I projektet kommer bl.a. att studeras

frågor om utveckling av transporter och kommunikationer,

energi- och miljöfrågor samt strandförhållandena runt Östersjön.

För ändamålet har regeringen avsatt 325000kr. Det nu anförda

innebär att utskottet inte finner anledning till något särskilt

uttalande med den inriktning som föreslås i motion Jo612

yrkande13.

Stockholm den 19 mars 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar

Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s),

Lennart Brunander(c), Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m),

Inge Carlsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Christer

Windén(nyd), Kaj Larsson(s), CarlG Nilsson(m), Sinikka

Bohlin(s), Lena Klevenås(s) och Lennart Fremling(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena

Klevenås(allas) anför:

Som anförs i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i

arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd

för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt

viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell

utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m.

och en betydelsefull signal till såväl regeringar som

industrier. I en sådan konvention måste som ett första steg ingå

ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp

av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990års nivå.

Konventionen bör även innehålla ett system för hur de fortsatta

förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av

utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Sverige har även arbetat

aktivt för EG:s och EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera

koldioxidutsläppen. Vi utgår från att regeringen driver på så

att det beslut som i november 1990 fattades gemensamt av EG och

EFTA kan säkerställas. Detta bör ges regeringen till känna och

utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande5.

Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få

till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället

kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration

härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels

behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella

förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen.

Utskottet borde ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande 7 om ett

tillkännagivande av denna innebörd.

Agenda21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i

2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form

för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta

internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste

innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till

miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik.

Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex.

energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet.

Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och

OECD år1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om

transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu

föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan

om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och

trafikministermötet har följts upp i olika länder. Även detta

bör ges regeringen till känna och utskottet borde således ha

tillstyrkt motion Jo612 yrkande8.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att vi anser att

utskottet borde ha tillstyrkt även motion U627 yrkande1 om

Sveriges ansvar för ett aktivt deltagande i samband med UNCED.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget

och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot

mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det

internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt

ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för

miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det

militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om

omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och

produktion kommer att framläggas vid UNCED. Vi anser att

regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid

FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som

föreslås i studien. Utskottet borde ha tillstyrkt motionens

yrkande17 att ge det nu anförda regeringen till känna.

Europaintegrationen, rätt skött, kan innebära en stor

möjlighet för utvecklingen mot en bättre miljö. Om många länder

samtidigt tillämpar höga miljökrav kan utsläpp och negativ

miljöpåverkan minska samtidigt som konkurrensen inte snedvrids.

Ett svenskt medlemskap i EG måste därför innebära en skärpning

av miljöambitionerna. Sverige måste gå före och hävda sådana

krav. Progressiva miljökrav i våra förhandlingar med EG är

avgörande för vilken attityd som en stor del av den svenska

opinionen kommer att inta till ett EG-medlemskap.

Regeringen har inte redovisat någon heltäckande strategi för

hur det miljöpolitiska arbetet skall drivas under ett EES-avtal

och vid ett eventuellt medlemskap i EG. Sverige måste självklart

ha denna framförhållning. I motion Jo612 framhålls att en sådan

strategi måste utarbetas under år 1992. Utskottet borde således

ha tillstyrkt motionens yrkande9 att detta bör ges regeringen

till känna.

I förslaget till EES-avtal har enighet uppnåtts om att

undantag medges på några för miljöpolitiken centrala områden. Vi

kräver i motion Jo612 att regeringen redan nu, eftersom

förhandlingarna om medlemskap i praktiken har startat, redovisar

på vilka områden som Sverige skall begära undantag från EG:s

regler i avvaktan på att dessa blir strängare. Hittills har

regeringen lagt tonvikten på medlemskapets eventuella

ekonomisk-politiska konsekvenser. Regeringen måste skyndsamt

redovisa en lista över vilka ämnen eller områden för vilka

Sverige tills vidare måste begära undantag från EG:s regler.

Utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande10 att

detta bör ges regeringen till känna.

Sverige har med framgång drivit kemikaliefrågorna inom EG,

bl.a. i form av en bilateral arbetsgrupp mellan EG-kommissionen

och Sverige. Det synsätt som sedan länge varit gällande i vårt

land, bl.a. riskvärderingen, synen på tillverkarens

ansvarm.m., kommer numera alltmer till uttryck i EG:s arbete.

Nästa steg bör vara att principen om att byta ut skadliga ämnen

mot sådana som är mindre skadliga, den s.k.

substitutionsprincipen, införs i hela Västeuropa. Sverige bör

verka för att denna princip på lämpligt sätt förs in i EG:s

regelverk. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo612

yrkande11 att detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen och enskilda ledamöter i regeringen har på olika

sätt tagit EG till intäkt för att sänka skatter och avgifter.

Inriktningen har lagts fram utan analys av de konsekvenser detta

skulle få för såväl välfärds- som miljöpolitiken. I motion Jo612

konstateras att Sverige har kommit längst i världen med att

införa miljöpolitiskt relaterade avgifter. Sverige har i flera

sammanhang förts fram som en förebild. Regeringens

avsiktsförklaringar, bl.a. i propositioner, har skapat osäkerhet

och delvis underminerat argumentationen för de medlemsländer

inom EG som vill driva på den miljöpolitiska utvecklingen, bl.a.

genom införande av avgifter. I motion Jo612 anför vi att Sverige

i förhandlingarna med EG bör föra fram kravet på ökad användning

av miljöavgifter/skatter inom EG, och att några svenska

miljörelaterade skatter eller avgifter inte bör sänkas i

avvaktan på resultat i förhandlingarna med EG. Utskottet borde

således ha tillstyrkt motionens yrkande12 att detta bör ges

regeringen till känna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Enligt min mening bör ett avtal till skydd för klimatet som

första steg innebära dels ett bindande åtagande om att

industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år2000 skall

stabiliseras på 1990 års nivå, dels att ett system utarbetas för

hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte

på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. I

förhandlingarna om en skogskonvention bör Sverige verka för att

en eventuell principdeklaration dels behandlar skogsfrågorna

kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en

konvention kan inledas efter konferensen. Inom ramen för Agenda

21 bör även sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i

det globala arbetet, och regeringen bör ta upp frågan om

uppföljningen i skilda länder av uttalandena från det gemensamma

miljö- och trafikministermötet vid den europeiska

transportministerkonferensen och OECD år 1989. Vid

FN-konferensen bör regeringen aktivt arbeta för att militära

resurser som teknik, forskning, kunskap, organisation och

produktion används för att rädda och återställa miljön i

enlighet med förslagen i FN-studien.

Jag ansluter mig således till synpunkterna i motionerna Jo612

yrkandena 5, 7 och 8 och U402 yrkande17.

Vänsterpartiet, som anser att Sverige inte bör bli medlem i

EG, delar emellertid uppfattningen i motion Jo612 yrkandena 9,

10, 11 och 12 om en fortsatt hög ambitionsnivå från Sveriges

sida vad avser det europeiska samarbetet på miljöns område.