Bet. 1992/93:AU6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1992/93:AU06

Ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

AU6

Sammanfattning

Riksdagen uttalade sig förra året (1991/92:AU11, rskr. 252)

för att AMU-gruppens verksamhet borde bolagiseras och att

regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag

härom. I det föreliggande betänkandet tillstyrker utskottet att

bolagiseringen sker i de former regeringen föreslår i

proposition 1992/93:152. Regeringsförslagen innebär att

AMU-gruppen den 1 juli 1993 upphör att vara en statlig myndighet

och blir en koncern med ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett

antal dotterföretag. Koncernen kommer i varje fall inledningsvis

att vara ett av staten helägt bolag.

I betänkandet behandlas också tre motioner med yrkanden som

anknyter till bolagiseringen. Yrkandena avstyrks av utskottet.

Propositionen

I proposition 1992/93:152 föreslår regeringen

(Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av

statsrådet Börje Hörnlund --

1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till

lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,

2. att riksdagen godkänner förslaget till ombildning av

AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör

som myndighet (avsnitt 3.1),

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

ägarförhållandena inom aktiebolagen (avsnitt 3.1),

4. att riksdagen godkänner att till AMU-gruppens verksamhet

hörande tillgångar och skulder överförs till de nybildade

aktiebolagen (avsnitt 3.2),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de

åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen

(avsnitt 3.2),

6. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

aktiebolagens uppgift (avsnitt 3.1),

7. att riksdagen bereds tillfälle att i övrigt ta del av vad

som anförts i propositionen.

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta

betänkande.

Motionerna

1992/93:A6 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering

av AMU befintliga utjämningsfonderade medel och resurser

tillförs resp. dotterföretags egen kassa,

2. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering

av AMU redan anställd/befintlig personal ges företräde vid

personalrekrytering inom den nybildade koncernen, moderbolaget

och/eller dess olika dotterbolag.

1992/93:A7 av Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om konsolidering och affärsmässig utveckling

för bolaget

1992/93:A253 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att kommunerna måste hållas skadeslösa för de investeringar

som gjorts för arbetsmarknadsutbildningens räkning vid en

bolagisering.

Utskottet

Inledning

AMU-gruppen bildades år 1986 som en fristående organisation

för att överta de delar av arbetsmarknadsutbildningen som den

dåvarande Skolöverstyrelsen i samverkan med AMS bedrev främst

vid särskilda AMU-centra. Gruppens uppgift är att i konkurrens

med andra utbildningsanordnare sälja utbildning till i första

hand länsarbetsnämnderna.

AMU-gruppen har ställning som en intäktsfinansierad

uppdragsmyndighet. På hösten 1991 föreslog gruppen att den

skulle ombildas till aktiebolag. Frågan berördes av

arbetsmarknadsministern i 1992 års budgetproposition. Den togs

också upp i två motioner. Med anledning av dem föreslog

utskottet att riksdagen skulle ge regeringen till känna att

AMU-gruppen borde ombildas till aktiebolag och att regeringen

snarast borde återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Som

riktmärke angav utskottet att en bolagisering borde ske den 1

januari 1993. Vad utskottet anfört biträddes av riksdagen

(1991/92:AU11, rskr. 252).

Med anledning av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen den 25

juni 1992 åt en kommitté att lämna förslag till organisation i

bolagsform samt förbereda och, efter riksdagens beslut i frågan,

genomföra ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag. Kommittén

antog namnet Kommittén för AMU-gruppens bolagisering, och den

avgav i november samma år betänkandet (SOU 1992:123) Ett hav av

möjligheter -- AMU-gruppen på väg mot 2000-talets

utbildningsmarknad.

Ett antal myndigheter och organisationer har beretts tillfälle

att vid en av Arbetsmarknadsdepartementet anordnad hearing

framföra synpunkter på de delar av kommittébetänkandet som

gäller ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag. Betänkandet

ligger till grund för regeringens förslag i den nu föreliggande

propositionen 152. Med anledning av propositionen har väckts två

motioner, A6 (s) och A7 (s). Även motion A253 (s) hänvisar till

propositionen.

Koncernbildningen

Av vad utskottet inledningsvis redovisat har framgått att

AMU-gruppen själv föreslagit att dess verksamhet skall

bolagiseras och att utskottet i sitt i denna del enhälliga

betänkande 1991/92:AU11 uttalat sig för att en bolagisering av

gruppen skall komma till stånd. Vad som framkommit vid

utredningsarbetet har inte gett utskottet anledning att ändra

uppfattning. Utskottet biträder alltså regeringens nu framlagda

förslag att AMU-gruppen skall upphöra som myndighet och att

verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993.

För ändamålet bildas, såsom regeringen föreslår, en koncern

som skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal

dotterbolag. Dessa inrättas med utgångspunkt i den nuvarande

länsorganisationen. I både kommittébetänkandet och

propositionen förutskickas att justeringar kan komma att ske

beträffande antalet dotterbolag i samband med bolagiseringen.

I propositionen förutsätts att samtliga aktier i moderbolaget

skall ägas av svenska staten och att moderbolaget skall äga

samtliga aktier i dotterbolagen. I moderbolaget skall samtliga

styrelseledamöter inkl. ordföranden utses av regeringen.

Moderbolaget utser samtliga styrelseledamöter i dotterbolagen.

Vad nu redovisats om koncernbildningen tillstyrks av

utskottet. Det kan påpekas att en liknande koncernstruktur förra

året gavs åt Samhall AB vid övertagandet av den tidigare i

stiftelseform bedrivna verksamheten för skyddat arbete åt

arbetshandikappade.

Vad utskottet ovan sagt innebär att den nya koncernen

åtminstone till en början kommer att vara ett av staten helägt

bolag. I propositionen sägs att "därefter bör prövas om bolaget

kan privatiseras", dvs. om aktierna helt eller delvis skall

överlåtas på andra intressenter. En eventuell förändring i detta

avseende, sägs det vidare, bör emellertid underställas

riksdagens prövning. Utskottet instämmer i detta.

Enligt propositionen är det koncernens uppgift att erbjuda

arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet.

Koncernen skall dessutom kunna erbjuda företagsutbildning.

Kvalitetskravet och kravet på geografisk spridning understryks

av utskottet, som därutöver instämmer i vad som anförs i

propositionen om att koncernen i övrigt så långt möjligt bör

verka under samma villkor som andra icke statligt ägda

utbildningsföretag. Utskottet vill samtidigt framhålla att

staten som ägare av bolagen bör utöva en aktiv ägarroll och

ansvara för att företaget fortsätter att utvecklas.

Överföring av tillgångar och skulder

AMU-gruppens tillgångar och skulder föreslås bli överförda på

det nya bolaget. I fråga om tillgångarna skall dessa enligt

propositionen överföras till bokfört värde per den 30 juni 1993

med därpå följande kvittningsemission. Det skall ankomma på

regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och

kapitalstrukturen i övrigt när verksamheten övergår i

aktiebolagsform.

Koncernen skall enligt propositionen själv bära kostnaderna

för den omstrukturering som kan bli följden av en vikande

efterfrågan, för konsolidering och affärsmässig utveckling samt

för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet. Dessutom

förutsätts att koncernen övertar AMU-gruppens hela

pensionsskuld, dvs. statens samtliga pensionsförpliktelser för

anställda per den 1 januari 1993. Skulden beräknas uppgå till

300--400 miljoner kronor. En följd av denna överföring av

pensionsskulden blir att koncernen får betala löneskatt med

beräknat 80 miljoner kronor.

Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) ger i motion A7

synpunkter på vad som enligt deras mening behövs för att trygga

en konsolidering och affärsmässig utveckling av koncernen.

Motionärerna berör pensionsskuldens omfattning, dispositionen av

1991/92 års överskott på AMU-gruppens verksamhet, nivån på den

nya koncernens soliditet samt effekterna för koncernen av en

neddragning av arbetsmarknadsåtgärderna. De föreslår ett

tillkännagivande till regeringen av vad de anfört.

Magnus Persson m.fl. (s) anser i motion A6 att de

"resultatutjämningsfonder" som upparbetats inom AMU-gruppen bör

tillfalla resp. dotterbolags egen kassa. De yrkar att detta

skall ges regeringen till känna.

Som utskottet ser det måste koncernen från början få en

finansiell ställning som gör det möjligt för den att möta de

omställningsproblem som väntar vid övergången till en verksamhet

i nya former. I annat fall kommer koncernen förr eller senare

att behöva ytterligare kapitaltillskott från staten. Det är

utsagt i propositionen att en sådan situation bör undvikas, och

utskottet utgår från att regeringen handlar därefter när den

fastställer aktiekapitalets storlek och koncernens

kapitalstruktur i övrigt.

Vad särskilt beträffar frågan om pensionsskulden kan

diskuteras om koncernen skall överta hela pensionsskulden, som

regeringen vill, eller den del som upparbetats under

AMU-gruppens verksamhet, dvs. sedan år 1986. I båda fallen

måste, såsom konstateras i kommittébetänkandet (s. 114)

pensionsskulden balanseras med motsvarande tillgångar. Dessutom

vill utskottet peka på att den belastning som pensionsskulden

utgör kan påverka statens avkastningskrav på koncernen.

Utöver nu gjorda uttalanden anser utskottet att det inte finns

anledning att gå närmare in på de finansieringsfrågor som

kortfattat berörts i motionerna A6 och A7. Motionernas yrkanden

om tillkännagivanden till regeringen avstyrks av utskottet, som

godtar vad regeringen anfört i det aktuella avsnittet om

överföring av AMU-gruppens tillgångar och skulder.

Enligt propositionen skall Riksrevisionsverket granska den

verksamhet som bedrivs i de nya bolagen. Med anledning härav

bör, som regeringen föreslår, göras en ändring i lagen

(1987:519) med bestämmelser om Riksrevisionsverkets granskning

av statliga bolag och stiftelser.

I detta avsnitt vill utskottet också redovisa det yrkande som

Krister Örnfjäder (s) framställer i motion A253. Motionären

anser att staten skall ekonomiskt kompensera kommuner för det

hyresbortfall som uppstår för den händelse AMU-gruppen efter

bolagiseringen inte längre vill disponera lokaler som kommunerna

byggt och anpassat för arbetsmarknadsutbildningens behov.

Trots åtgärder för att avveckla lokaler som inte längre behövs

för utbildningsverksamheten uppges AMU-gruppen för överytor ha

hyreskostnader, som per år uppgår till 25--30 miljoner kronor.

Det kan ifrågasättas om den nya koncernen skall belastas med

betalningsansvaret för dessa ofta långfristiga hyreskontrakt,

som på sin tid ingicks av en myndighet utan eget

betalningsansvar för de ingångna kontrakten. Om regeringen

väljer att låta koncernen stå för betalningsansvaret för

kontrakten liksom AMU-gruppen gör i dag, så kan även detta

enligt utskottets mening vara en sak som påverkar det

avkastningskrav som kommer att ställas på koncernen.

Under alla förhållanden är det angeläget att fortsätta att

nedbringa hyreskostnaderna för överytorna. De äldre

hyreskontrakt det här gäller måste alltså kunna sägas upp eller

omförhandlas vid kontraktstidens utgång utan att man därmed

automatiskt utlöser en rätt till kompensation för hyresvärdarna,

såsom förespråkas i motion A253. Dess yrkande om

tillkännagivande till regeringen avstyrks därmed av utskottet.

Personalfrågor m.m.

I de återstående avsnitten av propositionen behandlas

personalfrågor, tystnadsplikt (inga särskilda bestämmelser härom

bedöms behövliga), koncernens roll i totalförsvaret, förarprov

för AMU-elever som avslutat yrkesförarutbildning (prov kommer

inte längre att kunna avläggas inför en AMU-lärare) och de

arkivfrågor som uppkommer genom att AMU-gruppen upphör att vara

statlig myndighet.

I avsnittet om personalfrågor anför arbetsmarknadsministern

som sin bedömning att tjänsterna inom AMU-gruppen AB i första

hand bör tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen

bör vara, fortsätter han, att koncernen skall erbjuda flertalet

av de anställda i myndigheten anställning.

Dessa uttalanden om personalfrågorna, som utskottet ställer

sig bakom, får anses tillgodose yrkandet i motion A6 av Magnus

Persson m.fl. (s) om ett tillkännagivande till regeringen om

företräde för den redan anställda personalen vid koncernens

personalrekrytering. Som dessutom påpekas i propositionen kommer

anställda vid AMU-gruppen, som eventuellt inte erbjuds

anställning i de nya bolagen, att omfattas av det statliga

trygghetssystemet. Enligt utskottets uppfattning är det med

hänsyn till de redovisade uttalandena i propositionen inte

påkallat för riksdagen att göra det tillkännagivande till

regeringen som begärs i motion A6. Motionen avstyrks

följaktligen även i denna del.

I övrigt föranleder de nu aktuella avsnitten i propositionen

inte några utskottets uttalanden. Utskottet föreslår att

avsnitten av riksdagen läggs till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande koncernbildningen

att riksdagen godkänner

dels förslaget i proposition 1992/93:152 till ombildning

av AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör

som myndighet,

dels vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena

inom aktiebolagen,

dels vad som anförts i propositionen om aktiebolagens

uppgift,

2. beträffande överföring av tillgångar och skulder

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:A6 yrkande 1

och 1992/93:A7

dels godkänner att till AMU-gruppens verksamhet hörande

tillgångar och skulder överförs till de nybildade bolagen,

dels bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som

är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,

dels antar det till propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,

3. beträffande kompensation till kommuner för bortfall av

hyra för utbildningslokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:A253,

4. beträffande personalfrågor m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:A6 yrkande 2 lägger

propositionen i övriga delar till handlingarna.

Stockholm den 11 februari 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne

Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten

Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd),

Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent

Olsson (m) och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Koncernbildningen (mom. 1)

Laila Strid-Jansson (nyd) anför:

Det är positivt att AMU-gruppen ombildas till en bolagskoncern

och därmed får nya möjligheter att utveckla sin utbildning i

effektiva och affärsmässiga former. Samtidigt är det klart att

den nya koncernen står inför komplicerade

omstruktureringsproblem, som skall lösas på en marknad där man

på en gång möter vikande efterfrågan och ökad konkurrens från

andra utbildningsanordnare. Mot den bakgrunden är det en

nyckelfråga att koncernen får en ledning som -- utan sidoblickar

på politiska meriter -- tillsätts efter reell kompetens, dvs.

förmåga att med kraft och professionellt kunnande föra

verksamheten i dess nya former till framgång.

Bilaga