Bet. 1992/93:AU7

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1992/93:AU07

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

AU7

Sammanfattning

I betänkandet redovisas proposition 1992/93:105 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 vad

avser del av bilaga 6 (Finansdepartementet) och bilaga 7

(Arbetsmarknadsdepartementet). Utskottet tillstyrker förslag om

ytterligare medel till trygghetsåtgärder för statsanställda och

till utredningar under Arbetsmarknadsdepartementet. Vidare

tillstyrker utskottet att den faktiska medelsförbrukningen på

reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

förutvarande budgetår godkänns.

När det gäller den s.k. Arbetsmarknadsfonden har regeringen

föreslagit en höjning till högst 15 miljarder kronor av den

rörliga kredit som tillfälligt får disponeras för bl.a.

statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn till

utvecklingen på arbetsmarknaden anser utskottet att det bör

skapas en beredskap för ytterligare utgiftsökningar. Utskottet

förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder kronor.

Slutligen behandlas ett förslag om utvidgning av systemet med

arbetslivsutveckling och två anknytande motioner. Utskottet

tillstyrker att även personer med KAS skall kunna delta.

I fråga om krediten till Arbetsmarknadsfonden har reservation

avgetts av Socialdemokraterna i fråga om motiveringen, i vilken

Vänsterpartiet instämt, och av Ny demokrati. Ny demokrati

förordar dessutom ytterligare förändringar av

arbetslivsutvecklingen.

Propositionen

I proposition 1992/93:105 föreslår regeringen

dels i bilaga 6 (Finansdepartementet)

under punkt 3 beträffande F 8. Trygghetsåtgärder för

statsanställda (s.19--20)

att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kronor.

dels i bilaga 7 (Arbetsmarknadsdepartementet)

under punkt 1 beträffande A 2. Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1 910 000 kronor.

under punkt 2 beträffande Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

budgetåret 1991/92

att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen på

tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1991/92.

under punkt 3 beträffande Arbetsmarknadsfonden

att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i

Riksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kronor under

budgetåret 1992/93 för statsbidrag till

arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt

för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.

under punkt 4 beträffande arbetslivsutveckling

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,

lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd.

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta

betänkande.

Motionerna

1992/93:A211 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om arbetslösa och välfärdsbrigader i utlandsverksamhet.

1992/93:A229 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att arbetslivsutveckling skall vara

tillgänglig för alla arbetslösa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättandet av en effektiv

ickebyråkratisk huvudman för att aktivera

arbetslivsutvecklingsprojektet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ändra ALU:s nuvarande passiva,

terapiliknande verksamhet, till att aktivera de arbetssökande

genom förverkligande av de så kallade

Resurs-Utvecklings-projekten.

Utskottet

Finansdepartementet

I propositionens bilaga 6 föreslår regeringen en ökning av

anslaget F 8. Trygghetsåtgärder för statsanställda. För

innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 61 738 000 kr

anvisats. Bakgrunden till den föreslagna ökningen är en

överenskommelse den 26 oktober 1992 mellan Statens

arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer. En

viss del av lönesumman skall avsättas för finansiering av

Trygghetsstiftelsen. I propositionen erinras om den betydelse

som Trygghetsstiftelsen har när det gäller att i

övertalighetssituationer lämna hjälp för att undvika

arbetslöshet. Finansministern har i 1991/92 års

kompletteringsproposition gjort bedömningen att mellan 24 000

och 25 000 personer riskerar att bli övertaliga under de

närmaste tre budgetåren. Med ledning av avtalet beräknas

medelsbehovet för innevarande budgetår öka med 197 025 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget och tillstyrker

följaktligen medelsökningen.

Arbetsmarknadsdepartementet

I propositionens bilaga 7 framläggs förslag om medelsökning på

Arbetsmarknadsdepartementets utredningsanslag. Vidare begärs att

riksdagen skall godkänna ett anslagsöverskridande av AMS under

föregående budgetår. För att klara de beräknade utgifterna för

Arbetsmarknadsfonden för arbetslöshetsersättningar m.m. föreslås

en höjning av den rörliga krediten i Riksgäldskontoret.

Slutligen föreslås en utvidgning av möjligheterna att anvisa

arbetslösa till arbetslivsutvecklingen.

Anslag till utredningar m.m.

För innevarande budgetår har på anslaget A 2. Utredningar m.m.

anvisats 19 036 000 kr. Med en ingående reservation på

15 916 000 kr disponeras sammanlagt 34 952 000 kr under

innevarande budgetår.

Enligt propositionen har utredningsverksamheten inom

Arbetsmarknadsdepartementet blivit mer omfattande än vad som

kunnat förutses. För att inte viktiga utredningsuppdrag skall

fördröjas föreslås en ökning på anslaget med 1 910 000 kr.

Enligt utskottets mening bör det begärda beloppet tillföras

det berörda anslaget för innevarande budgetår.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92

I propositionen föreslås att riksdagen i efterhand godkänner

den faktiska medelsförbrukningen under reservationsanslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92.

Enligt årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11 s.

54) har det ifrågavarande anslaget tagits i anspråk utöver

anslagna medel med 346 072 000 kr.

Av den nu behandlade propositionen framgår att AMS enligt sitt

årsbokslut för budgetåret 1991/92 överskridit den anslagspost

inom anslaget som myndigheten disponerar över med 499,9 miljoner

kronor. Eftersom anslaget är ett reservationsanslag saknas

möjlighet för regeringen att disponera högre belopp än med

vilket anslaget har förts upp i statsbudgeten.

Arbetsmarknadsministern säger sig se allvarligt på det

inträffade. AMS har inte kunnat följa medelsförbrukningen under

budgetåret på ett tillfredsställande sätt. Den ekonomiska

uppföljningen har enligt ministern inte motsvarat de krav som

måste kunna ställas på en myndighet som hanterar så betydande

belopp av allmänna medel. Hänsyn måste enligt propositionen dock

tas till att det föregående budgetåret var det första som en ny

anslagsstruktur prövades samtidigt som arbetslösheten ökade

kraftigt. Detta försvårade för AMS att på ett korrekt sätt följa

upp och kontrollera medelsförbrukningen.

Arbetsmarknadsministern framhåller också de åtgärder som

faktiskt vidtogs av AMS för att om möjligt undvika ett

överskridande.

Arbetsmarknadsutskottet vill för sin del instämma i att man

måste se allvarligt på det inträffade. Överskridandet visar på

behovet av förbättrade system så att man successivt kan följa

och kontrollera medelsförbrukningen. Liksom

arbetsmarknadsministern förutsätter utskottet att AMS nu har

skärpt kontrollen.

Med detta uttalande, och med erinran om att en utebliven

kompensation för överskridandet skulle försvåra bekämpningen av

arbetslösheten, tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner

den faktiska medelsförbrukningen.

Arbetsmarknadsfonden

För finansiering av bl.a. arbetslöshetsersättning enligt lagen

om arbetslöshetsförsäkring uttas en arbetsgivaravgift, den s.k.

arbetsmarknadsavgiften. Den uppgår för närvarande till 2,12 % på

avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgifterna förs till staten.

Överskottsmedel behålls inom systemet i den s.k.

Arbetsmarknadsfonden. Därigenom kan medlen utnyttjas i perioder

med ökade utbetalningar. Till systemet är knuten en rörlig

kredit som disponeras av Riksförsäkringsverket och som får

utnyttjas när befintliga medel inte räcker till för att täcka

utgifterna.

Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen

bestäms huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland kassornas

medlemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade

dagpenningen. Även en ganska måttlig ökning av arbetslösheten

kan medföra en kraftig ökning av kostnaderna.

I 1992 års kompletteringsproposition gjordes bedömningen att

kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen

till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle bli så

stora att ett underskott om ca 10 miljarder kronor skulle uppstå

i fonden. Riksdagen beslutade att krediten för innevarande

budgetår fick uppgå till högst 10 miljarder kronor (prop.

1991/92:150 bil. I:8, FiU30, rskr. 1991/92:350).

I den nu behandlade propositionen föreslås att den rörliga

krediten höjs till högst 15 miljarder kronor. Det konstateras

att den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden har förstärkts

ytterligare, till vilket kommer att höjningen av de s.k.

egenavgifterna inte fullföljs efter överenskommelsen mellan

regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. Kostnaderna

under innevarande budgetår för statsbidragen till

arbetslöshetsersättningen beräknas enligt propositionen till

26,7 miljarder kronor. Andra kostnader som finansieras ur

arbetsmarknadsfonden, dvs. KAS, vissa utbildningsbidrag och

statsbidrag till permitteringslöneersättning, beräknas till

sammanlagt 6 miljarder kronor, vilket innebär sammanlagda

utgifter på 32,7 miljarder kronor. Mot detta skall ställas

beräknade inkomster på 12,8 miljarder kronor och en ingående

balans om 6,8 miljarder. Med denna beräkning kommer fonden vid

utgången av innevarande budgetår att uppvisa ett underskott om

ca 13 miljarder kronor, till vilket kommer räntekostnader.

Utskottet har inhämtat att de i propositionen framlagda

beräkningarna grundar sig på antaganden om en öppen arbetslöshet

uppgående till 5,5 % av arbetskraften och en genomsnittlig

dagpenning på 493 kr. Utskottet har också erfarit att den

rörliga krediten började tas i anspråk i slutet av oktober

föregående år. Enligt en uppskattning som gjorts inom

Arbetsmarknadsdepartementet kommer krediten om 10 miljarder

kronor att vara helt utnyttjad i början av april månad

innevarande år.

Utskottet gör följande bedömning.

Den statistik som blivit tillgänglig efter det att regeringen

lade fram den nu behandlade propositionen talar för att den

genomsnittliga arbetslöshetssiffran för innevarande budgetår

kommer att bli högre än den som regeringens framställning om

höjning av den rörliga krediten grundar sig på. Det finns därför

enligt utskottets mening skäl att höja gränsen utöver

regeringens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är

fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar.

I vilken utsträckning krediten faktiskt behöver utnyttjas är

beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utskottet förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder

kronor.

Arbetslivsutveckling m.m.

Riksdagen godkände i december förra året regeringens förslag

om en försöksverksamhet med en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd,

arbetslivsutveckling (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.

1992/93:FiU1, rskr. 134). Enligt reglerna är det endast personer

som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som kan

anvisas till arbetslivsutveckling.

I sitt yttrande till finansutskottet över förslaget

(1992/93:AU2y) anförde arbetsmarknadsutskottet att det bör

övervägas om även personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)

skall kunna anvisas arbetslivsutveckling. Finansutskottet anslöt

sig till detta, och riksdagen beslutade i enlighet med

finansutskottets betänkande.

I den nu behandlade propositionen föreslås att arbetslösa som

uppbär KAS skall kunna erbjudas möjlighet att delta i

försöksverksamheten med arbetslivsutveckling. Den som deltar

uppbär KAS, dvs. för närvarande 210 kr per dag. Ersättningen

benämns emellertid utbildningsbidrag och skall särredovisas.

Motsvarande regler som i fråga om den som är berättigad till

arbetslöshetsersättning föreslås gälla när den KAS-berättigade

deltar i arbetslivsutvecklingen. Detta innebär att de dagar då

den arbetslöse anvisats arbetslivsutveckling inte skall inräknas

i ersättningsperioden för KAS. Tiden skall vara s.k. jämställd

tid när det gäller kvalificering för en ny ersättningsperiod

under förutsättning att den arbetslöse följer vad

länsarbetsnämnden bestämt i fråga om anvisningen. I annat fall

skall tiden vara s.k. överhoppningsbar tid.

I propositionen läggs fram förslag om ändring i lagen om

arbetslivsutveckling och i lagen om kontant

arbetsmarknadsstöd. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april

1993.

Utskottet ansluter sig till förslagen i propositionen i denna

del.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A229 av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) som väckts under den allmänna

motionstiden i år och som avser den nya åtgärden

arbetslivsutveckling. Motionärerna är kritiska mot utformningen

och anser att åtgärden bör vara en form av praktisk

kunskapstillämpning och inte som nu enbart terapi. De vill ha en

ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen så att alla

arbetslösa kan delta, alltså inte bara A-kasse- eller

KAS-berättigade. Det praktiska ansvaret skall inte ligga på en

särskild anordnare. I stället bör arbetsförmedlingar, kommuner

och näringsliv gå samman i någon form av "näringspolitisk

stiftelse" som kunde vara huvudman. Det motionärerna benämner

Resurs-Utvecklings-projekt bör sättas i gång där arbetslösa

knyter kontakter med varandra och driver kommersiellt gångbara

projekt med handledare som verkar inom ramen för statligt

beredskapsarbete. Lokaler som annars inte utnyttjas kvällstid

kan tas i anspråk för ändamålet. I motionen begärs

tillkännagivanden i enlighet med detta.

Arbetsmarknadsutskottet delar inte motionärernas syn på

arbetslivsutvecklingen. Reglerna ger utrymme för ett

improviserat och obyråkratiskt arbetssätt. Systemet bygger

på tanken att de lokala parterna skall engageras i verksamheten

så att den verkligen blir meningsfull och kan vara till nytta

inte enbart för den enskilde. Till detta kommer att åtgärden har

satts i gång helt nyligen, varför det är för tidigt för att man

skall kunna ha någon bestämd uppfattning om hur den fungerar i

praktiken. När det gäller förslaget om att ytterligare utvidga

verksamheten till andra grupper arbetslösa vill utskottet erinra

om att ett viktigt syfte med arbetslivsutvecklingen är att

ersätta passiva kontantstöd med aktiva åtgärder och att

förhindra utförsäkring. För de personer som varken har rätt till

A-kassa eller KAS står de övriga arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna till förfogande.

Med det anförda avstyrker utskottet motion A229 (nyd).

Utskottet behandlar slutligen motion A211 av Widar Andersson

(s). Motionären föreslår att möjligheter öppnas att organisera

"välfärdsbrigader" av arbetslösa personer från vård- och

omsorgssektorn. Brigaderna skulle med bibehållen

A-kasseersättning kunna tjänstgöra på barnhem och sjukhus och i

andra sociala inrättningar i Baltikum och Östeuropa. Motionären

tänker sig att Utrikesdepartementet organiserar resorna och i

samarbete med AMS svarar för att projekten utreds och genomförs.

Utskottet hyser stor sympati för motionens uppslag. Tankarna

överensstämmer väl med motiven bakom arbetslivsutvecklingen. Det

måste dock vara berörda myndigheter som fattar beslut om ett

visst projekt är möjligt att genomföra som arbetslivsutveckling

eller på något annat sätt inom ramen för det

arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet. Av detta skäl är

utskottet inte berett att tillstyrka motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Trygghetsåtgärder för

statsanställda

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kr,

2. beträffande anslag till Utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten

för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 910 000 kr,

3. beträffande faktisk medelsförbrukning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde

huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1991/92,

4. beträffande Arbetsmarknadsfonden

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del

medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret

om högst 20 000 000 000 kr under budgetåret 1992/93 för

statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och

permitteringslöneersättningen samt för kontant

arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,

res. 1 (s) - motiv.

res. 2 (nyd)

5. beträffande ändring i lagen om arbetslivsutveckling

m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande

delar antar lagförslagen i bilaga till detta betänkande,

6. beträffande ytterligare utvidgning av

arbetslivsutvecklingen m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:A229,

res. 3 (nyd)

7. beträffande välfärdsbrigader

att riksdagen avslår motion 1992/93:A211.

Stockholm den 18 februari 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Elver Jonsson

I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo

(m), Anders G Högmark (m), Marianne Andersson (c), Lahja Exner

(s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila

Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent

Olsson (m), Nils Nordh (s), Lennart Rohdin (fp), Sven Lundberg

(s) och Britt Bohlin (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4, motiveringen)

Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist, Nils

Nordh, Sven Lundberg och Britt Bohlin (alla s) anser att den del

av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill"

och slutar med "på arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är

fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar.

Det avgörande för frågan i vilken utsträckning krediten behöver

utnyttjas är insatserna för att bekämpa arbetslösheten. Med

kraftfulla insatser minskar belastningen på

Arbetsmarknadsfonden.

2. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Den statistik" och slutar med "20 miljarder kronor" bort ha

följande lydelse:

Det kan enligt utskottets mening inte uteslutas att utgifterna

för arbetslöshetsersättningarna kommer att uppgå till högre

belopp än vad regeringens hemställan om höjning av kreditgränsen

grundas på. Det vore emellertid oriktigt att bara av det skälet

höja högstbeloppet för krediten. Det skulle ge felaktiga

signaler att statsmakterna är beredda att passivt godta skenande

utgifter med kraftig ökning av statsskulden som följd. Utskottet

är därför inte berett att i nuläget gå utöver regeringens

förslag när det gäller den rörliga krediten för

Arbetsmarknadsfonden.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande Arbetsmarknadsfonden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret

om högst 15000000000kr under budgetåret 1992/93 för

statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och

permitteringslöneersättningen samt för kontant

arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,

3. Ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen m.m. (mom.

6)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "motion A229

(nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottets uppfattning är att arbetslivsutvecklingen i sin

nuvarande form i de flesta fall bara kommer att vara en form av

terapi för arbetslösa och dessutom föranleda en omfattande

byråkrati. Med de förslag som framförs i motion A229 (nyd)

skulle åtgärden bli betydligt mer meningsfull och effektiv.

Åtgärden bör för det första avse alla kategorier arbetslösa. Med

en näringspolitisk stiftelse av det slag som föreslås i motionen

undviker man att för många parter blir inblandade. Inom ramen

för den föreslagna projektverksamheten kan de kunskaper, den

erfarenhet och de idéer som finns hos de arbetslösa tas till

vara och omsättas till kommersiellt gångbara projekt. Även

tanken att utnyttja lokaler som står lediga på kvällstid bör

prövas. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att

regeringen snarast bör återkomma med förslag till riktlinjer

rörande ALU i enlighet med motionens förslag.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande ytterligare utvidgning av

arbetslivsutvecklingen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A229 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Jag instämmer i den reservation som de socialdemokratiska

företrädarna i utskottet har avgivit beträffande

Arbetsmarknadsfonden.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling

Bilaga

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:1331) om

arbetslivsutveckling1 skall ha följande lydelse.

Bilaga