Bet. 1991/92:UU23

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU23

Östersjösamarbetet

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

UU23

Motionerna

1991/92:U506 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av ett Östersjöråd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fördjupning av Östersjösamarbetet.

1991/92:U526 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en databas för kunskap om Östersjön och länderna

däromkring.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att

återställa Östersjöns miljö,

Inriktningen av Östersjösamarbetet

Motionen

Enligt motion U506 (s) yrkandena 1 och 2 bör initiativ tas för

att fördjupa Östersjösamarbetet och upprätta ett Östersjöråd.

Formerna för det samarbete som nu växer fram i regionen går i

huvudsak ut på ett flexibelt och pragmatiskt samarbete mellan

regeringar utan en tyngande byråkratisk apparat. Ett samarbete i

ett Östersjöråd kan omfatta allmänpolitiska frågor, liksom

ekonomiska. Det gäller t. ex. infrastrukturinvesteringar,

miljöinsatser, utveckling av forskarnätverk samt att skapa goda

förutsättningar för samarbete mellan folkrörelser och fackliga

organisationer liksom för kultursamarbetet. Det är, enligt

motionärerna, viktigt att den svenska regeringen fullföljer den

tidigare regeringens arbete genom att aktivt delta med svenska

initiativ för att åstadkomma en fördjupning av

Östersjösamarbetet genom upprättande av ett Östersjöråd.

Utskottet

De senaste årens dramatiska förändringar i Europa har öppnat

nya möjligheter för samarbete i Östersjöregionen. Genom

järnridåns avlägsnande har ett stort hinder för handelsutbyte,

resor och annan samverkan försvunnit. Hotet mot miljön i

regionen, inte minst havsföroreningar och säkerheten i

kärnkraftsverken, föranleder gemensamma åtgärder. I en tid när

man förutser ett regionaliserat Europa är det också naturligt

att samarbeta för att förhindra att området kring Östersjön, som

inte omfattas av EG:s infrastrukturplanering, marginaliseras.

Vidare har förändringarna skapat förutsättningar för en

demokratisk utveckling och ekonomisk tillväxt i hela regionen.

Under de senaste åren har samarbete etablerats i

Östersjöregionen på en rad områden. På miljöområdet inleddes ett

mellanstatligt samarbete på Ronnebykonferensen 1990 och följdes

upp vid miljöministermötet i Helsingfors den 8--9 april i år.

Transportministrarna har ett liknande samarbete. På

ministerkonferensen i Szczecin, Polen, den 16--18 mars i år

beslöts att samarbetet fortsättningsvis skulle koncentreras till

tre nyckelområden: infrastrukturutveckling, åtgärder för att

skydda miljön och utveckling av trafiksäkerheten. För vart och

ett av dessa områden skall en arbetsgrupp sammankallas och inom

ett år framlägga förslag till handlingsprogram. Sverige åtog sig

att sammankalla och leda miljögruppen.

Ars Baltica -- samlingsbegreppet för serier av utställningar,

musikgästspel, seminarier och konferenser kring Östersjöområdet

-- spelar en viktig roll på kulturområdet. Ett samarbete mellan

universiteten har resulterat i Baltic Sea University där

tusentals studenter i regionen kan ta del av föreläsningar via

TV från något av universiteten. Den ökade friheten att resa och

samarbetet inom the Baltic Tourist Association öppnar regionen

för nya former av turism. På det ekonomiska området har porten

öppnats för frihandel. För näringslivet är

handelskammarsamarbetet väsentligt liksom ökande privata

näringslivskontakter med de länder kring Östersjön med vilka nya

handelsmöjligheter har öppnats. Det växande fackliga samarbetet

i regionen har bl.a. resulterat i att ett nordiskt-baltiskt

kontaktforum bildats. Även kommuner runt Östersjön har varit

aktiva för att främja kontakter på en rad områden, bl.a. genom

vänortsutbyte. Östersjöstädernas förbund, med sekretariat i

Gdansk, är ett samarbete mellan 32 städer runt Östersjön.

Mot bakgrund av det ökade intresset för samarbete i

Östersjöregionen grundades Östersjörådet vid

utrikesministerkonferensen i Köpenhamn den 5--6 mars i år. Rådet

skall, i enlighet med den deklaration som antogs, vara ett

regionalt forum för samverkan mellan Östersjöstaterna. Några

fasta institutioner upprättades emellertid inte. Samarbetet

kommer att få formen av traditionellt mellanstatligt samarbete,

där värdlandet svarar för sekretariatservice. Mellan

ministermötena, som skall hållas en gång om året, arbetar en

ämbetsmannakommitté.

Östersjörådet skall ägna särskild uppmärksamhet åt sex olika

områden. För det första skall man stödja nya demokratiska

institutioner. Vidare skall rådet samarbeta inom ekonomi och

teknologi för att främja tillväxt i Östersjöregionen. I rådet

skall man också behandla humanitära frågor och hälsa. Samarbete

inom miljövård och energi liksom transport och kommunikationer

har redan tagit form bl. a. genom ministermöten. Slutligen skall

man även samarbeta inom områdena kultur, utbildning, information

och turism.

Vid sidan av det regeringssamarbete som inletts i

Östersjörådet har även ett parlamentarikersamarbete etablerats.

Utskottet välkomnar det intensifierade Östersjösamarbetet och

upprättandet av Östersjörådet. Östersjörådet har en praktisk

betydelse som begynnelsen för ett samarbete som grundar sig på

gemensamma värden. Rådet kommer även att vara ett viktigt

övergripande forum för samordning och meningsutbyte på en rad

områden. Det är den första gemensamma mötesplatsen för samråd i

hela regionen och kommer därigenom att fylla en viktig funktion.

En viktig aspekt av Östersjösamarbetet är att regioner knyts

samman över nationsgränser. Östersjösamarbetet är inte endast

ett samarbete mellan länder. Flera samarbetsinitiativ har tagits

på delstatlig och kommunal nivå. Till de förslag om hur

Östersjösamarbetet skall kunna utvecklas hör idén om den "Nya

Hansan" som fördes fram av regeringen i Schleswig-Holstein. Vid

Köpenhamnskonferensen lyftes regionernas betydelse fram bl.a.

genom att regionala företrädare var medlemmar i ländernas

delegationer. Vidare framhålls i punkt 16 i rådets stadga att

särskild uppmärksamhet skall ges till regioner, underregioner

och internationella organisationer när särskilda deltagare,

gäster eller observatörer bjuds in. Utskottet ser regionala

företrädares närvaro och medverkan som ett välkommet inslag i

Östersjörådets verksamhet.

Det förslag som framförs i motion U506 (s) om att fördjupa

Östersjösamarbetet genom att ta initiativ till ett Östersjöråd

har tillgodosetts genom utvecklingen.

Med det ovan anförda förklaras yrkandena 1 och 2 i motion U506

besvarad.

Östersjöns miljö

Motionen

På Ronnebykonferensen, som sammankallades på initiativ av

Sverige och Polen, enades länderna kring Östersjön om att

gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall

återställas och för hur detta skall finansieras.

Socialdemokraterna anser i motion Jo612 att regeringen måste

driva på för att fullfölja dessa ambitioner.

Utskottet

I Östersjödeklarationen, som antogs vid Ronnebykonferensen i

september 1990, räknas en rad områden upp inom vilka länderna

deklarerar sina avsikter att återställa Östersjön i en sund

ekologisk balans. En arbetsgrupp gavs i uppdrag att koordinera

analysen av miljöproblemen och att förbereda ett gemensamt

program. Vidare skulle gruppen, i samverkan med internationella

finansinstitutioner, analysera de finansiella förutsättningarna

och förbereda investeringsprojekt.

Vid uppföljningsmötet i Helsingfors den 8--9 april antogs en

ny konvention, en ministerdeklaration och ett åtgärdsprogram.

Underlag för åtgärdsprogrammet var en rapport från

arbetsgruppen där drygt etthundra hot mot havsmiljön (hot spots)

beskrevs och där en strategi lades upp för det framtida arbetet.

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande till utrikesutskottet

beträffande yrkande 13 i motion Jo612 (1991/92:JoU8y) refererat

till tidigare ställningstaganden angående Östersjöns

miljösituation. Våren 1991 konstaterade utskottet

(1990/91:JoU30) att ett konsekvent och målmedvetet arbete måste

göras för att minska dagens hot mot våra hav, i nära samarbete

med övriga strandstater. Som ett led i detta aktiva arbete

framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella åtgärdsprogrammet.

Utskottet ansåg att det multilaterala miljösamarbetet i

Östersjöområdet bör ha sin bas i Helsingforskommissionen men att

det knappast kan vara riksdagens uppgift att i detalj reglera

hur verksamheten inom kommissionen skall utformas och hur de

enskilda staterna skall genomföra de överenskommelser som

träffas inom kommissionen.

I sitt yttrande erinrar jordbruksutskottet vidare om att

regeringen i årets budgetproposition föreslår att medel avsätts

för insatser inom ramen för programmet under

utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och

Östeuropa. Jordbruksutskottet pekar även på det planerade

tvärvetenskapliga projektet vid Östersjöinstitutet och för vars

ändamål regeringen har avsatt 325 000 kr. Med det i yttrandet

anförda fann utskottet inte anledning till något särskilt

uttalande med den inriktning som föreslås i motionen.

Utskottet delar jordbruksutskottets syn och erinrar också om

vad miljöministern anför i budgetpropositionen om samarbetet i

regionen. Sverige skall, anför han, aktivt medverka till att

utveckla miljösamarbetet i hela Europa och ge stöd för att rena

Östersjön. Under de kommande åren fordras stora insatser för att

förbättra miljösituationen i Öst- och Centraleuropa. Genom

samarbete med grannfolken bl.a. i Estland, Lettland, Litauen och

Polen kan Sverige bidra med såväl konkreta miljöåtgärder som

stöd för unga demokratier som nu utvecklar sitt miljöansvar.

Därmed betraktas yrkande 13 i motion Jo612 som besvarat.

En Östersjödatabas

Motionen

Mot bakgrund av det ökade intresset för Östersjöregionen

framträder ett behov av en uppsamling av all kunskap om

Östersjön och länderna däromkring. Därför föreslås i motion U526

(s) att en Östersjödatabas upprättas. Enligt motionären är det

emellertid varken möjligt eller önskvärt att samla allt vetande

på ett ställe. Däremot borde det gå att skapa en bank med

kunskap om kunskapen, en databas med uppgifter om vart man kan

vända sig i olika frågor. En sådan databas måste ha goda

kontakter med lärosäten, forskningsstationer, statliga

förvaltningar, näringsliv osv. i alla länder med Östersjökust

och bör, anser motionären, placeras på Gotland.

Utskottet

Det ökade samarbetet mellan länderna kring Östersjön kommer

att medföra ett ökat behov av information och kunskap om

förhållandena i regionen. Utskottet anser att samlad information

av det slag som nämns i motionen är värdefull. Det faller

emellertid i första hand på verkställande myndigheter att samla

in och tillhandahålla relevanta data, däribland SCB. Dessutom

innebär Östersjösamarbetet i den form det nu tar goda

möjligheter för informationsinsamling. Den

miljöproblemkartläggning som görs inom ramen för miljösamarbetet

är ett sådant exempel. Utskottet ser därför ingen anledning för

riksdagen att besluta om en särskild Östersjödatabas.

Med det ovan anförda avstyrks motion U526.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av Östersjösamarbetet

att riksdagen förklarar motion 1991/92:U506 yrkandena 1 och 2

besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande Östersjöns miljö

att riksdagen förklarar motion 1991/92:JoU612 yrkande 13

besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande en Östersjödatabas

att riksdagen avslår motion 1991/92:U526.

Stockholm den 28 april 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:

Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Mats Hellström (s), Maj

Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils

T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s),

Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),

Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Richard

Ulfvengren (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.