Bet. 1992/93:BoU12

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU12

Rennäringslagstiftningen, stöd till rennäringen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

BoU12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen, bilaga 10,

föreslagna anslagen till rennäringen m.m. Utskottet föreslår

riksdagen att inte godkänna vad i propositionen anförts om

utformningen av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan.

Samtliga i betänkandet behandlade motioner avseende frågor om

rennäringen avstyrks.

En reservation har bifogats betänkandet.

NIONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 10

(Jordbruksdepartementet)

föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen nu förordats om utformningen

av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan,

2. för budgetåret 1993/94 anvisa

a) till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag på

11017000 kr,

b) till Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på

38000000 kr,

c) till Ersättningar för viltskador m.m. ett förslagsanslag på

12320000 kr,

d) till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993

väckta motionerna

1992/93:Bo402 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén.

1992/93:Bo602 av Berith Eriksson och Elisabeth Persson (v)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i rennäringslagen att fisket som näringsutövning får

samma ställning som renskötseln enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring av rennäringslagen att samebyarna tillåts driva annan

ekonomisk verksamhet än renskötsel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mångfald och valfrihet i samesamhället,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samerna genom Sametinget skall

administrera upplåtelse för jakt och fiske på statens mark

ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

1992/93:Bo603 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att den aktivt bör

medverka till en nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av

en samisk turistnäring.

1992/93:Bo604 av Axel Andersson och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens kostnadsansvar för kontroll av

fallvilt i de områden av Sverige som drabbades av cesiumnedfall

efter Tjernobylolyckan.

1992/93:Bo605 av Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behov av stängsel inom rennäringen.

1992/93:Bo606 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser till

anslaget "Främjande av rennäringen",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en plan för betesinventeringarna.

1992/93:Bo607 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den återkommer i sin

tilläggsbudget med erforderliga medel för betesinventering.

1992/93:Bo608 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om rimligt stöd till Landsförbundet svenska samer (LSS) för

förande av talan i Genève.

1992/93:Bo609 av Åke Selberg och Bruno Poromaa (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av översyn av bestämmelserna om

förvärv av kronoöverloppsmark.

1992/93:Bo610 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utreda förutsättningarna för ett startstöd i någon form

till mobila slakterier.

1992/93:Jo415 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ekonomiskt stöd till fiskevård till

Gävleborgs och Västernorrlands län som drabbats hårt av

Tjernobylolyckan.

1992/93:Jo418 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fiskevårdsinsatser i Gävleborgs

fiskevatten i samband med cesiumnedfallet från

Tjernobylkatastrofen.

En skrivelse har inkommit från Landsförbundet Svenska Samer,

LSS.

Utskottet

Anslag till rennäring m.m.

Ersättning på grund av radioaktivt nedfall

Främst rennäringen men även annan köttproduktion i vissa delar

av norra Sverige får vidkännas kostnader på grund av höga halter

av radioaktivt cesium i det naturliga fodret till följd av

Tjernobylolyckan. Kostnaderna kan ersättas av staten enligt

förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-,

trädgårds- och renskötselföretag för kostnader och förluster på

grund av radioaktivt nedfall. Ersättning kan också utgå enligt

förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och

förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för

sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller

svampplockning.

Kostnaderna för ersättningen till rennäringen är enligt

propositionen främst beroende av variationer i växternas

cesiumupptag, omfattningen av den totala renslakten och

prisstödets storlek. Enligt Jordbruksverket har en konsekvens av

ersättningssystemet blivit att slaktföretagen i ökad omfattning

har slaktat renar från cesiumhaltiga områden.

För att minska cesiumhalten i renkött kan vissa årgärder

vidtas. Vinterslakten kan tidigareläggas och slaktrenar kan

helutfodras eller flyttas. Sådana åtgärder är enligt

propositionen administrativt betungande och kostnadskrävande.

Regeringen har därför uppdragit åt Jordbruksverket att göra en

översyn av utformning av ersättningarna till följd av

Tjernobylolyckan och har förslagit att riksdagen godkänner vad i

propositionen förordats om utformningen.

Ett riksdagens godkännande enligt regeringsförslaget bör

enligt utskottets mening anstå i avvaktan på Jordbruksverkets

översyn och regeringens fortsatta beredning av frågan. I den mån

det därefter kan anses erforderligt och önskvärt med ett

riksdagens godkännande av utformningen av ersättningarna till

följd av Tjernobylolyckan förutsätter utskottet att regeringen

utan något riksdagens begäran därom återkommer i ärendet.

I detta sammanhang behandlar utskottet tre motioner som tar

upp problemet med radioaktivt nedfall. I motion Bo604 (s)

föreslås att staten skall ersätta kostnader för analys av

cesiumhalten i fallvilt i de områden som drabbats av nedfall.

Enligt motionärerna har många kommuner inom nedfallsområdet

skaffat analysutrustning och tidigare analyserat fallvilt

kostnadsfritt. Numera måste jägarna betala för detta. I

motionerna Jo418 (v) och Jo415 (s) anses att staten bör ge

ekonomiskt stöd för fiskevårdsinsatser i Gävleborgs län, som

drabbats av cesiumnedfall. Enligt motion Jo415 bör insatserna

också gälla Västernorrlands län. Det anförs bl.a. att

Tjernobylolyckan drastiskt försämrat sportfisket och

fiskevårdsorganisationernas möjligheter att bedriva fiskevård

inom drabbade områden.

De insatser som åsyftas i motionerna synes främst vara

utsättning av fisk i små vatten för att sportfisket skall kunna

upprätthållas. Utskottet delar i och för sig motionärernas

uppfattning om att det vore önskvärt med statligt stöd för

sådana fiskevårdande åtgärder som aktualiserats i motionerna.

Emellertid anser utskottet att det i nuvarande stastfinansiella

läge inte är försvarligt att föreslå att medel anvisas för

ändamålet. Utskottet avstyrker motionerna Bo604 (s), Jo418 (v)

och Jo415 (s) om bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m.

Främjande av rennäringen

Såsom framgår av budgetpropositionen används detta anslag till

bl.a. upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra

renbetesförhållanden och inventering och kartläggning av

vinterbetesmarker. Fördelningen av anslaget för dessa ändamål

sker efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare

för rennäringsutövarna. Anslaget används därutöver för underhåll

av riksgränsstängsel i enlighet med åtagande genom 1972 års

svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa

renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för

samebyarnas utvecklings- och marknadsplanering. Genom

konventionen har vissa områden i Sverige upplåtits för norsk

renbetning. Svensk renbetning inom dessa områden är i princip

förbjuden. Enligt budgetpropositionen sker överträdelser i ökad

omfattning och resurser för att stävja dessa överträdelser

föreslås tillföras länsstyrelsen. Av det föreslagna anslaget på

11017 000 kr föreslås att -- utöver tidigare disponerade

4513000 kr -- ytterligare 600 000 kr eller totalt

5113000 kr får disponeras för att uppfylla åtaganden i

renbeteskonventionen. I propositionen betonas särskilt behovet

av att staten och företrädare för rennäringsutövarna vid sina

överläggningar om hur en del av anslaget skall disponeras

avsätter tillräckliga resurser för inventering av

vinterbetesmarkerna.

Underhållet av riksgränsstängslet och behovet av

renbetesinventeringar tas upp i motionerna Bo605 (s), denna

motion i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1 och Bo607 (v). I

den förstnämna motionen, föreslås att riksdagen i konsekvens med

tidigare uttalande (1992/93:BoU8 s. 15) om vikten av att

betesinventeringarna genomförs, räknar upp anslaget med lägst

600000 kr. Motionären anser det inte rimligt att dra ner på

angelägen rådgivning eller att ytterligare urholka renskötarnas

trygghetspaket. I motion Bo606 (fp) föreslås att problemet löses

genom att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser från

det stöd som utgår till jordbruket och livsmedelsindustrin i

norra Sverige (B 8-anslaget). I v-motionen föreslås en tredje

lösning, nämligen att riksdagen hos regeringen begär att den

återkommer med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget

avseende erforderliga medel till betesinventering. I s-motionen

och i fp-motionen, yrkande 2, föreslås också att riksdagen ger

regeringen till känna att en plan bör framläggas om hur arbetet

med betesinventeringarna skall fullföljas.

Vad gäller renbetesinventeringen vill utskottet hänvisa till

vad utskottet framhöll i betänkande 1992/93:BoU8 om vikten av

att inventeringar utförs. Utskottet utgår ifrån att det för

såväl staten som rennäringens utövare är en angelägen uppgift

och förutsätter att de överläggningar som förekommer om

fördelning av medel till olika ändamål leder till ett godtagbart

resultat avseende inventering av vinterbetesmarker. Hur det

fortsatta inventeringsarbetet skall utföras liksom hur

planeringen av arbetet bör genomföras är enligt utskottets

mening en fråga som lämpligen bör behandlas vid överläggningar

mellan staten och företrädare för rennäringen. Med hänvisning

till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

Bo605 (s) i motsvarande del och Bo606 (fp) yrkande 2 om att en

särskild plan för betesinventering skall

upprättas.

I anslagsfrågan vill utskottet anföra följande. De åtaganden

som staten gjort när det gäller vissa riksgränsstängsel mot

Norge och norsk renbetning skall självfallet uppfyllas.

Utskottet har inte grundad anledning ifrågasätta den disposition

av anslaget son föreslås i budgetpropositionen. Något utrymme

för att höja det totala anslaget finns enligt utskottets mening

inte för närvarande. Inte heller är utskottet berett att föreslå

riksdagen att göra ett tillkännagivande enligt förslaget i

motion Bo607 (v) om att regeringen på tilläggsbudget skall

återkomma med förslag om medel för renbetesinventering. Det

ankommer på regeringen att, utan någon riksdagens begäran därom,

hålla frågan aktuell och, om så visar sig erfoderligt, återkomma

till riksdagen.

Utskottet tillstyrker anvisat anslag till främjande av

rennäringen och avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts

motionerna Bo605 (s), i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1

och Bo607 (v).

Övriga anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen (bil. 10,

littera E) föreslagits beträffande övriga anslag till

rennäringen för budgetåret 1993/94.

Övriga frågor om rennäringen

I motion Bo602 (v) tas upp flera förslag till ändringar i

rennäringslagen. I yrkande 1 föreslås att lagen ändras så att

fiskenäringen får samma ställning som renskötseln. Med förslaget

åsyftas att ge fiskesamer, som är beroende av fiske för sin

huvudsakliga försörjning, en bättre ställning såväl ekonomiskt

som rättsligt.

Riksdagen avslog ett motsvarande motionsyrkande i december

1992 (1992/93:BoU8). Utskottet hänvisade till de i propositionen

1992/93:32 redovisade ändringarna för upplåtelse av jakt- och

fiskerätt. Dessa kommer att innebära att alla fiskesamer som

helt eller delvis försörjer sig på fiske i princip beviljas

upplåtelse. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer

fiskesamernas försörjningsmöjligheter och att regeringen utan

något särskilt tillkännagivande återkommer till riksdagen i

lämpligt sammanhang om det visar sig att fiskesamernas

rättigheter inte kommer att kunna tillgodoses i rimlig grad.

Utskottet har inte nu funnit anledning att ändra sitt

ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Bo602 (v) yrkande 1.

I motion Bo602 (v) yrkande 2 föreslås en lagändring i syfte

att ge samebyarna möjlighet att driva annan ekonomisk verksamhet

än renskötsel. Det är enligt motionärerna naturligt att

anknyta en breddning av näringsverksamheten till samebyn

eftersom den utgör grunden för samiskt liv. I yrkande 3 begärs

ett riksdagens tillkännagivande om att mångfald och valfrihet

måste gälla också i samesamhället. Motionärerna anser att

arbetstillfällen måste skapas för dem som inte kan få sin

utkomst som renskötare, främst kvinnor och ungdomar, så att de

kan leva kvar i det samiska samhället. Yrkande 4 slutligen tar

upp frågan om administrationen av upplåtelse av jakt och

fiskerätt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på

renbetesfjällen. Enligt motionen bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna att upplåtelserätten skall organiseras och

administeras av samerna själva genom sametinget.

Även de spörsmål som tas upp i yrkande 2 och 4 avslogs av

riksdagen i december 1992. I nyss nämnda proposition föreslogs

ingen ändring av gällande regler om samebyns verksamhetsområde.

Inte heller utskottet förespråkade någon ändring utan avstyrkte

ett motionsyrkande om ytterligare utredning i frågan. När det

gäller upplåtelse av jakt- och fiskerätt på statens mark ovanför

odlingsgränsen och på renbetesfjällen ansåg utskottet att

länsstyrelsen bör ha kvar ansvaret för administrationen av dessa

frågor. Utskottet kan inte finna att det tillkommit något nytt i

dessa frågor som bör föranleda riksdagen att ändra tidigare

ställningstaganden. Motion Bo602 (v) yrkandena 2 och 4 om

samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av jakt och fiske

avstyrks.

Vad gäller motion Bo602 (v) yrkande 3 som tar upp behov av

mångfald och valfrihet i samesamhället delar utskottet

motionärernas uppfattning att dessa företeelser bör finnas såväl

i samesamhället som i andra samhällen. En samhällsordning måste

emellertid utvecklas i första hand på det sätt och i den takt

som invånarna själva önskar. Här kommer Sametinget att ha en

viktig funktion. Sametinget skall såsom framgår av

sametingslagen verka för en levande samisk kultur. Enligt

utskottets mening bör samerna själva och Sametinget ta ställning

till vilka frågor som bör prioriteras för att det mål som

åsyftas skall uppnås. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Bo602 (v) yrkande 3.

En annan fråga som utskottet tidigare behandlat är den som tas

upp i motion Bo610 (nyd) om stöd till mobila slakterier. Enligt

motionären bör utredas möjligheten att genom investeringsstöd

eller annan stimulansåtgärd skapa förutsättningar för ett antal

samebyar att tillsammans köpa av Livsmedelsverket godkänt mobilt

slakteri. Genom ändrade bestämmelser om kontrollen vid renslakt

är det enligt motionären annars svårt för de enskilda samebyarna

att på ett godkänt sätt besiktiga, slakta och ta hand om djuren

ute i terrängen.

Riksdagen beslutade våren 1989 om förstärkt livsmedelskontroll

(1988/98:JoU14). Beslutet innebär bl.a. att besiktning av

renkött vid köttbesiktningsbyrå kommer att upphöra vid utgången

av juni månad 1993. Därefter avses renslakten ske vid

kontrollslakterier. De ändrade bestämmelserna om kontroll av

renslakt medför att ett antal slakteriföretag inte kommer att

godkännas som kontrollslakterier utan att investeringar i och

ombyggnader kan erfordras.

Enligt vad utskottet erfarit har under det senaste året

investeringar gjorts i mobila slakterier i Norrbottens län.

Finanseringen har lösts genom att regionalt stöd lämnats med upp

till 50 % av investeringskostnaden. Därutöver har lån erhållits

från utvecklingsfonden. Även i Västerbottens län har mobila

slakterier tillkommit genom att investeringsfrågan lösts

på samma sätt som i Norrbottens län. I Jämtlands län är, enligt

vad utskottet erfarit, frågan hur kontrollslakt skall genomföras

under övervägande. Enligt utskottets bedömning finns goda

möjligheter att genom befintliga stödformer göra nödvändiga

investeringar för att de skärpta kraven på kontroll av

renslakten skall kunna efterlevas. Vad som eftersträvas i

motionen kan i allt väsentligt anses tillgodosett. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Bo610 (nyd).

I motion Bo603 (v) föreslås att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den aktivt bör medverka till en

nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av en samisk

turistnäring. Frågan togs upp vid Nordiska rådets session i

Århus i november 1992 men resultatet blev enligt motionen en

urvattnad rekommendation till Nordiska ministerrådet.

Nordiska rådet har i sin redogörelse den 15 januari 1993 för

planerna för det nordiska samarbetet på turistsidan anfört att

en av de stora satsningarna under 1993 är en samnordisk

Nordkalottkampanj, som främst riktas mot den tyska marknaden.

Enligt Nordiska rådets svenska delegation har Ministerrådet i

sin verksamhetsberättselse för år 1992 uttalat att krav kommer

att ställas på att hänsyn skall tas till samiska intressen i

enlighet med rekommendationens innehåll och intentioner.

Genom Ministerrådets behandling av ärendet har regeringen

uppmärksammats på frågan. Enligt utskottets mening är frågan om

regeringens insatser för att främja uppbyggnad av samisk

turistnäring således redan väckt och dess fortsatta

handläggning bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion Bo603 (v).

I motion Bo609 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

bestämmelserna om förvärv av kronoöverloppsmark. Enligt motionen

måste bestämmelserna utformas på ett sådant sätt att också

ersättning för upphävande av renskötselrätten klaras ut i

samband med det direkta köpet. Det är inte ovanligt vid

försäljning av statens mark ovan odlingsgränsen att

länsstyrelsen lämnar förslag på ersättning för renbetesrätten

som vida överstiger det pris som överenskommits mellan parterna.

Motionärerna anser att det lämpligaste är att låta

länsstyrelsens rennäringsdelegation handha sådan markförsäljning

och att Domänverket helt frikopplas.

Riksdagen beslutade i maj 1991 om Domänverkets bolagisering. I

regeringens proposition 1991/92:134 om riktlinjer för

överföringen av verksamheten vid Domänverket till

aktiebolagsform förordades att all statens mark ovanför

odlingsgränsen och på renbetesfjällen samt

utvidgningshemmanen bör bli kvar i statens ägo. Statens

mark nedanför odlingsgränsen skall i princip överlåtas på det

nya bolaget. Riksdagen godtog förslaget (1991/92:NU33). Statens

mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen kommer enligt

proposition 1992/93:37 att förvaltas av den nya statliga

myndigheten för fastighetsförvaltning som riksdagen beslutade om

i december 1991 (1991/92:FiU8). Frågor om försäljning av sådan

mark prövas av regeringen. Detta framgår av en nyligen gjord

ändring i rennäringsförordningen. Det är också regeringen som

kan förordna om upphävande av renskötselrätten för visst

markområde. Sådant förordnande får meddelas när området behövs

för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719),

dvs. sådana särskilda ändamål som anges i lagen och för vilka

expropriation får ske. I fråga om ersättning med anledning av

förordnande om att renskötselrätten skall upphöra gäller utöver

rennäringslagen bestämmelserna i expropriationslagen om

expropriation av särskild rätt till fastighet.

Regering och riksdag har således helt nyligen slagit fast hur

kronomarken ovanför odlingsgränsen och renbetesfjällen skall

förvaltas m.m. Den beslutade ordningen beträffande prövning av

frågor om försäljning av staten tillhörig mark ovanför

odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m. innebär att ärendet

får en enhetlig behandling, något som i sin tur är en fördel ur

rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet anser inte att vad som anförs

i motion Bo609 (s) ger riksdagen anledning att begära en

omprövning av den nyligen beslutade ordningen. Motion Bo609 (s)

avstyrks.

I motionerna Bo402 (-) och Bo608 (nyd) behandlas frågan om

äganderätt och nyttjanderätt av mark ovanför odlingsgränsen. I

den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att frågan om äganderätten för privata

fastigheter belägna ovanför odlingsgränsen ses över och att Fri-

och rättighetskommittén ges tilläggsdirektiv för en sådan

översyn och utredning. Enligt motionären hävdar ortsbefolkningen

att fel begåtts vid den allmänna avvittringen genom att mark som

rätteligen skulle ha tillförts de olika privata fastigheterna i

stället hänförts till kronoöverloppsmark. När det gäller

rennäringen anförs att en rad inskränkningar i den privata

äganderätten ifrågasätts.

I den andra motionen, Bo608 (nyd), föreslås ett riksdagens

tillkännagivande om att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör

få ett rimligt stöd för att föreningen i Genève skall kunna föra

en process mot staten om äganderätten och därmed sammanhängande

frågor inom renskötselområdet.

Senast i december 1992 (1992/93:BoU8) avslog riksdagen ett

motionsyrkande om utredning av äganderättsfrågor inom

renskötselområdet. Utskottet gjorde den bedömningen att frågor

som i grunden rör rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat

sätt än genom domstolsprövning. Motion Bo402 (-) om

tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén synes ha

samma syfte, nämligen att få en utredning till stånd om vem som

civilrättsligt är ägare till viss mark. Utskottet, som vidhåller

sin uppfattning, avstyrker med det anförda motionen.

Vad gäller processkostnader kan staten betala en rättssökandes

rättegångskostnader om denne uppfyller förutsättningarna för

allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429) och

beviljats sådan hjälp. Utskottet anser sig inte kunna medverka

till att någon, som anser sig ha lidit rättsförlust, på sätt som

föreslås i motionen skulle ges bidrag från staten för att kunna

starta och driva en process. Utskottet avstyrker med hänvisning

till vad nu anförts motion Bo608 (nyd) om statligt stöd till

vissa processkostnader.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av ersättningarna till följd av

Tjernobylolyckan

att riksdagen inte godkänner vad i propositionen förordats,

2. beträffande bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo604, 1992/93:Jo415

och 1992/92:Jo418,

3. beträffande plan för betesinventering

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo605 (s) i

motsvarande del och 1992/93:Bo606 yrkande 2,

4. beträffande anslag till främjande av rennäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1992/93:100 bilaga 10 och med avslag på motionerna

1992/931:Bo605 i motsvarande del, 1992/93:Bo606 yrkande 1 och

1992/93:Bo607

till Främjande av rennäringen för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 11017000kr,

5. beträffande övriga anslag till rennäringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1992/93:100 bilaga 10 för budgetåret 1993/94 anvisar

till

a) Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på

38000000kr,

b) Ersättning för viltskador m.m. ett förslagsanslag på

12320000kr,

c) Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett

förslagsanslag på 1000 kr,

6.beträffande fiskesamernas rättigheter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 1,

7.beträffande samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av

jakt och fiske

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkandena 2 och 4,

8.beträffande mångfald och valfrihet i samesamhället

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 3,

9.beträffande mobila slakterier

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo610,

10.beträffande insatser för att främja uppbyggnad av

samisk turistnäring

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo603,

11.beträffande försäljning av staten tillhörig mark

ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo609,

12.beträffande äganderättsfrågor inom renskötselområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo402,

13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo608.

res. (nyd)

Stockholm den 11 mars 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Harry Staaf (kds)

och Max Montalvo (nyd).

Reservation

Statligt stöd till vissa processkostnader (mom. 13)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Vad gäller" och slutar med "vissa processkostnader"

bort ha följande lydelse:

Frågan om äganderätten till marken inom de områden som

omfattas av renskötsel är omtvistad. Mot statens äganderätt står

på skilda grunder såväl samernas som andra enskilda fastboendes

äganderättsanspråk. Det kan också ifrågasättas om

renskötselrätten är en kollektiv rätt som tillkommer den samiska

befolkningen. Ny demokrati har tidigare (1992/92:BoU8) hävdat

att riksdagen borde begära en ordentlig utredning om dessa

frågor. Även utskottet anser det viktigt att få fram ett

klargörande. Detta kan nu förverkligas om -- såsom föreslås i

motion Bo608 (nyd) -- Landsförbundet Svenska Samer (LSS) ges

ekonomisk möjlighet att föra den talan i Genève som planeras.

Enligt utskottets mening bör staten medverka till att talan kan

genomföras. Utskottet förordar därför att riksdagen med

anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna

att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör ges ett rimligt stöd

för genomförande av sin talan.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo608 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.