Bet. 1991/92:UU7

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU07

ILOs konvention om ursprungsbefolkningar

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1991/92

UU7

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1990/91:101 förelagt riksdagen

Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om

ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder i enlighet med

vad som föreskrivs i ILOs stadga. Till skrivelsen har fogats en

resolution som antogs i samband med konventionen vid ILOs

arbetskonferens 1989. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

Sverige inträdde som medlem av ILO genom sin anslutning till

Nationernas förbund 1920. ILO antog 1957 en konvention (nr 107)

samt en rekommendation (nr 104) om skydd för och integration av

infödda och andra i stammar eller i stamliknande förhållanden

boende folkgrupper i självstyrande länder. Sverige ratificerade

aldrig denna konvention eftersom den enligt både regering och

riksdag saknade aktualitet för svenskt vidkommande. 1986 hölls

ett expertmöte inom ILO där det fastslogs att konventionen var i

behov av revision. En reviderad konvention utformades för att

tillgodose urbefolkningars rätt att bli konsulterade och utöva

inflytande i frågor som berör dem. Konventionen antogs med

röstsiffrorna 328 för, 1 emot och 49 nedlagda. Samtliga svenska

ombud röstade för konventionen, som trädde i kraft den 5

september 1991.

Kriteriet för att ett folk enligt konventionen skall betraktas

som stam- eller ursprungsfolk är att man själv identifierar sig

som sådant. Begreppet folk i konventionen är inte att likställa

med begreppet folk i folkrätten. Regeringarna skall dock se till

att ursprungsfolkens och stamfolkens rättigheter skyddas och att

deras integritet respekteras. Dessa folk skall också utan

inskränkningar åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande

friheter. De skall vidare ha rätt att själva besluta i frågor

som rör deras utveckling. Regeringarna har ett ansvar att skydda

och bevara miljön i de områden där dessa folk bor. Äganderätt

och besittningsrätt till den mark som folken traditionellt bebor

skall erkännas. Ursprungsfolken har också rätt att delta i

användningen, förvaltningen och bevarandet av naturtillgångar

som hör till deras mark.

Samerna utgör en urbefolkning eller ett ursprungsfolk i

Sverige. ILOs urbefolkningsinstrument kan enligt regeringen inte

längre anses "sakna omedelbart intresse för svenskt

vidkommande". Flera remissinstanser har dock pekat på en rad

punkter där konventionens krav inte överensstämmer med nuvarande

svenska förhållanden. Exempelvis hävdas att det behövs en

närmare analys av hur konventionens artikel 14 om

landrättigheter förhåller sig till samernas nuvarande

rättsställning. Sverige har i diskussionerna om den nya

konventionen, utan framgång, fört fram förslag om "bruksrätt"

som alternativ till äganderätt och besittningsrätt.

Samerättsutredningen har överlämnat flera betänkanden om

samernas förhållanden. Samtidigt har en arbetsgrupp vid

lantbruksstyrelsen överlämnat ett förslag om samebyarnas

organisation, funktion och ekonomi. ILO-kommittén anser mot

bakgrund av det utredningsarbete som pågår att Sverige för

närvarande inte bör tillträda ILO-konventionen nr 169.

Regeringen ansluter sig till denna position och säger i

skrivelsen att de ambitioner och krav konventionen uppställer

noga bör övervägas i det fortsatta arbetet med samefrågorna.

Riksdagen har med vissa ändringar tillstyrkt de i proposition

1990/91:3 framlagda förslagen om skogsbruket i fjällnära skogar.

Riksdagen avslog däremot regeringens förslag om ändring i

rennäringslagen (JoU12, rskr. 46) och hemställde om ett

sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från

samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedömning.

Regeringen hemställer att riksdagen får tillfälle att ta del

av vad som anförs i skrivelsen.

Motionerna

1990/91:U14 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om ratificering av ILOs

konvention 169 bör behandlas som en del av det av riksdagen

begärda förslaget om en samlad samepolitik.

1990/91:U15 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

samlad proposition i samepolitik och en ratificering av ILOs

konvention nr 169 bör föreläggas riksdagen före 1991 års utgång.

1990/91:U16 av Anders Castberger och Kerstin Ekman (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en samlad proposition om samepolitik, innefattande även förslag

till ratificering av ILOs konvention 169 samt förslag till de

åtgärder som föranleds av en sådan ratificering, bör föreläggas

riksdagen före utgången av 1991.

1990/91:U17 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en samlad

proposition i samepolitik och en ratificering av ILOs konvention

169 bör föreläggas riksdagen före utgången av 1991.

1990/91:U660 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige snarast bör ratificera

ILO-konvention 169.

Utskottet

I jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU1y framhålls att

det finns ett behov av åtgärder för att lösa olika problem som

har anknytning till rennäringen, samt att de förslag som

samerättsutredningen lagt fram är av stor betydelse för att

bevara och utveckla samernas egenart och samhällsliv.

Jordbruksutskottet yttrar även följande:

Utskottet erinrar om att Sveriges representanter deltagit

aktivt i utarbetandet av ILOs konvention nr 169. Utskottet

finner liksom föredragande statsrådet att det är önskvärt att

det på sikt skall bli möjligt att tillträda konventionen. Med

hänvisning till att förslagen om en samlad samepolitik ligger

under beredning och till vad som i övrigt anförs i

regeringsskrivelsen delar dock utskottet ILO-kommitténs och

regeringens mening att Sverige för närvarande inte bör tillträda

konventionen. Frågan om tillträde bör ytterligare noga övervägas

i samband med beredningen av samerättsutredningens m.fl. förslag

så att ett förslag om ratificering kan framläggas i nära

anslutning till ett sammanhållet förslag i samefrågorna.

Utskottet fäster stor vikt vid att frågekomplexet behandlas

skyndsamt. Därmed får motionerna i väsentliga stycken anses

tillgodosedda. Något särskilt riksdagsuttalande i frågan synes

icke påkallat.

Utskottet har inget att erinra mot jordbruksutskottets

yttrande och konstaterar att ILOs konvention nr 169 om

ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder kan fylla en

viktig funktion för skyddet av dessa folks fri- och rättigheter.

En samordning av de frågor som rör samernas närings- och

samhällsliv är enligt utskottet nödvändig. Utskottet

ansluter sig därför till regeringens bedömning att Sverige för

närvarande inte bör tillträda konventionen. Samtidigt vill

utskottet framhäva vikten av att beredningen av

samerättsutredningens m.fl. förslag i samefrågorna inte

onödigtvis försenar Sveriges tillträde till den konvention som

Sveriges representanter varit aktiva i att utarbeta.

Med det ovan anförda får motion 1990/91:U14 (c), motion

1990/91:U15 (mp), motion 1990/91:U16 (fp) samt motion

1990/91:U17 (v) anses besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger skrivelse 1990/91:101 till

handlingarna,

2. att riksdagen förklarar motionerna 1990/91:U14,

1990/91:U15, 1990/91:U16 och 1990/91:U17 besvarade med vad

utskottet anfört.

Stockholm den 14 november 1991

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic

Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Pär

Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T

Svensson (s), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Berndt Ekholm (s), Bengt Silfverstrand (s), Ulla-Britt Åbark

(s), Hans Göran Franck (s) och Fanny Rizell (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Seija Viitamäki-Carlsson

(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU1y

Bilaga 1

ILOs konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande

länder

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 7 maj 1991 beslutat bereda

jordbruksutskottet tillfälle att senast den 24 oktober 1991

yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:101 om ILOs

konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i

självstyrande länder jämte motionerna 1990/91:U14, U15, U16

ochU17.

Regeringens skrivelse

Genom skrivelsen förelägger regeringen

(arbetsmarknadsdepartementet) riksdagen ILOs konvention nr 169 i

enlighet med vad som föreskrivs i ILOs stadga. Av skrivelsen

framgår bl.a. följande.

Sverige har icke varit anslutet till ILOs konvention (nr 107)

och rekommendation (nr 104) av år 1957 om skydd för och

integration av infödda och andra i stammar eller i stamliknande

förhållanden levande folkgrupper i självstyrande länder. Skälet

angavs på sin tid vara att instrumenten torde sakna omedelbart

intresse för svenskt vidkommande (prop. 1958:46, 2LU 15).

År 1989 antog den internationella arbetskonferensen en ny

konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i

självstyrande länder. Den nya konventionen reviderar konvention

nr 107. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen.

Samtidigt antogs utan omröstning en av nordiska

regeringsrepresentanter initierad resolution om uppföljning av

konventionen. Konventionen hade den 15 november 1990

ratificerats av två länder, Norge och Mexico. Enligt vad

utskottet erfarit har sedermera även Colombia ratificerat

konventionen, den 7 augusti 1991. Konventionen har trätt i kraft

den 5 september 1991.

Den nya konventionen äger tillämpning på stamfolk vilkas

sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden skiljer dem från

andra grupper av den nationella gemenskapen. Den omfattar även

folk som på grund av sin härkomst betraktas som ursprungsfolk.

Regeringarna har att se till att ursprungsfolkens och

stamfolkens rättigheter skyddas och att deras integritet

respekteras. Ursprungsfolk och stamfolk skall utan hinder och

fullt ut åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande

friheter. Dessa folk skall ha rätt att besluta om sina egna

prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen. Regeringarna å

andra sidan har ett ansvar att skydda och bevara miljön i de

områden som dessa folk bebor. Enligt artikel 14 i konventionen

skall dessa folks äganderätt och besittningsrätt till den mark

som de traditionellt bebor erkännas. Åtgärder skall vidtas för

att skydda deras rätt att nyttja mark som inte uteslutande bebos

av dem. Särskild uppmärksamhet fästs vid nomadfolkens situation.

Ursprungsfolkens rätt till naturtillgångar som hör till deras

mark skall särskilt skyddas.

Frågan om ratificering av konventionen har behandlats av

ILO-kommittén efter en bred remiss till myndigheter och

organisationer. ILO-kommittén anser att Sverige för närvarande

inte bör tillträda konvention nr 169.

Föredragande departementschefen finner det önskvärt att det på

längre sikt skall bli möjligt för Sverige att tillträda den nya

konventionen. Till skillnad från den tidigare konventionen utgår

den från principen om respekt för urbefolkningarnas kultur och

rättigheter. Den kan heller inte längre anses "sakna omedelbart

intresse för svenskt vidkommande". Samerna utgör en urbefolkning

eller ett ursprungsfolk i Sverige. Sverige deltog också på

regeringssidan aktivt i utarbetandet av den nya konventionen.

Samerna var representerade i den svenska regeringsdelegationen

och har uttryckt starkt intresse för att Sverige ratificerar

konventionen.

Föredraganden noterar att frågan om urbefolkningarnas

markrättigheter (artikel 14) var en av de mest tidskrävande och

svåraste att finna enighet kring under utskottsbehandlingen i

Genève. Ett svenskt förslag att i texten föra in begreppet

"bruksrätt" som ett alternativ till äganderätt och

besittningsrätt rönte inte någon framgång.

I skrivelsen erinras om att riksdagen för ett år sedan avslog

regeringens proposition (1990/91:3) om ändring i rennäringslagen

och ställde sig bakom en hemställan, att regeringen så snart det

är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet

förslag där samtliga betänkanden från samerättsutredningen blir

föremål för en samlad bedömning (JoU12, rskr. 46). Samernas

nationalråd har gjort likartade framställningar.

Föredraganden finner sålunda i likhet med ILO-kommittén att

Sverige för närvarande inte bör tillträda konventionen. De

ambitioner och krav konventionen uppställer bör noga övervägas i

det fortsatta arbetet med samefrågorna.

Motionerna

Enligt motion 1990/91:U14 av Martin Olsson och Karin

Israelsson (c) bör frågan om ratificering av ILOs konvention nr

169 behandlas som en del av det av riksdagen begärda förslaget

om en samlad samepolitik. I motion 1990/91:U16 av Anders

Castberger och Kerstin Ekman (fp) yrkas att riksdagen uttalar

att en samlad proposition om samepolitiken, innefattande även

förslag till ratificering av ILOs konvention nr 169 samt förslag

till de åtgärder som föranleds av en sådan ratificering, bör

föreläggas riksdagen före utgången av 1991. Motsvarande yrkanden

framförs i motionerna 1990/91:U15 av Ragnhild Pohanka och Eva

Goës (mp) samt 1990/91:U17 av Berith Eriksson m.fl. (v).

I centermotionen framhålls, med hänvisning till att Norge

redan ratificerat konventionen, att den situationen uppstår att

de båda länderna, vars gräns delar det traditionella samiska

området, valt olika linjer. Det kan inte uteslutas att detta kan

få betydelse för t.ex. de samebyar som har rätt att utnyttja

marker i båda länderna och kanske även för möjligheterna att

träffa uppgörelse mellan de båda länderna om en ny

renbeteskonvention. I folkpartimotionen anförs att frågan om

samernas folkrättsliga ställning och om deras rättigheter till

mark och vatten bör vara en av de mest centrala när regeringen

nu, på riksdagens mycket tydliga uppdrag, har att förelägga

riksdagen en samlad proposition om samepolitiken. Enligt

vänstermotionen är det mycket otillfredsställande att regeringen

efter ett och ett halvt år inte har kommit längre i arbetet för

en ratificering av konventionen.

Vissa nordiska länders inställning

Finland har, i likhet med den svenska regeringen, icke funnit

möjligt att på nuvarande stadium ratificera den nya

ILO-konventionen. Enligt ett uttalande av Finlands

justitieminister bör hindren för att tillträda konventionen

avlägsnas så snabbt som möjligt med hänsyn till att konventionen

utgör ett viktigt dokument till skydd för de mänskliga

rättigheterna.

Som inledningsvis anförts har Norge ratificerat konventionen.

Genom att Norge redan infört ett sameting och regler om

självstyrelse har man på norsk sida, enligt vad utskottet

inhämtat, bedömt konventionens regler väsentligen uppfyllda

enligt norsk lagstiftning. Konventionsbestämmelserna om samernas

besittningsrätt till sina marker anses huvudsakligen

tillgodosedda med hänvisning till att samerna åtnjuter

expropriationsrättsligt skydd för renbetesmarkerna. Under

innevarande höst kommer ett seminarium att hållas med deltagande

av vederbörande myndigheter och sametinget för att utreda vilka

lagändringar som erfordras för att bringa lagstiftningen i

samklang med konventionen.

Utskottets överväganden

Riksdagen avslog för ett år sedan ett regeringsförslag om

vissa ändringar i rennäringslagen (prop. 1990/91:3, JoU12, rskr.

46). I betänkandet framhöll utskottet att det finns ett behov av

åtgärder för att lösa olika problem som har anknytning till

rennäringen resp. andra näringar som bedrivs inom

renskötselområdet. Samtidigt underströk utskottet att de förslag

som samerättsutredningen lagt fram är av stor betydelse för att

bevara och utveckla samernas egenart och samhällsliv. Med hänsyn

främst till rennäringens betydelse i dessa sammanhang ansåg

utskottet starka skäl tala för att de frågor som omfattades av

propositionen behandlas inom ramen för ett mer sammanhållet

förslag angående samernas ställning där även förslagen från

samerättsutredningen kunde bli föremål för en samlad bedömning.

Utskottet underströk det angelägna i att regeringen så snart det

är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet

förslag i samefrågorna. Riksdagen följde utskottet.

Samerättsutredningens förslag har remissbehandlats och bereds

inom regeringens kansli.

Utskottet erinrar om att Sveriges representanter deltagit

aktivt i utarbetandet av ILOs konvention nr 169. Utskottet

finner liksom föredragande statsrådet att det är önskvärt att

det på sikt skall bli möjligt att tillträda konventionen. Med

hänvisning till att förslagen om en samlad samepolitik ligger

under beredning och till vad som i övrigt anförs i

regeringsskrivelsen delar dock utskottet ILO-kommitténs och

regeringens mening att Sverige för närvarande inte bör tillträda

konventionen. Frågan om tillträde bör ytterligare noga övervägas

i samband med beredningen av samerättsutredningens m.fl. förslag

så att ett förslag om ratificering kan framläggas i nära

anslutning till ett sammanhållet förslag i samefrågorna.

Utskottet fäster stor vikt vid att frågekomplexet behandlas

skyndsamt. Därmed får motionerna i väsentliga stycken anses

tillgodosedda. Något särskilt riksdagsuttalande i frågan synes

icke påkallat.

Stockholm den 24 oktober 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin

(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),

Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg

(s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i

Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G

Nilsson (m) och Sinikka Bohlin (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Enligt min mening borde den del av utskottets yttrande i

avsnittet Utskottets överväganden som börjar med "Utskottet

erinrar" ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att Sveriges representanter deltagit

aktivt i utarbetandet av ILOs konvention nr 169. Utskottet anser

att det är önskvärt att Sverige så snart det är möjligt

tillträder konventionen. Med hänvisning till att förslagen om en

samlad samepolitik ligger under beredning delar dock utskottet

ILO-kommitténs och regeringens mening att Sverige nu inte bör

tillträda konventionen. Frågan om tillträde bör behandlas i

anslutning till ett sammanhållet förslag i samefrågorna.

Utskottet fäster -- -- -- (= utskottet) -- -- -- icke påkallat.