Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Semesterlöneförsäkring för små företag

1992-12-01 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:AU5, Semesterlöneförsäkring för små företag

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1992/93:AU05

Semesterlöneförsäkring för små företag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

AU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en ny

lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Enligt

förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för

sådana semesterlönekostnader som förorsakats av

semesterlönegrundande frånvaro.

Propositionen

I proposition 1992/93:40 föreslår regeringen -- efter

föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen antar

de i propositionen framlagda förslagen till

lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,

lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Lagförslagen återfinns i bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1992/93:A1 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

försäkring avseende semesterersättning.

1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:40.

Motion från den allmänna motionstiden 1992

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar godkänna en lag om försäkring mot

vissa semesterlönekostnader enligt bilaga 5.

Utskottet

Bakgrund

Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är reglerad i 17 §

semesterlagen. Där föreskrivs att viss frånvaro skall grunda

rätt till semesterlön, nämligen när det är fråga om

ledighet på grund av sjukdom, vid havandeskap eller för vård av

barn när havandeskapspenning/föräldrapenning utgår, vid viss

studieledighet m.m. Bestämmelser finns som på olika sätt

begränsar den frånvarotid som är semesterlönegrundande.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU21

konstaterade utskottet att de nuvarande reglerna i semesterlagen

kan medföra att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att

anställa t.ex. unga kvinnor i barnafödande åldrar. Av såväl

jämställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet att

semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro borde

ses över i syfte att undanröja de betydande negativa ekonomiska

konsekvenserna för små företag. Regeringen borde därför snarast

återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna

för semesterlönegrundande frånvaro (rskr. 143).

Med anledning härav tillkallade regeringen en särskild

utredare (dir. 1991:7) med uppdrag att bl.a. se över små

företags kostnader i samband med semesterlagens regler för

semesterlönegrundande frånvaro. Utredningen överlämnade i

december 1991 betänkandet (SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring

för små företag.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Utredningens kartläggning av den semesterlönegrundande

frånvaron visade att omfattningen av denna frånvaro generellt

sett inte var högre för små företag än för genomsnittet. För

företag med upp till 20 anställda var den tvärtom lägre.

Efter prövning av olika vägar att komma till rätta med

problemet att enskilda små företag kan drabbas hårt av

oförutsedda kostnader i samband med semesterlönegrundande

frånvaro lade utredningen fram förslag om en försäkring mot

semesterlönekostnader. Rätten att teckna semesterlöneförsäkring

begränsades i förslaget till företag vars lönesumma per

kalenderår beräknades motsvara högst 60 basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Remissinstanserna var övervägande positiva till förslaget.

Propositionen

I propositionen föreslås -- enligt utredningens modell -- att

det införs en möjlighet för små företag att hos

försäkringskassan försäkra sig mot semesterlönekostnader som

förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro. För rätt att

teckna försäkring krävs att arbetsgivarens lönekostnader under

ett kalenderår inte beräknas överstiga summan av 90 basbelopp.

Utöver förslaget till lag om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader föreslås ett tillägg till lagen (1927:77)

om försäkringsavtal för att klargöra att den lagen inte skall

tillämpas på försäkring hos en allmän försäkringskassa mot

kostnader för semesterlön (se bilaga).

Förslaget har arbetats fram efter samråd med företrädare för

Riksförsäkringsverket (RFV) och utformats efter förebild av den

nyligen inrättade försäkringen mot sjuklön. Lagen (1991:1047) om

sjuklön har i december 1991 (SFS 1991:1988) ändrats så att

gränsen för rätt att teckna försäkring höjdes från 60 till 90

basbelopp. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1992.

Eftersom det inte finns lämpliga privata försäkringslösningar

mot semesterlönekostnader har förslaget utformats så att de

allmänna försäkringskassorna får möjlighet att erbjuda en sådan

försäkring. Kostnaderna för försäkringen skall bäras av

försäkringstagarna, såväl vad gäller försäkringsersättningar som

omkostnader för utveckling, information och administration.

Utvecklingskostnaderna för försäkringen beräknar RFV uppgå till

ca 700000 kronor och informationskostnaderna till ca 500000

kronor.

De närmare villkoren för semesterlöneförsäkringen behöver

enligt propositionen inte lagregleras, utan regeringen bör

bemyndigas att meddela föreskrifter om sådana villkor.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion 1991/92:A225 från den allmänna

motionstiden föreslås att riksdagen skall godkänna en lag om

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Förslag till lagtext

är bifogat motionen såsom bilaga 5. Socialdemokraternas förslag

motsvarar det ovan nämnda förslaget i utredningen SOU 1991:109

Semesterlöneförsäkring för små företag.

Lars Biörck (m) avvisar i motion 1992/93:A1 tanken att det

föreslagna försäkringsskyddet avseende semesterersättning skall

administreras av försäkringskassorna. Om behov av denna

försäkringsform finns kommer enligt motionären marknaden att

täcka detta behov. Privata försäkringar skulle ge olika

alternativ innebärande t.ex. olika nivåer på självrisk och utan

maximiregler beträffande total lönesumma för att kunna teckna

försäkring.

I motion 1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) yrkas avslag på

regeringens proposition. Behovet av försäkringen ifrågasätts av

motionären, som anför att den medför nya kostnader och ny

byråkrati. Enligt motionären finns det privata alternativ.

Utskottets överväganden

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens

förslag om semesterlöneförsäkring för små företag. En sådan

försäkring skulle innebära en möjlighet för de små företagen att

beräkna sina kostnader för semesterlönegrundande frånvaro.

Socialdemokraternas motion A225 i denna del motsvarar i princip

propositionens förslag. Enligt utskottets uppfattning är det

positivt att små företag kan gardera sig mot höga oförutsedda

kostnader. Även ur jämställdhetssynpunkt kan förslaget innebära

fördelar med hänsyn till att kostnaderna för semesterlön vid

föräldraledighet främst gällt kvinnor. Dessa kostnader kan ha

medfört att småföretagare av ekonomiska skäl avstått från att

anställa unga kvinnor.

Utskottet delar propositionens bedömning om avgränsningen av

vilka företag som bör kunna teckna semesterlöneförsäkring hos

allmän försäkringskassa. Utformningen bör såsom föreslås i

propositionen vara likartad med försäkringen mot kostnader för

sjuklön.

Enligt motionerna A1 och A2 skulle privata

försäkringslösningar kunna vara ett bättre alternativ. Utskottet

vill framhålla att det inte finns några hinder för privata

försäkringsbolag att erbjuda semesterlöneförsäkringar. Eftersom

privata försäkringslösningar på detta område hittills inte

funnits på marknaden fyller den föreslagna lösningen ett visst

behov enligt utskottets uppfattning. Som anförs i motion A1 är

det möjligt att en privat försäkring kan ge olika alternativ

beträffande nivå på självrisk m.m. och att den kan undvara

maximiregler för rätten att få teckna försäkring. Utskottet

tillbakavisar synpunkten i motion A2 att det föreslagna systemet

skapar nya kostnader och ny byråkrati. Som ovan nämnts skall

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

premien för försäkringskassans semesterlöneförsäkring inkludera

samtliga kostnader för denna verksamhet. Motionerna A1 och A2

bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt

utskottets uppfattning.

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom

propositionen och motion 1991/92:A225 (s) vad gäller

semesterlöneförsäkring för små företag. Propositionens förslag

till lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader och

förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om

försäkringsavtal bör således antas av riksdagen. Motionerna

1992/93:A1 och 1992/93:A2 avstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:40, med

anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 18 samt med avslag på

motionerna 1992/93:A1 och 1992/93:A2 antar regeringens förslag

dels till lag om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader,

dels till lag om ändring i lagen (1927:77) om

försäkringsavtal.

Stockholm den 1 december 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Sonja Rembo

(m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson

(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte

Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds),

Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson

(fp), Johnny Ahlqvist (s) och Inger Gustavsson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga