Bet. 1992/93:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1992/93:AU04

Arbetstid, semester och annan ledighet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

AU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 15 motioner från den allmänna motionstiden

år 1992 om frågor rörande arbetstid, semester och annan ledighet.

Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad flexibilitet och

minskning av arbetsdagen till sex timmar. Motioner på semesterområdet

tar främst upp frågor om ändringar i semesterlagen, bl.a. beträffande

den semesterlönegrundande frånvaron. Motionerna på ledighetsområdet

omfattar översyn av ledighetslagarna och ändringar i

föräldraledighetslagen. Samtliga motioner avstyrks av utskottet främst

med hänvisning till pågående beredningsarbete.

Till utskottets betänkande har fogats 3 reservationer samt

meningsyttring från Vänsterpartiet.

Motionerna

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen mot mer flexibla arbetstider,

15. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i lagen

(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med

bilaga 4.

1991/92:A234 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall

syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och

flexibilitet under livscykeln.

1991/92:A249 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn

av arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid

och möjligheten till lokala överenskommelser.

1991/92:A250 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten

för enskilda arbetsgivare och arbetstagare att överenskomma om

arbetstidsavtal.

1991/92:A701 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående semesterersättning vid ofrivillig

arbetslöshet.

1991/92:A703 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lagstadgad rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete.

1991/92:A706 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en semesterlönefond.

1991/92:A707 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen

om rätt till ledighet för vård av barn för att enligt den anställdes

önskemål kunna variera rätten till ledighet mellan 5 % och 25 % av

arbetstiden i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.1,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen

om rätt till ledighet för vård av barn för att rätten till ledighet

bör förlängas till dess barnet fyllt tolv år i enlighet med vad i

motionen anförts under avsnitt 5.4.2,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen

om rätt till ledighet för vård av barn för att lagen skall utökas till

att gälla även för anställd som sökt kommunal barntillsyn utan att få

något erbjudande i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt

5.4.3,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen

om rätt till ledighet för vård av barn för att förbudet mot

omplacering i samband med att den anställde återgår till arbetet bör

skärpas i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.4.

1991/92:A709 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till förkortning av arbetstiden.

1991/92:A711 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av

normalarbetsdagen till sex timmar under 1990-talet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av

flexibla och konjunkturanpassade arbetstider,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av

övertiden till högst 50 timmar per år.

1991/92:A712 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att göra en

översyn av de arbetsrättsliga ledighetslagarna.

1991/92:A718 av Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den lagliga rätten till sex timmars arbetsdag

för föräldrar förlängs till dess att barnet fyllt tolv år.

1991/92:A721 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av

att en omfattande översyn av semesterlagen kommer till stånd i syfte

att förenkla lagstiftningen.

1991/92:A727 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet till en

arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för en

normalarbetstid på 6 timmar per dag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försöksverksamhet med kortare arbetsdag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flexibla arbetstider.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande 15 motioner på arbetstids-,

semester- och ledighetsområdet väckta under den allmänna motionstiden

i januari i år. Yrkandena innefattar bl.a. önskemål om förändringar i

lagstiftningen. I detta sammanhang vill utskottet informera om att det

kommer att behandla semesterfrågor även senare under hösten. Dels har

en proposition om semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats

till riksdagen (prop. 1992/93:40). Dels föreligger ett

regeringsförslag om en minskning av den lagstadgade semestern med två

dagar (prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska

ekonomin).

I utskottets betänkande om arbetstid, semester och annan ledighet

från förra året, 1991/92:AU2, gavs en sammanfattande redovisning av

arbetstidslagen, semesterlagen samt övriga lagar om rätt till ledighet

från arbetet. Utskottet hänvisar till denna redovisning.

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att

dels se över semesterlagens regler beträffande små företags kostnader

för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro, dels undersöka om

mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk

lagstiftning. I december 1991 lade utredningen fram ett delbetänkande

(SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring för små företag.

Huvudbetänkandet (SOU 1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och

semester, överlämnades till arbetsmarknadsministern i mars 1992. Båda

betänkandena har remissbehandlats. Beträffande det förra

delbetänkandet har som ovan nämnts en proposition om

semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats. Vad gäller det

senare betänkandet är detta föremål för överväganden inom

regeringskansliet. Vissa av förslagen kommer att presenteras närmare i

det följande.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) uppgår den vanligen

arbetade tiden per vecka till 37,5 timmar för samtliga sysselsatta.

För kvinnor uppgår den vanligen arbetade tiden till 34,0 timmar och

för män till 40,8 timmar (samtliga uppgifter avser andra kvartalet

1992).

Utskottet vill vidare informera om SCB-rapporten Mer eller mindre

arbete? -- löntagarnas arbetstidsönskemål (Levnadsförhållanden,

Rapport nr 70). Rapporten behandlar de anställdas åsikter om

arbetstidens längd. Studien grundas på material som insamlats av SCB

under åren 1986 och 1987. Resultatet är i korthet att 550 000

anställda (av ca 4 miljoner) vill ha kortare arbetstid, även till

priset av lägre lön, medan knappt 240000 vill förlänga sin

arbetstid. Om dessa önskemål blev tillgodosedda skulle arbetsutbudet

minska med drygt 2 %. Ungefär lika många män som kvinnor vill förkorta

sin arbetstid.

Frånvaron från arbetet enligt AKU (mätt som frånvaro under hela

eller del av mätveckan) uppgick under år 1991 till drygt en miljon

personer. Tabellen nedan visar att semester är den vanligaste

frånvaroorsaken; genomsnittligt var 10 % av de sysselsatta frånvarande

på grund av semester (jämfört med 9 % år 1990) medan 7 % var

frånvarande på grund av sjukdom. Frånvaron för vård av barn uppgick

genomsnittligt till 4 % av de sysselsatta, varvid männens frånvaro

uppgick till 1 % och kvinnornas till 7 %.

Tabell. Frånvaro från arbetet år 1991 under hela eller del av

mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl.

frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning).

Årsmedeltal

Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor

(1 000-tal och

procent av

sysselsatta)

Sjukdom 300 ( 7 %) 134 ( 6 %) 166 ( 8 %)

Semester 441 (10 %) 231 (10 %) 211 (10 %)

Värnplikt 17 ( 0 %) 17 ( 1 %) 0 ( 0 %)

Vård av barn 175 ( 4 %) 29 ( 1 %) 145 ( 7 %)

Studier utan lön 48 ( 1 %) 19 ( 1 %) 30 ( 1 %)

Annan tj.ledighet 36 ( 1 %) 19 ( 1 %) 17 ( 1 %)

Arbetsmarknadsskäl 47 ( 1 %) 29 ( 1 %) 18 ( 1 %)

Övriga orsaker 17 ( 0 %) 10 ( 0 %) 6 ( 0 %)

Summa 1 080 (24 %) 487 (21 %) 593 (28 %)

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningar.

Arbetstid

I motion A225 framhåller Socialdemokraterna det önskvärda i en

inriktning mot mer flexibla arbetstider. Motionärerna har

uppfattningen att flexibilitet ger de enskilda frihet och stimulerar

produktiviteten. Arbetsgivaren kan också ha berättigade krav på ökad

flexibilitet. För att uppnå en nödvändig balans behövs dels nya

lagregler, dels branschavtal och lokala kollektivavtal, dels ett

individuellt inflytande för den enskilde i förhållande till

arbetsgivaren. Årsarbetstidsmåttet förordas.

Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) talar i motion A234 för att det

fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den

enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet under

livscykeln. Enligt motionärerna är det viktigt att båda föräldrarna

kan variera arbetstid och förläggning av arbete.

I motion A249 av Stig Rindborg (m) begärs en översyn av

arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid

och möjlighet till lokala överenskommelser. Årsarbetstidsmåttet

förordas. Även variationer mellan olika år vad gäller arbetstiden bör

tillåtas. I motion A250 av samme motionär framhålls att det är

angeläget att arbetstidslagstiftningen ger rätt att träffa

individuella överenskommelser om övertid utanför de nuvarande

övertidsramarna. Vidare finns det enligt motionären inget behov av

begreppet mertidsarbete.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) uttalar sig i motion A805

till förmån för flexibla arbetstider. Arbetstiderna bör beslutas

lokalt så att de passar de enskilda människorna. Självklart bör

systemet kompletteras med skyddsregler för den enskilde arbetstagaren.

I motion A711 av Vänsterpartiet begärs att flexibla och

konjunkturanpassade arbetstider enligt SAF:s och storfinansens

modell begränsas.

Utskottet anför följande.

Som ovan nämnts har det under mars 1992 avlämnade betänkandet (SOU

1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester,

remissbehandlats. Såväl betänkandet som remissyttrandena ligger nu i

regeringskansliet för beredning.

Huvudförslagen i betänkandet innebär en gemensam lag för arbetstid

och semester, införande av en årsarbetstid om 2007timmar inkl.

semester på 216 timmar samt nya regler för arbetstidens förläggning

medförande större möjligheter till flexibilitet.

Vissa myndigheter som ÖB, Socialstyrelsen och Riksskatteverket samt

vissa affärsdrivande verk, bl.a. Posten och Televerket,

arbetsgivarorgan som SAF, Landstingsförbundet och Kommunförbundet

m.fl. är i huvudsak positiva till huvudförslagen. Andra

remissinstanser förklarar att de i och för sig är positiva till

flexibla arbetstider men har väsentliga invändningar mot utformningen

av förslagen. Till dessa remissinstanser hör Arbetsdomstolen (AD),

Arbetsmarknadsverket (AMS), Arbetarskyddsstyrelsen (ASS),

Arbetsmiljöinstitutet, JämO, LO, TCO och SACO m.fl.

Såväl arbetstagarorganisationer som arbetsgivarorganisationer har

invändningar mot den föreslagna uppdelningen i regelsystemet så att

olika regler kommer att gälla beroende på om det finns kollektivavtal

eller ej. LO och TCO menar att det är arbetsgivarens behov av

flexibilitet som har tillgodosetts och inte arbetstagarens.

En del remissinstanser (bl.a. AMS, ASS, Arbetsmiljöinstitutet samt

de stora arbetstagarorganisationerna) är rädda för att förslaget har

utformats så att det får en negativ inverkan på arbetstagarnas

säkerhet och hälsa. Vidare befarar vissa remissinstanser att förslaget

kan försvåra det fortsatta jämställdhetsarbetet. Sådana

remissinstanser är Socialstyrelsen, AMS, ASS och JämO.

Utredningens förslag att begreppet mertid avskaffas har bemötts

positivt av de flesta remissinstanser som har yttrat sig på denna

punkt.

Vidare vill utskottet redovisa att EG-förslaget till

Arbetstidsdirektiv togs upp vid ett rådsmöte i slutet av juni 1992.

EG-förslaget innebär ett antal regler som generellt begränsar

arbetstiden på olika sätt samt specialbestämmelser för nattarbete m.m.

Vid rådsmötet kunde enighet dock inte uppnås om det framlagda

kompromissförslaget utan frågan återfördes till de olika ländernas

representation vid EG för ytterligare utredning. Frågan kan tidigast

tas upp på nytt vid ett rådsmöte i december 1992.

Ett antal remissinstanser har berört frågan om anpassning till EG.

Flera ifrågasätter om årsarbetstidsförslaget kan genomföras, då det

enligt deras mening uppenbarligen strider mot de arbetstidsregler som

är under övervägande inom EG. I flera svar förordas att man avvaktar

den kommande EG-lagstiftningen på området. TCO menar att det är mycket

olämpligt att införa den föreslagna lagstiftningen nu, eftersom

Sverige i så fall skulle få en sämre skyddslagstiftning i

arbetstidshänseende än övriga Europa. Kommerskollegium anför i sitt

remissvar att i EG-medlemskapsförhandlingarna kan antalet undantag som

Sverige begär ändå bli stort, varför man inte genom ny lagstiftning

bör skapa ytterligare krav på undantag.

Enligt utskottets uppfattning är en friare arbetstidsförläggning en

viktig framtidsfråga. Denna uppfattning har utskottet framfört vid ett

flertal tillfällen under senare år, senast i sitt av riksdagen

godkända betänkande 1991/92:AU2. Därvid har utskottet bl.a. uppehållit

sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad flexibilitet för den

enskildes planering av arbetsliv, familjeliv och studier etc. Vidare

bör flexibla arbetstider kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och

män. Produktionens önskemål om flexibla arbetstider är också en

väsentlig fråga.

Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag på detta

område inom en nära framtid. I avvaktan på regeringens beredning och

ställningstagande anser utskottet dock att det inte är motiverat att

nu gå in på en närmare prövning av de föreliggande yrkandena i

motionerna A225 (s), A234 (m), A249 (m), A250 (m), A711 (v) och A805

(c) utan föreslår att dessa yrkanden av riksdagen lämnas utan bifall.

Arbetstidens längd tas upp i två motioner.

Vänsterpartiet yrkar i motion A711 att en plan utarbetas för

införande av sextimmarsdagen under 1990-talet. Samtidigt måste

övertiden minskas till högst 50 timmar per år. Vänsterpartiet åsyftar

en omfördelning av arbetstiden så att det samlade antalet

förvärvstimmar fördelas mera jämnt över befolkningen. Detta innebär

ungefär sex timmars arbetsdag per person.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) begär i motion A805 ett

tillkännagivande till regeringen att målet är att alla skall få

möjlighet till en normalarbetstid motsvarande sex timmar per dag. Som

ett första steg bör försöksverksamhet inledas med kortare arbetsdag

med bibehållen lön för vårdpersonal och småbarnsföräldrar.

Mot bakgrund av Sveriges ekonomiska läge och de förslag som lagts

fram i ovannämnda proposition 1992/93:50 om åtgärder för att

stabilisera den svenska ekonomin bedömer utskottet att frågan om en

generell arbetstidsförkortning inte är aktuell. Som utskottet har

framhållit tidigare kan flexibilitet i arbetstiden minska behovet av

en sådan arbetstidsförkortning. Med hänvisning till vad som anförts

avstyrks motionerna A711 (v) och A805 (c) i tillämpliga delar.

Semesterfrågor

I fyra motioner begärs ändringar i semesterlagen.

Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) tar i motion A701 upp

frågan om semesterersättning och begär att semesterlagen ändras så att

även ofrivillig arbetslöshet blir semesterlönegrundande. Enligt

motionärerna är detta en angelägen rättvisereform.

I motion A721 av Stig Rindborg (m) pekas på behovet av en omfattande

översyn i semesterlagen. Syftet är att förenkla lagstiftningen, vilken

kan utgöra ett stort problem för de små företagen. Särskilt bör de

omfattande reglerna om semesterlönegrundande frånvaro ses över och

förmånerna begränsas.

Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) föreslår i motion A727

sådan ändring i semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges.

Motionärerna anför att den anställde blir dubbelt kompenserad vid

sjukfrånvaro och vid ledighet enligt vissa andra lagar genom att

erhålla dels sjukpenning resp. andra ersättningar från

försäkringskassan (inkluderande semesterlön), dels semesterlön.

Sjukdom och arbetsskada, föräldraledighet och ledighet för

närståendevård bör utgå som semesterlönegrunder enligt motionärerna.

Även Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) berör i motion A712

semesterlagstiftningen. Den översyn som begärs i motionen bör bl.a.

omfatta en förenkling av semesterlagen samt en begränsning av den

semesterlönegrundande frånvaron.

Som ovan nämnts har en proposition (prop. 1992/93:40) om

semesterlöneförsäkring för små företag lagts fram den 2 november 1992.

Enligt förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för

sådana semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande

frånvaro. Försäkringen föreslås bli uppbyggd på samma sätt som den

särskilda försäkring mot kostnader för sjuklön som tidigare införts

för små företag.

Därutöver har utskottet inhämtat att en översyn av

ledighetslagstiftningen planeras inom regeringskansliet. Enligt

planerna bör utgångspunkten vara att åstadkomma enklare regler. Detta

innebär att det inte är påkallat för riksdagen att göra

tillkännagivanden av det slag som begärs i motionerna A712 i denna

del, A721 och A727 som följaktligen avstyrks. Motion A701 kan

utskottet inte ställa sig bakom. Även den motionen avstyrks.

I motion A706 begär Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

utredning om en semesterlönefond. En sådan fond skulle förbättra

de lågavlönades ekonomiska möjligheter till semester. Vid bedömning av

finansieringsmöjligheterna bör de avslutade inbetalningarna till

Arbetslivsfonden och till Löntagarfonderna beaktas.

På utskottets förslag har frågan om utredning av en semesterlönefond

avslagits av riksdagen flera gånger tidigare. Utskottet har inte

ändrat uppfattning i denna fråga. Därmed avstyrks motion A706 (s).

Ledigheter

Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) begär i motion A712 en total

översyn av ledighetslagarna och de samlade effekterna av dessa

regler för de små företagen. Med ledighetslagar utöver semesterlagen

avses i motionen föräldraledighetslagen, studieledighetslagen,

svenskundervisningslagen samt förtroendemannalagen. Ledighetslagarna

är inte samordnade och inte heller finns någon prioriteringsordning

för de olika ledigheterna enligt motionärerna. Vidare bör rätten till

studieledighet begränsas till viss kortare tid när ämnet för studierna

saknar betydelse för företagets verksamhet.

Utskottet har tidigare (1991/92:AU2) uttalat sina förväntningar på

att en samlad bedömning skall göras av de regler som kan hämma

företagen och i synnerhet småföretagen. I en sådan bedömning ansåg

utskottet att även ledighetslagarna måste ingå.

Som nyss nämnts planeras inom regeringskansliet en översyn av

ledighetslagstiftningen. Avsikten med den planerade utredningen är att

den inte skall begränsas till lagtekniska aspekter för att få till

stånd ett enklare och mer enhetligt regelsystem. Även lagreglernas

materiella innehåll förutsätts bli omfattade av översynen, bl.a. en

avgränsning av rätten till utbildning enligt studieledighetslagen.

Enligt direktiven för översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen

(dir. 1991:118) har bestämmelserna om ledighet i förtroendemannalagen

ett så nära samband med reglerna om arbetstagarinflytande att

översynen av dem bör höra till uppgifterna för den arbetsrättsliga

kommittén.

Det anförda innebär att det inte är påkallat med någon riksdagens

åtgärd med anledning av motion A712 (fp, m, c), som därför avstyrks i

aktuell del.

Vänsterpartiet begär i motion A707 ändringar i

föräldraledighetslagen med innebörd att rätten till förkortad

arbetstid vidgas. Denna rätt -- vilken nu gäller tills barnet fyllt

åtta år eller avslutat det första skolåret -- skall gälla till dess

barnet fyllt tolv år (3 § föräldraledighetslagen). Ett annat krav är

att rätten till förkortad arbetstid bör kunna variera mellan 5 och 25

% av arbetstiden i enlighet med den anställdes önskemål (3 §

föräldraledighetslagen). Vidare anför Vänsterpartiet att många kvinnor

får mindre kvalificerade arbetsuppgifter efter föräldraledigheten.

Därför bör förbudet mot försämringar av anställningsförhållandena i

samband med att den anställde återgår till arbetet skärpas (11 §

föräldraledighetslagen).

Vänsterpartiet yrkar vidare att en anställd som sökt kommunal

barntillsyn utan att få något sådant erbjudande skall få rätt till

ledighet enligt föräldraledighetslagen. För närvarande riskerar den

anställde att bli uppsagd från sin anställning i en sådan situation.

Även Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) i motion A718 samt

Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) i motion A709 begär att rätten

till förkortning av arbetstiden skall gälla till dess barnet fyllt

tolv år.

Utskottet gör för sin del följande bedömning.

Det är självklart viktigt att underlätta för föräldrar att kombinera

förvärvsarbete med ansvar för barn. Utskottet har tidigare uttalat sin

tillfredsställelse över möjligheten till flexibla arbetstider som kan

underlätta familjernas planering. I den situation som råder finner

utskottet dock inte skäl för riksdagen att nu överväga den utvidgning

av rätten till förkortad arbetstid för föräldrar till barn i

skolåldern som förordas i motionerna A707(v), A709 (s) och A718 (c).

Frågan om varierbar arbetstid mellan trekvartstid och heltid, vilken

är aktualiserad i motion A707, har utskottet senast behandlat i sitt

av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU2. Utskottet är inte berett

att förorda något initiativ i denna fråga utan avstyrker motionen

också på denna punkt.

Även den i motion A707 berörda frågan om omplacering i samband med

återgång till arbetet efter föräldraledighet behandlades i det nämnda

betänkandet 1990/91:AU2. Utskottet hänvisade då till bestämmelserna i

11 § föräldraledighetslagen. Dessa innebär att en arbetstagare som

använder sin rätt till föräldraledighet inte behöver finna sig i att

anställningsförmånerna minskas eller arbetsförhållandena försämras i

annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är

enligt samma bestämmelse inte heller skyldig att godta annan

omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet

och som är en nödvändig följd av ledigheten. Däremot ges inte någon

garanti för att arbetstagaren under alla förhållanden skall kunna

återgå till samma befattning eller arbetsförhållanden som tidigare,

och utskottet vill inte i föreliggande sammanhang föreslå sådana

garantiåtaganden med anledning av motion A707.

Utskottet är inte heller berett att förorda ytterligare ledighet på

grund av särskilda omständigheter som t.ex. brist på barnomsorg inom

ramen för lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet de

aktuella yrkandena i motionerna A707 (v), A709(s) och A718 (c).

Socialdemokraterna anför i motion A225 att ett problem som oftast

drabbar kvinnor gäller förläggningen av föräldraledighet, när

föräldern vill minska sin dagliga arbetstid. Som det nu är

bestämmer arbetsgivaren. Enligt Socialdemokraternas förslag bör

föräldraledighetslagen ändras så att föräldern själv får bestämma när

under dagen ledigheten skall tas ut. Undantag skall dock göras om

ledigheten skulle medföra allvarliga men för produktionen.

Den i motionen nämnda intressekonflikten mellan arbetstagare och

arbetsgivare vad gäller förläggningen av föräldraledighet vid

förkortning av den dagliga arbetstiden fanns med i bilden vid

utskottets yttrande till socialförsäkringsutskottet över proposition

1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt

föräldraledighet (1988/89:AU2y, 1988/89:SfU12, rskr. 137). Regeringens

förslag i det sammanhanget innebar -- i sådana fall då arbetsgivare

och arbetstagare inte kommer överens och förläggningen ensidigt

bestäms av arbetsgivaren -- att denne skall vara skyldig att

underrätta inte endast arbetstagaren om sitt beslut utan även

arbetstagarens fackliga organisation. Den avvägning mellan

arbetstagar- och arbetsgivarintressena som innefattades i den

dåvarande regeringens ställningstagande godtogs av riksdagen, och

utskottet anser att den alltjämt är rimlig. Med det anförda avstyrker

utskottet motion A225 (s) i aktuell del.

Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A703 att tjänstledighet

för att pröva nytt arbete borde vara en lagstadgad rätt. Denna rätt

till ledighet skulle kunna jämföras med rätt till ledighet för

studier. Införandet av en sådan rätt är enligt motionären ett led i

kampen för det goda arbetet.

Utskottet har behandlat ett likartat motionsyrkande i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU2. Med hänvisning till

möjligheten att avtalsvägen överenskomma om ledighet för det angivna

ändamålet avstyrker utskottet motion A703 och dess förslag om en

lagreglering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flexibla arbetstider

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 11,

1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250, 1991/92:A711 yrkande 2 och

1991/92:A805 yrkande 5,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande arbetstidens längd

att riksdagen avslår motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3 samt

motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4,

men. (v) - delvis

3. beträffande ändringar i semesterlagen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A701, 1991/92:A712 i

motsvarande del, 1991/92:A721 och 1991/92:A727,

4. beträffande utredning om semesterlönefond

att riksdagen avslår motion 1991/92:A706,

5. beträffande översyn av ledighetslagarna

att riksdagen avslår motion 1991/92:A712 i motsvarande del,

res. 2 (s) - motiv.

6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för

föräldrar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A707 yrkandena 24--27,

1991/92:A709 samt 1991/92:A718,

men. (v) - delvis

7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad

arbetstid

att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 15,

res. 3 (s)

8. beträffande tjänstledighet för att pröva nytt arbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:A703.

Stockholm den 3 november 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp),

Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne

Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten

Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica

Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s) och Berit Andnor

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den

slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Flexibla arbetstider (mom. 1)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med

"Utskottet utgår" och slutar med "utan bifall" bort ha följande

lydelse:

Mot denna bakgrund förordar utskottet i likhet med motion A225 (s)

årsarbetstidsmåttet och en timberäknad semester. Även semestern bör

kunna utnyttjas mer flexibelt efter de första 160 timmarna och

möjligheterna att spara semester vidgas. Utskottet utgår från att

regeringen återkommer med förslag på detta område inom en nära

framtid.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motion A225 (s),

vad gäller inriktningen mot flexibla arbetstider, vilket bör delges

regeringen för kännedom. Övriga i sammanhanget behandlade

motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom

utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande flexibla arbetstider

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 11 samt

med avslag på motionerna 1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250,

1991/92:A711 yrkande 2 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Översyn av ledighetslagarna (mom. 5, motiveringen)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar

med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte något att invända mot en lagteknisk översyn av

ledighetslagstiftningen och förutsätter att den anpassas till

förnyelsen av arbetslivet. Det finns många skäl till detta både mot

bakgrund av utvecklingen i företagen och i samhället i övrigt, men

också med hänsyn till den internationalisering som sker.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion A712 (fp, m, c).

3. Förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid (mom.

7)

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med

"Den i" och på s. 10 slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion

A225 (s) beträffande förläggningen av föräldraledighet för föräldrar

som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i 8 §

föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får bestämma

när under dagen föräldraledigheten skall tas ut. Undantag gäller dock

om ledigheten skulle medföra allvarliga problem för produktionen. Vid

tvist gäller 34§ medbestämmandelagen. Nedan läggs fram förslag till

lagändring.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad

arbetstid

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 15

godkänner följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

8 §

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid

förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av

normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans

samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda

med arbetstagaren med arbetstagaren

beträffande ledighetens beträffande ledighetens

förläggning under dagen förläggning under dagen

och andra med ledigheten och andra med ledigheten

sammanhängande frågor, sammanhängande frågor,

om förhandling med om förhandling med

arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej

har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej

överenskommelse, överenskommelse,

bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur

dessa frågor i den mån ledigheten skall

ej annat har avtalats. förläggas. Den måste

Arbetsgivaren får dock ej dock förläggas till

utan arbetstagarens samtycke arbetsdagens början

dela upp ledigheten under och/eller slut. Ledigheten

arbetsdagen eller får inte heller

förlägga den till annan förläggas så att det

tid än arbetsdagens skulle skapa allvarliga men

början eller slut. för produktionens

behöriga gång.

Har beslut i fråga som

avses i andra stycket

träffats på annat

sätt än genom

överenskommelse med

arbetstagaren eller

företrädare för

arbetstagaren, skall

arbetsgivaren underrätta

arbetstagaren och dennes

lokala arbetstagarorganisation

om beslutet. Underrättelsen

skall om möjligt lämnas

senast två veckor före

ledighetens början.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom

partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiets mening bör konjunkturanpassade och flexibla

arbetstider enligt SAF:s och storfinansens modell begränsas.

Beträffande arbetstidens längd bör en plan utarbetas för

införande av sextimmarsdagen under 1990-talet och övertiden begränsas

till högst 50 timmar per år.

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

(föräldraledighetslagen) bör ändras så att föräldrar får en vidgad

rätt till förkortad arbetstid. Inte minst i den situation som nu

råder bör rätten till förkortad arbetstid ha en särskild aktualitet.

Enligt den anställdes önskemål bör ledigheten kunna varieras mellan 5

och 25 % av arbetstiden (3 §). Vidare bör rätten till förkortad

arbetstid gälla till dess barnet fyllt tolv år (3 §). Även brist på

kommunal barntillsyn bör ge rätt till ledighet enligt lagen om rätt

till ledighet för vård av barn. Förbudet mot försämringar i

anställningsförhållandena vid återgång till arbetet efter

föräldraledighet bör skärpas (11 §).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 2

och 6 borde ha hemställt:

1. beträffande flexibla arbetstider

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkande 2 samt

med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 11, 1991/92:A234,

1991/92:A249, 1991/92:A250 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. beträffande arbetstidens längd

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3

samt med avslag på motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för

föräldrar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A707 yrkandena 24--27

samt med anledning av motionerna 1991/92:A709 och 1991/92:A718 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,