Bet. 1992/93:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1992/93:AU13

Regionalpolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1992/93

AU13

I betänkandet behandlas

proposition 1992/93:100 bilaga 11

(Arbetsmarknadsdepartementet), Regional utveckling (s. 28--43)

och anslagspunkterna D 1--D 7 och D 9--D 10 (s. 86--96),

92 motioner från allmänna motionstiden 1993.

Sammanfattning

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Utskottet konstaterar att det råder bred politisk enighet om

de allmänna målen för regionalpolitiken, dvs. att människor

oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete,

service och en god miljö. Några avgörande förändringar när det

gäller inriktningen av regionalpolitiken har inte skett

sedan riksdagen fastställde denna våren 1990 (prop. 1989/90:76,

AU13, rskr. 346). Däremot konstaterar utskottet att

förutsättningarna för den politik som då lades fast har

förändrats, främst beroende på den ekonomiska krisen men även på

den pågående processen med avreglering, bolagisering och

privatisering.

Utskottet anser att de medel som avsätts för direkta

regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den

regionala utvecklingen. Därför är det viktigt att

regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder beslutas inom andra

politikområden. Utskottet pekar på en rad viktiga riksdagsbeslut

under våren avseende bl. a. arbetsmarknad, infrastruktur och

utbildning.

Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sina motioner

med en reservation.

Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner om

utvecklingen i storstadsområdena, förhållandet mellan olika

regioner samt om utlokalisering och decentralisering. Utskottet

understryker storstadsregionernas betydelse för den ekonomiska

utvecklingen i landet. Någon åtgärd med anledning av motionerna

föreslås inte.

En motiveringsreservation föreligger från företrädarna för

Moderata samlingspartiet.

Företagsstöd och Glesbygdsstöd

Under dessa rubriker behandlar utskottet några motionsyrkanden

om översyn av eller ändringar i formerna för det

regionalpolitiska företagsstödet och för stödet till företag och

butiker i glesbygden. Inte heller dessa motionsyrkanden föreslås

leda till någon riksdagens åtgärd. Ett förslag från regeringen

om anstånd med inbetalningar från stiftelsen Norrlandsfonden

lämnas av utskottet utan invändning.

Stödområdesindelningen

I ett stort antal motioner begärs inplacering eller ändrad

inplacering av kommuner i stödområde. Utskottet konstaterar att

den kraftigt ökade arbetslösheten försvårar situationen i de

flesta av landets kommuner. Utskottet anser dock att de

långsiktiga problemen måste vara avgörande för stödområdets

avgränsningar och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden i

denna fråga.

Företrädaren för Ny demokrati har reserverat sig till förmån

för inplacering i stödområde av kommuner i Hälsingland.

Insatser för kvinnor

Med anledning av ett antal motionsyrkanden uppehåller sig

utskottet ingående vid kvinnors framtida

arbetsmarknadssituation, bl.a. mot bakgrund av nedskärningarna i

den offentliga sektorn. Utskottet pekar på de möjligheter som

finns inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska

åtgärdsarsenalen. Möjligheter till avknoppning från offentlig

sektor, starta egen verksamhet, kompetensutveckling m.m. utgör

också viktiga inslag.

Socialdemokraternas företrädare har under detta avsnitt avgett

två reservationer.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för

nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en

sammanlagd medelsanvisning av 2 563,4 miljoner kronor.

Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i reservationer

att den sammanlagda medelsanvisningen ökas med 100 miljoner

kronor.

Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län

I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal

motionsyrkanden om särskilda insatser i olika delar av landet.

De flesta motionerna uttrycker en stark oro över den kraftigt

ökade arbetslösheten och kräver insatser av olika slag.

Utskottet konstaterar att det kommer att behövas stora

insatser på det arbetsmarknadspolitiska området under det

kommande året och anser att åtgärder, särskilt i fråga om

utbildning och kompetensutveckling, bör öka. Utskottet utgår

från att regeringen återkommer i kompletteringspropositionen med

ytterligare åtgärdsförslag. Vidare pekar utskottet på de

regionalpolitiska medel som står till förfogande för olika

åtgärder och hänvisar till förslag och beslut på andra

politikområden som kommer att få betydelse för den regionala

utvecklingen.

Företrädarna för Socialdemokraterna har avlämnat en

motiveringsreservation och företrädaren för Ny demokrati har

reserverat sig till förmån för åtgärder i Värmlands och

Gävleborgs län.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring av suppleanten

för Vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 11 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av

statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen

dels under punkterna

D 1 (s. 86--87)

till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,

D 2 (s. 88--89)

till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 1 012 000 000 kr,

D 3 (s. 89--90)

1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i

glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i

en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

255 000 000 kr,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr,

D 4 (s. 90--91)

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr,

D 5 (s. 91)

till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 200 000 000 kr,

D 6 (s. 92--93)

till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 179 900

000 kr,

D 7 (s. 93--95)

till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 17 000 000 kr,

D 9 (s. 95--96)

till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 4 200 000

kr,

D 10 (s. 96)

till Transportstöd för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 300 300 000 kr.

dels beträffande stiftelsen Norrlandsfonden (s. 39--43)

godkänner vad som förordats i propositionen om

Norrlandsfonden.

Motionerna

1992/93:A213 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att främja kvinnligt

företagande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om egen verksamhet inom vård och omsorg.

1992/93:A215 av Christina Linderholm (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade insatser för arbetslösa kvinnor i

Stockholm.

1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 80 miljoner

kronor utöver vad regeringen har föreslagit,

5. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 19 miljoner kronor utöver vad regeringen

har föreslagit,

6. att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 miljon kronor utöver

vad regeringen har föreslagit,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av regionalpolitiken,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en analys

ur regionalpolitiskt perspektiv av omstruktureringar och

sektorspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar om inrättande av ett centralt

kunskapscentrum för kvinnligt företagande vid

glesbygdsmyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:A402 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ändring i tillämpningsreglerna för

budgetåret 1993/94 vad avser de regionalpolitiska stöd som

anförs i motionen.

1992/93:A403 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i norra

Älvsborg.

1992/93:A404 av Birger Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till

Västmanlands län.

1992/93:A405 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att

verka och leva i Norrbottens inland.

1992/93:A406 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att flytta Kälarne kommundel i Bräcke kommun från

stödområde 2 till stödområde 1.

1992/93:A407 av förste vice talman Stig Alemyr m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utvecklingsinsatser för Kalmar

län.

1992/93:A408 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Svängsta industrisamhälle inplaceras som

tillfälligt stödområde.

1992/93:A409 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner

bör inplaceras i stödområde 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att norra delen av Lindesbergs kommun

(Guldsmedshyttans och Ramsbergs församlingar) bör inplaceras i

stödområde 2.

1992/93:A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

erforderliga medel bör ställas till förfogande för

ungdomsarbetsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ungdomar bör ges möjlighet att bedriva högskolestudier i form av

arbetsmarknadsutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

erforderliga medel bör ställas till förfogande för

långtidsarbetslösa,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

länsstyrelsens roll bör stärkas när det gäller beredskapsarbeten

av investeringskaraktär,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om strukturpolitik,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Länsstyrelsen i Örebro län bör få i uppdrag att efter samråd med

representanter med kringliggande län lämna förslag om samordnade

infrastrukturella investeringar för Örebro län med omnejd,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga kommuner i det s.k. halvmånebältet, dvs. Ljusnarsberg,

Hällefors, Karlskoga, Degerfors, Laxå och Askersund bör ingå i

stödområde.

1992/93:A411 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen mot bakgrund av det i motionen anförda beslutar att a)

Gagnefs kommun placeras i stödområde 2, b) Vansbro kommun

placeras i stödområde 1, c) Malungs kommun placeras i stödområde

1, d) Älvdalens kommun placeras i stödområde 1.

1992/93:A412 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en regionalpolitisk beredning.

1992/93:A413 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en bättre tilldelning av de regionala

anslagen för infrastruktur till Skåne.

1992/93:A414 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Karlskoga och Degerfors bör bli

permanent inplacerade i stödområde 2.

1992/93:A415 av Agne Hansson m.fl. (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att öka sysselsättningen

genom reparation, ombyggnad, tillbyggnad och underhåll av

fastigheter och va-projekt i Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen under rubriken övriga åtgärder anförts om

regionalpolitiska utvecklingsinsatser för Kalmar län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsanslaget för utvecklingsinsatser i

Kalmar län.

1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ett

fullföljande av EES-avtalet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs

län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser för

småföretagsutveckling med tyngdpunkt på Sjuhäradsbygden,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turismens betydelse särskilt för Dalsland.

1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samhällsservice i skärgården,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd i skärgården.

1992/93:A418 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en förlängning av befrielse från socialavgifter för

Svappavaara.

1992/93:A419 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om arbetsskapande åtgärder för Värmland.

1992/93:A420 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett åtgärdsprogram för Gävleborg.

1992/93:A421 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Blekinge.

1992/93:A422 av Marianne Jönsson m.fl. (c, s, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av lokalisering av statliga

arbetstillfällen till Kalmar län för att nå en allsidigare och

mer differentierad arbetsmarknad.

1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna för

den regionala balansen av bolagisering, avreglering och

åtstramning av offentlig verksamhet kartläggs,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tillfälligt

stöd riktat till bensinstationer i Tornedalen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområdesindelningen.

1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för västregionen av att

EES-avtalet kommer till stånd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade regionalpolitiska medel till

västregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av arbetsmarknadspolitiska

medel till västregionen.

1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiska medel till Halland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska medel till

Hallands län.

1992/93:A427 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för regionala

utvecklingsinsatser.

1992/93:A428 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att tillfälligt inplacera Sölvesborgs kommun i

området för stöd till regionala utvecklingsinsatser.

1992/93:A429 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om hur stagnerande småkommuner

i landet åter skall kunna bli varaktigt livskraftiga.

1992/93:A430 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tillfällig hjälp till Örebro län.

1992/93:A431 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om satsningar för utveckling i Göteborg.

1992/93:A432 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning

med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade

problemställningarna.

1992/93:A433 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en friare användning av de

regionalpolitiska medlen i Jämtlands län.

1992/93:A434 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en översyn av glesbygdsstödet.

1992/93:A435 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av sysselsättnings- och

utvecklingsåtgärder i Kristianstads län.

1992/93:A436 av Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmården

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en tydlig markering som stöd

för vidareutveckling av projektet 90-talets byapolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurstilldelning för vidareutveckling av

projektet.

1992/93:A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att tillsätta en

regionalpolitisk beredning i syfte att dels medverka till

infrastruktursatsningen i Västernorrland och andra skogslän,

dels formulera en aktiv regionalpolitik för 1990-talet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att den gemensamma sektorn --

kommun och landsting -- ges tillräckliga resurser för att klara

välfärd och sysselsättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för kraftsamling kring

sysselsättningen i Västernorrland.

1992/93:A438 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett åtgärdsprogram med särskild inriktning

på kvinnors sysselsättning och utbildning i Västsverige.

1992/93:A439 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Värmlands

län.

1992/93:A440 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad strukturplan

för Stockholmsregionen i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag baserade på

Storstadsutredningens betänkande i fråga om att motverka den

sociala segregationen,

9. att riksdagen hos regeringen begär att inga nya

utlokaliseringar från Stockholmsregionen stimuleras av staten.

1992/93:A441 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av insatser för att stärka

näringslivet i Örebro län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medel för att kortsiktigt

lindra effekterna av lågkonjunkturen och strukturkrisen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att se över affärsverkens

policy beträffande organisation och personalpolitik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av de regional- och

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i syfte att öka

effektiviteten i det samlade åtgärdsbatteriet.

1992/93:A442 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett handlingsprogram för

Västernorrland bör upprättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands behov av infrastrukturella

satsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar av stödområdesindelningen i

Västernorrland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsningar på kvinnors och ungdomars

sysselsättning i Sollefteå och Ånge kommuner.

1992/93:A443 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att beteckningen/ordet stödområde bör

ändras till utvecklingsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en ny plattform för dialog bör skapas

för samordning av gemensamma resurser inom länet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningarna för att bevara ett

stöd för glesbygdshandeln inkl. bensinstationer bör stärkas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en utredning om bilåkandets

konsekvenser för glesbygden bör tillsättas.

1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Stockholmsregionens betydelse för

tillväxten i hela Sverige,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om indragningen av medel från

Arbetslivsfonden i Stockholms län.

1992/93:A445 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett omedelbart tillskott av

statliga medel till arbetsmarknadsutbildning och andra

kompetenshöjande åtgärder i Gävleborgs län.

1992/93:A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att sysselsättningsförhållandena

i Kopparbergs län särskilt beaktas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Dalarna.

1992/93:A447 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområden i Gävleborgs län,

2. att riksdagen ändrar beslutsordningen vad gäller

tillfälligt inplacerande av kommuner i stödområde.

1992/93:A448 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att vid utarbetandet av förslag till

sysselsättningsskapande åtgärder sysselsättningsförhållandena i

Jönköpings län särskilt beaktas så att den öppna arbetslösheten

kan bringas ned under 3 % till slutet av 1993.

1992/93:A449 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att inplacera Gotland i område

för regionalpolitiskt företagsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter att tidigarelägga angelägna

kommunala investeringar genom att exempelvis räntefritt

förskottera byggkostnader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts i övrigt om behovet av kraftfulla insatser

för regional- och arbetsmarknadspolitisk utveckling på Gotland.

1992/93:A450 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att förhindra en ytterligare

utarmning av de sju skogslänen och i synnerhet glesbygden.

1992/93:A451 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utredning av möjligheterna till tillväxt i våra

storstadsregioner.

1992/93:A452 av Stina Eliasson och Ingrid Hemmingsson (c, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hela Jämtlands län skall

ingå i stödområde 1.

1992/93:A453 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotland bör inplaceras i tillfälligt

eller permanent stödområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska satsningar

avseende Gotlands län.

1992/93:A454 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska medel

så att arbetslinjen kan vidmakthållas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av insatser för sysselsättningen

men även strategiska framtidssatsningar för Norrbottens län.

1992/93:A455 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringsstöd inom Karlsborgs kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts angående samhällsåtgärder i

Karlsborgs kommun i samband med F 6:s nedläggning.

1992/93:A456 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen ger berörda myndigheter direktiv

att verka i motionens anda.

1992/93:A457 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurser för att bringa ner arbetslösheten i

Stockholms län.

1992/93:A459 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av glesbygdsstöd för att garantera

överlevnaden i Stockholms skärgård.

1992/93:A460 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhandlingar med Volvo om återbetalningar

av statsstöd på minst 115 000 000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återbetalda medel skall ställas till

länsstyrelsens disposition för näringspolitiska satsningar i

Uddevallaregionen.

1992/93:A461 av Tage Påhlsson och Jan Erik Ågren (c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att Sollefteå och Ånge

kommuner i Västernorrlands län tillfälligt inplaceras i

stödområde 1.

1992/93:A462 av Ivar Franzén och Harry Staaf (c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en större andel av anslaget för regional

utveckling till Halland.

1992/93:A463 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten i

Skaraborgs län.

1992/93:A464 av Sten Andersson i Stockholm m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Stockholms skärgård bör erhålla

glesbygdsstöd på samma villkor och i samma omfattning som

stödområdena.

1992/93:A465 av Bengt Rosén och Carl-Johan Wilson (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringsstöd inom Karlsborgs kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om samhällsåtgärder i Karlsborgs

kommun i samband med F 6:s nedläggning.

1992/93:A466 av Karin Starrin m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av insatser i Ovanåkers

kommun inom ramen för tillgängliga regionalpolitiska och

arbetsmarknadspolitiska medel.

1992/93:A467 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Värmlands stora behov av regionalpolitiska

insatser.

1992/93:A468 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kraftfulla och skyndsamma åtgärder för

sysselsättning, utbildning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

investeringsarbeten i Uppsala län.

1992/93:A469 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Ronneby och

Olofströms kommuner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i

Blekinge.

1992/93:A470 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Skåne.

1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av snabba och kraftfulla åtgärder

i Västmanland för sysselsättning och utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att särskilda åtgärder behövs för att

motverka arbetslösheten bland kvinnor.

1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den avgörande betydelse som en politik för

minskat strukturellt budgetunderskott, ekonomisk tillväxt och

svensk anslutning till EG har för utvecklingen i det starkt

exportinriktade Gävleborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillfällig inplacering av Nordanstigs,

Söderhamns, Bollnäs och Ovanåkers kommuner i stödområdet.

1992/93:A474 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds,

nyd, v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i

Göteborgs och Bohus län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionala utvecklingsinsatser i mellersta

och norra Bohuslän.

1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts för att utveckla Blekinge län.

1992/93:A476 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag bör beviljas

Karlsborgs kommun enligt 19 § i förordningen om

regionalpolitiskt företagsstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

länsstyrelsen, inom ramen för försvarsanslag och regionala

medel, bör tilldelas särskilda medel för att hindra effekterna

av nedläggningen av F 6.

1992/93:A477 av Kent Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om speciella insatser för att minska

arbetslösheten bland ungdomar i Stockholms län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktade åtgärder mot arbetslösa

invandrarungdomar i Stockholms län.

1992/93:A478 av Karin Starrin (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra Gävleborgs län till ett frilän,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Ovanåkers, Bollnäs, Söderhamns och

Nordanstigs fortsatta inplacering i stödområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att delar av Hudiksvall bör placeras i

stödområdet.

1992/93:A806 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att skapa fler

arbetstillfällen för kvinnor i glesbygdsområden.

1992/93:A807 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om andelen kvinnor i direkt valda och

indirekt tillsatta statliga och regionala organ,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppföljning av hur jämställdhet mellan män

och kvinnor utvecklas i länens olika beslutsorgan.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en analys ur

ett regionalpolitiskt perspektiv av omstruktureringar och

sektorspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nationellt kvinnligt resurscentrum vid

Glesbygdsmyndigheten.

1992/93:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

14. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för

budgetåret 1993/94 anvisar 350 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit för regional projektverksamhet enligt vad i motionen

anförts.

1992/93:Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas

3. att riksdagen beslutar att nedsättning av sociala avgifter

inom stödområdet även skall omfatta virkestransporter.

1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om yttranden i stödärenden.

1992/93:Kr519 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förenklat remissförfarande avseende

regionalt stöd till turistnäringen.

1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett regionalt kompetenscentrum för

verkstadsindustrin i Växjö.

1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av investeringar i Östergötlands

län.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länets arbetsmarknad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av samordning av statlig

verksamhet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om nödvändigheten av en mer positiv

syn på huvudstadsregionen.

1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser

till Södertörn.

1992/93:T817 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av statlig verksamhet som kan

utlokaliseras med hjälp av modern teleteknik.

1992/93:Jo253 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillvaratagande av

bygdeutvecklingsgruppernas engagemang.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det regionalpolitiska stödet.

1992/93:N318 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett flexiblare regelsystem av

länsstyrelsens utvecklingsmedel.

Utskottet

Den regionala problembilden

Den svenska arbetsmarknaden präglas nu av fallande

sysselsättning och stigande arbetslöshet inom i stort sett

samtliga branscher och regioner. De regionala skillnaderna i

arbetslöshet har under senare år visserligen minskat något men

är alltjämt betydande. Den öppna arbetslösheten i stödområdena 1

och 2 ligger omkring 2,7 resp. 1,6 procentenheter högre än i

storstadsregionerna. De inomregionala skillnaderna i

arbetslöshetnivå är dock väsentligt större. Även i

storstadsregionerna är utvecklingen negativ och situationen i

dessa regioner kan nu anses jämförbar med den vi sett i

storstäder i övriga Europa.

Om man i arbetslöshetssiffrorna även räknar in andelen

personer i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete har

andelen personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden, under de

tolv senaste månaderna (feb. 1992--feb. 1993), ökat med 2,66

procentenheter i storstadslänen, med 2,59 i stödområde 2, med

2,3 i stödområde 1 och med 2,6 procentenheter i riket som

helhet, jämfört med motsvarande period året innan.

En relativt ny tendens när det gäller den kraftiga ökningen av

antalet varslade om uppsägning är att dessa i större

utsträckning än tidigare berört andra sektorer än industrin och

byggnadsverksamheten. Det gäller t.ex. varuhandel, privata

tjänster och den offentliga sektorn.

Under 1992 hade de tre storstadslänen en nettoinflyttning från

övriga län på ca 5 600 personer, vilket kan jämföras med drygt

400 personer år 1991. Flyttningsförlusterna i skogslänen

gentemot övriga län år 1992, omkring 3 200 personer,

förvandlades till ett överskott på 1 000 personer på grund av

nettoinvandringen. År 1991 hade skogslänen, också på grund av

invandringen, en sammanlagd nettoinflyttning på ca 2600

personer medan flyttningsförlusterna gentemot övriga län var

desamma som år 1992, dvs. ca 3 200 personer.

År 1992 var befolkningsutvecklingen negativ i de

regionalpolitiska stödområdena medan befolkningen ökade utanför

dessa områden. En klar försämring under de senaste åren kan

noteras i stödområde 2.

Problembilden för glesbygden präglas bl.a. av den ogynnsamma

befolkningsstrukturen, sedan länge orsakad av utflyttning av

särskilt kvinnor och ungdomar. Pågående och förestående

omvandling av den offentliga sektorn får betydelse för

sysselsättningsmöjligheterna i glesbygden.

I bilaga 1 till detta betänkande finns uppgifter om

befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet.

Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst. På

grund av den snabba negativa utvecklingen på arbetsmarknaden

redovisar utskottet dessutom senaste uppgifter (feb. 1993) om

arbetslöshetssituationen m.m. under resp. län i avsnittet om

Regionalpolitiska insatser i regioner och län. Utskottet ger

dessutom i bilaga 2 exempel på regionala och inomregionala

skillnader i arbetslöshetstalen.

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Propositionen

Propositionen hänvisar till de av riksdagen fastlagda målen

för regionalpolitiken. De innebär att människor oavsett var de

bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god

miljö. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden

mellan människor i olika delar av landet och en balanserad

befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan

åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta

tillvaratagandet av landets samlade resurser och en rationell

produktion så att ekonomisk tillväxt kan uppnås.

För att målen skall kunna uppnås måste det skapas

förutsättningar för ekonomiskt, socialt, kulturellt och

ekologiskt fungerande regioner. I regeringsförklaringen anges

att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv politik

för regional utveckling. Utvecklingskraften i de mindre

företagen är avgörande för den regionalt spridda

sysselsättningen, liksom satsningar på bättre infrastruktur.

Den av riksdagen våren 1990 beslutade stödområdesindelningen

skall enligt föredraganden ligga fast. Regeringen har möjlighet

att inplacera en kommun eller en kommundel i s.k. tillfälligt

stödområde. En sådan åtgärd kan vidtas i områden med allvarliga

sysselsättningsproblem till följd av exempelvis omfattande

strukturrationaliseringar. För närvarande är ett antal kommuner

eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde.

Regeringen har dessutom möjlighet att tillfälligt höja den

maximala andelen lokaliseringsbidrag. Denna möjlighet har

regeringen också utnyttjat, såsom närmare redovisas i det

följande.

I rådande lågkonjunktur i kombination med

strukturomvandlingsproblem på olika håll i landet ställs stora

krav inte bara på arbetsmarknadspolitiska insatser utan även på

långsiktigt verkande regionalpolitiska åtgärder för att hävda de

prioriterade regionernas möjligheter till utveckling, framhålls

det i propositionen.

För nästa budgetår föreslås de regionalpolitiska åtgärderna

ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå trots det svåra

budgetläget. Därigenom har regeringen markerat den betydelse den

tillmäter regionalpolitiken, betonas det i propositionen.

I propositionen understryks vikten av att verksamheter inom

andra samhällssektorer utformas så att förutsättningarna för

utveckling i de prioriterade regionerna blir likvärdiga med

övriga delar av landet. Här pekas bl.a. på betydelsen av

lokaliseringen, omfattningen och inriktningen av den högre

utbildningen och forskningen. Vid regeringsförslag inom dessa

områden kommer det regionalpolitiska utvecklingsperspektivet att

beaktas. Beträffande utbyggnaden av infrastrukturen hänvisas

till de satsningar som görs främst inom kommunikationsområdet. I

dessa beslut har den regionalpolitiska prioriteringen vid val av

objekt vägt mycket tungt, heter det i propositionen.

Inom en rad samhällssektorer pågår genomgripande förändringar

som kommer att få genomslag på många områden under de närmaste

åren. Avreglering, bolagisering och privatisering är inslag i

dessa processer. Ett huvudmotiv till systemförändringarna är att

stimulera konkurrens på marknadsmässiga villkor och därigenom

öka effektiviteten i resursanvändningen, sägs det i

propositionen.

Denna utveckling kan uppenbarligen komma att påverka vissa

regioner negativt. Regeringen har därför slagit fast att de

regionalpolitiska konsekvenserna skall beaktas vid detta

förändringsarbete (prop. 1991/92:150 bil. I:1, s. 25).

Dessa delvis nya förutsättningar för regionalpolitiken innebär

bl.a. att samhällets åtagande för vissa verksamheter måste

preciseras i form av servicenivåer, tillgänglighet m.m.

Regeringens direktiv (dir. 1992:50) till alla kommittéer och

utredare att belysa de regionalpolitiska konsekvenserna av sina

förslag ingår som ett led i detta arbete.

Den tidigare ökningen av sysselsättningen i offentlig

verksamhet har bidragit till att förbättra den regionala

balansen. Kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till

att de regionala skillnaderna återigen ökar. Detta måste

särskilt uppmärksammas i det regionala utvecklingsarbetet.

Utformningen av statsbidraget till kommunerna är ett viktigt

instrument i detta sammanhang. Det generella system som

riksdagen beslutade om förra våren (1991/92:150 Del II, FiU29,

rskr. 345) innebär ökad frihet för kommunerna. Viss kritik har

riktats mot valet av kriterier för att beräkna

strukturkostnaderna. En särskild utredare har tillsatts för att

se hur statsbidragssystemet kan kompensera för de strukturella

skillnaderna.

Propositionen pekar på det särskilda ansvar länsstyrelserna

har när det gäller sektorssamordning och statlig service i

glesbygd. Vidare framhålls att Glesbygdsmyndigheten bör kunna

intensifiera sitt arbete med sektorssamordning. Även Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har en viktig roll i det

regionala utvecklingsarbetet genom sin program- och

projektverksamhet.

Motionerna

Socialdemokraterna erinrar i sin partimotion A267 om den

socialdemokratiska synen på regionalpolitiken. Den utgår från

tre grundläggande begrepp: tillväxt, valfrihet och rättvisa.

Regionalpolitiken skall vara så utformad att den främjar

tillväxt. Det sker genom att man tar till vara tillgängliga

resurser och bygger vidare på naturliga förutsättningar för

produktionen. Politiken bör vidare leda till valfrihet genom att

göra det möjligt för människor att bo och arbeta i olika delar

av landet. Vidare skall politiken medverka till en rättvis och

jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar.

Den inriktning den tidigare socialdemokratiska regeringen gav

regionalpolitiken innebar att en samordnad syn tillämpades i

regeringen för att de regionalpolitiska målen skulle beaktas.

Mer stöd gavs till infrastruktursatsningar, mindre till

generella subventioner och direkt företagsstöd.

På en rad områden förstärks nu enligt motionärerna den

regionala obalansen genom regeringens politik för avreglering,

bolagisering och privatisering.

I motionen framhålls den stora betydelsen av

socialdemokraternas program för tillväxt och sysselsättning som

innebär en jämn regional utveckling i Sverige. En av de

viktigaste insatserna för regional utveckling är att förbättra

infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och teleservice.

Utbildning och forskning är andra viktiga inslag i såväl

regional- som näringspolitiken.

Regionalpolitiken får inte begränsas till insatser inom vissa

öronmärkta anslag. Regionalpolitiskt tänkande måste prägla

skilda politikområden. Regeringen har det yttersta ansvaret för

att så sker. Formerna för samordning av statens insatser inom

och mellan olika samhälls- och politikområden måste därför

utvecklas så att de regionalpolitiska målen främjas.

Nu pågående privatisering och utförsäljning av statlig egendom

kommer att få allvarliga regionalpolitiska konsekvenser,

framhåller motionärerna. Det är därför nödvändigt med en

fördjupad analys ur ett regionalpolitiskt perspektiv av de

omstruktureringar och regionaliseringar som skett av de statliga

verken samt hur staten skall kunna bedriva en samordnad

sektorspolitik. En sådan analys skulle utgöra ett värdefullt

underlag inför eventuella beslut om bolagiseringar,

privatiseringar och avregleringar av statliga monopol. Det är

även angeläget att regionalpolitiska effekter av lägre

offentliga utgifter och minskade transfereringar klargörs i en

sådan analys. Regeringen bör få i uppdrag att göra en analys i

enlighet med motionärernas förslag.

Även i motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) förs fram

förslag om en analys ur ett regionalpolitiskt perspektiv av

omstruktureringar och den sektorspolitik som förs.

Bengt Hurtig (v) framhåller i motion A424 att hoten mot

glesbygden är många. Av den anledningen måste en ny kraftfull

regionalpolitik utvecklas. Han begär en kartläggning av

konsekvenserna för den regionala balansen av bolagisering,

avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet. Liknande

synpunkter förs fram i motion A450 av Bertil Måbrink m.fl. (v).

I sistnämnda motion begärs ett tillkännagivande om åtgärder för

att förhindra ytterligare utarmning av de sju skogslänen och i

synnerhet glesbygden. Viktiga servicefunktioner såsom skola,

bibliotek, handel får inte försvinna. Även satsningar på

skogslänens vägar är nödvändiga.

I motion A412 av Bo Holmberg m.fl. (s) anför motionärerna att

det finns ett stort behov av att utveckla demokratin i Sverige.

Det gäller framför allt i tre viktiga avseenden:

1. Hur kan individens inflytande över sociala behov tryggas

och utvecklas lokalt.

2. Medborgarnas möjlighet att påverka politiska beslut behöver

tydliggöras.

3. Det är viktigt att ge begreppet "medborgarnas Europa" ett

demokratiskt innehåll.

Utifrån dessa utgångspunkter vill motionärerna se en utvecklad

regionalpolitik och föreslår därför att en regionalpolitisk

beredning snarast tillsätts. Beredningen bör ha till uppgift att

medverka till en koncentration på kraftfulla

infrastruktursatsningar, som ger tillväxt och

sysselsättningsmöjligheter. Dessutom bör beredningen formulera

en aktiv regionalpolitik för 1990-talet.

I motion A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) framförs liknande

tankegångar som de nyss redovisade. Motionärerna för dessutom

fram synpunkter på den gemensamma sektorn och anser det vara fel

att driva fram stora åtstramningar inom denna sektor. I stället

bör den tillföras tillräckliga resurser för att klara välfärd

och sysselsättning.

Gudrun Norberg (fp) begär i motion A429 en utredning om hur

stagnerande småkommuner i landet åter skall kunna bli varaktigt

livskraftiga.

Utskottets överväganden

Det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för

regionalpolitiken. Människor skall således oavsett var de bor i

landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.

Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade

utskottet vid behandlingen av regionalpolitiken för 90-talet

(bet. 1989/90:AU13) att målen måste fyllas med konkret innehåll.

Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan

olika delar av landet och en balanserad befolkningsutveckling så

att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas.

Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av

landets samlade resurser och främja en rationell produktion så

att ekonomisk tillväxt kan uppnås.

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat, senast i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU13, att de medel som

avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast marginellt

kan påverka den regionala utvecklingen. Flertalet politikområden

har betydelse för den regionala utvecklingen. Det är därför

viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder utformas

inom exempelvis arbetsmarknads-, närings-, trafik-, skatte-,

utbildnings- och forskningsområdena. Liknande synpunkter

återfinns såväl i propositionen som i flera av de ovan

redovisade motionerna.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på några viktiga beslut

och förslag till beslut på andra politikområden än det

regionalpolitiska och som för närvarande är föremål för

beredning i regeringen eller i riksdagen.

På arbetsmarknadspolitikens område får utskottet hänvisa till

sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:AU19 vilket upptar

omfattande insatser för att ge meningsfull sysselsättning,

framför allt för det stora antal ungdomar som annars skulle gå

sysslolösa. Riksdagens beslut den 2 april 1993 innebär att

närmare 30 miljarder kronor satsas på arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för kommande budgetår. Inom regeringskansliet pågår

beredningen av förslag till ytterligare åtgärder på

arbetsmarknadspolitikens område, förslag som kommer att

presenteras i kompletteringspropositionen. Vidare har riksdagen

på initiativ av finansutskottet nyligen fattat beslut om att

innevarande budgetår anslå 800 miljoner kronor för reparation

och underhåll av vissa kommunala fastigheter, som i sin tur

innebär en volymökning av antalet arbetstillfällen.

Utskottet vill även peka på regeringsförslaget (prop.

1992/93:176) om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. I

propositionen föreslås 98 miljarder kronor för väg- och

järnvägssatsningar under perioden 1994--2003. Förslaget bereds

för närvarande i trafikutskottet.

Inom utbildningsutskottet och andra utskott, däribland

arbetsmarknadsutskottet, bereds för närvarande förslagen i

forskningspropositionen (prop. 1992/93:170). I den föreslås

satsningar inom forskningsområdet under den kommande

treårsperioden på sammanlagt 37,5 miljarder kronor.

Av grundläggande betydelse för den regionala utvecklingen är

den ekonomiska politiken. Tillväxt i ekonomin är en viktig

förutsättning för att nå de regionalpolitiska målen. Men svensk

ekonomi växer inte längre. Arbetslösheten och statens

budgetunderskott når rekordnivåer. Den allmänna försämringen av

konjunkturen har medfört svåra problem på orter och i hela

regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet.

Sverige befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris. Enligt det

av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:FiU20 är de

övergripande målen för den ekonomiska politiken att återupprätta

tillväxten och pressa ned arbetslösheten. Därmed tas också

produktionsresurser i hela Sverige till vara.

I nyssnämnda betänkande betonas att det nuvarande ekonomiska

läget inte får avhålla statsmakterna från att vidta åtgärder för

att skapa förutsättningar för en expansion i näringslivet. Det

skall ske genom fortsatta förändringar i de offentliga

utgiftssystemen, strategiska skattesänkningar och satsningar på

forskning, utbildning och infrastruktur.

För närvarande pågår genomgripande förändringar inom en rad

samhällsområden, förändringar som kommer att få genomslag under

de närmaste åren. Avreglering, bolagisering och privatisering är

inslag i denna process. I flera av de nyss redovisade motionerna

uttrycks stor oro för att denna utveckling kan komma att få

allvarliga konsekvenser för den regionala utvecklingen. Flera

motionärer kräver en analys eller kartläggning av konsekvenserna

för den regionala balansen av sådana åtgärder.

Den oro som motionärerna ger uttryck för delas av utskottet.

Det är därför nödvändigt att vid dessa systemförändringar noga

överväga effekterna för den regionala utvecklingen. Utskottet

anser att de affärsdrivande verken och de statliga bolagen bör

ta ett särskilt ansvar för att de omorganisationer som nu pågår

inte ensidigt drabbar redan hårt utsatta regioner. Som framgått

av den tidigare framställningen har statsmakterna insett

riskerna för att utvecklingen kan komma att påverka vissa

regioner negativt. Det har därför slagits fast att vid

förändringar skall de regionalpolitiska konsekvenserna beaktas.

Den utveckling som pågår innebär delvis nya förutsättningar för

regionalpolitiken, som bl.a. medför att samhällets åtaganden för

vissa verksamheter måste preciseras i form av servicenivåer,

tillgänglighet etc.

Som ett led i detta arbete utfärdade regeringen den 9 april

1992 direktiv (dir. 1992:50) till samtliga kommittéer och

utredare att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av

sina förslag. Enligt direktiven skall man särskilt beakta hur

förslagen påverkar sysselsättningen och den offentliga servicen

i olika delar av landet samt hur planerade förändringar av

taxor, avgifter, skatter och bidrag påverkar de ekonomiska

förutsättningarna för kommuner, näringsliv och privatpersoner i

olika delar av landet. På så sätt blir dessa frågor belysta på

ett tidigt stadium i beredningsprocessen liksom eventuella behov

av kompletterande åtgärder och kostnaderna härför.

Även kravet på minskade offentliga utgifter kan leda till att

de regionala skillnaderna ökar. Utskottet anser därför att det

finns skäl att noga följa utvecklingen i olika delar av landet i

samband med minskningen av de offentliga utgifterna. Inte minst

kvinnorna, som till stor del har sin sysselsättning inom

offentlig verksamhet, kan komma att drabbas särskilt. Denna risk

måste uppmärksammas i det lokala och regionala

utvecklingsarbetet.

I likhet med regeringen anser utskottet att det nya systemet

för statsbidrag till kommunerna är ett viktigt instrument i

detta sammanhang. Här ges kommunerna ökad frihet att välja de

bästa lösningarna och avväga olika insatser efter skiftande krav

och förutsättningar. Den kritik som har riktats mot vissa delar

av systemet har resulterat i en utredning som har till uppgift

att lämna förslag till lösningar på de föreliggande problemen.

Utredningen väntas bli klar inom kort.

Vad härefter gäller frågan om sektorssamordning har som

framgått av den föregående framställningen förutom regeringen

såväl länsstyrelserna som Glesbygdsmyndigheten ett särskilt

ansvar för denna samordning.

Av vad sålunda upptagits kan utskottet inte finna att det

sedan våren 1990 skett några avgörande förändringar i

inriktningen av regionalpolitiken. Däremot kan utskottet

konstatera att förutsättningarna för den politik som då lades

fast har förändrats. Detta beror i huvudsak på den försämrade

ekonomiska situationen, men också på den pågående processen med

avreglering, bolagisering och privatisering.

Som utskottet ovan redovisat har riksdagen nyligen fattat

beslut om inriktningen av den ekonomiska politiken. Målet måste

som utskottet ser det vara att skapa en uthållig tillväxt för

att öka välfärden i hela landet. Den inriktning som lagts fast

för den ekonomiska politiken bör därför på sikt leda fram till

detta mål.

Vad härefter gäller eventuella negativa effekter av

avreglering, bolagisering, privatisering och förändringar i de

offentliga utgiftssystemen kan utskottet konstatera att

regeringen har uppmärksamheten riktad mot problemen och vidtar

åtgärder för att söka förhindra negativa konsekvenser. Utskottet

vill emellertid stryka under vikten av att effekterna av den

pågående utvecklingen noga följs så att ytterligare åtgärder kan

vidtas i tid. Genom de ovannämnda direktiven till kommittéer och

utredare kommer de regionala konsekvenserna att bli föremål för

analys på ett tidigt stadium i beredningsprocessen. Det innebär

att syftet med förslagen i motionerna A267 (s), A424 (v), A437

(s), A450 (v) och A810 (s) om en analys eller kartläggning av

sådana konsekvenser får anses tillgodosett. Motionerna avstyrks

därmed, i förekommande fall i berörda delar. Utskottet

återkommer senare i framställningen till frågan om särskilda

insatser för kvinnor i olika delar av landet.

I syfte att anpassa regionalpolitiken till den nya ekonomiska

situationen har arbetsmarknadsministern i februari i år

tillkallat ett regionalpolitiskt råd. Målsättningen är att ge

regionalpolitiken en inriktning och utformning som bygger på att

förutsättningarna för tillväxt i olika regioner tas till vara

och därigenom på ett bättre sätt bidrar till att främja den

ekonomiska utvecklingen. Det regionalpolitiska rådet skall

fungera som en referensgrupp i samband med en översyn av

regionalpolitiken. Rådet består av representanter för bl.a.

länen, näringslivet och forskningen. Rådet skall enligt uppgift

bistå i arbetet med att utarbeta en regionalpolitisk strategi

och bidra med synpunkter på en regionalpolitisk proposition som

skall föreläggas riksdagen våren 1994. Även nu pågående

utrednings- och uppföljningsarbete inom Expertgruppen för

regional utveckling (ERU), NUTEK och Glesbygdsmyndigheten skall

ingå i underlaget till denna proposition.

Enligt utskottets uppfattning kan det finnas goda skäl för

departementet att genomföra ett översyns- och uppföljningsarbete

inom det regionalpolitiska området. En sådan verksamhet är i

själva verket nödvändig för att skapa underlag för att bedöma om

politikens inriktning når uppsatta mål och om de medel som

anslås för ändamålet används på ett rationellt och effektivt

sätt.

Det regionalpolitiska råd som arbetsmarknadsministern har

tillkallat kan otvivelaktigt fullgöra betydelsefulla funktioner

härvidlag. Samtidigt vill utskottet tillägga att eftersom

avsikten är att det inledda översyns- och uppföljningsarbetet

skall mynna ut i en förnyad genomlysning av politikens

inriktning och innehåll, så är det utskottets uppfattning att

det är av värde att sådana bedömningar sker under parlamentarisk

medverkan. En sådan medverkan anknyter till en fast tradition,

som utbildats under de gångna decenniernas utveckling av svensk

regionalpolitik. Utskottet föreslår därför att riksdagen ger

regeringen till känna vad nu anförts om parlamentarisk

medverkan i regionalpolitiskt utredningsarbete.

De i motionerna A412 och A437 samt A429 framförda förslagen om

en regionalpolitisk beredning resp. utredning om småkommunernas

framtid kan utskottet i nuvarande läge inte ställa sig bakom. De

avstyrks, i förekommande fall i berörda delar.

Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m.

År 1991 var 32 % av landets befolkning, motsvarande 2,7

miljoner personer, bosatta i storstadsområdena. Under den

senaste femårsperioden har befolkningen där varje år ökat med

ungefär 0,7 %.

Den fallande sysselsättningen och den stigande arbetslösheten

präglar som utskottet tidigare sagt även storstadsregionerna.

Arbetslösheten ökar kraftigt i dessa områden men är fortfarande

betydligt lägre än framför allt i stödområdet. I

storstadsregioner står omkring 6 % av arbetskraften utanför den

reguljära arbetsmarknaden. Enligt AMS vårprognos hör Malmöhus

till de län där störst ökning av arbetslösheten kan förutses

under det närmaste året.

I det följande kommer utskottet att behandla ett antal

motioner som gäller utvecklingen i storstadsregionerna och

förhållandet mellan olika regioner och mellan stad och

landsbygd. I sammanhanget tar utskottet också upp motioner som

innehåller synpunkter och yrkanden avseende utlokalisering,

decentralisering och avlänkning av verksamhet från

storstadsregionerna.

Storstadsregionerna och förhållandet mellan stad och land

I motion A451 framhåller Bertil Persson (m) storstädernas

dominerande betydelse för ett samhälles utveckling. Genom att

utgöra centra för utbildning, forskning, kultur och

kommunikationer har de en mycket stor betydelse för ett lands

tillväxt. Därför måste det utredas hur möjligheterna till

tillväxt i storstadsregionerna kan stimuleras, anser motionären.

I detta sammanhang tar utskottet även upp de synpunkter

framförda av Anita Johansson m.fl. (s) i motion A456 som avser

levnadsvillkoren i Stockholms stad och län. Motionärerna betonar

att det bara är genom ömsesidig förståelse mellan

storstadsregioner och övriga Sverige som landets samlade

resurser kan tas till vara.

Mats Hellström m.fl. (s) framför i motion A440 att staten inte

bör medverka till ytterligare utflyttningar av verksamhet från

Stockholmsregionen. Motionärerna pekar på en kraftigt minskad

sysselsättning inom tung industri men även en svag utveckling av

de mest moderna industrierna. Stockholm står inför risken att

upphöra att vara en industristad, vilket skulle medföra en

starkt segregerad region där lågavlönade inom servicenäringarna

utför tjänster åt högavlönade inom förvaltning, forskning,

företagsledning etc. Staden skulle komma att präglas av sociala

motsättningar, ojämlikhet och utslagning. Framför allt av dessa

skäl bör man enligt motionärerna slå vakt om de industriföretag

som fortfarande verkar i området och avvisa utlokaliseringar

genom statliga åtgärder. Man bör enligt motionärerna också ta

fasta på Storstadsutredningens förslag (SOU 1990:93) för att

motverka den sociala segregationen.

Utskottets överväganden

Vid behandlingen av regeringens proposition om regionalpolitik

för 90-talet (prop. 1989/90:76, AU13) betonade

arbetsmarknadsutskottet att det inte finns anledning att ställa

storstadsregionerna mot övriga regioner. En tillväxt i

storstadsregionerna bör ses som nationell tillgång. Inte minst

sett ur ett internationellt perspektiv finns det anledning att

värna om en fungerande huvudstadsregion. Utskottet anförde

vidare att det som man måste försöka förhindra är en alltför

snabb och ohämmad tillväxt som leder till inflation, brist på

arbetskraft, köproblem i fråga om bostäder, vård och service

samt inte minst utgör ett hot mot miljön. Här har

regionalpolitiken en viktig uppgift, uttalade utskottet.

Utskottet står fast vid detta uttalande som ett uttryck för

regionalpolitikens generella uppgift. I en lågkonjunktur med

fallande produktion och hög arbetslöshet ligger det i sakens

natur att man inte skall vidta åtgärder som kan innebära hinder

mot en ekonomisk tillväxt.

Det är enligt utskottets mening en förutsättning för att

Sverige som helhet skall utvecklas positivt att Stockholm --

liksom övriga storstadsregioner -- är en stark motor i en stabil

ekonomisk utveckling.

Brister i infrastrukturen i storstadsregionerna är negativa

inte bara för de som bor och verkar där utan hämmar också

utvecklingen i hela landet. Det finns alltså ett nära samband

mellan utvecklingen i storstäderna och det regionalpolitiska

målet att åstadkomma en balanserad utveckling i hela landet.

Av det anförda följer att utskottet inte har någon annan

uppfattning än den som framförs i motion A451 (m) i fråga om

storstädernas betydelse för utvecklingen i hela landet. Som

framförs i motion A456 (s) är det viktigt med en ömsesidig

förståelse mellan stad och land; därigenom kan landets samlade

resurser tas till vara bättre.

När det gäller det i den förstnämnda motionen framförda kravet

på en utredning om möjligheterna till tillväxt i

storstadsregionerna vill utskottet erinra om att studier av det

föreslagna slaget i första hand bör genomföras av ansvariga

myndigheter och organisationer i berörda regioner. Utskottet kan

i sammanhanget hänvisa till en rapport (1992:16) som tagits fram

av länsstyrelsen i Stockholms län -- Kan Stockholmsregionen

hävda sig i det framtida Europa? I denna redovisas hur

utvecklingen i länet kan komma att påverkas av utvecklingen i

Europa. Avsikten med rapporten är också att bidra till en ökad

aktivitet hos lokala, regionala och nationella aktörer i syfte

att verka för en relativ förstärkning av Stockholmsregionens

ställning i det framtida Europa.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna

A451 (m) och A456 (s) inte påkallar någon riksdagens åtgärd. De

avstyrks således, den sistnämnda i motsvarande del.

Med anledning av de synpunkter som framförs i motion A440 (s)

om att ingen ytterligare utflyttning av verksamhet från

Stockholm bör ske vill utskottet framföra följande. Sedan 1987

bedrivs inom regeringskansliet en uppsökande verksamhet riktad

mot privata tjänsteföretag såsom banker, försäkringsbolag,

konsultföretag m.m. i syfte att förmå dem att etablera

verksamhet i regionalpolitiskt prioriterade områden i stället

för att expandera i Stockholmsområdet. Under högkonjunkturen var

ett av syftena att begränsa den då mycket kraftiga

sysselsättningstillväxten i regionen. Ett annat och mer

långsiktigt intresse är att få landet som helhet att använda

alla resurser i form av arbetskraft, service, infrastruktur etc.

som delvis finns outnyttjade framför allt i stödområdet. Det är

detta intresse som står i förgrunden för verksamheten i dag.

Enligt vad utskottet inhämtat har sedan verksamheten startade

1987 beslut fattats om ca 4 200 arbetstillfällen i

tjänsteföretag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Siffran

för faktiskt genomförda etableringar är lägre och beroende bl.a.

av den tidrymd för genomförandet som bestämts i beslutet.

Flest beslut, över 25 %, avser etableringar av verksamhet i

Blekinge län. Jämtland, Norrbotten och Västernorrland är andra

län som fått stor del av etableringarna.

De farhågor som framförs i motionen för att Stockholm skall

utarmas som industristad ger utskottet anledning att framhålla

att det nyss beskrivna arbetet i regeringskansliet uteslutande

har avsett och alltjämt avser tjänsteverksamhet. Industrin

omfattas över huvud taget inte av den uppsökande verksamheten.

En annan sak är att de gynnsammare betingelser som kan erbjudas

företagen i stödområdet t.ex. genom nedsatta socialavgifter

naturligtvis kan bidra till att även industriföretag väljer att

lokalisera sin verksamhet där. I den mån så sker grundar sig

detta på ett beslut i företaget utan statsmakternas aktiva

medverkan i det enskilda fallet.

Det finns enligt utskottets mening också anledning att

understryka att arbetet med att etablera tjänsteverksamhet i

stödområden är baserat på långsiktighet. Avsikten är att få

balans i den ensidiga arbetsmarknadsstrukturen i stödområdet.

Utskottet är inte av någon annan uppfattning än motionärerna

när det gäller intresset att bevara Stockholm som industristad.

Av det tidigare anförda följer att utskottet inte kan ansluta

sig till den nu behandlade motionens beskrivning av att det

skulle pågå en arbetsplatsdränering från Stockholmsregionen.

I fråga om motionens krav om åtgärder för att motverka den

sociala segregationen har utskottet erfarit att något arbete i

detta hänseende inte pågår inom regeringskansliet på grundval av

Storstadsutredningens förslag. I sammanhanget vill utskottet

emellertid hänvisa till Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19).

I bilaga 9 till utredningen Segregation -- ett svenskt dilemma?

diskuteras olika möjligheter att motverka segregation och de

effekter förändringarna inom de offentliga välfärdssystemen kan

få.

Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt

följer utvecklingen i storstadsregionerna i det nu berörda

avseendet och vid behov tar initiativ till åtgärder för att på

olika sätt motverka social segregation. Något uttalande

därutöver är enligt utskottets mening inte påkallat med

anledning av motionen.

Med det anförda avstyrks motion A440 i berörda delar.

Omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet

Utskottet övergår nu till de motioner som innefattar krav och

synpunkter rörande lokalisering och omlokalisering av statlig

verksamhet. De allmänna principerna lades senast fast av

riksdagen våren 1990 (1989/90:AU13) och innebär i korthet att en

omlokalisering i första hand bör ske till länscentra eller vissa

andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En

utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering

eller decentralisering skall kunna fullgöra arbetsuppgifterna

effektivt, vilket innebär att förutom de regionalpolitiska

aspekterna även förutsättningarna att behålla och rekrytera

kvalificerad personal skall beaktas liksom behovet av kontakter

med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete

m.m. Även andra orter än de nyssnämnda kan således komma i

fråga.

I det nyssnämnda betänkandet hänvisade utskottet också till

sitt uttalande våren 1988 (bet. AU 1987/88:13) om att beslut om

omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya

myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i de avseenden

som nyss beskrivits. Utskottet har vidare betonat vikten av att

besluten föregås av information till och samråd med den berörda

personalen. När det gäller lokalisering av nya myndigheter har

utskottet vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att

välja annan lokaliseringsort än Stockholm.

I fem motioner begärs att statlig verksamhet skall förläggas

till andra regioner än storstadsområdena.

Ulla Orring (fp) anser i motion T817 att verken och

myndigheterna bör se över vilka delar av verksamheten som kan

utlokaliseras med hjälp av teletekniken. Genom ett väl utbyggt

telenät kan arbeten flyttas ut till glesbygden. Den möjligheten

borde tas till vara bättre, anser motionären.

I motion A810 förordar Inger Hestvik m.fl. (s) att statlig

verksamhet utflyttas till skogslänen, vilket särskilt skulle

gagna kvinnor. En sådan utflyttning skulle kunna bli ett stöd

och en stimulans för en framväxande privat tjänstesektor.

Marianne Jönsson m.fl. (c, s, fp) anser i motion A422 att

statliga arbetstillfällen bör lokaliseras till Kalmar län.

Därmed skulle enligt motionärerna länet kunna få en mer allsidig

och differentierad arbetsmarknad.

Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) anser i motion T222

att statliga arbetsplatser, t.ex. den nya Institutionsstyrelsen,

bör kunna förläggas till Södertörn, medan Birger Andersson (c) i

motion A404 anser att sådan lokalisering bör ske till Västerås.

Utskottets överväganden

De allmänna principer för omlokalisering som riksdagen

beslutade om 1990 ligger fast. Genom de av regeringen utfärdade

generella direktiven (dir. 1992:50) till kommittéer och

särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska

konsekvenser har dessa principer ytterligare understrukits. Det

åligger sålunda kommittéerna och de särskilda utredarna att vid

förslag till större och mer omfattande omorganisationer eller

bildande av nya myndigheter eller motsvarande redovisa

överväganden om decentralisering och lokalisering utanför

Stockholmsregionen. Hänsyn skall därvid tas till verksamhetens

karaktär och omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna A422 (c, s, fp),

A810 (s) och T817 (fp) återigen framhålla att omlokalisering och

decentralisering är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma

en balanserad regional utveckling. Ny kommunikationsteknik och

ett väl utbyggt telenät kan självfallet underlätta

omlokalisering och decentralisering av funktioner. Motionerna

ger dock inte underlag för något särskilt uttalande om

omlokalisering av statlig verksamhet till någon av de av

motionärerna föreslagna områdena.

När det gäller Statens institutionsstyrelse kan utskottet

konstatera att regeringen den 1 april i år, efter förslag av den

särskilda Organisationskommittén (dir. 1992:96) för vissa

institutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård, beslutat om

lokalisering till Stockholm. Utskottet utgår från att

regionalpolitiska överväganden av ovan angivet slag föregått

beslutet om lokaliseringsort.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

A404, A422, A810, T222 och T817, i förekommande fall i berörda

delar.

Företagsstöd

Inledning

Efter de förändringar riksdagen beslutade våren 1990 (prop.

1989/90:76, AU13, rskr. 346) och de ytterligare ändringar som

gjordes förra året (prop. 1991/92:100 bil. 11, AU13, rskr. 175)

har det regionalpolitiska företagsstödet följande former:

Lokaliseringsbidrag, högst 35% av utgifterna i samband

med investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1

och högst 20% i stödområde 2.

Lokaliseringslån för investeringar i byggnader och

maskiner.

Lån till regionala investmentbolag.

Utvecklingsbidrag, högst 50% av utgifterna för s.k.

mjuka investeringar intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000

kr. Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.

Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för

företag inom vissa branscher i hela stödområde 1 samt för några

av dessa branscher i delar av stödområde 2. För Bodens, Luleå,

Älvsbyn och Piteå kommuner gäller övergångsvis en nedsättning

med fem procentenheter t.o.m. år 1995. Beträffande den särskilda

avgiftsbefrielse som gällt i Svappavaara samhälle i Kiruna

kommun hänvisas till den följande framställningen.

Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft

uppgår till sammanlagt 200 000 kr i stödområde 1 och sammanlagt

120000 kr i stödområde 2 under fem år.

Till det regionalpolitiska företagsstödet räknas också

transportstöd. Detta stöd lämnas med 10--50 % av

nettofraktkostnaden för vissa varor. Som bidragsvillkor gäller

bl.a. att transporten skall avse en sträcka av minst 251 km och

utföras på järnväg eller landsväg i yrkesmässig trafik.

Regeringen lägger i budgetpropositionen fram förslag om

anstånd med inbetalningar från stiftelsen Norrlandsfonden. Några

förändringar av det regionalpolitiska företagsstödet

aktualiseras inte. Däremot föreslås initiativ till sådana

förändringar i några motioner.

Stiftelsen Norrlandsfonden

Norrlandsfonden inrättades år 1961 som ett näringspolitiskt

instrument för att utveckla näringslivet i främst de fyra

nordligaste länen. Fonden har enligt budgetpropositionen en

balansomslutning på ca 500 miljoner kronor. Verksamheten är

inriktad på riskfinansiering av små och medelstora företag.

Ärenden om Norrlandsfonden har i riksdagen tidigare beretts av

näringsutskottet.

Av riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:51

om en ny småföretagspolitik följer att Norrlandsfonden skall

betala in delar av sitt stiftelsekapital till staten. Regeringen

har tagit upp överläggningar med fondens styrelse om att 200

miljoner kronor av kapitalet skall betalas in till staten i lika

stora delar under åren 1993--1997. Regeringen föreslår nu att de

två första delinbetalningarna eller sammanlagt 80 miljoner

kronor inte skall genomföras. Utskottet har ingen invändning mot

detta förslag. Den inkomstminskning för staten som förslaget

medför uppvägs enligt budgetpropositionen av beräknade

utgiftsminskningar under anslagen för sysselsättningsbidrag och

nedsatta socialavgifter.

Motionsförslag om det regionalpolitiska företagsstödet

Hans Karlsson m.fl. (s) föreslår i motion A441 ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av

de regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i syfte

att öka effektiviteten i det samlade åtgärdsbatteriet.

Motionärerna hävdar att stödformerna successivt ökat i antal och

att det i dag för de allra flesta är omöjligt att överblicka

floran av stödformer.

Det regionalpolitiska företagsstödet har regelbundet setts

över alltsedan det infördes vid mitten av 1960-talet. Den

senaste översynen ledde fram till 1990 års regionalpolitiska

beslut. Det innebar att några av de tidigare stödformerna

slopades. En ny översyn har aktualiserats genom regeringens

uppdrag till uppföljningsmyndigheten på detta område, NUTEK, att

till hösten 1993 lämna en övergripande redovisning för

stödformernas användning. Utskottet anser därför att det inte är

motiverat med en framställning till regeringen med anledning av

motionsyrkandet i denna del.

När det gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna erinrar

utskottet om att dessa huvudsakligen är individinriktade och att

AMS till regeringen fört fram förslag om att slå samman dessa

stödformer till ett anställningsstöd. Utskottet anser att

motionen inte ger anledning att för regeringen ytterligare

aktualisera tanken på förändringar av dessa stödformer utan

avstyrker motionens yrkande även i denna del.

Leo Persson m.fl. (s) föreslår i motion A402 förstärkningar

av det regionalpolitiska företagsstödet. Motionärerna uttalar

sig för att lokaliseringsbidragens maximiandelar av

investeringskostnaderna höjs från 35 till 50 % i stödområde 1

och från 20 till 35 % i stödområde 2, att man återinför det

tidigare investeringsbidraget, dvs. det bidrag med högst 15 % av

investeringskostnaden som kunde beviljas utanför stödområdena,

och att lokaliseringslånen, som återinfördes förra året, skall

få användas utan de begränsningar som nu gäller.

Motionärernas förslag innebär att det regionalpolitiska

företagsstödet i de hänseenden som nu berörts återgår till den

ordning som gällde före 1990 års regionalpolitiska beslut

beträffande stödformerna. Utskottet anser inte att motionärerna

har anfört tillräckliga skäl för att man nu skall frångå de

ingående överväganden som ligger bakom det nämnda beslutet utan

avstyrker deras yrkande.

Leif Marklund m.fl. (s) yrkar i motion N318 att riksdagen

skall göra ett uttalande om behovet av flexiblare regler för

utvecklingsbidraget. För länsstyrelsernas del är beslutsnivån

begränsad till 0,5 miljoner kronor, och den koppling som

bidragsbestämmelserna gör till sysselsättningsökning bör mjukas

upp. En ökad andel av det regionalpolitiska stödet bör satsas på

tjänsteföretag.

Utvecklingsbidraget är en ny form för stöd till s.k. mjuka

(immateriella) investeringar. Det tillkom genom 1990 års

ovannämnda beslut. Med anledning av motionärernas invändningar

mot bidragsreglerna vill utskottet först hänvisa till att

prövningen av bidragsansökningarna bör ske mot bakgrund av att

själva syftet med det regionalpolitiska företagsstödet är att

skapa nya arbetstillfällen (jfr prop. 1989/90:76 s. 83). Vidare

vill utskottet påpeka att bidrag kan beviljas med högre belopp

än nu nämnts i de fall ärendena avgörs av regeringen eller

NUTEK. Detta kan bli aktuellt bl.a. vid sådana etableringar av

företag inom tjänstesektorn som motionärerna efterlyser.

Med de nu gjorda erinringarna anser utskottet att riksdagen

saknar anledning att göra de uttalanden som begärs i motion

N318, som därför avstyrks på denna punkt.

Enligt de föreskrifter regeringen har meddelat skall NUTEK och

länsstyrelserna vid handläggningen av ärenden om bidrag till

investeringar inom turistnäringen höra Styrelsen för

Sverigebilden om det godkända totala kapitalbehovet för

projektet beräknas överstiga 10 miljoner kronor. Yttrande bör

också inhämtas om frågan av andra skäl anses ha väsentlig

betydelse för utbyggnaden av områden för fjärrekreation.

Leo Persson m.fl. (s) i motion Kr515 och Stina Eliasson och

Sigge Godin (c, fp) i motion Kr519 ifrågasätter om inte detta

remissförfarande i ärenden om turistnäringen bör förenklas

med åberopande av att NUTEK och länsstyrelserna numera själva

har egen kompetens på området.

Kapitalbehovsgränsen för det kritiserade remissförfarandet var

tidigare 3 resp. 5 miljoner kronor. Gränsen har med verkan från

innevarande budgetår av regeringen höjts till 10 miljoner

kronor. Remissförfarandet kommer därmed att omfatta endast ett

fåtal ärenden med en sådan storlek att de kan påverka

turistnäringen i hela landet. Enligt utskottets mening bör det

vara av värde för bidragsmyndigheterna att i sådana ärenden

utnyttja tillgänglig utanförstående kompetens om turistnäringens

situation. Eftersom utskottet, som framgår av det anförda, inte

ansluter sig till motionärernas uppfattning i denna fråga,

avstyrks deras yrkanden.

Två motioner gäller nedsättningen av socialavgifter.

Den ena motionen gäller avgiftsbefrielsen i Svappavaara

samhälle i Kiruna kommun. I samband med 1983 års lagstiftning

om nedsättning av socialavgifter bestämdes att företag i

Svappavaara efter ansökan skulle kunna medges hel befrielse från

arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften. Denna

möjlighet till avgiftsbefrielse skulle gälla i tio år, dvs. till

utgången av år 1993. Därefter skall gälla samma regler om

avgiftsnedsättningen som i övriga delar av stödområde 1, dvs. en

nedsättning med tio procentenheter.

Per-Ola Eriksson (c) yrkar i motion A418 att den särskilda

avgiftsbefrielsen i Svappavaara skall få gälla i ytterligare tre

år, t.o.m. utgiftsåret 1996.

Den totala avgiftsbefrielsen i Svappavaara medgavs av

statsmakterna som en extraordinär åtgärd inför LKAB:s beslut att

lägga ned gruvdriften där. Det beslut som fattades år 1983 om

avgiftsbefrielsen bekräftades år 1990 i samband med att den nu

gällande lagen (1990:912) antogs av riksdagen. Statsmakterna har

med andra ord från början klargjort och senare även bekräftat

att det här är fråga om en tidsbegränsad insats, som tillkom i

ett akut krisläge för Svappavaara samhälle. Med åberopande härav

och av att Svappavaara i fortsättningen får del av samma

avgiftsnedsättning som andra utsatta orter i Norrlands inland

avstyrker utskottet att avgiftsbefrielsen förlängs såsom begärs

i motionen.

I den andra motionen, Sk643, föreslår Stina Eliasson och Tage

Påhlsson (c) en avgiftsnedsättning för virkestransporter med

hänvisning till den svaga lönsamheten för inlandsskogsbruket.

Transporter är en av de verksamheter som inte omfattas av

systemet med nedsättning av socialavgifter. Utskottet är inte

berett att förorda att även denna sektor eller del av den blir

berättigad till sådan nedsättning. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet det föreliggande yrkandet i motionen.

Glesbygdsstöd

Glesbygdsstödet har två huvudformer, företagsstöd och stöd

till kommersiell service. En sammanfattande beskrivning av

stödformerna ges i förra årets regionalpolitiska betänkande

(1991/92:AU13 s. 45--46, rskr. 176). Där redovisas också förslag

till höjning av företagsstödets maximibelopp.

Leo Persson m.fl. (s) anser i motion A402 att glesbygdsstöd

även skall kunna beviljas till företag i mindre

glesbygdskommuners centralorter, om länsstyrelserna bedömer

detta som nödvändigt ur sysselsättningssynpunkt. De

tillämpningsbestämmelser som gäller bör ändras i enlighet

härmed.

I 1990 års regionalpolitiska proposition (prop. 1989/90:76 s.

40) uttalade den dåvarande industriministern att den utpräglade

glesbygden måste prioriteras, eftersom resurserna är begränsade.

Det viktigaste motivet för stöd till företag i glesbygd är att

utveckla småföretagsamhet i den utpräglade glesbygden. Han

tillade att skulle sådant stöd lämnas även till företag i

centralorter eller i tätortsnära landsbygd skulle

glesbygdsföretagens konkurrensförmåga gentemot dem kraftigt

försämras.

I förra årets budgetproposition underströks som angeläget att

länsstyrelserna vid sina avgränsningar av stödberättigade

områden inom länen ser till att den utpräglade glesbygden

prioriteras. Frågan tas upp på nytt i årets budgetproposition

(s. 40--41).

Utskottet anser att vad som anförts i motionen inte ger

riksdagen anledning att frångå de överväganden som ligger till

grund för glesbygdsbegreppets utformning med avseende på

tillämpningen av glesbygdsstödet till företag. Motionen avstyrks

därför i den aktuella delen. Det kan tilläggas att de

glesbygdskommuner i Kopparbergs län som motionärerna anför som

exempel, Orsa, Älvdalen, Vansbro och Malung, tillhör stödområde

2, varför företagsetableringar i dessa kommuners centralorter i

stället för glesbygdsstöd kan medges lokaliseringsbidrag,

lokaliseringslån, utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag.

Vidare föreslår Leo Persson m.fl. (s) i motion A434 att

Glesbygdsmyndigheten får i uppdrag att göra en översyn av

stödet till glesbygdsbutikerna med hänsyn till att dessa

butiker enligt motionärerna missgynnas av leverantörerna, av

vilka mejerierna särskilt nämns. Motsvarande problem sägs också

finnas för kiosker och bensinstationer. Även Ulla Orring (fp)

hävdar i motion A443 att situationen för glesbygdsbutikerna och

de små bensinstationerna har blivit allt besvärligare.

Förutsättningarna för att lämna stöd bör därför stärkas.

Motionären anser dessutom att bilåkandet och dess konsekvenser

för glesbygden med avseende på livsmedelsinköp och

arbetspendling bör utredas.

Arbetsmarknadsministern anför i årets budgetproposition att

någon större genomgång på nationell nivå av glesbygdsstödets

användning och effektivitet inte har genomförts sedan

1980-talets mitt. Han anser att Glesbygdsmyndigheten bör

genomföra en sådan genomlysning av stödet till företag i

glesbygder med avseende på stödets effekter, effektivitet m.m.

samt med beaktande av de förändringar som kan behöva göras med

hänsyn till förändrade utvecklingsförutsättningar över tiden.

Utskottet har inhämtat att utvärderingen väntas bli redovisad i

september 1993.

Som utskottet ser det är det tillfredsställande att underlag

kommer fram för att bedöma i vad mån förändringar i

glesbygdsstödet är behövliga såväl när det gäller företagsstödet

som stödet till glesbygdsbutikerna. Vad som nu redovisats

innebär samtidigt att det inte är påkallat med initiativ från

riksdagens sida i enlighet med vad som begärs i de båda

motionerna, vars nu aktuella yrkanden följaktligen avstyrks av

utskottet.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska företagsstödet och i

övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa

delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts

alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för

regionalpolitiskt stöd är olika beroende på omfattningen och

karaktären av ortens problem.

Riksdagen beslöt om en ny stödområdesindelning i juni 1990.

Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre

till två fr.o.m. den 1 juli 1990. Vid sidan av inplaceringen i

stödområde finns -- som tidigare framgått -- möjlighet för

regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem

i s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet

att i orter i stödområde 2 vid omfattande strukturförändringar

under en begränsad tid besluta att högre lokaliseringsbidrag

skall utgå. Regeringen kan också besluta om stöd till företag

utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger bevilja

högre bidrag än normalt.

Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:

Län och kommun

Stödområde 1

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Överkalix

Övertorneå

Västerbottens län

Dorotea

Malå

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Åsele

Jämtlands län

Berg

Härjedalen

Krokom, del av (Hotagen, Laxsjö, Föllinge, Offerdal och

Alsen)

Ragunda

Strömsund

Stödområde 2

Norrbottens län

Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn)

Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

Älvsbyn

Västerbottens län

Bjurholm

Lycksele

Norsjö

Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk)

Vindeln

Jämtlands län

Bräcke

Åre

Västernorrlands län

Sollefteå

Sundsvall, del av (Holm och Liden)

Ånge

Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och

Trehörningsjö)

Gävleborgs län

Hofors

Ljusdal

Kopparbergs län

Avesta

Ludvika

Malung

Mora, del av (Venjan och Våmhus)

Orsa

Smedjebacken

Vansbro

Älvdalen

Västmanlands län

Fagersta

Norberg

Skinnskatteberg

Örebro län

Hällefors

Ljusnarsberg

Värmlands län

Arvika

Eda

Filipstad

Hagfors

Munkfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Älvsborgs län

Bengtsfors

Dals-Ed

Åmål

Med anledning av ett antal framställningar till

Arbetsmarknadsdepartementet om inplacering av nya områden i

stödområde eller uppflyttning från stödområde 2 till 1 uttalar

departementschefen att det är viktigt att stödområdesindelningen

inte ändras för ofta, särskilt som de långsiktiga problemen

ändras mycket långsamt. Han är därför inte beredd att nu föreslå

några ändringar i gällande stödområdesindelning, men meddelar i

propositionen sin avsikt att senare under våren göra en översyn

av de tillfälliga stödområdesinplaceringarna och återkomma till

regeringen med eventuella förslag till förändringar.

Arbetsmarknadsministern har härefter återkommit till

regeringen som den 7 april 1993 beslutat att t.o.m. den 30 juni

1995 förlänga inplaceringen i tillfälligt stödområde för alla

kommuner som i dag är inplacerade där. Berörda kommuner är

Olofström, Ronneby, Kristinehamn, Storfors, Degerfors,

Karlskoga, Hallstahammar, Ovanåker, Nordanstig, Söderhamn,

Bollnäs, Härnösand och Kramfors.

Dessutom har regeringen beslutat inplacera följande nya

kommuner i tillfälligt stödområde: Valdemarsvik, Hultsfred,

Vimmerby, Högsby, Karlsborg, Robertsfors och den del av

Skellefteå kommun som i dag är utanför det permanenta

stödområdet.

Slutligen har regeringen samtidigt beslutat att temporärt

medge förhöjd stödnivå för följande kommuner eller kommundelar

som ingår i det permanenta stödområdet 2: Torsby, Hagfors,

Årjäng, Eda, Hällefors, Ljusnarsberg, Älvdalen, Malung, Vansbro,

Ludvika, Smedjebacken, Ånge, de inre delarna av Sollefteå och

Örnsköldsviks kommuner, Bräcke, Åre, Norsjö och de inre delarna

av Skellefteå kommun samt Björksele församling i Lycksele

kommun.

Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med

yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda

kommuner eller kommundelar i stödområde. Dessutom finns i två

motioner vissa andra förslag som rör stödområde. Det gäller

motion A443 av Ulla Orring (fp), som föreslår att ordet

stödområde byts ut mot det, enligt motionären, positivare

begreppet utvecklingsområde. I motion A447 av Axel Andersson

m.fl. (s), vill motionärerna ha en annan beslutsordning för att

tillfälligt inplacera kommuner i stödområde. Det bör få ankomma

på länsstyrelserna att besluta om inplacering i tillfälligt

stödområde, eftersom länsstyrelserna har den bästa kunskapen om

kommunernas situation och förutsättningar, anser motionärerna.

Yrkandena om inplacering i stödområde eller ändring därav

liksom yrkande om företagsstöd utanför stödområde framgår av

följande uppställning:

Kommuner Motioner Förslag

Norrbottens län

Älvsbyn, A424 av Bengt Hurtig (v) 1

Boden, del av (Edefors

och Gunnarsbyn),

Piteå, del av (Mark-

bygdens kyrkobokfö-

ringsdistr.)

Jämtlands län

Bräcke (Kälarne) A406 av Sigge Godin (fp) 1

Hela Jämtlands län A452 av Stina Eliasson och 1

Ingrid Hemmingsson (c, m)

Västernorrlands län

Sollefteå A442 av Sigge Godin (fp) 1

Örnsköldsviks kust- A442 av Sigge Godin (fp) 2

församlingar

Örnsköldsvik, del av A442 av Sigge Godin (fp) 1

(Anundsjö, Björna,

Skorped och Trehör-

ningsjö)

Sollefteå och Ånge A461 av Tage Påhlsson och tillfälligt

Jan Erik Ågren (c, kds) stödområde (1)

Gävleborgs län

Ovanåker A447 av Axel Andersson m.fl. (s) 2

Övriga kommuner i A447 av Axel Andersson m.fl. (s) tillfälligt

Hälsingland stödområde

Ovanåker, Bollnäs, A472 av Lennart Rohdin (fp) tillfälligt

Söderhamn och A478 av Karin Starrin (c) stödområde

Nordanstig (förlängn)

Hudiksvall, del av A478 av Karin Starrin (c) tillfälligt

(Delsbo och Bjuråker) stödområde

Örebro län

Hällefors och Ljus- A409 av Maud Björnemalm (s) 1

narsberg

Lindesberg A409 av Maud Björnemalm (s) 2

(Guldsmedshyttan och

Ramsbergs förs.)

Hällefors, Ljusnars- A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s) 2

berg, Degerfors, Karl-

skoga, Laxå och

Askersund

Karlskoga och Deger- A414 av Maud Björnemalm (s) 2

fors

Värmlands län

Årjäng och Eda A467 av Kjell Ericsson m.fl. tillfälligt

(c, m, fp, kds) stödområde (1)

Kopparbergs län

Gagnef A411 av Bengt-Ola Ryttar (s) 2

Vansbro, Malung och A411 av Bengt-Ola Ryttar (s) 1

Älvdalen

Skaraborgs län

Karlsborg A465 av Bengt Rosén och företagsstöd

Carl-Johan Wilson (fp) utanför stöd-

A476 av Jan Fransson m.fl. (s) område

A455 av Bengt Kindbom m.fl. (c,

m, kds)

Blekinge län

Karlshamn (Svängsta A408 av Hans Gustafsson m.fl.(s) tillfälligt

industriområde) A421 av Charlotte Branting (fp) stödområde

Sölvesborg A421 av Charlotte Branting (fp) tillfälligt

A428 av Christer Skoog (s) stödområde

Ronneby och Olofström A421 av Charlotte Branting (fp) tillfälligt

A469 av Jan Björkman m.fl. (s) stödområde

(förlängn.)

Gotlands län

Gotland A449 av Gunhild Bolander (c) 2

Gotland A453 av Ulla Pettersson och 2 eller

Bengt Kronblad (s) tillfälligt

stödområde

Utskottet tar först upp förslaget i motion A443 angående

ändrad beteckning på stödområde. I viss mån likartade

yrkanden behandlades av utskottet i tidigare betänkanden

(1989/90:AU13, 1990/91:AU13) och därvid avvisades en ändring.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr.

1989/90:346, 1990/91:282). Utskottet kan inte heller nu finna

tillräckliga skäl för att ändra beteckningen på stödområde.

Motionen avstyrks därför i aktuell del.

Vad härefter angår förslaget i motion A447 om ändrad

beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde får

utskottet anföra följande. Det är viktigt att det görs en

nationell bedömning av vilka kommuner som är mest utsatta och

därmed skall prioriteras. Mot denna bakgrund avstyrks motionen i

motsvarande del.

Utskottet konstaterar beträffande yrkandet i motion A410 att

Ljusnarsberg och Hällefors redan är placerade i stödområdet 2.

När det gäller förslagen om ändringar i stödområdesindelningen

har utskottet vid tidigare behandling av likartade

motionsyrkanden hänvisat till sin grundläggande uppfattning att

stödområdesindelningen inte bör ändras för ofta. Mot en sådan

bakgrund har utskottet avstyrkt behandlade motionsyrkanden om

ändringar i stödområdesindelningen.

Det är uppenbart att det rådande arbetsmarknadsläget försvårar

situationen i de kommuner som nämns i motionerna liksom för

övrigt i stora delar av landet. Arbetslöshetstalen talar sitt

tydliga språk. Utskottet anser emellertid liksom regeringen att

de långsiktiga problemen måste vara avgörande för stödområdets

avgränsningar, bl.a. för att underlätta planeringen för företag

och myndigheter. Av den anledningen anser utskottet att några

ändringar i den permanenta stödområdesindelningen inte bör göras

nu.

Vad slutligen gäller yrkanden om inplacering i tillfälligt

stödområde m.m. noterar utskottet att regeringen helt nyligen

fattat beslut om fortsatt inplacering i tillfälligt stödområde

av de kommuner som redan är där, att ytterligare ett antal

kommuner eller delar av kommuner genom regeringsbeslutet den 7

april har placerats i tillfälligt stödområde samt att förhöjd

bidragsnivå har medgetts åtskilliga kommuner.

Flera av de motionsyrkanden som redovisats ovan har därmed

tillgodosetts.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A406, A408,

A409, A410, A411, A414, A421, A424, A428, A442, A447, A449,

A452, A453, A455, A461, A465, A467, A469, A472, A476 och A478,

i förekommande fall i motsvarande delar.

Insatser för kvinnor

I december 1991 gav regeringen Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) i uppdrag att utarbeta ett

handlingsprogram för att främja kvinnors företagande i det

regionalpolitiska stödområdet. Det ingick i uppdraget ingick att

analysera villkoren för de kvinnliga företagarna. I oktober 1992

redovisade NUTEK ett förslag till handlingsprogram.

Genom beslut den 11 februari 1993 gav regeringen NUTEK i

uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja

kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet.

Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och

hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat. I uppdraget

ingår bl.a. att NUTEK skall verka för att rådgivning lämnas av

kommuner och regionala utvecklingsfonder m.fl. till kvinnor som

vill starta företag. Olika medel bör prövas för att underlätta

och stimulera kvinnors företagande. Som exempel anges

upprättande av en pool med lämpliga kandidater för

styrelseuppdrag, stipendier och utbildning i företag.

Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. NUTEK har

fått sin medelsram utökad med 20 miljoner kronor för att

genomföra programmet.

NUTEK:s förslag till förändringar avseende beskattning,

forskning, förbättrad statistik m.m. bereds vidare i resp.

departement.

I ett antal motioner föreslås åtgärder som speciellt tar sikte

på kvinnors situation i olika delar av landet.

Socialdemokraterna vill i sin motion A267 använda en del av

den ökning av länsanslaget som de föreslår till att stödja

kvinnligt företagande i hela landet. Som ett exempel på stöd

till kvinnligt företagande nämns inrättandet av ett

kunskapscentrum vid varje länsstyrelse. Ett sådant centrum

skulle kunna finnas i avvaktan på att de förslag till åtgärder

som NUTEK har lagt fram leder till konkreta åtgärder.

För att få en effektiv samordning av aktiviteter inom detta

område, för att sprida information och ha ett effektivt

erfarenhetsutbyte bör dessutom ett centralt kunskapscentrum

inrättas vid Glesbygdsmyndigheten, anser motionärerna.

Även i motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) föreslås

inrättandet av ett sådant centralt centrum.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi212 en uppräkning av

länsanslaget med 350 miljoner kronor och anser att det i den

projektverksamhet som bedrivs är särskilt viktigt att bl.a.

lyfta fram åtgärder till stöd för kvinnor.

I motion A213 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vill

motionärerna ha åtgärder för att främja kvinnligt företagande

och hänvisar till det handlingsprogram som NUTEK har lagt fram.

Det är särskilt nödvändigt att åtgärderna kommer Värmlands län

till del. Särskilt för kvinnlig vårdpersonal bör möjligheterna

att starta eget inom vård och omsorg öka.

I sex ytterligare motioner begärs tillkännagivanden om

särskilda åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av landet.

Det gäller följande motioner: A215 av Christina Linderholm (c)

som vill ha ökade insatser för kvinnor i Stockholm, A438 av

Marianne Carlström m.fl. (s) som begär ett åtgärdsprogram för

kvinnor i Västsverige, A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) som

vill ha åtgärdsprogram för kvinnor i Västmanland, A442 av Sigge

Godin m.fl. (fp) som vill ha speciella satsningar för kvinnors

företagande och sysselsättning i Sollefteå och Ånge, A405 av

Britta Bjelle (fp) som efterlyser ett program för kvinnor i

Norrbotten och A806 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) som begär ett

tillkännagivande om fler arbetstillfällen för kvinnor i

glesbygd.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A807 av Margitta

Edgren m.fl. (fp) om andelen kvinnor i statliga och regionala

organ i Skånelänen. Motionärerna vill att regeringen uppmanar

samtliga länsstyrelser att följa upp hur jämställdheten har

utvecklats i länens olika beslutsorgan.

Utskottet gör följande bedömning av de ovan redovisade

motionsförslagen om lokalt och centralt kunskapscentrum.

Frågan om kunskapscentrum vid varje länsstyrelse har

behandlats i utskottets yttrande till bostadsutskottet

(1992/93:AU3y). Som utskottet då uttalade i samband med

behandlingen av ett antal motioner, bl.a. ett motionsyrkande

från Socialdemokraterna (A267) med förslag om ett sådant organ

vid varje länsstyrelse, skall länsanslaget inte användas till

att inrätta permanenta organ. Däremot finns det inget som

hindrar att dessa medel används till sådant kunskapscentrum som

motionärerna föreslår så länge en verksamhet bedrivs som

projekt. Utskottet kommer senare att ta ställning till den

begärda medelsökningen av länsanslaget.

Även Vänsterpartiet vill, enligt de synpunkter som förs fram i

motion Fi212, använda medel från länsanslaget till

projektverksamhet som riktar sig till stöd för kvinnor. Enligt

utskottets uppfattning är det som utskottet nyss uttalat inget

som hindrar att så sker. Frågan om den medelsökning, som begärs,

kommer utskottet att ta ställning till senare i framställningen.

Den användning av länsanslaget som föreslås i motionerna

A267 och Fi212 bör mot bakgrund av vad sålunda anförts inte

påkalla någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks därför i

aktuella delar.

Beträffande frågan om ett centralt kunskapscentrum som

föreslås i motionerna A267 (s) och A810 (s) anser utskottet att

det redan i det uppdrag som Glesbygdsmyndigheten har ingår de

uppgifter som motionärerna föreslår att ett centralt

kunskapscentrum skall ha. Utskottet vill dessutom peka på att

Glesbygdsmyndigheten under 1992 har fått tre miljoner kronor för

att satsa på olika projekt riktade till kvinnor. Mot denna

bakgrund avstyrks motionerna A267 och A810 i berörda delar.

Vad härefter gäller motionerna A213 (m), A215 (c), A405 (fp),

A438 (s), A442 (fp), A471 (s) och A806 (fp), som alla vill ha

någon form av åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av

landet, får utskottet anföra följande.

Under de senaste tre riksmötena har utskottet ingående

behandlat förslag om åtgärder för att förbättra kvinnornas

möjligheter att bo och verka på landsbygden samt kvinnligt

företagande i stödområdena, senast i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1991/92:AU13. Utskottet har därvid framhållit hur

nödvändigt det är att kvinnors tillgång till arbete, service,

kultur och fritid blir likvärdig i hela landet. Utskottet gör

samma bedömning i dag.

Beträffande kvinnors och mäns andel i arbetskraften samt

sysselsättningsgrad och arbetslöshet lämnas följande information

om situationen i februari 1993 jämfört med motsvarande tidpunkt

1992.

Arbetskraften (i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år)

Februari Februari

1992 1993

Totalt 80,8 78,8 (-2,0)

Män 82,9 80,7 (-2,2)

Kvinnor 78,7 76,8 (-1,9)

Som framgår av siffrorna har kvinnors andel av arbetskraften

under den aktuella perioden minskat med 1,9 procentenheter

jämfört med mäns 2,2.

Sysselsatta (i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år)

Februari Februari

1992 1993

Totalt 77,2 73,0 (-4,2)

Män 78,2 73,5 (-4,7)

Kvinnor 76,1 72,5 (-3,6)

Minskningen är således större för män än för kvinnor -- 4,7

procentenheter jämfört med kvinnors 3,6.

Arbetslösa (i procent av arbetskraften)

Februari Februari

1992 1993

Totalt 4,4 7,3 (+2,9)

Män 5,6 8,9 (+3,3)

Kvinnor 3,1 5,6 (+2,5)

Arbetslösheten har under perioden således ökat med 3,3

procentenheter för män, medan motsvarande siffra för kvinnor är

2,5.

Utskottet kan dessutom informera om att av antalet personer

som i februari 1993 arbetade deltid (975 300) var 796 400

kvinnor.

Den nuvarande lågkonjunkturen har inte drabbat kvinnor i samma

utsträckning som män. Arbetslösheten är, som framgått ovan,

lägre bland kvinnor än bland män. Orsaken härtill är att män i

högre utsträckning än kvinnor arbetar i konjunkturkänsliga

sektorer. Nedgången i industrisysselsättningen har under de tre

senaste åren varit dramatisk. Inom den offentliga sektorn, där

mer än hälften av kvinnorna arbetar, stagnerade sysselsättningen

först under 1991 för att därefter minska. De kommande åren kan

minskningen fortsätta till följd av krav på besparingar och

strukturförändringar.

Utskottet har i avsnittet Regionalpolitikens allmänna

inriktning uttalat sin oro över utvecklingen inom den offentliga

sektorn och därvid särskilt pekat på att indragningarna kan

komma att drabba kvinnorna särskilt hårt, eftersom de till stor

del har sin försörjning inom denna sektor.

Även inom den privata sektorn kan strukturella förändringar

leda till att arbetstillfällen för kvinnor går förlorade.

Det är viktigt att man på central och lokal nivå är uppmärksam

på att negativa effekter kan uppstå och att åtgärder vidtas för

att söka förebygga dessa.

Genom det nya statsbidragssystemet har kommunerna fått ökad

frihet att välja de bästa lösningarna och avväga olika insatser

efter behov och förutsättningar. Detta innebär emellertid inte

att neddragningar kan undvikas men de kan ske på olika sätt.

Även om omstruktureringsproblemen inom såväl offentlig som

privat sektor kan komma att medföra problem finns det även

positiva inslag i bilden. Kvinnor har idag bättre

utbildningsnivå än tidigare. Detta bör kunna öppna möjligheter

till kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Erfarenheter

visar också att kvinnor är mer flexibla än män när det gäller

arbetstider och arbetsuppgifter. De bör därför ha lättare än män

att hitta nytt arbete.

Den pågående processen inom den offentliga sektorn kan medföra

att kvinnor nu får en anledning att pröva andra delar av

arbetsmarknaden, starta egen verksamhet exempelvis, eller

utbilda sig vidare.

Utskottet vill först peka på några av de möjligheter som står

till buds inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsverket disponerar för innevarande budgetår 450

miljoner kronor för s.k. otraditionella insatser. Vid

användningen av dessa medel skall särskilt kvinnors och

ungdomars behov uppmärksammas. Här bör också påpekas den roll

arbetsförmedlingarna har att medverka till att kvinnorna breddar

sin kompetens för att på så sätt kunna hävda sig i konkurrensen

om arbetstillfällena.

Utbildningsvikariaten bör nämnas i detta sammanhang. Med detta

system ges möjligheter att höja och bredda kompetensen hos de

anställda, en omständighet som är särskilt betydelsefull för

kvinnor på en framtida arbetsmarknad där bredd och kompetens kan

vara avgörande i konkurrensen om arbetstillfällena.

Det s.k. starta-eget-bidraget ger arbetslösa möjlighet att

starta egna företag. En undersökning som gjorts i fyra län visar

att drygt en tredjedel av de företag som berörs i rapporten hade

startats och drevs av kvinnor. Starta-eget-bidraget kan även

beviljas den som vill bedriva verksamhet på deltid.

Den växande servicesektorn innebär möjligheter för kvinnor. I

detta sammanhang kan den arbetsmarknadspolitiska åtgärden

Arbetslivsutveckling (ALU) innebära ett medel för kvinnor att

pröva olika former och finna nya lösningar för

serviceverksamhet.

Utskottet vill härefter peka på möjlighet till avknoppning

från offentlig verksamhet. Att en avknoppning kommer till stånd

från offentlig verksamhet innebär inte utan vidare att antalet

arbetstillfällen ökar. Men den blir ett alternativ till

sysselsättning inom en krympande offentlig sektor och kan därmed

utgöra ett komplement till den offentliga verksamheten.

Även om det i dagens läge kan vara svårt att göra inbrytningar

på mansdominerade arbetsområden får man inte släppa det målet ur

sikte. Kvinnor finns i dag representerade i alla yrken, men både

män och kvinnor är koncentrerade till ett begränsat antal yrken.

Koncentrationen är dock större för kvinnor. Satsningar på

utbildning, alltifrån grundskolan och uppåt är av stor betydelse

i detta avseende. De attityder till utbildnings- och yrkesval

som eleverna får under skoltiden är av utomordentligt stor vikt.

Utskottet vill härefter hänvisa till att det inom ramen för

länsanslaget pågår en hel del kvinnoprojekt i olika län. Enligt

en kartläggning (R 1992:15) som NUTEK gjort om länsstyrelsernas

projektverksamhet under perioden 1987/88--1989/90 satsades i

genomsnitt 3% av länsstyrelsernas projektbudget på

kvinnoprojekt. Denna siffra är låg och borde kunna öka. Flera

medfinansiärer ingår dock i denna projektverksamhet.

Länsstyrelsernas viktigaste medfinansiärer är centrala statliga

myndigheter samt departement. Men även länsnämnder och kommuner

satsar medel i projektverksamheten.

Som utskottet ovan redovisat har NUTEK i februari 1993 fått

regeringens uppdrag att genomföra ett åtgärdsprogram för att

främja kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet.

Utskottet ser mycket positivt på detta uppdrag och de

möjligheter det ger att pröva olika vägar för att underlätta för

kvinnor som vill starta eget. Även om själva genomförandet av

uppdraget är avgränsat till stödområdena utgår utskottet från

att de erfarenheter man gör under projektets gång kommer hela

landet till godo.

Som utskottet vid flera tillfällen tidigare uttalat är det --

utöver åtgärder med inriktning på tillgång till arbete --

nödvändigt med satsningar inom andra politikområden, exempelvis

utbildning, kultur, kommunikationer, för att ge kvinnorna

likvärdiga förutsättningar att bo och verka i landets olika

delar.

Åtskilliga av de förslag som återfinns i motionerna innehåller

inte något avgörande nytt i förhållande till de åtgärder som

redan har vidtagits eller kommer att vidtas. Flera förslag är av

den karaktären att de kan påbörjas på lokal nivå enligt de

möjligheter som står till buds hos de regionala myndigheterna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A213, A215, A405,

A438, A442, A471 och A806, i förekommande fall i berörda delar.

Vad till sist angår förslaget i motion A807 (fp) om andelen

kvinnor i statliga och regionala organ i Skånelänen m.m. får

utskottet hänvisa till att den femåriga jämställdhetsplanen som

riksdagen beslutade om våren 1988 (prop. 1987/88:105, AU

1987/88:17, rskr. 364) kommer att utvärderas under hösten 1993.

I det sammanhanget kommer de frågor som motionärerna tar upp att

behandlas. Något särskilt tillkännagivande av det slag som

föreslås i motionen är därför inte erforderligt. Därmed avstyrks

motion A807.

Anslagsfrågor

Lokaliseringsbidrag m.m.

1991/92 Utgift 515 768 384 Reservation 1 192 234 311

1992/92 Anslag 350 000 000

1993/94 Prop. 350 000 000

Den 1 juli 1992 var 389 miljoner kronor av reservationsmedlen

obundna av tidigare beslut.

Anslaget används huvudsakligen för att finansiera

lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beslutas centralt av

regeringen eller NUTEK.

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 1 (s. 86--87)

framställda begäran om ett oförändrat anslag på 350 miljoner

kronor.

Regionala utvecklingsinsatser

1991/92 Utgift 967 955 436 Reservation 1 130 887 528

1992/93 Anslag 1 000 000 000

1993/94 Prop. 1 012 000 000

Anslaget bekostar lokaliserings- och utvecklingsbidrag som

beviljas av länsstyrelserna samt glesbygdsstöd och regional

projektverksamhet.

Medelsanvisningen under anslaget

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 2 (s.

88--89) att anslaget tillförs 12 miljoner kronor från

jordbrukshuvudtiteln för särskilda insatser på Öland med

anledning av nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk och

följaktligen för nästa budgetår uppförs med 1012 miljoner

kronor.

Socialdemokraterna föreslår i motion A267 att anslaget räknas

upp med ytterligare 80 miljoner kronor med hänvisning till det

allvarliga sysselsättningsläget. Vänsterpartiet yrkar i motion

Fi212 att anslaget höjs med 350 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Liksom tidigare år förutsätter utskottet att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag om anslagsförstärkning om

det skulle visa sig att tillgängliga medel inte förslår till

angelägna utvecklingsinsatser inom länen. Vidare kan erinras om

att det vid ingången av de två senaste budgetåren har funnits

outnyttjade belopp på anslaget i storleken 150--160 miljoner

kronor. Med hänvisning till vad nu sagts tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning under detta anslag och

avstyrker yrkandena i motionerna A267 och Fi212 om ytterligare

medelspåslag.

Anslagsfördelningen på länen

Hur anslaget skall fördelas på de olika länen bestäms av

regeringen i det årliga regleringsbrevet. En mindre del av

anslaget -- innevarande budgetår 40 miljoner kronor -- brukar

innehållas av regeringen för s.k. länsövergripande projekt. Om

beloppet inte tas i anspråk för sådana projekt delas det ut till

länen senare under budgetåret. Det för innevarande budgetår

innehållna beloppet har i sin helhet delats ut till länen genom

regeringsbeslut den 7 april 1993.

I motion A415 yrkar Agne Hansson m.fl. (c, fp) att

länsanslaget till Kalmar län skall höjas från 19 till 35

miljoner kronor. I tre motioner, A426 av Alf Eriksson m.fl. (s),

A427 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) och A462 av

Ivar Franzén och Harry Staaf (c, kds), yrkas på ökad

medelstilldelning till länsanslaget till Hallands län.

Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkar i motion A425 att

länsanslagen till Västregionen (Hallands, Göteborgs och

Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län) räknas upp kraftigt.

I tidigare sammanhang har utskottet angett vissa övergripande

synpunkter på medelsfördelningen under det förevarande anslaget.

Utskottet har i övrigt uttalat att riksdagen bör avstå från att

meddela anvisningar om medelstilldelningen till enskilda län.

Denna uppfattning vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills

få ankomma på regeringen att fördela anslaget med beaktande av

de olika förhållandena och de skilda problem som finns i varje

län. I enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade

yrkandena i motionerna A415, A425, A426, A427 och A462.

I motion A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) finns också ett

yrkande om ökad tilldelning av arbetsmarknadspolitiska medel

till Hallands län.

Det har hittills anförtrotts åt Arbetsmarknadsverket att

självt svara för den regionala fördelningen av de resurser

statsmakterna ställer till verkets förfogande för

arbetsförmedling och annan administration, till

sysselsättningsskapande åtgärder och till åtgärder att stödja

arbetshandikappade. Denna princip bör inte frångås med anledning

av det nu föreliggande motionsyrkandet, som utskottet avstyrker.

Ulf Björklund och Dan Ericsson i Kolmården (kds) yrkar i

motion A436 på en tydlig markering från statsmakternas sida av

betydelsen av projektet 90-talets byalag. En sådan markering

kan bl.a. ske genom att resurser tilldelas för byarnas

planeringsarbete och för satsningar på entreprenörer och

småföretag och på lokal infrastruktur. Lennart Brunander m.fl.

(c) föreslår i motion Jo253 ett tillkännagivande till regeringen

av vad de anfört om angelägenheten av att ta till vara

bygdeutvecklingsgruppernas engagemang. Motionärerna anser att

det är av största vikt att samhället satsar på dessa

utvecklingsgrupper. Inte minst kommunerna, tillägger

motionärerna, måste ta till vara och stödja bygdegruppernas

initiativ och arbete.

Som framgår av budgetpropositionen (s. 43) genomförs det i

motion A436 nämnda projektet av Glesbygdsmyndigheten,

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och Kommunförbundet

tillsammans med ett tjugotal kommuner. I regeringskansliet, har

utskottet inhämtat, handhas projektet av Civildepartementet.

Enligt utskottets mening har projektets betydelse genom vad nu

redovisats redan markerats av regeringen, och något särskilt

uttalande från riksdagens sida bedöms därför inte vara

erforderligt. Motionens yrkanden härom avstyrks för den skull av

utskottet.

Med instämmande i vad som sägs i motion Jo253 om betydelsen av

ett kommunalt engagemang i bygdegruppernas verksamhet anser

utskottet att det inte heller är behövligt för riksdagen att

göra ett särskilt uttalande om vikten av att denna verksamhet

kan fortsätta. Utskottet avstyrker således att riksdagen gör det

föreslagna tillkännagivandet till regeringen.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag

i glesbygder m.m.

1991/92 Utgift 15 663 507

1992/93 Anslag 1 000

1993/94 Prop. 1 000

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under

punkt D 3 (s. 89--90) bör riksdagen dels medge att den för

innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för

kreditgivning om 235 miljoner kronor utökas till 255 miljoner

kronor, dels på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp på

1000 kr.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1991/92 Utgift 285 871 703

1992/93 Anslag 530 000 000

1993/94 Prop. 500 000 000

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 4 (s.

90--91) att anslaget sänks med 30 miljoner kronor till 500

miljoner kronor. Utskottet biträder förslaget.

Sysselsättningsbidrag

1991/92 Utgift 279 467 189

1992/93 Anslag 250 000 000

1993/94 Prop. 200 000 000

Regeringen föreslår under punkt D 5 (s. 91) att anslaget i

enlighet med NUTEK:s anslagsframställning sänks med 50 miljoner

kronor till 200 miljoner kronor. Utskottet biträder även detta

förslag.

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder

1991/92 Utgift 86 023 321 Reservation 372 593 428

1992/93 Anslag 180 500 000

1993/94 Prop. 179 900 000

Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 92--93) ett anslag på

179,9 (--0,6) miljoner kronor. Socialdemokraterna yrkar i

motion A267 att anslaget ökas med 19 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av

medelsbehovet under detta anslag och avstyrker motionsyrkandet.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med 179,9

miljoner kronor.

Glesbygdsmyndigheten

1991/92 Utgift 14 436 059 Reservation 7 974 688

1992/93 Anslag 16 399 000

1993/94 Prop. 17 000 000

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 7 (s.

93--95) att anslag anvisas för nästa budgetår med 17 (+ 0,6)

miljoner kronor. Socialdemokraterna yrkar i motion A267 att

anslaget tillförs ytterligare 1 miljon kronor för att finansiera

ett kunskapscentrum för kvinnligt företagande som enligt

motionärerna bör inrättas vid myndigheten.

I budgetpropositionen anlägger arbetsmarknadsministern

synpunkter på verksamheten vid Glesbygdsmyndigheten. Enligt hans

mening finns en risk för att verksamheten blir splittrad, och

han anger därför hur myndigheten bör koncentrera sig på vissa

uppgifter och områden under de närmaste åren. Utskottet kan i

stort ansluta sig till dessa synpunkter.

I det tidigare avsnittet Insatser för kvinnor har utskottet

avstyrkt förslaget i motion A267 (s) att inrätta ett

kunskapscentrum vid Glesbygdsmyndigheten. Med åberopande härav

avstyrker utskottet även yrkandet i samma motion om anvisning av

medel till detta centrum och tillstyrker regeringens förslag om

anslag till myndigheten.

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1991/92 Utgift 3 350 640

1992/93 Anslag 4 200 000

1993/94 Prop. 4 200 000

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s.

95--96) om ett oförändrat anslag för det aktuella ändamålet på

4,2 miljoner kronor.

Transportstöd

1991/92 Utgift 282 000 000

1992/93 Anslag 300 300 000

1993/94 Prop. 300 300 000

Regeringen föreslår under punkt D 10 (s. 96) ett oförändrat

anslag på 300,3 miljoner kronor. Utskottet godtar

medelsberäkningen.

Regionalpolitiska insatser i län och regioner

Inledning

Läget på arbetsmarknaden med rekordhög arbetslöshet, ett stort

antal lagda varsel och låg efterfrågan på arbetskraft har som

framhållits i avsnittet om den regionala problembilden

förvärrats i minst samma takt i landet i övrigt som i de

regionalpolitiskt prioriterade områdena. Den nuvarande

lågkonjunkturen skiljer sig på ett anmärkningsvärt sätt från

tidigare lågkonjunkturer genom att den slår hårt även i

storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.

Den allvarliga arbetsmarknadssituationen i hela landet sätter

också sin prägel på motionsyrkandena, som innehåller krav på

åtgärder av skilda slag för att dämpa effekterna av den

lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem som

för närvarande råder i Sverige.

De allra flesta motionsförslagen syftar till att komma till

rätta med den besvärliga arbetsmarknadssituationen i resp. län.

Riksdagen har som framgått av den tidigare framställningen helt

nyligen behandlat anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(1992/93:AU11, AU19, rskr. 258). Utskottet konstaterade därvid

att det under det närmaste året kommer att behövas stora

insatser på det arbetsmarknadspolitiska området för att hävda

arbetslinjen. Enligt utskottets uppfattning borde insatserna,

särskilt i fråga om utbildning och kompetensutveckling, öka.

Utskottet utgick från att regeringen skulle återkomma i

kompletteringspropositionen med förslag till ytterligare

åtgärder på bl.a. dessa områden. Nya överväganden beträffande

sådana åtgärder skulle göras i samband med behandlingen av

kompletteringspropositionen som föreläggs riksdagen den 22 april

1993.

Utskottet instämmer således med motionärerna i deras

uppfattning om nödvändigheten av ytterligare satsningar på

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet har som nyss nämnts

utgått ifrån att regeringen i kompletteringspropositionen

återkommer med förslag om ökad volym när det gäller

åtgärdssidan. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att det

är AMS som fördelar de av riksdagen beslutade medlen till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter förhållandena i de

enskilda länen enligt vissa nyckeltal.

Med en samhällsekonomi i obalans och en krympt industrisektor

är arbetsmarknadspolitiken inte ensam ett tillräckligt

instrument i den svåra situation som nu föreligger, anförde

utskottet vidare (AU19 s. 5). Förutom åtgärder inom

arbetsmarknadspolitikens område måste alla politikområden

samverka för att ge förutsättningar för tillväxt och

sysselsättning.

Som framgått under avsnittet om stödområdesindelningen har

regeringen helt nyligen fattat beslut såvitt avser inplacering

av kommuner i tillfälliga stödområden och förhöjd stödnivå i

vissa kommuner. Härigenom har regeringen förlängt inplaceringen

i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30 juni 1995 för flera svårt

drabbade kommuner och samtidigt beslutat att för dessa kommuner

skall utgå lokaliseringsbidrag med högst 20% av

investeringskostnader (tillsammans med lokaliseringslån högst

50%) i byggnader och maskiner. Utvecklingsbidrag för s.k.

mjuka investeringar kan lämnas med högst 50%. Dessutom har

regeringen samtidigt beslutat att lokaliseringsbidrag skall

kunna lämnas med högst 35% i flera kommuner, vilka ingår i det

permanenta stödområdet 2.

Utskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning att

satsningar måste göras på kommunikationer, utbildning och

kompetensutveckling. Utskottet vill här peka på de förslag inom

dessa områden som för närvarande bereds i trafik- resp.

utbildningsutskotten och som utskottet berört i den tidigare

framställningen.

Slutligen vill utskottet peka på att länsstyrelsen har

möjligheter att göra satsningar på olika projekt via

länsanslaget som i vissa län uppgår till betydande belopp.

I särskilda avsnitt i den föregående framställningen har

utskottet behandlat motioner om företagsstöd, indelning i

stödområde och liknande frågor.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet en för länen likartad

situation: hög arbetslöshet och behov av åtgärder av skilda

slag. Statsmakterna har därför vidtagit åtgärder eller

förbereder ytterligare insatser för att komma till rätta med den

svåra situation som råder i praktiskt taget alla län.

Vad som nu sagts innebär att flertalet av de refererade

motionsförslagen ligger i linje med redan fattade beslut,

förslag som bereds i riksdagen eller som väntas inom kort.

Utskottet övergår nu till att närmare redovisa

motionsyrkandena länsvis. I några av dessa motioner tas även upp

möjligheterna att utveckla samarbete mellan regioner i Sverige

och regioner på andra sidan av vår nationsgräns, ett samarbete

som flera motionärer anser kommer att öka i framtiden.

Sist i avsnittet behandlas motioner som rör skärgårdsfrågor.

Stockholms län

I detta avsnitt behandlar utskottet sex motioner som

innehåller krav och synpunkter på behovet av åtgärder i

Stockholmsregionen. Det är motion T221 av Ylva Annerstedt m.fl.

(fp), A440 av Mats Hellström m.fl. (s), A444 av Mikael Odenberg

m.fl. (m), A456 och A457, båda av Anita Johansson m.fl. (s), och

motion A477 av Kent Carlsson m.fl. (s).

Ett återkommande tema i flera av motionerna är att en mer

positiv hållning krävs till regionen; det understryks att en

gynnsam utveckling i Stockholm har betydelse för tillväxten i

hela landet. I A456 framförs att Stockholmsregionens problem

inte kan lösas genom att resurser tas från andra regioner.

I flertalet av motionerna framhålls den stora arbetslösheten i

länet, som i absoluta tal omfattar fler personer än de

arbetslösa i hela Norrland. Ytterligare resurser för att minska

arbetslösheten krävs i tre av motionerna, nämligen T221, A457

och A477. I den förstnämnda påpekas att regionen trots den stora

arbetslösheten tilldelats en mycket liten del av de medel som

anvisats för tidigareläggning av investeringar i vägar och

järnvägar. I A457 föreslås riktade insatser för ungdomar och

kvinnor medan den sistnämnda motionen tar upp svårigheterna för

de unga i Stockholm, i synnerhet invandrarungdomarna, att få

riktiga arbeten.

En samlad strukturplan för Stockholmsregionen krävs enligt

motion A440. Det behövs både akuta åtgärder och strategiska

framtidssatsningar enligt motionärerna, och därtill måste

kulturlivet stärkas. En näringsgeografisk struktur med

miljövänlig och konkurrenskraftig industri bör skapas. Enligt

motion A457 måste Vägverket tilldelas ytterligare medel i

avvaktan på att de s.k. Dennisprojekten kommer i gång på allvar.

För att stimulera kommunernas investeringsverksamhet inom gatu-,

vatten- och avloppsanläggningar och skolor bör länsarbetsnämnden

få möjlighet att inom en ram av 1 miljard kronor lämna femåriga

räntefria lån. Samma motionärer kräver i motion A456 ökade

satsningar på utbildning och forskning för att hejda

arbetslösheten och på sikt öka sysselsättningen och tillväxten.

I motion T221 efterlyses bättre samordning mellan

myndigheterna för att samhällets resurser skall kunna utnyttjas

på bästa sätt. Motionärerna tar som exempel de pågående

förändringarna av postens service i Stockholms skärgård och

ställer frågan om samarbete skulle kunna etableras med

Sjöfartsverket för att inte skärgården skall utarmas

ytterligare.

I A444 slutligen framför motionärerna att Stockholmsregionen

missgynnas på många områden och exemplifierar med den indragning

av medel från Arbetslivsfonden som ingick som en del i den s.k.

krisuppgörelsen. Trots att fonden missgynnades redan i

utgångsläget har en oproportionerligt stor del av indragningen

skett från fonden i Stockholms län enligt motionärerna.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i Stockholms län uppgår i februari 1993 till

5,27% att jämföra med 5,94% för hela riket. Det innebär att

närmare 58000 personer är arbetslösa i länet, motsvarande

drygt 18% av landets samtliga arbetslösa. Arbetslösheten har

på ett år nästan fördubblats. Enbart i Stockholms kommun är

24800 personer utan arbete, vilket är fler än i Västerbottens

och Norrbottens län tillsammans. Skillnaderna är stora mellan

olika kommuner i länet; tre kommuner ligger över riksnivån,

medan fem kommuner har en arbetslöshet som understiger 4 %.

Danderyds kommun har den lägsta arbetslösheten i landet med 2,33

%.

Länsstyrelsen i Stockholms län disponerar under innevarande

budgetår 8 miljoner kronor för regionala utvecklingsinsatser.

Utskottet har ovan i avsnittet om storstadsregionerna

utvecklat sin syn på Stockholm och regionens betydelse för hela

landet. En gynnsam utveckling i Stockholm är nödvändig för att

Sverige som helhet skall utvecklas positivt.

Den snabbt ökande arbetslösheten i Stockholm är enligt

utskottets mening mycket oroande. Att vara arbetslös i en

storstad kan vara särskilt påfrestande och är förenat med stora

risker för social utslagning.

Med anledning av kravet på ytterligare resurser för att

bekämpa arbetslösheten vill utskottet erinra om att medlen

fördelas av AMS efter förhållandena i de enskilda länen enligt

vissa nyckeltal. Utskottet har erfarit att andelen medel för

AB-län avseende arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat under det

senaste året. Enligt en preliminär bedömning kommer AB-län att

tilldelas drygt 11 % av dessa resurser nästa budgetår. För ett

år sedan var motsvarande siffra drygt 9%. Justeringar kan

komma att ske vid ändrade förhållanden.

När det gäller insatser särskilt för kvinnor resp. ungdomar

vill utskottet hänvisa till vad som anförts i det

arbetsmarknadspolitiska betänkandet AU11. I betänkandet (s. 51

f.) redovisas könsuppdelad statistik från AMS över de åtgärder

som verket svarar för, och där finns också en redogörelse för

andra åtgärder och projekt speciellt inriktade på kvinnor.

Betänkandet innehåller likaledes ett avsnitt om ungdomarnas

arbetsmarknadssituation (s. 53 f.) där även arbetslösheten bland

invandrarungdomar tas upp. Utskottet konstaterar att

invandrarungdomen har en särskilt svår situation på

arbetsmarknaden varför det finns ett speciellt behov av

insatser.

Med anledning av den i motion A440 (s) framförda uppfattningen

att det behövs en strukturplan för Stockholmsregionen kan

utskottet hänvisa till den förut berörda rapporten Kan

Stockholmsregionen hävda sig i det framtida Europa?, som

utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett syfte med

rapporten är att öka kunskaperna om hur utvecklingen i länet kan

komma att påverkas av utvecklingen i Europa. Med rapporten vill

länsstyrelsen också bidra till en ökad aktivitet hos lokala,

regionala och nationella aktörer i syfte att verka för en

relativ förstärkning av regionens ställning i det framtida

Europa. I rapporten diskuteras ett "100-punktsprogram" för att

öka regionens attraktivitet. Bland punkter i ett tänkt sådant

program är att fullfölja den s.k. Dennisöverenskommelsen om

förbättrade kommunikationer, att utveckla Stockholm som

evenemangsstad, att aktivt arbeta på att få ett EG-organ till

regionen, att utveckla kontakterna med Baltikum och Ryssland

osv.

När det gäller mer konkreta krav på att Vägverket skall

tilldelas ytterligare medel för trafikinvesteringar i regionen

liksom satsningar på utbildning och forskning hänvisas till vad

som anförts inledningsvis i avsnittet om regionalpolitiska

insatser i län och regioner.

Beträffande förslaget i motion A457 (s) om lån för kommunernas

investeringsverksamhet hänvisar utskottet till det av riksdagen

nyligen anvisade särskilda anslaget Stimulansbidrag för

reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. Genom

beslutet (1992/93:FiU10, 1992/93:FiU20, rskr. 189) har riksdagen

för att ytterligare förstärka åtgärderna mot arbetslösheten

anvisat totalt 800 miljoner kronor som bidrag till kommunerna

för bl.a. underhåll och reparationer av kommunala byggnader.

Bidragsandelen är 30 % och stödet skall administreras av AMS.

Stödet omfattar dock inte investeringar på va-nätet, eftersom

reparation och underhåll av detta är en kommunal uppgift och

kommunerna givits laglig rätt att fastställa va-taxan till en

sådan nivå att nödvändiga investeringar kan göras.

Den kritik som framförs i motion T221 (fp) mot den bristande

samordningen mellan myndigheterna föranleder utskottet att

hänvisa till det särskilda ansvar som länsstyrelserna har när

det gäller statlig service i glesbygd. När en indragning av

någon verksamhet planeras skall den berörda myndigheten

rapportera detta till länsstyrelsen som i sin tur skall ta upp

överläggningar om alternativa lösningar. Bakgrunden till att

länsstyrelserna tilldelats denna roll är att varje

sektorsmyndighet tidigare i alltför stor utsträckning handlade

på egen hand utan att grundligt pröva om en verksamhet kunde

bibehållas genom samordning med andra verksamheter på orten.

Utskottet vill också framhålla att även Glesbygdsmyndigheten har

en viktig roll i detta sammanhang genom att ha kontakter med

berörda centrala verk och myndigheter för att diskutera aktuella

verksamhetsförändringar och möjligheter till olika former av

samordnade servicelösningar.

Slutligen vill utskottet med anledning av synpunkterna i

motion A444 (m) på fördelningen av medel till Arbetslivsfonden

hänvisa till att det är den centrala fonden som bestämmer

fördelningen av de tillgängliga medlen mellan sig och de

regionala fonderna.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de nu

behandlade motionerna A440, A444, A456, A457, A477 och T221, i

förekommande fall i motsvarande delar.

Uppsala län och Östergötlands län

I detta avsnitt behandlar utskottet två motioner som berör

Uppsala län resp. Östergötlands län.

Birgitta Dahl m.fl. (s) beskriver sysselsättningsläget i

Uppsala län i motion A468. De arbetsmarknadspolitiska

resurserna har inte legat i nivå med den markant ökande

arbetslösheten enligt motionärerna. Krisen drabbar framför allt

kvinnorna. Ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildning skulle

behövas liksom fler utbildningsvikariat. Tidigareläggning av

investeringar i infrastruktur och ökad takt i utbyggnaden av

offentliga inrättningar skulle kunna ge många arbetstillfällen.

I motion Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) anförs att det

krävs ökade satsningar på infrastrukturen för att förbättra

sysselsättningsläget och öka tillväxten i Östergötlands län.

Vägar och järnvägar behöver rustas upp. Vadstena slotts vallar,

häktet i Norrköping och Göta kanal är andra angelägna projekt

liksom renovering av skolor.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i Uppsala län uppgår i februari 1993 till 5,39

% och ligger under riksgenomsnittet. Siffran varierar starkt

mellan olika kommuner; lägst är den i Håbo med 3,81 % och högst

i Älvkarleby med 9,76 %. Bara fem kommuner i landet har högre

procentuell arbetslöshet än Älvkarleby. I Uppsala, landets

fjärde största kommun, är siffran 4,84 %.

Östergötlands län har något lägre arbetslöshet, 5,71 %, än

riksgenomsnittet. Högst är den i Valdemarsvik där den uppgår

till 7,76 %. I Linköping och Norrköping är siffrorna 5,03 resp.

6,89 %.

Länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län förfogar över

9 resp. 10 miljoner kronor för regionala utvecklingsinsatser.

När det gäller krav på ytterligare resurser för att bekämpa

arbetslösheten i Uppsala län vill utskottet erinra om att medlen

fördelas av AMS efter förhållandena i de enskilda länen enligt

vissa nyckeltal. I övrigt hänvisar utskottet med anledning av de

nu behandlade motionerna till vad som anförts inledningsvis i

avsnittet om regionalpolitiska insatser i län och regioner.

Utskottet instämmer således i att satsningar måste göras på

kommunikationer, byggande och utbildning. Förslag på dessa

områden bereds i resp. fackutskott.

Något uttalande härutöver kan inte anses påkallat med

anledning av de nu behandlade motionerna A468 och Ub906, som

således avstyrks.

Sydöstra Sverige och Jönköpings län

I detta avsnitt behandlar utskottet motionerna A448 av Martin

Nilsson m.fl. (s) om Jönköpings län, Ub646 av Kjell Nilsson

m.fl. (s) angående kompetenscentrum, A407 av Stig Alemyr m.fl.

(s) och A415 av Agne Hansson m.fl. (c, fp) om Kalmar län, A449

av Gunhild Bolander (c) och A453 av Ulla Pettersson och Bengt

Kronblad (s) avseende Gotlands län samt A469 av Jan Björkman

m.fl. (s) och A475 av Bertil Måbrink (v) om Blekinge län.

I flertalet motioner betonas de allvarliga problem som

uppstått till följd av den snabbt växande arbetslösheten. Flera

av länen är starkt beroende av underleverantörsindustrin som nu

drabbas hårt av krisen. Blekinge, Kalmar och Gotlands län

genomgår dessutom strukturförändringar som ytterligare försvårar

situationen. Krisen inom byggbranschen slår särskilt hårt mot

småhusindustrin i Smålandslänen.

Återkommande synpunkter i motionerna är behovet av satsningar

på högskolorna, fler gymnasieplatser, kompetensutveckling,

tidigareläggning av infrastrukturprojekt och ytterligare

satsningar på vägar och järnvägar samt ROT-program och

nybyggnadsprojekt inom byggsektorn.

Utöver ovan nämnda åtgärder betonar Martin Nilsson m.fl. (s),

i motion A448 om sysselsättningen i Jönköpings län,

nödvändigheten av höjd kompetens och ett ökat

kvalitetsmedvetande i näringslivet samt ett förstärkt samspel

mellan närings- och arbetsmarknadspolitiken genom

arbetslivsutveckling. En kartläggning visar att det finns ett

kommunalt investeringsbehov i länet på 690 miljoner kronor.

Resurser saknas dock bl.a. beroende på omläggningen av de

kommunala bidragssystemen som enligt motionärerna missgynnat

flera av länets kommuner. I motionen krävs en parlamentarisk

beredning med uppgift att begränsa skadorna av rundgången i

underskott mellan staten och kommunerna.

Med anledning av Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK)

förslag om att inrätta ett antal kompetenscentra för

industrirelevant FoU anser Kjell Nilsson m fl. (s) att ett

regionalt kompetenscentrum för verkstadsindustrin bör förläggas

till Växjö.

I motionerna A407 (s) och A415 (c, fp) avseende Kalmar län

påpekas att länet drabbats särskilt hårt av en snabbt sjunkande

industrisysselsättning. En nedläggning av Volvo-Kalmarverken

skulle ytterligare förvärra situationen. I båda motionerna

framhålls länets närhet till Baltikum och att biståndsmedel

borde kunna användas där länets industrier medverkar i olika

uppbyggnadsprojekt för Östeuropa. Dessutom föreslås i motion

A415 att arbetslöshetsinsatserna prioriteras så att en rad

konkreta åtgärder i olika ROT- och va-projekt i länet kan

genomföras.

Situationen på Gotland karakteriseras av hög arbetslöshet

bland ungdomar och inom byggsektorn samt strukturförändringar

och neddragningar inom jordbruket och den offentliga sektorn. I

motionerna A449 (c) och A453 (s) efterlyses satsningar på

infrastrukturen och högskolan och åtgärder som kan göra Gotland

till ett centrum i samarbetet mellan Östersjöstaterna. Gunhild

Bolander (c) vill i motion A449 dessutom att staten räntefritt

förskotterar byggkostnader för att tidigarelägga kommunala

projekt och därmed förbättra situationen på byggarbetsmarknaden.

Både Jan Björkman m.fl. (s) och Bertil Måbrink (v) betonar i

sina motioner A469 resp. A475 behovet av kraftfulla åtgärder mot

arbetslösheten i Blekinge län med satsningar på

infrastruktur och utbildning. De vill också ha särskilda

åtgärder för att förbättra kvinnornas situation på

arbetsmarknaden. Blekingekommunerna missgynnas av

skatteutjämningsbidragen, anser Jan Björkman m.fl. (s), vilket

bör beaktas av den översyn som nu pågår. För att göra Blekinge

till ett miljölän och effektivisera de regionala myndigheterna

samt fördjupa demokratin vill Bertil Måbrink (v) inrätta ett

länsparlament.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten har i de här aktuella länen ökat med mellan 1,8

och 2,5 procentenheter under det senaste året. I februari i år

uppgick arbetslösheten till 5,6 % i Jönköpings län, 5,1 % i

Kronobergs län, 5,4 % i Kalmar län, 4,9 % på Gotland och 6 % i

Blekinge. I samtliga län, med undantag av Blekinge län, har dock

ökningen av arbetslösheten varit mindre än i riket som helhet.

I ett par av länen är de inomregionala skillnaderna när det

gäller arbetslösheten stora. I Jönköpings län har t.ex Sävsjö,

Tranås och Vetlanda en arbetslöshet på 7,82, 6,92 resp. 6,87 %

medan Gnosjö har 2,95 % arbetslösa. I Kalmar län har Vimmerby

och Västervik en arbetslöshet på 8,19 resp. 7,01 % medan

Oskarshamn har 3,73 %.

Under den senaste tioårsperioden har folkmängden i Blekinge

län minskat med ca 2 000 personer, Kalmar län har stått stilla

befolkningsmässigt och Gotlands befolkning har ökat med ca 2 000

personer. De övriga länen i regionen har ökat med mellan 5000

och 6000 personer.

För regionala utvecklingsinsatser tilldelades länsstyrelserna

i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län vid

budgetårets ingång 10, 11, 19, 20 resp. 22 miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar disponerar dessutom ytterligare

6miljoner kronor för att underlätta anpassningen i samband med

nedläggningen av sockerbruket i Mörbylånga.

Den 7 april beslutade regeringen att tilldela Kalmar och

Blekinge län ytterligare 4 miljoner kronor vardera, Jönköpings

och Kronobergs län en miljon vardera samt Gotland en halv miljon

kronor för regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt beslutades,

som omnämns i avsnittet om stödområdesindelningen, att inplacera

Hultsfred, Vimmerby och Högsby kommuner i tillfälligt stödområde

t.o.m. den 30 juni 1995 och att förlänga inplaceringen av

Olofström och Ronneby t.o.m. samma datum.

När det gäller de ovan redovisade motionernas önskemål om

insatser begränsar sig utskottet till att här kommentera dem i

följande avseenden.

Vad avser yrkandet i motion Ub646 (s) om ett kunskapscentrum

för verkstadsindustrin till Växjö hänvisar utskottet till att

frågan om de kompetenscentra som NUTEK föreslagit bereds av

näringsutskottet i samband med dess behandling av regeringens

forskningsproposition 1992/93:170. Frågan om placeringen av de

kompetenscentra som föreslås ingår i det arbete som NUTEK skall

bereda vidare.

I särskilda skrivelser till regeringen har länsstyrelserna i

Kalmar och i Gotlands län påtalat behovet av olika åtgärder och

utvecklingsinsatser i resp. län. I motionerna A449 (c) och A453

(s) avseende Gotland och i motion A415 (c, fp) avseende Kalmar

län återfinns flertalet av de förslag som framlagts av

länsstyrelserna. Förslagen bereds för närvarande i resp.

departement.

Med anledning av motionsförslagen om användning av

biståndsmedel för regional produktion till stöd för uppbyggnaden

i Baltikum hänvisar utskottet till vad som anförs i

utrikesutskottets av riksdagen godkända betänkande 1992/93:UU16,

s. 46: "Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger

inte myndigheterna ett generellt mandat att leverera färdiga

produkter, prefabricerade hus, komponenter etc. Leverans av

vissa nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma

inom ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär."

Arbetsmarknadsutskottet har ingen annan uppfattning och anser

därför att motionsförslagen bör avslås.

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A407, A415,

A448, A449, A453, A469, A475 och Ub646 i de nu redovisade

delarna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Skånelänen

Under denna rubrik behandlar utskottet motionerna A413 av Inga

Berggren m.fl. (m), A435 av Börje Nilsson m. fl. (s) och A470 av

Johnny Ahlqvist m. fl. (s) avseende Kristianstads och Malmöhus

län.

I de socialdemokratiska motionerna A435 och A470 uttrycks en

stark oro över den kraftigt ökade arbetslösheten, ökningen av

antalet varsel och hot om utförsäkring. Neddragningar inom den

offentliga sektorn drabbar särskilt kvinnorna vilkas situation

särskilt bör uppmärksammas, anser motionärerna. I båda

motionerna krävs kraftfulla och snabba insatser mot

arbetslösheten. Arbetslinjen betonas. Dessutom ges en rad

förslag till satsningar på infrastruktur, utbildning, forskning

och miljö.

I motion A470 av Johnny Ahlqvists m.fl. (s) tecknas

perspektivet av Skåne som porten till det nya Europa. Han

betonar vikten av en aktiv näringspolitik genom att staten bör

ta ett större ansvar på riskkapital- och kreditområdet. Han vill

även se åtgärder för fiskerinäringens och livsmedelsindustrins

produktutveckling samt satsningar på kultur- och miljöområdet,

bl.a. i form av miljövärn och en miljödelegation för sydöstra

Skåne. Börje Nilsson m.fl. (s) pekar i motion A435 på

Kristianstads läns starka beroende av trävaru- och

livsmedelsindustrin, vilka drabbats särskilt hårt av varsel och

uppsägningar. Kunskaps- och forskningsintensiva företag saknas

nästan helt i länet, vilket kräver en kraftig satsning på

utbildning för att klara den strukturella omvandlingsprocessen.

I motion A413 anser Inga Berggren m.fl. (m) att södra Sverige

och Skåne har en strategisk roll i integrationen med Europa och

att en väl planerad utbyggnad av vägar och järnvägar i Skåne

kommer att ge hela Sverige en maximal effekt av övriga

satsningar på infrastrukturen. Näringslivet kommer genom detta

att få reella konkurrensmöjligheter på den europeiska marknaden.

Motionärerna anser att det behövs en bättre tilldelning av de

regionala anslagen för infrastruktur till Skåne.

Utskottets överväganden

I februari i år låg arbetslösheten i Malmöhus län på 5,90 %

och i Kristianstads län på 6,05 % jämfört med 5,94 % för hela

riket. I förhållande till samma tid förra året innebär det en

ökning av arbetslösheten med 2,5 och 2,1 procentenheter i

Malmöhus resp. Kristianstads län.

De värst drabbade kommunerna i Malmöhus län är Helsingborg,

Malmö och Trelleborg med en arbetslöshet på 7,72, 7,18 resp.

6,80 %, tillsammans 17500 öppet arbetslösa. Eslöv, Lomma och

Svedala har inte drabbats lika hårt. Där ligger arbetslösheten

på mellan 3,23 och 3,67 %. I Kristianstads län är har Åstorp och

Tomelilla en arbetslöshet på 8,42 resp. 7,75 %, medan Perstorp

har 3,88 % arbetslösa.

För regionala utvecklingsinsatser disponerar Malmöhus och

Kristianstads län 5 resp. 7 miljoner kronor under innevarande

budgetår. Ytterligare en halv miljon kronor tilldelades

Kristianstads län enligt regeringsbeslut den 7 april.

Skånes befolkning ökade totalt med 85 000 personer under

perioden 1970--1990. De skånska tätorterna ökade under samma

period med 110 000 invånare. Trots minskade arbetstillfällen på

landsbygden, till följd av jordbrukssektorns tillbakagång, ökar

folkmängden i de mindre tätorterna.

Med anledning av synpunkterna i motionerna A435 (s) och A470

(s) på utvecklingen inom livsmedelsindustrin, som är av stor

betydelse för båda Skånelänen, vill utskottet nämna det

gemensamma s.k. LOK-projektet som drivs av länsstyrelserna i

Skåne tillsammans med länsstyrelserna i Hallands, Blekinge och

Kalmar län. I projektet studeras vilka effekter

internationalisering och avreglering får för det sydsvenska

jordbruket och livsmedelsindustrin samt vilka åtgärder som kan

komma att behövas.

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A413, A435 och

A470 i de nu redovisade delarna inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Västra Sverige

I detta länsavsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden om

insatser i Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och

Skaraborgs län. En av motionerna, A425 av Inga-Britt Johansson

m.fl. (s), avser alla dessa fyra län. I övrigt berörs

Göteborgs och Bohus län i motionerna A431 av Sten Östlund

m.fl. (s), A460 av Lars Bäckström (v) och A474 av Karl-Erik

Svartberg m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd, v),

Älvsborgs län i motionerna A403 av Ingvar Johnsson m.fl.

(s) och A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) samt

Skaraborgs län i motionerna A455 av Bengt Kindbom m.fl.

(c, m, kds), A463 av Jan Fransson m.fl. (s), A465 av Bengt Rosén

och Carl-Johan Wilson (fp) och A476 av Jan Fransson m.fl. (s).

Inga-Britt Johansson m.fl. (s) framhåller i de nu aktuella

delarna av motion A425 betydelsen för västra Sverige av att

EES-avtalet kommer till stånd och att ikraftträdandet kan ske

under första halvåret 1993. Vidare anförs i fråga om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder att det är oroande att

omfattningen av dessa åtgärder i årets budgetproposition hålls

på en oförändrad nivå. På grund av utvecklingen borde åtgärderna

i stället öka. Mot den bakgrunden säger sig motionärerna stödja

de förslag som läggs fram i den socialdemokratiska partimotionen

om arbete och tillväxt (1992/93:A267).

Sten Östlund m.fl. (s) förordar satsningar för arbete och

utveckling i Göteborg, bl.a. tidigareläggningar i

infrastrukturen, byggande för universitet och högskola och

upprustningsåtgärder. Även Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, m, fp,

c, kds, nyd, v) påtalar för länets del behovet av

infrastruktursatsningar, upprustningsåtgärder och

kompetenshöjande åtgärder. När det gäller Uddevallaregionen och

mellersta och norra Bohuslän i övrigt krävs enligt motionärerna

extra medel för näringslivssatsningar, bl.a. i form av

lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag.

Lars Bäckström (v) anser att Volvo bör åläggas att betala

tillbaka minst 115 miljoner kronor av det bidrag som staten

betalat för Uddevallaverken med anledning av den förestående

nedläggningen av verken. Återbetalade medel bör användas för

näringspolitiska satsningar i Uddevallaregionen.

Ingvar Johnsson m.fl. (s) föreslår sysselsättningsskapande

åtgärder i norra Älvsborgs län i form av

infrastrukturförbättringar, utbildning, inplacering i

stödområde, byggstimulanser och insatser till stöd för

småföretagen. För kvinnorna i länsdelen behövs ett särskilt

åtgärdsprogram. Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) framhåller

den betydelse ett fullföljande av EES-avtalet har för Älvsborgs

län. De pekar vidare på att det med hänsyn till behovet av en

mer varierad industrisammansättning behövs en utbyggnad av

infrastrukturen i länet. Vidare bör göras särskilda insatser för

småföretagsamheten med tyngdpunkten på Sjuhäradsbygden. I

motionen begärs slutligen också ett uttalande av riksdagen om

turismens betydelse, särskilt för Dalsland.

Jan Fransson m.fl. (s) stödjer i motion A463 de krav på

insatser i Skaraborgs län som har förts fram till regeringen av

länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet. Insatserna avser

bl.a. åtgärder inom byggsektorn, infrastrukturutbyggnader och

utveckling av näringslivet. Motionärerna uttalar också att det

bör införas en tillfällig skatt -- av motionärerna benämnd

solidaritetsskatt eller -avgift. Intäkterna härav bör

specialdestineras till kommunerna.

Motionerna av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, kds) och av Bengt

Rosén och Carl-Johan Wilson (fp) gäller behovet av insatser i

Karlsborgs kommun med anledning av den beslutade nedläggningen

av Västgöta flygflottilj (F 6). Detsamma gäller motion A476 av

Jan Fransson m.fl. (s). I motionerna förespråkas att staten utan

ekonomiska anspråk till kommunen överlämnar mark och lokaler som

friställs genom nedläggningen, att länsstyrelsen och övriga

myndigheter tilldelas särskilda medel för åtgärder inom

kommunen, bl.a. på bostadssidan med hänsyn till svårigheterna

för dem som erbjuds arbete på annan ort att sälja sina hus och

bostadsrätter i den situation som nu råder i kommunen.

Utskottets överväganden

Arbetslöshetens utveckling i de fyra västsvenska län som det

här gäller skiljer sig inte från landet i övrigt. Mellan

februari 1992 och februari 1993 ökade den relativa

arbetslösheten i dessa län med cirka två procentenheter.

Utvecklingen var något ogynnsammare i Göteborgs och Bohus län

och i Skaraborgs län, som nu har en arbetslöshet som är något

högre än riksgenomsnittet, än i Hallands och Älvsborgs län. I de

två sistnämnda länen var den relativa arbetslösheten något under

riksgenomsnittet.

Av kommunerna i denna del av landet visar Tibro i Skaraborgs

län i februari den högsta arbetslösheten, nästan 9 %. Essunga

kommun i samma län samt Lysekils och Strömstads kommuner i

Göteborgs och Bohus län hade en arbetslöshet på ca 7,5 %. Att

den relativa arbetslösheten i Göteborgs kommun låg nästan en

procentenhet över genomsnittet och uppgick till 6,74 % betyder

att arbetslösheten där räknat i absoluta tal, dvs. mätt i

antalet arbetslösa personer, var omfattande liksom i Stockholm

och Malmö.

För regionala utvecklingsinsatser tilldelades vid budgetårets

början Hallands län 5 miljoner kronor, Göteborgs och Bohus län

13 miljoner kronor, Älvsborgs län 18 miljoner kronor och

Skaraborgs län 9 miljoner kronor.

När det gäller de ovan redovisade motionernas önskemål om

insatser begränsar sig utskottet till att här kommentera dem i

följande avseenden.

I motion A460 (v) aktualiseras frågan om att rikta återkrav

mot Volvo för det lokaliseringsbidrag som har utgått för

Uddevallaverken. Utskottet erinrar om att det följer av de

allmänna bidragsvillkor som statsmakterna har fastlagt att

bidrag skall återkrävas i situationer av det slag som det här

gäller. Det ankommer i första hand på NUTEK att vidta

erforderliga åtgärder. Utskottet har inhämtat att NUTEK i

dagarna beslutat om återkrav av bidraget med det belopp som

nämns i motionen.

Då det sedan gäller motionsyrkandena om tillkännagivanden till

regeringen om behovet av åtgärder till stöd för Karlsborgs

kommun hänvisar utskottet till de uttalanden som försvars- och

finansutskotten gjorde i höstas i samband med beslutet om att

lägga ned F 6. Från de båda utskottens sida fastslogs att det är

givet att statsmakterna vid en nedläggning av detta slag noga

måste följa utvecklingen och vidta de arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som bedöms lämpliga i sammanhanget. Finansutskottet

tillade att utskottet utgick från att regeringen är medveten om

problemet och att det därför inte var erforderligt med

tillkännagivanden till regeringen om åtgärder som begärdes i då

föreliggande motioner (se 1992/93:FiU1 s. 97).

I fråga om det motivledes i motionerna A455 (c, m, kds) och

A465 (fp) framförda uppslaget att till Karlsborgs kommun

överlämna mark och lokaler som friställs genom

flottiljnedläggningen vill utskottet tillägga att den frågan

även prövas av försvarsutskottet (1992/93:FöU9) med anledning av

ett av Jan Fransson m.fl. (s) särskilt framställt yrkande härom

i motion A476.

Slutligen skall tillfogas att regeringen av de 40 miljoner

kronor, som vid budgetårets ingång innehållits på anslaget

Regionala utvecklingsinsatser, har anvisat 25 miljoner kronor

till de västsvenska länen, nämligen 8 miljoner kronor till

Skaraborgs län, 7 miljoner kronor till Göteborgs och Bohus län

resp. Älvsborgs län samt 2 miljoner kronor till Hallands län.

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt föreslår utskottet att motionerna A403, A416,

A425, A431, A455, A460, A463, A465, A474 och A476 i de nu

redovisade delarna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Bergslagslänen

I detta länsavsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden

beträffande Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och

Gävleborgs län.

Tre motioner tar upp situationen i Värmlands län. Det

gäller motionerna A439 av Magnus Persson m.fl. (s), A467 av

Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp, kds) och A419 av Björn Samuelson

(v). I alla motioner berörs den svåra arbetsmarknadssituationen

i länet. Samtliga motionärer pekar på olika åtgärder som bör

vidtas för att vända den negativa utvecklingen.

I motion A439 (s) framhålls att den ekonomiska politik som

skulle ge tillväxt och sysselsättning är ett misslyckande.

Satsningar bör göras bl.a. på en annorlunda näringspolitik som

ger statlig stimulans till små och medelstora företag. Nya

möjligheter att erhålla kredit- och finansieringsmedel måste

skapas. Vidare bör satsningar ske på ROT-program,

kommunikationer, utbildning och forskning. Alla dessa förslag

till åtgärder innebär möjligheter till arbetstillfällen.

I motion A467 (c, m, fp, kds) återfinns förslag om satsningar

på infrastrukturen, såsom vägar, järnvägar och

telekommunikationer. Resurser behövs för kompetenshöjande

utbildning. Bristen på riskvilligt kapital påtalas. Det skulle

därför vara önskvärt att staten i större omfattning kunde vara

med och stimulera till lokala investmentbolag.

Liksom övriga motionärer pekar Björn Samuelson i sin motion

A419 (v) på behovet av satsningar på infrastrukturen. Motionären

framhåller dessutom som bra exempel de beslut statsmakterna

tidigare fattat beträffande Norrlands inland. Sådana beslut,

innefattande särskilda åtgärder, skulle i dagens läge vara till

gagn för en arbetsskapande politik i Värmlands län.

Motionerna A410 av Håkan Strömberg m.fl. (s), A441 av Hans

Karlsson m.fl. (s) och A430 av Karl-Erik Persson (v) tar upp

situationen i Örebro län. Även i dessa motioner behandlas

den besvärliga arbetsmarknadssituationen och åtgärder

efterlyses.

I motion A410 (s) förordas som ett minimum när det gäller

strukturpolitik satsningar på kommunikationer, utbildning,

näringsliv och regionalpolitik. Motionärerna trycker särskilt på

vikten av att utbildningsnivån höjs och anser att detta är en

viktig fråga för en regions konkurrenskraft. Möjligheter bör ges

arbetslösa att bedriva högskolestudier som

arbetsmarknadsutbildning. Erforderliga medel bör ställas till

förfogande för ungdomsarbetsplatser liksom för

långtidsarbetslösa.

I motion A441 (s) framhålls att länet behöver insatser på både

kort och lång sikt för att stärka sin konkurrenskraft.

Motionärerna tar upp frågan om ytterligare medel till

utbildningssatsningar, både reguljär utbildning och

arbetsmarknadsutbildning. Näringslivet behöver stärkas,

härigenom minskar arbetslösheten. Länet behöver drygt en miljard

kronor extra för i huvudsak arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Motionärerna ser en ökad strävan att centralisera bl.a.

affärsverkens verksamhet, vilket inneburit att länet har

förlorat en del verksamheter och därmed en del arbetstillfällen.

Karl-Erik Persson (v) varnar i motion A430 för effekterna av

kommande indragningar inom den offentliga sektorn, som kommer

att drabba kvinnorna. Ungdomarna i vissa kommuner är särskilt

hårt drabbade av arbetslöshet. Örebro län behöver därför hjälp

från statens sida under en övergångsperiod.

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vill i motion A471 ha kraftfulla

och snabba insatser för sysselsättning och utbildning i

Västmanlands län. Motionärerna framhåller angelägenheten av

satsningar på forskning, utbildning och utveckling. För att

motverka arbetslöshet och möjliggöra meningsfull verksamhet för

flera arbetslösa krävs omfattande insatser för utbildning.

Mycket angelägna utbildningsbehov skulle kunna tillgodoses i

Västmanland vid en sådan satsning. Ur sysselsättningssynpunkt

skulle en lång rad projekt kunna sättas i gång omedelbart om det

fanns ekonomiska resurser.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) tar i motion A446 upp

sysselsättningssituationen i Kopparbergs län och framhåller

ungdomsarbetslösheten som allra allvarligast. Arbetslösa

ungdomar som saknar utbildning måste kunna erbjudas sådan

utbildning som ger dem en plats på arbetsmarknaden. Även

situationen för de långtidsarbetslösa inger oro. Motionärerna

vill dessutom ha en kraftig infrastruktursatsning i Dalarna.

Fem motioner handlar om situationen i Gävleborgs län. Det

gäller motionerna A420 av Bertil Måbrink (v), A445 av Axel

Andersson m.fl. (s), A466 av Karin Starrin m.fl. (c, s, m, fp,

kds, nyd, v), A472 av Lennart Rohdin (fp) och A478 av Karin

Starrin (c).

Läget i länet beskrivs på ungefär samma sätt i samtliga

motioner: hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå och därmed

behov av åtgärder inom närings-, arbetsmarknads- och

regionalpolitiken och satsningar på infrastruktur. I

sjupartimotionen A466 framhåller motionärerna alldeles särskilt

den svåra situationen i Ovanåkers kommun, där motionärerna vill

ha åtgärder inom ramen för regionalpolitiska och

arbetsmarknadspolitiska medel. Karin Starrin vill i motion A478

att Gävlebors län skall bli ett frilän, med friare möjligheter

att samordna både de regionalpolitiska och de

arbetsmarknadspolitiska anslagen.

Utskottets överväganden

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetslösheten i

Bergslagslänen, dvs. Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs och Gävleborgs län, ökat mycket kraftigt det senaste

året. Kopparbergs län har en arbetslöshet på 7,4%, Gävleborgs

län 7,21%, Örebro län strax under 7%, Värmlands län 6,41%

och Västmanlands län 5,76%. Alla län utom Västmanlands län

ligger således över riksgenomsnittet, som är 5,94%. De

inomregionala skillnaderna är stora.

Som exempel kan nämnas följande: Vansbro kommun i Kopparbergs

län har den högsta arbetslösheten i länet och den allra högsta i

landet som helhet med ca 11% arbetslöshet. Länets lägsta

arbetslöshet har Hedemora med 5,94 %, vilken i sin tur är

jämförbar med riksgenomsnittet. Den lägsta arbetslöshetssiffran

bland kommunerna i de fem länen har Hammarö kommun i Värmlands

län med 2,91 %. Eda kommun har den högsta arbetslösheten i

Värmland med 9,4%. I Örebro län har Hällefors den högsta

arbetslösheten med 9,63% och lägst ligger Kumla med 5,96%. I

Gävleborgs län har Ovanåker den högsta och Ockelbo den lägsta

arbetslösheten med 7,34% resp. 5,76%. I Västmanlands län har

Hallstahammar den högsta och Surahammar den lägsta

arbetslösheten med 7,35% resp. 4,92%. Alla siffror gäller

februari 1993 och avser öppet arbetslösa, dvs. kvarstående

arbetslösa som kan ta arbete direkt.

För regionala utvecklingsinsatser disponerar Värmlands,

Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län för

innevarande budgetår 75, 30, 20, 70 resp. 70 miljoner kronor.

Förutom medel från länsanlaget, som länsstyrelserna

disponerar, vill utskottet i detta sammanhang peka på det anslag

till särskilda infrastrukturåtgärder som tillkom våren

1990 i samband med riksdagens beslut om regionalpolitiken för

1990-talet. Utskottet hänvisar i denna del till länsavsnittet om

norra Sverige.

När det gäller de ovan redovisade motionsönskemålen begränsar

sig utskottet till kommentarer beträffande följande motioner,

nämligen sjupartimotionen A466 om situationen i Ovanåker och

motion A478 (c), som vill ha Gävleborgs län som frilän samt

yrkandet i motion A441 (s) om affärsverkens policy.

Som utskottet ovan redogjort för tillhör Ovanåker de kommuner

som genom regeringens beslut den 7 april har fått fortsatt

tillfällig inplacering i stödområde t.o.m. den 30 juni 1995 med

möjligheter att få lokaliseringsbidrag i kombination med

lokaliseringslån på upp till 50 % för investeringar i byggnader

och maskiner. Bidrag till mjuka investeringar kan ges med högst

50 %. Med detta beslut anser utskottet att motionen får anses

tillgodosedd.

Vad härefter gäller motion A478 erinrar utskottet om att ett

likartat yrkande behandlades förra året (1991/92:AU13).

Utskottet anförde då att den enda del av länsanslaget som styrs

av stödområdesindelningen är företagsstödet. Det har bedömts som

nödvändigt att denna indelning sker centralt, dels därför att de

mest utsatta områdena skall prioriteras, dels därför att

stödåtgärder som inte är regionalpolitiskt motiverade skall

undvikas. Dessutom påminde utskottet om att det beträffande

glesbygdsstödet är länsstyrelsen själv som fastställer

stödområde. Utskottet har inte ändrat uppfattning och anser

därför att motion A478 bör avslås.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionären i motion

A441 när det gäller frågan om fördelarna av decentralisering av

verksamheten. Utskottet hänvisar i denna del till den tidigare

framställningen om Utvecklingen i storstäderna, decentralisering

m.m. Utskottet framhåller därvid att decentralisering är viktiga

inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional

utveckling. Motionen bör därför i denna del inte påkalla någon

åtgärd.

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt avstyrks motionerna A410 (s), A419 (v), A420 (v),

A430 (v), A439 (s), A441 (s), A445 (s), A446 (s), A466 (c, s, m,

fp, kds, nyd, v), A467 (c, m, fp, kds), A471 (s), A472 (fp) och

A478 (c), i förekommande fall i berörda delar.

Norra Sverige

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden

beträffande Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län.

I motion A433 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg

(s) föreslås en friare användning av regionalpolitiska medel i

Jämtlands län. Länsstyrelsen bör enligt motionärerna ges

möjlighet att själv fastställa prioriteringen av de

regionalpolitiska stödmedlen.

Två motioner tar upp situationen i Västernorrlands län.

Det gäller A437 av Bo Holmberg m.fl. (s) och A442 av Sigge Godin

(fp). I båda motionerna berörs den negativa

befolkningsutvecklingen och den svåra arbetsmarknadssituationen

i länet. Motionärerna föreslår olika åtgärder för att komma till

rätta med situationen.

I motion A437 (s) föreslås satsningar på vägar, järnvägar och

flyg i länet och att dessa tidigareläggs för att möta den

drastiskt ökande byggarbetslösheten. I ett framtida Europa

kommer regionerna och deras utveckling att få en betydligt

större roll än tidigare. De traditionella produktionsfaktorerna

råvaror, kapital och arbetskraft måste i dag ges en annan

innebörd än man vanligen gör. Kunskap och kompetens har

övertagit rollen som utvecklingens drivkraft. Det är därför

nödvändigt att satsa på utökad och kontinuerlig utbildning

liksom på forskning, framhåller motionärerna vidare.

Sigge Godin (fp) vill enligt motion A442 ha ett

handlingsprogram för länet. Även han föreslår satsningar på

kommunikationer för att näringslivet i Västernorrland skall

kunna bli konkurrenskraftigt och gå stärkt ur

strukturomvandlingar och konjunktursvackor. Ökade resurser till

utbildning och forskning behövs i länet.

Situationen i Västerbottens län tas upp i motion A443 av

Ulla Orring (fp). Motionären anser att en kontinuerlig dialog om

regionens investeringsklimat bör föras mellan ledande

representanter för stat och kommun samt

näringslivsrepresentanter i syfte att medverka till en gemensam

aktionsplan för att stärka länet. Satsning på infrastruktur

såsom kunskapsutveckling och kommunikationer är nyckeln till

utveckling för länet.

Två motioner tar upp situationen i Norrbottens län. De är

A454 av Monica Öhman m.fl. (s) och A424 av Bengt Hurtig (v).

I motion A454 (s) påtalas -- mot bakgrund av det allvarliga

arbetsmarknadsläget -- behovet av erforderliga

arbetsmarknadspolitiska medel för att arbetslinjen skall kunna

upprätthållas. Mängder av projekt har tagits fram, projekt som

är möjliga att omedelbart kunna sättas i gång och som därmed

skapar nya arbetstillfällen under genomförandetiden och på

längre sikt får betydelse för orten.

I motion A424 (v) föreslås ett särskilt stöd till

bensinstationer i Tornedalen. På grund av devalvering och

bensinskattehöjningar hotas bensinstationer med sin service av

nedläggning.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i de aktuella länen har liksom i övriga län

ökat mycket kraftigt det senaste året. Alla fyra länen ligger

över riksgenomsnittet, Västernorrlands län och Norrbottens län

dessutom betydligt över detta snitt.

Jämtlands län har en arbetslöshet på 6,22%, Västernorrlands

7,07%, Västerbottens 6,54% och Norrbottens län 7,37%. De

inomregionala skillnaderna är även i dessa län stora.

Bland kommunerna i länen återfinns den högsta och den lägsta

arbetslösheten i Västerbottens län, där Vilhelmina ligger på

10,60% och Bjurholm på 3,10%. I Jämtlands län har Strömsund

den högsta och Berg den lägsta arbetslösheten med 8,82% resp.

5,43%. I Västernorrlands län toppar Timrå

arbetslöshetsstatistiken med 8,2% medan Kramfors ligger lägst

på 6,33%. Norrbottens län, som alltid legat högt i

arbetslöshetsstatistiken, har tre kommuner med en arbetslöshet

på över tio procent: Pajala 10,38%, Överkalix 10,20% och

Haparanda 10,11%. Lägst i länet ligger Boden med 4,51%.

För regionala utvecklingsinsatser disponerar Jämtlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 130, 115, 130

resp. 145 miljoner kronor.

Dessutom beslöt riksdagen våren 1990 i samband med

behandlingen av den regionalpolitiska propositionen att ställa

330 miljoner kronor till förfogande för särskilda

infrastrukturåtgärder i stödområdena. 200 miljoner kronor av

dessa medel avsåg stödområde 1 och skulle avse en treårsperiod.

Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

har tillsammans utarbetat förslag till hur medlen skall

användas. Förslagen har resulterat i satsningar på utbildning,

forskning och utveckling, näringslivsutveckling,

kommunikationer, turism, kultur och service. Samverkan sker med

kommunerna, näringslivet och olika myndigheter. En utvärdering

av denna verksamhet skall enligt uppgift påbörjas under

innevarande år.

För insatser i stödområde 2 och för vissa kompletterande medel

för stödområde 1 avsattes vid samma tillfälle 130 miljoner

kronor. Anslaget har de två senaste budgetåren tillförts 367

miljoner kronor och föreslås som tidigare nämnts få ytterligare

179,9 miljoner kronor nästa budgetår.

Vad gäller ovan redovisade motionsönskemål begränsar sig

utskottet till kommentarer beträffande följande motioner.

I motion A437 (s) förespråkas en tidigareläggning av bl.a.

vissa väg- och järnvägsprojekt. Utskottet får här hänvisa till

att riksdagen den 10 mars 1993, på förslag av

arbetsmarknadsutskottet, beslöt att det av riksdagen i december

1992 (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134) godkända

användningsområdet för bidraget till tidigareläggning av

affärsverksinvesteringar även borde kunna utnyttjas för

tidigareläggning inom Banverkets och Vägverkets

verksamhetsområden (1992/93:AU15, rskr. 188).

Beträffande motion A433 (s) om friare användning i Jämtlands

län av de regionalpolitiska stödmedlen hänvisar utskottet till

det uttalande som utskottet gjort på s. 62 om ett likartat

yrkande avseende Gävleborgs län.

Vad angår motion A424 (v) om särskilt stöd till

bensinstationer i Tornedalen gör utskottet följande kommentar.

Enligt utskottets uppfattning bör det i första hand ankomma på

länsstyrelsen att utreda i vad mån det behövs särskilda insatser

av det slag motionären föreslår. Motion A424 bör därför avslås.

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt avstyrker utskottet motionerna A424, A433, A437,

A442, A443 och A454, i förekommande fall i berörda delar.

Skärgårdsfrågor

Sex motioner rör skärgårdsfrågor. Det är A464 av Sten

Andersson i Stockholm m.fl. (s), A417 av Pär Granstedt m.fl.

(c), A432 av Roland Larsson m.fl. (c), A459 av Eva Zetterberg

m.fl. (v) och Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom

(fp).

I flertalet av motionerna framförs att det regionalpolitiska

stödet till skärgården måste öka. Jämförelser görs med

glesbygdsområden på fastlandet och med skogslänen, och man menar

att skärgården missgynnas i förhållande till dessa områden.

Enligt både motion A464 och A459 borde stödet uppgå till 20

miljoner kronor.

Servicen i skärgården berörs i motion A417. I särskilda avtal

med staten bör avgöras vilken service som skall upprätthållas,

anser motionärerna.

I motion A432 efterlyses en särskild skärgårdsutredning med

uppgift att belysa bl.a. permanentboendets framtida

förutsättningar med hänsyn till skatteregler, fastighetsvärden,

servicefunktioner, transporter m.m.

Utskottets överväganden

Vid behandlingen av regionalpolitiken för 1990-talet uppehöll

sig utskottet vid skärgårdsfrågorna och betonade vikten av att

skärgårdarna med sina speciella problem och förutsättningar

särskilt uppmärksammas inom glesbygdspolitiken (1989/90:AU13 s.

227--229). Det var utskottets uppfattning att det bör ankomma på

länsstyrelserna att vid behov utarbeta särskilda

landsbygdsprogram som i förekommande fall även innefattar

skärgårdsfrågor. Utskottet framhöll också att

Glesbygdsmyndigheten särskilt borde uppmärksamma

skärgårdsområdena.

Skärgården är inte inplacerad i regionalpolitiskt stödområde

och har alltså inte ansetts ha samma problem som stödområdena.

Däremot är glesbygdsbestämmelserna desamma i alla landets

glesbygdsområden. Länsanslagens storlek bestäms efter de

långsiktiga problemens svårighetsgrad. Utskottet noterar i

sammanhanget att regeringen den 7 april i år fördelat återstoden

av medlen för regional utveckling, totalt 40 miljoner kronor.

Medel har fördelats bl.a. för användning i skärgårdsområden.

Utskottets kommentar till förslaget i motion A417 om särskilda

avtal för att bestämma servicenivån är att samma behov av

samordnade servicelösningar finns både i skärgården och i annan

glesbygd, även om problemen i skärgården i vissa fall är

speciella. Länsstyrelsen har huvudansvaret att finna lösningar.

När det gäller det i motion A432 (c) framförda förslaget om en

skärgårdsutredning vill utskottet hänvisa till att

Glesbygdsmyndigheten startad en utredning för att behandla

skärgårdens speciella problem tillsammans med skärgårdens

intressenter.

Sammanfattningsvis anser utskottet att någon riksdagens åtgärd

inte är påkallad med anledning av motionerna A417, A432, A459,

A464 och Jo675, som således avstyrks, i förekommande fall i

berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkandena 19 och

20, 1992/93:A424 yrkande 3, 1992/93:A437 yrkande 2, 1992/93:A450

och 1992/93:A810 yrkande 4,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande parlamentarisk medverkan i regionalpolitiskt

utredningsarbete

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:A412,

1992/93:A429 och 1992/93:A437 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

men (v) - delvis

Utvecklingen i storstäderna m.m.

3. beträffande storstadsregionerna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A451 och 1992/93:A456

i motsvarande del,

res. 2 (m) - motiv.

4. beträffande utflyttning av verksamhet från Stockholm

m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:A440 yrkandena 2 i

motsvarande del och 9,

5. beträffande omlokalisering och decentralisering av

statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A404 yrkande 1,

1992/93:A422 yrkande 1, 1992/93:A810 yrkande 2, 1992/93:T222

yrkande 5 och 1992/93:T817 yrkande 1,

Företagsstödet

6. beträffande Stiftelsen Norrlandsfonden

att riksdagen godkänner vad som förordats i

budgetpropositionen om Stiftelsen Norrlandsfonden,

7. beträffande översyn av de regional- och

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

att riksdagen avslår motion 1992/93:A441 yrkande 6,

8. beträffande förstärkningar av det regionalpolitiska

företagsstödet

att riksdagen avslår motion 1992/93:A402 i motsvarande del,

9. beträffande flexiblare regler om utvecklingsbidrag

att riksdagen avslår motion 1992/93:N318 yrkande 3,

10. beträffande remissförfarandet i ärenden om stöd till

turistnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr515 yrkande 2 och

1992/93:Kr519 yrkande 2,

11. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle

att riksdagen avslår motion 1992/93:A418,

12. beträffande avgiftsnedsättning för virkestransporter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk643 yrkande 3,

Glesbygdsstödet

13. beträffande översyn av glesbygdsstöd till företag i

centralorter

att riksdagen avslår motion 1992/93:A402 i motsvarande del,

14. beträffande stödet till glesbygdsbutiker

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A434 och 1992/93:A443

yrkandena 10 och 11,

Stödområdesindelningen

15. beträffande ändrad beteckning på stödområde

att riksdagen avslår motion 1992/93:A443 yrkande 1,

16. beträffande ändrad beslutsordning för inplacering i

tillfälligt stödområde

att riksdagen avslår motion 1992/93:A447 yrkande 2,

res. 3 (nyd) - delvis

17. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyn,

Boden, (Edefors och Gunnarsbyn), Piteå (Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt

att riksdagen avslår motion 1992/93:A424 yrkande 7,

men. (v) - delvis

18. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Jämtlands

län

att riksdagen avslår motion 1992/93:A452,

19. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke

(Kälarne)

att riksdagen avslår motion 1992/93:A406,

20. beträffande tillfällig inplacering i stödområde 1 av

Sollefteå och Ånge

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A442 yrkande 3 i

motsvarande del och 1992/93:A461,

21. beträffande inplaceringen i stödområde av delar av

Örnsköldsvik

att riksdagen avslår motion 1992/93:A442 yrkande 3 i

motsvarande del,

22. beträffande inplaceringen i stödområde av Ovanåker m.fl.

kommuner i Hälsingland

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A447 yrkande 1

1992/93:A472 yrkande 2 och 1992/93:A478 yrkandena 3 och 4,

res. 3 (nyd) - delvis

23. beträffande inplaceringen i stödområde av Hällefors,

Ljusnarsberg och del av Lindesberg

att riksdagen avslår motion 1992/93:A409,

24. beträffande inplacering i stödområde 2 av Degerfors

m.fl. kommuner i Örebro län

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A410 yrkande 12 och

1992/93:A414,

25. beträffande tillfällig inplacering i stödområde 1 av

Årjäng och Eda

att riksdagen avslår motion 1992/93:A467 i motsvarande del,

26. beträffande inplaceringen i stödområde av Gagnef m.fl.

kommuner i Kopparbergs län

att riksdagen avslår motion 1992/93:A411,

27. beträffande företagsstöd utanför stödområde för

Karlsborg

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A455 yrkande 1,

1992/93:A465 yrkande 1 och 1992/93:A476 yrkande 2,

28. beträffande inplaceringen i tillfälligt stödområde av

Karlshamn m.fl. kommuner i Blekinge län

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A408, 1992/93:A421

1992/93:A428 och 1992/93:A469 yrkande 1,

29. beträffande inplaceringen av Gotland i stödområde

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A449 yrkande 1 och

1992/93:A453 yrkande 1,

Insatser för kvinnor

30. beträffande användningen av länsanslaget

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkande 4 och

1992/93:Fi212 yrkande 14 båda i motsvarande delar,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

31. beträffande ett centralt kunskapscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A267 yrkande 23 och

1992/93:A810 yrkande 15,

res. 5 (s)

32. beträffande åtgärdsprogram för kvinnor i skilda delar av

landet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A213 yrkandena 1 och

4, 1992/93:A215, 1992/93:A405, 1992/93:A438, 1992/93:A442

yrkande 4 i motsvarande del, 1992/93:A471 yrkande 2 och

1992/93:A806 yrkande 7,

33. beträffande andelen kvinnor i statliga och regionala

organ i Skånelänen m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:A807,

Anslagsfrågor

34. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret

1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 350000000 kr,

35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motionerna 1992/93:A267

yrkande 4 och 1992/93:Fi212 yrkande 14, båda i motsvarande

delar, till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret

1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 1012000000 kr,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

36. beträffande länsanslaget till Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1992/93:A415 yrkande 3,

37. beträffande länsanslaget till Hallands län

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A425 yrkande 3 i

motsvarande del, 1992/93:A426 yrkande 3, 1992/93:A427 yrkande 5

och 1992/93:A462,

38. beträffande länsanslagen till Västregionen i övrigt

att riksdagen avslår motion 1992/93:A425 yrkande 3 i

motsvarande del,

39. beträffande ökad andel av arbetsmarknadspolitiska medel

till Hallands län

att riksdagen avslår motion 1992/93:A426 yrkande 5,

40. beträffande projektet 90-talets byapolitik, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A436 och 1992/93:Jo253

yrkande 4,

41. beträffande kreditgarantier för glesbygdsföretag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del

dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag

i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i

sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

255000000 kr,

dels till Täckande av förluster på grund av

kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret

1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr,

42. beträffande anslag till nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Ersättning för nedsättning av

socialavgifter för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 500000000 kr,

43. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret

1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

200000000 kr,

44. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande 5

till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 179900000 kr,

res. 7 (s)

45. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande 6

till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1993/94 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

17000000 kr,

res. 8 (s) - villk. 5

46. beträffande anslag till Västnordenfonden

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond

för Västnorden för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 4200000 kr,

47. beträffande anslag till transportstöd

att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i

motsvarande del till Transportstöd för budgetåret 1993/94

under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

300300000 kr,

Regionalpolitiska insatser i län och regioner

res. 9 (s) - motiv.

48. beträffande insatser i Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A440 yrkandena 1 och

2, det senare yrkandet i motsvarande del, 1992/93:A444 yrkandena

2 och 7, 1992/93:A456 i motsvarande del, 1992/93:A457,

1992/93:A477 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:T221 yrkandena 1, 3

och 15,

49. beträffande insatser i Uppsala län

att riksdagen avslår motion 1992/93:A468,

50. beträffande insatser i Östergötlands län

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub906 yrkande 5,

51. beträffande insatser i sydöstra Sverige och Jönköpings

län

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A407, 1992/93:A415

yrkandena 1 och 2, 1992/93:A448, 1992/93:A449 yrkandena 2 och 3,

1992/93:A453 yrkande 2, 1992/93:A469 yrkande 2, 1992/93:A475

yrkande 1 och 1992/93:Ub646 yrkande 9,

52. beträffande insatser i Skånelänen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A413, 1992/93:A435 och

1992/93:A470,

53. beträffande insatser i västra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A403, 1992/93:A416

yrkandena 1, 2, 3 och 11, 1992/93:A425 yrkandena 1 och 4,

1992/93:A431, 1992/93:A455 yrkande 2, 1992/93:A460,

1992/93:A463, 1992/93:A465 yrkande 2, 1992/93:A474 yrkandena 1

och 4 samt 1992/93:A476 yrkande 3,

54. beträffande insatser i Bergslagslänen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A410 yrkandena 1, 2,

4--6 och 9, 1992/93:A419, 1992/93:A420, 1992/93:A430,

1992/93:A439, 1992/93:A441 yrkandena 1--3, 1992/93:A445 yrkande

1, 1992/93:A446 yrkandena 1 och 5, 1992/93:A466, 1992/93:A467 i

motsvarande del, 1992/93:A471 yrkande 1, 1992/93:A472 yrkande 1

och 1992/93:A478 yrkande 2,

res. 10 (nyd)

55. beträffande insatser i norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A424 yrkande 5,

1992/93:A433, 1992/93:A437 yrkande 3, 1992/93:A442 yrkandena 1,

2 och 4, det senare yrkandet i motsvarande del, 1992/93:A443

yrkande 2 och 1992/93:A454,

men. (v) - delvis

56. beträffande skärgårdsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A417 yrkandena 4 och

5, 1992/93:A432, 1992/93:A459, 1992/93:A464 och 1992/93:Jo675

yrkande 10.

men. (v) - delvis

Stockholm den 22 april 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne

Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten

Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd),

Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s),

Berit Andnor (s) och Göran Lindblad (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Inriktningen av regionalpolitiken (mom. 1)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Vad gäller" och på s. 23 slutar med "av landet" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regionalpolitiken utgå från

följande grundbegrepp: tillväxt, valfrihet och rättvisa.

Regionalpolitiken skall vara så utformad att den främjar

tillväxt. Det sker genom att man tar till vara tillgängliga

resurser och bygger vidare på naturliga förutsättningar för

produktionen. Vidare bör politiken leda till att människor ges

frihet att välja var i landet man vill bo och arbeta. Slutligen

skall politiken medverka till en rättvis och jämn fördelning av

resurser mellan landets olika delar.

Utskottet ställer sig således bakom den uppfattning som förs

fram i Socialdemokraternas motion A267.

Det krävs vidare en samordning av statens insatser inom och

mellan olika samhällsområden för att nå de regionalpolitiska

målen. Enligt utskottets uppfattning innebär emellertid den

politik som nu förs på skilda samhällsområden att man fjärmar

sig från de uppsatta målen. Avreglering, bolagisering och

privatisering samt indragning av resurser från den gemensamma

sektorn ökar nämligen den regionala obalansen. Genom en sådan

politik minskar möjligheterna att ge människor nödvändig service

i landets alla delar.

Bortfall av arbetstillfällen får konsekvenser för hela bygder,

som -- genom att människor inte kan försörja sig genom eget

arbete -- hotas av avfolkning. Den avgörande förutsättningen för

regional balans är därför att sysselsättningen kan öka.

En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att

förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och

teleservice. Den satsning som nu sker måste komma alla regioner

till del och därmed knyta samman hela Sverige i ett effektivt

kommunikationsnät.

Utbildning och forskning är andra viktiga inslag i såväl

regional- som näringspolitiken. Detta måste bättre än för

närvarande beaktas vid fördelning av resurser till universitet

och högskolor.

Om jämlika förutsättningar för bosättning och arbete skall

kunna erbjudas i olika delar av landet måste regionalpolitiskt

tänkande prägla alla politikområden. Regeringen har det yttersta

ansvaret för att så sker. Därför måste formerna utvecklas för

samordning av statens insatser inom och mellan olika samhälls-

och politikområden i syfte att främja de regionalpolitiska

målen.

Detta gäller i hög grad den verksamhet som bedrivs genom

statliga verk, myndigheter och bolag. Den är av avgörande

betydelse för att de regionalpolitiska målen skall uppnås. Det

gäller bl.a. Posten, Televerket och Vägverket. En samordning och

en helhetssyn måste prägla arbetet så att inte målsättningen om

regional balans går förlorad. Det är bl.a. mot denna bakgrund

som utskottet motsätter sig privatisering av de företag som

hanterar våra gemensamma naturtillgångar som t.ex. skog,

vattenkraft och malm.

Utskottet vill vidare framhålla betydelsen av att en samverkan

mellan myndigheter kan ske för att upprätthålla servicen i

utsatta orter i glesbygden. Regeringen måste tillse att denna

kommer till stånd.

För att regionalpolitiken skall bli framgångsrik måste de

lokala initiativen tillvaratas. I många kommuner pågår nu

aktiviteter för att få fram goda idéer. De enskilda medborgarnas

initiativkraft, idérikedom och skaparförmåga ger möjlighet till

en effektivare användning av de resurser som finns.

Samhällsorganen måste vara lyhörda för de förslag som kommer

fram i det arbetet. Det åligger regeringen att verka för detta.

Vad utskottet här har anfört med anledning av motion A267 bör

ges regeringen till känna. Motionerna A437 och A810 får med det

anförda anses tillgodosedda, i förekommande fall i aktuella

delar. Motionerna A424 och A450 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A267

yrkandena 19 och 20, 1992/93:A437 yrkande 2 och 1992/93:A810

yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1992/93:A424 yrkande 3

och 1992/93:A450 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Storstadsregionerna (mom. 3, motiveringen)

Anders G Högmark, Charlotte Cederschiöld och Göran Lindblad

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 25 som

börjar med "Utskottet står" och slutar med "ekonomisk tillväxt"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning medför det nuvarande ekonomiska

läget att det inte förefaller som den mest angelägna uppgiften

att dämpa tillväxten i storstadsområdena. Snarare bör nuvarande

situation leda till slutsatsen att det behövs framtida tillväxt

såväl i storstadsregionerna som i övriga delar av landet.

3. Ändrad beslutsordning för inplacering i stödområde m.m.

(mom. 16 och 22)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Vad härefter" och slutar med "i motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med förslaget i motion A447 om att

beslutsordningen vad gäller inplacering i tillfälligt stödområde

ändras så att länsstyrelserna får möjlighet att fatta sådana

beslut.

dels att efter den del av utskottets yttrande som på s. 38

slutar med "därmed tillgodosetts" bort tillkomma en text av

följande lydelse:

Med ovan gjorda hänsynstaganden anser utskottet dock att de

speciella problemen i Hälsingland motiverar att kommunerna där

placeras i stödområde på det sätt som föreslås i motionerna

A447, A472 och A478.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Med det anförda" och slutar med "i motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna A447, A472 i

aktuell del och A478 i aktuella delar samt avstyrker motionerna

A406, A408, A409, A410, A411, A414, A421, A424, A428, A442,

A449, A452, A453, A455, A461, A465, A467, A469 och A476, i

förekommande fall i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 16 och 22 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande ändrad beslutsordning för inplacering i

tillfälligt stödområde

att riksdagen med

anledning av motion 1992/93:A447 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrad

beslutsordning för inplacering i tillfälligt stödområde,

22. beträffande inplaceringen i stödområde av Ovanåker m.fl.

kommuner i Hälsingland

att riksdagen med

anledning av motionerna 1992/93:A447 yrkande 1, 1992/93:A472

yrkande 2 och 1992/93:A478 yrkandena 3 och 4 ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om inplacering i stödområde av

Ovanåker m.fl. kommuner i Hälsingland,

4. Användningen av länsanslaget (mom. 30)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som

börjar med "Frågan om" och slutar med "aktuella delar" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör särskilda satsningar göras

för att stödja kvinnligt företagande i hela landet. De förslag

som NUTEK har lagt fram är intressanta och viktiga att

genomföra.

I likhet med motion A267 anser utskottet att man redan nu kan

öka stödet till olika former av sysselsättningsskapande

aktiviteter bland kvinnor. En del av den föreslagna ökningen av

länsanslaget, som behandlas i den kommande framställningen, bör

exempelvis kunna användas i detta syfte.

Motion Fi212 i här avsedda delar avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande

lydelse:

30. beträffande användningen av länsanslaget

att riksdagen med

anledning av motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del och

med avslag på motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ett centralt kunskapscentrum (mom. 31)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionerna A267 (s) och A810 (s) vad

gäller nödvändigheten att skapa en effektiv samordning av de

sysselsättningsskapande aktiviteterna bland kvinnor. Det handlar

om att stödja de nätverk som finns, sprida information, ha ett

effektivt erfarenhetsutbyte, föreslå ändringar av gällande

regler etc. Utskottet anser därför att ett centralt

kunskapscentrum bör inrättas vid Glesbygdsmyndigheten. Utskottet

tillstyrker således motionerna A267 (s) och A810 (s) i dessa

delar.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande ett centralt kunskapscentrum

att riksdagen med

anledning av motionerna 1992/93:A267 yrkande 23 och 1992/93:A810

yrkande 15 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

inrättande av ett centralt kunskapscentrum vid

Glesbygdsmyndigheten,

6. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 35)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "ytterligare

medelspåslag" bort ha följande lydelse:

I enlighet med förslaget i den socialdemokratiska

partimotionen A267 bör anslaget tillföras 80 miljoner kronor

utöver regeringsförslaget på grund av det allvarliga

sysselsättningsläge som råder. Det är bl.a. angeläget att stödja

nya former av sysselsättningsskapande insatser bland kvinnor

såsom också berörts i samma motion.

Anslaget bör i enlighet med vad ovan sagts för nästa budgetår

uppföras med sammanlagt 1 092 miljoner kronor. Med utskottets

förslag tillgodoses samtidigt till en del det anslagskrav som

förs fram i motion Fi212 (v).

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 4 i motsvarande del samt

med anledning av dels budgetpropositionen i motsvarande del,

dels motion 1992/93:Fi212 yrkande 14 i motsvarande del till

Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1993/94 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 092

000 000 kr,

7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 44)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "miljoner kronor"

bort ha följande lydelse:

Såsom föreslås i motion A267 (s) bör anslaget av

sysselsättningsskäl tillföras 19 miljoner kronor utöver det

belopp på 179,9 miljoner kronor som regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande

lydelse:

44. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder m.m.

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 5 samt med anledning av

budgetpropositionen i motsvarande del till Särskilda

regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret

1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 198 900 000 kr,

8. Anslag till Glesbygdsmyndigheten (mom. 45)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "I det" och slutar med "till myndigheten" bort ha

följande lydelse:

För det kunskapscentrum vid Glesbygdsmyndigheten, vars

inrättande utskottet har tillstyrkt i det föregående, bör i

enlighet med yrkandet i motion A267 (s) anslaget räknas upp med

1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslag

bör sålunda anvisas med 18 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande

lydelse:

45. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten

att riksdagen med

bifall till motion 1992/93:A267 yrkande 6 samt med anledning av

budgetpropositionen i motsvarande del för budgetåret 1993/94

under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

18 000 000 kr,

9. Regionalpolitiska insatser i län och regioner

(motiveringen)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med

"Sammanfattningsvis konstaterar" och slutar med "inom kort" bort

ha följande lydelse:

De refererade motionerna återspeglar de växande problem som

regionerna brottas med. De åtgärder regeringen vidtagit har inte

varit tillräckliga för att komma till rätta med dessa

svårigheter. Som framgår av den socialdemokratiska motionen A267

har den förda politiken i vissa avseenden snarare förvärrat

situationen i regionerna vilket ökat arbetslösheten och

försvårat den regionala utvecklingen. Utskottet anser därför att

såväl regionalpolitiken som den allmänna ekonomiska politiken

måste ges en ny inriktning för att komma till rätta med de

problem som redovisas i motionerna.

10. Insatser i Bergslagslänen (mom. 54)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62

börjar med "När det" och slutar med "bör avslås" bort ha

följande lydelse:

Av de ovan redovisade motionsönskemålen begränsar sig

utskottet till att närmare behandla motionerna A420, A439, A466,

A467 och A478.

I likhet med motionärerna i motionerna A439 (s) och A467 (c,

m, fp, kds) anser utskottet att det mot bakgrund av det

besvärliga arbetsmarknadsläget i Värmlands län behövs särskilt

sysselsättningsskapande åtgärder där.

Vad härefter gäller situationen i Gävleborgs län anser

utskottet med instämmande i motion A420 (v) att det även i detta

län behövs ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med det

ansträngda arbetsmarknadsläget. Såsom sägs i motionen är det av

yttersta vikt att regering och riksdag presenterar

helhetslösningar när det gäller infrastrukturprojekt som berör

Gävleborgs län.

Hittills har det anvisats medel till delprojekt. Det är

nödvändigt att vissa beslut fattas så att påbörjade arbeten kan

fullföljas med högsta prioritet. De objekt det är fråga om är

snabbtågssatsningen på Ostkustbanan med samplanering av en ny E

4 i motorvägsstandard mellan Söderhamn och Hudiksvall. En

överenskommelse om vägbygget har träffats med de berörda

kommunerna. De bidrag dessa kommuner utfäst sig lämna kommer

dock att falla bort, om vägbygget utförs till lägre standard.

Det är nu angeläget med ett snabbt beslut om ekonomiska medel

som gör det möjligt att tidigarelägga de aktuella arbetena och

därmed skapa riktiga jobb i länet.

Utskottet vill i likhet med motionärerna i flerpartimotionen

A466 särskilt peka på att arbetsmarknadssituationen i Ovanåkers

kommun kräver särskilda statliga insatser. Dessutom bör

möjligheter till friare användning av arbetsmarknads- och

regionalpolitiska medel kunna prövas i länet i enlighet med

förslaget i motion A478 (c).

Vad utskottet med anledning av motionerna A420, A439, A466,

A467 och A478 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Med

åberopande" och slutar med "berörda delar" bort ha följande

lydelse:

Med åberopande i övrigt av vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt avstyrks motionerna A410 (s), A419 (v), A430 (v),

A441 (s), A445 (s), A446 (s), A471 (s) och A472 (fp).

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande insatser i Bergslagslänen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A420,

1992/93:A439, 1992/93:A466, 1992/93:A467 i motsvarande del,

1992/93:A478 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1992/93:A410 yrkandena 1, 2, 4--6 och 9, 1992/93:A419,

1992/93:A430, 1992/93:A441 yrkandena 1--3, 1992/93:A445 yrkande

1, 1992/93:A446 yrkandena 1 och 5, 1992/93:A471 yrkande 1 och

1992/93:A472 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Inriktningen av regionalpolitiken

Enligt min mening handlar regionalpolitiken om en rättvis

fördelning av landets resurser. Politiken måste därför gå ut på

att skapa likvärdiga villkor i landets alla delar.

Den nuvarande ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska

situationen gör det särskilt svårt att nå dessa mål. Situationen

förstärks av den politik som förs med avregleringar,

bolagiseringar och utförsäljning av statlig egendom. Denna

process innebär bl.a. minskade möjligheter att påverka

landsbygdens och i synnerhet glesbygdens villkor med politiska

beslut. För att inte glesbygden skall utarmas krävs nämligen att

viktiga servicefunktioner som bl.a. skola, kultur,

kommunikationer och handel inte försvinner.

Arbetsmarknadssituationen är allvarlig i praktiskt taget hela

landet. Genom neddragningar inom den offentliga sektorn kommer

många fler människor, och i synnerhet kvinnor, som till stor del

har sin utkomst inom offentlig verksamhet, att drabbas av

arbetslöshet.

Jag har i olika sammanhang, senast i meningsyttring till

utskottets yttrande till näringsutskottet (AU5y), påtalat

konsekvenserna för arbetsmarknaden i norra Sverige av att staten

inte tar sitt ägaransvar i den nu pågående omorganisationen inom

Vattenfall. Även inom andra statliga bolag liksom inom de

affärsdrivande verken pågår förändringar som kan komma att

starkt försämra möjligheterna för hela bygder att leva vidare.

Enligt min mening borde konsekvenserna för den regionala

balansen utredas innan liknande åtgärder vidtas.

Vad slutligen beträffar det regionalpolitiska

utredningsarbetet kan jag inte acceptera

arbetsmarknadsministerns åtgärd att tillkalla ett

regionalpolitiskt råd med de uppgifter som uttalats. En

regionalpolitisk strategi och förberedelserna för en proposition

på detta område borde ha initierats inom ramen för en

parlamentariskt sammansatt beredning.

Stödområdesindelningen

Jag stöder förslagen i motion A424 om inplacering i

stödområde 1 av Älvsbyns kommun, av Edefors och Gunnarsbyn i

Bodens kommun samt av Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i

Piteå kommun. Förhållandena på dessa orter är så speciella att

det är motiverat med den inplacering i högre stödområde som

begärs i motionen.

Insatser för kvinnor

Jag anser att länsanslaget i mycket större utsträckning än

som sker i dag bör användas för insatser för kvinnor. Med den

ökning av länsanslaget som jag förordar nedan finns goda

förutsättningar att väsentligt höja den andel av

projektverksamheten som går till sysselsättningsskapande

åtgärder för kvinnor.

Anslagsfrågor

Jag instämmer i den socialdemokratiska reservationen 7 om

anslag till infrastrukturåtgärder.

Anslaget för Regionala utvecklingsinsatser bör uppföras

med 1 362 miljoner kronor såsom föreslås i motion Fi212 (v). Det

är ett belopp som är 350 miljoner kronor högre än regeringen har

begärt, men det är vad länsstyrelserna har ansett sig behöva för

sin verksamhet under nästa budgetår för att bekosta bl.a.

sysselsättningsskapande insatser bland kvinnor och ungdomar och

andra projekt.

Regionalpolitiska insatser i län och regioner

I en lång rad motioner speglas det svåra läget för många svårt

drabbade regioner och län. I många fall föreslås väl motiverade

speciella åtgärder eller ökade volymer av insatser. Det kan

handla om insatser inom näringspolitik, utbildnings- eller

trafikområdena eller om regionalpolitiska åtgärder av olika

slag.

Utskottet saknar dock saklig grund för att göra alla behövliga

prioriteringar och göra medelsanvisningar till enskilda län. Jag

konstaterar dock att i det fall riksdagen godkänt

Vänsterpartiets mer omfattande och offensiva förslag inom såväl

andra politikområden som arbetsmarknads- och regionalpolitiken

så skulle betydande delar av många motionsförslag ha

tillgodosetts. Det gäller inte minst i fråga om motioner som

A475, A419, A420, A430, A446 och A424, som för drabbade områden

som Blekinge, Bergslagen och Norrland exemplifierar vår politik.

I fråga om insatser i norra Sverige anser jag att det är

motiverat med ett tillfälligt stöd till bensinstationerna i

Tornedalen på grund av det lägre bensinpris som erbjuds på den

finska sidan efter svenska devalveringar och skattehöjningar.

Yrkandet om ett sådant stöd i motion A424 (v) bör alltså

bifallas av riksdagen.

Jag biträder slutligen även yrkandena i motionerna A459 (v, -)

och A464 (s) om ett utökat glesbygdsstöd till Stockholms

skärgård. Länsanslaget till Stockholms län bör av detta skäl

fördubblas såsom föreslås i de båda motionerna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1, 17, 30, 35, 55 och 56 borde ha hemställt:

1. beträffande inriktningen av regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A424 yrkande

3 och 1992/93:A450 samt med avslag på motionerna 1992/93:A267

yrkandena 19 och 20, 1992/93:A437 yrkande 2 och 1992/93:A810

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

17. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyn, Boden

(Edefors och Gunnarsbyn), Piteå (Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkande 7 i

motsvarande del beslutar om inplacering i stödområde 1 av

Älvsbyns kommun, Bodens kommun (Edefors och Gunnarsbyn) samt

Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt),

30. beträffande användningen av länsanslaget

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi212 yrkande 14

i motsvarande del samt med avslag på motion 1992/93:A267 yrkande

4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts i denna del,

35. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi212 yrkande 14

i motsvarande del samt med anledning av dels budgetpropositionen

i motsvarande del, dels motion 1992/93:A267 yrkande 4 i

motsvarande del till Regionala utvecklingsinsatser för

budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 362 000 000 kr,

55. beträffande insatser i norra Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A424 yrkande 5

samt med avslag på motionerna 1992/93:A433, 1992/93:A437 yrkande

3, 1992/93:A442 yrkandena 1, 2 och 4, det senare yrkandet i

motsvarande del, 1992/93:A443 yrkande 2 och 1992/93:A454 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

56. beträffande skärgårdsfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A459 och

1992/93:A464 samt med avslag på motionerna 1992/93:A417

yrkandena 4 och 5, 1992/93:A432 och 1992/93:Jo675 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen

sammanställda av riksdagens utredningstjänst

Bilaga 1

Innehållsförteckning

Definitioner och källor83

Länen och riket84

Stockholms län88

Uppsala län92

Södermanlands län94

Östergötlands län96

Jönköpings län98

Kronobergs län100

Kalmar län102

Gotlands län104

Blekinge län105

Kristianstads län106

Malmöhus län108

Hallands län110

Göteborgs och Bohus län112

Älvsborgs län114

Skaraborgs län116

Värmlands län118

Örebro län120

Västmanlands län122

Kopparbergs län124

Gävleborgs län126

Västernorrlands län128

Jämtlands län130

Västerbottens län132

Norrbottens län134

Definitioner och källor

Befolkning

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek 1980--1989

och 1990--1991 avser ett genomsnitt av befolkningstalen den 31

december resp. år. Beteckningen "1980=100" i tabellen beskriver

befolkningsutvecklingen sedan år 1980 i form av en index.

Statistiken över flyttningar 1980--1989 och 1990--1991 avser

på samma sätt ett genomsnitt av flyttningsdata för åren.

Flyttningsöverskottet avser den inrikes och utrikes

inflyttningen efter avdrag för den inrikes och utrikes

utflyttningen.

Uppgifterna kommer från SCB:s officiella statistik och har

tagits fram av UMDAC.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten

baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa

arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering.

Den procentuella arbetslösheten har räknats fram i relation

till den aktuella befolkningsgruppens storlek. Det totala

antalet arbetslösa och arbetslösa kvinnor har ställts i relation

till befolkningen i åldersgruppen 16--64 år resp. kvinnor 16--64

år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till hela

åldersgruppen 16--24 år.

Arbetsmarknadsläget

Uppgifterna om kvarstående arbetslösa arbetssökande och lediga

platser är hämtade från AMS register.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har

beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet

kvarstående arbetslösa vid månadens slut.

Uppgifter om personer i beredskapsarbete, i övriga

sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av

arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur AMS statistik.

Sysselsättning

Uppgifterna om statligt sysselsatta har hämtats från SCB:s

årliga sysselsättningsstatistik (ÅRSYS) 1991 och avser

förvärvsarbetande såväl i affärsverk som i övrig statlig

verksamhet.

Uppgifterna om förvärvsarbetande nattbefolkning per bransch

och län kommer också från ÅRSYS 1991.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Utskottet 16

Den regionala problembilden 16

Regionalpolitikens allmänna inriktning 17

Propositionen 17

Motionerna 18

Utskottets överväganden 20

Utvecklingen i storstäderna, decentralisering m.m. 24

Storstadsregionerna och förhållandet mellan stad och

land 24

Omlokalisering och decentralisering av statlig

verksamhet 27

Företagsstöd 28

Inledning 28

Stiftelsen Norrlandsfonden 29

Motionsförslag om det regionalpolitiska

företagsstödet 29

Glesbygdsstöd 31

Stödområdesindelningen 33

Insatser för kvinnor 38

Anslagsfrågor 43

Lokaliseringsbidrag m.m. 43

Regionala utvecklingsinsatser 44

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m. 46

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 46

Sysselsättningsbidrag 46

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder 46

Glesbygdsmyndigheten 46

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden 47

Transportstöd 47

Regionalpolitiska insatser i län och regioner 47

Inledning 47

Stockholms län 49

Uppsala län och Östergötlands län 52

Sydöstra Sverige och Jönköpings län 53

Skånelänen 55

Västra Sverige 57

Bergslagslänen 59

Norra Sverige 62

Skärgårdsfrågor 65

Hemställan 66

Reservationer 72

Meningsyttring 78

Bilagor

Bilaga 1. Statistiska uppgifter om den regionala

utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst82

Bilaga 2. Arbetslösheten kommunvis i Stockholms,

Jönköpings, Kristianstads, Värmlands och Västerbottens län --

feb. 1993136