Bet. 1992/93:BoU10

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU10

Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

BoU10

Sammanfattning

Bostadsutskottet för i betänkandet fram förslag till ett

ROT-program i de delar det avser stöd för reparation och

bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet), räntebidrag

för ombyggnad av bostäder där ansökan inkommit under 1992 samt

bidrag för ombyggnad av äldrebostäder. Utskottets förslag i

denna del innebär en närmare precisering av det ROT-program som

finansutskottet den 25 februari 1993 förordat i betänkandet

1992/93:FiU10. Övriga delar i det ROT-program som

finansutskottet dragit upp riktlinjerna för redovisas dessutom i

sina huvuddrag.

Regeringens förslag om slopade räntebidrag vid ombyggnad av

småhus tillstyrks av utskottet. Förslagen avseende

subventionsreglerna för ombyggnader av flerbostadshus som

påbörjas efter år 1994 samt RBF-stödet avstyrks med hänvisning

till det förordade ROT-programmet.

De motioner som inte omfattas av utskottets tillkännagivande

om utformningen av åtgärderna i ROT-programmet avstyrks av

utskottet.

Till betänkandet har fogats en reservation (s) och två

särskilda yttranden (s) resp. (nyd).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8

(Finansdepartementet) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i

fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och

bostadsrättshus,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i

fråga om räntesubventioner för ombyggnad av småhus,

3. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om

räntesubventioner för ombyggnad av flerbostadshus som förordats

i propositionen.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992

väckta motionerna:

1992/93:Bo203 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att rikdagen

beslutar att avskaffandet av RBF-stödet senareläggs och

samordnas med övergång till konventionell beskattning för de

allmännyttiga bostadsföretagen.

1992/93:Bo206 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

satsning på kloka framtidsinvesteringar.

1992/93:Bo210 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen beslutar att byte av fönster skall ingå i definitionen

för "ombyggnad".

1992/93:Bo218 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en plan för byggandet i Stockholms län

enligt punkterna 1--6.

1992/93:Bo219 av Ian Wachtmeister och Robert Jousma (nyd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en del av de pengar som avsätts till

arbetsmarknadsåtgärder specialdestineras till räntesubventioner

avseende lån till ROT-arbeten på vatten- och avloppsstammar i

hus och mark.

1992/93:Bo220 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om arbetslösheten i den värmländska

byggbranschen.

1992/93:Bo221 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett ROT-program för bostadshus m.m.

1992/93:Bo235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ombyggnader måste få ett sådant

finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska

hyreshöjningar.

1992/93:Bo236 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår budgetpropositionens förslag om

avskaffande av räntestödet för underhåll av hyres- och

bostadsrättshus,

2. att riksdagen beslutar att 1992 års regler för räntebidrag

för ombyggnader får gälla för ombyggnader som påbörjas 1993, om

ansökan inlämnats till länsbostadsnämnden under 1992,

3. att riksdagen beslutar att ombyggnader av äldrebostäder

under 1993 får ske enligt 1992 års ombyggnadsregler,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadspolitik och byggande i

Västernorrland.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ombyggnader, för vilka ansökningar om räntebidrag inlämnats till

länsbostadsnämnderna under 1992, får påbörjas under 1993 med

1992 års regler,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ombyggnader av äldrebostäder under 1993 får ske enligt 1992 års

ombyggnadsregler,

7. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition

1992/93:100, bil. 8, avseende avskaffandet av räntestödet för

underhåll och reparationer i hyres- och bostadsrättshus (RBF),

8. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition

1992/93:100, bil. 8, avseende avtrappningen av

ombyggnadsreglerna för hyres- och bostadsrättshus.

1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen begär förslag från regeringen för att öka

ombyggnadsverksamheten,

7. att riksdagen beslutar att ändra förordningen om

räntebidrag till ny- och ombyggnad så att alla permanent

nytillkomna bostäder ges samma schablonbidrag som nyproducerade

bostäder,

8. att riksdagen beslutar att ombyggnad av äldrebostäder

under 1993 bör ske efter 1992 års ombyggnadsregler,

9. att riksdagen beslutar att ansökningar om räntebidrag för

ombyggnad som inlämnats under 1992 skall få påbörjas 1993 med

1992 års regler,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ROT-program,

12. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar

280000000kr till räntekostnad för statliga garantier på

3500000 000 kr för lågräntelån till olika former av

ROT-verksamhet.

1992/93:Bo240 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett avskaffande av RBF-stödet

tidsmässigt bör samordnas med en övergång till konventionell

beskattning av de bostadsföretag som nu schablonbeskattas.

1992/93:Bo247 av Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att i

balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som RBF-stödet

omfattar även sedan RBF-stödet har avskaffats,

2. att riksdagen -- under förutsättning att avskaffandet av

RBF-stödet senareläggs enligt motionens förslag -- beslutar att

räntebidrag för RBF-åtgärder endast skall utgå för 90 % av

bidragsunderlaget.

1992/93:Bo249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den

snarast bör inkomma med ett ROT-program.

1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och

ROT-program för västregionen.

1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och

ROT-program för Hallands län.

1992/93:A445 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett ROT-program för Gävleborgs

län.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsning på ROT.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av offensiva insatser

inom byggområdet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ROT-satsningar inom kommunala lokaler.

1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser för att se över

vattenledningsnäten.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ROT-program för upprustning av skolans

arbetsmiljö.

I ärendet har skrivelser inkommit från Vi i Småhus, SABO,

Centrala byggarbetsnämnden, Byggentreprenörerna, Stockholms

Kooperativa Bostadsförening, Arkitektförbundet,

Handikappförbundens Centralkommitté och Svenska

Byggnadsarbetareförbundet.

Vissa uppgifter om bostadsproduktionen och

byggsysselsättningen

Förhållandena inom bostads- och byggnadssektorerna har

genomgått flera förändringar under det senaste decenniet, med

bl.a. stora förskjutningar mellan ny- och

ombyggnadsverksamheten. För omkring tio år sedan stod fler

lägenheter tomma än någon gång under efterkrigstiden.

Nyproduktionen av bostäder minskade samtidigt kraftigt under

1980-talets första år för att nå sin lägsta nivå år 1985, då

endast 27 500 lägenheter påbörjades. Under de år då

nyproduktionen låg på en låg nivå genomfördes i stället

omfattande reparations- och ombyggnadsåtgärder i

bostadsbeståndet. Ett s.k. ROT-program (Reparation, Ombyggnad,

Tillbyggnad) infördes år 1983 med flera olika stödformer som

syftade till att stimulera förnyelsen av bostadsbeståndet.

Ombyggnadsverksamheten omfattade vid mitten av 1980-talet

årligen omkring 30000 lägenheter i flerbostadshus.

Bl.a. till följd av den låga nyproduktionen av bostäder i

början av 1980-talet ökade antalet bostadssökande och

efterfrågan på småhus. Efter år 1985 började nyproduktionen öka

och tilltog sedan varje år fram t.o.m. år 1991 då ca 67000

lägenheter påbörjades. Samtidigt ökade även

byggnadsinvesteringarna i näringslivet, och nyproduktionen av

kontor och industrilokaler var omfattande. Bakom denna

utveckling låg bl.a. avregleringen av kreditmarknaden.

Byggnadssektorn under slutet av 1980-talet karakteriserades av

en överhettning som medförde snabbt stigande byggkostnader.

För att möta den tilltagande överhettningen på byggmarknaden

infördes under 1980-talets senare del olika regleringar för att

hålla tillbaka byggandet. Avsikten var framför allt att skapa

utrymme för nyproduktion av bostäder genom att på olika sätt

reglera annat byggande än bostadsbyggande.

Under de senaste åren har vi åter fått uppleva en snabb

förändring både vad gäller bostadsefterfrågan och aktiviteten

inom byggnadssektorn. Nedgången i byggnadsinvesteringarna

inträffade år 1990. Denna har sedan förstärkts och den prognos

som presenteras i årets finansplan visar på ett fortsatt fall

under såväl innevarande år som år 1994.

Diagram 1: Totala byggnadsinvesteringar och därav

bostadsinvesteringar åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985

års priser)

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet

Den rådande lågkonjunkturen påverkade först byggandet av

kontor och kommersiella lokaler. Påbörjandet av nya bostäder låg

ännu under förra året på en relativt hög nivå, men under det

innevarande året kan enligt Boverket en drastisk minskning av

nyproduktionen väntas. Utbudet av bostäder är större än på många

år, och priserna på villor och bostadsrätter har på många

platser i landet fallit kraftigt.

Enligt Boverkets bedömning har under år 1992 egentliga

byggnadsarbeten påbörjats i 45000 lägenheter avseende

nyproduktionen. I en prognos för nyproduktionen av bostäder

under år 1993 räknar man med ett påbörjande av mellan 15000

och 20000 lägenheter. Enligt motsvarande bedömningar avseende

moderniseringar av lägenheter har under år 1992 de egentliga

byggnadsarbetena påbörjats i 35000 lägenheter i

flerbostadshus. Ungefär samma ombyggnadsvolym väntas under år

1993.

Uppgifterna om bostadsproduktionen är emellertid för

närvarande mycket osäkra. Antalet i "formell" bemärkelse

påbörjade lägenheter under år 1992 är betydligt större än det

ovan redovisade antalet lägenheterna i projekt där de egentliga

byggnadsarbetena påbörjats och bedömts fortgå. Detta beror på

att nya villkor för statlig bostadsbyggnadssubvention infördes

den 1 januari 1993 och att många byggherrar velat tillförsäkra

sig om de tidigare gällande subventionsvillkoren genom att

formellt påbörja byggnadsprojektet före årsskiftet.

En fördelning av bostadsinvesteringarna på ny- resp. ombyggnad

visar att det hittills funnits ett betydande samband dem

emellan. I tider med stor nyproduktion har sålunda

ombyggnadsverksamheten gått ned och när nyproduktionen har

minskat har ombyggnadsverksamheten ökat. Detta samband

förefaller nu att brytas. Enligt Finansdepartementets prognoser

kan således en samtidig nedgång i ny- och

ombyggnadsinvesteringarna förväntas under åren 1993 och 1994. En

bidragande orsak till att investeringarna i ombyggnader gått ned

är att den genomsnittliga investeringen per ombyggd lägenhet har

minskat kraftigt under det senaste åren. Den genomsnittliga

investeringsnivån per ombyggd lägenhet ligger i dag på ca

225000 kr mot nästan det dubbla för ett par år sedan.

Diagram 2: Bostadsinvesteringarnas fördelning på ny- och

ombyggnad under åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985 års

priser)

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet

Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har under de två senaste

året stigit kraftigt. Under slutet av 1980-talet var problemet

det omvända. Bristen på byggnadsarbetare ansågs leda till en

ovanligt stor löneglidning som i sin tur bidrog till de snabbt

ökande byggnadskostnaderna under ett antal år.

Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar

(AKU) ökade det genomsnittliga antalet sysselsatta inom

byggnadsindustrin från 257000 år 1985 till 313000 år 1990.

År 1991 uppgick årsmedeltalet till 312000. Därefter har

antalet sysselsatta gått ned, och för år 1992 uppgick

årsmedeltalet till 273000 sysselsatta. Nedgången har därefter

fortsatt och i januari 1993 beräknades antalet sysselsatta uppgå

till 252000 (uppgiften justerad med hänsyn tagen till en

omläggning av mätmetoden fr.o.m. år 1993). Även om den senare

uppgiften, på grund av att den avser en enskild månad där

säsongsvariationer m.m. spelar in, inte är fullt jämförbar med

de övriga belyser den en nedåtgående tendens.

Arbetslöshetssiffrorna för branschen pekar i samma riktning.

Frånsett vissa säsongsmässiga variationer har andelen arbetslösa

inom byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa (kassa 36) ökat sedan

maj 1990. Vid denna tidpunkt uppgick andelen arbetslösa till

2,0%, medan den i februari 1993 hade ökat till 24,7 %.

Diagram3: Arbetslösheten bland byggnadsarbetare åren

1990--1993 (procent av medlemmarna i kassa 36)

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

Utskottet

Inledning

I samband med riksdagsbehandlingen hösten 1992 av proposition

1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

väcktes motioner med förslag om olika former av stöd i syfte att

öka sysselsättningen inom byggsektorn och då speciellt inom den

s.k. ROT-sektorn (ROT = Reparation, Om- och Tillbyggnad).

Bostadsutskottet avlämnade den 24 november ett yttrande till

finansutskottet över de förslag i propositionen och i motionerna

som avsåg utskottets beredningsområde (1992/93:BoU2y). I

yttrandet framhöll utskottet vikten av att åtgärder vidtas i

syfte att öka sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn.

Finansutskottet instämde i sitt betänkande i bostadsutskottets

uppfattning och betonade samtidigt att sysselsättningsskapande

åtgärder inom byggsektorn också bör kunna inriktas mot vissa

upprustningsbehov inom den offentliga sektorn (1992/93:FiU1). I

finansutskottets betänkande påpekades vidare att man erfarit att

regeringen hade för avsikt att lägga fram förslag som leder till

ökad ROT-verksamhet åren 1993 och 1994. Vad finansutskottet

anfört i denna fråga gav riksdagen regeringen till känna.

I årets budgetproposition presenteras vissa förslag om

förändrade villkor för stödformer av betydelse för den s.k.

ROT-verksamheten. Vidare har under den allmänna motionstiden i

ett stort antal motioner tagits upp frågan om hur

byggarbetslösheten skall kunna begränsas genom olika former av

stimulans för ROT-åtgärder såväl i bostadsbeståndet som i

kommunala byggnader m.m. Förslag med denna inriktning berör i

olika grad flera utskotts beredningsområden, i första hand

bostads-, finans-, arbetsmarknads- och skatteutskotten. Arbetet

inom riksdagen har fördelats så att den formella behandlingen av

huvuddelen av de aktuella förslagen görs av bostadsutskottet.

Förslagen behandlas i detta betänkande. Finansutskottet har

emellertid utifrån de överväganden utskottet har att göra

avseende den ekonomiska politikens inriktning den 25 februari

tagit principiell ställning till behovet av åtgärder för att

komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden

(1992/93:FiU10). Mot denna bakgrund har finansutskottet förordat

att beslut fattas om ett program som syftar till ökad

ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Finansutskottet anför i

sitt betänkande:

Enligt utskottets mening bör åtgärderna ha följande

inriktning:

Den outnyttjade arbetskrafts- och produktionskapacitet som

finns skall användas för att förhindra ytterligare utslagning.

Åtgärderna skall på sikt bidra till att öka den offentliga

sektorns sparande genom att indirekta effekter inräknas.

Åtgärder som kan påräkna en betydande andel privat

finansiering bör prioriteras.

Mot denna bakgrund anser utskottet att följande åtgärder bör

vidtas:

1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder

RBF-stödet (dvs. räntestödet för reparation av främst

allmännyttans hyreshus) bör förlängas att gälla under åren 1993

och 1994. Förslaget bör träda i kraft den 1 mars 1993. Kostnaden

beräknas till 135 miljoner kronor per år.

2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa

kommunala byggnader

Bidrag skall utgå till kommuner för reparation och underhåll

av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa

kulturlokaler. Idrottsanläggningar, samlingslokaler eller

va-nätet bör inte omfattas av bidraget. Bidragsandelen bör vara

30 %. Den totala kostnaden härför får uppgå till 800 miljoner

kronor.

3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder

Regeringen bör bemyndigas medge att de ansökningar för

ombyggnad av bostäder som inkom så sent under år 1992 att de

inte hann behandlas skall omfattas av 1992 års regler.

Åtgärderna kommer att omfatta ca 5000 lägenheter. Kostnaden

beräknas till 60 miljoner kronor för år 1993.

4. Ombyggnad av äldrebostäder

Satsning i form av direktbidrag till ROT-verksamhet bör göras

inom äldrebostäder till en kostnad av 120 miljoner kronor.

Utskottet förutsätter att regeringen utformar reglerna.

5. Kulturmiljövård

Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp

tillfälligt med 50 miljoner kronor.

6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Bidragsramen för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

utökas med 15 miljoner kronor.

7. Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder

Skattereduktion mot fastighetsskatten medges för villaägare,

bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och

bostadshyreshusägare för underhålls- och reparationsåtgärder

t.o.m. den 31 december 1994.

Avdrag skall medges med 30% av direkta arbetskostnader under

förutsättning att åtgärden utförs av momsregistrerat företag.

Skattereduktionen medges endast för arbetskostnader som

överstiger 2 000 kronor per lägenhet, och skattereduktionen får

uppgå till maximalt 10000 kronor, lika för alla. Den totala

kostnaden beräknas till 1,5 miljarder kronor.

8. Räntesubventioner

Överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna

hösten 1992 om besparingar på bostadssektorn om 3 miljarder

kronor såsom de redovisas i finansutskottets betänkande

1992/93:FiU1 (s. 86) ligger fast.

Finansutskottet föreslår i detta betänkande att medel anvisas

för underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader

(punkt 2, ovan). Utskottet återkommer till detta.

Finansutskottet förutsätter att vad utskottet här har anfört om

åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget på

arbetsmarknaden beaktas av övriga utskott vid behandlingen av

hithörande frågor under våren 1993. Förslag i dessa frågor bör

enligt utskottets mening föreläggas riksdagen under våren. Det

bör ankomma på resp. utskott att ange den närmare utformningen

av förslagen.

Finansutskottets ovan återgivna ställningstagande om behovet

av ett ROT-program har föregåtts av överläggningar mellan

partiföreträdare från flera olika utskott i syfte att uppnå en

så bred överenskommelse som möjligt. Ställningstagandet har

således en bred förankring även bland bostadsutskottets

ledamöter. Vid kammarbehandlingen den 10 mars av

finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 återremitterades

betänkandet till utskottet för förnyad behandling. Enligt

bostadsutskottets mening bör dock de riktlinjer för ett

ROT-program som lagts fram av finansutskottet ligga fast. Vad

finansutskottet förordat kommer därför att bilda utgångspunkt

för bostadsutskottets vidare överväganden i detta betänkande.

De delar av programmet som avser åtgärder som faller inom

bostadsutskottets beredningsområde utvecklas och preciseras med

beaktande av förslag i budgetpropositionen och i motioner.

Utskottet redovisar även föreliggande planer för det vidare

beredningsarbetet inom riksdagen i de frågor om ROT-programmets

innehåll som inte formellt behandlas i detta betänkande.

Betänkandet har för att underlätta samordningen mellan

riksdagens olika beslut avseende ROT-programmet i det följande

disponerats utifrån samma punktindelning som återfinns i det

ovan återgivna avsnittet i finansutskottets betänkande. Därefter

behandlas vissa frågor om villkoren för stöd enligt

ROT-programmet och slutligen förslag i propositionen och

motioner som inte har direkt anknytning till det förordade

ROT-programmet. Utskottet vill dock inledningsvis redovisa

behovet av ett ROT-program, en fråga som diskuteras såväl i

budgetpropositionen som i ett stort antal motioner.

Behovet av ett ROT-program

I inte mindre än 16 motioner förs fram krav på mer eller

mindre omfattande program för att stimulera olika typer av

ROT-åtgärder. Gemensamt för förslagen är att de i hög grad utgår

från den minskade sysselsättningen i byggbranschen. Programmen

är ett sätt att tidigarelägga projekt som ändå skulle kommit

till stånd och därmed öka sysselsättningen. De förordade

ROT-programmen har i många fall en bred inriktning mot såväl

bostäder som t.ex. kommunala byggnader m.m.

Av motionsförslagen har sex en mera övergripande omfattning.

I motion Bo219 (nyd) förs fram krav på stöd till ROT-arbeten

på vatten- och avloppsstammar i hus och mark. Förslag om ett

ROT-program för bostäder lämnas i motion Bo221 (s). I motion

Bo239 (v) hemställs om åtgärder för att öka

ombyggnadsverksamheten (yrkande 4), ett ROT-program för bostäder

och kommunala fastigheter m.m. (yrkande 11) samt att ett anslag

på 280 miljoner kronor skall anvisas till räntekostnader för

statliga garantier om 3,5 miljarder kronor för lågräntelån till

ROT-verksamhet (yrkande 12). Förslag om ett ROT-program för

byggsektorn förs också fram i motion Bo249 (nyd) liksom i motion

Fi211 (nyd) yrkande 16. Slutligen hemställs i motion Bo206 (c)

att stöd skall kunna utgå för installation av tilläggsruta m.m.

I sju av motionerna förs fram förslag om regionalt inriktade

ROT-program.

Förslag om ett ROT-program m.m. lämnas i motion Bo218 (s)

avseende Stockholms län, i motion Bo220 (s) avseende Värmland, i

motion Bo236 (s) yrkande 4 avseende Västernorrland, i motion

A425 (s) yrkande 2 avseende västregionen, i motion A426 (s)

yrkande 1 avseende Hallands län, i motion A445 (s) yrkande 2

avseende Gävleborgs län samt i motion N317 (s) yrkande 15

avseende Sörmland.

Slutligen förs i tre motioner fram förslag om ROT-program som

främst avser kommunala byggnader och anläggningar.

Enligt motion N317 (s) yrkande 16 bör ett ROT-program för

kommunala lokaler i Sörmland införas. I motion Ub443 (kds, m,

fp, c) yrkande 2 förordas insatser för att se över

vattenledningsnäten. Förslaget i motion Ub502 (v) yrkande 6

innefattar krav på ett ROT-program för upprustning av skolans

arbetsmiljö.

Till grund för förslagen i motionerna ligger, som framgår

ovan, främst en strävan att öka byggverksamheten och därigenom

också byggsysselsättningen. Även om sysselsättning primärt inte

är en fråga för bostadsutskottet att behandla kan utskottet

konstatera att arbetsmarknadsläget nu är sådant att det finns

ett uppenbart behov av sysselsättningsskapande åtgärder inom

byggsektorn. Det är också bedömningar av läget på

arbetsmarknaden som ligger till grund för det förslag till

ROT-program som i sina huvuddrag förs fram av finansutskottet

och som till väsentliga delar preciseras och konkretiseras i

detta betänkande. Det föreligger sålunda en bred enighet om

behovet av att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i

byggsysselsättningen.

På kort sikt leder nedgången i byggverksamheten till betydande

kostnader för den enskilde, för byggsektorn och för samhället i

form av ökad arbetslöshet och produktionsbortfall. En fortsatt

nedgång riskerar dessutom att leda till ytterligare kostnader på

lång sikt. Som framhålls i budgetpropositionen (prop.

1992/93:100 bilaga 8, s. 112) finns det en stor risk för att

kapacitet slås ut i så stor utsträckning under de närmaste åren

att byggsektorn blir en löne- och inflationsdrivande trång

sektor under nästa högkonjunktur. Sett även ur ett långsiktigt

perspektiv finns det enligt utskottets mening sålunda starka

skäl som talar för att åtgärder vidtas som bidrar till att

trygga en över tiden erforderlig byggkapacitet.

Som framgår av det ovan anförda finns det, sett både i ett

kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv, starka skäl som

talar för att omedelbara åtgärder vidtas för att ta till vara

outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn.

Enligt utskottets mening bör stimulanser införas som leder till

en ökad ROT-verksamhet i första hand under åren 1993 och 1994.

Som framgått ovan har finansutskottet den 25 februari 1993

förordat att ett ROT-program utarbetas. Med anledning härav och

med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om behovet av

ett ROT-program bör inte de nu aktuella motionerna föranleda

någon riksdagens ytterligare åtgärd. Till den närmare

utformningen m.m. av det nu förordade ROT-programmet återkommer

utskottet nedan.

Ett ROT-program för åren 1993 och 1994

1. Räntestöd för underhåll

I det ROT-program som finansutskottet förordat och

bostadsutskottet ovan principiellt anslutit sig till ingår som

punkt 1 att det s.k. RBF-stödet, dvs. det bidrag som utgår

enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid

förbättring av bostadshus, behålls under åren 1993 och 1994. I

detta avsnitt behandlas förslag i budgetpropositionen och i

motioner avseende RBF-stödet.

Bidrag lämnas enligt RBF-förordningen för vissa underhålls-

och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bidraget

utgår fr.o.m. den 1 januari 1993 med 25% av den beräknade

räntekostnaden för bidragsberättigade åtgärder. Till grund för

ränteberäkningen ligger en i huvudsak schablonmässigt beräknad

kostnad för de utförda åtgärderna. Bidragstiden är 10 eller 20

år beroende på hur lång tid åtgärderna kan nyttiggöras.

I budgetpropositionen föreslås att RBF-stöd inte skall lämnas

för åtgärder som den 11 januari 1993, dvs. vid tidpunkten för

propositionens avlämnande, inte har påbörjats. Det framhålls i

propositionen att förslaget utgår från uppfattningen att det

kapital som behövs för att företagen skall kunna genomföra

reparations- och underhållsarbeten, dvs. kostnader i

fastighetsförvaltningen, bör genereras inom företagen. Detta

anses dock förutsätta att företag som nu schablonbeskattas

övergår till konventionell beskattning. Frågan om en övergång

för allmännyttiga bostadsföretag från schablonbeskattning till

beskattning enligt konventionell metod bereds för närvarande

inom regeringskansliet.

Mot bakgrund av kravet på en stram finanspolitik anser

regeringen emellertid att möjligheten till nya RBF-stöd bör

avvecklas innan förslaget om övergång till konventionell

beskattning av alla bostadsföretag har lagts fram. Det påpekas

dock i propositionen att i anslutning till omläggningen av

beskattningsmetod bör de företag som nu schablonbeskattas ges

rätt att göra direktavdrag även för kostnader för sådana

reparations- och underhållsåtgärder som utförts före

omläggningen och för vilka räntebidrag inte har lämnats.

Regeringens förslag om att avveckla RBF-stödet har mött

invändningar i fem motioner. Två motioner innehåller yrkanden om

avslag på regeringsförslaget. I tre motioner föreslås att

avvecklingen senareläggs och samordnas med övergången till

konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.

I de två motioner i vilka det yrkas ett direkt avslag på

regeringsförslaget, motionerna Bo236 (s) yrkande 1 och Bo238

(s) yrkande 7, anförs flera skäl för att behålla RBF-stödet i

dess nuvarande utformning. Motion Bo236 (s) innehåller framför

allt överväganden mot bakgrund av den tilltagande

byggarbetslösheten. Besparingar för staten på RBF-stödet anses

leda till ökade utgifter för arbetsmarknadsstöd. I motion Bo238

(s) anförs dessutom att en avveckling av RBF-stödet riskerar att

leda till stora boendekostnadsökningar alternativt neddragna

investeringsvolymer.

Enligt vad som anförs i motionerna Bo203 (c) och Bo247 (kds)

är den av regeringen föreslagna tidpunkten för en avveckling av

RBF-stödet olämpligt vald. Avskaffandet av RBF-stödet föreslås i

stället senareläggas och samordnas med övergång till

konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.

En avveckling av RBF-stödet från den 11 januari 1993 enligt

regeringsförslaget bedöms få negativa effekter på såväl

byggsysselsättningen som möjligheterna att genomföra angelägna

underhållsåtgärder.

Även i motion Bo247 (c) föreslås en senareläggning av

avvecklingen av RBF-stödet. I motionens yrkande 2 föreslås att

denna senareläggning bör kombineras med en besparing på utgående

RBF-stöd. Besparingen föreslås ske genom att räntebidrag endast

utgår beräknat på 90% av aktuellt bidragsunderlag. I motionen

framhålls också RBF-stödets betydelse för att i balansräkningen

kunna aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar.

Motionens yrkande 1 innebär att riksdagen hos regeringen skall

begära förslag om att denna typ av åtgärder skall få aktiveras

även sedan RBF-stödet har avvecklats. En aktivering innebär att

bostadsföretaget får ta upp ett belopp motsvarande

bidragsunderlaget för RBF-stödet som en särskild post bland

tillgångarna i balansräkningen. Denna möjlighet regleras i lagen

(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån

m.m.

Bostadsutskottet gör följande överväganden angående de ovan

redovisade förslagen avseende RBF-stödet.

En omfattande reparations- och underhållsverksamhet har under

de senaste åren erhållit RBF-stöd. Under de tre senaste

budgetåren har investeringsvolymen för sådana åtgärder

överstigit fyra miljarder kronor för vart och ett av åren.

Verksamheten sysselsätter ett stort antal byggnadsarbetare,

hantverkare m.fl. Som har framhållits såväl i de ovan behandlade

motionerna som i skrivelser m.m. som tillställts utskottet

skulle en avveckling av RBF-stödet i rådande arbetsmarknads- och

konjunkturläge riskera att drastiskt minska omfattningen av den

typ av reparations- och underhållsåtgärder som i dag erhåller

RBF-stöd. Detta skulle kunna leda till ytterligare arbetslöshet

inom byggnadssektorn i ett redan mycket ansträngt läge. Mot

denna bakgrund anser bostadsutskottet, liksom finansutskottet,

att RBF-stödet inte nu bör avvecklas utan behållas under åren

1993 och 1994. Ett riksdagens beslut i enlighet med

bostadsutskottets ställningstagande innebär att bidragsgivningen

till RBF-åtgärder bör fortgå enligt nuvarande regler.

Utskottets ställningstagande vad gäller RBF-stödet innebär att

frågan om hur reparations- och underhållsåtgärder i det aktuella

bostadsbeståndet skall finansieras i ett längre perspektiv inte

nu behöver avgöras. Inte heller behöver frågan om hur en

avveckling av RBF-stödet påverkar möjligheten att i

balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar

närmare övervägas av utskottet i detta sammanhang. Frågan om vad

som skall gälla när reparations- och underhållsåtgärder kan vara

berättigade både till RBF-stöd och till andra nyinrättade

stödformer övervägs nedan. Även frågan om hur den aktuella

anslagsposten i statsbudgeten påverkas av en forsatt stödgivning

behandlas nedan.

Vad utskottet ovan förordat om ett fortsatt stöd enligt

RBF-förordningen bör riksdagen med anledning av motionerna Bo203

(c), Bo236 (s) yrkande 1, Bo238 (s) yrkande 7, Bo240 (kds) och

Bo247 (c) samt med avslag på förslaget i budgetpropositionen som

sin mening ge regeringen till känna.

2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa

kommunala byggnader

Enligt vad som föreslås i finansutskottets betänkande

1992/93:FiU10 skall bidrag under åren 1993 och 1994 kunna utgå

till kommuner för reparation och underhåll av skolor, sjukhem,

ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader.

Idrottsanläggningar, samlingslokaler och VA-nätet förutsätts

inte omfattas av bidraget. Bidraget avses utgå med 30 % av

kostnaden och omfatta reparations- och underhållsarbeten som

påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30

juni 1995. Den totala kostnaden för bidragsgivningen får uppgå

till 800 miljoner kronor.

I sammanhanget bör enligt bostadsutskottets mening framhållas

att vissa av de åtgärder som kan komma i åtnjutande av

subventionen till kommunala byggnader även kan omfattas av de

delar av ROT-programmet som utskottet sakbehandlar i detta

betänkande. Frågan om behovet av samordning m.m. i dessa fall

behandlar utskottet nedan.

3.Räntebidrag för ombyggnad av bostäder

I betänkandet 1992/93:BoU9 anförde bostadsutskottet att det

kunde finnas ärenden som kommit in till länsbostadsnämnderna

under år 1992 men som inte skulle komma att få statligt stöd

enligt 1992 års regler. Det fanns enligt utskottets mening

därför skäl att ge regeringen bemyndigande att tillämpa 1992 års

regler i dessa fall. Riksdagen beslutade också i enlighet med

bostadsutskottets förslag. Med anledning av riksdagsbeslutet har

regeringen i fråga om ombyggnad beslutat att 1992 års regler

skall gälla i de fall ansökan om lån har inlämnats till

länsbostadsnämnden före den 18 november 1992 och beslut om stöd

har fattats efter den 3 december 1992. Övergångsreglerna

avseende ombyggnad gäller endast flerbostadshus. Som en

ytterligare förutsättning gäller att projektet skall påbörjas

före den 1 juli 1993.

I motionerna Bo236 (s) yrkande 2, Bo238 (s) yrkande 5 samt

Bo239 (v) yrkande 9 hemställs om att 1992 års regler för stöd

till ombyggnader skall gälla för samtliga projekt för vilka

ansökan inkommit till länsbostadsnämnden under 1992 och som

påbörjas under år 1993. I samtliga motioner ingår förslaget som

en del i strävandena att öka ombyggnadsverksamheten.

De ovan redovisade övergångsreglerna innebär att ett betydande

antal ombyggnadsprojekt som annars inte skulle erhållit stöd

enligt 1992 års regler nu får stöd enligt dessa regler. Mot

bakgrund av läget på byggarbetsmarknaden finns det enligt

bostadsutskottets mening anledning att utsträcka denna möjlighet

ytterligare. I enlighet med vad finansutskottet förordat i sitt

betänkande bör sålunda nya övergångsregler utformas så att

ytterligare ca 5000 lägenheter för vilka ansökan om

ombyggnadsstöd inkommit under 1992 kommer att omfattas av 1992

års regler.

Den administrativa ordning som sedan år 1992 tillämpas för

ansökan om statligt bostadsstöd innebär att det är svårt att med

exakthet överblicka antalet ärenden som vid en given tidpunkt

har aktualiserats i kommunerna eller hos länsbostadsnämnderna.

Tillgängliga uppgifter tillsammans med de bedömningar som i dag

finns avseende antalet ärenden som inkommit under år 1992 och

som, trots de särskilda övergångsreglerna, inte kommer att

omfattas av 1992 års ombyggnadsregler ger dock vid handen att de

nya övergångsreglerna bör ges följande utformning. Stöd enligt

1992 års regler bör enligt utskottets mening kunna utgå för

ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit

till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31

december 1992. För att den eftersträvade effekten på

sysselsättningen under åren 1993 och 1994 skall uppnås bör som

en ytterligare förutsättning dessutom gälla att de egentliga

byggnadsarbetena påbörjas före den 31 december 1993.

Den av utskottet förordade utformningen av ROT-programmet i nu

aktuell del innebär att de ovan diskuterade övergångsreglerna

kommer att ersättas med de nu beskrivna villkoren för

utnyttjande av 1992 års regelsystem. Till frågan om förslagets

anslagspåverkan återkommer utskottet nedan.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo236 (s) yrkande

2, Bo238 (s) yrkande 5 samt Bo239 (v) yrkande 9 anfört om

tillämpningen av 1992 års regler för stöd vid ombyggnad i vissa

fall bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Ombyggnad av äldrebostäder

I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 föreslås

satsningar på ombyggnad av äldrebostäder till en kostnad av 120

miljoner kronor.

I motionerna Bo236 (s) yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och

Bo239 (v) yrkande 8 förs fram förslag om att ombyggnad av

äldrebostäder under år 1993 skall få ske enligt de regler som

gällt för år 1992. Till grund för de aktuella förslagen ligger

främst en strävan att av bl.a. arbetsmarknadsskäl stimulera

ombyggnadsverksamheten.

Det finns även enligt utskottets mening anledning att vidta

åtgärder med den av motionärerna förordade inriktningen. Som

framgått ovan bör det förordade ROT-programmet även innefatta

ett särskilt stöd till ombyggnad av äldrebostäder.

Utskottets ställningstagande ovan (punkt 3. i ROT-programmet)

innebär att möjligheten att erhålla stöd enligt 1992 års

subventionsregler utvidgas till att omfatta alla ombyggnader för

vilka ansökan inkommit under år 1992 och som påbörjas under år

1993. Denna utvidgade möjlighet gäller givetvis även ombyggnad

av äldrebostäder. De nu diskuterade åtgärderna avser ett stöd

till ombyggnad av äldrebostäder som går utöver möjligheten att

uttnyttja 1992 års subventionsregler. Bakgrunden härtill är att

det måste bedömas som särskilt angeläget att erforderliga

ombyggnadsåtgärder kommer till stånd i dessa bostäder.

Möjligheten att erhålla ett stöd motsvarande vad som utgår

enligt 1992 års regler bör därför utvidgas till att gälla vissa

ärenden där ansökan om stöd inkommer efter år 1992. En sådan

ordning torde kunna stimulera till ombyggnadsåtgärder i

äldrebostäder som i annat fall riskerar att fördröjas under

flera år.

I de ovan återgivna motionerna föreslås att 1992 års regler

skall få tillämpas för ombyggnader av äldrebostäder även under

år 1993. Som redan framhållits kommer så i stor utsträckning att

bli fallet redan om utskottets förslag under punkten 3 i det

förordade ROT-programmet vinner riksdagens bifall. Vad gäller

den ytterligare möjlighet till utökat ombyggnadsstöd för

äldrebostäder som nu diskuteras bör dock en annan lösning än en

direkt tillämpning av 1992 års räntebidragsregler väljas.

Principen bör vara att ansökningar om stöd till ombyggnad av

äldrebostäder som inkommer efter år 1992 bör få stöd i huvudsak

enligt förordningen 1992:986 om statlig

bostadsbyggnadssubvention, dvs. enligt det subventionssystem som

gäller fr.o.m. år 1993. Ett temporärt investeringsbidrag bör

emellertid utgå i de aktuella fallen i syfte att utjämna

skillnaden mellan 1992 och 1993 års regler avseende

subventionsnivån och omfattningen av stödberättigade åtgärder.

Som en ytterligare förutsättning för investeringsstöd bör gälla

att projektet inte har påbörjats före år 1993.

Den närmare bidragsnivån för det temporära

investeringsbidraget för ombyggnad av äldrebostäder bör det

ankomma på regeringen att fastställa. Enligt utskottets

bedömning torde dock ett investeringsbidrag på 10 % av

bidragsunderlaget kunna få den avsedda stimulanseffekten.

Investeringsbidrag bör kunna beviljas inom en ram om totalt 120

miljoner kronor. Som villkor för investeringbidraget bör gälla

att ombyggnaden påbörjas under år 1993 eller 1994 samt att

ansökan om bidrag inkommit senast den 31 december 1994. Som ett

ytterligare villkor bör gälla att ombyggnaden färdigställs

senast under år 1995. Bidraget utbetalas efter färdigställandet.

Vad gäller avgränsningen av den bidragsberättigade kretsen,

dvs. vad som skall avses med äldrebostäder vid prövning av

ansökan om investeringsbidrag, finns inga definitioner eller

avgränsningar i förordningen (1992:986) om statlig

bostadsbyggnadssubvention. Utskottets avsikt är emellertid att i

princip samma typer av bostäder som enligt 1992 års

räntebidragsregler omfattades av de regler som avsåg särskilda

boendeformer för äldre skall kunna komma i åtnjutande av

investeringsbidraget. Det bör ankomma på regeringen att överväga

om kretsen av bidragsberättigade närmare behöver avgränsas.

Vad utskottet ovan anfört om ett investeringsbidrag för

ombyggnad av äldrebostäder med anledning av motionerna Bo236 (s)

yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och Bo239 (v) yrkande 8 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om ram

och anslag för ett sådant bidrag behandlas nedan.

5. Kulturmiljövård

Enligt finansutskottets principella ställningstagande bör

Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp

tillfälligt med 50 miljoner kronor. Den formella beredningen av

denna fråga kommer att ske i kulturutskottet och redovisas i

betänkandet 1992/93:KrU23 med debattdag i kammaren planerad till

den 1 april.

6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Innebörden i denna punkt i ROT-programmet är att stöd för

konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får beviljas inom en

ram om 15 miljoner kronor. Frågan om hur de närmare villkoren

för detta stöd bör utformas kommer att behandlas av

bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU16. Enligt de planer

som för närvarande föreligger kommer detta betänkande att

debatteras i kammaren den 15 april.

7.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder

Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet

ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för

fastighetsägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m.

utgången av år 1994.

Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla

den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det

enligt bostadsutskottets mening anledning att något beröra

detsamma i detta betänkande. Frågan om utformningen av

skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bostadsutskottets

yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet.

Den förordade avdragsrätten riktar sig till ägare av

bostadsfastigheter. För att ytterligare betona avdragets

knytning till bostadsförsörjningen kan det enligt utskottets

mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de

utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta anser utskottet

att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboende. I detta

sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgränsa de

åtgärder som skall omfattas av avdragsrätten.

Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10000 kr per lägenhet.

För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening anges att

härmed avses det sammantagna avdragsberättigade beloppet för

åtgärder som vidtas under 1993 och 1994. I avsikt att

tillförsäkra ägare av bostadshus med låga taxeringsvärden, t.ex.

i mindre orter eller på landsbygden, möjlighet att utnyttja

reduktionen mot fastighetsskatten fullt ut bör eventuellt

kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk

under ett eller flera efterföljande taxeringsår.

I detta sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre

gränsen för avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag

endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2000 kr

per lägenhet. Det är naturligtvis rimligt att bl.a. av

administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt

bostadsutskottes mening bör således en nedre gräns på 2000 kr

gälla. Däremot kan det enligt bostadsutskottes mening finnas

anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En ordning där

gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet innebär att

endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella för avdrag i

fastigheter med ett större antal lägenheter.

En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en

samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra

stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl talar enligt

bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för

samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för

åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte

utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall

en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag

för åtgärderna vid beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om

ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med

ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder

snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha

kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare

tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund

härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan

riksdagen fattat beslut i ärendet skall omfattas av

avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att

det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den

förordade avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara

fallet bör det enligt bostadsutskottets mening övervägas att

låta avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.

Vissa frågor om villkoren för stöd enligt ROT-programmet m.m.

Samordningen mellan olika stödformer samt ikraftträdandet

Det nu aktuella ROT-progammet innehåller en rad åtgärder som i

vissa fall gör en samordning mellan stödformerna nödvändig.

Beroende av den närmare utformningen av villkoren för stöd

genom de olika delarna av de förordade ROT-programmet kan

sannolikt i vissa fall inträffa att en åtgärd blir

bidragsberättigad enligt flera stödformer. Utskottet har ovan

berört denna fråga. För tydlighetens skull bör dock framhållas

att avsikten givetvis inte är att dubbel subvention skall kunna

utgå. Har statlig subvention eller skatteavdrag utnyttjats

enligt en stödform skall inte samma åtgärd kunna berättiga till

stöd även enligt en annan stödform. Det får förutsättas att

regeringen i samband med utarbetandet av de närmare

stödvillkoren beaktar denna fråga. Vad utskottet nu anfört

avseende samordning mellan ROT-programmets stödformer bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Avslutningsvis berör utskottet i detta avsnitt frågan om

tidpunkten för ikraftträdandet av de olika åtgärderna i

ROT-programmet.

Enligt bostadsutskottes mening bör strävan vara att

åstadkommma en ordning som medger att stödberättigade åtgärder

kan komma i gång så snabbt som möjligt. Det vore mot bakgrund

härav önskvärt att erforderliga författningar m.m. kunde träda i

kraft i omedelbar anslutning till riksdagens beslut. En sådan

ordning är av både formella och administrativa skäl dock inte

möjlig. För att aktuella projekt trots detta skall kunna

påbörjas så snart ett riksdagsbeslut föreligger bör enligt

utskottets mening gälla att ett sådant påbörjande vid den

efterföljande prövningen inte skall utgöra hinder för att stöd

m.m. skall kunna utgå. Det finns med det av utskottet nu

förordade förfaringssättet naturligtvis en viss risk för att ett

projekt som påbörjats innan beslut om stöd föreligger vid en

närmare prövning inte visar sig vara berättigat till sådant

stöd. Med den föreslagna utformningen av de olika åtgärderna i

ROT-programmet torde dock möjligheterna att i förväg göra en

sådan bedömning vara acceptabla.

Med hänvisning till tidpunkten för riksdagsbeslutet bör

sammanfattningsvis gälla att vid ett påbörjande efter den 24

mars 1993 skall stöd kunna utgå om övriga regler inte ger skäl

till annat beslut. De författningar m.m. som är erforderliga i

sammanhanget bör träda i kraft så snart som möjligt -- detta för

att bringa ytterligare klarhet i den närmare tillämpningen av

reglerna om ett ROT-program m.m. Vad utskottet nu anfört om

tidpunkten för ikraftträdandet m.m. bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Vad nu anförts om frågan om ikraftträdandet gäller räntebidrag

för ombyggnad av bostäder samt bidrag för ombyggnad av

äldrebostäder. Beträffande frågan om en ordning avseende avdrag

mot fastighetsskatten ankommer det på skatteutskottet att lägga

fram förslag för riksdagen.

Ramar och anslag

De av utskottet ovan förordade åtgärderna innebär att

ytterligare medel kommer att behöva anvisas över statsbudgeten.

Åtgärderna innebär vidare att stödet till ombyggnad av

äldrebostäder bör begränsas av en särskild ram. I enlighet med

vad utskottet ovan anfört bör riksdagen sålunda fastställa en

ram för investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder

på 120 miljoner kronor. Ramen får utnyttjas för projekt som

påbörjas under åren 1993 och 1994. Det får anses ankomma på

regeringen att bl.a. besluta om den regionala fördelningen av

ramen.

Det behov av ytterligare anslag över statsbudgeten som följer

av de av bostadsutskottet förordade åtgärderna kan beräknas till

135 miljoner kronor för förlängningen av RBF-stödet, till 60

miljoner kronor för den utökade möjligheten att erhålla

räntebidrag vid ombyggnad enligt 1992 års regler och till högst

120 miljoner kronor för det särskilda investeringsbidraget för

ombyggnad av äldrebostäder. Av detta tillkommande anslagsbehov

beräknas de 135 miljoner kronor som avser RBF-stödet komma att

belasta budgetåret 1993/94. Detta stöd utbetalas från anslaget

till räntebidrag som sålunda bör räknas upp med ett motsvarande

belopp. Till denna fråga återkommer utskottet i sitt betänkande

1992/93:BoU11 där det aktuella anslaget behandlas.

Kostnaderna för övriga stödåtgärder kan antas komma att

belasta statsbudgeten först efter budgetåret 1993/94. Genom att

de aktuella bidragen föreslås utbetalas först efter det att

åtgärderna genomförts torde tiden fram till utbetalning bli

sådan att anslag inte nu behöver anvisas i dessa fall. Utskottet

vill dessutom erinra om att den anslagskonstruktion som

tillämpas i detta fall ger regeringen möjlighet att, om så visar

sig erforderligt, medge att anslaget belastas utöver vad som

anvisats. Skulle en sådan ordning inte bedömas lämplig får det

förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.

Vissa övriga frågor

Enligt budgetpropositionen kan statens räntestöd för ombyggnad

av småhus efter de senaste beslutade ändringarna huvudsakligen

användas för tillbyggnad. I det nu mycket allvarliga

statsfinansiella läget kan fortsatta statliga åtaganden för att

bygga om mindre småhus till större enligt propositionen knappast

försvaras. Regeringen lägger därför fram förslag om att

möjligheterna att få räntebidrag för ombyggnad av småhus skall

slopas såvitt gäller nya ombyggnader av sådana hus. Med

hänvisning härtill föreslås att räntebidrag endast skall kunna

utgå till projekt som har påbörjats före den 11 januari 1993 --

dvs. den dag förslaget lämnades till riksdagen -- eller till

projekt för vilka bindande upphandlingsavtal då har träffats.

Bostadsutskottet delar vad som i budgetpropositionen anförts

om att räntebidragen för ombyggnad av småhus bör slopas.

Regeringens förslag tillstyrks.

Mot bakgrund av bl.a. nedgången i aktiviteten i

byggnadsverksamheten bör enligt förslaget i budgetpropositionen

vissa åtgärder vidtas för motverka fallet i byggsektorn --

åtgärder som måste vara riktiga ur långsiktig strukturell

synvinkel och som inte ökar budgetunderskottet. För att

stimulera ombyggnader inkl. s.k. genomgripande underhåll under

åren 1993 och 1994 föreslås därför att avvecklingen av

räntebidragen för sådana framtida ombyggnadsåtgärder

tidigareläggs. Under 1993 lämnas räntebidrag för ombyggnader av

flerbostadshus med 57 % av ett räntebelopp som motsvarar ett

bidragsunderlag multiplicerat med en räntesats

(subventionsräntan). För 1994 är räntebidragsandelen 52 %.

Enligt förslaget i budgetpropositionen bör räntebidragsandelen

begränsas till 36 % för de ombyggnadsarbeten på flerbostadshus

som påbörjas under år 1995 och till 25 % för de projekt som

påbörjas under år 1996. Genom att på detta sätt ändra

subventionsreglerna blir det enligt förslaget i propositionen

ekonomiskt fördelaktigare att tidigarelägga ombyggnadsåtgärder i

fråga om bostäder i första hand till åren 1993 och 1994.

Samhällets stöd till ombyggnader kan enligt motion Bo238 (s)

inte tillåtas bli lägre än vad som beslutats för år 1993. I

motionens yrkande 8 hemställs därför om att förslaget i

budgetpropositionen om att begränsa räntebidragsandelen vid

ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus skall avslås.

Till grund för det nu aktuella förslaget till ändring i

subventionsreglerna vid ombyggnader som påbörjas efter år

1994 ligger en strävan att stimulera ombyggnadsåtgärder i

fråga om bostäder i första hand för åren 1993 och 1994.

Utskottet delar denna strävan -- något som också kommit till

uttryck i det ROT-program som utskottet ovan ställt sig bakom. I

ROT-programmet ingår sålunda en rad åtgärder som är avsedda att

stimulera ombyggnader av bostäder. Enligt bostadsutskottets

mening bör dessa åtgärder kunna ge den stimulans av

ombyggnadsverksamheten som regeringens förslag syftar till. Det

finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte nu

anledning att vidta ytterligare åtgärder i enlighet med

förslaget i budgetpropositionen. Förslaget avstyrks. Vad i

motion Bo238 (s) yrkande 8 förordats får därmed anses

tillgodosett.

I motion Bo235 (s) kritiseras den av regeringen förda

bostadspolitiken i olika avseenden. Vad gäller finansieringen av

ombyggnader föreslås i motionens yrkande 6 att riksdagen till

regeringen skall ge till känna att ombyggnader måste få ett

sådant finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska

hyreshöjningar.

Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas önskan att

drastiska hyreshöjningar vid ombyggnad skall kunna undvikas.

De genomsnittliga ombyggnadskostnaderna har under senare tid

påtagligt minskat, vilket även torde begränsa behovet av

hyreshöjningar i samband med ombyggnad. Det bör också framhållas

att flera av de åtgärder som utskottet i detta betänkande

föreslagit i syfte att stimulera ombyggnadsverksamheten indirekt

kommer att minska behovet av hyreshöjningar efter en ombyggnad.

Utskottet finner således inte skäl att tillstyrka förslaget i

motion Bo235 (s) yrkande 6.

Förslag om utökat stöd till vissa former av ombyggnader läggs

fram i motion Bo239 (v). Det gäller ombyggnad av kontorslokaler

till permanentbostäder resp. avspjälkning av smålägenheter från

större villor. I yrkande 7 föreslås att den statliga

bostadsbyggnadssubventionen i dessa fall skall utgå enligt samma

schablonregler som tillämpas vid stöd till nybyggnad. Förslaget

motiveras enligt motionärerna av hushållningssynpunkter och

behovet av smålägenheter.

De regler för statlig bostadssubvention som trädde i kraft vid

årsskiftet innebär att bidragsunderlaget för ombyggnad beräknas

utifrån den faktiska ombyggnadskostnaden, maximerad till en viss

andel av underlaget för en motsvarande nybyggnad. Denna ordning

valdes mot bakgrund av svårigheterna att tillämpa

nybyggnadsstödets generella regler i ombyggnadsfallet. Om samma

kvadratmeterschabloner som tillämpas vid nybyggnad skulle

användas vid ombyggnad blir stödets omfattning i förhållande

till de verkliga ombyggnadskostnaderna helt oförutsägbar.

Bostadsutskottet kan således inte instämma i förslaget i motion

Bo239 (v) yrkande 7 om nybyggnadsstöd till ombyggnad.

Yrkandet avstyrks.

Enligt vad som anförs i motion Bo210 (v) finns det ett stort

behov att byta fönster i många fastigheter. Motionärerna anser

att det är angeläget att byta fönster såväl av energiskäl som

för att uppnå en bättre boendemiljö med minskade bullernivåer.

Man föreslår därför att denna åtgärd skall berättiga till

ombyggnadsstöd.

Utbyte av fönster är inte en stödberättigad åtgärd enligt

de nya reglerna för statliga bostadsbyggnadssubventioner som

trädde i kraft den 1 januari i år. En av principerna i det nya

stödsystemet är att underhåll och reparationer i huvudsak inte

skall finansieras med detta stöd. Undantag har endast gjorts för

åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra husets

huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, va,

ventilation och transporter. Utskottet är inte berett att nu

föreslå någon ändring av denna ordning. Det bör dock i

sammanhanget framhållas att möjligheten att erhålla RBF-stöd för

utbyte av fönster kommer att kvarstå enligt det ROT-program som

redan förordats av riksdagen och som ytterligare utvecklas i

detta betänkande. Motion Bo210 (v) avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande behovet av ett ROT-program

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo206, 1992/93:Bo218,

1992/93:Bo219, 1992/93:Bo220, 1992/93:Bo221, 1992/93:Bo236

yrkande 4, 1992/93:Bo239 yrkandena 4, 11 och 12, 1992/93:Bo249,

1992/93:A425 yrkande 2, 1992/93:A426 yrkande 1, 1992/93:A445

yrkande 2, 1992/93:Fi211 yrkande 16, 1992/93:N317 yrkandena 15

och 16, 1992/93:Ub443 yrkande 2 samt 1992/93:Ub502 yrkande 6,

2.beträffande RBF-stödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo203,

1992/93:Bo236 yrkande 1, 1992/93:Bo238 yrkande 7, 1992/93:Bo240

och 1992/93:Bo247 samt med avslag på regeringens förslag i

proposition 1992/93:100 bil. 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3.beträffande stöd enligt 1992 års regler

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236

yrkande 2, 1992/93:Bo238 yrkande 5 samt 1992/93:Bo239 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.beträffande temporärt investeringsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236

yrkande 3, 1992/93:Bo238 yrkande 6 och 1992/93:Bo239 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.beträffande samordning mellan stödformerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6.beträffande tidpunkten för ikraftträdandet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7.beträffande ram för investeringsstöd till ombyggnad av

äldrebostäder

att riksdagen medger att beslut om investeringsstöd till

ombyggnad av äldrebostäder får meddelas inom en ram av

120000000 kr,

8.beträffande räntebidragen för ombyggnad av småhus

att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition

1992/93:100 bil. 8,

9.beträffande subventionsreglerna vid ombyggnader som

påbörjas efter år 1994

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 8

avslår regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bil. 8,

10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo235 yrkande 6,

res. (s)

11.beträffande nybyggnadsstöd vid ombyggnad

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo239 yrkande 7,

12.beträffande utbyte av fönster

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo210.

Stockholm den 11 mars 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm

(nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne

Carlström (s) och Harry Staaf (kds).

Reservation

Hyreshöjningar vid ombyggnad (mom. 10)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 22 slutar med

"yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att en

markant omläggning av den av regeringen förda bostadspolitiken

krävs. Det av utskottet ovan förordade ROT-programmet kommer

visserligen att något förbättra möjligheterna att vidta

reparations- och ombyggnadsåtgärder i bostadsbeståndet, men även

mer generellt inriktade åtgärder måste genomföras. Det är

således nödvändigt att den sociala bostadspolitikens mål

upprätthålls och att politiska beslut inte tillåts leda till

hyreshöjningar som inte kan bäras av de boende. Till dessa

frågor återkommer utskottet i sitt betänkande 1992/93:BoU11 där

motionskrav om förändringar av bostadspolitikens inriktning

behandlas. I det nu aktuella sammanhanget är det dock angeläget

att som anförs i motion Bo235 (s) yrkande 6 framhålla att

ombyggnader av bostäder måste ges ett sådant finansiellt stöd

att de kan genomföras utan drastiska hyreshöjningar. Vad

utskottet nu med anledning av den aktuella motionen anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo235 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anför:

Socialdemokraterna står huvudsakligen bakom den

överenskommelse om ett ROT-program som redovisas i detta

betänkande. Beträffande punkt 7 i programmet Avdrag mot

fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder har vi emellertid

en annan och smidigare lösning för att uppnå önskemålen om

ökning av bostadsinvesteringar för underhåll och minskning av

byggarbetslösheten.

Som anförs i ett särskilt yttrande (s) i finansutskottets

betänkande 1992/93:FiU10 har ett system med direkta bidrag för

vissa underhållsåtgärder en rad fördelar framför ett system med

avdrag mot fastighetsskatten. I det särskilda yttrandet anges

bl.a. att ett bidragssystem ger en snabbare och kraftigare

stimulanseffekt för sysselsättningen. En direkt knytning mellan

stödet och det utförda arbetet uppnås. Den administrativa

hanteringen blir enklare. Ett skatteavdrag strider bl.a. mot

reglerna att förenkla skattesystemet. Ett bidragssystem kan

göras rättvisare. I det särskilda yttrandet lämnas även andra

motiv till att välja ett system med bidrag i stället för avdrag.

Frågan om avdrag mot fastighetsskatten behandlas i sak i

bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet. I

en avvikande mening (s) utvecklas ytterligare hur ett

bidragssystem bör utformas. Vi hänvisar till denna.

2.Behandlingsfråga

Dan Erikssson (nyd) anför:

Redan hösten 1992 framhöll bostadsutskottet i sitt yttrande

1992/93:BoU2y vikten av att åtgärder vidtogs i syfte att öka

sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn -- yttrandet

var bl.a. föranlett av motionsförslag från Ny demokrati med krav

på åtgärder för att stimulera ROT-verksamheten. Finansutskottet

instämde sedermera i bostadsutskottets uppfattning och betonade

dessutom att sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn

borde kunna inriktas mot vissa upprustningsbehov inom den

offentliga sektorn. Riksdagen gav också regeringen detta till

känna.

Trots riksdagens tillkännagivande till regeringen har inga som

helst initiativ tagits från regeringens sida. Inte heller i

årets budgetproposition fördes några förslag till åtgärder fram.

Det framstår enligt Ny demokratis mening som ytterst

anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt åsidosätter

riksdagens beslut. Regeringens ovilja eller oförmåga att arbeta

fram ett ROT-program har inneburit en helt onödig tidsspillan.

Ny demokrati har därför mycket aktivt i olika sammanhang -- i

ett antal motioner, debatter och i utskottsarbetet -- föreslagit

att åtgärder måste vidtas för att få i gång ROT-verksamheten. En

hel samhällssektor är på väg att slås ut. Byggnadsarbetare

tvingas gå arbetslösa fastän det finns arbeten att utföra. De

ersättningar som nu betalas ut bör i stället användas för

produktivt arbete -- något som blir till nytta för både

byggnadsarbetare, byggföretag och samhället. Det är ett enormt

slöseri med resurser som för närvarande pågår.

Även om det är en dålig kompromiss -- sett i förhållande till

vad som kunde ha uppnåtts -- som har arbetats fram i all hast

när trycket från verkligheten blivit alltför stort ser Ny

demokrati positivt på att åtgärder nu äntligen kommer i gång.

Samtidigt finns det anledning att kritisera den långsamhet som

präglat riksdagsbehandlingen av frågan. Det var först under

hotet av att ett ROT-program skulle komma till stånd utan någon

som helst medverkan från regeringspartierna som en sakbehandling

påbörjades. Ny demokrati har redan under hösten 1992 och

därefter också under allmänna motionstiden lagt fram förslag som

kunde ha legat till grund för ett mera genomarbetat och

övergripande riksdagsbeslut långt tidigare än vad som nu kommer

att bli fallet. Någon vilja från övriga partier att få en sådan

både snabb och genomarbetad lösning till stånd har dock inte

kunnat märkas. Den hantering av frågan som blivit resultatet av

övriga riksdagspartiers senkomna uppvaknande medför enligt Ny

demokratis mening en uppenbar risk för att man i efterhand

kommer att finna en rad ofullkomligheter i de stödåtgärder som i

alla hast satts samman till ett ROT-program.

Trots den kritik som kan riktas mot såväl den hittillsvarande

handläggningen av frågan som mot delar av ROT-programmet står Ny

demokrati bakom det paket som nu framlagts. Det är i den nu

uppkomna situationen trots allt bättre att ett ROT-program --

med dess påtagliga svagheter -- kommer till stånd.

I det av finansutskottet den 25 februari 1993 förordade

ROT-programmet berörs även frågan om den mellan regeringen och

socialdemokraterna överenskomna minskningen av

bostadssubventionerna med 3 miljarder kr. år 1994. Det är enligt

Ny demokratis mening -- som har framhållits i ett otal

sammanhang -- fel att i nuvarande situation dra ner

bostadssubventionerna. Redan överenskommelsen mellan regeringen

och Socialdemokraterna har verksamt bidragit till att minska

aktiviteten på bostadsmarknaden -- något som förstärkt

fastighetskrisen, vilket i sin tur får återverkningar in i den

finansiella sektorn. Det är Ny demokratis avsikt att med all

kraft motverka att besparingen genomförs när frågan kommer att

behandlas av bostadsutskottet senare under våren.